Terminologiarbete på svenskt vis

ANNA-LENA BUCHER

Sveriges centrum för terminologi

INLEDNING

I min artikel presenterar jag språksituationen i Sverige och TNC, Sveriges centrum för terminologi, ”navet” i svenskt terminologiarbete i mer än 65 år. Terminologiarbete bedrivs i Sverige också systematiskt av andra: vissa offentliga myndigheter och privata företag hanterar sina egna terminologibehov, men har ändå nära kontakt med TNC. En ny terminologimarknad har dock vuxit fram, där andra konsulter än TNC erbjuder terminologitjänster; detta kommer också att nämnas.

SPRÅKSITUATIONEN I SVERIGE

In its language policy of 2005, Riksdagen (the Swedish Parliament) decided that Swedish should be the main language of Sweden. However, in January 2008, the question of how this should be regulated by law is still being investigated. Swedish has for many years enjoyed an undisputed status as Sweden’s main language, even though this position has never been officially sanctioned. Swedish has been used in all domains of society, for example, administration, justice and the political system, as well as all levels of the educational system, working life and culture. Other languages spoken in Sweden, among them Finnish, have had official endorsement of use in Sweden’s government or have otherwise been used without in any way affecting the status of Swedish as the obvious first language of the nation.

Det är också ett faktum att många andra språk talas i Sverige, både i dag och tidigare. Arbetskraftsinvandringen sedan 1950-talet och senare andra former av invandring, liksom EU:s krav till följd av att Sverige gick med i EU 1995, har haft stark påverkan på språksituationen och medvetenheten om språkbruket i landet. Bland de språk som för omkring sex år sedan förklarades vara nationella minoritetsspråk finns samiska, fin-

Terminologija | 2007 | 14 37

ska och dess nära besläktade varieteten meänkieli. Dessa språk har alltid talats på det nuvarande svenska territoriet. Men nu har de fått ett rättsligt erkännande, i överensstämmelse med EU:s lagstiftningskrav. De två andra numera officiellt erkända minoritetsspråken, jiddisch och romani, har också en lång tradition av användning i landet.

Paradoxalt nog skulle det svenska språkets ställning i Sverige i teorin kunna hotas av den rättsliga status som vissa av landets minoritetsspråk har fått, om svenskans ställning inte erkänns officiellt i lag. Även om det verkar osannolikt att detta skulle tillåtas ske i praktiken återstår det att se om resultatet av de pågående diskussionerna får slut på sådana spekulationer.

Det som faktiskt sker är dock att användningen av svenska har hotats eller till och med ersatts av engelska inom vissa domäner och talsituationer i landet. Detta gäller särskilt produktionen av skriftliga avhandlingar och artiklar inom naturvetenskap och medicin vid högre utbildning och forskning, och i allt högre grad även inom företag som bedriver internationell verksamhet. Tidigare togs svenskan för given, men en uppfattning har vuxit fram om att valet av svenska som föredraget språk inom olika områden i landet kan behöva uppmärksammas och stödjas.

I december 2005 beslutade alltså Riksdagen om en ny språkpolitik för Sverige med fyra övergripande mål:

1. Svenska ska vara huvudspråket i Sverige.

2. Svenska ska vara ett komplett språk, det vill säga kunna användas inom alla samhällsområden och tjäna och ena vårt samhälle.

3. Svenska i officiellt och offentligt bruk ska vara korrekt, enkelt och begripligt.

4. Alla ska ha rätt till språk: att lära sig svenska, att lära sig främmande språk och att använda sitt modersmål eller minoritetsspråk.

Den nya språkpolitiken slår också fast att åtgärder ska vidtas för att säkerställa att svenska termer och uttryck kan skapas inom alla de områden där vi vill kunna använda svenska. Detta är naturligtvis en nödvändig förutsättning för mål nummer två.

T E R M I N O L O G I A R B E T E I S V E R I G E

Framställningen av handböcker, grammatikor, ordlistor, lexikon och liknande till stöd för svenskan har en lång tradition. Olle Josephson, ¹ direktören för

¹ Josephson, O. (2004) ”Ju”. Jfrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige. Stockholm: Norstedts Ordbok. ISBN 91-7227-406-9.

38

Anna-Lena Bucher | Terminology work the Swedish way

Svenska språkrådet säger att språkfrämjande åtgärder – Sprachpflege-åtgärder, om vi använder det tyska ordet – i dagens svenska språkgemenskap vanligtvis vägleds av ett ”socialt” snarare än ett ”kulturellt” ideal. Det sociala idealet ger upphov till argument som betonar användarvänlighet och syftar till effektiv kommunikation mellan alla medborgare och invånare på så jämlika villkor som möjligt. Språkfrämjande ur ett kulturellt perspektiv fokuserar på språket, inte dess användare, och strävar snarare efter att bevara och utveckla ett rikt och mångfacetterat språk med starka traditioner samt främja ett uttrycksfullt, logiskt och konsekvent språksystem som vilar på dess historiska tradition.

Det ”sociala” idealet låg till grund för inrättandet av ett svenskt terminologicentrum. De första stegen togs 1936, då en nomenklaturkommitté inrättades inom Ingenjörsvetenskapsakademien. Ingenjörer, särskilt uppfinnare och standardiseringsarbetare, tog initiativet ”för att möta det växande behovet av en adekvat terminologi”². Fem år senare, 1941, inrättades ett permanent centrum för teknisk terminologi på grundval av kommittén och med stadgar fastställda av regeringen. Det fick namnet Tekniska nomenklaturcentralen (Sveriges centrum för Technical Terminology) och förkortades TNC. År 2000 ombildades TNC och namnet ändrades till Terminologicentrum TNC (Sveriges terminologicentrum). Namnet gjordes medvetet mer allmänt för att återspegla att centrumets verksamhet hade breddats. Förkortningen TNC behölls dock för att betona kontinuiteten i verksamheten.

De herrar (ja, det var bara gentlemen!) som grundade TNC var mycket framsynta. Än i dag, mer än 65 år senare, instämmer vi på TNC i det sociala idealets företräde – och betraktar vårt arbete som ”modernt”. Vår inställning är mycket pragmatisk: vi löser kommunikationsproblem för specifika användargrupper, och det är naturligt att se det ”sociala” synsättet som det enda genomförbara. Behoven och kraven på detta arbetssätt har sin grund i specialisternas behov av effektiv kommunikation. Måttet på framgång, resultatet av vårt arbete, är att tillgodose deras behov, och av just samma anledning innebär resultatet, det terminologiska utfallet, enighet och acceptans. Utan några som helst normativa föreskrifter blir enigheten

² Protokoll fört vid sammanträde med Nomenklaturkommittén, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien den 15 januari 1936. (Minutes from a meeting with the Committee for nomenclature, Royal Academy of engineering sciences, January 15, 1936).

Terminologija | 2007 | 14

3 9

fungerar som norm för den aktuella användargruppen. Det är alltså inte direktiv uppifrån, utan en viss klientgrupps egna upplevda behov, som gör att gruppens termer blir norm för den. Denna norm förenhetligar språkbruket i användarnätverket.

Det nya TNC är ett privat företag. Vi får dock fortfarande ett statsbidrag från Näringsdepartementet för att kunna fungera som ”navet” för svensk terminologiverksamhet. Bidraget uppgår till omkring 50% av den årliga omsättningen.

TNC:s främsta mål var och är fortfarande att tillgodose alla slags terminologiska behov som särskilda nätverk av yrkesutövare kan ha inom så gott som vilket arbetsområde som helst. För att uppnå detta mål:

Tillhandahåller terminologiska tjänster och stöder myndigheter, organisationer och företag som bedriver terminologiarbete;

Utvecklar terminologiska produkter, till exempel ordlistor och termbanker;

Utarbetar regler och riktlinjer för hur tekniska texter ska skrivas;

Samlar in, registrerar och bearbetar terminologisk information, till exempel nya termer, gamla termer i ett nytt sammanhang och begreppsinformation;

Erbjuder föreläsningar och kurser i terminologi och tekniskt skrivande;

Samarbetar med andra språk- och terminologiorgan på både nationell och internationell nivå;

Deltar i internationellt standardiseringsarbete inom ramen för ISO och CEN.

SAMARBETSNÄTVERK

Den andra organisationen för språkvård i Sverige, Språkrådet, finansieras av Kulturdepartementet. Rådet arbetar med allmän språkanvändning, medan TNC arbetar med språk för särskilda ändamål, med fokus på terminologi. Förekomsten av två språkvårdsorganisationer med olika ansvarsområden har aldrig varit ett problem i Sverige. Båda organisationerna deltar i ett nätverk av institutioner för andra språkexperter, till exempel Svenska Akademien, språkkonsulterna i medierna (tidningar, radio och television), språkkonsulterna i Statsrådsberedningen, Svenska institutet för standarder med flera. Nätverket träffas fyra gånger om året för att utbyta information och även för att diskutera språkpolitiska frågor och vissa grundläggande språk- och termfrågor.

Ett annat samarbete som är mycket viktigt för TNC är det nordiska nätverket

40 Anna-Lena Bucher | Terminology work the Swedish way

Nordterm³. Det nordiska samarbetet på terminologins område har funnits sedan 1940-talet, och Nordterm-nätverket, som bildades 1976, har formaliserat samarbetet något. Det bildades till följd av initiativ från organisationerna själva. Nordterm är inte en självständig juridisk person och har ingen egen finansiering, men kan ansöka om finansiering för vissa projekt.

TNC:S TERMINOLOGIPRODUKTION

De terminologiprojekt som tilldelades TNC under organisationens första år på 1940-talet resulterade i ordlistor inom olika tekniska områden, till exempel ordlistor över grundläggning, emaljering, hållfasthetslära och husmålning. Fokus låg på att avgränsa och beskriva begrepp inom ett ämnesområde i taget (eller ett område för specialiserad verksamhet) på svenska, med utgångspunkt i den svenska begreppsvärlden, och även att ange motsvarigheter på andra nordiska språk, ofta också på engelska, tyska och franska.

Den vetenskapliga grunden för TNC:s terminologiarbete beskrevs väl av TNC:s första direktör, John Wennerberg. Han hade doktorerat i elektroteknik och hade också djupa kunskaper i lingvistik. Han kände för övrigt Eugen Wüster och ansåg liksom Wüster att begreppet i princip är oberoende av språkuttrycket. Han förklarade varför det var praktiskt att skilja mellan föremål i den verkliga världen, begrepp samt termer och definitioner. Han konstaterade: „Terminologiarbete har två sidor: att fastställa lämpliga termer och att slå fast deras betydelse.“⁴

Syftet med TNC:s tidiga terminologiproduktion var att tillgodose kommunikationsbehov som uppstod till följd av industrialisering, standardisering och internationalisering, vilka vid den tiden ägde rum i hela västvärlden. Initiativtagarna var själva experter, som ofta representerade inte bara ett företag eller en organisation, utan hela ämnesområdet eller branschen.

In the 1960s, terminological projects were initiated from other subject fields than strictly technical ones, for example forestry, work environment, cleaning, pensions etc. Terminology work in relation to translation became more predominant by the end of the eighties. TNC was engaged in a com-

³ De nordiska länderna är Danmark, Färöarna, Finland, Grönland, Island, Norge och Sverige.

⁴ Wennerberg, J. (1955). Ordförklaringar. Ord och uttryck, 25, p. 21–22. (TNC 25).

Terminologija | 2007 | 14

41

…omfattande översättningsprojekt som pågick från 1989 och framåt i samband med inrättandet av ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES). Omkring 10 000 sidor officiella EG-dokument översattes till svenska och som ett resultat av TNC:s engagemang publicerade vi en något annorlunda ordbok, ”EG-ord och uttryck”⁵. Denna ordbok innehåller svenska och engelska termer, fraser, namn och kontexter hämtade från parallellversioner av några viktiga EG-dokument, till exempel Romfördraget. Syftet var att erbjuda riktlinjer för översättare och andra användare, för att bidra till att undvika att flera översättningar uppstår för samma begrepp.

When Sweden entered the EU in 1995, TNC were assigned four comprehensive tasks concerning the updating of the European Commission’s termbank Eurodicautom with Swedish terminology. Within a period of five years, TNC updated Eurodicautom with approximately 140 000 Swedish terms, mostly also with definitions, covering about 100 different subject fields.

TNC:S FRÅGESERVICE OCH SÄRSKILDA TERMGRUPPER

TNC:s terminologiska frågeservice är en av de tjänster som erbjuds dem som behöver terminologisk information och hjälp med terminologirelaterade frågor. Det som skiljer hanteringen av terminologiska frågor från annan terminologiproduktion, till exempel ordlistor, är dess karaktär av att ske just när behovet uppstår. Å andra sidan förenas denna verksamhet med ordlisteproduktionen av att den omfattar nästan samma aktiviteter: att söka efter terminologisk information, analysera den och i många fall skapa ny terminologisk kunskap i form av nya termer, definitioner, begreppsbeskrivningar etc. Man kan se handläggningen av en specifik fråga som ett slags terminologiprojekt i mindre skala. Ansamlingen av frågor och kommunikationen mellan TNC och kunderna stimulerar också större projekt.

TNC har sedan grundandet tillhandahållit en terminologisk frågeservice för både fackspråksanvändare och allmänheten. Tidigare gällde många frågor typiskt nog begrepp och termer som tillhörde det grundläggande och allmänna tekniska ordförrådet. I början av TNC:s verksamhet var det naturligt att människor sökte rekommendationer om hur man skulle skilja mellan allmänna tekniska termer som machine, instrument och apparatus, eftersom det enda råd som dittills gick att hitta var

⁵ EGs ord och uttryck (EC Words and Expressions) (1993). Wiken. ISBN 91-7119-394-4.

42 Anna-Lena Bucher | Terminology work the Swedish way

vad allmänna ordböcker angav, och det var huvudsakligen av beskrivande snarare än gemensamt normerande karaktär.

Från 1940-talet till 1960-talet gällde de flesta frågor naturvetenskapliga och tekniska områden. I dag rör de en större bredd av ämnesområden: medicin och hälso- och sjukvård, juridik, kemi, offentlig förvaltning, utbildning och undervisning, datavetenskap, livsvetenskaper och telekommunikation. En liknande utveckling gäller variationen i dagens tjänsteanvändares yrken; tidigare var majoriteten av användarna ämnesspecialister, medan dagens användare ofta arbetar inom offentlig förvaltning eller som översättare, lärare, tekniska skribenter, journalister etc.

En intressant aspekt av frågeservicen är hur den hjälper TNC att ”upptäcka” nya tendenser inom fackspråk, inom ett eller flera ämnesområden. Som nämnts ovan har engelskan ett starkt inflytande på svenskan inom vissa domäner och talsituationer. År 1996, när användningen av Internet och e-post fortfarande var relativt ny, ökade antalet frågor om svenska motsvarigheter till termer som homepage, e-mail, web, chat. Kort därefter bildade Svenska språknämnden och TNC den gemensamma gruppen för svensk dataterminologi. Senare skapade vi andra liknande grupper, däribland den gemensamma gruppen för svensk livsvetenskaplig terminologi.

Syftet med dessa grupper är att konsolidera och, när brister i det rådande språkbruket kräver det, skapa en ändamålsenlig terminologi som gör det möjligt att undvika att byta från svenska till engelska, samt att harmonisera den befintliga terminologin genom att analysera begrepp och tillhandahålla rimliga definitioner och förklaringar. Grupperna består av experter på allmänspråklig språkvård, terminologer, ämnesspecialister och ibland även företrädare för medierna. Dessa grupper liknar inte projektgrupperna som utarbetar en ordlista inom ett specialområde; de bör snarare ses som akutmottagningar som löser (botar) termproblem för såväl lekmän som experter, det vill säga inte bara för experter. Grupperna behandlar ofta enskilda begrepp snarare än hela begreppssystem, som en omedelbar åtgärd för att föreslå termer som fungerar väl i ett föränderligt språkbruk.

TERMBANKER

TNC:s första termbank var en kortkatalog. Denna kortsamling hade börjat växa redan från allra första början i slutet av 1930-talet. Varje kort innehöll en term och dess källa, och mycket ofta var termerna utdrag ur handböcker och litteratur. I slutet av 1960-talet började TNC att

Terminologija | 2007 | 14

4 3

använda datorstödda metoder vid utarbetandet av ordlistor, vilket ledde till utvecklingen av en elektronisk termbank som i mitten av 1980-talet kunde nås via modem. År 1987 publicerade TNC sin termbank på CD-ROM för första gången. Ytterligare utgåvor av TNC:s termbank kom 1989, 1992 och 2005.

År 2006 fick TNC särskild finansiering från Närings-, sysselsättnings- och kommunikationsministeriet för att börja bygga en nationell webbaserad termbank, Rikstermbanken. Skälen till detta initiativ anges i flera regeringspropositioner. Här är ett exempel: „Terminologiarbete bidrar till ett välfungerande språk inom alla samhällsområden och ökar effektiviteten inom och mellan olika ämnesområden. Den snabba samhällsutvecklingen kräver ett kontinuerligt arbete med att skapa och tillgängliggöra överenskomna terminologier inom allt fler ämnesområden. Enkel åtkomst till termer via Internet i en nationell termbank främjar en sådan utveckling.“⁶

Under den första utvecklingsfasen har vi tittat på andra webbaserade termbanker, till exempel EU:s IATE och Litauens Terminų Bankas. Vi befinner oss nu i den andra fasen och har hittills utvecklat en programvara och en termbanksprototyp med omkring 7 000 poster, varav de flesta kommer från TNC:s ordlistor. Våra ordlistor kommer att utgöra grunden för Rikstermbanken, men insamlingen av material från andra aktörer har redan inletts, främst från myndigheter. För att avgöra vilka terminologier som är lämpliga att föra in i Rikstermbanken utarbetar vi kvalitetskriterier som vi ska använda för att klassificera och utvärdera de olika terminologierna. Till att börja med har följande kriterier bedömts vara de viktigaste: tillförlitlighet/proveniens/ursprung, aktualitet, originalitet; innehåll (antal språk, definitionernas kvalitet osv.). Vi planerar att offentliggöra en första version av Rikstermbanken i slutet av 2008.

UTBILDNINGSVERKSAMHET

I Sverige kom kurser i terminologi i gång senare än i några andra nordiska länder. Utbildning i terminologi vid universitet inleddes i relativt stor omfattning i Danmark och Finland i början av 1970-talet (inom företagsekonomi), medan utbildningen i Sverige var begränsad till lärande i arbetet (vid TNC), inte till utbildningsprogram som ledde till examen eller diplom. Sveriges centrum för ter-

⁶ Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället (2005). p. 207. (SOU 2004/05:175). (Government bill on Sweden’s ICT policy).

44

Anna-Lena Bucher | Terminology work the Swedish way

minologi är det äldsta i Norden, men intressant nog har vi varit sena med att etablera utbildning vid våra universitet.

Inom ramen för Nordterm-samarbetet har fyra vidareutbildningskurser anordnats – den första år 1978. Kunskapsområdena skiljer sig något åt mellan de nordiska länderna, och en viktig funktion för dessa kurser var att bidra till att kunskap delades, utbyttes och utvecklades.

Dessa kurser ledde gradvis också till utbildning vid svenska universitet, och huvuddelen av utbildningen ges av TNC, ibland i samarbete med Institutet för tolk- och översättningsstudier vid Stockholms universitet. Flertalet av dessa kurser ingår i andra utbildningsprogram, främst inom översättarutbildning eller språkvetenskapliga studieplaner. Våren 2002 inrättades den första fristående poänggivande kursen i terminologi vid Stockholms universitet. Och nu, i januari 2008, har vi just avslutat en fjärde poänggivande kurs, för andra gången som en webbaserad distanskurs.

TNC erbjuder också skräddarsydda kurser för särskilda projekt eller intressegrupper, både inom den offentliga och den privata sektorn.

Faktum är att utbildningsverksamheten har expanderat mer än någon annan av TNC:s verksamheter under det senaste årtiondet. Den ökade terminologiska medvetenhet som vi ser som ett resultat av dagens informations- och kunskapssamhälle (se nedan) leder till denna efterfrågan; många behöver förstå mer om terminologisk teori samt principerna och metoderna för terminologiarbete.

När det gäller utbildning har vi på TNC följande vision för framtiden:

• att utarbeta och utveckla fler webbaserade kurser, både på nationell och nordisk nivå;

• att argumentera för terminologimoduler i alla universitetsprogram, inte bara i översättnings- och språkvetenskapliga program, och att detta sker tidigt under utbildningen. Vi är övertygade om att terminologisk medvetenhet är ett viktigt och värdefullt verktyg när man tillägnar sig kunskap.

NYA UTMANINGAR

Samhällets övergång från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle ställer nya krav och påverkar även terminologiarbetet. Nu omfattar verksamheter som rör

• kvalitetssäkring,

Terminologija | 2007 | 14

4 5

semantisk interoperabilitet,

kunskapsorganisation och kunskapshantering,

informationsstrukturering vid utveckling av IT-system (innehållshantering),

automatisk hantering av stora informationsmängder och återanvändning av information, till exempel i patientjournaler,

har satt de terminologiska behoven i ett nytt ljus. Detta gäller i hög grad hälso- och sjukvårdssektorn, där man önskar en entydig och tydlig terminologi i samband med statistik och uppföljningsmetoder, elektronisk lagring av information, rutiner för patientsäkerhet etc.

Liksom i många andra länder står den svenska offentliga förvaltningen inför en stor utmaning – att omvandlas till den moderna så kallade e-förvaltningen, det vill säga att använda ny teknik och hitta nya elektroniska sätt att registrera och kommunicera med medborgarna etc. Denna utveckling medför ett behov av exakt terminologi, och olika myndigheter behöver börja inventera befintlig terminologi samt harmonisera och samordna sitt terminologiarbete. Detta har ytterligare betonats av flera offentliga utredningar, liksom behovet av att utse särskilda personer med ansvar för terminologiarbetet. Vissa svenska myndigheter har redan inrättat egna interna terminologiorganisationer; ett exempel är Socialstyrelsen.

Sammanfattningsvis är terminologiarbete i dag mycket ofta en integrerad del av andra projekt, till exempel vid utvecklingen av ett IT-system där fokus ligger på att strukturera innehållet.

Dessa nya krav har gett TNC nya uppgifter och projekt, och hittills har vi erfarit att goda kunskaper om terminologins principer och behärskning av terminologiska arbetsmetoder är helt avgörande; terminologer är specialister på kunskapshantering och kommunikation och kan hantera detta på ett systematiskt sätt – allt detta behövs i den nya utvecklingen. Vi är dock inte längre den enda organisation som erbjuder terminologitjänster, som vi var för femton år sedan. Det finns också andra terminologikonsulter ”på marknaden”, till exempel personer med bakgrund inom informatik, översättning och datavetenskap.

TERMINOLOGIARBETE I OFFENTLIGA MYNDIGHETER OCH PRIVATA FÖRETAG

Under de senaste tio åren eller så har en intressant utveckling ägt rum, där vissa

46

Anna-Lena Bucher | Terminology work the Swedish way

offentliga myndigheter och privata företag har inrättat en intern terminologisektion eller -avdelning. Socialstyrelsen har fem terminologer anställda, som utarbetar terminologier inom avgränsade områden av hälso- och sjukvård samt social välfärd och publicerar resultaten i en termbank, som är tillgänglig för alla via myndighetens webbplats. TNC och Socialstyrelsen samarbetar nära; TNC deltar i flera av deras terminologiprojekt och stöder dem även med utbildning. Ett nystartat projekt är översättningen till svenska av Snomed CT, ett brittisk-amerikanskt klassifikations- och terminologisystem för kliniska termer. Snomed innehåller mer än 300 000 begrepp, och uppdraget att organisera detta omfattande översättningsprojekt tilldelades Socialstyrelsen. TNC har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att utarbeta terminologiska och språkliga riktlinjer för översättarna i detta arbete och även att utbilda dem i terminologiska arbetsmetoder.

Företaget Scania, en ledande tillverkare av tunga lastbilar och bussar, har också en intern terminologiavdelning med fem terminologer. Endast några få andra företag i Sverige satsar också på terminologi, men med betydligt mindre resurser än Scania.

SLUTSATSER

Terminologiarbete är alltid inriktat på framtiden. Målet är att förbättra den domänspecifika kommunikationen och lägga grunden för effektiv kommunikation i syfte att dela och överföra kunskap samt åstadkomma högkvalitativ översättning. Detta arbete är alltid ”modernt” och vilar på två ben: kontinuitet och utveckling.

Terminologer måste hålla sig à jour med nya utvecklingar och vara medvetna om nya krav. God kunskap om terminologins principer och behärskning av arbetsmetoderna hjälper terminologen att arbeta i en ständigt föränderlig miljö.

Det behövs fler terminologer för att överbrygga klyftor i dagens informationssamhälle! Utbildning i terminologi är därför viktig. Utbildning möjliggör också certifiering och därmed kvalitetskontroll av terminologiarbetet. Utan ordentliga och erkända utbildningsprogram kan vem som helst hävda sig använda ”terminolog” som titel.

Vi terminologer måste alla ständigt sträva efter att synliggöra hur vårt arbete gagnar samhället; vi måste sprida budskapet, erbjuda utbildning och marknadsföra oss själva, samtidigt som vi reder ut begrepp, skriver definitioner och rekommenderar termer.

Terminologija | 2007 | 14 | 47

SVENSKT TERMINOLOGIARBETE

Svenska har länge varit det huvudsakliga språket i Sverige. Det har använts inom alla samhällslivets områden. Under de senaste årtiondena har dock engelskans användning hotat svenskan, och inom vissa områden eller språksituationer har engelskan till och med trängt undan svenskan. Detta gäller särskilt högre utbildning och forskning inom naturvetenskap och medicin. En sådan situation blir allt vanligare i företag med internationell verksamhet. I december 2005 antog Riksdagen en ny svensk språkpolitik med fyra viktiga mål. Ett av dem säger att svenska ska vara ett samhällsbärande språk, det vill säga att det ska vara möjligt att använda språket inom alla samhällslivets områden, att det ska behövas i samhället och förena det. Detta mål omfattar också terminologiarbete och betonar att sådant arbete alltid är nödvändigt och alltid aktuellt.

Terminologiarbete har en lång tradition i Sverige. År 1936 inrättades en nomenklaturkommitté vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Ingenjörer, särskilt uppfinnare och standardiseringsarbetare, tog initiativet för att ”tillgodose det växande behovet av lämplig terminologi”. År 1941 inrättades ett permanent centrum för teknisk terminologi, Tekniska nomenklaturcentralen (TNC).

De projekt som Terminologicentrum har genomfört under sextiofem år speglar samhällsutvecklingen. Under centrets första år utarbetades terminologiska ordlistor för olika teknikområden. När Sverige gick med i Europeiska unionen 1995 fick TNC fyra omfattande uppdrag med anknytning till att komplettera Europeiska kommissionens termbank Eurodicautom med svenska termer.

Övergången från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle ställer nu nya krav som påverkar terminologiarbetet. Verksamhet med anknytning till kvalitetssäkring, semantisk kompatibilitet, kunskapsorganisation och kunskapshantering, uppbyggnad av informationsstrukturer genom utveckling av informations- och kommunikationssystem (innehållshantering), automatisk bearbetning av stora informationsmängder och återanvändning av information (till exempel i vårddokumentation) har synliggjort nya terminologibehov och ställt terminologerna inför nya utmaningar.

Slutsatsen är att det behövs fler terminologer som kan fylla den moderna informationssamhällets luckor. De måste ständigt försöka visa vilken nytta terminologiarbetet gör för samhället, ordna utbildning och presentera sin verksamhet, samtidigt som de strukturerar begrepp, tillhandahåller definitioner och rekommenderar termer.

Mottagen 2007-09-05

Anna-Lena Bucher The Swedish Centre for Terminology Västra vägen 7 B, 169 61 Solna, Sweden E-mail: [email protected]

48

Anna-Lena Bucher | Terminology work the Swedish way