MOKSLO KALBOS KULTŪROS IR TERMINOLOGIJOS PROBLEMOS

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXIV(1985)

JONAS KLIMAVIČIUS

SEMANTISKA KALKER OCH LÄRDOMAR OM MOTIVATION

Den strikta åtskillnaden mellan lånord och kalker bygger på ett onomasiologiskt synsätt på lexikonet: låne- och kalkeringsprocesserna skiljer sig avsevärt åt, och resultaten är helt olika. Semasiologiskt sett är emellertid orsaken till och ursprunget för båda företeelserna detsamma: innehållet i båda grupperna av nyord — lånord och kalker — är (vanligen) inte av inhemskt ursprung. Inlån av främmande semem tillsammans med de motsvarande främmande leksemen kallas ordlån eller lexikala lån, och resultaten av denna process kallas lånade ord eller lexikala lån (ordförrådslån). Men främmande semem kan också benämnas (ombenämnas) med inhemska leksem — kalker: ordbildningskalker (lexikala nybildningar) eller semantiska kalker (betydelsenybildningar). Således har båda processerna — 1) lånat semem—lånat leksem, 2) lånat semem→ inhemskt leksem — en gemensam orsak och utgångspunkt: semantisk (betydelse-)lån.

Den första processen skulle vi kalla materiellt lån. Den andra processen är inte enhetlig; resultaten varierar. Därför skulle den kanske bäst och mest precist beskrivas med begreppet semantisk induktion: ett annat språks semantik inducerar (väcker) modersmålets semantik — 1) uppkomsten av en ny betydelse hos ett redan existerande motsvarande ord (semantisk kalk) eller 2) benämningen av en ny betydelse av främmande ursprung med en nybildning (ordbildningskalk). I det senare fallet åtföljs den semantiska induktionen av ordbildningsinduktion. Termerna semantisk induktion och indukt har använts av olika språkvetare sporadiskt under ganska lång tid, men sällan, med knapphändig förklaring och utan att terminologifrågan särskilt lyfts, utan omsorg om terminologiska system. Eftersom de alltså ännu inte har nått begreppsmässig entydighet och bestämdhet, än mindre läroboksmässig trivialitet, förefaller principen ”jag kallar det” inte kunna betraktas som ett brott mot terminologisk disciplin eller som ett anspråk på att förkasta andra uppfattningar. Den skulle endast vara en godtycklig överenskommelse om att söka ett mer adekvat svar på företeelsen, åtminstone inte sämre än principen ”jag instämmer”, som tycks förplikta en att ge ett obligatoriskt svar med stöd av ett mandat från en auktoritet (eller auktoriteter) som valts på okänt sätt. A. Kaulakienė använder för sitt ändamål endast det snäva begreppet indukt, eller relativa kalker, och betecknar därmed ett mellanlager mellan egentliga kalker och inhemska nybildningar (lexikala eller semantiska) — inte exakta, verkliga kalker, utan vissa analogier: semantiska indukt är enligt hennes uppfattning av typen tauras ”bropelare” (← бык; fastän бык: tjur, medan tauras: uroxe), och ordbildningsindukt av typen tarpmatis

197

(← щуп, nyord (eller nya betydelser) enligt analogin med modellen vågmätare← волномер), fastän hon också tenderar att kalla sådana fall indukt som skulle vittna om en mycket vidare uppfattning: galvutė (← головка och: huvud), vinių-traukis (← гвоздодёр och: гвоздодёр)¹. Författaren har inte för avsikt att kritisera de olika uppfattningar som utvecklats för olika — vidare begreppsliga eller snävare beskrivande och klassificerande — ändamål och argumentera för en enda: ”Termens betydelse beror på den övergripande uppfattningen, på hela systemet. När synsättet förändras ändras också termens betydelse mer eller mindre” (J. Girdzijauskas)². En enda uppfattning och entydiga termer kan slå igenom först när ämnet har undersökts allsidigt i ett vidare sammanhang av företeelser, när en skola eller åtminstone en grupp har bildats. För närvarande är ”det viktiga inte att definiera termen entydigt, utan att uppmuntra människan själv att tänka” (J. Girdzijauskas)³.

I allmänhet är artikelns syfte inte teoretiska konstruktioner, även om man inte kan bortse från dem. Men att nöja sig med teori, särskilt en sådan som endast upptäcker, beskriver och klassificerar en företeelse, men inte anger orsakerna eller förklarar dess plats och samband med andra liknande företeelser, särskilt inom terminologiskt arbete och språkvård, innebär att avbryta teorins samband med den levande praktiken och därmed i viss mån svika inte bara praktiken utan också själva vetenskapen. Här väljer man den bredaste uppfattningen av semantisk induktion, som omfattar inte den rest som andra inte kan inordna under begreppet kalker, utan hela kalkeringsprocessen, eftersom man i första hand vill ta hänsyn inte så mycket till resultaten, som skiljer sig något formellt, som till deras gemensamma orsak. ”<…> det är ofta betydligt lättare att finna sanningen än att fastställa vilken plats den hör hemma på” (F. de Sosūras)⁴. Genom att jämföra likheter och skillnader söker man fastställa den semantiska induktionens plats; först och främst skulle vi, som redan sagts, placera den bredvid lån. Materiellt lån är enklare och tydligare; svårigheter (givetvis ingalunda obetydliga!) uppstår endast när man skiljer lånord (vanligen gamla) från gemensamma ord i besläktade språks ordförråd — ord med gemensamt ursprung (kognater). Kalker är vissa immateriella lån; semantisk induktion är påverkan från inre form, modeller och kategorier. Vid sidan av lån och induktion finns också interferens — en viss materiell och immateriell påverkan från ett språk på ett annat.

Det semasiologiska synsättet på kalker och lånord och sambandet mellan dem, som för övrigt är vanligare inom allmän än inom specialiserad lexikologi (och inom allmän språkvetenskap), är ingen nyhet ens inom litauisk språkvetenskap. För nästan ett halvt sekel sedan skrev P. Skardžius i artikeln ”Kalker och betydelselån”: ”Men främmande ord är inte alla lika främmande: hos vissa har både språkformen och innehållet lånats, medan hos andra endast innehållet har lånats. De förstnämnda brukar kallas

¹ Kaulekene A. Yu. Kalkeringar i modern litauisk teknisk terminologi: Sammanfattning av avhandling... kandidat i filologi.— Vilnius, 1983, s. 7—8.

² Literatūros tyrinėjimų pamatas.— Pergalė, 1983, Nr. 7, p. 162.

³ Samma ställe, s. 163.

⁴ Mintis ir ženklas.— V., 1983, p. 130 (vertimas B. Savukyno).

198

lånord, medan den andra — översättningslån⁵. När han talar om översättningslån påpekar han att de inte alla översätts på samma sätt, exempelvis gr. diametros — inte *skersmatis eller *kiaurmatis, utan skersmuo. ”Översättningslånen av detta slag är i själva verket inte översättningslån, utan snarare särskilda ersättningsord eller betydelseöversättningar. Exempelvis aumuo, gaminys, imlus, įstaiga, nesąmonė osv. är inte direktöversättningar av intelektas (<…>), produktas, receptyvus, sugestija, absurdas, utan har hämtats från det levande språket eller nybildats särskilt med utgångspunkt i språkets egna exempel⁶. För övrigt undgick P. Skardžius, trots att han beskrev företeelsen ganska adekvat, inte terminologisk inkonsekvens — reikšminiai skoliniai (i rubriken) och reikšminiai vertiniai (i texten). Men är detta verkligen en brist, om två olika termer betecknar två synsätt på samma företeelse, fast ur olika aspekter: vi benämner ju ett begrepp, inte ett föremål — två begrepp om ett och samma föremål, alltså också två termer.

Översättningslån är dolda lån (R. Budagovas). Därför bör man instämma både i uppfattningen att ett dåligt och oacceptabelt litterärt språk är förorenat av element vars främmande karaktär alla lätt kan se (det är därför språket bland två lån väljer det dolda, osynliga, exempelvis šuogūną, o ne cibulį, trešnę, o ne čerešnę, triušį, o ne kraliką, spintą, o ne šėpą, kėtu, o ne špižių osv.), som i uppfattningen att felaktiga — ordbildningsmässigt bristfälliga, betydelsemässigt olämpliga — översättningslån, där främmande språkmodeller sticker fram, är minst lika främmande som materiella lån. Man skulle alltså kunna tro att om översättningslån är dolda lån, så är de bättre och mer godtagbara ju mer dolda de är. Men ett sådant rent formellt synsätt på det fördolda räcker inte. Formellt sett är betydelseöversättningar de mest dolda, eftersom de inte ens är materiella nybildningar (sådana är ordbildningsöversättningar). Förståelsen av källspråkets motivation (inre form) är mycket viktig vid översättning, och vid betydelseöversättning helt avgörande. Att inte förstå den och inte ta hänsyn till den skadar modersmålets semantik som en inre korrosion och förvränger betydelsen hos nybildningens innebörd. Ett felaktigt betydelseöversättningslån är det allra mest fördolda lånet (men då i ordets negativa bemärkelse), eftersom dess främmande karaktär är osynlig för språkbrukarna (i en språkkontaktsituation): det finns inte i språkets kropp, inte i dess dräkt, utan i dess själ. Därför måste man vid bearbetningen av översättningslån granska inte bara källordets betydelse utan också dess motivation, och till och med spåra den tidigare motivationen, även om den bleknat eller helt försvunnit. Endast på så sätt kan man fastställa om den motsvarar översättningslånets motivation eller inte och, i det senare fallet, hitta motsvarigheter bland modersmålets motivationsmodeller (eller tendenser).

Så här många teoretiska resonemang är förmodligen nödvändiga och tillräckliga för att göra en ingående översikt och förståelse av ett enskilt område inom semantisk induktion. Alla delar av detta område är inte lika täckta av induktion. Men det är just en systematisk analys som behövs: semantisk induktion sker i regel inte enskilt utan gruppvis; även om

⁵ Gimtoji kalba, 1938, p. 145.

⁶ Samma ställe, s. 147. Om förhållandet mellan termerna skolinys, vertinys, induktas, se även K. Kaulakienė A. Semantiniai vertiniai lietuvių politechnikos terminijoje.— Lietuvos TSR Mokslų Akademijos darbai. A serija, 1981, t. 4 (77), p. 99.

199

Inom gruppen förekommer det ofta också enskilda, något avvikande riktningar och variationer, och därmed olikartade resultat, men hela gruppens induktionsprocess följer en gemensam kurs — från den ena språkets modell till den andra språkets modell.

Det verkar uppenbart att rus. завод på litauiska heter gamykla. Men även en blind kan se att птичий завод inte kan heta paukščių gamykla. I grund och botten förändrar det ingenting att det av okänd anledning etablerade птицефабрика (trots att конный завод! finns bredvid) leder till paukščių fabriką: det är bara med ett ytligt tankesätt man kan hävda att om fabrikas är en synonym till gamyklos, men det första, till skillnad från det andra, saknar motivation, så skär paukščių fabrikas inte i öronen. Fabrikas saknar verkligen motivation, men uttrycket paukščių fabrikas är ”motiverat” på samma sätt som paukščio (glūbės, gerklės) pienas…

Den semantiska motivationen hos rus. завод är helt annorlunda än hos lit. gamykla (: gaminti). Завод kommer från завести — 3. skaffa sig, grunda [jfr įstaiga,— J. K.], låta föröka sig, hitta på [jfr pramonė (motsvarande rus. промышленность och промысел ”affärsverksamhet; näring”.— J. K.) — som įmonė: komma på]: завести хозяйство — grunda, etablera ett jordbruk, завести сад — anlägga en trädgård, завести пчёл — skaffa sig, börja föda upp bin BŽ I, jfr обзавести pш.— apg”

200

vininkystė ”fiskhushållning, fiskodling” DŽ₂ — 1. рыболовство, 2. рыбоводство, 3. рыбопромышленность, рыбный промысел LŽ (žuvivaisa — ”fiskavel, fiskodling” DŽ₂).

Dessa led kan förekomma inte bara i namn på djur, utan också i namn på växter och på platser där de växer eller odlas: растениеводство — augalininkystė och лесоводство — miškininkystė samt полеводство — laukininkystė. När namnen på en växt (eller en grupp växter) och dess växtplats har samma rot, exempelvis daržovė och daržas, skiljer sig också deras avledningar åt: daržovininkas ”grönsaksodlare eller grönsakshandlare” DŽ₂ — овощевод LŽ, daržovininkystė 1. ”grönsaksodling, grönsaksnäring”, 2. ”vetenskapen om grönsaksodling” DŽ₂ — овощеводство LŽ och daržininkas 1. ”den som sköter en köksträdgård eller ägnar sig åt grönsaksodling” DŽ₂ — огородник LŽ, daržininkystė ”trädgårdsmästarens syssla eller trädgårdsvetenskap” DŽ₂ — огородничество LŽ. Denna åtskillnad mellan beteckningarna är dock ganska svår; ibland löser man det med polysemi: овощевод — daržininkas, daržovininkas, овощеводство — daržininkystė, daržovininkystė.

I ryskan finns det färre (kontrollerat mot ОС) bildningar på -ininkas, -ininkystė än på -вод, -водство som bygger på namn på animaliska produkter eller växtdelar, exempelvis: плодовод СРЯ, СССРЛЯ IX — vaisininkas ”fruktodlare eller frukthandlare” DŽ₂, плодоводство СРЯ, СССРЛЯ IX — vaisininkystė ”fruktodling; fruktnäring” DŽ₂, семеноводство СРЯ, СССРЛЯ XIII — sėklininkystė ”jordbruksgren inriktad på odling av fröväxter och framställning av frön” DŽ₂ (sėklininkas — ”fröodlare; växtförädlare” DŽ₂). I litauiskan uttrycks det som ungefär kan beskrivas som ”näringsverksamhet” (inte ”hantverk”, utan i den allmänna betydelsen ”syssla, arbete”) hellre med en syntetisk modell av typen žirgininkystės, paukštininkystės, som är mer karakteristisk för språket: pienininkystė ”mjölkhushållning; vetenskapen om mjölkbearbetning” DŽ₂ — молочное хозяйство ВZ I, молочное дело LŽ (Nainys J. Pienininkystė ir pieno higiena, 1950 — Молочное дело и гигиена молока), grūdininkystė ”spannmålsodling, spannmålshushållning” DŽ₂, kiaušininkystė ”äggproduktion” LKŽ V (rš). Det spelar ingen roll att analytiska benämningar också används vid sidan av dessa syntetiska (pieno ūkis, pieno bei mėsos galvijininkystė Šv 1976 18 25, pieninė ir mėsinė gyvulininkystė T 1975 291 6, mėsinė ir pieninė galvijininkystė LTE III, jfr även mėsinė paukštininkystė T 1974 23 3), och att vissa andra syntetiska former saknas helt (bekoninė kiaulininkystė T 1975 291 6, Šv 1976 18 25, Šv 1976 20 9, kailinių avių auginimas ŽŪZ, vilninių avių auginimas ŽŪZ, plonavilnių avių auginimas ŽŪZ, till och med plonavilnė avininkystė T 1977 221 4), att liknande ord utan betydelsen ”odling, näringsverksamhet” ofta har betydelsen ”industriell eller kommersiell verksamhet” och andra betydelser (pienininkas ”specialist på mjölkbearbetning; mjölkmottagare på mejeri eller försäljare” LKŽ I 407, mėsininkas ”den som arbetar inom köttindustrin eller köttförsäljningen” DŽ₂, 1. ”den som försörjer sig på kött och säljer det” Ilprk. ”rovdjur”, 2. ”den som tycker om kött” (SD 75 även ”köttbutik, slakteributik”) LKŽ VIII, kailininkystė ”pälsindustrin” DŽ₂, LKŽ V), och att serien inte är fullt ut realiserad (det saknas ord

201

*ullproduktion, *dunproduktion, *borstproduktion eller *gödselproduktion, medan fjäderhandlare bara betyder 1. ”någon som bedriver handel med fjädrar”, 2. ”skrivare”||”skrivkunnig” LKŽ X). Det viktiga är att detta är en typisk modell. Den utnyttjades framgångsrikt redan av K. Sirvydas, författaren till den första litauiska ordboken: SD¹¹²¹ pol. piekarz, lat. pistor — brödproducent, SD247 pol. piekarz, lat. pistor, pinsor — brödproducent, pol. piekarstwo, lat. furnaria, panificium — brödproduktion ”bakning av bröd (som näringsverksamhet)” LKŽ II. Att detta åtminstone i någon mån är symtomatiskt och inte sporadiskt tycks också framgå av att brödproducent 2. ”brödbagare” LKŽ II också används av två andra författare inom den äldre litauiska skrifttraditionen — J. Bretkūnas och S. Vaišnoras — alltså även från ett annat område, dessutom i texter: Och brödbagaren (bagaren, pajbagaren) syndade mot herren BB1Moz40, 1. De stal en liten bit bröd, som bakats av bagarna. <...> håller MTP 29. Den gamla modellen lever: regelmässigt uppstår vid sidan av mjölkproduktion även köttproduktion: kött- och mjölkproduktionskomplex T 1976 283 2; detta hindras inte alls av de tidigare betydelserna av köttproduktion — 1. LTIII272 (Bs) ”slaktande”, 2. KI444, föråldrat ”slakteri”.

I ryska är хозяйство: зерновое хозяйство — grūdu ūkis BZ I, ZŪŽ, EkŽ, молочное хозяйство — pieno ūkis BZ I, ZŪŽ, EkŽ, мясное хозяйство — mėsos ūkis ganska vanligt i stället för -водство. Det är nödvändigt att dröja lite längre vid betydelsen av ūkis. Tvåspråkiga ordböcker — både allmänna (BZ II, LŽ) och fackordböcker (ZŪŽ, EkŽ, PolŽ) — anger inte betydelser: хозяйство — ūkis. DZ₂ skiljer mellan 5 betydelser av ūkis: 1. ”en jordbruksenhet, ett område odlad mark med tillhörande egendom”: kollektiv gård (kolchoz), 2. ”en samhällelig produktionsform, summan av produktionsförhållandena i en samhällsformation”: socialistiskt hushåll (ССРЛЯ XVII hänför även коллективное хозяйство till denna betydelse, men det betyder ”kollektivt jordbruk”, inte ”kolchoz”), 3. ”produktion, ekonomi”: folkhushållning, jordbruk, 4. ”utrustning, inventarier, byggnader och andra förnödenheter”: fabrikens utrustning, sjukhusets utrustning, 5. ”bestyr, hushållsarbete”: hushåll. СРЯ skiljer mellan betydelserna hos ordet хозяйство nästan på samma sätt, men i något annan ordning (хозяйство 5.— ūkis 1.), och har dessutom en betydelse VI. Det är dock inte lätt att ordna hela mängden av sammansättningar enligt dessa 5 betydelser. II och V är inte aktuella för oss här. För IV behöver man bara notera utvidgningen, ökningen av sammansättningar — vagns- och garageverksamhet PolŽ, hamn-, lager- (förråds-), bostadsförvaltning EkŽ, till och med finansförvaltning EkŽ, verktygsförvaltning EkŽ, kraftverkets eldningsoljehantering T 1983 254 2, badhusförvaltning Bt 1983 7 17, antennbestånd KV 1981 27 6 — och beröra klassificeringen av artbeteckningar för betydelse III, som är förknippad med IV: inte ens ССРЛЯ XVII, som ger en detaljerad indelning i 5 betydelser och många underbetydelser med riklig illustration av sammansättningar, kan alltid hjälpa här. Exempelvis hänförs путевое хозяйство (: kelių ūkis EkŽ) ir хозяйство города till betydelse IV, medan betydelse III (ССРЛЯ XVII:s numrering 1. «<...>» ||«отрасль производства экономики») omfattar коммунальное хозяйство ir городское хозяйство, taip pat водное, топливное хозяйство. Men de största svårigheterna gäller hänförandet av artbeteckningar till betydelse I av ūkis (ССРЛЯ XVII хозяйство 3.) och betydelse III (ССРЛЯ XVII хозяйство 1.). Till exempel anges spannmålsproduktion under båda — både under «отрасль сельскохозяйственного производст-

202

va», och under «produktionsenhet (vanligen jordbruks-) med redskap och produktionsmedel».

På litauiska skulle betydelsen « отрасль» i СССРЯ XVII — ”produktion, ekonomi” i D₂₂ motsvaras av spannmålsjordbruk, det vill säga spannmålsodling, medan betydelsen «производственная единица» i СССРЯ XVII — ”jordbruksenhet” i D₂₂ — skulle motsvaras av spannmålsodlingens jordbruk. Men i ŽŪŽ och EkŽ återges зерновое хозяйство endast som spannmålsjordbruk. Finns det kanske inte ens några särskilda, separata spannmålsodlingsjordbruk? Eller har man kanske bara inte lyckats göra denna åtskillnad? Låt oss se på andra förbindelser: лесное хозяйство — skogsbruk ŽŪŽ, EkŽ, рыбное хозяйство — fiskodling ŽŪŽ, EkŽ, пушное хозяйство — pälsdjursuppfödning ŽŪŽ, животноводческое ir скотоводческое хозяйство — boskapsskötsel ŽŪŽ, EkŽ, овцеводческое хозяйство — fårskötsel ŽŪŽ, пчеловодное хозяйство — biodling ŽŪŽ, садоводческое хозяйство — trädgårdsodling ŽŪŽ, endast огородовоощное хозяйство — trädgårdsodlingsjordbruk EkŽ, племенное хозяйство — avelsjordbruk ŽŪŽ. Det skulle alltså innebära att de första betecknar näringsgrenar och de andra enheter. Men stämmer det verkligen? I språkbruket förekommer också skogsbrukets jordbruk T 1974 155 4, pälsdjursuppfödningens jordbruk T 1974 155 4, getuppfödningens sovjetjordbruk P 1974 3 102, och viltdjurshjordbruk T 1981 77 1, blomsterjordbruk KB 1976 4 44, medicinalväxtjordbruk T 1974 186 4, teodlingens sovjetjordbruk S 1974 101 3, öringodling MG 1975 8 11, och båda benämningarna — Aukštadvaris fiskodlingsjordbruk och Aukštadvaris fiskjordbruk M ir G 1976 9 20, liksom biodlingsgårdar MG 1975 9 15, fiskodlingskomplex MG 1976 8 30 och ”fiskfarmer” T 1981 163 2, mjölkproduktionskomplex LTE IV 120, kött- och mjölkproduktionskomplex T 1976 283 2 och mjölkkomplex T 1978 245 2, kött-mjölkkomplex T 1978 164 1, mellangårdsbaserade boskaps- och fjäderfäkomplex T 1977 28 2, boskapsuppfödningskomplex T 1974 274 2 och komplex för gödboskap T 1974 274 2, komplex för mjölkkor T 1974 274 2, komplex för avelskvigor T 1974 274 2, komplex för gödning av ungdjur LTE III 596, svinuppfödningskomplex T 1974 274 2 och Širvintos mellan gårdar belägna svinkomplex T 1978 115 4.

Om man bortser från sällsynta, inte etablerade förbindelser, t.ex.: havsjordbruk MG 1975 3 25, fiskartell P 1975 7 144, fiskkombinat Šv 1974 17 12, svampfarmer MG 1977 10 19, grodfarmer M ir G 1977 2 45, svampodlingskomplex T 1983 31 1 osv., borde man också diskutera avelsjordbruk och avelsgårdar. D₂₂ tar upp förbindelsen veislininkystės ūkis under betydelse 3. ”produktion, ekonomi”. Semantiskt är detta korrekt, men i praktiken uttrycks betydelsen ”näringsgren” vanligtvis helt enkelt med avel: Avel är en samling åtgärder för att förbättra rasen (besättningen) Galv 145. I betydelsen ”jordbruksenhet” används två benämningar: avelsjordbruk och avelsgårdar Šv 1975 21 6, avelsjordbruk, avelsgårdar Šv 1977 2 5. Att de redan används sida vid sida får en att tro att enheterna liknar varandra, men det är oklart hur de skiljer sig åt — kvantitativt eller kvalitativt. Så här säger specialisterna: Uppgiften för nötkreaturens avelsjordbruk och avelsgårdar är att föda upp och förädla nötkreatur av den aktuella rasen samt att sprida djur med högt avelsvärde Galv 148. Skillnaden mellan dem är kvantitativ: Nötkreaturens avelsjordbruk och

203

gårdar med avelsanläggningar Galv 149. Därför resonerar S. Keinys riktigt: ”En avelsanläggning visar att det på anläggningen finns djur eller fåglar som föds upp för avel och att deras raser kanske förbättras. Därför kan avelanläggningar i denna betydelse inte ersättas med avelsfarm, lika lite som den etablerade benämningen biodlings- eller trädgårdsbruk skulle kunna ersättas med bi- eller trädgårdsbruk. För övrigt skulle det i stället för en avelsanläggning eller ett avelsbruk naturligtvis mycket väl kunna passa det ord som finns belagt i ordböckerna: avelsgård” ⁷.

På ungefär samma sätt är det med хозяйство och ryska дело (: делать) — 6. bet. företag, firma; verksamhet, affärsrörelse, business [LZ biznis — (коммерческое) дело], handel, kommersiell angelägenhet BŽ I [tidningsspråkliga översättningslån som Beirutos affärsmässiga (=verksamhetsmässiga) aktivitet och den affärsmässiga (=affärs-, företagarnas) världen VN 1983 275 7], snävare — specialitet, område PolŽ, 4. specialitet, hantverk, yrke LmŽ I med litauiska motsvarigheter till benämningar på verksamhetsområden: pienininkystė — молочное дело LŽ, veislininkystė — племенное дело, животноводство LŽ, инструментальное дело — įrankininkystė, красильное дело — dažininkystė, литейное дело — liejininkystė, мельничное (мукомольное) дело — malūnininkystė, торфяное дело — durpininkystė PolŽ; på liknande sätt även кузнечное дело — kalvystė, слесарное дело — šaltkalvystė, плотничное дело — dailidžių darbai, dailidystė PolŽ; пожарное дело — ugniagesyba, строительное дело — statyba PolŽ, монетное дело — monetų kal yba EkŽ, горное дело — kalnakasyba, военное дело — karo reikalai, karyba BŽ I; ткацкое дело — audimas, токарное дело — tekinimas PolŽ.

Alltså kan vi här, tycks det, tämligen djärvt slå fast en första delslutsats: av de motsvarande modellerna i de två språken — lit. -(inin k)ystė/-yba/-imas||ūkis: ry. хозяйство/дело||-водство — är syntetiska modellelement mycket mer typiska för litauiskan — (inin k)ystė/-yba/-imas, medan analytiska element är tämligen typiska även för ryskan — хозяйство/дело.

Nu återvänder vi till ryska завод. Завод (: завести) har en avledningsvariant, заведение — 2. bet. ”handelsföretag, värdshus o. dyl.” (även увеселительное заведение), 4. bet. ”en särskild del, en gren av ett stort jordbruk” CCPЛЯ IV, 2. bet. företag (: ry. предприятие, lett. uzņēmums. — J. K.), verksamhet BŽ I, jfr verslamonė — bet. предприятие, промышленное заведение LŽ. Nu betyder заведение redan 1. ”institution, huvudsakligen en undervisnings- och uppfostringsinstitution” CCPЛЯ IV, 1. institution (учебное заведение — läroanstalt, skola) BŽ I. Här bör också nämnas

7. Keinys S. Avelsfarm eller avelsanläggning? — Kalbos kultūra, 1979, häfte 37, s. 44—45. Under arbetet med ett jordbruksencyklopedi och en termordbok tas dessa benämningar åter upp till diskussion, liksom de statliga avelsstationerna Galv 147 (se: Kuosa J., Gaivenis K. Avelsjordbruk, eller kanske avelsgård. — Žemės ūkis, 1983, nr 12, s. 27). Då ges tillfälle att hitta en plats i denna grupp och precisera betydelsen och formen hos liknande benämningar: Rudaminas avels- och reproduktionsfjäderfäfarm ŽŪ 1976 11 13, Zaporozjes sovjetiska avelsfjäderfäkollektivjordbruk med reproduktionsverksamhet T 1977 261 3, reproduktionsenhet för flera kollektivjordbruk T 1976 283 2, en selektionsfarm och flera större ankoravel- och reproduktionsfarmer M ir G 1981 6 18, Vilnius interregionala avelsföretag TAS.

204

обзаведение 2. vard. ”det man skaffar sig; saker som behövs för livet, hushållet, näringen o. dyl.” СССРЯ VIII, 2. vard. ”utrustning, bohag, inredning, saker, utrustning” BŽ II.

Den ursprungliga, mer allmänna betydelsen av ryska завод är alltså mycket vidare än ”produktionsföretag”, betydelsen hos fabrik; den ligger närmare betydelse 1 hos ryska предприятие: företag; verksamhet BŽ II. I förhållande till företag, fabrik och manufaktur är företag en hyperonym, medan fabrik och manufaktur är företagets hyponymer. I ryskan förhåller det sig något annorlunda: завод och фабрика är hyponymer till предприятие, men samtidigt är завод i sin ursprungliga betydelse en synonym till предприятие. Därför motsvarar fabrik завод, men завод betyder inte bara fabrik utan också företag, och i många fall varken fabrik eller företag, utan något annat.

Конский завод översattes med žirgynas redan 1926 i ”Veterinarijos zootechnija”; strax därefter, 1929, kom žirgynas med i A. Šolcas och J. Talmantas ”Vokiškai lietuviškas žodynas” som motsvarighet till tyskans Gestüt (uppgifter från LKŽ K). Žirgynas definieras i DZ₂ som ”gård för uppfödning av hästar” och i DZ₁ som ”plats där hästar hålls, hästgård”; ordet förekommer i tvåspråkiga allmänna ordböcker och fackordböcker: žirgynas — конный завод; коннозаводство, коннозаводское хозяйство LZ, конный завод — žirgynas BŽ I, конный завод ir коневодческое хозяйство — žirgynas ŽUŽ, коннозаводское хозяйство — žirgynas EkZ, завод рысистых лошадей — ristūnų žirgynas EkZ.

Berättelsen om Paukštynas och dess anpassning till betydelsen hos ryska птицефабрика är lång och märklig. LKŽ IX visar att ordet är betydligt äldre än птицефабрика. I betydelsen ”fågelzoo” användes paukštynas redan 1906 i S. Mečius ”Trumpas žemės aprašymas”, översatt från ryska av J. T. (=J. Tūbelis) och R. J. (=Rygiškių Jonas): De hoppades kunna sälja örnungarna till något fågelzoo eller djurpark (V., s. 42); ordet skapades sannolikt av J. Jablonskis⁸. Ungefär lika gammalt är žvėrynas: vid sidan av folkmunens žvėrinčius och hybriden žvėrinyčia (zveriu-darz, zwierzęniec) i A. Juškas lettisk-litauisk-polska ordbok från omkring 1875, tycks žvėrynas ha använts sedan omkring 1912: LL zwier-zyńiec — žvėrynas och i boken Zoologija skiriama sodiečiams, utgiven i Sejny och skriven av J. Gerutis efter Brehm: kom levande till Londons djurpark (bd 1, s. 68).

Betydelse 1. ”plats där tamfåglar hålls; fjäderfäfarm” LKŽ IX paukštynas användes redan i H. C. Andersens sagor översatta av J. Balčikonis. Exemplen i LKŽ IX är troligen hämtade ur 1923 års utgåva; här återger jag meningarna ur 1966 års utgåva: I fågelhuset bodde en hel del höns; bland dem fanns en stor tupp, som var mycket stolt och högmodig 67. Kuckeliku! Kuckeliku! Följ med mig, barn, så ska jag visa er den vida världen och föra er till fågelhuset 222. LKŽ IX ger ytterligare en mening med denna betydelse: Fågelhus och vassområden (=medelunus LKŽ K) omges av ett trådstaket. Den kommer från veckotidningen ”Žemaičių prietelius” (Telšiai, 1939, nr 15, s. 6). LKŽ K har också: fågelhuset bestod av höns av goda raser (Jaunasis ūkininkas, 1937, nr 21). Jordbrukaren

⁸ Jablonskis skrifter.— K., 1933, bd 2, s. 144.

205

<…> hade ett stort fjäderfäuppfödningsställe (Ūkininko patarėjas, 1938, Nr. 10). Här handlar det inte längre om sagor, inte om översättarens ord, inte om en tillfällig nybildning, utan om en verklig, officiell benämning. B. Valenta, kandidat i lantbruksvetenskap, informerar i artikeln ”Ankhållning i Litauen”: 1922 grundades vid Lantbrukskamrarna Litauens förening för uppfödning av tamfåglar och smådjur M ir G 1981 6 17. 1927 började Lantbrukskamrarna registrera avelsfjäderfäanläggningar <…>. 1930—1931 registrerades endast de fjäderfäanläggningar där man höll högst två raser och minst 10 fåglar av varje ras där, samma ställe. 1927 <…> beviljade understöd till ägarna av de registrerade fjäderfäanläggningarna <…>. 1932 avskaffades understöden och fjäderfäanläggningarna registrerades inte längre där, samma ställe. Men ordet användes, som vi sett, även därefter, ända till 1939, eftersom verksamheten fortsatte: Från 1934 började man organisera gårdar för avelsfåglar; <…> MLTE II 796. 1934 grundades en kläckningsstation för kycklingar i Panevėžys LTE VIII 514. Dessa fjäderfäanläggningar hade alltså inte dagens omfattning, men ordet paukštynas hade redan status som benämning.

Även under efterkrigsåren, innan dagens fjäderfäanläggningar tillkom, var ordet paukštynas inte ovanligt i tidskrifter och på andra håll, men dess betydelse — ”fjäderfägård”, ”fjäderfäfarm” eller ”fjäderfähus” — är svår att fastställa. LKŽ IX skiljer, utifrån exemplen från LKŽ K, ut betydelsen ”fjäderfähus”: Två kolchosladugårdar har byggts (= Pasta- tys LKŽ K), <…>, två fjäderfähus och annat (Valstiečių laikraštis, 1946, Nr. 28). LKŽ K har fler exempel: För att anlägga fjäderfäanläggningar i kolchoserna råder gynnsamma förhållanden (Panevėžio tiesa, 1949, Nr. 54). För närvarande har vi fortfarande få mekaniserade fjäderfähus. Detta är en allvarlig anmärkning mot konstruktörerna, de anställda vid Institutet för mekanisering och elektrifiering, som ägnar mycket liten omsorg åt mekaniseringen av fjäderfäanläggningarna (Tiesa, 1963, Nr. 258). I fjäderfäanläggningarna förökar sig ganska många olika kvalster: <…> (Danilevičius E., Šarkūnas V., Vinkevičius M. Veterinarinė parazitologija.— V., 1966, p. 180). Som motsvarighet till птицедвор anges paukštynas i PolŽ (1959), BŽ I, II (1967).

I Sovjetunionen uppstod moderna industriella fjäderfäföretag — på ryska птицефабрика БСЭ₃ XXI — 1930—1932. I Litauen var det första företaget av detta slag det i Vievis; det började leverera produktion 1967 (LTE VIII). Traditionen för benämningen respekterades dock inte tillräckligt. I MLTE II (1968) användes ordet paukštynas träffande: Den industriella fjäderfäuppfödningen leds av jordbruksministeriets fjäderfätrösk (grundad 1966), som omfattar 25 (av 33) specialiserade sovjetiska jordbruk för fjäderfäuppfödning och 2 stora fjäderfäanläggningar (1967). Men inte bara modersmålets tradition (eller åtminstone dess mönster) verkade, utan även påverkan från det ryska птицефабрика — på många håll vimlade det av uttrycket fågel fabrik. Språkvetarna agerade snabbt — 1970 skrev A. Vidugiris: ”Benämningen fågel fabrik uppstod genom en okreativ översättning av det ryska ordet завод, vars betydelse är mycket vidare än fabrik — det kan beteckna ett företag där man inte bara tillverkar något mekaniskt, utan också föder upp och odlar. I stället för fågel fabrik bör man säga och skriva fågel-

206

gård, jfr.: plantskola, hjortgård, stuteri” ⁹. I ZŪŽ (1971) finns ännu inte ordet птице-фабрика, bara птичник — 1. fjäderfähus, fjäderfäanläggning. I DZ₁ (1954) betyder paukštynas bara ”plats där fåglar hålls”: kolchosens fjäderfäanläggning; i DZ₂ (1972) — 1. ”plats för hållande av tamfåglar; deras farm”: kolchosens fjäderfäanläggning, 2. ”företag som föder upp tamfåglar för kött och ägg och producerar fjäderfäprodukter”: Vid den statliga fjäderfäanläggningen produceras flera miljoner ägg om året. LŽ: paukštynas — птицедвор; птицефабрика. Det är beklagligt att LKŽ IX (1973), liksom ZŪŽ, inte hann ta med denna betydelse av paukštynas.

I språkbruket, särskilt i tidningarna, hade paukštynas, såvitt bekant, svårt att vinna gehör bland språkvetare och redaktörer — man fick övervinna tidningsjournalisternas och vissa översättares tröghet samt bristande språklig kompetens. Än i dag är fågel fabriken som den lille djävulen — utkörd genom dörren kryper den in genom takfönstret. Den semantiska induktionen lyckades inte; interferensen pågår och upphör inte. Se hur TAS förvanskar den officiella benämningen och skriver Vilnius fågelfabrik 95. Troligen översatt från ryska (även om Vilnius statliga stuteri 265 återges på god litauiska). I pressen är det inte ovanligt att hitta någon Kaišiadorys fågelfabrik Šv 1977 22 2. I det återkommande tv-programmet ”Var arbetar våra pappor?” kungörs för barnen ”Utflykt till Vilnius fågelfabrik” KV 1983 41 9. Det är inte specialisterna, utan helt vanliga bildade människor som har svårt att vänja sig vid paukštynas och som ändå tycks ha nära till språket, till exempel litteratörer: fågel fabrik L ir M 1974 41 2, P 1981 1 101, KV 1983 43 3. Inte bättre är fjäderfäfabrik T 1974 23 3. Denna febrila fabrikifiering följer också av en allmän, olämplig och farlig benägenhet att undvika enkla, tydliga ord och en önskan att krångla till det. Om fjäderfäanläggningen inte kallas fågel- eller fjäderfäfabrik, används bredvid benämningen paukštynas beskrivningen komplex T 1980 47 1, och uttrycken fjäderfäanläggningens komplex T 1977 229 4, fjäderfäuppfödningskomplex L ir M 1974 39 12 uppstår. I notisen ”Fjäderfäanläggningen tog plats i ledet” står det: I Daugai fiskodlingsgård i Alytus distrikt lämnade byggnadsarbetarna över (=överlämnade) till drift den största anläggningen i republiken för uppfödning av ankor T 1978 7 1. Även ett stuteri beskrivs som ett komplex: Vilnius statliga stuteri i Riešė — ungefär en halvtimmes bilresa från staden — är ett stort hästuppfödningskomplex med ridhus, kapplöpningsbana och olika anläggningar för avels- och sporthästhållning T 1980 180 4. Modet att göra allt till komplex är ännu större, men det är en annan historia. Ofta räcker det att beskriva mycket av detta med ordet fabrik: <…> boskapsuppfödningskomplex är ett slags kött- och mjölkfabriker på landsbygden Šv 1975 7 21. Även när man bygger boskapsuppfödningskomplex, verkliga mjölk- och köttfabriker, är det omöjligt att klara sig utan stöd från vetenskapliga institutioner L ir M 1974 41 2. En gång bjöd jag in styrelsemedlemmar, specialister och de bästa jordbrukarna att se sig omkring i komplexet. Där fick de se en väldig köttfabrik ZŪ 1976 9 5. Vid Butuvydiškės sovjetiska jordbruksteknikum odlas mer än 300 hektar åker-

^⁹ V i d u g i r i s A. Paukščius auginame ar gaminame? — Kalbos kultūra, 1970, sąs. 18, p. 42.

207

ord på öppen och sluten mark. Man kan bara glädjas åt att det finns en så vacker grönsaksfabrik i huvudstadens närhet T 1982 190 2. Skogarna kallade den kände sovjetiske forskaren N. Jelagin ”fabriker för ren och frisk luft” T 1983 251 2. Och ibland beskriver folket också en ko som en fabrik. Men beskriver vi inte alltför ofta, påträngande och banalt i skrifter en organism som en fabrik och, omvänt, en fabrik som en organism? Har man inte gått för långt när samma sak kallas både förlossningsklinik och fabrik: Vårt institut är en forskningsinstitution med tillämpad inriktning och selektionsteknologisk profil. Där föds nya sorter av jordbruksväxter M ir G 1983 10 2 och: En verklig fabrik för nya sorter — förundras gästerna som besökt vårt förädlingscentrum där 4. Även måttfullhet är ett viktigt mått på språklig kompetens och språkligt beteende. Fågelfabriken är svår att bli av med, också därför att man tillsammans med liknande fabriker inte helt korrekt på litauiska även använder producera, produktion — av kött, mjölk, ägg, spannmål. Detta är ett separat och stort ämne som vi här bara ska belysa kortfattat. Denna produktion är en misslyckad översättning av ryska производство. Motivationen bakom Производство är inte ”tillverkning”, inte ”fabricatio” — det är en exakt motsvarighet (eller rentav en kalk) till latinets productio, ”frambringande, utsläppande”. Производство betyder inte bara 1. tillverkning, bearbetning, produktion (av stål, bilar) BZ II, utan också skapande: производство национального дохода — skapandet av nationalinkomst EkŽ. Därför bör följande rättas: ESPT-länderna producerar (= skapar) nu en fjärdedel av världens nationalinkomst <...> LO 1975 12 377. Производство återges också på litauiska på andra sätt, till exempel горное производство — gruvdrift BZ II, inte alls som exempelvis строительное производство — byggnadsverksamhet EkŽ, vidare 2. utförande (av arbeten), genomförande (av försök) BZ II [производство наблюдений — utförande av observationer MetŽ, производство съёмки — geod. utförande (=tagning) av en mätbild PolŽ, о производство услуг — tillhandahållande av tjänster EkŽ], 3. rättskipning, process (i domstol), mål, 4. befordran (till högre grad) BZ II. Jfr också воспроизводство — reproduktion, återställande; репродукция BZ I, производитель — 1. tillverkare, arbetare; utförare (av arbeten), 2. (inom djurhållning) avelsdjur, производительный — 1. produktiv; avkastande, продуктивность, fruktbar, 2. produktions-, производительность — 1. produktivitet (i arbetet), kapacitet (hos en fabrik), 2. produktivitet, производная — mat. derivata, производное — 1. ling. avledning, avlett ord, 2. kem. derivat, дериватас BZ II, словопроизводство — 1. lingv. avledning BZ II, делопроизводство — ärendehantering, <...> BZ I, произведение — 1. (utförande), genomförande, 2. tillverkning, 3. framkallande, åstadkommande (av ett intryck), 4. barnafödande, 5. befordran (till officersgrad), 6. härledning, 7. produkt (печатное произведение — trycksak), produkt, alster; konstverk; avledning, 8. mat. produkt, воспроизведение — 1. reproduktion, 2. återställande; репродукция, reproduktion, 3. biol. fortplantning BZ I. Därför preciseras det ryska ordet производство ofta med bestämningen материальное. En sådan precisering är onödig på litauiska: gamyba, materialinė gamyba LTE III — ”produktion, materiell produktion”.

208

Sedan länge har det vid flera tillfällen och i olika sammanhang, om än inte särskilt kraftfullt, föreslagits att inte använda gamybos, gaminti här. Så här rättar A. Vilutytė: Man skulle kunna producera mer mjölk (=mjölka fram mer) <...>¹⁰. Frågan behandlas konsekvent och adekvat; i en artikel riktad till specialister föreslog K. Gaivenis, om än med minimal argumentation, direkt och välgrundat utvinning av mjölk och kött¹¹. Logiken är enkel och järnhård: människan ger djuret, djuret ger människan (Vi ger kon grönt hö, kon ger oss vit mjölk), alltså får människan. Denna logik omsätts till och med i skriftspråket: Mjölkavkastning är ett djurs förmåga att ge mjölk. Den mäts efter den mängd mjölk som erhålls från djuret under en viss tid LTE VIII. Forskare inom husdjursvetenskap <...> utvecklar linjer av snabbväxande hybridgrisar som ger kött av bättre kvalitet L ir M 1974 41 4. Nötkreatur ger kött av hög kvalitet: kalvkött och nötkött Galv 3. Mycket kött fås också från utslagna kor Galv 54. Litauiska svartfår ger fin ull och välsmakande fårkött VGP 16. <...> fåren ger 7,3 kg ull vardera JG 1976 10 28. Det bästa skinnet fås från kalvar och kvigor Galv 55. Sådan användning härrör från talspråket: LKŽ III gauti 2. ”förtjäna, ha nytta av”: I fjol fick vi honung Drsk. I år fick vi ganska mycket honung Jnšk, 1. ”skaffa sig, vinna”: <...> ||Har ni fått någon svamp? Nj. Vi blev bara blöta, och fick ingen fisk Pn (här får man utan att ge något — från naturen). Sådan utvinning har sedan länge använts i viss utsträckning. DŽ₂ anger under utvinning ”organiserat erhållande av något” inte bara kolbrytning utan också mjölkutvinning. I pressen förekommer stora komplex för utvinning av fläsk, nötkött och mjölk M ir T 1977 7 35, spannmålsutvinning JG 1974 11 24, och man skriver: Mer kött, mjölk, ägg, bomull och andra produkter erhölls T 1980 279 1. När det gäller kött- och mjölkutvinning per 100 hektar jordbruksmark gick vi om Lettland M ir G 1980 6 5. Per hundra hektar jordbruksmark kommer 172 centner kött och 748 centner mjölk att erhållas T 1974 297 2. Alltså betecknar utvinning inte bara utvinnande, extraktion — добыча LŽ, utan också производство. Utvinning sprider sig också på andra områden, exempelvis: Information blev på 1900-talet en strategisk råvara, och utvinning, bearbetning och användning av den blev en viktig inriktning för inrikes- och utrikespolitiken L ir M 1983 45 4.

Det ord utvinning som intresserar oss får visserligen svårt att slå igenom. Orsaken är interferens. Och naturligtvis också slarv. Det framgår av oberättigade variationer i bruket: få: kött <...>, mjölk <...>, ägg <...> LTE IV 119 och nötköttsproduktion där 120. Ett fjäderfäföretag är ett företag som på industriell grund producerar fjäderfäprodukter (ägg, fjäderfäkött) LTE VIII 513 och per år (1976) erhålls omkring 17 miljarder ägg och produceras omkring 0,5 miljoner ton fjäderfäkött där 514. Nötkreatur ger mycket och bra gödsel; därför hölls nötkreatur förr i tiden för gödselproduktion

¹⁰ Vilutytė A. Dėl „Valstiečių laikraščio“ kalbos.— Kalbos kultūra, 1968, sąs. 15, p. 41.

¹¹ Gaivenis K. Tuščiai skambantys žodžiai.— Žemės ūkis, 1974, Nr. 3, p. 39.

14 Užsak. Nr. 1007

209

Galv 4. Ännu är segern långt borta inom produktionen – det finns gott om allehanda översättningslån och ohemska produktionsformer (och fabriker). En modern bondgård med snövita, glänsande tvättrum, duschar och vilorum liknar inte alls den gamla, sotiga ladugården full av spindelväv. Numera ser den snarare ut som en liten mjölkproduktionsfabrik (=som en liten mjölkproduktionsfabrik) TM 1974 11 11. Under den tionde femårsplanen ska stora komplex för produktion av slaktkycklingar byggas T 1976 283 2. En fjäderfäanläggning med 700 000 höns ”producerar” dagligen 250 kg ammoniak och 150 kg damm T 1979 81 4. Detta är hämtat ur pressen. Men inte ens en lärobok för tekniska skolor undgår köttproduktion Galv 4, 5. Journalisten S. Kašauskas ironiserar: Om produktionen når en sådan specialiseringsgrad att en fabrik bara tillverkar vingar, en annan ben, medan en särskild monteringsavdelning i den centrala huvudfabriken ansvarar för att sätta ihop alla dessa delar till en enda kyckling, kan man förutse att vi kommer att få uppleva de allra mest häpnadsväckande överraskningar L ir M 1974 39 12.

Skämtsamt förekommer också att odla kött: En vetenskapligt sammansatt foderstat är utmärkt både för djuret och människan. Det ena blir optimalt fetare, medan den andra sparar tid. Jag säger bara: numera föder bonden i själva verket upp enbart kött till vårt bord. Känslorna inför ett ”kött- eller mjölkdjur” fostras och förfinas knappast L ir M 1978 2 10. Men ordet odla används ibland på liknande sätt även i allvarliga sammanhang: I frihet är både brödet mer mättande och vattnet renare, och snart ska vi odla fram kött Šv 1974 12 8. Dessa områden kallas öknar endast i geografisk bemärkelse <...>. Där odlas omkring 99 procent av bomullsråvaran och all karakul T 1975 244 4. Det blir möjligt att bygga mycket kraftfulla anläggningar för avsaltning av havsvatten och bevattna dagens öknar med avsaltat (=avsaltat, avsaltat) vatten och odla livsmedel där för miljontals människor M ir G 1978 5 6. Detta språkbruk har visst stöd också i folkspråket: Nu kommer grisen att växa till sig på fläsk, och han vill slakta Jrb. Av det goda livet växer också magen Gs. Han måste ha gott bröd nu, eftersom han odlar nacke Gs (LKŽ I). Det där fåret duger inte, det odlar bara kött Skr (LKŽ VIII). I år har brödet vuxit till för alla Ktk (LKŽ II). Men man bör inte låta sig förtjusas alltför mycket av att odla kött i skrift, och särskilt olämpligt är det att slita ut det numera vanligare uttrycket att odla bröd.

Man bör inte heller finna sig i att produktion produceras: <...> i förortsbyn Pagiriai ska sammanlänkade komplex för p r o d u k t i o n a v g r ö n s a k e r o c h h u s h å l l s d j u r s p r o d u k t e r växa fram [=grönsaker och animalieprodukter] T 1974 293 4. Och växthusets ägare <...> har redan levererat flera hundra ton färska gurkor och tomater till konsumenterna. Nästa år kommer det att p r o d u c e r a s (=erhållas) produkter i en omfattning som överträffar republikens för närvarande största grönsaksleverantör, Tauralaukios sovjetgård i Klaipėda-distriktet T 1974 293 4.

Även följande språkbruk är misslyckat: En god växtsort kan under p r o d u k t i o n s- (=ekonomiska) förhållanden ge en tiondel större skörd T 1983 57 1. Detta är Posj et-baserat försöksmässigt p r o d u k t i o n s- (=kommersiellt) havsbruk. Det var först i landet med att börja odla blötdjur – pilgrimsmusslor T 1983 187 2.

210

En produktionsgård, till skillnad från en avelsgård, skulle kanske kunna kallas kommersiell eller jordbruks- ¹².

Till det omänskliga bruket av produktion och fabrik, fabriksanläggning bidrar nog i hög grad också den felaktiga uppfattningen att industri, även agroindustri, alltid måste innebära produktion. Men allt som är industri är inte produktion. Industri är inte bara mekanisk tillverkning; det är också utvinning, bearbetning eller förädling, syntetisering och till och med service och tjänster, exempelvis fritidsindustrin T 1983 274 4. Det är glädjande att finna utvinning av mineral i pressen VN 1983 275 7. Men i pressen konkurrerar helt olämpligt oljeutvinning T 1973 207 3, 267 3, 269 3, 288 3, 302 4, M ir G 1973 9 5, 11 22, gasutvinning M ir G 1973 9 5, T 1973 290 3, med oljeproduktion VN 1973 246 3, Šv 1976 9 27. Det är endast språklig vårdslöshet och ansvarslöshet att använda gasutvinning, men oljeproduktion T 1973 206 2. Man behöver inte säga livfullt och bildligt världens oljeproducerande länder VN 1974 90 3, men oljeproducerande arabländer T 1973 264 3, 273 3 är oförsvarligt. Ingen kommer på att säga oljeländer, fastän industriland, vinland och liknande är helt vedertagna. Olje- och gasproduktionsindustri T 1973 248 3 bör ändras till olje- och gasutvinningsindustri. EkŽ, PolŽ, LŽ, BŽ I, II, LTE I 276 utvinnande industri (добывающая промышленность) LTE I 276 bör ombildas till utvinningsindustri LTE IV, IX, jfr malmutvinningsindustri EkŽ, oljeutvinningsindustri EkŽ. Extraktiv industri BŽ I har, liksom bearbetande industri EkŽ, LTE I, IX, mindre chans att bli norm än bearbetningsindustri PolŽ, jfr metallbearbetningsindustri PolŽ, träbearbetningsindustri PolŽ, EkŽ.

Kanske försvagas utvinningens ställning i språkbruket också av att någon större ordfamilj med roten gav- inte uppstår i litauiskan genom semantisk induktion från andra språk – *gavūbininkas, *gavūkla, *gavūklininkas – medan A. Vireliūnas fängslade ord gavūnys (liksom det semantiska översättningslånet išdava från tyska Ergebnis) har betydelsen ”resultat” (även om det är bokligt och sällsynt).

När det översättningslånsbaserade uttrycket mjölk- och köttproduktion har ersatts med det litauiska utvinning är problemen och svårigheterna här ännu inte över: köttindustrin gör reklam för industriell köttproduktion LTE VII 422, T 1976 26 2, och mejerikombinaten – mjölkproducenter Šv 1980 21 11. Således producerar vissa på nytt det som andra redan har producerat: När det gäller kött- och mjölk p r o d u k t i o n [=(industriprodukter)] per capita ligger Litauen på en av de främsta platserna TSRS LTE VII 180. Förutom kött- och mjölk p r o d u k t i o n (=industri), utvidgades konditori-, bröd-, bageri-, kvarn-, sprit-, öl- och tobaksindustrin något mer LTE VII 180. Tillväxten i mejeriindustrins produktion framgår av tabell 4. Till mängden mjölk som p r o d u c e r a s per invånare (=mjölkprodukter per invånare) (1979 – 768 kg) ligger Litauiska SSR på andra plats i Sovjetunionen (efter Estniska SSR) och på fjärde plats i Europa (efter Danmark och Finland), klart före USA LTE VII 599. Under mellankrigstiden kallades köttindustriföretagen köttfabri-

¹² Plg. Kuosa J., Gaivenis K. Min. str.— Žemės ūkis, 1983, Nr. 12, p. 27.

211

... LTE VII 422, vid slutet av 1940 döptes de om till köttkombinat samma ställe 423. Där finns mekaniserade linjer för produktion av malet kött (=köttmalning), som producerar malet kött (=mal kött) M ir G 1973 7 1. Köttindustriföretag eller köttförädlingsföretag LTE VII 422 har också haft enklare namn som slakterier, korvverkstäder, korvfabriker LTE VII 422, men från vår industris höjder verkar de primitiva LTE VII 422, och därför har inte heller deras benämningar blivit populära. Det är förståeligt att kött- och mejeriföretag inte bara behandlar (vart och ett av dessa köttindustriföretag kunde i genomsnitt behandla 400—500 bacon grisar per dygn LTE VII 422) och förädlar (industriellt förädlas ~95% av alla djur och fåglar LTE VII 422), utan också producerar: Köttindustrin — <…>. Den omfattar slakt av djur och fåglar samt produktion av kött, korv, köttkonserver, halvfabrikat och andra kulinariska produkter. Dessutom tillverkar köttindustriföretag även torrfoder, medicinska preparat (insulin, heparin, lipokain), lim, gelatin samt fjäder- och dunprodukter LTE VII 422. Ett mejeri är ett företag där mjölk behandlas (separeras, pastöriseras, kyls) och förädlas (smör, ost, kefir, kvarg, gräddfil och mjölkkonserver tillverkas) LTE VIII. Lämnar vi åt ett annat tillfälle de mindre betydelsefulla detaljerna – tillverkning av kefir, smör och liknande, liksom tillverkning av fjäder- och dunprodukter – och utan att diskutera hur mycket bättre ordet görande skulle vara här, utan att i övrigt förneka produktionsmomentet inom kött- och mejeriindustrin, tenderar vi ändå att tro att förädling snarare är ett görande än en produktion. Detta framgår redan av språkbruket – vid sidan av fabriken för torr skummjölk Šv 1974 11 6, S ir A 1975 2 2 förekommer också mjölkgörande: Mjölk görs också av mjölkpulver och kondenserad mjölk (rekonstituerad mjölk) LTE VIII 598. Rekonstituerad mjölk framställs industriellt av torrmjölk på följande sätt: <…> LTE X 55. Även industrin kan göra, inte bara producera!

Förutom den agroindustriella och industriella mjölk- och köttproduktionen, som man skulle kunna kalla den första utvinning på litauiska och den andra industri eller (industriproduktion), måste ytterligare två slags mjölk- och köttproduktion diskuteras – ersättningsproduktion eller syntetisk produktion samt organisk, naturlig produktion.

Det första kallas vanligen tillverkning: I vissa länder (t.ex. Japan och USA) tillverkas en mjölkersättning av växter. Dess sammansättning liknar den naturliga mjölkens LTE VIII 598. Inte bara cederträ är mycket värdefullt <…>, utan också fröna – ceder nötter, som innehåller 56—79% fett, proteiner, kolhydrater, salter och vitaminer. Av dessa nötter tillverkas cedermjölk, grädde och smör M ir G 1973 11 22. I vårt land var den första syntetiska livsmedelsprodukten konstgjord kaviar. Sovjetunionens vetenskapsakademis institut för elementorganiska föreningar började utveckla den 1963 och har nu slutfört arbetet. En pilotanläggning för tillverkning av kaviar har konstruerats M ir T 1975 8 29. Femton år senare väcktes intresset för soja åter i USA, men nu på ett klokare sätt – man började tillverka kött av soja, eller snarare köttsubstitut. Artiklar om ”sojakött” och ”soja-kycklingar” trycks ofta inte bara i reklampublikationer utan även i ansedda vetenskapliga tidskrifter

212

”kycklingar” och så vidare. Kemister och teknologer försöker eliminera den specifika smaken och lukten hos sojaproteiner, ge dem en fibrös struktur och smaken och aromen av naturligt kött. Redan för tio år sedan tillverkade sex amerikanska företag köttsubstitut av soja. Nu är de dubbelt så många. År 1970 uppgick produktionen av sojakött till 20 tusen ton M ir G 1977 5 10. Köttimitationer tillverkas på olika sätt samma ställe. Men det är inte omöjligt att producera sådana livsmedel, jfr: Av soja framställs tre slags proteinprodukter: koncentrat, isolat och strukturerade produkter som imiterar kött. Koncentrat erhålls genom att avlägsna de icke-proteinhaltiga ämnena från avfettat mjöl samma ställe.

Organismen producerar däremot mjölk naturligt: En grupp amerikanska forskare under professor Piris ledning undersökte under tjugo år den naturliga mjölkbildningsprocessen hos olika djur. De lyckades skapa en ”mjölkmaskin”. Apparaten bearbetar gröna växter och utvinner protein. Därefter tillsätts omkring 50 olika ämnen: socker, aminosyror, vegetabiliska fetter, hormoner och annat. Näringsvärdet och smaken hos den syntetiska mjölken skiljer sig nästan inte från den naturliga mjölkens Šv 1974 21 31. Olika forskare har olika syn på vetenskapen. För vissa är den, enligt Stiller, en jungfru, helig och oberörbar; för andra en god liten ko som producerar smör… M ir G 1973 10 4.

Naturligtvis bör man inte tro att produktion är det enda sättet att benämna dessa företeelser. Det finns också andra alternativ, till exempel köttgörande och mjölkgörande (jfr blodbildning).

Mikrobiologiindustrin är ett särfall – en industrigren vars produktionsprocesser bygger på mikrobiologisk syntes av ekonomiskt värdefulla produkter från icke-livsmedelsråvaror (kolväten från olja och gas, trädhydrolysat), liksom från avfall från industriell bearbetning av sockerbetor, majs, oljeväxter och spannmålsväxter LTE VII. Det finns industrier för fodergäst, antibiotika, enzymer och lysin samt företag för framställning av fodergäst genom hydrolys samma ställe. Naturlig, spontan mikrobiologisk syntes sker i organismers celler: komplexa föreningar bildas av enkla samma ställe. Biosyntes är bildandet av organiska ämnen i levande organismer eller i en artificiell miljö från enkla föreningar som påverkas av enzymer LTE II. Men producerar industriell mikrobiologisk syntes, och om så är fallet, producerar den då bara?

Först bör det sägas att även naturlig biosyntes – naturens, organismers och organs produktion av olika ämnen – inte bara uttrycks med ordet skapa (som passar och behövs ensamt i ett annat fall, med betydelsen ”creare”: Det är enzymer som den levande naturen själv har skapat och som finns i levande celler M ir G 1983 10 5), utan även med producera, liksom ge och få, ja till och med ackumuleras: Biologisk produktivitet är intensiteten i ackumuleringen av organisk materia (biomassa) i naturen. Den anger hur mycket biomassa (<...>) ett ekosystem, en biocenos eller en del därav förmår producera per tidsenhet. Primärproduktionen ges av växterna <...>. <...> Den organiska materia som ackumulerats i växterna används genom olika näringskedjor för ny produktion – för att skapa djurbiomassa LTE II 156. Landskapet förändras mycket snabbt; syftet med dessa arbeten är att få fram så mycket livsmedel som möjligt <...>.

213

Ju mer och mer varierad växtlighet det finns, desto mer solenergi utnyttjas och desto större biomassa p r o d u c e r a s. I det nya landskapet måste det alltså skapas bättre förutsättningar än i det naturliga för att utnyttja solenergin och e r h å l l a en större biomassa. Biomassa s k a p a s inte bara av växter <…> MG 1974 6 7. Metaforiska men naturliga är sådana beskrivningar: Naturen är den äldsta men fulländade fabriken: den arbetar utan avfall N 1977 9 59. Naturzoner är fabriker för organiskt material med olika produktivitet LK 12.

Mikrobiologiindustrin producerar också: biosyntesprincipen utnyttjas vid framställning av vitaminer, hormoner, aminosyror, antibiotika och andra biologiskt aktiva föreningar LTE II 157. [Mikrobiologiindustrin] Tillverkar proteinpreparat och vitaminkoncentrat, aminosyror, vitaminer, enzympreparat samt produkter från fullständig bearbetning av vegetabiliska råvaror (furfural, xylitol) LTE VII 483. Men denna produktion går till så att människan tvingar naturen att tillverka det hon behöver: Inom en nära framtid kommer det att löna sig att tvinga mikroorganismer att framställa rent kemiska produkter — olika alkoholer, aceton, propylenoxid m.m. Hittills har råvaran för framställning av dessa ämnen varit petroleum, i något mindre utsträckning stenkol och naturgas M ir G 1983 10 4. Därför har också olika mikroorganismer tagits i bruk för framställning av enzymer av animaliskt och vegetabiliskt ursprung samt vissa aminosyror M ir G 1975 2 7. Saken är den att själva mikrobiella cellen producerar ett helt komplex av olika ämnen M ir T 1975 2 7. Mikrobiologiindustrins företag kallas fabriker: I Litauen började Kėdainiais biokemiska fabrik och Vilnius fabrik för enzympreparat sin verksamhet 1970 LTE VII 483. En biokemisk fabrik skiljer sig ändå en del från en kemisk fabrik. En biokemisk fabrik skulle också ha kunnat uppstå — även här används gauti ’erhålla’: <…> teknisk eller industriell mikrobiologi [undersöker] mikroorganismernas betydelse för jäsning och deras användning för att erhålla aminosyror, vitaminer och antibiotika <…> LTE VII 482. Det förekommer proteinproduktion M ir T 1974 10 18, framställning av foderprotein M ir T 1974 10 18. Det bör påpekas att framställning också kan skilja sig från industriell produktion, jfr Laboratorie-, halvindustriell och industriell teknik för framställning av svamp- och tekniska enzymer för Vilnius fabrik för enzympreparat utvecklas av det Allunionsinstitutet för tillämpad enzymologi (i Vilnius) LTE VII 483. Mikrobiologin (eller dess industri i sig) tycks också kunna skapa, i betydelsen ’creare’: Mikrobiologiindustrin har fått en mycket kraftfull metod för att skapa stammar av högproduktiva organismer, vilket gör det möjligt att kraftigt öka produktionsutbytet M ir G 1983 10 5.

Vid sidan av produktion används ibland också odling: Industriell jästodling började 1914 <…> Den första verkstaden i Sovjetunionen för tillverkning av foderjäst byggdes 1935 vid försöksfabriken i Verchneedneprovsk. Näringssubstratet för jästodling bereddes av halmhydrolysat M ir G 1978 2 8.

Ett annat sätt att få den levande naturen att arbeta i industrins tjänst är inte syntes av biologiskt aktiva ämnen (enzymer, vitaminer, hormoner) LTE II

214

149, utan industriell uppfödning av organismer, till exempel alger, trikogrammer och insekter, vid särskilda uppfödningsanläggningar: I Japan har den första industrianläggningen som ska producera chlorella tagits i drift. Denna anspråkslösa alg <...> odlas under belysning från en ”artificiell sol” <...> T 1976 27 3. På Krim bygger vi en biofabrik där vi föder upp äppelfruktvecklare i stora mängder KV 1983 48 14. I Sovjetunionen finns flera fabriker som producerar insekter MG 1976 2 7. Sådan produktion och sådana fabriker (även biofabriker!) är rena absurditeten.

Den andra delslutsatsen skulle vara följande: ryska производство och завод: en stark och omfattande induktion visade att litauiskan har många möjligheter till adekvat uttryck (det ligger varken inom ramen för denna artikel eller inom författarens förmåga att slutgiltigt avgöra alla fall av optimalt val mellan dem), men alla har inte utnyttjats på lämpligt sätt, och några förbisågs helt i början, skymda av interferens.

Den ryska завод-induktionen påverkade ogynnsamt paukštunos öde och funktion, vars historia vi tidigare har belyst. Paukštynas är bildat med det produktiva suffixet -ynas, jfr, utöver de redan nämnda, bitýnas (rus. пчельник), skruzdėlynas (rus. муравейник) och andra. Att sådana bildningar är typiska för litauiskan framgår tydligt av knygynas (inte bokhandel!), rankraštynas (rus. рукописный отдел), vardynas (rus. именной указатель), žūrynas (rus. карьер гравия), šiukšlynas (rus. сорная куча), sąšlavynas (rus. мусорная куча), skudurynas Plv, Jrb ”plats för uppköp av lump; uppköpsställe för återvinningsmaterial” LKŽ XII. När vi återgår till djur och fåglar bör några saker noteras. För det första finns det i folkspråket många liknande sällsynta ord: varlynas DŽ₂, lapynas LKŽ VII, musynas LKŽ VIII. Många av dem finns inte upptagna i ordböckerna (katynas, šunynas, vaikynas). Många liknande tillfälliga ord förekommer i skrift: balandynas LKŽ I, karvelynas LKŽ V, kralikynas, kalakutynas LKŽ V, barsukynas LKŽ I, šunynas Šv 1975 24 27, P 1982 9 187, L ir M 1983 24 16. Ett tillfälligt ord i folkspråket kan ibland, kanske utan att man ens vet om det, skapas spontant i en enskild verkstad. Bröllopshjälpssångens kiaulyną LKŽ V dammades åter av författaren V. Misevičius (Šv 1975 21 4). Ibland är det svårt att avgöra vem som har skapat dem. För det andra har liknande ord ofta status som vetenskapliga eller folkliga termer, eller kan få sådan status: stumbrynas MG 1971 2 5, fazanynas (inte belagt i ordböckerna), veislinis šunynas N 1975 5 48; lapynas Plv ”pälsdjursfarm” (inte belagt i ordböckerna). För det tredje ersätter de internationella ord tämligen väl: žolynas Mt — herbar(ium)as, rožynas LKŽ XI (SD320) — rozariumas, roplynas KV 1980 24 13 — terariumas, gyvatynas LKŽ III — serpentariumas, vabzdynas ^DŽ₂ — insektariumas. Det är särpräglade och levande ord i litauiskan.

Ännu en fråga gäller större precision i benämningen. För närvarande specialiserar sig fjäderfäfarmer och nya fjäderfäanläggningar främst på uppfödning av höns M ir G 1981 6 18. Varför kallas de då inte vištynai? Vištynas förekom tillfälligt under mellankrigstiden (Šalčius M. Svečiuose pas 40 tautų. — K., 1935, t. 2, p. 225; Ruokis V. Per Europos ir Afrikos kraštą. — K., 1933, p. 159). Nu finns ordet också upptaget i lexikografin: vištynas — купу-

215

en farm, en fjäderfäfabrik; fågelgård LZ. Fjäderfägård finns redan i DŽ₁. Märkligt att läsa: en fjäderfägård med 700 000 höns (=hönsgård) T 1979 81 4. Niandamas broilerfjäderfägård (=broilergård) VN 1983 237 3. Om de specialiserade litauiska sovchoserna för fjäderfäuppfödning inte alls håller ankor M ir G 1981 6 18, varför kallas de då inte sovchoser för hönsuppfödning? Varför kallas bara hönsgården för fjäderfägård? I periodiska publikationer används också andgård: På ett år ger andgården 200 000 rb i vinst T 1976 171 2. Meteliai andgård MG 1977 10 15. Produktiva andgårdar T 1983 268 1. Andgård är inte en separat officiell benämning, utan bara en avdelning: Vattenfåglar föds upp på fiskodlingar M ir G 1981 6 18, exempelvis andgårdarna i byarna Muižė och Ventė vid Kintai fiskodling. M ir G 1976 6 22. I pressen förekommer också komplex: vid Daugai fiskodling i Alytusdistriktet överlämnade byggnadsarbetare (=lämnade över) till drift ett av republikens största komplex för ankavel. I dess sju verkstäder har moderna kläckningsanläggningar och mekaniserade linjer för gödning av fjäderfä installerats, och automatiska regulatorer för mikroklimat och belysning har monterats T 1978 7 1 (notisens rubrik är karakteristisk — F j ä d e r f ä g å r d har tagit plats i ledet). LKŽ K belägger andgård från folkspråket: På vägen såg vi en stor andgård nära vägen Prn (troligen Išlaužas.— J. K.). För folk är det bekvämare att säga kortare — andgård. Och mer självklart — fiskarna syns inte. Förresten finns även fiskdamm MG 1975 8 31. BŽ II (рыбный пруд). <…> det finns bara en gåsfarm vid Bukta fjäderfäsovchos i Kapsukasdistriktet M ir G 1981 6 18. Även här har man tyvärr inte tagit vara på gås-, som enligt uppgifter i LKŽ K är känd från J och Skr (J. Balčikonis uppteckning).

Eftersom paukštunas också motsvarar den äldre птичий двор, behöver några ord sägas också om andra litauiska motsvarigheter till rys. двор. Även om двор (förutom rūmai och dvaras) betyder 1. gård, sluttning och 2. jordbruk (även хозяйство), gård BŽ I, förmedlas inte hela betydelseomfånget hos rys. двор med dessa ord: гостиный двор — butiksrader, handelsgård (med enskilda butiker) BŽ I, handelshus EkŽ, handelshus [hall], handelskvartal, butiksrader (i en särskild byggnad) LmŽ I, товарный двор — godsstation, gård BŽ I, постоялый двор — gästgiveri BŽ I, gästgiverigård EkŽ, лесной двор — virkes- och vedlager BŽ I, арматурный двор — armeringsplats BŽ I, литейный двор — gjuteri BŽ I, монетный двор — myntverk BŽ I, myntverk (palats) EkŽ, скотный двор — kreatursgård, kreatursinhägnad, boskapsgård, fålla BŽ I, ladugård, kreatursgård ŽŪŽ, ladugård, ladugårdar LmŽ I, скотопрогонный двор — kreatursfålla, kreatursgård ŽŪŽ, выгульный двор — kreatursgård ŽŪŽ, LmŽ I, лаидараѕ ŽŪMŽ. (LTE VI — laidaras, diendaržis). Även om de litauiska motsvarigheterna uppvisar viss variation, är det här, ur perspektivet semantisk induktion av rys. двор, främst fråga om tydliga och välformade benämningar. Bland de viktigare kan nämnas induktionen och interferensen kring товарный двор, till exempel: Panerių stations godsgård VN 1983 177 1, stationernas godsgårdar och öppna upplagsplatser VN 1983 250 1. Mest aktuell är induktionen av машинный двор i litauiskan. ŽŪŽ, LmŽ I

216

det är alltså maskinplan, ZUMZ — teknikgård. Specialister kallar det också teknikgård: Det går inte att använda maskin- och traktorparken på ett ändamålsenligt sätt utan lämplig plats eller lokaler <...>. Denna plats med de byggnader som finns där kallas jordbrukets teknikgård Ekspl 309. På teknikgården finns platser för uppställning av jordbruksmaskiner, garage, reparationsverkstäder, lager, tvätthall, tankar för oljeprodukter och en brandstation där.

Iš to aišku, kad vadinti mašinų aikšte dalyką, kurio tik sudaromoji dalis yra aikštelės, nėra tikslu nei praktiškai paranku. Antrasis variantas — technikos kiemas — dabar daugiausia vartojamas (ŽŪ 1974 2 20, 1975 8 5, T 1973 285 1). Kiemas čia irgi abejotinas: kieme — aikštelės ir pastatai! Žodžio technika vartojimas dabar neįmanomai plinta, metaforėja, daugiskaitėja. Todėl ir technikos parkui T 1973 271 4, ŽŪ 1974 2 13 nepritartume. Nėra tikslūs nei mechanizmų parkas T 1973 295 3, nei mechanizacijos kiemas S ir A 1973 9 5. Taigi ir 3 pavadinimai, net po minėtos knygos (Ekspl) išleidimo (1972 m.) konkuravę technikos kiemą, nėra vykę. Netiktų čia nei nežmoniškai plintantis daugiaaprasmis ūkis. Stotis vėlgi nepageidautinai asocijuotųsi su dar prisimenamomis mašinų ir traktorių stotimis bei aibe kitokių stočių. Bet pats knygos pavadinimas — Mašinų-traktorių (=Mašinų ir traktorių) parko eksploatacija — savaime kelia paprasčiausią klausimą, kodėl čia nepasinaudota natūraliausiu pavadinimu: mašinų ir traktorių parkas? Juk parkas — tai ne tik 4. „transporto priemonių visetas“, bet ir 3. „transporto priemonių (<...>) stovėjimo ir remonto vieta“ DŽ₂! Bet suveikė машинный двор indukcija, ir sutrikome…

Rys. завод i betydelsen ”företag för produktion eller utvinning, arbetsplats” motsvaras i litauiskan, förutom gamyklos, av många andra benämningar — darykla (завод, мастерская LŽ): alaus darykla (пивоварный завод), jfr aludaris (пивовар→Pivoras), aludarystė; vyno darykla (винодельческий, винный завод, винозавод), jfr vynudarys, vynudarystė, degintdaris; midaus darykla (мёдодельческий завод), jfr midudaris; mielių darykla (дрожжевой завод); sviesto darykla (маслодельный завод, маслозавод); sūrių darykla (сыродельный, сыроваренный завод); muilo darykla (мыловаренный завод), jfr Muldaris (<muildaris); varykla (2. перегонный завод LŽ): spirito varykla (винокуренный завод, винный завод); naftos varykla (нефтеперегонный завод); virykla (2. завод для варки чего-л. LŽ): muilo virykla (мыловаренный завод); lydykla (плавильный завод): plieno lydykla (сталеплавильный завод); liejykla (литейный завод): plieno liejykla (сталелитейный завод); špiažaus liejykla (чугунолитейный завод); rūdos liejykla (горный завод); deg ykla: kalkių deg ykla (известковый завод); pieninė (молочный завод, маслозавод); sūrinė (сыродельный, сыроваренный завод); plytinė (кирпичный завод); dujinė (газовый завод); kalkinė (известковый завод); lentpjūvė (лесопильный завод). Även ryskan har syntetiska benämningar. De används vid sidan av завод, till exempel: сыроварня, плавильня, литейная, лесопильная, eller förekommer enbart,

217

t.ex.: маслобойня — oljepress, oljekokeri, воскобойня — vaxsmälteri, солеварня — saltkokeri, avdunstningsverk, смолокурня — tjärbränneri, дегтярня — tjärverk, tjärbränneri. Vi kastar bara en kort blick på polskan och ser att den är ännu mer syntetisk: конный завод — stadnina, пивоваренный завод — browar, сахарный завод — cukrownia, цементный завод — cementownia, нефтеперерабатывающий žr. нефтеперегонный завод — rafineria ropy, брикетная фабрика — brykietownia, трикотажная фабрика — dźiewiarnia, бумажная фабрика — papiernia, fabryka papieru Słow tech.

Även om det finns många litauiska motsvarigheter till ryska завод verkar den semantiska induktionen nivellerande. Nivelleringen omfattar nästan lika mycket såväl nya, framväxande benämningar som äldre namn. Man bortser från språkvetarnas och terminologispecialisternas rekommendationer och lyssnar inte till språkörat. Fastän PolŽ ännu 1959 översatte нефтеперегонный завод med naftos varykla, och språkvetaren K. J. Ambrasas-Sasņava använde naftos valyklą L och M 1974 6 12, lyckades det inte slå igenom. En något mänskligare benämning, naftos perdirbimo įmonė T 1973 164 2, 181 3, 248 1, 257 2, 269 2, 271 3, 286 3, 289 2, Šv 1973 19 11, M ir T 1974 5 18, liknade kvar ett tag, liksom naftos valymo įmonė T 1980 32 3, men den överskuggades av naftos perdirbimo gamykla T 1973 44 2, 153 1, 159 4, 248 3, 269 2, 281 3, 289 2, 1983 274 4, Šv 1973 18 3, 22 5, 1974 5 7, 11 6, M ir T 1974 6 31, 1975 3 42, 45, MG 1973 6 11 (som föränderligast och mest omänskligt flätas samman med naftos perdirbimo įmone — T 1973 127 2, L och M 1973 22 5, och varieras till naftos produktų perdirbimo įmonės T 1973 204 2), naftos valymo gamykla Šv 1975 7 24, LŪ 1975 10 319, naftos destiliavimo gamykla LŪ 1975 2 62, helt enkelt naftos gamykla T 1973 131 1, naftos perdirbimo kombinatas T 1973 192 4, 269 2, 278 3, naftos perdirbimo kompleksas VN 1975 207 3, T 1978 190 3, 205 1, 1979 14 4, 1980 202 1, P 1981 2 10. Det finns till och med naftos perpy­limo gamykla (bredvid — įmonė) Šv 1974 2 14, dujų perdirbimo gamykla T 1973 290 3, dujų suskystinimo gamykla LŪ 1975 4 123. Семеочистительный завод översätts med sėklų valymo fabrikas i ŽUMŽ, men vi kommer inte på sėklų valyklos. Plytinė ersätts med plytų gamykla Šv 1974 23 2, M ir T 1974 10 11, 1976 9 23, keramikos gamykla: Palemono keramikos gamykla T 1973 239 3, Šv 1974 11 7, M ir T 1974 5 18, 6 14. Även Drenažo vamzdžių gamykla T 1973 273 2, Šv 1974 8 14, 16 översätts med keramikos gamykla: Tauragės keramikos gamykla T 1973 285 1, Šv 1974 8 14, 11 7. På så sätt blir keramikos (eller till och med keraminė T 1973 246 2) gamykla en oklar, ospecifik benämning (endast dailiosios keramikos gamykla M ir T 1974 5 21 är begriplig). Det är svårt att övertyga vissa språkbrukare (och till och med dem som styr den officiella användningen) om att хлебозавод på litauiska inte heter duonos gamykla M ir T 1974 6 14: inte ens en lärobok för högskolan undgår ju duonos gamybos ŽUPT 13 (liksom miltų gamybos ibid. 99, krupų gamybos ibid. 123), medan tidningarna ständigt tillverkar duoną eller bakar duonos ir pyrago gaminius VN 1983 274 1. Hur låter detta mot bakgrunden av duonos augintojų, duonutės žydėjimo fo­ne? Хлебозавод måste helt enkelt vara kepykla. Det är fel att tro att kepyk-

218

la bara är (хлебо)пекарня, medan хлебозавод är ett mekaniserat bageri ZŪZ. Den överflödiga benämningen duonos kepykla LP 1978 7 4 förekommer också. På samma sätt är bestämningar onödiga för kardningsverk, filtverk, jäseri och liknande. Endast i yttersta nödfall behövs en precisering: (väv)stol, (spinn)rock.

Samtidigt jämnas även beteckningarna på motsvarande yrken och yrkesutövare ut och omformas. Bagare översätts med bagare av bröd- och konditorivaror T 1973 159 4 (undrar hur man i framtiden kommer att hitta på kock?). När ostmejeriet T 1973 66 2 och ostfabriken Šv 1978 9 30 blir allt ovanligare, försvinner också ostmakaren ”osttillverkare, specialist” LKG I 407 liksom osttillverkning samma ställe 310. Tegelarbetaren ”tegeltillverkare” LKG I 407 översätts med keramiker T 1973 285 1. När valkan blir allt ovanligare, uppstår inte längre valkning, utan till och med valkproduktion (валяльное производство) ZŪZ, utan att ha sockerkokare, сахароварение — endast sockertillverkning ZŪZ.

Ändå återuppstår orden darykla, varykla, virykla och liknande i någon mån, blir mer aktiva och håller tillbaka gamyklose expansion något. De får stöd av andra avledningar med suffixet -ykla, som fungerar stabilare: skalbykla, valykla, valgykla, även om några — siuvykla, mezgykla, audykla, verpykla — själva behöver stöd och omvårdnad, särskilt i officiellt språkbruk och i administrativa namn. Numera är det dock inte industrin utan etnografin och teknikhistorien som gör mer av detta: På museet finns redan väderkvarnar, en valkningsanläggning, en oljepress, en ullkardningsanläggning med mera. Men många tekniska föremål väntar fortfarande på att flyttas till museet. Det är tegelbruk, kalkugnar, tjärbrännerier och annan utrustning och andra maskiner KB 1983 3 48. I dag är det svårt att säga exakt vem som byggde och när den allra första ”fabriken” i Kaunas uppfördes. Kanske var det ett vaxsmälteri som nyligen grävdes fram på Rådhustorget? Kanske hade någon driftig hantverkare innanför stadsmuren inrättat en krukmakarverkstad eller ett svärdssmide N 1973 8 6. Bara i saltbruken arbetade här 1500 människor på 1600-talet <...> KB 1983 3 68. Odling av sockerbetor var ingen nyhet på den tiden. I Zigmantas Pšyremblis bok ”Dzieje cukrownictwa na Litwie” (”Sockerindustrins historia i Litauen”) återfinns orterna Plungėnai och Vaitkuškiai i förteckningen över inhemska sockerfabriker M ir G 1983 11 30. I byarna Paliepis, Macevičiai och Pertakas fanns bagerier M ir G 1977 9 13. För 100 år sedan: De ryska imperietidningarna ”Nowoje wremia” (”Ny tid”) och ”Nowosti” (”Nyheter”) publicerade klagomål från invånare i Vilnius, som skrev att förutom de många vodka-brännerierna i staden, som familjerna led av, hade flera nya tillkommit VN 1983 275 6. Det viktigaste är att folkets känsla för det levande språket ännu inte har blivit avtrubbad. Till exempel kallas Kazlų Rūdas försökskombinat för träprodukter allmänt för plokštynas (: plokštė) i staden och trakten.

Ett mer speciellt fall är remonto gamykla (← ремонтный завод) T 1973 198 2, T 1974 185 2: automobilių remonto gamykla T 1973 296 2, autore m on to gamykla T 1973 49 2, 198 2, S 1974 68 4, M ir T 1974 6 26, 27, remonto mechaninė gamykla T 1973 64 1, 86 1, 180 4, laivų remonto gamykla T 1973 205 2, S ir A 1973 9 12, 13. Det förändrar inte sakens kärna att de

219

vissa detaljer tillverkas också: Sådana skruvtvingar planeras i framtiden att tillverkas vid Kuršėnais mekaniska reparationsfabrik T 1973 202 2. På litauiska heter det reparationsföretag. Reparationsverkstad (← ремонтная мастерская) har en brist i semantisk överensstämmelse: мастерская (: мастер, jfr även мастерить) är motiverat på ett annat sätt än dirbtuvė (: dirbti). Мастерская betyder dirbtuvė, men ремонтная мастерская heter bättre på litauiska taisykla. Nu finns det många taisyklių; den yngre generationen kanske inte ens vet att de uppstod först för två årtionden sedan efter språkforskaren V. Grinaveckis uppmaning¹³. Nu kan det till och med verka märkligt att ordet taisyti fanns (trots att det trängdes undan av det internationella remontuoti), medan taisyk-los inte fanns; varför den produktiva modellen (-ykla: -ti) inte användes, och varför betydelselöst nonsens som remonto dirbtuvė kunde tolereras. Är det inte dags att hoppas på mer? Det är svårt att förutsäga, men språket måste också vårdas. Om det finns diminutivformerna įmonėlė, gamyklėlė, dirbtuvėlė, bör man inte förvånas om även taisyklelė uppstår, medan taisykla får betydelsen ”stort reparationsföretag”. Ett behövligt ord, en lämplig nybildning, uppstår inte alltid i tid och dröjer ofta något. Är vi inte sena den här gången? Enligt uppgifter i LKŽ K försökte man använda taisykla i en liknande betydelse för 50 år sedan: Verkstaden i Alexandria, dit jag körde för att få min bil kontrollerad, tillhörde en europé (Salius M. På besök hos 40 folk.— K., 1935, bd 2, s. 4). Motorverkstad (samma verk, bd 1, s. 169). Ett nytt ord är en händelse i tankens historia (V. Žukovskis). Tyvärr inte alltid i tingens historia och nutid. Den internationella (auto)servis tidsålder har kommit; hur länge ska den litauiska taisykla stå emot…

Den tredje delslutsatsen liknar den första: av de motsvarande modellerna i de båda språken — lit. -ynas/-ykla/-inė//ūkis/kiemas: rus. завод/двор//-(ар)ник/-(ар)ня — är syntetiska modellelement, -ynas/-ykla/-inė, ojämförligt mer typiska för litauiskan, medan analytiska element, завод/двор, dominerar i ryskan.

Analys av de många exemplen på småskalemodellen och sammanfattning av delslutsatserna gör det möjligt att dra följande allmänna slutsatser:

1. När ryskans производство, завод och även хозяйство, дело, двор i stor utsträckning induceras (med interferens som stöd), överförs den betydligt mer analytiska ryska språkmodellen (fraser och avledningar) ibland ganska mekaniskt till litauiskan, där den syntetiska modellen (suffixavledningar) är mycket mer typisk. På så sätt kolliderar verklighetsbenämningen i ett annat språk med den verklighetskategorisering som finns på grundval av det egna språket.

2. Kollisionen mellan det andra språkets yttre form och det egna språkets inre form, som inte har gått förbi utan sorgliga lärdomar, eller rättare sagt stora kalkeringsfel, bekräftar vikten av en grundlig och subtil förståelse av såväl källspråkets som modersmålets semantik, kunskap om de inducerade benämningarnas motivation och känsla för båda språken.

¹³ Grinaveckis V. Dirbtuvė ir taisykla.— Kalbos kultūra, 1965, sąs. 8, p. 35—36. Kita reikšme taisykla dar 1937 m. yra siūlęs P. Skardžius: knygrišykla (geriau būtų knygų rišykla; bet ir šis žodis nėra geriausias: knygas paprastai ne rišame, bet taisome, apdarome, tad dar geriau būtų: knygų taisykla, darykla (Gimtoji kalba, 1937, p. 159). Knygų taisykla neprigijo, ją bandė vartoti tik S. Dabušis (Faradiejus Mykolas. Populiarioji chemija.— K., 1939, p. 8.).

220

språkets semantik, kunskap om de inducerade benämningarnas motivation och känsla för båda språken.

3. När man på allvar tar itu med att reglera benämningar som påverkas av induktion och interferens (och övervaka hur de fungerar), måste man gå från begreppet, den inre formen till termen, inte från en term på ett annat språk, dess yttre form, till den litauiska. Omfattningen av riskerna med den senare vägen kan visas med exemplet på benämningen ”lövskog” — på ryska heter det чернолесье och på litauiska baltmiškis. En bokstavlig översättning av чернолесье som juodmiškis vore ett klåparverk: lit. juodmiškis betyder i själva verket ”barrskog” ¹⁴.

FÖRKORTNINGAR

БСЭз XXI— Большая Советская Энциклопедия. 3-е изд.— М., 1975, т. 21.

Bt — Buitis.

BZ I och II — Rysk-litauisk ordbok / sammanställd av V. Baronas, V. Galinis.— V., 1967, bd 1 och 2.

DŽ₁ — Dabartinės lietuvių kalbos žodynas.— V., 1954.

DŽ₂ — Dabartinės lietuvių kalbos žodynas.— V., 1972.

Ekspl — A s t r a u s k a s J. m.fl. Drift av maskin- och traktorparken.— V., 1972.

EkŽ — Rusiškai lietuviškas ekonomikos terminų žodynas.— V., 1966.

Galv — Š l e i v a J., S a v u k y n a s A. Nötkreatursskötsel.— V., 1970.

JG — Ungdomens led.

KB — Kulturens marker.

KV — Språket Vilnius.

L och M — Litteratur och konst.

LK — B a s a l y k a s A. Litauiska SSR:s landskap.— V., 1977.

LKG I — Lietuvių kalbos gramatika.— V., 1965, t. 1.

LKŽ — Litauiska språkets ordbok.— V., 1941—1981, t. 1—12 (och dess förkortningar).

LKŽ K — Litauiska språkets ordboks kartotek.

LmŽ I — Rysk-litauisk ordbok / sammanställd av Ch. L e m c h e n a s.— V., 1982, t. 1.

LP — Litauens pionjär.

LTE — Litauiska sovjetencyklopedin.— V., 1976—1983, t. 1—10.

LŪ — Folkets hushåll.

LŽ — L y b e r i s A. Litauisk-rysk ordbok.— V., 1971.

MG — Vår natur.

M och G — Vetenskap och liv.

M och T — Vetenskap och teknik.

MLTE II — Mažoji lietuviškoji tarybinė enciklopedija.— V., 1968, t. 2.

N — Nemunas.

ОС— Обратный словарь русского языка.— М., 1974.

P — Segern.

PolŽ — Rusų—lietuvių kalbų politechninis žodynas.— V., 1959.

S — Sport.

S och A — Byggnad och arkitektur.

Slow tech — Wielki słownik techniczny rosyjsko-polski.— Warszawa—Москва, 1973.

¹⁴ Efter föredraget om detta ämne, som hölls vid det regionala teoretiska och metodiska seminariet (symposiet) i Vilnius 1983, fick jag av kolleger (V. Vitkauskas m.fl.) veta att professor J. Balčikonis brukade använda detta exempel (jag har tyvärr inte själv hört hans föreläsningar).

221

СРЯ— Ожегов С. И. Словарь русского языка.— М., 1973.

ССРЛЯ— Ordbok över det moderna ryska litteraturspråket.— М.—Л., 1948—1965, т. 1—17.

Sv — Svyturys.

T — Tiesa.

TAS — Förteckning över abonnenterna i Vilnius stads telefonnät. Telefoner till institutioner, företag och organisationer.— V., 1979.

TM — Sovjetkvinnan.

VGP — Respublikinė veislinių gyvulių paroda.— V., 1971.

VN — Kvällsnyheter.

ŽŪ — Jordbruk.

ŽŪŽ — Anskaitis V., Kilas M. Ordbok över jordbrukstermer i ryska och litauiska.— V., 1971.

ŽŪMŽ — Ordbok över termer inom jordbruksmekanisering på ryska och litauiska / Utarbetad av V. Gerulaitis, S. Lukėnas.— V., 1983.

ŽŪPT — Kuzmienė G., Pažarauskienė J. Žemės ūkio produktų technologija.— V., 1969.

I texten anger siffrorna böckernas band och sidor samt tidningarnas och tidskrifternas årtal, nummer och sidor.

SEMANTISK KALKERING OCH MOTIVATIONENS LÄRDOMAR

Sammanfattning

En systematisk analys av ett fält av semantisk induktion (i vid bemärkelse) leder till slutsatsen att det mottagande (kalkerings-)språket är aktivt i induktionsprocessen, liksom i låneprocessen. Detta är inte en mekanisk överföring av källspråkets modeller (vilket är typiskt för interferens), utan ett sökande efter adekvata modeller i modersmålet. I induktionsprocessen överförs ryska produktion, fabrik (liksom hushållning, verksamhet, gård) — en mer analytisk modell i ryskan (ordförbindelser och sammansatta ord) — ganska ofta mekaniskt till litauiskan, där en mer syntetisk modell (suffixavledningar) är karakteristisk. Kollisionen mellan ryskans yttre form och litauiskans inre form, som inte sker utan sorgliga lärdomar och grova kalkeringsfel, bekräftar vikten av en grundlig och nyanserad kunskap om såväl källspråkets som modersmålets semantik, av att respektera de inducerade ordens (benämningarnas) motivation och av känsla för båda språken.

När man på allvar arbetar med att systematisera benämningar som påverkas av induktion (och interferens) och observerar hur de fungerar, måste man utgå från begreppet och den inre formen och gå till benämningen, inte från det främmande ordet och dess yttre form till benämningen. Omfattningen av faran med den senare vägen kan visas med benämningen på lövskog — på ryska чернолесье, på litauiska baltmiškis (ordagrant ”vit skog”). En ordagrann översättning av ryska чернолесье med ordet juodmiškis är rena förfalskningen: litauiska juodmiškis betyder ”barrskog”. Kalkeringar är dolda lån (R. Budagov). Att avslöja deras ”doldhet” hjälper till att undvika sådana faror.