SOCIALINĖS LINGVISTIKOS PROBLEMOS

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XIX (1979)

Viktoria Aleksandrovna Ivanova

OM UTVECKLINGEN AV FORSKNINGEN OM ”RYSKA SPRÅKET SOM MEDEL FÖR MELLANFOLKLIG KOMMUNIKATION” VID FILOLOGISKA INSTITUT VID SOVJETUNIONENS VETENSKAPSAKADEMI OCH I DE NATIONELLA REPUBLIKERNA

Frågan om ett språk för mellanfolklig kommunikation i vårt multinationella land är av statlig betydelse. Partiet och regeringen fäster stor vikt vid att denna fråga löses på rätt sätt. Våra språkvetare har, som svar på samtidens aktuella frågor, riktat sina ansträngningar mot att lösa dessa viktiga uppgifter. Arbetet bedrivs i två riktningar: teoretiskt och praktiskt.

I teoretiskt avseende inriktas lingvisternas uppmärksamhet på att utarbeta frågan om ryskans funktion i de nationella republikerna och områdena (ryskans plats och roll som medel för mellanfolklig kommunikation i ett utvecklat socialistiskt samhälle). Följande frågor utarbetas: 1) de teoretiska grunderna för att utvidga ryskans användningsområden i de nationella republikerna, 2) sociolingvistiska och psykolingvistiska faktorer bakom ryskans spridning under förhållanden av jämbördig nationell-rysk tvåspråkighet, 3) språkkultur under tvåspråkiga förhållanden, 4) komparativ-typologisk studie av ryska och de nationella språken, 5) terminologifrågan i det nationella språket och dess förhållande till rysk och internationell terminologi.

För närvarande tillmäts den praktiska lösningen av problemen med ryskans spridning, utvidgningen av dess användningsområden och införandet av optimala undervisningsmetoder och undervisningsformer särskilt stor betydelse.

Den 9 september 1976 hölls ett sammanträde med presidiet för Sovjetunionens vetenskapsakademi, där frågan ”Om den vetenskapliga utarbetningen av problemen kring ryskans funktion och studium i de nationella republikerna” diskuterades. Vid sammanträdet antogs ett beslut (nr 558) ”Om utvecklingen av de akademiska institutionernas arbete med att ge vetenskapligt metodiskt stöd till nationella skolor och högskolor i undervisningen i och spridningen av ryska i republikerna”.

För att genomföra detta beslut hölls den 4 mars 1977, vid presidiet för Sovjetunionens vetenskapsakademi, det XXIV:e mötet med rådet för samordning av de vetenskapliga akademiernas verksamhet i unionens republiker. I centrum för uppmärksamheten stod praktiska åtgärder som genomfördes av vetenskapsakademiernas filologiska institutioner för att bistå grund- och högre utbildning i undervisningen i ryska och för att förbättra den vuxna befolkningens kunskaper i språket, liksom terminologiorganens arbete med att utarbeta grunderna för uppbyggnad och standardisering av vetenskaplig och teknisk terminologi (på de nationella språken i enlighet med rysk vetenskaplig och teknisk terminologi).

Vid mötet antogs beslutet ”Om arbetet vid de filologiska institutionerna inom Sovjetunionens vetenskapsakademi, de republikanska akademierna och Sovjetunionens vetenskapsakademis filialer med att ge vetenskapligt metodiskt stöd till skolor och högskolor i undervisningen i och spridningen av ryska”. I detta sammanhang föreslogs att särskilda forskningsenheter skulle inrättas vid vetenskapsakademierna i unionens republiker för att arbeta med denna fråga.

31

För närvarande håller inrättandet av sådana avdelningar vid de filologiska institutionerna inom de unionsrepublikanska vetenskapsakademierna på att slutföras. I de flesta republiker (Ukrainska SSR, Vitryska SSR, Uzbekiska SSR, Azerbajdzjanska SSR, Litauiska SSR, Armeniska SSR, Georgiska SSR, Kirgiziska SSR, Turkmeniska SSR, Lettiska SSR, Tadzjikiska SSR) har permanenta sektioner, avdelningar eller grupper för ryska språket inrättats. I andra republiker (Moldavien, Estland) har liknande grupper organiserats på frivillig basis.

År 1975 inrättades också vid Institutet för ryska språket vid Sovjetunionens vetenskapsakademi en särskild grupp, ”Ryska språket som medel för mellannationell kommunikation”, som arbetade i nära kontakt med sektorn för sociolingvistik vid Institutet för lingvistik vid Sovjetunionens vetenskapsakademi och det vetenskapliga rådet för studier av de nationella språkens utveckling vid avdelningen för litteratur och språk vid Sovjetunionens vetenskapsakademi, samt i kontakt med Forskningsinstitutet för undervisningsmetodik i ryska som främmande språk och Sovjetunionens utbildningsministerium.

Under den gångna tiden har gruppen ”Ryska språket som medel för mellannationell kommunikation” vid Institutet för ryska språket vid Sovjetunionens vetenskapsakademi utfört följande arbete:

1. Tillsammans med Institutet för lingvistik vid Sovjetunionens vetenskapsakademi och de lingvistiska institutionerna vid unionsrepublikernas vetenskapsakademier gavs boken ”Ryska språket som medel för mellannationell kommunikation” ut (M.: Nauka, 1977). I den behandlas allmänna frågor om tvåspråkighet i Sovjetunionen och problem kring det ryska språkets funktion i Ukraina, Vitryssland, Azerbajdzjan, Litauen, Lettland och Uzbekistan. Boken innehåller en utförlig kommenterad bibliografi över sovjetisk litteratur om tvåspråkighet och undervisning i ryska vid nationella skolor och högskolor. Nya böcker på samma tema förbereds för närvarande, med behandling av det ryska språkets funktion i andra nationella republiker och områden i Sovjetunionen.

2. Tillsammans med Forskningsinstitutet för undervisningsmetodik i ryska som främmande språk vid Sovjetunionens pedagogiska vetenskapsakademi utarbetades vetenskapligt underbyggda rekommendationer för att förbättra undervisningen i ryska i Sovjetunionens nationella republiker och autonoma områden. Dessa överlämnades till avdelningen för litteratur och språk vid Sovjetunionens vetenskapsakademi och Sovjetunionens utbildningsministerium.

3. Tillsammans med A. S. Pusjkininstitutet för ryska språket genomfördes en jämförande analys av läroböcker i ryska som används i de nationella skolorna i unionsrepublikerna enligt de nya läroplanerna, i jämförelse med läroböcker i engelska och franska för utlänningar utgivna i England, USA och Frankrike. (Analysresultaten överlämnades till presidiet för Sovjetunionens vetenskapsakademi.)

4. Gruppens medarbetare deltog i utarbetandet av kursplaner och läroböcker för nationella skolor och högskolor: kursplan för den valfria kursen ”Ryska språket som medel för mellannationell kommunikation” (M., 1975); fonetiskt minimiförråd i ryska för nationella skolor (M., Sovjetunionens pedagogiska vetenskapsakademi, 1977, 5 ark).

5. Gruppens medarbetare deltog i granskningen (utlåtandena lämnades till utbildningsministeriets utbildningsmetodiska råd) av normativa dokument från Sovjetunionens utbildningsministerium och Forskningsinstitutet för undervisningsmetodik i ryska som främmande språk vid Sovjetunionens pedagogiska vetenskapsakademi: fonetiskt minimiförråd i ryska för nationella skolor; lexikalt minimiförråd i ryska för nationella skolor; grammatiskt minimiförråd i ryska för nationella skolor; ortografiskt minimiförråd i ryska för nationella skolor; förklarande ordbok över ryska för nationella skolor.

6. Gruppens medarbetare reste till de nationella republikerna för att bekanta sig med de lingvistiska institutionerna vid unionsrepublikernas vetenskapsakademier och deras arbete med att studera ryska språket och organisera undervisningen i det.

32

i nationella skolor och högskolor (Estland, Belarus, Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Litauen).

7. Gruppens medarbetare höll föredrag och deltog i organiseringen av konferenser: ”Vetenskapliga och praktiska grunder för undervisning i ryska i den nationella skolan”, Tasjkent, 1975; ”Tvåspråkighetens utveckling under undervisningen i RSFSR:s nationella skola”, Naltsjik, 1976; ”Sovjetisk erfarenhet av att skapa och förbättra alfabet och ortografier för Sovjetunionens folks språk”, Karatjajevsk, 1977; ”Kommunistisk fostran under undervisningen i ryska språket och litteraturen i den nationella skolan”, Tallinn, 1977; ”Undervisning i ryska under förhållanden av närbesläktad tvåspråkighet”, Minsk, 1975; ”Förbättring av undervisningen i ryska vid nationella pedagogiska skolor”, Baku, 1976; ”Aktuella problem vid undervisningen i ryska för studenter som studerar i nationella grupper vid icke-språkliga högskolor i Centralasien och Kazakstan”, Dusjanbe, 1977 m.fl.

Institutet för ryska språket vid Sovjetunionens vetenskapsakademi och Institutet för lingvistik vid Sovjetunionens vetenskapsakademi har fått i uppdrag att samordna och leda arbetet vid de ryska språkavdelningarna inom unionsrepublikernas akademier.

I detta syfte genomförde Institutet för ryska språkets grupp i slutet av 1977, tillsammans med unionsrepublikernas akademiers avdelningar, ett arbete med att utarbeta planer för avdelningarnas forskningsverksamhet. De inlämnade planerna har utarbetats i enlighet med huvudproblematiken som fastställts genom ovannämnda beslut av presidiet för Sovjetunionens vetenskapsakademi och XXXIV sessionen för samordningsrådet. De omfattar såväl grundläggande monografiska studier inom detta problemområde som bearbetning av enskilda frågor som betingas av lokala språk- och etnografiska förhållanden och särdrag. I planerna ingår också utgivning av tvåspråkiga ordböcker och terminologiska ordböcker (arbetet med att ge ut sådana ordböcker pågår för närvarande i stor omfattning i alla republiker), anordnande av möten och konferenser samt konkreta former för kontakt mellan de akademiska lingvistiska institutionerna och folkbildningsorganen och de ryska språkens institutioner vid nationella högskolor, med syfte att förbättra undervisningen i ryska i republikerna.

En granskning av de preliminära planerna ger emellertid redan grund för att framföra ett antal önskemål till de ryska språkavdelningarna vid unionsrepublikernas vetenskapsakademier.

I planerna för vetenskapsakademiernas avdelningar i de uzbekiska och azerbajdzjanska republikerna förutses exempelvis endast utarbetande av teoretiska problem kring tvåspråkighet, medan praktiskt inriktade arbeten ägnas liten uppmärksamhet (skolgrammatikor osv.). Vid vetenskapsakademiernas avdelningar i Lettland, Estland och Dagestan begränsas arbetet däremot till att skapa snävt praktiskt inriktade tvåspråkiga ordböcker och terminologiska ordböcker. Många avdelningar tar över huvud taget inte upp frågor om att hjälpa skolor och högskolor att förbättra undervisningen i ryska, utarbeta program och läromedel osv., eller frågor om att sprida ryska bland republikernas vuxna befolkning (endast instituten i Litauen och Moldavien planerar en permanent rubrik för vuxna läsare i sina lingvistiska tidskrifter). Former för att främja ryska genom massmedierna (tidningar, radio, television) anges inte.

Vissa ämnen som nämns i planerna är inte av högsta prioritet mot bakgrund av den allmänt otillräckliga bearbetningen av grundläggande frågor, eller behandlas utifrån ett begränsat geografiskt material (till exempel ämnena ”Nominativ i postposition i verbfria anslutnings-

3. Užs. Nr. 1554

33

konstruktioner i modern ryska”, ”Sociala varianter av det talade språket i Jerevan” m.fl.).

Mot denna bakgrund förefaller det nödvändigt att göra alla lingvistiska institut vid vetenskapsakademierna uppmärksamma på att huvuduppgiften nu är att behandla aktuella och omfattande problem som rör utvecklingen av ryska som medel för kommunikation mellan folk och att förstärka det praktiska stödet till de pedagogiska instituten i de nationella republikerna för att förbättra undervisningen i ryska i nationella skolor och högskolor, särskilt genom att utarbeta och diskutera läroböcker i ryska i syfte att harmonisera dem och höja deras kvalitet.

Allt detta visar att de lingvistiska institutionerna vid Sovjetunionens vetenskapsakademi och unionsrepublikernas akademier måste upprätta närmare kontakter med utbildningsministerierna och med skolornas och högskolornas personal samt förena sina krafter inför det kommande gemensamma arbetet, som är omfattande, ansvarsfullt och mycket viktigt för landet.

Institutet för ryska språket vid Sovjetunionens vetenskapsakademi

OM UTVECKLINGEN AV FORSKNINGEN OM TEMAT ”RYSKA SPRÅKET SOM MEDEL FÖR FOLKENS INBÖRDES KOMMUNIKATION” VID FILOLOGISKA INSTITUTEN INOM USSR:S OCH DE NATIONELLA REPUBLIKERNAS VETENSKAPSAKADEMIER

Sammanfattning

Språket för folkens kommunikation i vår multinationella stat är en fråga av statlig betydelse. I enlighet med beslutet från USSR:s vetenskapsakademis samordningsråds XXXIV session (4 mars 1977) inrättas nu sektorer, avdelningar eller grupper för ryska språket vid de lingvistiska instituten inom unionsrepublikernas vetenskapsakademier, med uppgift att ge de nationella skolorna vetenskapligt och metodiskt stöd i undervisningen i och spridningen av ryska. Samordningen av de ryska avdelningarnas arbete har anförtrotts USSR:s vetenskapsakademis institut för ryska språket och lingvistik.

År 1975 inrättades också gruppen ”Ryska språket som medel för folkens inbördes kommunikation” vid USSR:s vetenskapsakademis institut för ryska språket. I samarbete med andra språkvetenskapliga och pedagogiska institutioner har gruppen redan utarbetat boken ”Ryska språket som medel för folkens inbördes kommunikation” (Moskva, 1977) och vetenskapligt grundade rekommendationer för att förbättra undervisningen i ryska i USSR:s nationella republiker och autonoma områden. Den har jämfört läroböcker i ryska från unionsrepublikerna med nya läroplaner samt med utländska läroböcker i engelska och franska, utarbetat ett program och en lärobok samt avsatt medel för 5 normativa dokument för de nationella skolorna och satt sig in i arbetet vid de ryska avdelningarna i de nationella republikerna.

I slutet av 1977 utarbetade gruppen tillsammans med de nämnda ryska avdelningarna planer för deras vetenskapliga forskningsarbete. Planernas teoretiska problematik omfattar: 1) utvidgning av det ryska språkets användningsområden i de nationella republikerna, 2) sociolingvistiska och psykolingvistiska faktorer bakom ryskans spridning under jämbördiga förhållanden av nationell-rysk tvåspråkighet, 3) språkkultur under tvåspråkiga förhållanden, 4) jämförande-typologisk undersökning av ryska och nationella språk, 5) frågan om den nationella språkterminologin och dess förhållande till rysk och internationell terminologi. I planerna bör särskilt stor vikt läggas vid de nämnda problemen ur ett bredare praktiskt perspektiv: att främja det ryska språket bland elever och vuxna genom massmedierna samt bidra till införandet av optimala undervisningsmetoder och undervisningsformer. Följaktligen är den viktigaste uppgiften för vetenskapsakademiernas filologiska institut i dag att undersöka aktuella och betydelsefulla problem i utvecklingen av ryska som medel för folkens inbördes kommunikation, att på alla sätt hjälpa lärarhögskolorna i de nationella republikerna att förbättra undervisningen i ryska i sekundär- och högre utbildning samt att utarbeta och granska läroböcker i ryska.