Terminologivetenskap och terminologiarbete har alltid lagt stor vikt vid nätverkande, samarbete och informationsdelning samt vid att använda och utveckla datorprogram för olika verksamheter inom området. Denna artikel förenar två av författarens forskningsintressen: terminologi och datorförmedlad kommunikation (CMC), och ingår i en serie artiklar där anpassningen av CMC-teknik för terminologiarbete och spridning av terminologisk information har granskats1. Följande citat är hämtat från Nuopponen 1996, presenterat vid TKE-konferensen i Wien:
”Webben är en idealisk plattform för olika slags terminologisk verksamhet. Den är inte bara ett onlinearkiv eller lagringsutrymme för elektroniska dokument, eller en världsomspännande bibliografi eller encyklopedi över terminologisk och terminografisk information, utan den kan också spela en viktig roll som ett interaktivt verktyg för samarbetsinriktad kommunikation inom terminologisk forskning, terminografiska projekt och utbildning. Även om det redan finns gott om terminologisk verksamhet på webben saknas fortfarande merparten — förhoppningsvis inte så länge till.” (Nuopponen 1996)
De flesta av de viktigaste aktörerna inom spridning och samordning av terminologisk information, såsom Infoterm och TermNet samt nationella terminologicentrum, saknades fortfarande på webben — ett faktum som kan verka svårt att förstå i dag. Den uppenbara orsaken var dock att World
1 ”Terminologisk information” avser information som rör termer och begrepp, terminologiska produkter, metoder, teorier, forskning och annan verksamhet etc.
82 Anita Nuopponen | Follow @TermList on Twitter! — Social Media as a Tool for Terminological Information and Activities
Page 2
World Wide Web var fortfarande helt nytt då, och de första lättanvända webbläsarna dök upp omkring 1993. Internet öppnades för kommersiell användning så sent som omkring 1991–1993, och åren 1994–1995 blev genombrottsåren. Vid University of Vaasa hade vi följt Internets utveckling sedan slutet av 1980-talet, och 1994 grundade jag Term-List, en e-postlista, och Terminology Forum, en webbportal med terminologirelaterad information.
Sedan dess har fler verktyg för interaktion och informationsspridning på nätet blivit tillgängliga; de senaste är sociala medier, vars användning har spridit sig till nästan alla områden av mänsklig aktivitet. Med Andreas Kaplans och Michael Haenleins (2010) ord kan sociala medier faktiskt ”ses som en utveckling tillbaka till Internets rötter, eftersom de omvandlar World Wide Web till det som det ursprungligen skapades för: en plattform som underlättar informationsutbyte mellan användare”. Det är dags för en ny genomgång av situationen. Den här artikeln diskuterar hur terminologer använder eller skulle kunna använda Internet, och mer specifikt sociala medier, för terminologisk verksamhet och för att sprida terminologisk information i dag. De fyra affordanser hos sociala medier som presenteras av Jeffrey W. Treem och Paul M. Leonardi (2012), vilka diskuterar vilka slags beteenden sociala medier stöder, används som teoretisk ram. Granskningen omfattar endast sådana webbplatser eller applikationer för sociala medier där terminologisk information, innehåll eller verksamhet kan förekomma.
2. S O C I A L A M E D I E R
Eftersom begreppet sociala medier är under utveckling är det svårt att slå fast dess definition. Författare nöjer sig ofta med en extensionell definition genom att räkna upp ”de typer av tekniker som människor underförstått uppfattar som sociala medier (t.ex. bloggar, wikis, sociala nätverkssajter, social taggning osv.)”, vilket Treem och Leonardi (2012: 145) påpekar i sin analys av tidigare studier om sociala medier. Figur 1 visar en preliminär typologi över olika typer av sociala medier. Det är svårt att beskriva ett begreppssystem för sociala medier eftersom programvaror, tjänster och tekniker ständigt utvecklas och omvandlas till något nytt. I början förknippades exempelvis Twitter med bloggar, men nu används tjänsten för att dela nyheter och sociala bokmärken, och den konkurrerar med sociala nätverkssajter som Facebook och Google+.
Terminologija | 2013 | 20
83
Page 3
Figur 1. En ungefärlig typologi över datorförmedlad kommunikation
Intensionella definitioner av begreppet sociala medier betonar ofta egenskaper som förekomst på nätet, innehåll som skapas av användarna, att innehållet visas för andra, delning och interaktivitet. Dessa egenskaper skiljer dock ännu inte sociala medier tillräckligt tydligt från traditionell CMC (se figur 1) (Treem, Leonardi 2012: 145). E-post, e-postlistor osv. har många av dessa egenskaper. Utöver de egenskaper som i allmänhet nämns för sociala medier betonar Treem och Leonardi (2012) de slags beteenden som sociala medier typiskt möjliggör – vad vi kan göra med dessa verktyg. De anger följande affordanser:
• synlighet (bidrag kan lätt hittas och visas).
• beständighet (sociala medier bevarar den samlade kunskapen över tid),
• redigerbarhet (meddelanden kan utformas noggrant innan de skickas),
• association (mellan individer, mellan individer och innehåll eller mellan en aktör och en presentation, innehåll och innehåll).
Treem and Leonardi (2012: 148–150) note that these affordances apply also to the traditional CMC and other types of communication technologies utilized in organizations. The difference is that social media technologies have potential to have high levels of all of these affordances simultaneously.
8 4
Anita Nuopponen
Follow @TermList on Twitter! — Social Media as a Tool for Terminological Information and Activities
Page 4
(Ibid.) E-postmeddelanden kan till exempel utformas omsorgsfullt och lagras och sökas igenom, men de har begränsad synlighet. Dessutom kan avsändaren inte redigera eller ta bort ett skickat meddelande. En databaspost kan vara synlig, men sakna kopplingar, till exempel diskussioner mellan dem som redigerar posten. Även om Treem och Leonardi (2012) talar om organisatoriska sammanhang gäller mycket av det de säger också kommunikation inom en disciplin, i det här fallet terminologifältet. I det följande diskuteras dagens terminologiska aktiviteter på nätet och de möjligheter som sociala medier erbjuder detta fält.
3. TERMINOLOGISKA AKTIVITETER PÅ NÄTET
I Nuopponen 1996 skisserades framtiden för terminologiska aktiviteter på webben, såsom visas i figur 2.
Figur 2. Några möjliga utvecklingar av terminologiska aktiviteter på webben (Nuopponen 1996)
Fram till dess hade stora ansträngningar lagts på att sammanställa bibliografier och sprida information om tryckta terminologiska produkter. I dag har den framtid som förutsågs i artikeln i stort sett blivit verklighet, eftersom webben nu används för allt detta. Exempelvis har tryckta bibliografier ersatts av förteckningar över publikationer på nätet, och vi har direkt tillgång till en stor mängd
Terminologija | 2013 | 20
85
Page 5
relevanta texter och dokument. Sökmotorer, länksamlingar, hemsidor och sociala nätverkstjänster har gjort tryckta publikationer av typen who is who överflödiga och föråldrade.
4. TERMINOLOGISKA AKTIVITETER I SOCIALA MEDIER
Olika terminologirelaterade aktiviteter på sociala medier har undersökts för att hitta ett mönster för vad som görs och vad som skulle kunna göras. Ur sociala mediers perspektiv kan terminologiska aktiviteter grovt delas in i nätverkande, delning, möten, samarbete, undervisning och utbildning samt forskning (figur 3). Var och en av dessa har sina egna krav, och det finns ingen enskild webbplats, plattform eller applikation för sociala medier som kan tillgodose alla.
Figur 3. Terminologiska aktiviteter på sociala medier
4.1. Nätverkande
Nätverkande avser här både (1) att hitta rätt personer och organisationer att knyta kontakter med och (2) att återuppta kontakten och hålla den vid liv samt att diskutera gemensamma intressen. Sociala nätverkssajter (SNS), såsom LinkedIn och Facebook2, gör det möjligt för användarna att hitta personer som de redan känner och knyta kontakter med dem, se vem som har kontakt med vem och vem som gör vad. Det finns redan ett stort nätverk av terminologiforskare och terminologer på LinkedIn. Tidigare krävdes det frekvent deltagande i terminologiska evenemang, korrespondens och e-postväxling för att hitta den här informationen och bygga upp ett professionellt nätverk. På en SNS är informationen lätt att redigera och försvinner inte lika lätt som visitkort efter en konferens.
Sett ur en annan synvinkel ger SNS användarna synlighet. Treem och Leonardi (2012) säger att ”sociala medier ger användarna möjlighet att göra
2 Andra populära sociala nätverkssajter är Google+, Orkut (populärt i Indien och Brasilien), SinaWeibo (Kina), Vkontakte (Ryssland). Se mer, t.ex. http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_social_networking_websites
86 Anita Nuopponen | Follow @TermList on Twitter! — Social Media as a Tool for Terminological Information and Activities
Page 6
sina beteenden, sin kunskap, sina preferenser och sina kontakter i kommunikationsnätverk, som tidigare var osynliga (eller åtminstone mycket svåra att se), synliga för andra”. Det har blivit vanligt att knyta kontakter med personer som vi träffar på konferenser och möten, särskilt på LinkedIn (linkedin.com), som är mer yrkesinriktat än Facebook (facebook.com). I stället för att byta visitkort kan vi säga ”du hittar mig på LinkedIn” eller skicka inbjudningar till personer vi har träffat för att knyta kontakter med dem. Användarprofilen på LinkedIn kan också beskrivas som ett dynamiskt och interaktivt CV, eftersom användarna kan uppdatera sina uppgifter och deras kontakter kan intyga deras kompetenser och skriva rekommendationer. Användarna publicerar statusuppdateringar och följer varandras meddelanden. Dessutom analyserar webbplatserna själva användarnas uppgifter och befintliga kontakter och föreslår nya kontakter eller innehåll, som kan vara relevant eller inte.
Jämfört med sociala medier har diskussioner via e-post eller på en e-postlista begränsad synlighet. Sociala medier ger också möjlighet att redigera meddelanden noggrant, radera meddelanden som redan har skickats, nå ut till en större grupp utan att överbelasta e-postinkorgarna, söka efter och komma åt meddelanden senare osv. (Treem, Leonardi 2012: 148) En SNS-webbplats som LinkedIn förser människor med olika slags information, vilket även en hemsida kan göra, men SNS-webbplatser är vanligtvis mer dynamiska och underlättar interaktion: att intyga kontakter, skicka meddelanden, dela nyheter eller annat innehåll, gå med i grupper med särskilda intressen och diskutera i dessa grupper.
I traditionell CMC har diskussioner, åsikter och kommentarer förts och uttryckts i form av e-postmeddelanden, samtal på e-postlistor eller synkron eller asynkron nätchatt. E-postbaserade verktyg har begränsad synlighet: endast de som meddelandet skickas till får det. En nackdel är att inkorgar lätt fylls med långa konversationer. I stället skulle sociala medier kunna användas mer för diskussioner och därmed göra det möjligt för fler att delta. På LinkedIn går det till exempel att skapa diskussionsgrupper eller gå med i en befintlig grupp. För terminologer finns det särskilt två grupper: Terminology, som administreras av Kara Warburton, och dess undergrupp för Association for Terminology and Knowledge Transfer, som administreras av Hanne Erdman Thomsen. Att utnyttja sådana möjligheter är inte heller problemfritt, eftersom det är lätt att glömma att man är medlem i en grupp om man inte har aktiverat e-postaviseringar. E-post har blivit ett verktyg som används dagligen, men SNS-webbplatser har inte nödvändigtvis fått samma närvaro i våra dagliga liv.
Terminologija | 2013 | 20 87
Page 7
4.2. Delning
En av de mest typiska egenskaperna hos sociala medier är delning — delning av innehåll och meta-information. Inom terminologin kan innehållet bestå av texter, publikationer, artiklar, bildspel, terminologiska produkter, programvara, videoinspelningar från kurser osv. Meta-information avser här information om var man hittar delat innehåll, länkar, nyheter och recensioner osv. E-post, webbplatser, nyhetsbrev via e-post, nättidskrifter, nätbokhandlar och databaser har gjort det enklare och snabbare att dela och hitta innehåll. Sociala medier utökar denna verktygslåda, till exempel med bloggar, wiki, social taggning och webbplatser för delning av videor, texter och fotografier.
Bloggar är användbara verktyg för att dela tankar, idéer och åsikter med varandra3. Läsarna kan ges möjlighet att delta i samtalet och dela inlägg i andra sociala mediekanaler. Bra exempel från terminologiområdet är BIK Terminology4 av Barbara Inge Karsch, Terminology Blog av TermNet5, TNCs blogg (på svenska) av The Swedish Centre for Terminology6 och Blog från Europeiska parlamentets terminologisamordning7. Många företag har också intressanta bloggar med anknytning till terminologi: exempelvis har Microsoft8 och SAP9 bloggar med möjligheter till diskussion för sina kunder, översättare och lokaliserare. Med tiden kan bloggar bli omfattande informationssamlingar, vilket har skett med TermCoords ursprungliga blogg10, som omvandlades till en webbplats.
Länklistor på webbplatser är fortfarande populära för att dela meta-information (t.ex. Terminology Forum11). Sociala medier erbjuder fler möjligheter, till exempel Pinterest, Scoop.it. Pinterest är en mycket populär social mediesajt som används för att dela (”nåla fast”) vackra fotografier som hittas var som helst på webben. I sin artikel ”Pinterest as a library marketing and information literacy tool” beskriver Cynthia Dudenhoffer (2012: 328) Pinterest på följande sätt:
3 Mer, till exempel Kaplan, Haenlein 2010
4 http://bikterminology.com
5 http://terminologyblog.wordpress. com
6 http://www.tnc.se/TNCs-blogg
7 http://termcoord.eu/ blogg
8 http://blogs.technet.com/b/terminology
9 http://scn.sap.com/community/globalization
10 http://termcoord.wordpress.com
11 http://www.uva.fi/termino
88 Anita Nuopponen | Follow @TermList on Twitter! — Social Media as a Tool for Terminological Information and Activities
Page 8
”Pinterest låter medlemmar ”pinna” objekt eller bilder som de hittar på Internet på en ”anslagstavla”, som sedan enkelt kan delas via en e-postlänk eller genom att följa skaparen. Tavlorna är offentligt synliga, så ingen inloggning krävs, och de kan uppdateras kontinuerligt. Den här typen av verktyg lämpar sig mycket väl för att dela information med såväl visuella inlärare som traditionalister och kan snabbt och enkelt underhållas av bibliotekspersonal. Bibliotekets lärare kan också använda Pinterest för att skapa ”forskningsportaler”, eller visuella framställningar av idéer som används för att sätta igång forsknings- och skrivprocessen.”
Vissa terminologer har experimenterat med samma typ av användning inom terminologi, till exempel har Terminology Forum12 skapat Pinterest-tavlor för termbanker med länkar till termbankswebbplatser, terminologisk litteratur med bokomslag för terminologisk litteratur från webbplatser där den kan köpas eller laddas ner, och så vidare (se figur 4). Andra kan dela resultaten, gilla dem eller kommentera dem. Scoop.it liknar Pinterest, men är mer textorienterat (se till exempel http://www.scoop.it/u/terminology-forum). Dessa kan också beskrivas som webbplatser för kurering av socialt innehåll, där användarna samlar (länkar till) befintligt innehåll utifrån sina intressen och delar sina resultat med sina följare.
Figur 4. Pinterest-tavlor från Terminology Forum
12 http://www.pinterest.com/termlist
Terminologija | 2013 | 20
89
Page 9
Nyhetsdelning kan betraktas som en separat kategori av delning. Införandet av e-post, e-postlistor, nyhetsbrev via e-post och webbplatser gjorde det enklare att sprida och ta del av exempelvis information om evenemang. Under en tid gjordes ett försök att sammanställa information om evenemang på portalen Terminology Forum, men idén övergavs snart eftersom det krävde alltför mycket arbete att hitta informationen och redigera webbsidorna, och detta inte kunde göras regelbundet. I dag erbjuder Twitter och mobila enheter (telefon/surfplatta) en bättre lösning: det är enkelt att följa tweets från andra användare som är intresserade av terminologirelaterade evenemang och innehåll och att retweeta informationen till sina följare. Det är ett snabbt sätt att skicka och vidarebefordra information om olika terminologiska evenemang (se figur 5). Mobila applikationer har gjort sociala medier tillgängliga på mobiltelefoner och surfplattor, där nyhetsflöden och meddelanden från sociala medier enkelt kan nås när vi har en stund över.
Figur 5. Resultat av sökningen på Twitter efter terminology (8.11.2013)
Även Facebook används av organisationer för att publicera nyheter. Twitter ger bättre synlighet eftersom vem som helst, utöver följarna, kan hitta meddelandet genom att söka på ett ord (t.ex. terminology), en ”hashtag” (#terminology) eller en användare (@termlist). Facebook är inriktat på relationer mellan användare, medan den starkaste kopplingen på Twitter ofta är mellan avsändaren och innehållet. Några av de mest relevanta Twitteranvändarna att följa för den som är intresserad av terminologiska nyheter och evenemang är Uwe-Muegge, Rodolfo Maslias, TermCoord, TermNet och TermList.
90 Anita Nuopponen | Follow @TermList on Twitter! — Social Media as a Tool for Terminological Information and Activities
Page 10
4.3. Möten, evenemang, utbildning och fortbildning
Sociala medier (t.ex. Twitter, Facebook och bloggar) används ofta inte bara för att göra reklam för kommande konferenser (se figur 5), utan också under själva konferensen. Det är vanligt att vissa deltagare (se figur 5: TAUS; Kaleidoscope) och några av arrangörerna bloggar eller twittrar i realtid under evenemanget och citerar presentationerna (se figur 5: #tekom). En annan möjlighet är att strömma evenemanget eller delar av det, så att deltagarna kan följa det, kommentera (t.ex. i en chatt) eller till och med hålla presentationer online. Man kan skilja mellan webbsändningar och webbseminarier (seminarier online). Webbsändningar är mer eller mindre envägskommunikation, medan webbseminarier använder interaktiva funktioner i programvara för webbkonferenser (t.ex. Adobe Pro Connect, Skype, etc.), vilket gör det möjligt för presentatören och publiken att interagera. Webbseminarier, videor (t.ex. Youtube.com, Vimeo.com) och delning av presentationer (t.ex. www.Slideshare.net) används för olika typer av utbildning och fortbildning. TermNet anordnar ECQA Certified Terminology Manager-kurser, delvis som webbseminarier (http://www.termnet.org).). Även vissa översättnings- och lokaliseringsföretag anordnar webbseminarier om terminologiska ämnen. För universitetskurser är det ändamålsenligt att använda e-lärandeplattformar, eftersom universiteten vanligtvis har gjort en plattform (t.ex. Moodle, Blackboard) tillgänglig för sin personal och sina studenter. Dessa plattformar innehåller olika typer av verktyg för kommunikation och innehållsdelning som är välbekanta från sociala medier.
4.4. Samarbete
Terminologiprojekt och terminologihantering innefattar olika typer av interaktion, informationsöverföring och kommunikation, till exempel meddelanden, möten, lagring och utskick av material, kommentering, redigering, granskning, publicering och marknadsföring. Sådana aktiviteter har traditionellt krävt olika verktyg. Många av problemen skulle kunna lösas med sociala medier eller genom att integrera interaktiva funktioner i samarbetsplattformar, exempelvis sådana som erbjuds av wikiprogramvara.
I grund och botten är wikiprogramvara ”en samarbetsbaserad serverteknik med öppen källkod som gör det möjligt för användare att komma åt, bläddra bland och redigera hypertextsidor i realtid” (Leuf, Cunningham 2001: 442). Det finns flera utvidgningar av wikiprogramvaran, till exempel Semantic MediaWiki, som gör data maskinläsbara för den semantiska webben13. Wikipedia är det mest välkända
13 http://semantic-mediawiki.org
Terminologija | 2013 | 20
91
Page 11
exempel som använder Semantic MediaWiki som plattform. Samma plattform kan också användas för kollaborativa terminologiprojekt, t.ex. Finnish Termbank for Arts and Sciences14. Termbanken är ett nationellt projekt för att sammanställa terminologier inom olika akademiska discipliner med hjälp av crowdsourcing. År 2008 avslutade Nuopponen en artikel med
”Wikipedia är en intressant modell för öppen nätbaserad samverkan, eftersom diskussionerna mellan deltagarna om principer och metoder är tillgängliga på webben. Under de kommande tio åren kommer vi förhoppningsvis att få se flera termpaedior växa fram inom olika specialområden.” (Nuopponen 2008)
I dag verkar wikiteknik ofta användas och nämnas vid utvecklingen av integrerade kollaborativa verktyg för terminologiarbete (t.ex. Kudashev 2013; He et al. 2009; Désilets et al. 2009). Wikiteknik gör det möjligt att skapa kopplingar mellan terminologiska poster och relaterade diskussioner och löser därmed vissa av de problem som traditionella termdatabaser kritiseras för. Projekt och organisationer kan använda denna teknik, som dock kräver att en server installeras. För enskilda personer och mindre grupper är TermWiki15, en intressant webbplats för samarbete baserad på wikiteknik, där vem som helst kan sammanställa en ordlista, söka i samlingarna och diskutera dem. Det finns också en kommersiell, mer avancerad version för företag.
Även de som arbetar med ontologier har insett att när ontologierna blir för stora för att hanteras av en enskild person eller en liten grupp är det nödvändigt att samarbeta, men traditionella verktyg stöder inte detta. Tudorache et al. (2008) presenterar Collaborative Protégé16 som en lösning för att integrera kommunikationsverktyg i ontologiverktyg. Enligt Tudorache et al. (2008) är ett stort problem ”bristen på koppling mellan den framtagna ontologin å ena sidan och alla tankar och diskussioner som låg bakom skapandet av denna artefakt å andra sidan”. Därför var det ofta omöjligt för användaren av ”ontologin att förstå motiven bakom designbesluten, hitta de relevanta referenserna och finna de externa resurser som låg till grund för modelleringsbesluten”. Collaborative Protégé integrerar diskussioner med ”ontologiredigeringsprocessen, chattar samt annoteringar av ändringar och ontologikomponenter”.
Follow @TermList on Twitter! — Social Media as a Tool for Terminological Information and Activities
Page 12
(Ibid.) De erfarenheter och lösningar som utvecklats för ontologiarbete är också intressanta ur terminologiarbetets perspektiv, eftersom många av metoderna och problemen liknar varandra.
5. SLUTSATS
Det har skett en påtaglig förändring av aktiviteterna på nätet inom terminologiområdet under de senaste femton åren. Det är inte längre någon fråga om huruvida terminologiorganisationer behöver en webbplats eller inte; frågan i dag är i stället om de behöver en närvaro på sociala medier. Internet är inte bara till för att bygga upp arkiv och göra dem tillgängliga, utan också för att aktivt dela olika typer av innehåll. I stället för bibliografisk eller annan metainformation kan även hela innehållet göras tillgängligt gratis17 eller mot en avgift. Sociala medier har ökat möjligheterna att knyta kontakter och hålla kontakten, liksom att få information om sådant som händer inom intresseområdet.
För dem som arbetar med terminologi, till exempel terminologer, terminologiforskare, översättare, studenter med flera, gör sociala medier det enklare att skapa nätverk, hitta och dela information, träffas och delta, engagera sig och så vidare. Sociala medier erbjuder dock myriader av alternativ, och för en nykomling kan det vara en överväldigande uppgift att hitta de mest relevanta webbplatserna och programvarorna. I denna artikel har därför endast en handfull relevanta verktyg för sociala medier tagits upp som exempel. LinkedIn tycks fungera som en populär kontaktplattform för människor inom terminologiområdet. Twitter vinner mark som nyhetsmedium där efterlysningar av bidrag, nya publikationer, kommande kurser och annan aktuell terminologirelaterad information twittras och retweetas. Även traditionella CMC-verktyg som webbplatser har en etablerad roll när det gäller informationsspridning och publicering av innehåll. Webbplatser och bloggar fungerar som nav som länkar till olika andra kanaler eller som gränssnitt till dem, medan e-post ofta får rollen som ett meddelandeverktyg när webbplatser för sociala medier informerar oss om att någon har gillat eller vidarebefordrat vårt meddelande, eller börjat följa oss och så vidare. Omfattningen av samarbete och samarbetsprojekt växer, och därmed också behovet av samarbetsverktyg. Tekniken (till exempel wiki) finns nu; den behöver bara anpassas för att passa terminologiska aktiviteter.
17 Till exempel Pavel S., Nolet D. Handbook of Terminology. Translation Bureau, Public Works and Government Services Canada, 2001, tillgänglig på: <http://www.bt-tb.tpsgc-pwgsc.gc.ca/publications/documents/termino-eng.pdf?archived=true>.
Terminologija | 2013 | 20
93
Page 13
Sociala medier har också sina nackdelar, men fokus i denna artikel har legat på deras möjligheter för terminologiska aktiviteter. Det är viktigt att olika typer av bidrag lätt kan hittas och visas och att den kunskap som upprätthålls och sammanställs över tid inte försvinner. Dessutom gör sociala medier det vanligen möjligt att utforma meddelanden noggrant före publicering och skapa kontakter mellan individer, mellan individer och innehåll eller mellan en aktör och en presentation, liksom mellan olika innehåll.
REFERENCES
Désilets A., Huberdeau L.-Ph., Laporte M., Quirion J. 2009: Building a Collaborative Multilingual Terminology System. – Proceedings of the ASLIB: Translating and the Computer, available at: <http://nparc.cisti-icist.nrc-cnrc.gc.ca/npsi/ctrl?action=rtdoc&an=15153226&lang=en>.
Dudenhofer C. 2012: Pin it! Pinterest as a library marketing and information literacy tool. – College & Research Libraries News 73(6), 328–332, available at: <http://crln.acrl.org/content/73/6/328.full.pdf+html>.
He S., Nachimuthu S. K., Shakib S. C., Lau L. M. 2009: Collaborative Authoring of Biomedical Terminologies Using a Semantic Wiki. – Proc. of AMIA 2009 Symposium, San Francisco, California, 234238, available at: <http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20351856>.
Kaplan A. M., Haenlein M. 2010: Users of the world, unite! The challenges and opportunities of Social Media. – Business Horizons 53(1), 59–68, available at: <http://dx.doi.org/10.1016/j.bushor.2009.09.003>.
Kudashev I. 2013: Quality Assurance in Terminology Management: Recommendations from the Termfactory Project. University of Helsinki, Palmenia Centre for Continuing Education, Kouvola, available at: <http://www.projectglossary.eu/download/QA_in_TM_Kudashev.pdf>.
Leuf B., Cunningham W. 2001: The Wiki Way: Quick Collaboration on the Web, Boston, Addison-Wesley.
Nuopponen A. 1996: Terminology Online: From Term Banks to the World Wide Web. – Terminology Science & Research 7(1), 21–27.
Nuopponen A. 2008: Term lists or multimedia and collaboration? Future directions for online terminology resources. – Proceedings of XVIth European Symposium on Language for Special Purposes (LSP) Specialised Language in Global Communication, University of Hamburg, 27–31 August 2007.
Treem J. W., Leonardi P. M. 2012: Social Media Use in Organizations. Exploring the Affordances of Visibility, Editability, Persistence, and Association. – Communication Yearbook 36, 143–189, available at: <http://comm.soc.northwestern.edu/leonardi/files/2012/09/socialmedia.pdf>.
Tudorache T., Noy N. F., Tu S., Musen M. A. 2008: Supporting Collaborative Ontology Development in Protégé. – The Semantic Web – ISWC 2008, Berlin, Heidelberg: Springer, 17–32, available at: <http://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-540-88564-1_2>.
SEKITE @TERMLIST TWITTER’YJE! – SOCIALINĖ ŽINIASKLAIDA KAIP TERMINOLOGINĖS INFORMACIJOS IR VEIKLOS PRIEMONĖ
Straipsnyje kalbama apie tai, kaip socialinė žiniasklaida yra ar galėtų būti naudojama terminologinei veiklai ir terminologinės informacijos sklaidai. Nagrinėjama įvairi, su terminologija susijusi, socialinės žiniasklaidos priemonėmis pristatoma veikla ir bandoma nustatyti, kas yra ir kas galėtų būti padaryta. Kaip teorinis pagrindas imama keturi socialinės žiniasklaidos bruožai (matomumas, nuolatinis buvimas, redaguojamumas, bendrumas), pateikti Treem ir Leonardi darbe (2012) kalbant apie organizacijos komunikaciją. Terminologinei veiklai svarbu tai, kad socialinės žiniasklaidos priemonėmis
94
Anita Nuopponen
Follow @TermList on Twitter! — Social Media as a Tool for Terminological Information and Activities
Page 14
pateiktą įvairių tipų medžiagą yra nesunkiai randama ir peržiūrima, sukauptos žinios nedिंगsta, galima užmegzti ryšius tarp žmonių, žmogaus ir turinio ar dalyvio ir pateikties, taip pat tarp turinio ir turinio.
Palyginus su tradicinėmis interneto komunikacijos priemonėmis, tokiomis kaip interneto svetainė, elektroninis paštas ar elektroninio pašto grupė, naudojant socialines žiniasklaidos priemones lengviau susisiekti, susitikti ir dalyvauti, įsitraukti, dalintis informacija ir ją rasti. Kita vertus, socialinė žiniasklaida pateikia daugybę galimybių, todėl gali būti sunku rasti labiausiai poreikius atitinkančias svetaines ir programinę įrangą. Straipsnyje daugiausiai dėmesio skiriama toms socialinės žiniasklaidos priemonėms, kurios naudingiausios dirbantiems terminologijos darbą. Terminologijos srityje LinkedIn – populiari priemonė norintiems susisiekti, Twitter vis labiau įsitvirtina kaip pranešimo apie kvietimus dalyvauti konferencijose, naujus leidinius, vykstančius mokymus ir kitos aktualios informacijos pateikimo priemonė. Tinklaraščiai ir tradicinės interneto svetainės atlieka įprastą vaidmenį skleidžiant informaciją ir skelbiant turinį. Abi šios priemonės taip pat jungia įvairius kitus kanalus. Elektroninis paštas paprastai naudojamas kaip pranešimo priemonė. Socialinės žiniasklaidos technologijos, tokios kaip vikis, sujungia sąveikos ir turinio kūrimo priemones ir skatina bendradarbiavimą.
Gauta 2013-11-11
Anita Nuopponen University of Vaasa Wolffintie 34 65200 Vaasa Finland
