Bendrinė kalba / Standard Language

2025, Nr. 98, p. 1–16

Turinio nuoroda / Contents link

ISSN 2351-7204 (elektroninis / online)

ATT VARA ELLER INTE VARA NYFIKEN

Žingeidus – Att vara eller inte vara

DAIVA MURMULAITYTĖ

Lietuvių kalbos institutas

El. paštas: [email protected]

ORCID ID: https://orcid.org/0000-0003-3826-7272

Forskningsområden: ordbildning, lexikografi, lexikologi.

https://doi.org/10.35321/bkalba.2025.98.07

SAMMANFATTNING

I artikeln diskuteras huruvida adjektivet žingeidus, -i och dess avledningar överensstämmer med normerna för standardlitauiska. Ordet, som uppkom på 1800-talet, har korrigerats i över 120 år på grund av sitt ursprung, sin morfologi och semantik och betraktas som en översättningslån från tyska, polska eller ryska som inte följer litauiskans ordbildningsregler. Ändå används žingeidus, -i fortfarande och har en betydande grupp besläktade ord. Ofta ifrågasätts dess normavvikande status, främst med motiveringen att det föreslagna ersättningsordet smalsus, -i inte har samma betydelse.

Efter att ha bedömt morfologin, ordbildningen och semantiken hos adjektivet žingeidus, -i och dess synonymiska relationer, gått igenom normeringshistorien och motiven till korrigeringarna samt undersökt den aktuella användningen inte bara av själva adjektivet utan också av ord som är ordbildningsmässigt besläktade med det, framgår det att det finns tillräckliga skäl att ta in det i standardspråket. Då bör žingeidus, -i och dess vanligaste avledningar žingeidžiai, žingeidumas också tas med i den normerande ordboken över standardlitauiska Bendrinės lietuvių kalbos žodyne. I ordboksartiklarna för dessa ord bör deras semantiska relation till adjektivet smalsus, -i och dess avledningar, liksom skillnader i betydelse och användning, framgå.

NYCKELORD: žingeidus, standardiseringsnormer, översättningslån, kalk, ordbildning, semantik.

SAMMANFATTNING

Artikeln behandlar adjektivet žingeidus och dess avledningar i förhållande till normerna för standardlitauiska. Detta ord, som uppkom på 1800-talet, har korrigerats i mer än 120 år på grund av sitt ursprung, sin morfologi och sin semantik. Det betraktas som en icke-standardmässig kalkering från tyska, polska eller ryska, som inte följer reglerna för litauisk ordbildning. Ändå används žingeidus fortfarande och har ett betydande antal besläktade ord. Dess icke-standardmässiga status ifrågasätts ofta, eftersom den föreslagna ersättningen, smalsus, inte har samma betydelse.

Efter att ha bedömt morfologin, ordbildningen, semantiken och de synonymiska relationerna hos adjektivet žingeidus, granskat dess normeringshistoria och skälen till att det har korrigerats samt undersökt den nuvarande användningen av både själva adjektivet och dess avledningar, står det klart att det finns tillräckliga skäl att ta in det i standardspråket. Då bör žingeidus och dess vanligaste avledningar žingeidžiai och žingeidumas också tas upp i Ordbok över standardlitauiska. Ordboksartiklarna för dessa ord bör återge deras semantiska relation till adjektivet smalsus och dess avledningar samt skillnaderna i betydelse och användning.

NYCKELORD: žingeidus ”vetgirig, nyfiken”, normer för standardspråket, kalkering, ordbildning, semantik.

Copyright © 2025 Daiva Murmulaitytė. Utgiven av Litauiska språkets institut. Detta är en Open Access-artikel som distribueras enligt villkoren i Creative Commons Attribution-licensen, vilken tillåter obegränsad användning, spridning och reproduktion i alla medier, förutsatt att den ursprungliga upphovspersonen och källan anges. // Utgiven av Litauiska språkets institut. Denna artikel är fritt tillgänglig och distribueras enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution, vilka tillåter obegränsad användning, spridning och återgivning av innehållet i alla medier, förutsatt att upphovsperson och källa anges.

Mottagen: / Inkommen: 2025-09-09. Godkänd: / Accepterad: 2025-10-03.

1

INLEDNING

I Litauiska språkkommissionens (VLKK) rådgivningsbank står följande som svar på frågan om ordet žingeidus är brukligt:

”I ’Ordbok över standardlitauiska’ och ’Ordbok över nutida litauiska’ tas ordet žingeidus, -i inte upp (i den sjätte upplagan av ’Ordbok över nutida litauiska’ bedömdes ordet žingeidus, -i som icke rekommenderat, bildat efter mönster från andra språk, jfr tyska neugierig, ryska любопытный). När man vill beteckna en person som intresserar sig för allt och vill veta allt kan man på standardspråket använda smalsus, -i eller uttrycket siekiantis (-i) žinių. För betydelsen ’benägen att vara intresserad’ kan adjektivet domus, -i användas; för betydelsen ’benägen att tänka, begrunda’ – mąslus, -i.¹”

Således saknas adjektivet žingeidus, -i i de viktigaste normerande lexikografiska källorna². Detta visar att adjektivet inte rekommenderas för standardspråket, eftersom dagens normerande ordböcker (BLKŽ, DLKŽ₇, DLKŽ₈) inte tar upp ord som inte rekommenderas eller bör undvikas (jfr tidigare upplagor av DLKŽ, där sådana ord togs med märkta ntk. (= inte rekommenderat))³. De tas inte upp som uppslagsord, förklaras inte och illustreras inte med användningsexempel, oavsett om de uppfyller kriteriet för hög användningsfrekvens. Frekvent användning kan inte vara ett skäl för att ett ord ska bli normerat om det inte uppfyller kraven för normerat ordförråd – exempelvis om det är felaktigt bildat, olämpligt översatt eller liknande.⁴

”Ändå ger vissa kalkeringar, som av olika skäl har fått fäste i bruket men betraktas eller har betraktats som icke-standardmässiga, fortfarande upphov till diskussioner om sin normstatus. Det hävdas att deras ordbildning <...> kan förklaras med litauiska ordbildningsregler, eller att deras semantik kan förklaras med det litauiska systemet av ords betydelser (till exempel <...> adjektivet žingeidus, -i)” (Miliūnaitė 2022: 160). Allmänheten reagerar verkligen då och då med förvåning eller indignation över att ordet inte godtas i standardspråket. Författaren Kristina Sabaliauskaitė saknar det nästan varje gång tillfälle ges; 2019 skrev hon: ”Jag betraktar aldrig många av de ’stora språkfelen’ och ’icke rekommenderade orden’ som fel, utan helt enkelt som levande språk – författaren eller personen avgör själv när och var det ska användas. Därför kommer jag också att använda ordet ’žingeidus’ så mycket jag vill, eftersom det är så vackert och inleder en fantastisk dikt av Vytautas Mačernis, ’Distancijos

¹ https://vlkk.lt/konsultacijos/3948-zingeidus; läst 2025-08-04.

² När denna artikel skrevs var BLKŽ ännu inte färdigställd och innehöll därför ännu inte hela det planerade ordförrådet. Ord som börjar på bokstaven ž hade dock redan publicerats, och bland dem fanns inte žingeidus, -i.

³ Pirmajame DLKŽ leidime (1954) būdvardžio žingeidus, -i straipsnio apskritai nėra. Antrajame leidime (1972) šis žodis pateikiamas nurodytas į smalsus (atkreiptinas dėmesys, kad pastarasis DLKŽ₂ turi dvi reikšmes, antrąja leksema apibūdinamas smaguris). Trečiajame leidime žingeidus, -i turi pažymą ntk. ir nuorodą tik į pirmąją būdvardžio smalsus reikšmę. Nuo septintojo leidimo žingeidus, -i į DLKŽ vėl neįtraukiamas.

⁴ Jfr: ”Många använder ordet žingeidus i stället för smalsus. Men vi känner inte till detta ord vare sig från människors talspråk eller från våra äldre skrifter; det dyker upp först senare, till exempel i Valančius skrifter. Bildningen av detta adjektiv är mycket atypisk för vårt språk. Det skulle beteckna en människa som ’åtrår kunskap’. Det har sannolikt bildats efter mönster av tyska neugierig eller ryska любозна-тельный. Sådana sammansatta adjektiv på -us är mycket få. Vi är inte benägna att bilda sammansatta adjektiv med ändelsen -us.” (1970-05; https://www.laiskailietuviams.lt/index.php/vol-21-1970m/1970m-5-geguzis/3200-gimtasis-zodis, läst 2025-08-07). Här och fortsättningsvis har språket i citat och autentiska användningsexempel inte ändrats.

2

känsla“.“⁵ Andra förstår helt enkelt inte varför det ”envist inte rekommenderas att använda”⁶, eller funderar ironiskt: ”<...> ett enda dåligt ord är så livskraftigt, borde kanske lingvisterna ge upp? <...> man bekämpar ju fortfarande det där žingeidus? I mer än 100 år nu; och ändå är det fullt av det <...>.“⁷

Artikelns syfte är att gå igenom rättningshistoriken för adjektivet žingeidus, -i och motiven bakom den, samt att på nytt bedöma om och i så fall hur strikt det verkligen bör rättas. För att uppnå detta undersöktes ordets ursprung, semantiska och morfologiska egenskaper, ordbildning, ordbildningsmässiga och semantiska relationer samt dagens bruk. För dessa uppgifter tillämpades analytisk-beskrivande metod, beräkningsmetod samt semantisk analys och ordbildningsanalys.

Būdvardis žingeidus, -i yra Motiejaus Valančiaus (1801–1875) naujadaras, rašytojas vartojo ir abstraktą žingeida ‘mokslo, žinių troškimas’⁸ (Skardžius 1996 [1943]: 596; Sabaliauskas 1990: 289). LKŽe žodis pažymėtas kaip naujai atsiradęs tarmėse⁹, pateikiama pirmosios leksemos (‘smalsus’) vartosenos pavyzdžių iš Plungės, Tilžės, Kairių (Šiaulių r.), Utenos, fiksuota šio žodžio vartosenos ir Ylakiuose (Skuodo r.), Žagarėje (Joniškio r.), vedinių – ir kitur Lietuvoje. Vartotas rašytojų – Vinco Kudirkos, Žemaitės, Ievos Simonai-tytės. Iš LKŽe ir įvairių taisymų matyti, kad jo darybos lizdo žodžius vartojo ir Vaižgantas, Krėvė, Vincas Pietaris, Lazdynų Pelėda, o ką jau kalbėti apie dabartinius rašytojus, kurių vartosenos LKŽe, baigtinis XVI–XX a. lietuvių leksikos šaltinis, baigtas leisti 2002 m. ir naujais kalbos faktais nepildomas bei neatnaujinamas, užfiksuoti nespėjo¹⁰. Neretai vartotas ir vis dar vartojamas šnekamojoje kalboje, nors nuosekliai (tiek aptariamasis būdvardis, tiek jo vediniai), pradedant J. Jablonskiu (Jablonskis 1959: 56, 154, 284, 306, 333 ir kt.), taisomas¹¹.

⁵ https://www.bernardinai.lt/2019-02-18-rasytoja-k-sabaliauskaite-neturiu-karjeros/; besökt 2024-08-05. Senare har författaren uttryckt sig ännu ilsknare: ”<...> använd det vackra ordet ’žingeidus’ i Mačernis anda, så blir du förföljd, eftersom någon idiot har bestämt både åt dig och åt Vytautas Mačernis att ordet ’inte rekommenderas och inte får användas’ (2020-05-07; https://www.15min.lt/kultura/naujiena/literatura/kristina-sabaliauskaite-priesinkimes-cenzurai-kasdien-ir-visada-286-1314558; besökt 2024-08-05). ”<...> Mačernis ’žingeidus’ blir en ’icke rekommenderad boklig nybildning’ <...> själv har jag en gång fått utstå språkredaktörens ad hominem-förolämpningar när jag försvarade min rätt att använda det vackra litauiska ordet ’žingeidus’ – jag fick skicka henne Vytautas Mačernis dikt ’Distancijos jausmas...’ med första raden ’Kai kas be galo būna žingeidus...’. Men enligt lingvisterna och VLKK är V. Mačernis ingen auktoritet, och ordet ’žingeidus’ rekommenderas inte, eftersom det, för att citera, ’är en boklig nybildning som bör undvikas’. I stället föreslår VLKK enträget att man använder ’smalsus’ (tyvärr inte samma sak som žingeidus), ’siekiantis žinių’ (klumpigt och byråkratiskt) och... deras onaturliga nybildning ’domus’. (2023-11-12; https://www.lrt.lt/naujienos/nuomones/3/2121491/kristina-sabaliauskaite-kulturos-karai-ir-paliaubos-lietuviu-kalbos-gresmes; besökt 2024-08-05).

⁶ Arune till dig (https://www.facebook.com/kalbosredaktore.lt/posts/ar-vartotinas-%C5%BEodis-%C5%BEingeidus-pagal-el-dabartin%C4%97s-lietuvi%C5%B3-kalbos-%C5%BEodyn%C4%85-vilnius/469783089855396/?locale=lt_LT; besökt 2024-05-05).

⁷ https://virginijusg.blogspot.com/2016/12/925-uzparaste-cxxvi-sis-tas-is-1907-ais.html; besökt 2024-08-05.

⁸ Det sistnämnda abstrakta substantivet definieras något annorlunda i LKŽe: 1 מingeida sf. (1) Ndž; M, L, Rtr nyfikenhet: När vi läser de heliga skrifterna stör vår nyfikenhet oss ofta, eller vår žingeistis M. Valanč. (https://ekalba.lt/paieska/de-talioji/?paieska=%C5%BEingeid*&p=1&d=50&i=a73a6910-d11b-4cd3-ab1c-084688b76c32; besökt 2025-08-05).

⁹ I ŠŽ har det beteckningen knyg., dvs. bokligt, inte ett ord i levande språk (https://ekalba.lt/sinonimu-zodynas/do-mus?paieska=domus&i=5ac97e12-cb7f-4992-9ec0-db574c8eeed; besökt 2025-08-10).

¹⁰ DLKT visar att orden i ordbildningsfamiljen till žingeidus, -i finns belagda även i verk av författarna Romas Gudaitis, Eugenijus Ignatavičius, Vytenis Rožukas, Viktoras Katilius, Herkus Kunčius, Jonas Mikelinskas, Algirdas Pocius, Aistė Pటkauskaitė med flera. Jurga Ivanauskaitė använde inte bara adjektivet žingeidus, -i, utan skapade också nybildningen žin-geidėjas: Till hans kloster – ’Regnbågsmånens boning’ – började žingeidėjai resa från Himalayas mest avlägsna hörn (Jurga Ivanauskaitė, Sapnų nublokšti. Tyto alba, 2000; http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/nuo…

¹¹ Tarp daugelio kitų žr. Pupkis (1980: 109), Buivydienė (1984: 16–17), Piročkinas (1990: 82), Mataitytė (1994: 22; 1995: 11; 1997: 14), Keinys (1995: 2), Klimavičius (1995: 12), Pribušauskaitė (1998: 14), Būda (1999). Vienu kitu atveju žingeidus, -i netinkamumas norminei kalbai ginčijamas, pavyzdžiui, Prano Kniūkštos (1994: 13), Algirdo Malakausko (1997: 12) ir kt.

3

Den berömde språknormeraren kritiserade och förkastade för första gången orden žingeid-, som bygger på samma ordbildningsgrund, år 1904; för en utförligare redogörelse för rättelsernas historia, se Būda 1999: 5–6.

I standardspråklitauiskan har žingeidus, –i hittills ansetts olämpligt av tre skäl: ursprunget (det är en översättningslån), morfologin och ordbildningen (sammansatta adjektiv har normalt inte sådana ändelser) samt semantiken.

1. URSPRUNG

1.1. Žingeidus, –i uppstod i litauiskan uppenbarligen inte bara spontant genom att man satte samman motsvarande sammansatta ord från uttrycket¹² žinių geisti (geidė) (att längta efter kunskap) eller något liknande, när man behövde beteckna någon som ville veta och hungrade efter kunskap, utan genom att man såg till ord med liknande semantik i andra språk, framför allt sammansättningar, eller kanske rentav i första hand med syftet att översätta dessa andra ord¹³. Det är också värt att uppmärksamma den andra betydelsen, ”intressant”, som LKŽe belägger inte som levande talspråksbruk (dialekter), utan i tryck (1885 års ”Aušra”, 1895 års ”Varpas” m.fl.) och i Aleksandras Kuršaitis ”Lietuviškai–vokiško žodyno” (I–IV, 1968–1973)¹⁴. I praktiken används lexemet žingeidus, –i i betydelsen ”intressant” inte längre, även om adjektivet įdomus, –i ibland föreslås som ersättning för det rättelsemarkerade žingeidus, –i (Jablonskis 1959: 154, Piročkinas 1990: 82 m.fl.)¹⁵. Detta lexem saknar en lika tydlig ordbildningsmässig motivation och koppling till begäret efter kunskap; dess betydelse följer inte liksom av sig själv och utvecklas inte semantiskt ur den första, konkreta betydelsen. Däremot är den typisk för de nämnda motsvarigheterna i andra språk, polska och ryska (jfr любопытный человек ”nyfiken person” och любопытный случай ”intressant händelse”, любопытная история ”intressant historia”; ciekawe dziecko ”nyfiket barn” och ciekawy film dla dzieci ”intressant film för barn”). Även detta kan tyda på att främmande adjektiv bidrog till att adjektivet žingeidus, –i uppstod (inte bara ett enskilt lexem med dess huvudsakliga betydelse, utan hela dess semantiska struktur)¹⁶.

Att man ändå tar ordbildningsexempel från andra språk som utgångspunkt är inte i sig något dåligt; det viktiga är att den nya bildningen följer det egna språkets ordbildningsmönster och regelbundenheter. Utifrån detta skiljer man mellan översättningslån – nybildningar som systematiskt passar in bland inhemska bildningar – och kalker –

¹² ”Sammansatta adjektiv, liksom sammansatta substantiv, bygger på en kombination av två ord” (Paulauskienė 1994: 196).

¹³ Jfr formuleringen ”žingeidus är ett misslyckat bildat adjektiv, en översättning av tyskans neugierig, ryskans любопытный eller polskans ciekawy <...>” (KP 1939: 141), som om formuleringen speglade behovet av att på litauiska beteckna ett begrepp som andra språk redan har de nämnda orden för.

¹⁴ I denna betydelse användes žingeidus, –i även i senare press, både i Litauen och bland emigranter, till exempel: Ni får höra vackra folkvisor och musik, och också höra vad som händer i familjen Makalu, där det ständigt inträffar intressanta saker; Dessa intressanta nyhetsmeddelanden från Naujienos hörs på radio i hela Chicago och även i dessa litauiska kolonier: Argo, Aurora, Batavia <...> (1935–03–09, Naujienos / The Lithuanian Daily News 58, 5; https://www.spauda.org/naujienos/archive/1935/1935-03-09-NAUJIENOS.pdf; hämtad 2025–09–01); Ändå är detta en mycket intressant bekännelse (1957–09–04, Laisvė / The Lithuanian Daily 171, 1; https://www.spauda.org/laisve/archive/1957/1957-09-04-LAISVE.pdf; hämtad 2025–09–01).

¹⁵ Endast de så kallade opersonliga formerna av dessa adjektiv, žingeidu och įdomu, kan i vissa fall ersätta varandra synonymt; i deras semantik tycks skillnaden mellan egenskapens objekt- och subjektsaspekt jämnas ut. Jfr meningen ”Det är nyfiket varför ingen sade något till någon”. J. Jablonskis rättade år 1914 meningen till ”Det vore intressant (trevligt att få veta) varför ingen säger något till någon” (Jablonskis 1959: 154). Adjektivets maskulina och feminina former žingeidus, žingeidi kan däremot knappast ersättas med motsvarande former av adjektivet įdomus, įdomi när man avser ett subjekt som är intresserat av något. Įdomus kan i litauiskan endast beteckna någon eller något som väcker intresse (ett objekt), inte någon som intresserar sig för något (ett subjekt; såvida personen inte väcker intresse just i detta avseende, men då är personen föremål för intresset). Jfr definitionen av adjektivet: ”som väcker intresse, tilldragande, märklig; värd att intressera sig för” (LKŽe). Detsamma gäller adverbet žingeidžiai och dess semantiska synonymrelation till įdomiai. Inte heller abstraktumet žingeidumas betyder ”intresseväckande egenskap”; i LKŽe beläggs substantivet endast som en avledning av žingeidus, –i i betydelsen ”nyfiken”. Bildningstypen för egenskapsbeteckningar med suffixet –umas är i allmänhet ganska regelbunden, och sådana abstrakta substantiv kan potentiellt bildas av nästan varje kvalitativt adjektiv som kan kompareras (DLKG 2006: 100).

¹⁶ Även om J. Jablonskis skrev annorlunda om sambandet mellan dessa betydelser – det är inget märkligt (och det är också känt från dialekterna) att det finns både en intressant sak och en intressant person (Jablonskis 1959: 58) – bör man i fråga om adjektivet žingeidus, –i också hålla dess ordbildningsopposition och samband med ordbildningsbasen i åtanke.

4

ord som inte har skapats kreativt, utan översatts morfem för morfem och som inte motsvarar de ordbildningsmönster och hela språksystemet i det språk de förs in i (Miliūnaitė 2022: 158–159)¹⁷. Žingeidus, -i har rättats med motiveringen att det är en kalk (Pupkis 1980: 108–109)¹⁸. Om det kan visas att det är en översättningskalk, det vill säga att dess ordbildning (morfologi) inte strider mot det litauiska språksystemet, skulle det faktum att ordet är översatt inte i sig väga särskilt tungt eller vara avgörande i normativt hänseende. Se även avsnitt 2.2.

2. ORDBILDNING (MORFOLOGI)

2.1. När adjektivet žingeidus, -i korrigeras, anförs argumentet att ”vi brukar inte vara benägna att bilda sammansatta adjektiv med ändelsen -us” (KP 1939: 141). En sådan ordbildning är dock inte helt omöjlig.

Sammansatta adjektiv bildas av två syntaktiskt och semantiskt besläktade ord och har vanligtvis ändelsen -is, -ė (jfr LKG 1965: 595; DLKG 2006: 228; PBLKG 2024: 439). I såväl grammatiker som andra beskrivningar av adjektivbildning, exempelvis hos Aldona Paulauskienė (1983: 150, 2007: 50), Stasys Keinys (1999: 81) m.fl., står det dock att det också finns sammansatta adjektiv med ändelserna -as, -us (keturpeščias, keliaklupsčias, pusiausviras, trišakas; akivaizdus, akilandus, lygiagretus), även om dessa är sällsynta undantag. Vanligtvis behandlas sammansatta adjektivs ändelser i allmänhet, inte ändelserna för någon särskild ordbildningstyp¹⁹. Det finns ett dussintal sådana typer. Sammansatta adjektiv, liksom substantiv, indelas i dessa efter ordklasserna hos de ord som ligger till grund för bildningen, med utgångspunkt främst i sammansättningens andra led, det vill säga om det är ett substantiviskt eller verbalt led (LKG 1965: 595–603; DLKG 2006: 238; PBLKG 2024: 440–441). För adjektivet žingeidus, -i är typen som bildas av ett substantiv (žinios) och ett verb (geisti) relevant. Enligt undersökningar från mitten av 1900-talet var typen tämligen produktiv (LKG 1965: 601)²⁰. Žingeidus, -i skulle till och med motsvara en av de ordbildningsbetydelser som är typiska för denna typ: ”ägnar sig åt, gör och tycker om det som det första ledet betecknar”²¹, en betydelse som exempelvis finns hos druskamėgis (man) och saulėvengiai (växter) m.fl. Grammatikorna illustrerar visserligen denna typ enbart med sammansättningar som har ändelserna -is, -ė. Uppmärksamhet bör dock riktas mot adjektivet akilandus, -i (och akivaizdus, -i, bildat efter dess mönster). I LKG (1965: 600) betraktas de ”otvivelaktigt” som sammansättningar med ett adjektiviskt andra led (dvs. akilandus < akys, landus, -i). I DLKG (2006: 234) hävdas däremot att betydelserelationen mellan leden i dessa sammansatta adjektiv har förändrats och blivit otydlig. Men om adjektivet akilandus, -i ”som tränger sig på, påträngande” motiveras med uttrycket į akis lįsti (lenda, lindo), ”tränga sig på (tränger sig på, trängde sig på)”, kan man också urskilja ett verbalt andra led. I så fall passar även žingeidus, -i väl in här.

I LKŽ finns ett femtiotal (omkring 55) sammansatta adjektiv med ändelsen -us, -i. Av dessa kan endast några få härledas från kombinationer av substantiv och verb: de redan nämnda akilandus, -i, akivaizdus, -i, samt kraugerus, -i ”blodtörstig (?)”, kraulàkus, -i ”som törstar efter blod, blodtörstig”, vaišnorus, -i ”som gärna bjuder på mat, som är en god värd, gästfri”²².

Formellt sett kan man fråga sig om inte žingeidus, -i, liksom akilandus, -i, savimylus, -i, mesėdrus, -i, nevalus, -i m.fl., skulle kunna härledas från benämningar på subjekt med dessa egenskaper: akilanda, savimyla, žingeida, mesėdra, nevala m.fl. Men

¹⁷ Jfr kalken neužilgo (ryska незадолго) och den normativa översättningskalken įtaka (jfr ryska влияние, polska influentia, tyska Einfluss, engelska influence, latin influentia m.fl.).

¹⁸ J. Jablonskis betecknade detta ord tillsammans med sauvalia, sauvalia, lygsvara som ord som tillkommit felaktigt eller på ett sätt som varken var det ena eller det andra i vårt språk (jfr Jablonskis 1959: 332–333).

¹⁹ Jfr ”<...> litauiska sammansatta adjektiv hör inte till u-stammen (andra deklinationen), så dessa ord (žingeidus, savistovus, savimylus, savivaldus – förf:s anm.) är inte bara översättningslån utan bryter också mot morfologisystemet” (Piročkinas 1986: 105).

²⁰ En undersökning av nybildningar som samlats in fram till 2019 i Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas visar att detta är den vanligaste typen av sammansatta adjektiv med ett verbalt andra led, men att nybildningar av denna typ överlag inte är särskilt många (jfr Aleksaitė 2022: 154). I PBLKG står det att sammansättningar med ett verbalt andra led är betydligt färre än de med ett substantiviskt led (2024: 235).

²¹ I formuleringen ”ägnar sig åt, gör och tycker om det som det andra ledet betecknar” (DLKG 2006: 235) har uppenbarligen ett fel smugit sig in, eftersom handlingens objekt i detta fall uttrycks av det första, inte det andra ledet.

²² Adjektivet veidmainus, -i ”hycklande, skenbar”, som också har ett substantiviskt och ett verbalt led, är kanske inte en sammansättning utan bygger på adjektivet eller substantivet veidmainis, -ė.

5

Med hänsyn till dessa ords avledningsbetydelse är det uppenbart att avledningsriktningen är den motsatta – det är just från adjektiv som benämningar på bärare av de egenskaper de betecknar har bildats (akilandus, -i > akilanda), eller också är det fråga om avledningar på samma nivå, bildade på samma bas, dvs. både žingeidus, -i och žingeida, liksom akilandus, -i och akilanda bygger på samma ordkombinationer – žinių geisti (geidė) respektive į akis lišti (lenda, lindo). Detsamma gäller abstrakta substantiv som žingeida ’nyfikenhet’, savimyla ’egenkärlek’ osv. (jfr sammansättningar av substantiv och verb som akistata, širdgėla m.fl. (DLKG 2006: 162, 164)).

2.2. När vi nu återgår till ursprungsaspekten hos žingeidus, -i kan det alltså sägas att žingeidus, -i sannolikt bör betraktas som en översättningsbildning, inte som en felaktig kalkering (eftersom bildningen inte är helt omöjlig). Vid sidan av de tyska orden wissbegierig, neugierig bör även de lettiska adjektiven ziņkārīgs, -a, ziņkārs, -a (och besläktade ord ziņķare, ziņkārība, ziņkārīgums, ziņkārot) uppmärksammas, särskilt det senare, som bildats av substantivet ziņas ’kunskap, information’²³ och verbet kārot ’att ivrigt önska (vilja), längta efter (något)’ (LLV), och som helt motsvarar det litauiska adjektivets ordbildning. Dessa motsvarigheter ligger också geografiskt närmast M. Valančius. När man hävdar att žingeidus, -i bildats efter ryskans любознательный (Piročkinas 1986: 105 (om J. Jablonskis korrigeringar)), förbiser man att sammansättningsleden i litauiskan är ordnade omvänt jämfört med ryskan: den led som är förknippad med kunskap kommer först (liksom i motsvarigheterna på tyska och lettiska). Ryskans любопытный eller polskans ciekawy (jfr vitryskans цікаўны) är mer avlägsna motsvarigheter, på grund av sammansättningsledens semantik (ryska) respektive bildningssättet (det polska ordet är ingen sammansättning).

De besläktade orden till det adjektiv som behandlas här, žingeidis, -ė, žingeidys, -ė ’nyfiken person’, som anges i LKŽ, är regelrätta sammansättningar av substantiv och verb och har normal ordbildning (jfr puodlaižis, -ė, tvarkdarys, -ė m.fl., vilka hör till samma ordbildningstyp (DLKG 2006: 163)), men även de är markerade med ett kryss, liksom andra ”ord som inte används i nutida språk”. Det är alltså inte ordbildningen som utgör hindret, utan något annat.

3. SEMANTIK

3.1. Semantiken hos ordbildningsbasen

I historiken över korrigeringarna av adjektivet žingeidus, -i har semantiken varit en stötesten för båda leden, eller rättare sagt för båda basorden: både substantivet žinios och verbet geisti (Būda 1999: 5–8).

3.1.1. Det har hävdats att žinios inte bör användas i betydelsen vetenskap, kunnande eller dylikt. I Kalbos praktikos patarimuose (1985) rekommenderades följande korrigering: ”žinios – i vissa fall är vetenskap, bildning, sakkunskap, kunnande, studier bättre...”²⁴. Enligt Vytautas Pranciškus Būda ”bevisar det faktum att detta ord förekommer i ett eller annat lexikon på intet sätt i sig att det är gott och normriktigt” (1999: 7). žinios anges emellertid i denna eller en liknande betydelse i samtliga utgåvor av DLKŽ, där ordet definieras och exemplifieras på följande sätt (här och i fortsättningen är de textställen som bör uppmärksammas understrukna i citaten – förf:s anm.): ’kunskap, kunnande, vetenskap’: Sällskapet för spridning av politisk och vetenskaplig kunskap (DLKŽ¹); ’kunskap, vetenskap’: Historisk, teoretisk ~kunskap. Sprida ~kunskap. Törst efter ~kunskap. Kontrollera elevernas ~kunskaper. Fördjupa sina ~kunskaper

²³ Jfr ziņas ’Det som (till exempel data, fakta, tal, en samlad mängd kunskap) är känt eller har blivit känt (om något); även information’; zināšanas ’En samlad mängd information som en människa har tillägnat sig genom erfarenhet eller som resultat av kunskap; även en systematiserad samling information (till exempel inom ett visst område)’ (https://tezaurs.lv/zi%C5%86a:1, https://tezaurs.lv/zin%C4%81%C5%A1ana:1; hämtad 2025-08-10).

²⁴ https://ekalba.lt/kalbos-patarimai/%C5%BEinios?paieska=%C5%BEinios&i=2e04dd98-dd7e-4462-b901-00fda8c14ff5; hämtad 2025-08-29.

6

(DLKŽ₂); ’innehåll av kunskap och utbildning, information’: Mycket ~ presenteras i uppslagsverk och encyklopedier. Historisk kunskap. Har ~, men tänker svagt (DLKŽ₃–DLKŽ₈). I LKŽₑ är detta lexem försett med märkningen kng. (dvs. ett bokord) och definieras som ’vetenskapliga data som samlas in eller har samlats in’: <...> För den som har mindre specialiserade språkkunskaper är det särskilt svårt att uppfatta betoningen i de samogitiska dialekterna LKV193²⁵. <...> Hans (A. Baranauskas) praktiska mål var att bli en av folket respekterad präst, men vid sidan av detta drevs han dit av en längtan efter kunskap och vetenskap LKKIX425. Jfr även återgivningen i MLKŽ 2010: ’kunskap’: Elevernas kunskaper bedöms med betyg. Även VLEₑ förklarar begreppet ”vetenskap” genom att använda substantivet žinios just i den betydelse som det aktuella adjektivet žingeidus, -i semantiskt bygger på, jfr:

mokslas (lat. scientia – vetande, kunnande), människans intellektuella verksamhet vars mål är att förstå och förklara verklighetens fenomen och tillämpa dem för samhällets behov; den kunskap om verkligheten som samlats genom denna verksamhet är en av kulturens viktigaste beståndsdelar; <...> Ordet mokslas började användas i modern betydelse först på 1800-talet. Fram till dess kallades systemet av kunskaper inom naturvetenskaperna för naturfilosofi. <...> Vetenskapsfilosofin föreslår kriterier för att skilja vetenskaplig kunskap från icke-vetenskaplig. <...> För att nå objektiv kunskap om verklighetens fenomen bygger vetenskaplig forskning på rationella resonemang, observationer och experiment. Vetenskapsmetodologins främsta kännetecken är en fortlöpande kritisk bedömning av den kunskap som redan förvärvats. På grund av nya omständigheter och argument är den kunskap som vetenskapen samlat ofullständig och föränderlig. <...> Vetenskapens samlade kunskap klassificeras fortlöpande och enligt principer som förändras. <...>²⁶

Det verkar ändå som om Pranas Kniūkšta hade rätt när han 1994 skrev att både adjektivet žingeidus, -i, som betyder inte vanlig nyfikenhet utan en önskan att veta, och žinios använt i betydelsen vetenskap eller fakta hade vunnit rätten att existera (Kniūkšta 1994: 13). Jfr även den tidigare nämnda VLKK-rådgivningen (se inledningen), där ordgruppen siekiantis žinių. (’som söker kunskap’) föreslås i stället för žingeidus, -i, vid sidan av adjektivet smalsus, -i.

3.1.2. Om det andra ledet – man ansåg att žingeidus, -i byggde på den andra betydelsen av geisti (Būda 1999: 7), jfr:

geĩ|sti, ~džia, ~dė 1. att mycket gärna vilja, längta efter, sträva efter, kräva: Äter vad hjärtat ~džia. En ~stinas sak. En bagge gavs, men ännu önskas en tupp (ordspr.). 2. att vara gripen av passion: Kvinnans g. Δ ~džia/optativ (lingv., modus som uttrycker önskan, begäran). ~dìmas (2) (DLKŽ₈)

geisti, gẽidžia, geĩdė verb. 1. (något) att mycket gärna vilja; syn. längta efter: Han önskar sig ära [erkännande, rikedom]. Barnen önskar sig mycket en hundvalp [att få ha en hundvalp, att föräldrarna ska köpa en hundvalp åt dem]. | nek. (något): Jag har aldrig önskat mig främmande egendom. 2. (någon) att känna fysisk attraktion, begär efter någon: Han åtrår den här mannen. De åtrår varandra. | nek. (någon): Åtrå inte en annan mans [en annan kvinnas] hustru. (BLKŽ)

Men det är uppenbart att den första betydelsen av verbet är aktuell i ordgruppen žinių geisti (att längta efter kunskap). Jfr även användningsexemplen i LKŽₑ (där geisti bara har en betydelse: ’att mycket gärna vilja, längta efter; önska, sträva efter, kräva’), vilka inte har något gemensamt med passion, lust eller liknande:

Barnet längtar så efter vetande Sl. Marvtė längtar efter att åka till Kėdainiai Pc. Du längtade så, men åt ändå så lite Trgn. Vad önskar ditt hjärta? B. Där låter min mor mig gå..., dit mitt hjärta längtar RD116. Hon gav en höna, hon gav en tupp, vad mer önskar ni, brudgummar? Pnd. Min flicka, min unga, längta inte efter den söta sömnen RD57. <...>

²⁵ Literatūra ir kalba, vol. I–XXII. Utkom i Vilnius 1956–1995.

²⁶ https://www.vle.lt/straipsnis/mokslas/; hämtad 2025-08-29.

7

3.2. Avledningens semantik

Den föreslagna ersättningen smalsus, -i är inte en absolut synonym till adjektivet žingeidus, -i och kan alltså inte ersätta det i precis alla sammanhang²⁷. LKŽ:s definition ’som är mycket intresserad av allt och vill veta allt’ tycks passa just en žingeidus. I grund och botten skiljer sig begreppet intresse här åt genom ett semantiskt särdrag – i det ena fallet rör det sig om ett enkelt intresse, om än stort, som inte leder vidare (sådant utmärker den från folkdiktningen kända ciekava Zosė, skvallerbärare, en nyfiken katt och liknande), i det andra om ett intresse som syftar till att tillägna sig mer kunskap, vidga sina vyer och växa och utvecklas, inte något som genast glöms bort när det inte längre är intressant (ett litet barn som ständigt ställer frågor, en begåvad och motiverad student, en forskare och liknande).²⁸.

En analys av 217 belägg (alla ord besläktade med adjektivet žingeidus, -i undersöktes, det vill säga hela dess avledningsfamilj; mer om den, se avsnitt 4) i DLKT (36 belägg i skönlitteratur, 33 i facklitteratur och 148 i press; inga belägg hittades i administrativ litteratur eller talspråk) visade att tre semantiska fall kan urskiljas.

3.2.1. Žingeidus, -i betyder detsamma som smalsus, -i (’intresserad, vill veta’). Exempel från DLKT²⁹:

En man leder en hund med ett mycket hotfullt utseende. En nyfiken förbipasserande, som vill klappa hunden, frågar: – Är er hund van vid främmande människor?

Det skulle förstås vara intressant och nyfiket att få veta det också för en större läsekrets <...>

Jfr. nyare användning i internettexter:

Naya (en amurtigerhona – red. anm.) kom till Litauens zoo för några dagar sedan; den 14-åriga honan är än så länge försiktig. Efter att ha vandrat runt lite i hägnet återvänder hon till en trygg plats, varifrån hon iakttar allt. ”Hon mår ganska bra, är nyfiken, utforskar området, <...>” (2024-10-09; https://lnk.lt/straipsniai/lietuvoje/zoologijos-sode--itin-nykstantis-gyvunas-/277183; läst 2025-08-07).

Intressant är bruket där den betydelsemässiga skillnaden mellan smalsus och žingeidus märks, men där adjektivets žingeidus, -i neutrumform används när man avser nyfikenhet (”blind”, det vill säga utan samband med senare användning av kunskaper för utveckling, vidgande av undersökningar och liknande ändamål):

Det är oklart vilket inre imperativ som får människan att bevara föregångarnas skapelser. Det är inte blind nyfikenhet, när man är mycket žingeidu, det vill säga vad de hade, vad de klädde sig i, vad de åt och vad de dyrkade. Snarare handlar det om att kontrollera om de som levde före oss verkligen har existerat, och i så fall vad deras efterlämnade artefakter berättar för oss? (2024-05-26, https://www.nemunas.press/straipsniai/paveldas-ir-atsisakymas/; besökt 2025-08-10).

3.2.2. Žingeidus, -i betyder mer än bara smalsus, -i, och inte riktigt samma sak som smalsus (och detsamma gäller deras besläktade ord). Sådana fall är fler. P. Kniūkšta hävdade att žingeidus inte betyder vanlig nyfikenhet, utan en önskan att veta (1994: 13), vilket V. P. Būda replikerade

²⁷ Även om det rättas är žingeidus, -i mycket vanligt, eftersom dess betydelse skiljer sig från betydelsen hos ordet smalsus, -i (Būtenas 1975: 185, citerad efter Sabaliauskas 1990: 289). ”Adjektivet žingeidus har även i DŽ³ beteckningen ntk. (= smalsus). Är verkligen žingeidus och smalsus synonymer? Termerna inom pedagogiken smalsumas och žingeidumas är ju inte heller identiska; de benämns med olika ord även på engelska, ryska och tyska <...>” (Malakauskas 1997: 12).

²⁸ ”I det litauiska språket används ordet žingeidumas ofta i olika sammanhang, till exempel för att beskriva barns nyfikenhet i skolan, forskares strävan att upptäcka nya saker eller vanliga människors önskan att veta mer om världen omkring dem. Termen kan användas både i positiv och negativ betydelse, beroende på sammanhanget.” (https://zingeidumas.lietuviskai.lt/; besökt 2025-08-30. Källan är tveksam i lexikografiskt och vetenskapligt avseende; informationen där liknar AI-genererad text, men i det aktuella fallet vill man fästa uppmärksamheten på den sema som nämns där, nämligen strävan att upptäcka.)

²⁹ Här och i fortsättningen av detta kapitel återges användningsexempel som undersöktes i DLKT 2024-09.

8

klausdamas „[B]et argi smalsus, smalsumas nereiškia noro žinoti?“ (Būda 1999: 7). Išties, matyt, smalsumo ir žingeidumo semantinį skirtumą lemia tai, kad žingeidus, -i turi papildomą semą – tai ne tik tiesiog smalsus, bet siekiantis įgyti daugiau žinių tam, kad tobulėtų. Pavyzdžiai iš DLKT:

<...> vi har många jordbrukare som är utbildade, hungrar efter att veta allt mer och kunskapstörstande, kunniga och medvetna om att man inte kommer långt utan vetenskaplig kunskap <...>

Hon träffade oändligt kunskapstörstande, utbildade lärare som arbetade av kallelse, och fick erfara att lärarna hon mötte var hängivna sitt yrke och sina elever.

Man får anta att mer kunskapstörstande studenter då uppmuntrades att intressera sig för vetenskaplig verksamhet, att söka och uppleva glädjen i att upptäcka.

”Vad är det som driver en människa till vetenskapligt arbete? Jag tror att det bara finns en drivkraft – kunskapstörst. Inte nyfikenhet, som språkvetarna säger, utan kunskapstörst. Förr tillfredsställdevar och en sin kunskapstörst så gott de kunde, men nu tillgodoser samhället denna andliga törst genom ett visst organiserat system. <...>”

En skjuts i karriären. En stark vilja att gå framåt och kunskapstörst. "Arbetet som bokförare tillfredsställde mig inte, så jag intresserade mig hela tiden också för andra bankfrågor och försökte lära mig och ta reda på så mycket som möjligt <...>.“

Vad fick dig att börja skriva? Varifrån kommer denna stora kunskapstörst, denna breda horisont och denna stora mängd samlat material? <...> Jag har alltid haft anteckningsboken som följeslagare.

Jfr nyare användning på internet:

Han hade kunskaper under hela sin karriär, kunskapstörstig var han alltid <...> Det är helt enkelt hans personlighet: kunskapstörst, en vilja att utvecklas och pålitlighet. (2025-08-04; https://www.krepsinis.net/naujiena/2-metus-be-darbo-praleides-d-kairys-apie-klaidas-utenoje-didziausia-indeli-rytui-ir-sunkumus-sugrizti/343987?utm_source=copy&utm_medium=txt&utm_campaign=copy-txt; besökt 2025-08-07)

Professorn rekommenderar att ungdomar är ansvarsfulla, patriotiska och kunskapstörstande, och betonar: ”Intresset för världen kan förändra både nuet och framtiden, såväl den fysiska som den psykiska hälsan, liksom motiven för att tjänstgöra i militären.” (2025-07-25; https://www.snaigienos.lt/sveikatos-kodas/49328-lsu-profesorius-tarnyba-kariuomeneje-gerina-sirdies-kvepavimo-sistemos-ir-raumenu-istverme; besökt 2025-08-07)

V. S. (1904–1992) – tarpukario dramos aktorius ir drauge baleto šokėjas (labiau balerinų asistentas), režisierius. Smetoniškų laikų scenų bei salonų žvaigždė ir drauge reričiškos, uždyniškos dvasinės struktūros asmenybė, žingeidi, tobulinanti save, be to, raštinga. (2022-05-30; https://literaturairmenas.lt/teatras?page=14; žiūrėta 2025-08-16)

Modig, kunskapstörstig ungdom! Intresse, viljan att få veta och förstå, att sträva efter sina drömmar och bli ledare gläder oss! (2024-04-19; https://www.facebook.com/100076194364015/videos/-dr%C4%85sus-%C5%BEingeidus-jaunimas-dom%C4%97jimasis-noras-su%C5%BEinoti-suprasti-siekti-savo-svaj%C5%B3/440662875036377/; besökt 2025-08-17)

Kunskapstörstig och ansvarsfull doktorand, som värdesätter vetenskap och strävar efter bästa möjliga resultat – varje handledares dröm (https://www.linkedin.com/posts/k%C4%99stutis-baltakys-05154184_%C5%BEingeidus-ir-atsakingas-doktorantas-kuris-activity-7209149838549012482-PpgU; besökt 2025-08-17)

En alumn från Mykolas Romeris universitet (MRU), A. S., chef för gränskontrollavdelningen vid VSAT:s kustbevakningsgränsbevakningsenhet och tillförordnad biträdande chef för enheten, försäkrar också att tjänsten särskilt välkomnar kunskapstörstande ungdomar. ”Kunskapstörst är mycket viktigt. Man måste vara intresserad av det man tänker ägna sig åt eller av den miljö man tänker arbeta i. Man måste vara öppen för kommunikation och ha analytiskt tänkande. De kunskaper vi har förvärvat under studierna är till stor hjälp i vårt dagliga arbete”, säger A. S. (2025-05-13; https://www.kurstoti.lt/s/15276/reikalingi-zhgeidus-technologijoms-imlus-sienu-sergetojai; besökt 2025-08-17)

9

3.2.3. Žingeidus, -i ir smalsus, -i (ar jų darybos lizdo žodžiai) vartojami kaip sinonimai, greta viename sakinyje, vienas kitą papildo, galbūt patikslina. Pavyzdžiui (iš DLKT):

Prästinnan Tamara Šmidt "Alla litauer är nyfikna och vetgiriga" – så sade den enda kvinnan i Litauen som sedan slutet av maj har börjat leda den evangelisk-lutherska församlingen i Vilnius <...>

Det är inte Vartiklis – låt oss precisera – som gör anspelningen, utan författaren, som med bilden av ett nyfiket, vetgirigt, rastlöst och uppfinningsrikt barn, som kanske inte ens kunde bokstäver före nio års ålder, <...>, får oss att tänka <...>

Barnet är nyfiket och intresserar sig för den omgivande världen, tills dess vetgirighet inte släcks av ett dåligt utbildningssystem.

Först bör de positiva dragen nämnas: vetgirighet, nyfikenhet och andra liknande medfödda egenskaper.

Jfr även den bredare och nyare användningen på internet:

Det är alltid trevligt att få gäster, särskilt när de är så nyfikna och vetgiriga... (2024-01-24; https://www.paneveziomc.lt/naujienos/visada-smagu-sulaukti-sveciu-o-dar-kai-jie-tokie-smalsus-ir-zingeidus/; läst 2025-08-07)

2000-talets barn: nyfikna, vetgiriga, som söker mening i sitt arbete och i lektionen, modiga och öppna för nya idéer och erfarenheter (2019-03-28; https://www.lituanistika.emokykla.lt/uzsienio-lietuviams/veiklos-atspindziai/xxi-amziaus-vaikai-smalsus-zingeidus-ieskantys-prasmes-savo-darbe-pamokoje-drasus-atviri-naujoms-idejoms-ir-patirciai/; läst 2025-08-16)

3.2.4. VLKK konsultacijoje nurodyta žingeidus, -i reikšmė ‘linkęs galvoti, mąstyti’, regis, nėra būdinga šiam būdvardžiui kaip atskira, su domėjimusi nesusijusi ar nuo jo atitolusi, leksema (kaip tokios jos nepateikia ir LKŽ). Tyrinėtuose kontekstuose nerasta atvejo, kai žingeidus, -i galėtų būti pakeistas siūlomu pakaitu maslus, -i, pirmiausia neminint labiau tinkančių smalsus, -i, domus, -i (pastarojo vartosena, beje, irgi reta). Sinoniminio ryšio tarp žingeidaus ir maslaus nematyti ir Sinonimų žodyne³⁰.

4. ORDBILDNINGSFAMILJ

Žingeidus, -i har, som nämnts, en egen ordbildningsfamilj, eller, mer exakt, en grupp besläktade ord som inte nödvändigtvis har bildats direkt från det men är ordbildningsmässigt förbundna. Tabellen visar besläktade ord som har sitt ursprung i ordkombinationen žinių geisti (geidė) eller, med andra ord, sammansmältningen av substantivet žinios och verbet geisti. Denna sammansmältning betraktas som utgångspunkten för den gemensamma ordbildningsfamiljen. Inte bara žingeidus, -i bygger på denna sammansmältning, utan även andra avledningar i första ledet: žingeida² ”nyfiken person”, žingeidis (-ys), -ė ”nyfiken person” och den tidigare nämnda atypiska tillfälliga sammansättningen žingeidėjas.

³⁰ https://ekalba.lt/sinonimu-zodynas/%C5%BEingeidus?paieska=%C5%BEingeidus&i=9a9006ab-495b-483e-acee-d81ae1f87fc9, https://ekalba.lt/sinonimu-zodynas/m%C4%85slus?paieska=m%C4%85slus&i=e0b37e17-f69c-4462-955e-e100d7210f88; hämtad 2025-08-16.

10

Tabell. Ord besläktade med adjektivet žingeidus, -i

Ordbildningsled

Ordbildningsbas

1

2

3

4

längta efter kunskap (geidė) kunskap substantiv + längta verb.

žingeidus, -i

žingeidžiai

žingeidumas

žingeida¹ ‘nyfikenhet’

nyfikenhetsfull, -t

žingeidingai

žingeidingumas

žingeidiškas, -a_[I]

žingeidiškai_[I]

žingeidiškumas_[I]

žingeidystė

žingeidūnas, -ė

žingeiduolis, -ė

žingeidauti

žingeidautis

žingeidavimasis

pažingeidauti

užžingeidauti

žingeidavimas

nežingeidus, -i_[DLKT]

nežingeidžiai_[I]

brist på nyfikenhet_[I]

nyfiken person² ‘en nyfiken person’

nyfiken, -et (nyfikenhetsfull, -t)

en person som är vetgirig_[DLKT]

Å sin sida har vetgirig, -t gett upphov till åtminstone 21 avledningar (det finns sannolikt fler potentiella avledningar som ännu inte har belagts), däribland ord från de viktigaste ordklasserna: substantiv, adjektiv, verb och adverb. De har bildats med olika ordbildningsmedel (suffix, ändelser och prefix).

Avledningar med ordstammen žingeid- finns belagda i LKŽₑ, DLKT och i internetbruk (de sistnämnda markeras i tabellen med indexen [DLKT] respektive [I]). LKŽₑ innehåller flest ord i ordbildningsfamiljen (žingeida¹ ’nyfikenhet’, žingeida² ’nyfiken person’, žingeidauti (och žingeidautis), žingeidavimas, žingeidimas, žingeidingas, -a (och žingeidingai), žingeidingumas, žingeidis (-ys), -ė, žingeidystė, žingeidumas, žingeidūnas, -ė, žingeiduolis, -ė, žingeidus, -i (och žingeidžiai), pažingeidauti, užžingeidauti). DLKT belägger endast žingeidus, -i (adjektivet uppvisar en stor formvariation – olika genus- och kasusformer, komparativ och superlativ samt pronominalformer), nežingeidus, -i, žingeidžiai, žingeidumas och belägg på användningen av den författarskapade nybildningen žingeidėjas (av Jurga Ivanauskaitė). I internettekster sökte man särskilt efter de mest sannolika avledningarna – regelbundet bildade adverb (med suffixet -ai) och abstrakta substantiv (med suffixet -umas), liksom ord med ett av de mest karakteristiska suffixen, -iškas, -a. Även om det bara rör sig om enstaka exempel, hittades sådana användningsbelägg från olika perioder, ända från pressen på 1920-talet:

11

Eftersom läsarna ovillkorligen nyfiket efterfrågar lektioner i lettiska, fortsätter jag med mitt undervisningsprogram. (2008-01-13; https://samirua.wordpress.com/2008/01/13/latviu-kalbos-pamokeles-vol3/; besökt 2025-08-30)

<...> nyfiket deltar vi i utflykter runt vårt vackra Litauen och firar varje kollegas födelsedag! (2017; https://plus.lrytas.lt/biuro-komanda-2017/; besökt 2025-08-30)

Men ändå, varifrån kommer denna vansinniga nyfikenhet? Varför får jag aldrig nog? Varför vill jag veta mer och mer nytt och intressant? (https://nemoku.lt/nejaugi-as-tik-mais as/; besökt 2025-08-30)

En plötslig försämring av skolresultaten hos en elev som tidigare presterat bra, underlåtenhet att göra läxorna, bristande nyfikenhet, att ett aktivt idrottande barn vägrar utföra fysiska övningar och bristande ansträngning under lektionerna kan vara uttryck för psykiskt våld eller förtryck. (2016; https://epublications.vu.lt/object/e-laba:18849382/18849382.pdf; besökt 2025-08-30)

VANDA (kommer tillbaka). Lyssna. (Läser). ”Så om han gick med på att måla mitt porträtt, skulle hans omständigheter förbättras avsevärt och framtiden bli säkrare....” DAIL. (utan nyfikenhet). Vem skriver? (Antanas Tulys, ”Mūsų kelias” – Sandara, 2028, nr 6, s. 3; https://www.spauda2.org/sandara/archive/1928/1928-02-09-SANDARA.pdf; hämtad 2025-08-30).

För adjektivet žingeidus, -i hittade Googles sökmotor i juli 2025 omkring 228 000 förekomster, för adverbet žingeidžiai omkring 6 000 (bland de träffar som hittades är dock en del dativformer av adjektivets feminina singular, en form som sammanfaller med detta adverb), och för substantivet žingeidumas 117 000 (jfr att det senare den 2024-06-14 gav omkring 37 500 träffar och den 2024-06-27 omkring 57 900). Adjektivet och substantivet söktes i hela paradigmet, det vill säga i alla böjningsformer. Självfallet finns bland exemplen som hittades många upprepningar, och dessutom rättas användningen i många fall, så sammanhangen återger inte levande språk. Statistiken är ändå talande och visar att de ord som diskuteras är aktuella (den frekventa rättningen i olika källor är också ett tecken på detta). Med tanke på den ansenliga gruppen besläktade ord och det förgrenade, flerstegade ordbildningsfältet är det knappast längre möjligt att hävda att žingeidus, -i ”förblev i den offentliga talspråkets periferi och i skriftspråket dyker upp endast som ett återfall” (Būda 1999: 7).

SAMMANFATTNING

Adjektivet žingeidus, -i, skapat av M. Valančius, har sedan J. Jablonskis tid korrigerats med avseende på ursprung, morfologi och semantik. Ur etymologisk synvinkel är det en översättningslån, ett nyord bildat efter mönster av ord i andra språk (jfr tyska wissbegierig, neugierig, ryska любознательный eller andra).

En bedömning av adjektivet žingeidus, -is morfologi, ordbildning och semantik samt dess synonymiska relationer, en översikt över normeringshistorien och skälen till korrigeringarna, och en undersökning av dagens bruk inte bara av själva adjektivet utan även av ord som bildats av det visar att det finns tillräckliga skäl att godta det i standardspråket.

V. P. Būda oroade sig för allmänhetens förtroende för språkvetare och deras rekommendationer, ”om de själva river ned en normeringsregel för žingeidumas som har varit i bruk i hundra år” (1999: 8). Under de mer än hundra år som gått sedan ordet skapades har språket förändrats, och uppmärksamheten har också riktats mot andra frågor än dem som tidigare betonades. Det är lika olämpligt att envist blunda för förändringar som att blint ge efter för den breda allmänhetens påtryckningar och till varje pris släppa in främmande element enbart därför att ”alla säger så”.

12

Om man beslutar att žingeidus, -i och dess vanligaste besläktade ord överensstämmer med dagens normer för litauiskt standardspråk, bör ordet också tas med i den normativa Bendrinės lietuvių kalbos žodynas. I ordboksartiklarna för žingeidus, -i, žingeidžiai, žingeidumas bör dessa ords semantiska relation till adjektivet smalsus, -i och dess avledningar framgå, liksom deras synonymi och skillnader i betydelse och bruk.

ŠALTINIAI

BLKŽ: Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (rengiamas) [Dictionary of the Standard Lithuanian Language], vyr. red. D. Liutkevičienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2013–2025. Prieiga internete: https://ekalba.lt/bendrines-lietuviu-kalbos-zodynas/ [žiūrėta 2025-03-10].

DLKŽ¹: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas [Dictionary of the Modern Lithuanian Language], atsak. red. J. Kruopas, 1-as leid., Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1954.

DLKŽ²: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas [Dictionary of the Modern Lithuanian Language], atsak. red. J. Kruopas, 2-as leid., Vilnius: Mintis, 1972.

DLKŽ³: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas [Dictionary of the Modern Lithuanian Language], vyr. red. S. Keinys, 3-ias leid., Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1993.

DLKŽ⁴: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas [Dictionary of the Modern Lithuanian Language], vyr. red. S. Keinys, 4-as leid., Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2000.

DLKŽ⁶: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas [Dictionary of the Modern Lithuanian Language], vyr. red. S. Keinys, 6-as leid. (elektroninis), Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2006.

DLKŽ⁷: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas [Dictionary of the Modern Lithuanian Language], vyr. red. S. Keinys, 7-as patais. ir papild. leid., Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2015.

DLKŽ⁸: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas [Dictionary of the Modern Lithuanian Language], vyr. red. S. Keinys, 8-as patais. ir papild. leid., Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2021. Prieiga internete: https://ekalba.lt/dabartines-lietuviu-kalbos-zodynas/ [žiūrėta 2024-10-05].

DLKT: Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas [Corpus of the Contemporary Lithuanian Language], Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/ [žiūrėta 2024-06–2025-07].

KPP 1985: Kalbos praktikos patarimai [Language Practice Tips], A. Paulauskienė, V. Labutis, A. Pupkis, J. Šukys, A. Vanagas, J. Žemaitis, sud. A. Pupkis, 2-as patais. ir papild. leid., Vilnius: Mokslas.

LKŽ^e: Lietuvių kalbos žodynas [Dictionary of the Lithuanian Language] 1–20 (1941–2002), el. variantas, red. kolegija G. Naktinienė (vyr. redaktorė), J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė; programuotojai: E. Ožeraitis, V. Zinkevičius, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, atnaujinta versija, 2018. Prieiga internete: https://ekalba.lt/lietuviu-kalbos-zodynas.

LLV: Latviešu–lietuviešu vārdnīca [Latvian-Lithuanian Dictionary], A. Butkus, Kaunas: Aesti, 2003; elektroninis variantas, Tilde, 2009. Prieiga internete: https://www.letonika.lv/groups/default.aspx?g=2&r=10621063 [žiūrėta 2025-09-01].

MLKŽ 2010: Mokomasis lietuvių kalbos žodynas [Lithuanian Learner's Dictionary], M. Norkaitienė, R. Šepetytė, Z. Šimėnaitė. 2-as patais. leid., Vilnius: Baltos lankos.

13

SŽ: Sinonimų žodynas [Dictionary of Synonyms], A. Lyberis. 2-as patais. leid., Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2002; elektroninis variantas, 2015. Prieiga internete: https://ekalba.lt/sinonimu-zodynas/ [žiūrėta 2025-08-10].

VLE: Visuotinė lietuvių enciklopedija [Universal Lithuanian Encyclopedia], Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras. Prieiga internete: https://www.vle.lt/ [žiūrėta 2025-07-04].

LITERATŪRA

Aleksaitė Agnė 2022: Lietuvių kalbos naujažodžių darýba (2011–2019 m. Naujažodžių duomenyno pagrindu) [Formation of Neologisms in the Lithuanian Language (on the Basis of the 2011–2019 Database of Neologisms)]: daktaro disertacija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

Būda Vytautas Pranciškus 1999: Nevartokime žodžio „žingeidus“ [Let's Not Use the Word ‘žingeidus’]. – Filologija 7, 5–8.

Buivydienė Rūta 1984: Leksikos klaidos [Lexical Errors]. – Mūsų kalba 4, 15–20.

Būtėnas Julius 1975: Literato duona [The Bread of a Man of Letters], Vilnius: Vaga.

DLKG 2006: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika [Grammar of Modern Lithuanian], red. V. Ambrazas, 4-as patais. leid., Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Jablonskis Jonas 1959: Rinktiniai raštai 2 [Selected Writings], Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

Keinys Stasys 1995: Svarbiausias žodyno plėtros būdas [The Most Significant Method of Vocabulary Expansion]. – Gimtoji kalba 6, 2.

Keinys Stasys 1999: Bendrinės lietuvių kalbos žodžių darýba [Word Formations in the Standard Lithuanian Language], Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla.

Klimavičius Jonas 1995: Julius Būtėnas. Vinco Kudirkos bendražygiai [recenzija] [Julius Būtėnas. Associates of Vincas Kudirka [review]]. – Gimtoji kalba 7, 12.

Kniūkšta Pranas 1994: Apie nukrypimus nuo kalbos normų [About Deviations from Language Norms]. – Kalbos kultūra 66, 5–18.

KP 1939: Kalbos patarėjas [Language Advisor], sud. L. Dambrauskas, Kaunas: Lietuvių kalbos draugija.

LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1: Fonetika ir morfologija (daiktavardis, būdvardis, skaitvardis, įvardis) [Grammar of the Lithuanian Language 1: Phonetics and morphology (nouns, adjectives, numerals, pronouns)], vyr. red. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis.

Mataitytė Inga 1994: 7 meno dienos, 1993, liepa–gruodis [recenzija] [7 Arts Days, 1993, July – December [review]]. – Gimtoji kalba 4–5, 22.

Mataitytė Inga 1995: Laimonas Tapinas. Septynios vienatvės Paryžiuje [recenzija] [Laimonas Tapinas. Seven Solitudes in Paris [review]]. – Gimtoji kalba 5, 11.

Mataitytė Inga 1997: Jurga Ivanauskaitė. Ištremtas Tibetas [recenzija] [Jurga Ivanauskaitė. Tibet in Exile [review]]. – Gimtoji kalba 11, 14.

Malakauskas Algirdas 1997: Neteiktini žodžiai ir reikšmės „Dabartinės lietuvių kalbos žodyne“ [Unacceptable Words and Meanings in the 'Dictionary of the Modern Lithuanian Language']. – Kalbos kultūra 70, 10–13.

Miliūnaitė Rita 2022: Įvairuojantys ir nauji lietuvių kalbos reiškiniai XXI a. pradžioje: sistematika ir pokyčių kryptys [Variable and New Phenomena of Contemporary

14

Lithuanian at the Start of the 21st Century: Systemization and Trends of Change]: monografija, el. išteklius, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://lki.lt/wp-content/uploads/2022/12/Miliunaite_Ivairuojantys_ir_nauji_kalbos-reiskiniai.pdf.

P a u l a u s k i e n ė A l d o n a 1983: Lietuvių kalbos morfologijos apybraiža [Outline of Lithuanian Morphology], Kaunas: Šviesa.

P a u l a u s k i e n ė A l d o n a 1994: Lietuvių kalbos morfologija. Paskaitos lituanistams [Morphology of the Lithuanian Language. Lectures for Lithuanian Studies Students], Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

P a u l a u s k i e n ė A l d o n a 2007: Lietuvių kalbos morfologijos pagrindai [Fundamentals of Lithuanian Morphology], Kaunas: Technologija.

P i r o č k i n a s A r n o l d a s 1986: Jono Jablonskio kalbos taisymai [Jonas Jablonskis's Rules of Language], Kaunas: Šviesa.

P i r o č k i n a s A r n o l d a s 1990: Administracinės kalbos kultūra [Administrative Language Culture], Vilnius: Mintis.

PBLKG 2024: Praktinė bendrinės lietuvių kalbos gramatika [Practical Grammar of the Standard Lithuanian Language], A. Balčiūnienė, A. Drukteinis, R. Kazlauskaitė, J. Vaskelienė, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

P r i b u š a u s k a i t ė A l b i n a 1998: Briliūtė B. Amžiais keliaujanti Dievo tauta [recenzija] [Briliūtė B. God's People Traveling Through the Ages [review]]. – Gimtoji kalba 11, 13–16.

P u p k i s A l d o n a s 1980: Kalbos kultūros pagrindai [Fundamentals of Language Culture], Vilnius: Mokslas.

S a b a l i a u s k a s A l g i r d a s 1990: Lietuvių kalbos leksika [Vocabulary of the Lithuanian Language], Vilnius: Mokslas.

S k a r d ž i u s P r a n a s 1996 [1943]: Lietuvių kalbos žodžių daryba [Word Formation in the Lithuanian Language], fotografuotinis leidinys [Rinktiniai raštai 1], Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

DAIVA MURMULAITYTĖ

ŽINGEIDUS – TO BE OR NOT TO BE

S u m m a r y

The adjective žingeidus ‘inquisitive’, coined by Motiejus Valančius (1801–1875), has been corrected for more than 120 years as not conforming to the norms of standard Lithuanian. In terms of its origin, it is considered a non-standard calque, modelled on words from other languages (cf. German wissbegierig, neugierig, Russian любознательный, etc.). Its morphology and formation are also problematic, as the ending –us is not characteristic of compound adjectives in Lithuanian. Finally, the semantics of its components – the noun žinios and the verb geisti (geidė) – also seem inappropriate. It is argued that the noun žinios is foreign to the semantics of science, education, knowledge, skill, etc., and the meaning of the verb geisti ‘to feel physical attraction, desire, to be overcome by passion’ also cannot semantically measure the meaning of the compound žingeidus. Instead of žingeidus, the adjective smalsus ‘curious’ is most often suggested.

After evaluating the morphology, word formation, semantics, and synonymic relationships, reviewing the history of codification and the reasons for correction, and

15

examining the current usage of not only the adjective itself but also its derivatives, it becomes clear that there are sufficient reasons to include it in the standard language. First of all, žingeidus should apparently be considered a standard calque, i.e., a word that systematically fits in with indigenous derivatives, even though it was created based on examples from other languages. There are adjectives composed of nouns and verbs (e.g., sauleivengis, druskamegis, etc.) in the Lithuanian language. The derivational meaning of žingeidus would even correspond to one of the derivational meanings characteristic of this type of compounds – ‘engages in, does and likes what the first part of the word means’. Secondly, although rare, there are compound adjectives in the Lithuanian language with other endings, not just -is, for example: akilandus, keturpėščias.

In terms of semantics, it should be noted that the noun žinios with the aforementioned ill-fitting meaning is found in all editions of the Dictionary of the Modern Lithuanian Language, the academic Dictionary of the Lithuanian Language, and the Educational Dictionary of the Lithuanian Language. This lexeme is used not only in spoken language, but also in edited texts (for example, in the Universal Lithuanian Encyclopedia). As for geisti, it should be noted that žingeidus is based not on the second meaning mentioned above, but on the first meaning of the base verb, ‘to want very much, to desire’. Thus, there seems to be no semantic obstacles to the adjective žingeidus originating from the phrase žinių geisti (geidė).

It is also important to note the considerable number of words derived from žingeidus, or, more precisely, words related to this adjective, not necessarily directly derived from it (žingeidžiai, žingeidumas, žingeidauti, žingeidavimas, pažingeidauti, žingeiduolis, žingeida¹ ‘curiosity’, žingeida² ‘curious person’, etc.). Some of them, although corrected, are used not only occasionally. This shows that words derived from žingeid- are relevant and remain in use. This is most likely because the proposed replacement smalsus is not a completely accurate equivalent (perhaps this is the most important reason to change the evaluation of the adjective žingeidus). These adjectives differ in one significant seme: žingeidus is not just curious, but seeking, even desiring, to learn more for self-education.

Having decided that žingeidus and its most commonly used cognates correspond to the current norms of the standard Lithuanian language, they should also appear in the normative Dictionary of the Standard Lithuanian Language. The dictionary entries for žingeidus, žingeidžiai, and žingeidumas should reflect the semantic relationship of these words to the adjective smalsus and its derivatives, revealing their synonymy, differences in meaning, and differences in usage.

16