LIETUVIŲ KALBOS LEKSIKOS RAIDA

LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

ANMÄRKNINGAR, RECENSIONER

OM REDOVISNINGEN OCH DEFINITIONERNA AV SAMMANSATTA TERMER I ”LITAUISKA SPRÅKETS NUTIDA ORDBOK”

Till lexikonets omfattning, normerande tendenser samt uppslagsstruktur och artikelstruktur står ”Litauiska språkets nutida ordbok” (Vilnius, 1954) i vissa avseenden nära S. Ožegovs ryska ordbok (jfr С. И. Ожегов, Словарь русского языка, изд. V, М., 1963) och N. och G. Fowlers engelska ordbok (jfr The concise Oxford Dictionary of current English edited by H. W. Fowler and G. H. Fowler based on Oxford Dictionary (fourth edition), Oxford university Press (Państwowe wydawnictwo naukowe, Warszawa, 1951). Dess första upplaga utkom för mer än tio år sedan och fick ett positivt omdöme både i vår republik och utomlands. Under de närmaste åren kommer arbetet med den andra upplagan av ”Litauiska språkets nutida ordbok” (härefter — DLKŽ) att inledas. Syftet med denna artikel är att framföra några synpunkter på redovisningen och definitionerna av sammansatta termer i DLKŽ och därigenom bidra till att förbättra ordbokens uppslagsstruktur och artikelstruktur.

Sammansatta termer, eller terminologiska ordkombinationer, har jämförelsevis knapphändigt undersökts inom sovjetisk språkvetenskap¹. Med utgångspunkt i den teoretiska grunden från dessa fåtaliga undersökningar kan man i nutida litauiska urskilja några mer karakteristiska typer av sammansatta termer: 1) kongruerande ordkombinationer: a) ordkombinationer av typen ”adjektiv + substantiv” med ett eller flera kongruerande attribut, t.ex.: aitrusis || auksakuodis || gumbootasis || nuodingasis || plūdinis || standžialapis || šliaužiantysis || vandeninis vėd-

¹Viktigare artiklar där sammansatta termer berörs ur en eller annan aspekt är enligt vår mening följande: Н. Д. Андреев, В. Л. Замбржицкий, Именное словообразование в спортивной терминологии, „Развитие современного русского языка“, М., 1963; av samma författare, Новое в современной сельскохозяйственной терминологии, „Вопросы культуры речи“, вып. 2, М., 1959; В. П. Даниленко, О словообразовании в области производственно-технической терминологии, „Вопросы культуры речи“, вып. 2, М., 1959; А. Баскаков, Структурные типы терминов в турецком языке и их лексикографическое оформление, „Лексикографический сборник“, вып. 6, М., 1963; С. И. Ожегов, О структуре фразеологии, därs., вып. 1, М., 1957; Н. П. Кузькин, К вопросу о сущности термина, „Вестник Ленинградского университета“, вып. 4, Л., 1962; В. В. Акуленко, Две заметки об интернациональной лексике и терминологии, „Ученые записки филолог. фак. Харьковского гос. унив. им. А. М. Горького“, Харьков, 1962; enskilda publikationer från USSR:s vetenskapsakademi — Д. С. Лотте, Основы построения научно-технической терминологии, М., 1961; К. А. Левковская, Именное словообразование в современной немецкой общественно-политической терминологии, М., 1961; „Вопросы терминологии“ (artikelsamling), М., 1961; О. С. Ахманова, Очерки по общей и русской лексикологии (kap. 3), М., 1957 m.fl.

15. Užsak. Nr. 174

225

ryna (växtsystematik), sammansatta || sidoliggande || inre || ändmoräner || lokala || bottenmoräner || ytmoräner (geologi), bassängreaktor || kärnreaktor || energireaktor || snabbreaktor || homogen || heterogen || laboratorie- || värme- || mellanreaktor (kärnenergi), sidodike för avledning (markavvattning), sena ensilagegrödor (agronomi), uppvärmningsbar vakuumlampa (elektroteknik); b) ordkombinationer av typen ”substantiv || substantiv i genitiv som attribut + substantiv” med ett eller flera icke-kongruerande attribut, t.ex.: arbetssång (folkloristik), svavelsyra (kemi), stelningstemperatur (fysik, kemi), skiktaccelerator (textil), växelströms- || likströmsgenerator (elektroteknik), träkolsförgasare (kemi); c) appositionella ordkombinationer av typen ”substantiv + substantiv || adjektiv”, t.ex.: ąžuolas pašepėlis (Quercus pubescens), pušis keružė (Pinus montana), ašuotė driskė (Stipa capilata), dirvenis smirdžuolis (Ononis arvensis), dirvuolė gydūnė (Agrimonia eupatoria), papartis kudlis (Dryopteris phegopteris), strazdas giesmininkas (Turdus musicans), baravykas raudonviršis (Boletus versipellis), erelis žuvininkas (Pandion haliaetus), karvelis keršulis || uldukas (Columba palumbus || oenas), kirstukas nykštukas (Sorex minutus), voverė skraiduolė (Pteromys volans), pelė mažylė (Mycromys minutus), grundämne grynuolis (kemi), berg enstöring (geomorfologi), sten svyrūnas (geomorfologi); 2) styrda ordkombinationer, t.ex.: a) ordkombinationer av typen ”substantiv + substantiv” med kasusrektion, t.ex.: förökning genom avläggare (botanik), fästning med stockar || stenar || fästen (gruvdrift), härdning i olja (metallurgi), konfrontationsförhör (juridik), kontant betalning (ekonomi), bevattning i remsor (hydroteknik), förolämpning genom handling || skrift (juridik); b) ordkombinationer av typen ”substantiv + gerundium” med gerundial rektion, t.ex.: smörjning genom nedsänkning || pågjutning || belastning (maskinlära), konservering genom saltning || torkning (livsmedelsteknik), förhör genom igenkänning (juridik); c) prepositionsstyrda ordkombinationer av typen ”substantiv + preposition + substantiv || attributiv ordkombination”, t.ex.: kran med bom (maskinlära), kontaktor med snäppmekanism (elektroteknik), byrett med kran (fysikalisk kemi), lågland utan avrinning (fysisk geografi), försvarare utsedd genom förordnande || överenskommelse (juridik), livstidsförvaltning (juridik), valens enligt syre || väte (kemi), avdrag till спецфонд (ekonomi); 3) sammanfogade ordkombinationer, eller fullständiga sammansatta ord, t.ex.: kapsel-detonator (pyroteknik), dike-samlare (markavvattning), pastöriserare-regenerator (livsmedelsteknik), sluss-regulator (hydroteknik), omvandlare-hammare (textil), fartyg-släp (sjöfart).

I DLKŽ redovisas främst sammansatta termer av den första typen – fasta ordkombinationer och fraseologismer. Det är också dessa som används mest i praktiken. Generellt redovisas relativt få terminologiserade ordkombinationer i DLKŽ. Denna brist bör åtgärdas när ordbokens andra upplaga ges ut.

I DLKŽ redovisas sammansatta termer på två sätt: antingen som illustrativa exempel på någon av ordets betydelser (a), eller som en separat betydelse (b). Exempel:

a) priegaidė (1) gram. sätt att uttala ordets språkljud; intonation: Tvirtapradė (fallande) p. Tvirtagalė (stigande) p.

kokybin|is,-ė (1) ← kokybė: K. skillnad. Sättsadverbial delar vi in i ~ es och kvantitativa (gram.)

226

b) förbind|else, -en f. (3) 1. [...] 2. gram. det finit verbet eller participet som ersätter det i en sammansatt predikatsdel

raggig (2) [...] 3. sporre växt i ranunkelfamiljen som växer på sandiga marker; ogräs som ofta förekommer bland rågen (Delphinium Consolida)

De korrelativa sammansatta termerna presenteras enligt vår mening alltför inkonsekvent i DLKŽ. Låt oss jämföra några artiklar:

1) enkelhjärtblad|ig, ~t (2) bot. växt vars korn har ett hjärtblad: ~iga växter 2) långfibr|ig, ~t (2) lång: ~igt lin (en sådan linart) 2) lin (4) bot. fiber- och oljeväxt (Linum): ~blomma, rycka upp ~, röta, bråka 3) ryggrads|försedd, ~t (2) → ryggrad: ~försedda djur

1) likblad|ig, ~t (2) som har jämna kronblad: Blommorna är ~iga (bot. Flores regulares) 2) sväv|are, ~n subst. (2) något som svävar: Hängbjörk 2) björk (3) bot. lövträd med vit näver (Betula): B. hängbjörk (med hängande grenar) B. masurbjörk (med skrovlig bark, seg) [...] 3) baljväxt|växande, ~t (1) →2 balja: B. växt (med baljor)

När vi jämför hur de korrelativa sammansatta termerna presenteras i de artiklar som citerats ovan, ser vi skillnader: på vissa ställen följs den naturliga ordningen mellan sammansatta termers led, på andra kastas de om; ibland presenteras den sammansatta termen i singular (1, 2), på andra ställen i plural (3) osv.

Den inexakta presentationen av korrelativa sammansatta termer kan ge upphov till vissa oklarheter och frågor hos den som använder DLKŽ. Varför anges det exempelvis i adjektivartikeln sterblinis,-ė inte bara att betydelsen hos den sammansatta termen sterbliniai žinduoliai hör samman med substantivets sterblė tredje betydelse, men att en ofullständig definition också ges (”som bär sina ungar i en pung”), medan den sammansatta anatomiska termen skydinė liauka (i adjektivartikeln skydinis,-ė) endast markeras med förkortningen anat., och det är svårt att förstå om den ovan nämnda sammansatta termen har en funktionell relation till någon av betydelserna hos ordet skydas eller bygger på likhet.

Fraseologiska sammansatta termer återfinns i slutet av artikeln i den nämnda ordboken, efter triangeln, t.ex.:

åska (1) 1. [...] △ ~ans killing (en sådan fågel, Scolopax gallinago) helvete (3b) [...] △ ~s sten (farm. Argentum nitricum). ~s maskin (explosiv laddning med urverksmekanism)

Presentation av denna typ av termer i DLKŽ varierar enligt vår mening också alltför mycket. Till exempel presenteras översättningslånen vita verser (jfr engelska blank verse, franska vers blancs, tyska Blankverse, ryska белые стихи, polska biały wiersz) och vita febern (jfr ryska белая горячка) efter triangeln i artikeln för ordet baltas,-a, medan den skärande flykten (jfr polska lot koszący, ryska бреющий полёт) lyfts fram som en separat betydelse i artikeln för ordet skутamas (~asis), ~a (~oji). Termen marsvin (zool. Cavia cobaya) anges efter triangeln i artikeln för jūra, medan i artikeln för kiaulaitė –

15*

227

inte. Den sammansatta termen bronsålder med en förklaring inom parentes placeras i artikeln för ordet brons efter triangeln, medan den korrelativa underordnade sammansatta termen stenålder helt saknas i denna ordbok. Även sammansatta termer som indoeuropeiska språk, havs || geografisk || engelsk mil, nässkiljevägg, strafflag, smalbladig pil, bergkristall och liknande betraktas som fraser utan huvudord och placeras efter triangeln.

Hur definitionerna av begrepp som betecknas med sammansatta termer presenteras beror på strukturen och arten hos artiklarna där termerna placeras. Efter sammansatta termer som i artikeln för ett entydigt eller flertydigt ord lyfts fram som en separat betydelse följer definitionerna efter ett tankstreck och är vanligen endast fullständiga (a), medan definitionerna till sammansatta termer som följer efter illustrationer anges inom parentes och är av flera slag: fullständiga (b), ofullständiga (c), lexikala (d, d₁), t.ex.:

a) knölbrand (1) bot. kålknölbrand – en parasitsvamp som växer på kålens rötter och bildar knölliknande förtjockningar (Plasmodiophora brassicae)

objektivism (2) [...] 2. borgerlig o. – en sådan tolkning av den historiska processens nödvändighet och lagbundenhet som rättfärdigar och försvarar det kapitalistiska systemet och försöker dölja borgarklassens utsugande klassintressen bakom en slöja av ”partilöshet” och skenbar ”objektivitet”. Den marxist-leninistiska förståelsen av objektivitet omfattar partiskhet, en verkningsfull och aktiv inställning till verkligheten med syftet att omforma den på revolutionär väg

b) inkubation|ell,-t (1) → i n k u b a t i o n: I. period (den tid som behövs för att embryot ska utvecklas i ägget; med. tidsintervallet från smittotillfället till de första sjukdomssymtomens uppkomst)

tellur|isk,-t (1) → t e l l u r: -linjer (spektrallinjer från solen som uppstår därför att gaser och ångor i jordens atmosfär absorberar motsvarande ljusstrålar)

c) svett|drivande,- (2) → s v e t t: ~ande läkemedel (som driver fram svettning)

upphandlings|mässig,-t (2) → u p p h a n d l a: ~priser (som betalas vid statliga upphandlingar)

sedimentär,-t (1) → sediment: ~bergarter (bildade av sediment)

d) kindtands|formad,- (1) → k i n d t a n d: K. tand (molar)

ljud|mässig,-t (2) → ljud: ~skrift (fonetisk). K. film

stjärt|svalelik,-t (2) → s t j ä r t: ~svala (zool. Hirundo rustica)

d₁) fiber|haltig,-t (1) → f i b e r: ~växter (lin, hampa) [...]

spor|bildande,- (1) → spor: ~växter (alger, svampar, mossor, ormbunkar)

En av de tydligare bristerna i definitionerna av sammansatta termer i DLKŽ är att definitionerna av sammansatta termer som fungerar som illustrativa exempel inte är tillräckligt väl avstämda med definitionerna av begreppet som betecknas av uppslagsordet i artikeln. T.ex.:

228

rudimentär,-t (1) biol. embryonal; otillräckligt utvecklad, tillbakabildande, kvarvarande; ~organ (organ som förlorat sin betydelse under organismens evolutionära utveckling och är på väg att försvinna, t.ex. blindtarmsbihanget, svanskotan osv.)

Definitionen av den sammansatta termen rudimentära organ upprepar här endast huvuddefinitionen och är enligt vår mening helt onödig. I sådana fall blir DLKŽ ganska omfångsrik.

Den sovjetiske lingvisten F. Sorokoletov har troligen rätt när han hävdar att den bästa definitionen av underordnade termer i en förklarande ordbok är att inordna dem i en grupp besläktade begrepp, snarare än att i detalj förklara vad som är tillverkat av vad, vad som används till vad osv.², eftersom sådana definitioner verkligen blir föråldrade mycket snabbt (särskilt definitioner av verktyg och apparater). Dessutom är det lätt att bli ytlig om det begrepp som definieras inte inordnas under ett överordnat begrepp eller om en ofullständig definition används. Låt oss ta ett par exempel:

multiplikativ,-t (2) → många: ~räkneord (som används tillsammans med substantiv i plural)

mineralisk,-t (1) → mineral: ~gödsel. M. olja. M. vatten (som innehåller något mineral upplöst)

Enligt den ofullständiga definitionen av den sammansatta termen multiplikativa räkneord i det första av exemplen ovan skulle det följa att räkneordet i uttrycket femte året kan betraktas som ett multiplikativt räkneord. Även vatten från den enklaste brunnen innehåller upplösta mineraler, men varför kallar ingen sådant vatten mineralvatten?

Synonymer till attributiva led i sammansatta termer vore lämpligare att placera inte efter hela den sammansatta termen, som i de flesta artiklar i DLKŽ (jfr spårad dörr — spårad,-t art., ljudskrift — ljudlig,-t art., klobildad tand — klobildad,-t art. osv.), utan att infoga dem mitt i den sammansatta termen (jfr fast betonad || fallande intonation — intonation art.), eftersom synonymer till sammansatta termer i många fall också är enordiga termer (jfr sandsten: sandsten — sandig,-t art.).

Om de ovan diskuterade olikheterna i presentation och definition av sammansatta termer i DLKŽ harmoniserades, skulle ordboksartiklarnas struktur bli något mer kompakt, och framför allt skulle det bli bekvämare för människor att använda ordboken.

K. Gaivenis

EN BETYDELSEFULL UTGÅVA AV BELARUSISKA SPRÅKFORSKARE

Дыялекталагічны атлас беларускай мовы, Мінск, 1963, VIII + 338 žemėl. + 970 p.

Till de största och mest betydelsefulla publikationer som under de senaste åren har berikat inte bara den belarusiska utan också den sovjetiska språkvetenskapen i allmänhet hör utan tvekan ”Atlas över den belarusiska språkets dialekter”, utgiven av Institutet för språkvetenskap vid Vitryska SSR:s vetenskapsakademi uppkallat efter Janka Kupala. Denna publikation är resultatet av många års omfattande arbete.

² Se Ф. П. Сороколетов, Смысловая характеристика терминов в толковых словарях, „Лексикографический сборник“, вып. V, М., 1962, p. 130.

229