Trends in European Language Policies With a View to Language Technology

Sabine Kirchmeier

doi:10.35321/bkalba.2020.93.07

Go to original

Preparing document pages…

SABINE KIRCHMEIER

Europeiska federationen för nationella språkinstitutioner (EFNIL)

TRENDER INOM EUROPEISK SPRÅKPOLITIK MED UTBLICK MOT SPRÅKTEKNOLOGI

SAMMANFATTNING

Denna artikel ger en översikt över aktuella trender inom den europeiska språkpolitiken när det gäller de officiella EU-språkens status och med utblick mot språkteknologi. Artikeln bygger på uppgifter som samlats in för European Language Monitor (ELM), som tillhandahålls av EFNIL – Europeiska federationen för nationella språkinstitutioner – samt på erfarenheter från den senaste utvecklingen av Danmarks nationella strategier för artificiell intelligens och språkteknologi. Syftet är att beskriva den rikedom av information om europeisk språkpolitik som finns tillgänglig via EFNIL och ELM och att inspirera forskare, studenter och beslutsfattare att analysera uppgifterna vidare och använda dem i framtida policyutveckling.

NYCKELORD: språkpolitik, språkplanering, språkteknologi, europeiska språk.

ANNOTATION

I denna artikel översiktas aktuella trender inom europeisk språkpolitik, med fokus på de officiella EU-språkens status och språkteknologi. Artikeln bygger på uppgifter från European Language Monitor (ELM), som drivs av Europeiska federationen för nationella språkinstitutioner (European Federation of National Institutions for Languages, EFNIL), samt på färska erfarenheter av utvecklingen av Danmarks nationella strategi för artificiell intelligens och språkteknologi.

Artikelns syfte är att ur olika perspektiv undersöka den sammanställda informationen om europeisk språkpolitik (med utgångspunkt i ELM-uppgifter från EFNIL) och att inspirera forskare, studenter och beslutsfattare att fortsätta analysera dessa uppgifter och använda dem i utformningen av framtidens språkpolitik.

NYCKELORD: språkpolitik, språkplanering, språkteknologi, europeiska språk.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 2

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

INLEDNING

Denna artikel ger en översikt över aktuella trender inom europeisk språkpolitik – en fågelperspektivisk överblick över det europeiska språkliga landskapet med avseende på de officiella EU-språkens status och språkteknologi. Den bygger på uppgifter i European Language Monitor (ELM), som utvecklas och regelbundet underhålls av European Federation of National Institutions for Language (EFNIL), samt på den senaste utvecklingen i Danmark när det gäller politik för språkteknologi. Språkteknologi har valts som fokusområde eftersom vi för närvarande ser de mest intressanta utvecklingarna inom nationell politik på detta område. Syftet med artikeln är att beskriva den rikedom av information om europeisk språkpolitik som finns tillgänglig genom EFNIL och ELM, och att inspirera forskare, studenter och beslutsfattare att analysera uppgifterna vidare och använda dem för framtida policyutveckling.

I de första avsnitten kommer jag kortfattat att beskriva EFNIL och dess syn på språkplanering. Därefter ger jag en översikt över European Language Monitor (ELM) och ger detaljerade exempel från avsnitten om språklagstiftning, om användningen av engelska inom högre utbildning och om språkteknologi. Slutligen beskriver jag kortfattat utvecklingen inom språkteknologi i Danmark för att illustrera viktiga aspekter av policyutvecklingsprocessen. I de avslutande kapitlen kommer jag kortfattat att beröra den senaste utvecklingen inom språkteknologi i Europeiska kommissionen och UNESCO samt lyfta fram EFNIL:s rekommendationer om politik för språkteknologi.

1. EUROPEAN FEDERATION OF NATIONAL INSTITUTIONS FOR LANGUAGE (EFNIL)

EFNIL är en federation av officiella språkinstitutioner i Europa, både inom och utanför EU. För närvarande är 40 institutioner och 29 länder representerade. EFNIL finansieras genom en årlig medlemsavgift som används för att finansiera ett sekretariat, anordna en årlig internationell konferens och genomföra datainsamlingsprojekt om språkplanering och språkpolitik. EFNIL arbetar för att uppnå följande mål:

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 3

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

Insamling och utbyte av information om EU:s officiellt erkända standardspråk och andra officiella europeiska språk.

Tillhandahållande av sakkunnig rådgivning om språkpolitik inom EU.

Bevarande av den språkliga mångfalden i Europa.

Främjande av flerspråkighet bland medborgarna i EU:s medlemsstater.

Federationen följer också utvecklingen för Europas minoritets- och regionala språk. EFNIL arbetar för att uppnå sina mål genom följande aktiviteter:

Beskrivning och analys av den aktuella språksituationen inom EU samt dess konsekvenser för den språkliga utvecklingen på längre sikt. För närvarande finns det tre projekt:

LLE: Language Legislation in Europe (en regelbundet uppdaterad översikt över språkordningen i varje land).

ELM: European Language Monitor (en datainsamling om språkpolitik och språkpraktik i Europa).

ELIPS: European Languages and their Intelligibility in the Public Space (en datainsamling om strategier och praxis för klarspråk i Europa).

Vetenskapligt grundad analys av språkproblem över nationsgränserna och frågor om språkpolitik vid årliga konferenser och i publikationer.

Konsultationstjänster inom språkpolitik för politiska beslutsfattare vid EU:s institutioner och i medlemsstaterna.

Främjande av de kulturella och praktiska fördelarna med Europas språkliga mångfald och flerspråkighet genom relevanta åtgärder och publikationer¹.

EFNIL:s syn på språkplanering. EFNIL:s projekt syftar till att informera beslutsfattare och forskare om språkplaneringsaktiviteter i Europa. Språkplanering definieras i allmänhet som utveckling av strategier eller program som är utformade för att styra eller förändra språkbruket. Den består vanligtvis av statusplanering, förvärvsplanering och korpusplanering.

Statusplanering syftar till att reglera ett språks ställning i förhållande till andra språk: Vilka språk betraktas som officiella respektive inofficiella språk i

¹ Se mer på www.efnil.org.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 4

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

ett land, i vilka sociala sammanhang de talas och vilken rättslig ställning deras användare har. Statusplanering omfattar också prestigeplanering.

• Förvärvsplanering syftar till att reglera vilka språk som undervisas i olika utbildningssammanhang och hur dessa språk undervisas på olika utbildningsnivåer.

• Korpusplanering reglerar språket som sådant: standardisering av ordförråd, ortografi, skrivregler, terminologi etc.

Både status- och förvärvsplanering påverkar språket som sådant – korpusen, och därför är kunskap om språkplaneringssituationen inte bara relevant för beslutsfattare utan också viktig bakgrundskunskap för lingvistiska observationer.

2. DEN EUROPEISKA SPRÅKMONITORN (ELM)

ELM är ett projekt som tillhandahåller information om språkpolitik och språkpraktik i de deltagande länderna och uppdateras vart fjärde år. Det är en vetenskaplig översikt över språksituationen i europeiska länder, som innehåller exakta hänvisningar till gällande lagstiftning i varje land och användbar bakgrundsinformation om Europas språkstatus.

ELM har ställt ungefär samma frågor med regelbundna intervall under de senaste 10 åren och gör det därmed möjligt för forskare att följa utvecklingen av språkpolitiken i de deltagande länderna. Frågorna i ELM omfattar följande ämnen:

• Landssituationen. Officiella språk, regionala språk, ursprungsspråk och invandrarspråk som talas inom och utanför landet, rättslig status och överensstämmelse med konventioner.

• Rättsläget. Språklagstiftning, konstitutionell status, andra bestämmelser, språkkrav för medborgarskap.

• Grundskola och gymnasieutbildning. Undervisningsspråk, erbjudna språk.

• Högre utbildning. Undervisningsspråk, språk som används i publikationer och avhandlingar.

• Medier. Tidningar, tv, film, musik. Språk som används och översättningar som tillhandahålls.

• Näringsliv. Bestämmelser. Företagsspråk, årsredovisningar, webbplatser.

• Spridning av språk. Officiella språk som undervisas utomlands.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 5

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

Språkorganisationer. Officiella, icke-statliga men offentligt finansierade, privata.

Språkteknologi.

TABELL 1. Översikt över länder som deltagit i ELM 1–4

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 6

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

Datainsamlingen för ELM 1, det första pilotprojektet, inleddes 2004. Datainsamlingen för ELM 2 inleddes 2008, för ELM 3 år 2012 och för ELM 4 år 2017.

Eftersom språkinstitutionerna frivilligt fyller i frågeformuläret, som är både långt och komplicerat, har det inte alltid varit möjligt att få information från alla länder. Förteckningen över deltagande länder visas i tabell 1. År 2008 deltog 23 länder. År 2012 var antalet 27, och 2017 var antalet deltagare 21. 17 länder har deltagit i alla tre omgångarna.

3. EXEMPEL PÅ INFORMATION I ELM

Nedan presenterar jag tre exempel för att illustrera hur data i ELM kan användas. Jag beskriver data om språklagstiftning, data om användningen av engelska i högre utbildning och data om språkteknologi.

3.1. Språklagstiftning

Det första exemplet handlar om språklagstiftning. Deltagarna i varje land fick frågan:

• Finns det bestämmelser om språk i konstitutionen?

• Finns det en språklag? (En språklag är en ramlag som måste följas i annan lagstiftning).

• Finns det bestämmelser om språk i annan lagstiftning?

De tre frågorna kan betraktas som en hierarki där konstitutionen ligger högst upp som den mest allmänna typen av lagstiftning, medan språkbestämmelser i andra författningar utgör den mest specifika nivån. Figur 1 visar att i ELM 4 (2017) uppgav något mer än hälften av de deltagande länderna (11 av 21) att de har bestämmelser om språk i sin konstitution, medan något mindre än hälften (9 av 21) inte har några bestämmelser på konstitutionell nivå. Språkbestämmelser genom språklagar och annan lagstiftning är något mer utbredda: 14 av 21 länder uppger att de har språkbestämmelser på dessa lagstiftningsnivåer.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology

| 7

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

FIG. 1. Språkbestämmelser i ELM 4 (2017)

ELM tillhandahåller också detaljerad information om vilka länder som har vilka typer av regleringar (se tabell 2).

I tabell 2 är länderna ordnade efter graden av språkreglering i deras lagstiftning. Överst hittar vi de minst reglerade länderna och längst ned de länder som har regler på alla tre nivåer.

Endast 3 länder (Danmark, Tyskland och Nederländerna) saknar regleringar på de två högsta nivåerna: konstitutionen och språklagen, medan 8 länder har regleringar på alla tre nivåerna. Skälen varierar från land till land. Danmarks konstitution är till exempel från 1849 och har bara genomgått några få mindre revideringar genom åren. Den tillkom vid en tid då landet höll på att formas till en nationalstat som ansågs vara tämligen homogen och enspråkig. Därför tänkte ingen på att införa särskilda bestämmelser om det danska språket i konstitutionen. I Finland har svenskans och finskans ställning och den svenska minoritetens rättigheter varit frågor under många

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

years. There was a language law already in 1922, and language provisions became part of the constitution in 1999.

Bestämmelser om officiella språk i: Land 2.1. Konstitution 2.2. Språklag 2.3. Annan lagstiftning Danmark Nej Nej Ja Tyskland Nej Nej Ja Nederländerna Nej Nej Ja Storhertigdömet Luxemburg Nej Ja Nej Grekland Nej Ja Nej Tjeckien Nej Ja Ja Island Nej Ja Ja Norge Nej Ja Ja Sverige Nej Ja Ja Storbritannien Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ja Portugal Ja Nej Nej Bulgarien Ja Nej Ja Ungern Ja Nej Ja Belgien Ja Ja Nej Österrike Ja Ja Ja Estland Ja Ja Ja Finland Ja Ja Ja Lettland Ja Ja Ja Litauen Ja Ja Ja Slovakien Ja Ja Ja Slovenien Ja Ja Ja

TABELL 2. Översikt över lagbestämmelser i de deltagande länderna i ELM 4 (2017)

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 9

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

Vi kan se att det inte finns något land som saknar bestämmelser på alla nivåer. Om det typiskt sett inte finns några bestämmelser på den högsta nivån, finns det några på en lägre nivå. Storbritannien har ingen enhetlig konstitutionell kod, och därför är frågorna om de två första typerna av lagstiftning inte tillämpliga.

3.2. Vad handlar språkbestämmelserna om?

Många konstitutioner anger vilket eller vilka språk som är landets officiella språk. Vissa gäller hela landet, medan andra begränsar lagstiftningen till att endast omfatta statliga institutioner och skolor. Bestämmelserna fastslår huvudsakligen rättigheter för medborgare som talar språket – till exempel franska lagar som anger att franska medborgare har rätt att tala sitt eget språk i alla sammanhang. Detta gäller exempelvis vetenskapliga konferenser, som inte får hållas uteslutande på engelska.

FIG. 2. Lagstiftningsåtgärder för språkbruk i skolor, universitet, massmedier och näringsliv i länder som deltar i ELM 4 (2017)

BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 10

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

Många bestämmelser tryggar språkliga minoriteters rättigheter. Vissa fastställer konsumenträttigheter (t.ex. kräver de att utländska dokument, såsom innehållsdeklarationer och bruksanvisningar, översätts). Vissa reglerar språket i offentliga medier, och vissa fastställer den roll som officiella institutioner har när det gäller att övervaka språket och standardisera vissa aspekter av det, till exempel ortografi och terminologi.

Vissa bestämmelser används oftare än andra. Figur 2 visar att av de länder som deltog i ELM 4-undersökningen uppger endast 4 att det inte finns några bestämmelser som ger de officiella språken en fastställd status i grundskolan. Betydligt färre har sådana bestämmelser när det gäller universitet och språket i massmedier. När det gäller näringslivet verkar de flesta länder inte ha några bestämmelser om språk.

3.3. Engelska som undervisningsspråk inom högre utbildning

Det andra exemplet på information som finns tillgänglig i ELM är uppgifter om engelska som undervisningsspråk inom högre utbildning. Alla länder utom Slovakien rapporterar att engelska används som undervisningsspråk på kandidatnivå.

Men hur många kurser undervisas egentligen på engelska? Är det upp till 25%, upp till 50%, upp till 75% eller till och med mer än 75%? Och finns det skillnader mellan olika vetenskapsområden? En översikt över den information som finns i ELM 4 ges i tabell 3.

Tabell 3 visar en lista över länderna i den vänstra kolumnen, följt av den totala procentsatsen för alla vetenskapsområden och därefter separata siffror för humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Den ljusgröna färgen anger att mellan 0 och 25% av kurserna undervisas på engelska. En något mörkare nyans anger upp till 50%, därefter upp till 75%, och den mörkaste färgen anger mer än 75%. Ju mörkare färgen är, desto mer undervisning sker alltså på engelska. De mörkaste färgerna förekommer naturligtvis inom alla områden i Storbritannien, men även inom samhällsvetenskap och naturvetenskap i Luxemburg.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 11

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

TABELL 3. Engelska som undervisningsspråk på kandidatnivå i länder som deltar i ELM 4 (2017)

Det är lätt att se att andelen kurser som undervisas på engelska är tydligt högst inom naturvetenskap, medan andelen är lägre inom humaniora och samhällsvetenskap. I många länder är uppgifter om den faktiska användningen av engelska vid universiteten inte lätt tillgängliga, eftersom undervisningsspråket inte registreras systematiskt. Vissa av siffrorna är därför uppskattningar.

Om vi ser till användningen av engelska som undervisningsspråk på masternivå märker vi en betydande ökning av användningen av engelska, särskilt inom naturvetenskap, men exempelvis i Nederländerna även inom de övriga områdena. Förutom Luxemburg har Danmark mer än 75% av universitetskurserna på masternivå inom naturvetenskap på engelska.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 12

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

Land Totalt i procent Humaniora Samhällsvetenskap Naturvetenskap Österrike Inget svar Inget svar Inget svar Inget svar Bulgarien Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Tjeckien Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Estland Mellan 26–50% Mellan 26–50% Mellan 26–50% Mellan 26–50% Finland Mellan 26–50% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 51–75% Tyskland Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 26–50% Grekland Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Island Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Lettland Mellan 26–50% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 26–50% Litauen Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Luxemburg Inget svar Mellan 26–50% Mer än 75% Mer än 75% Slovakien Inget svar Inget svar Inget svar Inget svar Slovenien Mellan 26–50% Mellan 26–50% Mellan 0–25% Mellan 26–50% Storbritannien Mer än 75% Mer än 75% Mer än 75% Mer än 75% Sverige Mellan 51–75% Mellan 0–25% Mellan 26–50% Mellan 0–25% Norge Inget svar Inget svar Inget svar Inget svar Nederländerna Mellan 51–75% Mellan 51–75% Mellan 51–75% Mellan 51–75% Danmark Mellan 26–50% Mellan 0–25% Mellan 26–50% Mer än 75% Belgien Inget svar Inget svar Inget svar Inget svar Portugal Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Ungern Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 0–25% Mellan 26–50%

TABELL 4. Engelska som undervisningsspråk på masternivå i länder som deltar i ELM 4 (2017)

I många länder finns det farhågor om huruvida detta kommer att påverka språkens lexikala inventarium, uttrycksförmåga och särskilt terminologin i den vetenskapliga diskursen. ELM erbjuder en god utgångspunkt för att inleda jämförande forskningsprojekt och få större insikt i denna utveckling.

3.4. Språkteknologi

Already in 2002, David Crystal in his book Language Death (Crystal 2002) mentions language technology as one of the important means to preserve the vitality of a language. Since then, there have been several reports, for instance the Meta-NET White Paper Series (Rehm and Uszkoreit 2012), that are warning about languages becoming digitally extinct.

Många språk med ett minskande antal talare vänder sig till språkteknologi i hopp om att bevara eller till och med återuppliva sitt språk. Till exempel har stora insatser gjorts för att

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 13

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

skapa taligenkänning och talsyntes, stavningskontroll, grammatikkontroll och maskinöversättningsprogram för isländska, grönländska och samiska språk.

Artificiell intelligens och robotar gör för närvarande sitt intåg på marknaden och gör det möjligt för alla att styra sin hemmiljö, få tillgång till information och interagera med teknik genom talad dialog. Talgränssnitt måste dock finnas tillgängliga på medborgarnas språk för att enheterna ska kunna användas korrekt och säkert. Ju mer avancerad dialogen blir, desto bättre kunskap om det lokala språkets kulturellt betingade särdrag behövs för att roboten ska kunna förstå medborgarnas önskemål och göra sig förstådd.

Samhällen som kan ta denna nya teknik i bruk kommer att ha en betydande fördel jämfört med andra, eftersom de kommer att vara bättre rustade att hantera den ökande efterfrågan från den privata och offentliga sektorn under de kommande åren. Om dessa typer av teknik däremot bara finns tillgängliga på några få språk med många talare kommer de endast att gynna dem som har förmånen att tala dessa språk.

In 2012, the Meta-Net project (Rehm, Uszkoreit 2012) collected information on how European languages were covered by language technology. It could clearly show that large language communities, such as primarily the English-speaking countries, but also the French- and Spanish-speaking countries, were considerably more advanced than most of their smaller European neighbours. This is called the language bias.

Konsekvenserna av språkfördomar har beskrivits på följande sätt:

”Språkteknologi påverkar social rättvisa, det vill säga lika möjligheter för individer och grupper (såsom minoriteter) i samhället att få tillgång till resurser, göra sina röster hörda och bli representerade i samhället” (Hovy, Spruit 2016).

META-NET-data visar att detta inte bara gäller individer och minoriteter inom samhällen, utan också länder och språk. Orsaken ligger i hur artificiell intelligens och språkteknologi produceras. De flesta språkteknologiska produkter tränas på befintliga datamängder. Om datamängder inte finns tillgängliga för ett visst språk kommer produkten inte att vara tillgänglig för språkets användare. Om en produkt inte tränas på en relevant datamängd för ett visst språk eller domän kommer den inte att kunna återspegla språkets eller domänens språkliga och kulturella särdrag. Politiskt engagemang är viktigt för alla språk med mindre resurser om de ska kunna övervinna språkfördomarna och hålla sina språk vid liv i den digitala tidsåldern.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 14

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

FIG. 3. Översikt över META-NET:s (2012) täckning av språkteknologi för europeiska språk

META-NET:s vitböcker visar också att politisk uppmärksamhet faktiskt gör skillnad. I figur 3 kan vi se att nederländska ligger på samma nivå som tyska och italienska, vilka har ett betydligt större antal talare. Detta beror på att den nederländska regeringen redan 2004 lanserade en språkstrategi och ett särskilt finansieringsprogram för språkteknologi för nederländska, kallat STEVIN (Spyns 2008), vilket systematiskt såg till att relevanta språkresurser utvecklades i nära samarbete mellan industrin och forskningsinstitutionerna. På liknande sätt visar regeringarnas strategiska initiativ, till exempel i de baltiska staterna under de senaste åren, på enorma framsteg inom språkteknologi för de baltiska språken.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 15

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

Alla länder fokuserar dock inte på språkteknologins betydelse för sina språk. Även detta kan vi se i European Language Monitor. Om vi tittar på svaren på frågorna om språkteknologi ser vi att endast omkring hälften av länderna uppger att de har ett särskilt finansieringsprogram för sina språk.

FIG. 4. Svar om språkteknologi i ELM 4 (2017)

Dessutom uppger endast omkring hälften av länderna att offentliga institutioner tillhandahåller språkteknologi till medborgarna. Dessa siffror visar att det är långt ifrån enkelt att få politiskt fokus på språkfrågor i alla europeiska länder. Just nu har dock framväxten av artificiell intelligens ökat intresset för språkteknologi, och detta kan få fler länder att ta upp detta viktiga ämne på dagordningen i framtiden. Jag ska kortfattat illustrera detta genom att beskriva den senaste utvecklingen i Danmark.

4. SPRÅKTEKNOLOGI OCH AI I DANMARK

I Danmark har det bedrivits forskning och utbildning inom språkteknologi för danska i många år – sedan början av 1980-talet. Trots att forskarsamhället lade fram många förslag gjordes inga samordnade insatser för att stärka språkteknologin. Mot slutet av 1990-talet verkade intresset för området till och med minska.

Följaktligen fanns det endast ett fåtal initiativ och forskningsprojekt i början av seklet. Officiella rapporter om det danska språkets tillstånd innehöll alla rekommendationer om språkteknologi, men de ignorerades i praktiken politiskt. Till och med

BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 16

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

META-NET-serien (Rehm, Uszkoreit 2012), som tydligt dokumenterade att Danmark låg långt efter, skakade inte om den politiska sfären, med undantag för några få oppositionspartier.

2015 och 2016 publicerade Dansk Sprognævn en serie artiklar om språkteknologi, vilket ledde till ett förslag i det danska parlamentet om att inrätta en kommitté för språkteknologi (DSN LT articles). Eftersom förslaget kom från oppositionen beslutade man att först hålla en utfrågning i parlamentet. Denna utfrågning ägde rum ungefär ett år senare, i början av 2017. Slutligen kunde kommittén inrättas i början av 2018, ett år efter utfrågningen. Sammantaget tog processen nästan tre år.

Men sedan gick det mycket snabbt. Språkkommittén skulle lägga fram en rapport i mitten av 2019. Den såg till att involvera alla relevanta aktörer på området. Faktum är att fler än 200 institutioner och privata företag deltog i workshoppar och bidrog till slutrapporten (Kirchmeier et al. 2019a; 2019b).

Bara omkring ett halvår efter att kommittén hade inrättats fick dock fokus på artificiell intelligens ökad fart, och redan i oktober 2018 blev språkteknologi en del av den nationella strategin för digital offentlig service, med ett helt kapitel ägnat åt språkteknologi för danska. I mars 2019, en månad innan kommitténs rapport publicerades, publicerade finansministeriet den nationella strategin för artificiell intelligens och anslog 4 miljoner euro till danska språkresurser (Denmark’s National Strategy for Artificial Intelligence 2019). Detta var möjligt tack vare en stark samordning och kommunikation mellan ministeriet och kommittén om rekommendationerna under hela processen.

Rekommendationerna från kommittén för språkteknologi var följande:

1. Inrättande av en central organisation för att planera och förvalta en nationell dansk språkresursbank.

2. Språkbanken bör innehålla högkvalitativa resurser av följande slag:

2.1. En tidsannoterad dansk talspråkteknologisk korpus.

2.2. Danska textkorpusar och annoterade guldstandarder för maskininlärning.

2.3. En omfattande lexikal databas.

2.4. En dansk termbank.

2.5. En verktygslåda för språkteknologi.

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 17

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

2.6. En språkportal för distribution av resurser.

3. Mer utbildning och träning av experter inom språkteknologi för danska.

4. Mer forskning om språkteknologi för danska.

Dessa rekommendationer genomförs för närvarande av danska digitaliseringsmyndigheten, och allt fler språkresurser för danska görs tillgängliga på deras webbplats sprogtekno logi.dk.

En av de idéer som kommittén lade fram var att samla all information om ett givet lexem i en heltäckande lexikal databas.

Databasen bör innehålla traditionella lexikala resurser, såsom olika ordböcker och databaser om allmänspråk, ortografiska standarder, neologismer och begrepp, i kombination med semantiska nät, termdatabaser och taldatabaser. Det är ingen enkel uppgift att sammanföra dessa resurser, men för ett program med artificiell intelligens är tillgång till alla slags språkliga uppgifter ytterst användbar. Experiment med att koppla samman lexikal information monolingvalt och flerspråkigt, med flera europeiska språk, pågår för närvarande inom ramen för ELEXIS-projektet (ELEXIS 2020).

FIG. 5. Databas som sammanför information om danska lexem från olika lexikografiska resurser och termresurser

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 18

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

Att hålla reda på språkdata, särskilt inom den offentliga sektorn, och göra dem tillgängliga för utvecklare av system för artificiell intelligens låter omständligt och byråkratiskt. Men det visar sig vara av oerhörd betydelse. Därför utformade kommittén för språkteknologi följande kompletterande rekommendationer:

En ändring av lagen om pliktleverans av upphovsrättsskyddat material, i syfte att göra deponerat digitalt och tryckt material tillgängligt för språkteknologi

Riktlinjer för insamling av texter vid offentliga institutioner och i offentligt finansierade projekt

Kartläggning av översättningsuppgifter vid offentliga institutioner samt revidering av översättningsavtal för offentliga institutioner för att underlätta delning av översättningsdata.

5. AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR

Flerspråkighet har alltid varit en central fråga inom EU, och under många år har EU använt språkteknologi för att bygga upp sina egna språktjänster och terminologidatabaser. Nu gör EU sina data och tjänster, såsom eTranslation-systemet, tillgängliga för alla offentliga institutioner i Europa för att minska språkbarriärerna. Detta är en del av EU:s strategi för den digitala inre marknaden och dess Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF), som ska göra det möjligt för medborgare i hela Europa att handla och hitta information i andra länder på sitt eget språk (ELRC 2019).

Genom ELRC-projektet uppmuntrar EU alla länder att aktivt bidra genom att fritt tillgängliggöra språkresurser såsom terminologier, lexikala databaser och översatta texter. Arbetet utförs i nära samarbete med europeiska projekt och institutioner såsom ELRA, CLARIN och META-NET.

Denna utveckling är inte enbart europeisk, och den omfattar inte bara de officiella språken. På senare tid har EU och UNESCO gått samman och lanserat konferensen LT4all (LT4all 2019) för att undersöka vad som kan göras för alla språk i världen, inklusive minoritetsspråk. En färdplan för att utveckla en språkteknologistrategi för alla europeiska språk väntas vara klar i slutet av 2022 (European Call LANGEQ-2020(PPPA-AG)).

Den språkvetenskapliga forskning som bedrivs i många länder är av stor betydelse, inte bara för medborgarna och språken, utan också för språkteknologin. Faktum är att

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology

| 19

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

vi bara känner till en bråkdel av vad som kommer att behövas för utvecklingen av artificiell intelligens i framtiden.

Fakta om språksemantik, språkvariation, språkförändring och dialekter är fortfarande bristfälligt beskrivna för många språk, och forskning om mänskliga dialogers natur är i synnerhet mycket angelägen för att förbättra kommunikationsgränssnitt för robotar, chattbottar etc. För dessa ändamål behöver vi fler transkriberade dialoger, översatta texter samt terminologiska och lexikala beskrivningar. Mycket ofta kan data som samlats in i språkvetenskapliga forskningsprojekt inte delas för andra ändamål, eftersom informanternas formella samtycke saknas och det råder oklarhet kring upphovsrättsliga begränsningar. Nya projekt bör se till att få tillstånd att använda data inte bara för en forskargrupp och ett projekt, utan för allmän användning, eller åtminstone för utveckling av språkteknologi.

Detta är också innehållet i EFNIL:s rekommendationer för språkteknologi.

• Alla länder bör ha en språkteknologistrategi och ta ansvar för att samla in och förvalta offentliga språkdata samt säkerställa tillgången till den språkvetenskapliga och teknologiska sakkunskap som behövs för att utveckla språkteknologi av hög kvalitet för deras språk.

• EU bör ha ett strategiskt långsiktigt fokus på forskning och utveckling inom språkteknologi för alla europeiska språk, baserat på ett nära samarbete mellan EU och alla europeiska stater.

EFNIL kommer att fortsätta med projekt som följer utvecklingen av språkpolitik och strategier. Nästa ELM-undersökning är planerad att genomföras 2021 och publiceras 2022. Kanske kommer det då att vara möjligt att se fler framsteg inom språkteknologi och AI. EFNIL verkar aktivt för officiella språk och minoritetsspråk i Europa genom sitt partnerskap i EU-projektet ELE (European Language Equality), som syftar till att utveckla en strategisk forsknings-, innovations- och genomförandeagenda samt en färdplan för att uppnå fullständig digital språklig jämlikhet i Europa senast 2030 (European Call LANGEQ-2020(PPPA-AG)).

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 20

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

REFERENCES

Crystal David 2002: Language Death, Cambridge University Press.

Danish Digitization Agency 2019: Denmark’s National Strategy for Artificial Intelligence: https://en.digst.dk/policy-and-strategy/denmark-s-national-strategy-for-artificial-intelligence/.

DSN LT articles: https://dsn.dk/vi-arbejder-ogsa-med/sprogteknologi-og-fagsprog/hvordan-virker-sprogteknologi.

Diderichsen Philip 2015-1: Stavekontrol. – Nyt fra Sprognævnet (1), 5–8.

Diderichsen Philip, Kirkedal Anders S. 2015: Talesyntese og talegenkendelse. – Nyt fra Sprognævnet (2), 6–11.

Diderichsen Philip 2015-2: Maskinoversættelse. – Nyt fra Sprognævnet (3), 8–15.

Diderichsen Philip 2016: Hverdagens sprogteknologi nu og i fremtiden. – Nyt fra Sprognævnet (1), 8–13.

Diderichsen Philip, Henrichsen Peter J., Kirchmeier Sabine, Pedersen Bolette S. 2016, September 26th: Sproget er digitaliseringens sorte guld. Politiken.

ELEXIS 2020: European Lexicographic Infrastructure: https://elex.is/.

ELM 4, 2019: European Language Monitor 4. Final version: https://juniper.nytud.hu/elm4.

ELM 3, 2014: European Language Monitor. Articles and general information: http://efnil.org/projects/elm.

ELRC 2019: European Language Resource Coordination: http://lr-coordination.eu/.

Hovy Dirk, Spruit Shannon L. 2016: The Social Impact of Natural Language Processing. – Proceedings of the 54th Annual Meeting of the Association for Computational Linguistics, Berlin, Germany, August 7-12, 2016. Marseille 2020, 591–598. https://www.aclweb.org/anthology/2020.lrec-1.403.

Kirchmeier-Andersen et al. 2012: Kirchmeier-Andersen Sabine, Robustelli Cecilia, Spetz Jennie, Stickel Gerhard, Teigland Nina. European Language Monitor (ELM). – Stickel, Gerhard (ed.): National, Regional and Minority Languages in Europe. Contributions to the Annual Conference 2009 of EFNIL in Dublin. Duisburger Arbeiten zur Sprach- und

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 21

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

Kulturwissenschaft / Duisburg Papers on Research in Language and Culture, Berlin. Peter Lang, 181-190.

Kirchmeier et al. 2019a: Kirchmeier Sabine, Henrichsen Peter Juel, Diderichsen Philip, Hansen Nanna B. Dansk Sprogteknologi i verdensklasse. Rapport fra sprogteknologiudvalget under Dansk Sprognævn nedsat af Kulturministeriet. Dansk Sprognævn. https://dsn.dk/nyt/nyheder/2019/dansk-sprogteknologii-verdensklasse-rapport-frasprogteknologiudvalget/?searchterm=dansk%20sprogteknologi.

Kirchmeier et al. 2019b: Kirchmeier Sabine, Pedersen Bolette, Nimb Sanni, Diderichsen Philip, Henrichsen Peter Juel. World Class Language Technology – Developing a Language Technology Strategy for Danish. – Proceedings of the 12th Language Resources and Evaluation Conference. http://www.lrec-conf.org/proceedings/lrec2020/pdf/2020.lrec-1.403.pdf.

LLE (Language Legislation in Europe): http://efnil.org/projects/lle.

LT4all 2019: Language Technologies for All: https://en.unesco.org/LT4All.

Rehm Georg, Uszkoreit Hans (eds.) 2012: META-NET White Paper Series: Europe’s Languages in the Digital Age. Springer, Heidelberg, New York, Dordrecht, London. 31 volumes on 30 European languages. http://www.meta-net.eu/whitepapers.

Spyns Peter, D'Halleweyn Elisabeth, Cucchiarini Catia 2008: The Dutch-Flemish comprehensive approach to HLT stimulation and innovation: STEVIN, HLT Agency and beyond. – Proceedings of the 6th International Conference on Language Resources and Evaluation, Marrakesh, Morocco, 1511–1517.

Received 30 11 2020

Accepted 21 12 2020

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351-7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 22

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

TRENDS IN EUROPEAN LANGUAGE POLICIES WITH A VIEW TO LANGUAGE TECHNOLOGY

Summary

This article gives an overview of current trends in European language policies — a bird’s eye view on the European language landscape regarding the status of the official EU-languages and with a view to language technology. It is based on data in the European Language Monitor (ELM) that is developed and regularly maintained by the European Federation of National Institutions for Language (EFNIL), and on recent developments in Denmark regarding policies for language technology. Language technology is chosen as the focus point, since this is an area where we currently see the most interesting developments in national and EU policies. The aim of the article is to describe the wealth of information about European language policies that is available through EFNIL and ELM, and to inspire researchers, students and policy makers to further analyse the data and use them for future policy development.

The first section describes EFNIL and its approach to language planning. EFNIL’s projects aim at informing decision makers and researchers about language planning activities in Europe. Language planning is generally defined as the development of policies or programs designed to direct or change language use. It typically consists of status planning, acquisition planning and corpus planning.

All three aspects of language planning are addressed in the European Language Monitor (ELM) described in section 2 and 3, which also contains samples of the data in ELM about language legislation, about the use of English in higher education and about language technology. The samples disclose interesting facts about language policies in Europe, for instance: only about half of the participating countries have provisions about language in their constitution; Denmark, Finland, Luxembourg and the Netherlands are the countries where the use of English as medium of instruction in natural science at the MA level is most widely

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

SABINE KIRCHMEIER. Trends in European Language Policies with a View to Language Technology | 23

doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.07

spread; and only half of the participating countries report to have an official strategy for language technology.

Section 4 describes the development regarding the recently adopted strategy for language technology in Denmark and illustrates important aspects of the policy development process – especially the interaction between political actors and experts in the field, and the recommendations that were finally adopted.

In the concluding chapter, the recent plans for language technology in the European Commission and the UNESCO are highlighted, and it is shown that these are very much in tune with EFNIL’s recommendations for policies on language technology.

SABINE KIRCHMEIER

Vice president of EFNIL

Kirchmeier.dk

Kålundsvej 2B

DK-3520 Farum

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 93 (2020)

http://journals.lki.lt/bendrinekalba

ISSN 2351–7204

TRENDER INOM EUROPEISK SPRÅKPOLITIK MED UTBLICK MOT SPRÅKTEKNOLOGI

SAMMANFATTNING

ANNOTATION

INLEDNING

1. EUROPEAN FEDERATION OF NATIONAL INSTITUTIONS FOR LANGUAGE (EFNIL)

2. DEN EUROPEISKA SPRÅKMONITORN (ELM)

3. EXEMPEL PÅ INFORMATION I ELM

3.1. Språklagstiftning

3.2. Vad handlar språkbestämmelserna om?

3.3. Engelska som undervisningsspråk inom högre utbildning

3.4. Språkteknologi

4. SPRÅKTEKNOLOGI OCH AI I DANMARK

5. AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR

REFERENCES

TRENDS IN EUROPEAN LANGUAGE POLICIES WITH A VIEW TO LANGUAGE TECHNOLOGY

Summary

Document details