Skip to document
Back
Go to original Localized version was produced by AI. It may contain inaccuracies.
Preparing document pages…

doi.org/10.35321/term28-10

Teisės terminijos tvarkyba Terminologijos komisijoje (1921–1926): Terminologijos komisijos 100-mečiui

ALVYDAS UMBRASAS

Litauiska språkets institut

ORCID-id: https://orcid.org/0000-0002-5184-0056

SAMMANFATTNING

År 2021 är det 100 år sedan den första terminologikommissionen inrättades i Litauen. Den arbetade systematiskt med terminologin inom olika områden, däribland juridik. Litauiskan, som då var det officiella rättsspråket, tog bara sina första steg. Den förteckning över juridiska termer som terminologikommissionen behandlade och som publicerades flera gånger i pressen bidrog till att standardisera rättsspråket. Förteckningen var liten, men innehöll användningsexempel och hjälpte till att skriva domstolstexter på litauiska; den fyllde framför allt en didaktisk funktion.

NYCKELORD: juridiska termer, terminologihistoria, terminologisk standardisering, terminologikommission, jubileum.

SAMMANFATTNING

År 2021 är det 100 år sedan den första litauiska terminologikommissionen inrättades. Den systematiserade terminologin inom olika områden, däribland juridik, på ett organiserat sätt. Litauiskan, som det officiella rättsspråket, tog bara sina första steg vid den tiden. Förteckningen över juridiska termer, som behandlades av terminologikommissionen och publicerades flera gånger i pressen, bidrog till standardiseringen av rättsspråket. Förteckningen var liten, men innehöll användningsexempel, hjälpte till att skriva domstolstexter på litauiska och fyllde till övervägande del en didaktisk funktion.

NYCKELORD: juridiska termer, terminologihistoria, terminologisk standardisering, terminologikommission, jubileum.

INLEDNING

Efter återupprättandet av självständigheten 1918 började litauiska för första gången användas för statens officiella angelägenheter, och därför var ordnandet av den juridiska terminologin och rättsspråket i allmänhet av särskild vikt och direkt förbundet

Terminologija | 2021 | 28

2 2 5

med statsskapet. Rättsspråket stod då inför många utmaningar, eftersom många rättsakter från det ryska imperiet som hade varit i kraft här lämnades gällande efter statens återupprättande – den unga staten hade helt enkelt inget annat val – och man började gradvis översätta dessa rättsakter1 till litauiska och samtidigt införa litauiskan på olika livsområden där det tidigare nästan inte hade funnits något officiellt litauiskt språk2. En lag som utarbetades under självständighetens första år och offentliggjordes i januari 1919, Laikinasis Lietuvos teismų ir jų darbo sutvarkymas, fastställde att domstolarnas verksamhet också skulle bedrivas på det officiella litauiska språket (LLTDS 1919). Detta var dock inte lätt att genomföra, eftersom det inte bara saknades termer, utan även människor som kunde hantera rättsliga ärenden på litauiska.

Den rättsliga terminologins ställning under den första självständighetsperioden har redan undersökts (Umbrasas 2001); om det litauiska rättsspråkets framväxt under denna period har även andra författare skrivit, till exempel Vytautas Andriulis (Andriulis 1998: 11–13), Mindaugas Maksimaitis (Maksimaitis 2007) och Ieva Deviatnikovaitė (Deviatnikovaitė 2021). Även samtida skribenter behandlade ämnet, till exempel Petras Stravinskas (Stravinskas 1938), Boleslovas Masiulis (Masiulis 1954) med flera. Artikeln föranleddes av ett jubileum: den 14 mars 1921 undertecknade dåvarande premiärministern Kazys Grinius och utbildningsministern Kazys Bizauskas förordnandet om inrättandet av Terminologikommissionen (TKSĮ 1921). Förordnandet publicerades i Vyriausybės žinios ett par veckor senare, den 29 mars. Det har alltså gått 100 år sedan den första officiella kommissionen inrättades för att, som det står i förordnandet, ”fastställa och standardisera termer för alla vetenskapsområden och alla praktiska livets behov”. Enligt förordnandet skulle kommissionen, som verkade under utbildningsministeriet3, bestå av tio personer, och därutöver skulle det finnas tio underordnade kommittéer inom olika områden, som skulle bereda material och lägga fram det för huvudkommissionens övervägande. En av dessa kommittéer var rättsvetenskap. Planen var att Terminologikommissionen via utbildningsministeriet skulle offentliggöra sitt diskussionsmaterial, så att man kunde

1 Många översättningar gjordes i själva verket på privat initiativ och hade ingen officiell status. Så var fallet med de viktigaste lagböckerna som gällde i större delen av Litauen (det bör noteras att termen lagbok ännu inte hade stabiliserats vid den tiden). Man bör också ha i åtanke att andra rättsakter gällde i delar av Litauen (Užnemunė, Klaipėdaområdet, Palangas landskommun och en liten del av Zarasai län), och att inga litauiska översättningar av dessa alls publicerades (se närmare: Andriulis 1998: 22–27; Maksimaitis 2001: 168–176).

2 Det fanns till exempel betydande svårigheter med att införa litauiska inom det militära området (se Ažübalis, Builienė, Kazlauskaitė-Markelienė 2010: 7–33).

3 Enligt Aldonas Pupkis ägnade sig utbildningsministeriet på den tiden inte bara åt utbildningsverksamhet, utan var också ett av de viktigaste centrumen för organiseringen av kulturlivet och det andliga livet i hela landet (Pupkis 2019 1: 6). Terminologikommissionen i Litauen inrättades efter förebild av en motsvarande kommission som hade varit verksam i Lettland sedan 1919 (se närmare Kvašytė 2021).

226

Alvydas Umbrasas

Teisės terminijos tvarkyba Terminologijos komisijoje (1921–1926): Terminologijos komisijos 100-mečiui

inhämta synpunkter och slutligen komma överens; de termer som kommissionen antog skulle tryckas i publikationen Švietimo darbas och bli bindande för statliga institutioner.

Terminologikommissionen, som inrättades i mars 1921, höll sitt första sammanträde den 21 april (TKPP 1921: 14). Av de tio ledamöterna kom sju till det första sammanträdet: Kazimieras Būga, Aleksandras Dambrauskas (även kallad Adomas Jakštas), Pranas Dovydaitis, Jonas Jablonskis, Pranas Mašiotas, Antanas Smetona och Antanas Vireliūnas. Av de inbjudna uteblev Vladas Požėla, Juozas Tumas-Vaižgantas och Adomas Varnas. Som framgår bestod kommissionen av välkända samhällsaktörer – språkvetare, jurister, publicister och pedagoger. Många av dem hade verksamhet inom flera områden; de var personer med breda intressen. Vid det inledande sammanträdet kom man överens om att kommissionens främsta uppgift var att ”standardisera det officiella språket vid statliga institutioner” (TKPP 1921: 1). Man enades också om att granska och korrigera termer inom olika vetenskapsgrenar.

När det gällde arbetsordningen planerades vid det första sammanträdet att berörda ministerier skriftligen och officiellt skulle lämna in termer till Terminologikommissionen för behandling genom särskilt utsedda personer. Företrädare för de ministerier som hade lämnat in termer skulle inbjudas till sammanträdet5. Man planerade också att enskilda intresserade personer skulle kunna lämna in termer för behandling. För att underlätta granskningen av materialet önskade man att förklarande meningar skulle bifogas termerna.

Vid Terminologikommissionens andra sammanträde, som hölls tre dagar senare (den 24 april), och där nio ledamöter nu deltog (endast V. Požėla saknades; han tycks över huvud taget inte ha deltagit i kommissionens arbete), bekräftades A. Smetona som kommissionens ordinarie ordförande och A. Vireliūnas som sekreterare. Man enades om att besluten i det fortsatta arbetet skulle fattas med enkel majoritet och endast när minst sex ledamöter deltog i sammanträdet, varav minst en skulle vara filolog (det vill säga J. Jablonskis eller K. Būga; uppenbarligen skulle deras roll i kommissionen vara betydande) och en föredragande (TKPP 1921: 2).

Terminologikommissionens sammansättning, ordförande och sekreterare ändrades flera gånger under dess verksamhet fram till mitten av 1926. Meningsskiljaktigheter och olikheter i synsätt uppstod gradvis, särskilt i frågan om att göra termerna litauiska – grupper bildades som ville ”förlitauiska allt och inte lämna något främmande kvar”, ”förlitauiska en del, men inte ändra viktigare vetenskapliga och i övrigt mycket etablerade ord” och ”inter-

4 Här och nedan anges året för Terminologikommissionens sammanträde, och efter kolon följer protokollsnumret.

5 I huvudsak tillämpas samma ordning även i dag vid Terminologiska underkommitténs sammanträden inom Statliga kommissionen för det litauiska språket, när termer som statliga institutioner lämnar in enligt lagen om Republiken Litauens termbank och dess genomförandeförfattningar behandlas (Umbrasas 2013: 96–97).

Terminologija | 2021 | 28

227

nacionalinių žodžių nelietuvinti“ (Laurinaitis 1925b: 2–3), tai trukdė nuosekliam ir sistemingam darbui, paskatino kritiką6. J. Jablonskis iš Komisijos veiklos nuo 1923 m. pradžios buvo pasitraukęs, 1925 m. Švietimo ministerijos sugrąžintas į Komisiją jai vadovauti, bet 1926 m. viduryje dėl sveikatos problemų pirmininko pareigų atsisakė. Jam atsistatydinus Švietimo ministerija Komisiją apskritai paleido ir Kauno universitetą įpareigojo sudaryti kitą komisiją, bet ten terminų svarstymo veikla taip ir neprasidėjo. Dirbdama be J. Jablonskio ir K. Būgos (pastarasis mirė 1924 m. pabaigoje) Komisija buvo nukrypusi į perdėtą purizmą (Palionis 1995: 281). Plačiau apie Terminologijos komisijos veiklą, joje dirbusius asmenis žr. Albinos Auksoriūtės publikacijose (Auksoriūtė 2011, 2021).

Terminologikommissionens verksamhet omfattade olika områden, men i denna artikel riktas uppmärksamheten enbart mot rättsområdet och endast juridiska termer behandlas. Artikelns syfte är att med en beskrivande-analytisk metod klarlägga Terminologikommissionens bidrag till arbetet med juridisk terminologi i början av självständigheten samt att visa de terminologiska förslagens karaktär och utveckling. Artikeln analyserar inte bara offentliga publikationer av kommissionens beslut, utan även kommissionens mötesprotokoll, som inte tidigare har undersökts närmare. Verksamheten vid denna och andra dåtida terminologikommissioner som behandlade juridiska termer har översiktligt behandlats (se Umbrasas 2010: 20–26); här är målet att komplettera tidigare forskning med såväl källbaserade historiska som terminologiska uppgifter.

BEHANDLING OCH PUBLICERING AV JURIDISKA TERMER

I beslutet om att inrätta Terminologikommissionen föreskrevs att arbetet skulle bedrivas i olika ämneskommittéer, men av kommissionens mötesprotokoll framgår inte hur dessa kommittéer arbetade (eller om de alla var verksamma7). Den 6 oktober 1921 (TKPP 1921: 13), när följande års budget behandlades, planerades anslag för kommittéernas möten och man enades om att inrätta kommittéer för att utarbeta matematiska, naturvetenskapliga, geografiska, litterära och juridiska termer8. Sammansättningen av vissa kom-

6 Apie lietuvinimo nesutarimus Komisijoje ir kritiką plačiau žr. Keinys 2012 [1967]: 38–41. Reikia pridurti, kad tie nesutarimai su teisės terminų svarstymais Komisijoje nebuvo susiję, teisės srities nepalietė.

7 I besluten om att inrätta Terminologikommissionen föreskrevs att de berörda statliga myndigheterna skulle bilda ämneskommittéerna (TKSI 1921), men som Jonas Martynas Laurinaitis, som inte hade varit med i kommissionen från början, skriver: ”eftersom beslutet inte uttryckligen ålade någon statlig myndighet att ta hand om detta, bildade ingen heller dessa kommittéer” (Laurinaitis 1925a: 5). Han nämner endast försvarsministeriet, som inrättade en kommitté och ett helt nätverk för terminologiarbete inom armén. Senare nämner han även jordbruks- och kommunikationsministerierna (Laurinaitis 1930: 27). Trots avsaknaden av kommittéer behandlade Terminologikommissionen termlistor; de arbetsgrupper eller enskilda personer som utarbetade dem kan ha motsvarat kommittéer.

8 Detta var tydligen de första områden som man avsåg att ägna uppmärksamhet åt, särskilt som ”systematiskt utarbetade förslag ännu inte hade lagts fram för kommissionen” före sommaren (TKPP 1921: 10).

228

Alvydas Umbrasas

Teisės terminijos tvarkyba Terminologijos komisijoje (1921–1926): Terminologijos komisijos 100-mečiui

Fig. 1. Början av Terminologikommissionens protokoll nr 18 av den 11 november 1921

Kommittéernas sammansättning planerades, men om den så kallade kommittén för juridiska termer sades endast att A. Smetona hade fått i uppdrag att bilda den. A. Smetona tog för övrigt redan vid mötet den 9 juni upp frågan om behovet av att fastställa motsvarigheter till vissa ryska ord som var viktiga för publicistiken (numera kan man se att de även var viktiga för förvaltningsrätten). Då enades man om att det ryska власть motsvaras av valdžia, правительство av vyriausybė och начальство av vyresnybė på litauiska (TKPP 1921: 10).

Knappt mer än en månad efter beslutet att inrätta kommittén för juridiska termer, den 11 november, behandlade Terminologikommissionen (TKPP 1921: 18) en kort lista över juridiska termer med användningsexempel (protokollet omfattar drygt två sidor med fin handskrift; se fig. 1). Förutom Terminologikommissionens ledamöter deltog även listans sammanställare Antanas Kriščiukaitis, ordförande för Högsta tribunalen, det vill säga dåtidens högsta domstol i Litauen. Samma månad, vid mötet den 26 november, beslutade man att publicera de redan behandlade juridiska termerna i tidningen Lietuva (TKPP 1921: 21), men de publicerades inte omedelbart, eftersom man vid mötet den 1 december (TKPP 1921: 22) behandlade en annan del av samma juridiska

Terminologija | 2021 | 28

229

en del av terminlistan, även med användningsexempel (protokollet omfattar tre och en halv sida småskrift i handskrift; se fig. 2). Det första mötets protokoll innehåller dock litauiska termer med ryska motsvarigheter, medan det andra mötets protokoll omvänt innehåller ryska termer med litauiska motsvarigheter (dvs. både termerna och ordningsföljden skiljer sig åt).

Som det står i protokollet från det andra mötet för behandling av juridiska termer (den 1 december) var dessa termer avsedda ”för domstolsbruk”. Detta återspeglar i huvudsak den tidens behov av juridiska termer, och listans sammanställare A. Kriščiukaitis hade, med hänsyn till sitt verksamhetsområde, intresse av att ordna just de termer som var relevanta för domstolarna. Först och främst framgår det av båda protokollen att man ville komma överens om benämningar på personer som behövdes i domstolsprocessen, t.ex.: bylininkas (сторона (въ судѣ быть⁹), тяжущійся), skundikas (истецъ, жалобщикъ), liudytojas (свидѣтель), kaltintojas (обвинитель), kaltinamasis (обвиняемый), teisiamasis (подсудимый). Vissa termer angavs med synonymer, t.ex.: atsakytojas, skundžiamasis, apskųstasis (отвѣтчикъ). I protokollet från det första mötet skrevs det material ned som man redan hade kommit överens om, medan protokollet från det andra mötet hade en särskild kolumn med kommissionens förslag. Där framgår att de flesta av de termer som lagts fram för behandling godkändes; en relativt liten andel termer ändrades under mötet, till exempel kom man överens om att använda reiškėjas (заявитель) i stället för formen med prefixet pareiškėjas. Synonymer lades också till, till exempel kommissionens förslag civilinis, turtinis skundikas (гражданскій истецъ), trots att den ursprungliga versionen endast hade civilinis skundikas; synonymen tretininkas lades till bredvid trečiasis asmuo byloje (trečiasis bylos asmuo) (третье лицо въ дѣлѣ). Enligt protokollet gjordes mycket få ändringar i användningsexemplen; endast ett misslyckat exempel omformulerades rejält: ursprungligen – Skundikas padėjo skundui kainą 1000 r. ir prašė tos sumos skundą apdrausti uždėjus areštą ant atsak theto kilnojamojo turto; ändrat till – Skundikas įvertino savo skundą 1000 r. ir prašė tos sumos skundą apdrausti uždėjimu (arba: uždėjus) arešto atsak theto kilnojamajam turtui, mantai.

Vid i december (den 15:e) hölls ett möte (TKPP 1921: 24), där även A. Kriščiukaitis deltog. Där antecknades att ”juridiska termer hade korrigerats” (några konkreta exempel anges inte), och man beslutade att publicera dem. Redan en vecka senare (den 23 december) publicerades termprojektet i tidningen Lietuva, enligt uppgift för ”en månads offentlig granskning” (TTP). Listan publicerades i ganska kaotisk form, med termer, relevanta ordkombinationer och exempelmeningar blandade med varandra (se fig. 3). Projektlistan innehöll sammanlagt 68 numrerade

9 Mellan orden borde det stå ett kommatecken, men något sådant finns inte i protokollet. I hela artikeln har exemplens form inte korrigerats; de har hämtats från källorna (endast den litauiska termen står först när den ryska termen står först i protokollet).

230

Alvydas Umbrasas

Teisės terminijos tvarkyba Terminologijos komisijoje (1921–1926): Terminologijos komisijos 100-mečiui

Fig. 2. Första sidan av protokoll nr 22 från Terminologikommissionens möte den 1 december 1921

Terminologija | 2021 | 28

231

Fig. 3. Projektet till juridiska termer, publicerat i tidningen Lietuva den 23 december 1921 (början)

enheter, men några av dem är sammansatta; de första 24 enheterna utgör material från behandlingen vid det första mötet, och från och med den 25:e enheten kommer materialet från det andra mötet (ordningsföljden skiljer sig inte från den i protokollen). Det publicerade projektet överensstämmer i huvudsak innehållsmässigt med protokollmaterialet (det finns bara några få mindre betydande skillnader); i tidningen utelämnades dock exempelmeningarna och de ryska motsvarigheterna till vissa uttryck (trots att motsvarigheter fanns i protokollen). I slutet av listan uppmanades läsarna att skicka synpunkter till Terminologikommissionen, och det meddelades att de slutligt redigerade termerna skulle publiceras i tidningen Švietimo darbas efter en månad.

Som framgår av senare protokoll inkom det synpunkter – i protokollet från den 2 februari 1922 står det att ”kommissionen har fått inlagor från medborgare Bulota och Bendoris angående de publicerade juridiska termerna” (TKPP 1922: 31). A. Kriščiukaitis fick i uppdrag att granska dem och lämna en rapport vid nästa möte.

232

Alvydas Umbrasas

Teisės terminijos tvarkyba Terminologijos komisijoje (1921–1926): Terminologijos komisijos 100-mečiui

I protokollet från mötet en vecka senare (den 9 februari) står det att ”Kriščiukaitis redogör för kommissionens ställningstaganden till medborgarna Bulotos och Bendorius framställningar på rättsterminologins område” (TKPP 1922: 32) (av detta kan man dra slutsatsen att A. Kriščiukaitis var medlem av kommissionen för juridisk terminologi). Med hänsyn till de inkomna förslagen beslutar kommissionen att lägga till några uppgifter till listan (ta med termerna inledande käromål (первоначальный иск), vittnesmål, vittnesintyg (свидетельство, показание), lägga till uttrycket avsluta, inställa målet (прекратить дело)), och i stället för indicium (улика) föreslå bevis (kliaudies fanns inte heller i det ursprungliga utkastet; detta ord lades till jämte bevis, belastande omständighet av kommissionen själv vid mötet den 1 december).

I mars (den 9:e) diskuterades den reviderade listan över rättstermer på nytt, och det beslutades att publicera den slutliga listan i tidningarna Lietuva och Švietimo darbas. I mötesprotokollet antecknades att ”[D]en ryska texten i förklaringarna beslöts skrivas med den gamla (icke-bolsjevikiska) ryska stavningen” (TKPP 1922: 36) (i det första utkastet som publicerades i Lietuva hade de ryska orden över huvud taget återgivits med latinska bokstäver). Termerna publicerades i tidningen Lietuva samma månad (TT₁), och i tidningen Švietimo darbas något senare, i juli (TTR₁). Samma år, 1922, började tidskriften Teisė ges ut och tog också med denna lista i sitt första nummer (TT₂). Jämfört med det första utkastet, som publicerades i Lietuva i december 1921, hade uppgifterna nu presenterats något mer systematiskt; listan hade ordnats om i två delar, där termer och exempel hölls åtskilda. Den första delen innehöll 46 numrerade termer eller uttryck av terminologisk karaktär (ett nummer omfattade inte nödvändigtvis en enda term, det vill säga det faktiska antalet termer var större), medan den andra delen innehöll 22 numrerade användningsexempel i meningsform (med olika varianter). Jämfört med utkastet hade få termer ändrats. Utöver de ändringar som tidigare nämnts och som noterats i protokollet tillkom exempelvis svaranden, käranden, medan utkastet bara hade svarande, klagande för motsvarande begrepp. Käromål tillkom med synonymen talan, medan utkastet endast hade klagomål för denna betydelse. Den av kommissionen själv tidigare föreslagna tredje part ströks jämte tredje person i målet; kommissionen strök också det misslyckade uttrycket egendomstillägnelseanklagelse, som den själv hade skrivit till efter enskilt (privat) åtal. Till överklagande, kassationsbesvär lades varianterna besvär över beslutet, kassationsbesvär till (dessa varianter fanns redan i protokollet från den 1 december 1921 (TKPP 1921: 22), men hade av någon anledning utelämnats i det publicerade utkastet).

Vilka juridiska frågor var det egentligen som intresserade den första Terminologikommissionen? Den fastställda listan börjar med beteckningar för olika måltyper: mål, domstolsmål (судебное дело), brottmål (уголовное дело), tvistemål (гражданское дело). Som redan nämnts,

Terminologija | 2021 | 28

2 3 3

ägnades stor uppmärksamhet åt att benämna personer. Dessa personer utför naturligtvis vissa rättsliga handlingar. Hur dessa handlingar skulle benämnas och återges i uttryck och meningar var en av de viktigaste frågor som man då, för 100 år sedan, ville komma överens om. I listan10 finns många olika handlingar med anknytning till mål och olika sätt att benämna dem, till exempel:

inställa sig, komma, infinna sig i rätten (явиться въ судъ);

väcka, inleda mål, anhängiggöra mål, överklaga, (возбуждать дѣло);

kalla, instämma till domstol (rätten)

föra, driva, processa en talan (вести дѣло);

granska, höra, döma, avgöra ett mål (рассматривать, разбирать, слушать, рѣшать дѣло);

skjuta upp målet (исключить дѣло изъ очереди);

skjuta upp målet (дѣло отложить);

inställa målet (приостановить дѣло);

granska, höra, behandla, avgöra ett mål (рассмотрѣть, выслушать, разобрать, рѣшать дѣло);

målet handläggs, prövas, föreligger (дѣло производится).

En annan betydelsefull grupp utgörs av uttryck för handlingar som rör bevisning av skuld samt prövning av klagomål, käromål och ansökningar, till exempel:

bevisa (skuld), styrka (skuld), anklaga (доказывать, доказать, уличать, уличить);

avbryta, inställa, lägga ned (anklagelsen, förundersökningen) (прекратить дѣло, обвинение, слѣдствіе));

låta en ansökan, ett klagomål vila (оставить прошение, жалобу безъ движенія);

avslå, ogilla en ansökan, ett klagomål (оставить прошение, жалобу безъ послѣдствій (безъ уваженія, безъ удовлетворенія), въ искъ отказать);

inte pröva ansökan (klagomålet), lämna ansökan, klagomålet oprövat (оставить прошение (жалобу, искъ) безъ рассмотрѣнія);

säkerställa en talan, ett käromål, ett klagomål (обезпечить искъ).

Det verkar ha funnits ett behov av att komma överens om hur en resolution skulle skrivas på handlingarna. Följande föreslogs: till akten (i akten) (къ дѣлу), notera (ta till notering, lägga på minnet), följa, verkställa (ta till verkställighet) (принять) къ свѣдѣнію, руководству, исполненію.

10I de tre nämnda källorna, där den slutliga listan publicerades, finns mindre skillnader av redaktionell, korrekturmässig och liknande art. Materialet är något bättre ordnat och enhetliggjort i Švietimo darbe, därför hämtas exemplen huvudsakligen därifrån. I utkastet stod till exempel Vilken domstol handlägger, har, behandlar det målet? (TTP). Senare publicerades Vilken domstol handlägger, har, behandlar det målet? (TT₁, TTR₁), men jämför med Vilken domstol har (handlägger, behandlar) det målet? (TT₂).

2 3 4 Alvydas Umbrasas | Teisės terminijos tvarkyba Terminologijos komisijoje (1921–1926): Terminologijos komisijos 100-mečiui

Den tidens juridiska språk saknade etablerade formuleringar, och därför var det viktigt att komma överens inte bara om själva termerna utan också om hur termerna skulle användas i vissa standardfraser. Bruksexemplen utgjorde en stor del av det terminologiska material som Terminologikommissionen behandlade. Av dem framgår att man ville lära domstolspersonalen hur texter i mål skulle skrivas, till exempel:

Jonas P. kom (anlände), till mig, domstolsutredaren, och uppgav...

Jonas väckte talan mot Petras och anklagade honom för överträdelse av artikel 418 i strafflagen (enligt artikeln), eller stämde honom (kallade honom, väckte talan mot honom i domstol) på grund av 1 000 gulden enligt en växel.

Parterna och vittnena inställde sig (trädde fram) i domstolen.

Vittnena hördes (förhördes, rannsakades) under ed (utan ed) och uppgav...

Den uteblivne vittnet N:s vittnesmål (utsaga) lästes upp.

Svaranden (den överklagade, den instämde) väckte ett genkäromål (ett motklagomål) mot käranden (klaganden) och begärde att P. skulle tas in i målet som tredje part.

Käranden (klaganden) vidhöll (försvarade, instämde i) käromålet (talan, klagomålet), medan svaranden (den överklagade, den som klagomålet riktades mot) bestred käromålet (talan, klagomålet).

Jono P:s talan (klagomål) avslogs av distriktsdomstolen, och hans överklagande bifölls inte av högsta tribunalen.

I grund och botten kan man säga att Terminologikommissionen för 100 år sedan bedömde det juridiska språket inte bara ur terminologisk synvinkel, utan också ur ett bredare perspektiv på vården av det juridiska språket. Samtidigt framgår det att kommissionen inte var sträng och inte eftersträvade att genast fastställa endast en term eller en formulering – stor valfrihet och många varianter lämnades öppna. I det inledande skedet av språkvårdsarbetet är detta naturligt och förståeligt – man ville låta användarna själva välja vilken variant som verkade lämpligare. Dagens juridiska språk har naturligtvis fått en annan utformning under de senaste 100 åren; många av de användningsvarianter som föreslogs då har förlorat sin aktualitet, men överlag kan vi inte hävda att förändringarna är genomgripande. Det juridiska språket från för 100 år sedan är i huvudsak begripligt för oss, vilket visar att vår nuvarande juridiska terminologi har vuxit fram ur den terminologi vars grundvalar lades för 100 år sedan.

Den behandlade terminlistan började diskuteras under Terminologikommissionens första verksamhetsår och fick nummer ett, vilket innebär att man förväntade sig att det skulle komma fler listor. Före Terminologikommissionens upplösning återkom man dock inte till diskussionen om juridiska termer. Även om listan var liten var den ändå betydelsefull under den litauiska juridiska terminologins formativa skede. Dess betydelse framgår också av att den publicerades i pressen mer än

Terminologija | 2021 | 28

235

en gång. Terminologikommissionens sekreterare A. Vireliūnas gav år 1924 på eget initiativ ut en bok på 144 sidor, i vilken han samlade de termer som kommissionen dittills hade behandlat och publicerat (i separata avsnitt efter ämnesområden). Bland dem fanns också de behandlade juridiska termerna (TTR2). Bokens redaktör ordnade förteckningen över juridiska termer och ordkombinationer alfabetiskt, placerade användningsexemplen intill de tillhörande termerna och lade till ytterligare hänvisningar samt sammanställde ett register över ryska motsvarigheter. En sådan presentation var sannolikt mer praktisk för användarna. I grund och botten var det samma material som tidigare hade publicerats; endast enstaka mindre innehållsskillnader märks11 (till exempel har till de tidigare synonyma målen lagts till adjektivet straffrättslig, kriminell, kriminal även kriminal; i stället för synonymerna enskilt (privat) klagomål anges varianterna enskilt, privat klagomål). A. Vireliūnas omarbetade förteckning över juridiska termer trycktes några år senare, när Terminologikommissionen redan hade upphört med sin verksamhet, i Juristkalendern som gavs ut av Litauens juristförening (TTR3) (för övrigt var den nämnda föreningens ordförande också A. Kriščiukaitis, som sammanställde förteckningen över juridiska termer). Kalendern sammanställdes av Zigmas Toliūšis. På eget initiativ, eller kanske efter samråd med A. Kriščiukaitis, rättade han några fel i förteckningen över juridiska termer och gjorde vissa sakliga ändringar i innehållet, till exempel minskade han på vissa ställen antalet synonymer – han behöll endast svarande (tidigare fanns också svarande, klagandemotpart, överklagad part), endast vittne (det fanns också vittnesperson). Kanske hade användningstendenser blivit synliga efter några år, och man försökte beakta dem.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER

För 100 år sedan inrättades Terminologikommissionen vid utbildningsministeriet, och den bidrog, utöver andra områden, även till arbetet med att vårda den juridiska terminologin. Juridiken var ett av de första områden som kommissionen tog sig an. Den lista över juridiska termer som A. Kriščiukaitis sammanställde behandlades redan under kommissionens första verksamhetsår. Kommissionen ansåg uppenbarligen att listförslaget var tillräckligt väl utarbetat, eftersom den första behandlingen kunde klaras av på två möten; protokollen dokumenterar jämförelsevis få ändringar, men det material som behandlades var inte heller omfattande. Det publicerade förslaget bestod av 68 numrerade poster, däribland termer, ordkombinationer av terminologisk karaktär och meningar. Materialet var avsett för domstolarnas behov – att säkerställa att litauiskan fungerade i domstolarna var ett av de viktigaste målen och samtidigt en av utmaningarna i självständighetens

11 Det förekommer också fel som saknades i tidigare versioner. De är huvudsakligen korrekturfel, till exempel: išleisti bylą i stället för išteisti bylą, tiesti bylą i stället för teisti bylą.

236

Alvydas Umbrasas

Teisės terminijos tvarkyba Terminologijos komisijoje (1921–1926): Terminologijos komisijos 100-mečiui

i början. Man kan hävda att listans viktigaste syfte var att benämna de personer som medverkar i domstolsprocessen och de handlingar de utför. Listan skulle ha fortsatt, men någon fortsättning kom aldrig, och kommissionen själv verkade endast i fem år; meningsskiljaktigheter uppstod och var sannolikt orsaken till dess korta verksamhetstid. Ändå var denna termlista, som publicerades minst fem gånger (utan att räkna det första förslaget) i olika former och med mindre terminologiska skillnader, betydelsefull i början av självständigheten. Å ena sidan visade den hur viktigt det var att organisera arbetet med juridiska termer och med det juridiska språket i stort; å andra sidan kunde den ha blivit en impuls för juridisk terminografi (men blev det tyvärr inte). Med tanke på att förslaget till terminlista utarbetades 1921, då det ännu fanns mycket få juridiska texter på litauiska, kan man förstå varför det innehöll många uttrycksvarianter och varför Terminologikommissionen inte bara lät varianterna vara kvar (vilket är vanligt i dagens terminologiarbete), utan även lade till fler. Man hoppades uppenbarligen att språkbruket självt skulle utvecklas i önskad riktning; i det inledande skedet var det åtminstone viktigt att uppnå att domstolstexterna över huvud taget skrevs på litauiska.

HUVUDKÄLLOR

TKPP 1921–1923: Terminologijos komisijos posėdžių protokolai Nr. 1–80. Saugoma Lietuvių kalbos institute.

TT₁ – Teisės terminai. – Lietuva, 1922, kovo 26, 3.

TT₂ – Juridiska termer. – Teisė 1, 1922, 53–56.

TTP – Teisės terminai (projektas). – Lietuva, 1921, gruodžio 23, 2.

TTR₁ – Termer för juridiska ändamål. – Švietimo darbas 7, 1922, 77–81.

TTR₂ – Termer för juridiska ändamål. – Įvardai, arba terminai, priimti Terminologijos komisijos, Kaunas, 1924, 13–23.

TTR₃ – Termer för juridiska ändamål. – Teisininkų kalendorius 1928 metams, sammanställd av Z. Toliūšis, 272–277.

LITTERATUR OCH ÖVRIGA KÄLLOR

Andriulis Vytautas 1998: Pirmosios Lietuvos Respublikos (1918 II 16 – 1940 VI 15) teisinės sistemos kūrimo bruožai, Vilnius: Lietuvos teisės akademija.

Auksoriūtė Albina 2011: Terminologijos komisijos (1921–1926) veiklos apžvalga. – Terminologija 18, 80–91.

Tillgänglig på internet: http://journals.lki.lt/terminologija/article/view/416.

Auksoriūtė Albina 2021: Terminologijos komisijos įkūrimo šimtmečiui. – Gimtoji kalba 3, 3–9.

Ažubalis Algirdas, Builienė Diana, Kazlauskaitė-Markelienė Rolanda 2010: Valstybinė kalba Lietuvos kariuomenėje (1918–1940), Vilnius: Generolo Jono Žemaičio Lietuvos karo akademija.

Deviatnikovaitė Ieva 2021: Lietuvių kalba tarpukario teisėje. – Logos 106, 156–172. Prieiga internete: http://www.litlogos.eu/L106/Deviatnikovaite.html.

Keinys Stasys 2012 [1967]: Lietuvių terminologijos kūrimo apžvalga (iki 1940 m.). – Keinys St., Lietuvių terminologijos raida, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 29–56.

Kvasytė Regina 2021: Apie pirmąsias terminologijos komisijas Lietuvoje ir Latvijoje. – Mokslo Lietuva 7, 11–12; 8, 6–7.

Laurinaitis Jonas Martynas [J. M. Ls.] 1925a: Terminologijos darbo esmė. – Kardas 8, 5–7.

Laurinaitis Jonas Martynas [J. M. Lts.] 1925b: Terminologijos darbo evoliucija ir terminologų santykiai. – Lietuva 126 (birželio 9 d.), 2–3.

Laurinaitis Jonas Martynas 1930: Terminologijos darbo atgaivinimas. – Kalba 1, 27–31.

LLTDS 1919: Laikinasis Lietuvos teismų ir jų darbo sutvarkymas – Laikinosios Vyriausybės žinios 2–3/26.

Terminologija | 2021 | 28

237

Maksimaitis Mindaugas 2001: Lietuvos teisės šaltiniai 1918–1940 metais, Vilnius: Justitia.

Maksimaitis Mindaugas 2007: Prie lietuviškos teisės kalbos ištakų. – Jurisprudencija 5(95), 7–13. Prieiga internete: https://www3.mruni.eu/ojs/jurisprudence/article/view/2720.

Masiulis Boleslovas 1954: Kalba ir teisininkai. – Teisininkų žinios 6, 1–3; 7, 2–3.

Palionis Jonas 1995: Lietuvių rašomosios kalbos istorija, II pataisytas ir papildytas leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Pupkis Aldonas 2019: Lietuvių kalba valstybėje. Iš tarpukario patirties. – Gimtoji kalba 1, 4–13; 2, 7–15.

Stravinskas Petras 1938: Lietuviškosios teisinės terminologijos klausimu. – Teisė 41, 94–99.

TKSĮ 1921: Terminologijos komisijos sudarymo įsakymas. – Vyriausybės žinios 60–551.

Umbrasas Alvydas 2001: Teisės terminijos padėtis Lietuvoje 1918–1940 metais. – Terminologija 8, 76–94. Prieiga internete: http://journals.lki.lt/terminologija/article/view/698.

Umbrasas Alvydas 2010: Lietuvių teisės terminija 1918–1940 metais: pagrindinių kodeksų terminai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Umbrasas Alvydas 2013: Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo. – Terminologija 20, 94–120. Prieiga internete: http://journals.lki.lt/terminologija/article/view/475.

THE ORDERING OF LEGAL TERMINOLOGY IN THE TERMINOLOGY COMMISSION (1921–1926): ON THE OCCASION OF THE 100TH ANNIVERSARY OF THE TERMINOLOGY COMMISSION

S a m m a n f a t t n i n g

Den 14 mars 2021 hade 100 år förflutit sedan den första terminologikommissionen inrättades i Litauen för att på ett organiserat sätt normera terminologin inom olika områden, däribland juridiken. Artikeln är tillägnad högtidlighållandet av detta jubileum. Efter återupprättandet av självständigheten 1918 användes det litauiska språket för första gången för statens officiella behov. Därför var ordnandet av den juridiska terminologin och rättsspråket i allmänhet av särskild betydelse och direkt förbundet med statsskick och självständighet. Terminologikommissionen, som inrättades 1921 under utbildningsministeriet, tog under sitt första verksamhetsår över arbetet med att ordna den juridiska terminologin – en särskild underkommission bildades och diskuterade en samling juridiska termer som utarbetats av Antanas Kriščiukaitis. Terminologikommissionens protokoll visar att kommissionen gjorde mindre ändringar i terminlistan, ändrade några termer och lade till fler alternativ. Listan var inte omfattande (68 poster) och innehöll inte bara termer utan också användningsexempel. Materialet var avsett att tillgodose domstolarnas behov, eftersom det i början av självständigheten var ett av de viktigaste målen och utmaningarna att säkerställa att det litauiska språket kunde fungera i domstolarna. Listans huvudsakliga syfte var att ange termer för de personer som deltar i rättsliga förfaranden och deras handlingar. Det var tänkt att listan över termer skulle kompletteras, men så blev det inte, och kommissionen upphörde efter fem år att existera. Trots detta var terminlistan, som då publicerades minst fem gånger, betydelsefull och bidrog till rättsspråkets framväxt och utveckling. I början av självständigheten hade den en didaktisk funktion, och domstolspersonal kunde lära sig att skriva texter i domstolsmål med hjälp av den.

Mottagen 2021-09-06

Alvydas Umbrasas Litauiska språkinstitutet P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E-post [email protected]

2 3 8

Alvydas Umbrasas

Teisės terminijos tvarkyba Terminologijos komisijoje (1921–1926): Terminologijos komisijos 100-mečiui

Document details