Ekologisering, grönifiering och andra motsvarigheter till eng. greening i Europeiska unionens institutioners dokument

ROBERTAS STUNŽINAS

Institutet för litauiska språket

NYCKELORD: politik, jordbrukspolitik, grönifiering, ekologisering, synonymer.

För den gemensamma jordbrukspolitiken 2014–2020 ställs vissa miljökrav, varav ett är genomförandet av bestämmelserna om grönifiering. Grönifiering innebär strävan efter högre standarder för skydd av biologisk mångfald, mark, vatten och klimat på merparten av Europas jordbruksmark. Grönifieringsåtgärderna omfattar diversifiering av grödor, bevarande av permanenta betesmarker och ängar samt avsättande av områden med miljömässig betydelse (träda, terrasser, landskapselement, skyddszoner eller andra objekt med miljövärde). Jordbrukarna får direktstöd för att genomföra grönifieringsbestämmelserna (se mer på www.zum.lt).

Grönifiering är inte bara ett begrepp inom Europeiska unionens jordbrukspolitik. Det är en grundläggande princip inom EU:s gröna politik, som handlar om att utveckla grön energi och mindre förorenande jordbruk, minska luftfartens utsläpp, skapa en grön ekonomi och gröna arbetstillfällen (som sparar energi, använder förnybara energikällor, skyddar resurser och ekosystem samt bidrar till att förebygga avfall och föroreningar), och andra liknande frågor. Termen grönifiering har införts i EU:s flerspråkiga termbas (IATE), och dess allmänna betydelse är ”att göra något mer klimat- eller miljövänligt” (IATE). Denna term och dess synonymer används i stor utsträckning i Europeiska unionens och Litauens rättsakter och har också förekommit i pressen och i allmänt språkbruk, till exempel: ”En stor del av landets jordbrukare väntar oroligt på Europeiska unionens landsbygdsutvecklingsprogram för perioden 2015–2020. En av de mest oklara och skrämmande sakerna för dem är grön-

¹ Det ska vara ”att göra något mer klimat- eller miljövänligt”.

Terminologija | 2014 | 21

111

ifieringskravet” (ukinin...lt). ”En av de mest realistiska åtgärderna för att minska de nämnda hoten är jordbrukets ekologisering eller, som det numera är modernt att säga, grönifiering (eng. greening)” (valstietis.lt).

I översatta dokument från Europeiska unionens institutioner är grönifiering en motsvarighet till eng. greening. Utöver detta används också ekologisering; denna term anges som synonym i EU:s termbas IATE. En granskning av EU-institutionernas dokument visar emellertid att grönifiering är ett nytt språkfenomen, och att eng. greening dessförinnan översattes med många andra motsvarigheter. För att undersöka mångfalden och förändringen av motsvarigheter till eng. greening granskades 209 dokument från EU-institutionerna från 2004–2014, ur vilka 280 motsvarigheter till eng. greening hämtades². Artikeln undersöker vidare de litauiska motsvarigheterna till eng. greening³ i EU-institutionernas rättsakter och dokument med avseende på användning, uttryckssätt, utveckling och synonymi.

Eng. greening är en term som snabbt sprids i EU:s rättsakter och dokument. Antalet dokument där termen greening används visas i figuren⁴.

Fig. Antal engelskspråkiga dokument där eng. greening används 2004–2014⁵ år

² Från varje dokument hämtades endast termer som skilde sig åt. Termer som återkom i olika dokument hämtades för att fastställa konsekvensen i terminologianvändningen. Termen eller motsvarigheten återgavs i citat.

³ I artikeln tillämpas en vid syn på motsvarigheter, och med detta avses alla språkliga enheter som används för att översätta eng. greening.

⁴ Uppgifterna baseras på databasen ”EUR-lex” med Europeiska unionens rättsakter och andra offentliga dokument.

⁵ I dokument från 2014 förekommer eng. greening mer sällan, eftersom uppgifterna samlades in innan året var slut.

112 Robertas Stunžinas │ Ekologizavimas, žalinimas ir kiti angl. greening atitikmenys Europos Sąjungos institucijų dokumentuose

Termen används när man talar om att göra olika verksamhetsområden inom staten, näringsgrenar eller konkreta företeelser mer miljö- eller klimatvänliga. Oftast används den om att göra transport (24% av alla förekomster), ekonomi (14%), jordbruk och jordbrukspolitik (13%), arbetstillfällen (8%), stöd som betalas ut för detta (6,7%), offentlig och privat upphandling (5%), skatter (2,5%) och industri (1,7%) mer miljö- eller klimatvänliga. Termen används också om andra företeelser – teknik, leveranskedjor, floder och andra vattenmiljöer, finansieringsprogram, utbildning, material för luftfartyg, institutioners verksamhet, energisektorn, investeringar och affärsmodeller. Den engelska termen greening⁶ motsvaras i litauiska dokument av en mängd motsvarigheter – nästan åttio olika ord och ordkombinationer har påträffats – substantiv, adjektiv, substantiv- eller adjektivfraser, verbfraser och olika syntaktiska konstruktioner. De flesta motsvarigheterna har roten till substantivet ekologija, medan en mindre del har roten till substantivet aplinka, verben saugoti, tausoti, žalinti eller andra rötter.

EKOLOGI, EKOLOGISERING, EKOLOGISK

OCH ANDRA ORDBILDADE MOTSVARIGHETER

Labai dažnai lietuviškuose ES institucijų dokumentuose angl. greening atitinka terminais⁷ laikytini leksiniai vienetai – daiktavardžiai ir daiktavardiniai žodžių junginiai. Tokie atitikmenys sudaro beveik pusę visų skirtingų atitikmenų. Trys ketvirtadaliai terminų ar jų dėmenų turi daiktavardžio ekologija šaknį. „Ekologija – biologijos šaka, tirianti gyvosios ir negyvosios gamtos sąveiką bei gyvosios gamtos tarpusavio ryšius“ (VLE V 380). Viename dokumente angl. greening atitinką⁸ mokslo srities pavadinimas – ekologija. Jis vartojamas tada, kai kalbama apie politikos priemones, pvz.: „<...> nurodo, kad šiandien esama daugybės vietos ir regioninio valdymo politikos priemonių; naujovėms, kurios gali padidinti našumą, ir ekologijai [“Both innovation, which can bring productivity gains, and greening, which can create new demands and markets <...>”], dėl kurios gali atsirasti nauja paklausa ir rinkos <...>“

⁶ Dessutom används eng. greening med andra betydelser – att plantera växter och att grönska. Litauiska motsvarigheter som används är sådd med gräs, plantering, utbyggnad av grönområden, grönska.

⁷ Terminais paprastai laikomi daiktavardžiai (Gaivenis 2002: 30).

⁸ Motsvarigheterna avgränsas formellt, eftersom meningsstrukturen ofta ändras vid översättning.

Terminologija | 2014 | 21

113

(52010IP0376)⁹. I vissa dokument förstås samma begrepp som en övergripande egenskap och benämns med termen ekologi, t.ex.: ”För detta krävs ett effektivt och formellt deltagande från det civila samhällets sida genom demokratiska processer och dialogsystem i frågor och projekt som är viktiga för ekonomins e k o l o g i s e r i n g [“A precondition for this is effective, formal participation by civil society, through democratic processes and systems of dialogue, in issues and projects that are significant to the g r e e n i n g of the economy and to sustainable development”] och hållbar utveckling” (52011AE1386). Termerna ekologija och ekologi ska inte betraktas som exakta motsvarigheter till eng. greening – de betecknar egenskaper hos en handling, verksamhet eller process. Här kan man tala om partiell terminologisk synonymi – olika termer används för att benämna samma företeelse i verkligheten. I allmänhet är terminologisk synonymi typisk för de inledande stadierna av terminologibildningen, när den bästa termen för ett begrepp ännu inte har valts och flera termer eller varianter förekommer samtidigt (Gaivenis 2002: 125). Synonymer uppstår när olika aspekter av det benämnda objektet lyfts fram, på grund av författarnas preferenser, språkpolitik, skapandet av nyord, användning av officiella och inofficiella, nya och föråldrade termer, varierande kunskaper i det egna språket samt extralingvistiska faktorer (om orsakerna till synonymi i vidare bemärkelse, se Keinys 1980: 42; Гринев 1993: 106). Större delen av motsvarigheterna till eng. greening kan betraktas som kontextuella synonymer, dvs. sådana vars synonymirelationer uppstår tillfälligt i en viss kontext och en viss talsituation.

De vanligaste motsvarigheterna till den aktuella termen är termer som betecknar en handling som ökar eller förstärker en egenskap. Den sammansatta termen ökning av ekologisk hållbarhet har använts mest konsekvent (2005, 2007–2014). Den används för nästan alla områden: lufttransport, jordbruk, offentlig upphandling, ekonomi, politik, stöd, industri, t.ex.: ”Att öka lufttransportens e k o l o g i s k a h å l l b a r h e t [“The g r e e n i n g of air transport <...>”]: utveckla teknik för att minska luftfartens miljöpåverkan, med målet att halvera koldioxidutsläppen, minska de specifika utsläppen av kväveoxider (NOₓ) med 80% och halvera det hörbara bullret” (52005PC0440); ”EESK noterar att det var möjligt att nå en överenskommelse i kommissionen om denna jordbruksbudget endast efter att en nödvändig ökning av den e k o l o g i s k a h å l l b a r h e t e n hade fastställts” [“The EESC notes that agree-

⁹ Källornas identifieringsnummer (”Celex”) anges inom parentes. Källorna kan hittas med hjälp av detta nummer i databasen ”EUR-lex” med Europeiska unionens rättsakter och andra offentliga dokument.

114

Robertas Stunžinas

Ekologizavimas, žalinimas ir kiti angl. greening atitikmenys Europos Sąjungos institucijų dokumentuose

... inom kommissionen om denna budgetfördelning för jordbruket var endast möjligt genom att hänvisa till behovet av att göra jordbruket grönare”] (52012AE1050); ”Den europeiska planeringsterminens mål, metoder och instrument bör även fortsättningsvis omfatta ekologiseringen av befintliga industriprocesser inom olika sektorer och av hela ekonomin <...>, så att krisen kan övervinnas med en hållbarare utvecklingsmodell” (52013AE7466); ”När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken och förordningen om direktstöd[16] stöds målen för att göra den gemensamma jordbrukspolitiken grönare [”As regards the CAP and the Direct Payments Regulation[16] the “greening” objectives of the CAP reform <...>”], som är en av de viktigaste prioriteringarna för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013, brett av EU:s institutioner, medlemsstaterna och andra partner” (52012DC0531); ”Detta drabbar företag som har investerat mycket i att förbättra sina resultat och göra sina affärsmodeller grönare” [”This situation penalises those companies who have been investing a lot in improving their performances and greening their business models”] (52013SC0112); ”Kommittén anser att miljömärkning av alla livsmedel, färska såväl som bearbetade, skulle vara det första steget mot en verklig ekologisering av leveranskedjan” [”The Committee believes that an Ecolabel on all food products, fresh and processed, would be the first step towards a genuine greening of the supply chain”] (52009AE0338); ”Att göra ekonomin grönare [”Greening the economy is a major task <...>”] är en viktig uppgift och måste genomföras på många olika nivåer <...>” (52011AE1386). Det bör noteras att det engelska ordet greening ofta sätts inom citationstecken i engelska texter. Citationstecknen visar att det engelska begreppet uppfattas som bildligt. Ofta sätts även litauiska termer, utan någon egentlig anledning och efter den engelska termens mönster, inom citationstecken, till exempel: ”att göra grönare” (C2006/316E/02; 52006IP0528). I ett dokument betecknas begreppet med en sammansatt term som anger en spontan process – ökad miljövänlighet, till exempel: ”Kompetens för gröna jobb; flera konferenser, däribland en konferens under det belgiska ordförandeskapet, diskuterade tecken på att arbetstillfällen blir grönare” [”<...> evidence of the greening of jobs was discussed at several conferences <...>”] (52011TA1215(23)). Andra termer som betecknar en åtgärd för att förstärka en egenskap är: främjande av miljövänlighet, strävan efter miljövänlighet, stärkande av den miljövänliga delen

Terminologija | 2014 | 21

115

stärkning av den del som är avsedd för förgröning, till exempel: ”De dokument som medlemsstaterna rapporterat rör oftast främjandet av miljöanpassad offentlig upphandling [“In general, the documents reported by Member States relate to the greening of public procurement <...>”] <...>” (52010DC0006); ”En grön ekonomi eller en ekonomis miljöanpassning [“<...> process of greening an economy can be conceived as one of the crucial means <...>”] kan betraktas som ett nödvändigt sätt att skapa förutsättningar för en mer hållbar utveckling i framtiden” (52010IE1177); ”Enligt kommissionen bör den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 omfatta andra former av direktstöd som bidrar till att främja ett grönare jordbruk (stärkning av den del av direktstöden som är avsedd för miljöanpassning) [“(the greening of direct payments) ”] <...>” (52011AE0531). Ibland sägs det att något anpassas till ekologivetenskapen – inriktning mot ekologi, koppling till ekologi, till exempel: ”<...> ett integrationsscenario som omfattar omfattande politiska förändringar, såsom mer riktade direktstöd och deras inriktning mot ekologi [“<...> greening of direct payments and reinforced strategic targeting for rural development policy <...>”], vilket stärker den strategiska planeringen av landsbygdspolitiken och bättre samordnar denna politik med andra politikområden inom EU <...>” (52011PC0626); ”Koppling av direktstöden till jordbrukare till ekologi” [“Greening of direct payments”] (52011DC0500).

Vissa motsvarigheter betecknar handlingen att göra något mer miljövänligt. Handlingsbeteckningarna med litauiska suffix miljöanpassning (2006–2007, 2009, 2013–2014) och ekologisering (2009, 2012) hör till de vanligaste motsvarigheterna. De används om transport, ekonomi, arbetstillfällen, jordbruk, industri och miljö, t.ex.: ”Europeiska centrum för transportteknik har utarbetat strategiska forskningsagendor som omfattar miljöanpassning av land- och lufttransporter” [“activities include the greening of surface and air transport, the modernisation of air traffic management <...>”] (52006DC0314); ”De mest märkbara förändringarna kommer att ske i sysselsättningssektorernas sammansättning – skapandet av nya ’gröna’ arbetstillfällen, miljöanpassningen av befintliga arbetstillfällen [“<...> greening of existing jobs <...>”] och försvinnandet av vissa befintliga arbetstillfällen” (52009DC0639); ”<...> föreslår att man fortsätter att stödja processen för miljöanpassning av jordbruket [“<...> suggests providing further support for the broadly defined processes of greening agriculture <...>”] i vid bemärkelse” (52007AR0127); ”I detta yttrande på eget initiativ undersöks van

116 Robertas Stunžinas | Ekologizavimas, žalinimas ir kiti angl. greening atitikmenys Europos Sąjungos institucijų dokumentuose

miljöekologisering av hav och floder [“This exploratory opinion examines ‘greening’ of the environment of oceans <…>”] <…>“ (52009AE0868). För att beteckna åtgärden används också en term med ett internationellt suffix – ekologisering. Det har noterats att samma term ofta används även på andra språk, t.ex. franska écologisation, spanska ecologización, lettiska ekoloģizācija, slovakiska ekologizácia (IATE). Eftersom ecologisation nästan inte används i engelskspråkiga dokument är det svårt att säga vilken betydelse det har och om det konkurrerar med greening.

Till ekologisering och miljöanpassning kan nämnas den sammansatta termen att göra mer miljövänlig, till exempel: ”Europeiska unionen ställer ofta upp ambitiösa mål, men anger inte de åtgärder och resurser som behövs för att uppnå dem. Detta gäller även att göra arbetsplatser mer miljövänliga¹⁰ [“In the case of ‘greening of jobs’ <…>”] <…>“ (52010AE1174). Motsvarigheter med liknande betydelse är att främja miljöåtgärder, miljöanpassning, till exempel: ”<…> eftersom kommissionen har meddelat flera initiativ för att bekämpa klimatförändringarna, avsedda att främja miljöåtgärder inom transportsektorn [“<…> whereas, as far as greening transport is concerned <…>”] <…>“ (52009IP0119); ”<…> föreslår att den fortsatta diskussionen om agendan ”Lissabon plus” (som ska inledas 2010) bör utgå från den nuvarande Lissabonstrategins struktur (europeiska företags konkurrenskraft och miljöanpassning, fler och bättre arbetstillfällen, social integration, hållbarhet [“ <…> competitiveness and greening of European industries, more and better jobs, social inclusion, sustainability”] <…>“ (52009IP0120). Motsvarigheten miljöområdet saknar handlingsprägel, till exempel: ”För att säkerställa att betydande resultat uppnås 2012 <…> inom den globala ekonomins miljöanpassning [“To secure a significant outcome on the greening of the global economy in 2012”] <…>“ (52010IE1177).

De flesta av de nämnda motsvarigheterna är allmänna och används när man talar om olika områden och ämnen. Uttrycket miljövänlig inställning har en specifik betydelse och används när man talar om vardagsvanor och konsumtion, t.ex.: ”Främja ett miljövänligt synsätt [“Promotion of greening the use habits <…>”] i vardagsvanor <…>“ (C2004/191/02). Motsvarigheter med tilläggsled har snävare betydelser – utveckling av miljövänligare teknik, ekologiskt jordbruk, miljöåtgärder,

¹⁰ Ska vara ”att göra arbetstillfällen grönare”.

Terminologija | 2014 | 21

117

t.ex.: ”Ekonomisk lönsamhet skulle vara den främsta drivkraften, medan utvecklingen av miljövänligare teknik skulle vara en extra fördel och inte en prioritering” (52007PC0315); ”Ämne: GJP och koppling av 30% av stödet till miljöanpassat jordbruk” (C2012/285E/01). I dokument på engelska används endast ett greening, t.ex.: “Cost efficiency would be the main driving factor with greening an additional benefit and not a priority” (52007PC0315); “Subject: CAP — 30% of payments linked to greening” (C2012/285E/01). Vissa motsvarigheter saknar syntaktisk självständighet – de används endast tillsammans med beteckningar på objekt, t.ex.: miljövänlig användning av transporter, främjande av miljöanpassad offentlig upphandling, utveckling av en miljövänligare ekonomi, miljövänligare odling av livsmedelsgrödor, utformning av en miljövänligare gemensam jordbrukspolitik, t.ex.: ”Miljövänlig användning av transporter [“Greening of transport and internalisation <...>”] och internalisering av externa kostnader (omröstning)” (C2009/234E/03);

”Främjande av utveckling och användning av miljövänlig teknik samt miljöanpassad offentlig upphandling [“Encouraging the development and use of environment-friendly technologies, the greening of public procurement <...>”], med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företag, samt avskaffande av miljöskadliga subventioner och andra politiska åtgärder kan förbättra resultaten av innovationsverksamheten och öka dess bidrag till en hållbar utveckling inom berörda sektorer” (32005H0601); ”Processen att utveckla en miljövänligare ekonomi [“Nevertheless, the process of greening the economy could be a powerful tool <...>”] kan emellertid bli ett kraftfullt verktyg i kampen mot recessionen och bidra till återhämtning i produktionen och ökad sysselsättning” (52012IE1304); ”De mest aktuella frågorna för närvarande är den så kallade hållbara intensifieringen och miljövänligare odling av livsmedelsgrödor [“Sustainable intensification” and greening of food crop production <...>], som bidrar till högre skördar utan att påverka miljön negativt eller öka den brukade arealen” (52013PC0262); ”Ämne: Att inkludera traditionella olivlundar i en miljövänligare utformning av den gemensamma jordbrukspolitiken” [“Subject: Inclusion of traditional olive groves in the ‘greening’ of the Common Agricultural Policy”] (C2012/168E/01).

Engelskans greening översätts ofta inte med termer, utan med adjektiv, kombinationer av substantiv och particip, verb, verbfraser och verbaliknande fraser. I denna grupp av motsvarigheter dominerar adjektiven miljövänlig och miljövänligare, t.ex.: ”<...> med beaktande av sin resolution från 2009”

118

Robertas Stunžinas

Ekologizavimas, žalinimas ir kiti angl. greening atitikmenys Europos Sąjungos institucijų dokumentuose

av den 11 mars om miljöanpassning av transporter och internalisering av externa kostnader <...>” [“<...> having regard to its resolution of 11 March 2009 on the greening of transport <...>”] (52010IP0260); ”Politiken omfattar flera förslag om mer hållbara (miljövänligare) sjötransporter” [“This policy includes several proposals improving the sustainability (greening) of maritime transport”] (52008DC0433).

Adjektiven miljövänlig, miljövänligare och miljömässig används också när engelskans greening ingår som en beståndsdel, t.ex.: ”I kommissionens meddelande av den 8 juli 2008 ”Miljöanpassning av transporter” (4) [“<....> Commission Communication of 8 July 2008 on Greening Transport (4) <...>”] betonas att den största utmaningen för gemenskapen när det gäller att hejda klimatförändringarna och stärka Europas konkurrenskraft är att främja hållbar rörlighet” (52009AP0248); ”Ett miljövänligare Europa” [“Greening Europe”] (52007IP0197); ”Ett starkare fokus på miljövänligare lufttransporter [“A stronger orientation towards “greening” air transport <...>”] och större uppmärksamhet på deras inverkan på klimatförändringarna kommer nyligen att ha föreslagits som en prioritering för det sjunde ramprogrammet” (52005DC0459); ”EU måste utarbeta ett heltäckande och konsekvent förslag om målen för denna globala miljöambition och om att uppfylla långvariga löften om stödnivåer” [“The EU needs to develop a coherent and consistent proposal for the goals of this international greening ambition and for fulfilling long-standing pledges for levels of support”] (52010IE1177); ”<...> anser att hela EU bör ges möjlighet att använda effektiva åtgärder för energibesparing och energihantering på jordbruks- och lokal nivå inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammen, liksom frivilliga miljöåtgärder inom den framtida GJP [“<...> ‘greening’ measures of the future of the CAP <...>”] <...>” (52012IP0011).

När det gäller adjektiven miljömässig, miljövänlig och miljövänligare bör man skilja mellan lexikala synonymer och grammatiska synonymer som utgör olika grader. Adjektiven miljömässig och miljövänlig betraktas som lexikala synonymer – de har samma rot, samma lexikala betydelse och liknande lexikal innebörd, men olika avledningsmorfem (mer om begreppet lexikala synonymer, se Vaskelienė, Kučinskienė 2012: 153). Adjektiven miljövänlig och miljövänligare betraktas som grammatiska synonymer i olika gradformer – i detta fall närmar sig betydelserna varandra, och under vissa omständigheter kan gradformerna ersätta varandra (mer om sådana fall av synonymi, se Pikčilingis 1969: 39).

Terminologija | 2014 | 21

119

Till adjektiven kan också räknas adjektiviska uttryck – engelskans greening översätts även med kombinationen av ett substantiv och ett particip som främjar miljövänlighet, t.ex.: ”<…> uppmanar till att inkludera en granskning av arbetsplatsers klimatpåverkan i rapporteringsstandarder för företag, för att öka transparensen i politik som f r ä m j a r m i l j ö v ä n l i g h e t och i övervakningen av utsläppsminskningar [“<…> in the monitoring of g r e e n i n g policies and emissions reductions <…>”] <…>” (52009IP0042). Engelska greening översätts ofta med verb – miljöanpassa, miljöanpassa, t.ex.: ”Det finns stora möjligheter i Europa att skapa ’gröna jobb’[3] och ’m i l j ö a n p a s s a’ befintliga jobb [“The scope for creating new ‘green jobs’[3] and for g r e e n i n g of existing jobs <…>”] <…>” (52009DC0639); ”Enligt kommissionen är det bästa sättet att lösa de återstående problemen att avskaffa registreringsavgifterna och integrera dem (på ett intäktsneutralt sätt) i användningsavgifterna, samt att harmonisera och miljöanpassa bilbeskattningen” [“<…> as well as the harmonisation and ‘g r e e n i n g’ of car taxation <…>”] (52012DC0756). Ofta används verbfraser och verbaliknande uttryck – öka miljövänligheten, inrikta mot miljöhänsyn, göra miljövänligare, främja miljövänlighet, eftersträva miljövänlighet, koppla till ekologin, knyta an till ekologin, t.ex.: ”Miljöskyddet är beroende av hållbara energikällor och klimatanpassning, vilket kommer att leda till nya arbetssätt och öka jobbens m i l j ö v ä n l i g h e t [“<…> and this will lead to new ways of working, the ‘g r e e n i n g’ of jobs <…>”] <…>” (52010IE1165); ”Analysresultaten visar att det är möjligt att i n r i k t a s t ö d e t m o t m i l j ö h ä n s y n [“The analysis shows that g r e e n i n g is possible <…>”] till en kostnad som jordbrukarna kan bära, men utan att undvika en viss administrativ börda” (52011PC0626); ”Transportsektorn står emellertid för 25% av EU:s totala CO₂-utsläpp, varför det är absolut nödvändigt att g ö r a s y s t e m e t m i l j ö v ä n l i g a r e [“<…> hence the absolute need for a “g r e e n i n g” of the system <…>”] <…>” (52006PC0364(02)); ”Dessutom bidrar sammanhållningspolitiken till att skapa den inre marknaden i alla Europeiska unionens regioner, framför allt genom att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft och öka ekonomins m i l j ö v ä n l i g h e t [“<…> in particular by boosting the competitiveness of the SMEs, g r e e n i n g the economy <…>”] <…>” (52012AR1529); ”<…> välkomnar åtagandet att eftersträva en miljövänligare GJP och begär att mottagarna ska omfattas av tydliga, bindande och precisa kriterier för markskydd och hållbar …” (52012IP0011)

1 2 0

Robertas Stunžinas

Ekologizavimas, žalinimas ir kiti angl. greening atitikmenys Europos Sąjungos institucijų dokumentuose

… av vattenanvändningen [”<...> och begär att en ekologisering av den gemensamma jordbrukspolitiken <...>”] <...>” (52011AR0283). Det bör noteras att dessa uttryck och de tidigare nämnda verben ekologinti, ekologizuoti ofta används tillsammans med termerna ekologinimas, ekologizavimas, ekologiškumo didinimas, orientavimas į ekologiją, darymas ekologiškesnio, ekologiškumo siekimas, susiejimas su ekologija. I sådana fall kan man tala om terminologiska transformationer, vars uppkomst kan ha berott på översättningstekniska faktorer eller en strävan efter att översätta flytande och utan nominala konstruktioner. Det finns också fler verbala uttryck: daryti labiau ekologiškų¹¹, kurti ekologiškesnį, skatinti ekologiškesnį, užtikrinti ekologiškesnį, plėtoti ekologiškesnį, siekti ekologiškesnio, tapti ekologiškesniam. Ibland återges den engelska termen med förklarande konstruktioner: så att (alla arbetsplatser) blir grönare; så att (sjötransporten) uppfyller miljökraven i ännu högre grad, exempelvis: ”Arbetsmarknadens parter kan åta sig långsiktiga åtaganden för att alla arbetsplatser ska bli grönare” [”The social partners can undertake ongoing ’greening’ of all jobs”] (52010AE1174); ”EU:s sjunde ramprogram för transport (FP7) gav stöd till flera forskningsprojekt, framför allt för att ta fram innovativa sjöfartskoncept, inklusive ren fartygsteknik, alternativa bränslen och driftstrategier, så att sjötransporten i ännu högre grad uppfyller miljökraven” [”<...> alternative fuels and operation strategies for greening the maritime transport”] (52013DC0475). Även andra icke-terminologiska uttryck förekommer – strävan att göra mer miljövänlig, exempelvis: ”Strävan att göra luftfarten mer miljövänlig [”The greening of air transport <...>”] <...>” (C2006/316E/02). Inom översättningsteorin talar man i sådana fall om en beskrivande översättningsmetod. Det är en typ av ungefärlig översättning av lexikala enheter utan direkta motsvarigheter, där den denotativa betydelsen hos en lexikal enhet i källspråket återges genom en fri ordkombination i målspråket, som beskriver några väsentliga egenskaper hos denotatet (Pažūsis 2014: 277). Användningen av adjektiv, adjektiviska ordkombinationer, verb och verbala uttryck kan ha berott på att eng. greening uppfattats som ett adjektiv, particip eller verb. Det engelska suffixet -ing är mångtydigt och kan användas för att bilda verbalsubstantiv, particip och adjektiv (ODE 2010: 898).

¹¹ I den översatta texten förekommer också ett misstag där instrumentalformen och komparativformen felaktigt markeras med adverbet labiau – det ska vara daryti ekologiškesnį.

Terminologija | 2014 | 21

121

Dessutom kan det stora antalet icke-terminologiska uttryck och användningen av långa förklarande syntaktiska konstruktioner tyda på att översättarna undvek att använda specifika termer. Orsakerna till att termer undveks kan ha varit flera – begreppets oklarhet, sökandet efter lämpliga uttrycksmedel eller svårigheter att hitta en term som passar olika områden. Det har noterats att mindre precisa motsvarigheter förekommer i tidiga översättningar (begreppets innehåll var ännu inte tydligt) eller i översättningar som inte håller högsta kvalitet, till exempel i protokoll och yttranden. Svårigheten att hitta en lämplig term framgår av att motsvarigheten utelämnas och att en oöversatt term används, exempelvis: ”Den gemensamma jordbrukspolitiken kommer också att främja miljömässigt gynnsamma jordbruksmetoder, såsom diversifiering av grödor, skydd av permanent gräsmark samt inrättande och underhåll av ekologiskt värdefulla jordbruks- och skogsarealer” [”Greening of the CAP will also promote the environmentally beneficial agricultural practices of crop diversification, the protection of permanent grassland, and the establishment and maintenance of ecologically valuable farmland and forest areas”] (52012PC0710); ”Strategiska miljökonsekvensbedömningar och bedömningar av jämställdhetspåverkan, även sådana som avser budgeten [’greening the budget’] och sektorsstöd, kommer att genomföras systematiskt” (42006X0224(01)). Den engelska termens oklarhet framgår också av variationen i översättningen av grundordet green. Rasuolė Vladarskienė har skrivit att EU-institutionernas översättare återger eng. green på olika sätt och att adjektivet žalias har flera betydelser, exempelvis: green design – ekologisk design; green auditing – miljörevision; green job – miljövänligt arbete, miljövänlig arbetsplats; green tax – miljöskatt; green bussines – miljövänligt företag; green technology – miljövänlig teknik (Vladarskienė 2014: 7).

MILJÖSKYDD, MILJÖHÄNSYN, GRÖN OMSTÄLLNING OCH ANDRA BESLÄKTADE MOTSVARIGHETER

Att det finns så många termer bildade av substantivet ekologija kan också ha berott på påverkan från andra språk. Även i dokument på andra språk används ofta substantivet ekologija och dess avledningar, exempelvis fr. l’écologisation, pol. kwestie ekologiczne (52010IP0376), ty. Ökologisierung, pol. ekologizacja (52012AE1050), bulg. екологизирането, slov. ekologizacija (52013AE7466). Termer med roten i substantivet ekologija dominerar också bland motsvarigheterna till eng. greening i EU:s flerspråkiga termbank IATE, exempelvis ty. Ökologisierung, sp. ecologización, fr. écologisation, it. ecologizzazione, lett. ekoloģizācija, pol. ekologizacja.

122

Robertas Stunžinas

Ekologizavimas, žalinimas ir kiti angl. greening atitikmenys Europos Sąjungos institucijų dokumentuose

Att termer som bildats av namnet på ett vetenskapligt område inte lämpar sig för att översätta eng. greening framgår av användningen av andra motsvarigheter. Litauiska termer med andra rötter utgör mindre än en fjärdedel av alla motsvarigheter. En del av dem anknyter till termen aplinkos apsauga. ”Miljöskydd är ett system av rättsliga, tekniska, biologiska och andra åtgärder som bidrar till att förena användningen av naturresurser med bevarandet av en miljö som är lämplig för levande organismer och människor” (VLE I 656). Termerna aplinkos apsauga, aplinkosauga används som motsvarigheter till eng. greening i de första dokumenten som behandlar jordbrukspolitik, exempelvis: ”Särskild rapport nr 14/2000 (EGT C 353, 8.12.2000) om den gemensamma jordbrukspolitiken och miljöskydd [’<…> ’Greening the Cap’ <…>’], punkt 47” (52004SA0009). Ibland används termen med ett tillägg – aplinkosaugos sritis, exempelvis: ”EMAS-certifikat/organets miljöinitiativ” [”<…> Greening the Agency initiatives <…>”] (32006B0488). I detta fall används ett bredare begrepp i stället för ett snävare – ekologisering (grön omställning) är endast en av miljöskyddsaspekterna. Termen aplinkosaugos aspektas har en snävare betydelse, exempelvis: ”Därför läggs stor vikt vid innovation och EU-investeringar som genomförs med hänsyn till miljöaspekter i den ekonomiska återhämtningsplanen” [”<…> emphasis on innovation and greening of EU investment <…>”] (52008DC0800).

Vissa motsvarigheter betecknar en åtgärd med mindre intensitet – miljöhänsyn, utveckling av miljöhänsyn, exempelvis: ”Dessutom innehåller förslagen om den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling nya miljöhänsynsåtgärder [”New greening measures are also foreseen <…>”] <…>” (52012DC0626). Samma åtgärd beskrivs genom att andra egenskaper hos begreppet lyfts fram – ökad miljövänlighet, mindre miljöskadlig drift av flottan, exempelvis: ”Kommissionens arbetsdokument ’Utveckling av NAIADES II. Främjande av transport på inre vattenvägar, ökad miljövänlighet och integrering i EU:s gemensamma transportområde’ [”Promoting, greening and integrating inland waterway transport <…>”] <…>” (52013DC0623); ”För att genomföra NAIADES II krävs finansiering för att stödja politiska åtgärder (samordning, styrning och förberedande åtgärder), forskning och innovation, infrastruktur samt en mindre miljöskadlig drift av flottan” [”RDI for greening the fleets <…>”] (C2013/264/09). Även hållbarhetsåtgär-

Terminologija | 2014 | 21

123

krav, högre krav på hållbarhet. Dessutom översätts eng. greening med adjektiviska och verbala fraser, t.ex.: mer miljövänlig, mindre skadlig för miljön, göra mer miljömässigt hållbar, minska miljöskadorna, skapa miljövänlig. Ibland preciseras begreppet genom att ett ytterligare led används – göra mer hållbara (”grönare”), t.ex.: ”Man bör inte bara anslå medel till gröna lösningar, utan också göra alla offentliga och privata investeringar mer hållbara (”grönare”)” [“<...> greening of all public and private investments”] (52011DC0571).

Termen grönställning är ny och förekommer i EU-dokument sedan 2013. Termen etableras och används när man talar om många områden – arbetstillfällen, förmåner, företag, grödor m.m., t.ex.: ”I den europeiska plattformen för resurseffektivitet (EREP) 2014 betonades också vikten av att utveckla en övergripande strategi för grönställning av arbetstillfällen, kompetens och utbildning [“<...> the need to develop a broad strategy for greening jobs <...>”] <...>“ (52014DC0446); ”Grönställning av små och medelstora företag [“Greening SMEs <...>”] för ökad konkurrenskraft och hållbarhet” (52014DC0440); ”Eftersom vissa arealer inte omfattas av grönställningskrav [“<...> greening obligations <...>”] eller det inte krävs några större utgifter för att uppfylla dem, bör medlemsstaterna även fortsättningsvis ha möjlighet att besluta att inte beakta sådana arealer vid fastställandet av svåra fall <...>“ (32014R0639).

Även om grönställning är en ny term, kan dess ansatser också påträffas tidigare. Exempelvis användes 2008 uttrycken gröna mål, bli grön, sträva efter att bli grönare, t.ex.: ”Även om merparten av dessa pengar kommer att användas för att finansiera forskningsverksamhet som inte är kopplad till GPP, skulle projektens omkostnader (högst 7% av det beviljade stödet) kunna användas för ”gröna” mål” [“<...> the overheads of the projects <...> would be suitable for “greening”] (52008DC0400); ”Grönställning av privat upphandling” [“Greening private procurement”] (52008DC0400); ”<...> betonar att det är nödvändigt att skyndsamt sträva efter en ”grönare” utvecklingspolitik och utvecklingsbistånd från EU och att detta bör genomföras utan att åsidosätta EU:s miljö- och klimatpolitik [“Stresses that a ‘greening’ of the EU’s development policy <...>”] <...>“ (52008IP0032). När det gäller Europeiska unionens budget används den sammansatta termen grönställningsåtgärder, t.ex.: ”De miljörelaterade inslag som fastställs i kommissionens reformförslag, framför allt förslagen till reform av unionens jordbruks-, fiskeri- och sammanhållningspolitik, och som är avsedda att finansieras genom åtgärder för att grönställa unionens budget inom ramen för den fleråriga budgetramen 2014–2020 [“<...> backed by the proposals for

124

Robertas Stunžinas

Ekologizavimas, žalinimas ir kiti angl. greening atitikmenys Europos Sąjungos institucijų dokumentuose

greening the Union budget <...>”], är avsedda att stödja dessa mål” (32013D1386). Det bör noteras att det grundläggande grönställnings-verbet grönställa inte används i Europeiska unionens och Republiken Litauens rättsakter och dokument; endast former av verbet bli grönare förekommer, t.ex.: ”För att löftena om att skapa en tryggare och mer gästvänlig värld ska infrias i takt med att de utvecklade ländernas och utvecklingsländernas ekonomier ”blir grönare”, måste större uppmärksamhet ägnas åt miljöpolitisk utveckling” [“<...> the “greening” of the developed and developing countries economies <...>”] (52009DC0461). Ibland återges eng. greening med adjektiv – grön, t.ex.: ”Dessutom skulle det bli lättare att säkerställa att de medel som samlas in på detta sätt verkligen går till gröna initiativ” [“<...> will indeed be spent in ‘greening’ initiatives <...>”] (52009AE0868).

Termen grönställning kan bedömas på två sätt. Det står klart att den har uppkommit genom kalkering. När man morfem för morfem kopierar originalspråkets avledningsstrukturs betydelse bildas i målspråket avledningar med motsvarande ordbildning eller strukturell betydelse; dessa kallas kalker eller översättningslån och syftar till att utveckla målspråkets lexikon (Pažūsis 2014: 261). Inom terminologiteorin betraktas blinda översättningslån i allmänhet som olämpliga språkenheter – ”En blind översättning av ord eller ordkombinationer från andra språk är skadlig för språket, eftersom bokstavliga översättningslån oftast strider mot språkets interna systemkrav” (Keinys 1980: 94). Dessutom hör grönställning som översättningslån till de omotiverade termerna¹². Man kan också tillägga att betydelsen hos grundordet grönställa inte är helt tydlig – ordet används inte i Europeiska unionens dokument eller i Litauens rättsakter. Å andra sidan visar analysen av exemplen att man under tio år inte har lyckats hitta en lämplig term som motsvarar begreppet. Ekologisering och andra termer med samma stam passar inte för att beteckna det aktuella begreppet, eftersom grönställning inte alltid grundar sig på ekologiska vetenskapliga kriterier. Dessutom har adjektivet grön sedan länge¹³ blivit en allmän benämning på en politisk rörelse (eller dess företrädare) som kämpar för ekologin och bevarandet av naturen¹⁴. Slutligen kan kalkering av termer betraktas som ett av sätten att utvidga språkets uttrycksresurser, särskilt när de egna uttrycksmedlen saknas.

¹² Vertinius nemotyvuotais terminais laiko V. Danilenko (plačiau žr. Даниленко 1977: 63).

¹³ Ordet de gröna förekommer i Högsta rådets stenogram från 1991.

¹⁴ R. Vladarskienė skriver att ”det faktum att benämningar på färgen grönt allt oftare används i europeiska språk i betydelsen ’ekologisk, i överensstämmelse med naturlagarna’ uppmärksammades för några år sedan av Aloyzas Gudavičius <...>. Enligt honom används dock ordet grön i denna betydelse mycket snävare på litauiska, troligen endast i uttrycken De gröna partiet och de gröna, ’företrädare för en samhällsrörelse som kämpar för ekologin’” (Vladarskienė 2014: 7).

Terminologija | 2014 | 21

125

SLUTSATSER

1. Eng. greening är en term som används allt oftare i Europeiska unionens institutioners dokument och betecknar målen för EU:s gröna politiska inriktning – att göra olika verksamhetsområden inom staten, näringsgrenar, teknik, miljö och annat mer gynnsamma för miljön och klimatet. I litauiska dokument motsvaras termen av närmare åttio olika språkliga enheter, varav nästan hälften är termer – substantiv och nominalfraser.

2. Mer än tre fjärdedelar av termerna är bildade av substantivet ekologi eller innehåller led som har bildats av detta substantiv. Eng. greening återges oftast med sammansatta handlingsbeteckningar. Handlingsbeteckningarna återger begreppet mest precist. Andra termer eller deras led är bildade av orden miljö, skydda, bevara, grön, grönställa. Grönställning är en ny term, men termer med adjektivet grön som stam har använts tidigare.

3. Eng. greening återges också med adjektiv, substantiv- och participfraser, verb, verbala fraser och fraser av verbal typ samt förklarande syntaktiska konstruktioner. Merparten av de icke-terminologiska uttrycken är bildade med substantivet ekologi.

4. Många av de termer och andra motsvarigheter som behandlas är allmängiltiga och används om olika företeelser. Vissa termer används tillsammans med bestämmande led som preciserar betydelsen, och det förekommer motsvarigheter med en specifik betydelse. Motsvarigheternas synonymi beror på likheten mellan grundordens eller ledernas lexikala betydelser; i vissa fall kan man urskilja avledningssynonymer och grammatiska synonymer i form av gradböjning. För en betydande del av motsvarigheterna grundar sig betydelsenärheten endast på kontexten.

5. Variationerna i hur de litauiska motsvarigheterna till eng. greening uttrycks kan ha berott på begreppets oklarhet, att olika aspekter av begreppet betonats, det översatta ordets polysemi, varierande översättningskvalitet eller översättningstekniska faktorer, en fortlöpande jakt på lämpliga motsvarigheter eller påverkan från andra språk.

KÄLLOR¹⁵

C2004/191/02 – Miljödemonstrationsprojekt inom det finansiella instrumentet för miljön (LIFE): riktlinjer.

52004SA0009 – Särskild rapport nr 9/2004: ”Skogsbruksåtgärder inom landsbygdsutvecklingspolitiken, med kommissionens svar”.

32005H0601 – Rådets rekommendation av den 12 juli 2005 om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik.

¹⁵Förtecknade i kronologisk ordning. De två siffrorna före bokstäverna anger de två sista siffrorna i årtalet. Till exempel visar den fjärde och femte siffran ”09” i identifieringsnumret 52009DC0639 att dokumentet utarbetades 2009.

126

Robertas Stunžinas

Ekologizavimas, žalinimas ir kiti angl. greening atitikmenys Europos Sąjungos institucijų dokumentuose

52005PC0440 – Förslag till rådets beslut om det särskilda programmet ”Samarbete” för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013).

32006B0488 – Europeiska miljöbyråns ändringsbudget för budgetåret 2006.

42006X0224(01) – Gemensamt uttalande av rådet, företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen: ”Europeiskt samförstånd”.

52006DC0314 – Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet: ”Halvtidsöversyn av Europeiska kommissionens vitbok från 2001 om transportpolitiken”.

52006IP0528 – Europaparlamentets resolution om tid att gå snabbare framåt för att skapa ett dynamiskt Europa och främja tillväxt.

52006PC0364(02) – Ändrat förslag till rådets beslut om Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) sjunde ramprogram för kärnforskning och utbildningsverksamhet (2007–2011).

C2006/316E/02 – Protokoll. Torsdagen den 30 november 2006.

52007PC0315 – Förslag till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget Clean Sky.

52007AR0127 – Regionkommitténs yttrande: ”Betydelsen av utbildning och ökad medvetenhet för främjandet av hållbar utveckling”.

52008DC0800 – Kommissionens meddelande till Europeiska rådet: ”En ekonomisk återhämtningsplan för Europa”.

52008DC0400 – Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: ”Offentlig upphandling för en bättre miljö”.

52008IP0032 – Europaparlamentets resolution av den 31 januari 2008 om resultaten av Bali-konferensen om klimatförändringar (konferensen för konventionens parter och mötet mellan parterna i Kyotoprotokollet).

52009AE0338 – Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om gemenskapens miljömärkningssystem.

52009AE0868 – Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om miljövänligare sjö- och inlandssjöfart.

52009AP0248 – Märkning av däck med avseende på bränsleeffektivitet ***I. Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om märkning av däck med avseende på bränsleeffektivitet och andra väsentliga parametrar.

52009AR0103 – Regionkommitténs yttrande om grönboken ”TEN-T-politiken ses över”.

52009DC0461 – Kommissionens rapport till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Rapport om EU:s utvecklingspolitiska agenda 2009”.

52009DC0639 – Kommissionens meddelande ”Viktigaste idéerna i rapporten om sysselsättningen i Europa 2009”.

52009DC0647 – Kommissionens arbetsdokument ”Samråd om EU:s framtida strategi för 2020”.

52009IP0042 – Europaparlamentets resolution av den 4 februari 2009 ”2050: framtiden börjar i dag”. Rekommendationer om en framtida integrerad EU-politik för att bekämpa klimatförändringarna.

52009IP0119 – Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2009 om användning av miljövänliga transporter och internalisering av externa kostnader ”Användning av miljövänliga transporter och internalisering av externa kostnader”.

52009IP0120 – Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2009 om ett yttrande om Lissabonstrategin inför Europeiska rådets möte våren 2009.

C2009/234E/03 – Protokoll från mötet den 11 mars 2009.

52010AE1174 – Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om gröna arbetstillfällen.

52010DC0006 – Kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om incitament för EMAS-registrerade organisationer 2004–2006.

52010IE1165 – Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om kreativitet och entreprenörskap. Åtgärder för att övervinna krisen (yttrande på eget initiativ).

52010IE1177 – Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om förberedelserna inför världstoppmötet om hållbar utveckling 2012.

52010IP0299 – Europaparlamentets resolution av den 7 september 2010 om att frigöra potentialen för att skapa arbetstillfällen i den nya ekonomin ”Att frigöra potentialen för att skapa arbetstillfällen i den nya ekonomin”.

52010IP0376 – Europaparlamentets resolution av den 20 oktober 2010 om finanskrisen, den ekonomiska krisen och den sociala krisen ”Rekommendationer om åtgärder och initiativ som bör vidtas”.

Terminologija | 2014 | 21

127

52011AE0531 – Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Den gemensamma jordbrukspolitiken fram till 2020. Att möta framtida utmaningar i fråga om livsmedelsförsörjning, naturresurser och territoriell balans”.

52011AE1386 – Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: ”Rio+20: ambitioner för en grön ekonomi och bättre styresformer”.

52011AR0283 – Regionkommitténs yttrande om den nya fleråriga budgetramen efter 2013.

52011DC0500 – Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Budgeten för strategin Europa 2020”.

52011DC0571 – Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Färdplan för ett resurseffektivt Europa”.

52011PC0626 – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter.

52011TA1215(23) – Rapport om årsredovisningen för budgetåret 2010 för Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning, med centrumets svar.

52012AE1050 – Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd till jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken (COM(2011) 625 final – 2011/0280 (COD), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om den samlade marknadsordningen) (COM(2011) 626 final – 2011/0281 (COD) (A-21), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) (COM(2011) 627 final – 2011/0282 (COD), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (COM(2011) 628 final – 2011/0288 (COD), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 73/2009 avseende direktstöd till jordbrukare för 2013 (COM(2011) 630 final – 2011/0286 (COD), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av bestämmelserna i förordning (EG) nr 1234/2007 avseende systemet med samlat gårdsstöd och stöd till vinodlare (COM(2011) 631 final – 2011/0285 (COD).

52012DC0531 – Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Resultattavla för presentationen av den fleråriga budgetramen för 2014–2020 – första utgåvan”.

C2012/168E/01 – Förteckning över skriftliga frågor från ledamöter av Europaparlamentet, med uppgift om frågenummer, originalspråk, författare, partigrupp, institution som frågan riktats till, ingivningsdatum och innehåll.

C2012/285E/01 – Förteckning över skriftliga frågor från ledamöter av Europaparlamentet, med uppgift om frågenummer, originalspråk, författare, partigrupp, institution som frågan riktats till, ingivningsdatum och innehåll.

52012IE1304 – Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om rapporten om övervakningen av Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling 2011. EESK:s bedömning.

52012IP0011 – ”Leveranskedjan för insatsvaror till jordbruksproduktionen: struktur och konsekvenser”. Europaparlamentets resolution av den 19 januari 2012 om leveranskedjan för insatsvaror till jordbruksproduktionen: struktur och konsekvenser.

52012DC0756 – Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ”Stärkandet av den inre marknaden genom att avlägsna gränsöverskridande skattehinder för personbilar”.

52012AR1529 – Regionkommitténs yttrande ”Bättre styrning av den inre marknaden”.

52012PC0710 – Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen fram till 2020 ”Att leva gott inom planetens gränser”.

52012DC0626 – Kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet ”Framsteg i genomförandet av Kyotoprotokollets mål (som krävs enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser i gemenskapen och genomförandet av Kyotoprotokollet)”.

32013D1386 – Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen fram till 2020 ”Att leva gott inom planetens gränser”.

128

Robertas Stunžinas

Ekologizavimas, žalinimas ir kiti angl. greening atitikmenys Europos Sąjungos institucijų dokumentuose

52013AE7466 – Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om kommissionens meddelande ”Årlig tillväxtöversikt 2014”.

52013DC0475 – Kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet: första lägesrapporten om genomförandet av kommissionens arbetsdokument ”Minskning av sjöfartens utsläpp och ett paket för hållbara vattentransportmedel”.

52013DC0623 – Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Att skapa kvalitet inom inlandssjöfarten – NAIADES II”.

52013PC0262 – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial.

52013SC0112 – Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Kommissionens tjänsteavdelningars arbetsdokument som åtföljer kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet ”Att skapa en inre marknad för gröna produkter. Förbättra kvaliteten på informationen om produkters och organisationers miljöprestanda”.

C2013/264/09 – Ansökningsomgång – ”Stöd till informationsåtgärder om den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP)” – 2014.

32014R0639 – Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd till jordbrukare inom de stödsystem som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen.

52014DC0440 – Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Grön handlingsplan för små och medelstora företag. Att hjälpa företag att omvandla miljöutmaningar till affärsmöjligheter”.

52014DC0446 – Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Initiativ för grön sysselsättning. Ta till vara den gröna ekonomins potential att skapa arbetstillfällen”.

IATE – Europeiska unionens flerspråkiga termdatabas (http://iate.europa.eu).

EUR-lex – Europeiska unionens databas över rättsakter och andra offentliga dokument (http://eur-lex.europa.eu/lt/index.htm).

LITERATŪRA

Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Keinys St. 1980: Terminologijos abėcėlė, Vilnius: Mokslas.

ODE 2010: Oxford Dictionary of English. Third edition. Edited by A. Stevenson, Oxford: Oxford university press.

Pažūsis L. 2014: Kalba ir vertimas, Vilnius: Vilniaus universitetas.

Pikčilingis J. 1969: Leksinė ir gramatinė sinonimika, Kaunas: Šviesa.

Vaskelienė J., Kučinskienė R. 2012: Dabartinės lietuvių kalbos būdvardžių darybiniai sinonimai. – Žmogus ir žodis, 153–161.

Vladarskienė R. 2014: Kas gali būti žalias? – Gimtoji kalba 2, 3–7.

VLE I – Visuotinė lietuvių enciklopedija 1, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2001.

VLE V – Visuotinė lietuvių enciklopedija 5, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2004.

Гринев С. 1993: Введение в терминоведение, Москва: Московский лицей.

Даниленко В. П. 1977: Русская терминология: Опыт лингвистического описания, Москва: Наука.

EKOLOGIZAVIMAS, ŽALINIMAS AND OTHER EQUIVALENTS OF THE ENGLISH TERM

GREENING IN THE DOCUMENTS OF EUROPEAN UNION INSTITUTIONS

The article deals with the Lithuanian equivalents of the English term greening in translated documents of European Union institutions. Term greening is more and more frequently used in EU documents and it reflects the objectives of the green policy trend of the EU – making various fields of activities, industries, technologies and other things more environmentally friendly. In Lithuanian documents there are

Terminologija | 2014 | 21

129

nearly eighty different language units corresponding to greening and nearly a half of them are terms – nouns or word combinations with nouns.

More than three quarters of the terms are made from the noun ekologija or have elements made from this word. The majority of such equivalents of greening are complex terms naming actions; one equivalent is also used as a name of the field of science and a few name characteristics. Ekologiškumo didinimas and ekologizavimas are most frequently and consistently used terms. In other cases greening is translated as aplinkosauga, aplinkos tausojimas, žalinimas or other terms and their combinations. Žalinimas is a new term, though terms with a root of the adjective žalias have been used before. Greening is also translated as adjectives, words used as adjectives and their combinations, verbs and verb combinations and explanatory syntactic constructions, for instance ekologinis, ekologiškumą skatinantis, ekologinti, orientuoti į ekologiją, kad (visos darbo vietos) taptų ekologiškesnės. Adjectives, words used as adjectives and their combinations are used to name the same things. A few verbs and combinations with verbs have the same lexical structure as terms and can be treated as their transforms. The majority of word-combinations which cannot be treated as terms are made using the word ekologija.

The majority of terms and other equivalents are universal and can be used when speaking about various different fields and subjects. Sometimes terms have elements which help making them more precise. The closeness of meaning of the majority of equivalents is based on the context. Some cases can be treated as derivational synonyms (ekologinis – ekologiškas) or grammatical synonyms of degree forms (ekologiškas – ekologiškesnis). The variety of expression of equivalents of the English term greening is probably caused by the unclearness of the concept, revealing of different characteristics of the concept, polysemy of the term, unequal quality of translation or translation techniques, permanent search for the more appropriate equivalent or the influence of other languages.

Gauta 2014-10-07

Robertas Stunžinas

Lietuvių kalbos institutas

P. Vileišio g. 5, LT–10308 Vilnius

E. paštas [email protected]

130

Robertas Stunžinas | Ekologizavimas, žalinimas ir kiti angl. greening atitikmenys Europos Sąjungos institucijų dokumentuose