MOKSLO KALBOS KULTŪROS IR TERMINOLOGIJOS PROBLEMOS LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXIV(1985)

АНГЕЛЕ КАУЛАКЕНЕ

Ordbildningskalkering som metod för att bilda moderna litauiska fysikaliska och tekniska termer

1. Inledande anmärkningar

1.1. Enligt forskare inom rysk lexikologi (V. M. Deribas, L. P. Jefremov, V. V. Ivanov, K. Fleckenstein, N. M. Sjanskij, D. N. Sjmelev m.fl.) är kalkering inte mekanisk kopiering utan en kreativ process, vars resultat i någon mån återspeglar särdragen hos såväl det egna som det främmande språket. Genom kalkering berikas således det litauiska ordförrådet (däribland den litauiska fysikalisk-tekniska terminologin) med nya lexikala och semantiska enheter och i vissa fall även med nya ordbildningssubtyper. Kalkering kan dock inte betraktas som ett av de viktigaste medlen för att berika det litauiska språkets ordförråd. Följaktligen är det ändamålsenligt att betrakta kalkeringsprocessen och dess resultat — kalker — i litauiskan som ett fenomen som delvis aktiverar vissa lexikala och semantiska möjligheter i litauiskan.

1.2. Vid kalkering av litauiska fysikalisk-tekniska termer övertas det främmande språkets terms ordbildningsmässiga eller semantiska motivation, medan byggmaterialet (ljud, rötter, affix och ord) hämtas från litauiskan. Därför är det ändamålsenligt att betrakta kalkerade termer som något mellan ursprungligen litauisk och lånad fysikalisk-teknisk terminologisk lexik.

1.3. Kalkeringens väsen består i att den med identiska eller närliggande språkliga medel återger det kalkerade objektets motivation och struktur och därmed även dess innehåll. Graden av precision och adekvans i återgivningen av det kalkerade objektet beror på de båda språkens ordstruktur och semantik. I den litauiska fysikalisk-tekniska terminologiska lexiken förekommer följande grupper av kalker: ordbildningskalker, semantiska kalker, fraseologiska kalker och sammansatta kalker. Med avseende på adekvans och precision i förhållande till det kalkerade objektet kan dessa kalkergrupper dessutom delas in i undergrupper.

67

1.4. I denna artikel föreslås, på grundval av tre moderna terminologiska ordböcker: «Rusų-lietuvių kalbų politechninis žodynas» (1959) — Rysk-litauisk polyteknisk ordbok, «Rusų-lietuvių-anglų kalbų skaičiavimo technikos terminų žodynas» (1971) — Rysk-litauisk-engelsk terminologisk ordbok för datateknik och «Fizikos terminų žodynas» (1979) — Ordbok över fysikaliska termer (litauiska-ryska-engelska-tyska termer)¹, en mer ingående undersökning av endast en kalkergrupp, nämligen ordbildningskalker, som utgör omkring 60% av alla kalker i dessa ordböcker. Undersökningen omfattar kalkerade substantiv och kalkerade adjektiv.

2. Analys av ordbildningskalker

2.1. Ordbildningskalkering är ett tvåsidigt fenomen: å ena sidan riktar den sig mot sitt objekt, i förhållande till vilket den utgör en översättning, och å andra sidan mot sitt resultat, i förhållande till vilket den utgör ordbildning. Därför är det ändamålsenligt att hänvisa till två klassificeringsprinciper vid klassificeringen av ordbildningskalker: 1) kalkens förhållande till det kalkerade objektet och 2) kalkens förhållande till motsvarande ord i litauiskan.

2.1.1. Med avseende på det kalkerade objektet kan ordbildningskalker delas in i följande undergrupper: exakta och inexakta (semantiskt), adekvata och inadekvata (med avseende på ordbildningen), indirekta och direkta (med avseende på ursprunget). Mycket ofta avses med termerna exakt kalk och inexakt kalk strukturellt adekvata eller strukturellt inadekvata ordbildningskalker². Termerna exakt kalk och inexakt kalk bör användas endast om semantiskt exakta och semantiskt inexakta kalker. Eftersom det här handlar om huruvida kalken och det kalkerade objektet är identiska eller inte vad gäller ordbildningssätt, är det lämpligare att benämna sådana kalkerundergrupper adekvata kalker och inadekvata kalker.

¹ Se förkortningslistan.

² Se: Bazjina N. I. Ryska kalker i det kirgiziska litteraturspråket.— Vetenskapliga anteckningar från V. V. Majakovskijs kirgiziska kvinnliga pedagogiska institut. Filologisk serie, 1963, häfte 7, s. 5; Barlezizjan A. K. Franska lexikala lån och kalker i det västarmeniska litteraturspråket. (Med utgångspunkt i översättningar av V. Hugos verk): Sammanfattning av avhandlingen för graden kandidat i filologiska vetenskaper.— Jerevan, 1975, s. 21; Deribas V. M. Om lån och kalkering av avledda ord i ryska (med utgångspunkt i prefix- och suffixbildade substantiv).— I: Etymologiska studier i det ryska språket. Moskva, 1972, häfte 7, s. 72; Narkevitj I. F. Kalkerade ord av ryskt ursprung i modern tyska: Sammanfattning av avhandlingen för graden kandidat i filologiska vetenskaper.— Kiev, 1973, s. 17; Grunderna för teorin om lexikal kalkering: Läromedel.— Alma-Ata: KazGU:s förlag, 1974, s. 103.

68

Direkta lånöversättningar är sådana som direkt har kalkeras från ett annat språk, t.ex. från ryska (недолив→periepila (РЛПС 223), пламеглушитель→liepsnogautis (РЛПС 283)), från tyska (Neusilber→naujasidabris (РЛПС 223), Überspannung→antįtampis (РЛПС 274, ТСВТ 185)), från engelska (subsequence→posekis (ТСВТ 197), sky-craper→dangoraižis (РЛПС 222)) osv. Det är dock ofta svårt att fastställa indirekta lånöversättningar, eftersom det ryska kalkerade ordet i många fall, när det gäller de lånöversättningar som återges i litauiska fysik- och teknikordböcker, har motsvarigheter med likartad struktur och semantik i andra språk (engelska, tyska, franska), t.ex.: puslaidininkis (РЛПС 305, СФТ 238, ТСВТ 202)←ryska полупроводник||engelska semiconductor||franska semiconducteur, priešstiprintuvis (ТСВТ 333)←ryska предусилитель||tyska Vorverstärker osv. Dessa lånöversättningar kan vara direkta – från ryska, engelska, tyska eller franska – men också indirekta, det vill säga ha kommit in i den litauiska fysik- och teknikterminologin via ett förmedlande språk, nämligen ryska. Följaktligen är direkthet och indirekthet hos sådana lånöversättningar i detta fall relativa begrepp.

2.1.2. I förhållande till det motsvarande litauiska ordet delas ordbildningslånöversättningar in i faktiska och relativa, eller indukter. Med termen indukt avses sådana neologismer som i förhållande till det kalkerade uttrycket kan betraktas som lånöversättningar, men i förhållande till det motsvarande litauiska ordet som avledda ord. Till denna grupp av indukter räknas: 1) termer vars ordbildningsundertyp överensstämmer med ordbildningsundertypen hos termer i andra språk (t.ex.: iškrautuvas (РЛПС 344)←ryska разгружатель||tyska Auslader||engelska discharger, viniatraukis (РЛПС 65)←ryska гвоздодёр); 2) neologismer som saknar direkta motsvarigheter till sina ordbildningsundertypers motsvarigheter i andra språk, men vilkas ordbildningsanalys indirekt pekar på dessa undertyper (t.ex.: ordbildningsindukten tarpuтis — prob, jfr den sammansatta ordbildningslånöversättningen bangomatis←ryska волномер||engelska wave-meter||tyska Wellenmesser osv.).

2.2. Utifrån bildningssättet delas ordbildningslånöversättningar in i prefixala, suffixala, flexiviska och sammansatta.

2.2.1. Prefixala ordbildningslånöversättningar förekommer i litauisk fysik- och teknikterminologi oftast med följande prefix: ant-, jfr ryska над-, сверх-, tyska über-, engelska super-, over- (antslegis (РЛПС 371)←ryska сверхдавление||engelska superpressure, antsrovis (РЛПС 372, СФТ 15, ТСВТ 260)←ryska сверхток||engelska overcurrent||tyska Überstrom); ne-, jfr ryska не-, tyska nicht-, engelska non-, un- (nelaidinin­kas (РЛПС 224, СФТ 197)←ryska непроводник||tyska Nichtleiter, nesavaeigė [barža] (РЛПС 23)←ryska несамоходная [баржа]); ra-, ro-, jfr ryska под-, tyska unter-, engelska sub- (parakopė (РЛПС 297)←ryska под-

69

trappsteg, pojūostis (СФТ 224)←ryska подполоса||engelska subband||tyska Un-terband); ро-, jfr ryska после-, engelska after- (povaizdis (СФТ 229)←ryska послеизображение||engelska afterimage, poveiksmis (РЛПС 309, СФТ 229)←ryska последействие||engelska after-effect); prieš-, jfr ryska противо-, пред-, tyska gegen-, vor-, engelska counter- (priešrovė (РЛПС 331, ТСВТ 219)←ryska противоток ||tyska Gegenströmung, priešstiprintuvis (ТСВТ 333)←ryska предусилитель||tyska Vorverstärker). Prefixala lånöversättningar utgör 9% av alla ordbildningslånöversättningar som återges i litauiska fysik- och teknikordböcker. Det har fastställts att prefixala ordbildningslånöversättningar oftast bildas av suffixavledningar (t.ex. nelaidininkas, poveiksmis, priešstipintuvis). Följaktligen stärker kalkeringen tendensen hos litauiska prefixala neologismer att utgå från substantiv med avledd stam.

Lånöversättningar med prefixet prieš-, jfr ryska противо-, tyska gegen-, är produktivare än övriga prefixala ordbildningslånöversättningar. De förekommer också i andra terminologiska system, exempelvis: priešmenulis (meteorologi)←ryska противолуна||tyska Gegenmond, priešsutemis (meteorologi)←ryska противосумерки osv.

De prefixala ordbildningslånöversättningar som återges i litauiska fysik- och teknikordböcker är lyckade och normativa.

2.2.2. I den moderna litauiska fysik- och teknikterminologin utgör suffixala ordbildningslånöversättningar 37,4% av alla ordbildningslånöversättningar. Vid kalkering av suffixala ordbildningslånöversättningar används oftast följande suffix: -imas, jfr ryska -ение, -ание, tyska -ung, engelska -ing, -ion (apvand(en)imas (РЛПС 229)←ryska обводнение||tyska Bewässerung, įanglinimas (РЛПС 222)←ryska науглероживание||tyska Durchkohlung); -inis, -ė, jfr ryska -ный, -овой (bangolaidinis [rezonatorius] (СФТ 254, ТСВТ 254)←ryska волноводный [резонатор], viršgarsinis [greitis] (СФТ 104, ТСВТ 260)←ryska сверхзвуковая [скорость]); -tuvas, jfr ryska -тель, -ник, -чик, tyska -er, engelska -er, -or (iškraut(u)vas (РЛПС 344)←ryska разгружатель||tyska Auslader||engelska discharger, nuimt(u)vas (РЛПС 418, ТСВТ 310)←ryska съёмник||tyska Abnehmer); -iklis, jfr ryska -тель, -чик, engelska -er, -or, tyska -er (atskyriklis (ТСВТ 162)←ryska отделитель, perjungiklis (РЛПС 271, СФТ 218, ТСВТ 182)←ryska переключатель||tyska Umschalter); -ėjas, -tojas, jfr ryska -тель, -чик, engelska -er, -or, tyska -er (naudotojas (ТСВТ 202)←ryska пользователь||engelska user, nešėjas (ТСВТ 154)←ryska носитель||engelska carrier||tyska Träger); -umas, jfr ryska -ость, engelska -bility, tyska -keit, -heit (apdirbamumas (РЛПС 234)←ryska обрабатываемость||tyska Bearbeitbarkeit, (pri)taikomumas (ТСВТ 218)←ryska применяемость||engelska adaptability).

2.2.2.1. Ordbildningslånöversättningar med suffixet -imas bildas oftast av prefixala verb. På senare tid har många ordbildningslånöversättningar med

70

med suffixet -imas, bildade av verb med prefixet пи-, t.ex.: puplaukintimas (РЛПС 230)←ryska обезволашивание, puriebinitimas (РЛПС 230)←ryska обезжиривание||tyska Entfettung. Dessa kalker är icke-normativa. Den icke-normativa karaktären hos sådana kalker beror på valet av ett olämpligt ord – ett verb med prefixet пи-. I ryska bildar det sammansatta prefixet обез-, som endast förekommer hos prefix-suffixverb, verb med betydelsen ”beröva något, göra fri från något”; обездолить, обезжирить. Betydelsen ”berövande av något” ingår i detta prefix genom prefixet без-, som vanligtvis inte betraktas som ett verbprefix: det används för att bilda adjektiv och substantiv med betydelsen ”berövad på något”³. I litauiskan bildas verb med prefixet пи-, liksom verbavledda abstrakta substantiv med suffixet -imas, men de har inte denna betydelse. Både verb och verbavledda abstrakta substantiv med prefixet пи- anger att något avskiljs (separeras) från en helhet, att handlingen riktas nedåt eller bort och att dess avslutning betonas, osv.⁴ Därtill hänger dessa kalkers icke-normativa karaktär också samman med blind kalkering av denna typ av verbavledda abstrakta substantiv, t.ex.: nиwandeni-ni-mas←ryska обезвоживание||tyska Entwässerung osv. Vid standardiseringen av den fysikalisk-tekniska terminologin är det därför lämpligt att ersätta dessa kalker med suffixet -imas med mer godtagbara motsvarigheter.

2.2.2.2. Suffixala adjektiviska ordbildningskalker med suffixet -inis, -ė bildas huvudsakligen av sammansatta substantivkalker. Dessa adjektiv följer litauiskans ordbildningsregler och är normativa och godtagbara. På senare tid har hypostatiska adjektiv med suffixet -inis, -ė fått stor spridning i litauisk fysikalisk-teknisk terminologi. Sådana hypostatiska bildningar – adjektivkalker med suffixet -inis, -ė – bildas oftast av substantivfraser med prepositionerna be, po, prieš, virš, t.ex.: beprotar-pinis [kabinimas] (РЛПС 113)←ryska беззазорное [зацепление], poišlankinė [lenta] (РЛПС 95)←ryska подкружальная [доска], priešskerdiminis [gardas] (РЛПС 105)←ryska предубойный [загон], virš-garsinis [greitis] (СФТ 104, ТСВТ 260)←ryska сверхзвуковая [скорость]||engelska hypersonic||tyska Überschall osv. En del av dessa kalker är emellertid icke-normativa. Den icke-normativa karaktären hos sådana kalker visar sig på följande sätt. För det första bildas adjektiv som avleds av prepositionen be och ett substantiv inte med suffixet -inis, -ė, utan med ändelsen -is. Denna ordbildnings-

³ Розанова Т. С. К образованию отыменных глаголов с приставкой обез-. — В кн.: Вопросы грамматики русского языка. Тула, 1974, с. 21.

⁴ Lietuvių kalbos gramatika. — V.: Mintis, 1971, t. 2, p. 279; Kalbos praktikos patarimai. — V.: Mokslas, 1976, p. 159.

71

bildningstyp av adjektiv är också produktiv inom terminologin, t.ex.: bebėgis, -ė ”rälslös”, bekibirkštis, -ė ”gnistfri” (РЛПС 24—25), begarsintuvis [garsikalbis] ”trattformlös [högtalare]” (РЛПС 76) osv. De ovan nämnda adjektiviska ordbildningskalker som bildas genom att prepositionen be fogas till ett substantiv och utformas med suffixet -inis, -ė behöver därför korrigeras: beprotarpinis (= beprotarpis) [kabinimas] ”spel utan glapp [ingrepp]”, och i stället för beslėgiminis (= beslėgis) [vandentakis] ”trycklös [vattenledning]”, eftersom termen slėgis ”tryck” är mer lämplig i fysikalisk-teknisk terminologi. För det andra är adjektiv som bildas av prepositioner och avledda substantiv ofta otympliga, t.ex.: priešskerdiminis [gardas], jfr ryska предубойный [загон] m.fl.

2.2.2.3. Det har konstaterats att den moderna litauiska tekniska terminologin domineras av ordbildningskalker (oftast indukter) med suffixen -tuvas, -iklis, jfr ryska -тель, -ник, -щик, engelska -er, -or, tyska -er, vilka bildats av prefixverb. Denna tendens har uppstått, förefaller det, genom påverkan från andra språks terminologier (särskilt den ryska), eftersom ordavledningar med dessa suffix i litauiskt standardspråk huvudsakligen bildas av verb utan prefix. De flesta ordbildningskalker med suffixen -tuvas, -iklis är normativa och godtagbara, med undantag för vissa, såsom: praplautivas (=plautuvas), jfr ryska промыватель, atskyriklis (=skyriklis), jfr ryska отделитель m.fl.

2.2.2.4. I litauisk fysikalisk-teknisk terminologi ligger ordbildningskalker med suffixen -ėjas, -tojas (jfr ryska -тель, -чик, engelska -er, -or, tyska -er) betydelsemässigt närmare beteckningar på bärare av en verbal egenskap. Därmed ges livlösa föremål överförd betydelse av bärare av en verbal egenskap; jämför även de tekniska termerna gamyklą gamintojo, ryska завод-производитель, gamyklą teršėja, ryska завод-загрязнитель osv. På grund av den semantiska dubbeltydigheten hos ord med suffixet -тель⁵ förekommer dock i vissa fall icke-normativa ordbildningskalker med suffixen -ėjas, -tojas i litauisk fysikalisk-teknisk terminologi. Den icke-normativa karaktären hos dessa kalker visar sig på följande sätt. För det första hänger den icke-normativa karaktären ofta samman med motsvarande ord, som är olämpligt att använda. I sådana fall skadas den semantiska kopplingen mellan kalken och dess motsvarighet. Dessa kalker är strukturellt likvärdiga med det kalkerade objektet men semantiskt inexakta, …

⁵ Sorokin, Yu. S. Ordförrådets utveckling i det ryska litteraturspråket under 1830–1890-talen. — M.—L.: Nauka, 1965, s. 229.

72

ektu, men semantiskt inexakta, t.ex.: bärare, jfr ryska носитель, engelska carrier, tyska Träger: isotopbärare⁶ (СФТ 198)←ryska носитель изотопа||engelska isotopic carrier||tyska Isotopenträger, laddningsbärare (СФТ 198)←ryska носитель заряда||engelska charge carrier||tyska Ladungsträger. I den terminologiska ordboken för datateknik anges en hel rad sådana bärare: fri bärare (ТСВТ 154)←ryska свободный носитель||engelska free carrier, majoritetsbärare (ТСВТ 154)←ryska основной носитель||engelska majority carrier, strömbärare (ТСВТ 154)←ryska носитель тока||engelska current carrier osv. Det råder inget tvivel om att dessa terminologiska ordkombinationer uppkommit under inflytande av motsvarande kombinationer i andra språk; jfr även ryska bärargas och tyska Trägergas, ryska bärarlösning och tyska Trägerlösung (НРПС 738) m.fl.

Verbets nešti ”bära” och kalkens nešėjas ”bärare”, som benämns terminologiskt desigant, står i motsättning till varandra, eftersom kalken avser betydelsen ”förekomst, överföring”. För att beteckna dessa begrepp är det därför lämpligt att välja ett annat ord med en annan rot, såsom termen krūvininkas, som används i fysikalisk terminologi i stället för den inexakta termen krūvio nešėjas ”laddningsbärare”. För det andra beror den icke-normativa karaktären hos ordbildningskalker med suffixen -ėjas, -tojas på en inexakt användning av själva suffixen -ėjas, -tojas, t.ex.: perteikėjas (ТСВТ 154)←ryska носитель, engelska carrier, braižytojas [automatinis] (ТСВТ 371)←ryska чертежник [автоматический], engelska designer osv. Dessa kalker strider mot de ordbildningsmönster som gäller för avledningar med suffixen -ėjas, -tojas i litauiskan. Inom terminologin används avledningar med andra suffix för att benämna liknande instrument, mekanismer, apparater osv.; dessa kan ges en specialiserad betydelse⁷.

2.2.2.5. De flesta ordbildningskalker (liksom indukter) med suffixet -umas har bildats av presenspassiva particip. Att bilda avledningar med suffixet -umas av particip över huvud taget är ett ovanligt fenomen i litauiskan. Alla abstrakta substantiv i denna grupp är, som det anges i ”Litauisk grammatik”, neologismer i det litauiska standardspråket, vilka oftast används inom terminologin⁸. Denna tendens visar alltså att den ryska terminologin stimulerar bildandet av litauiska termer – substantiv med suffixet -umas, bildade-

⁶ Med dessa sammansatta termer avses inte ordbildningskalker. En av komponenterna i sådana termer — nešėjas ”bärare” — är emellertid en ordbildningskalk, och därför analyseras dess semantik.

⁷ K. E. Priesaginė lietuviškų terminų daryba [Suffigering vid bildning av litauiska termer]. — Lietuvių terminologija (Lietuvių kalbotyros klausimai), 1975, t. 16, s. 24.

⁸ Lietuvių kalbos gramatika.— V.: Mintis, 1965, t. 1, p. 307.

73

bildade av presens passiva particip och med betydelsen av en abstrakt egenskap.

2.2.3. I de fysik- och tekniktekniska ordböckerna finns det få flexionsbaserade ordbildningskalkeringar. Andelen av dessa kalkeringar motsvarar andelen prefixbaserade ordbildningskalkeringar. Eftersom flexionsderivat på grund av sin korthet och strukturella enkelhet är ett av de viktigaste och smidigaste sätten att berika den litauiska terminologin⁹, kan flexionskalkeringar också användas i större utsträckning inom terminologin. I litauiska fysik- och tekniktekniska ordböcker anges flexionsbaserade ordbildningskalkeringar som bildats med följande flexioner: -a (aptrauka (РЛПС 236)←ryska обтяжка, prietlaida (РЛПС 315, СФТ 230, ТСВТ 209)←ryska предпосылка, nepriepyla (РЛПС 223)←ryska недолив, pralaida (РЛПС 330)←ryska пропуск), -as (antstatas (РЛПС 212)←ryska надстройка||tyska Überbau, aptepas (РЛПС 231)←ryska обмазка), -is (perlekis (РЛПС 273)←ryska пролёт, posvytis (РЛПС 310, СФТ 228, ТСВТ 205)←ryska послесвечение||engelska afterglow, sąskambis (РЛПС 391, СФТ 268)←ryska созвучие||engelska accord||tyska Akkord).

I fysik- och tekniktekniska ordböcker anges inte alls flexionsbaserade ordbildningskalkeringar bildade av substantiv. Alla analyserade flexionsbaserade ordbildningskalkeringar är bildade av verb. Tendensen att enbart bilda flexionsbaserade ordbildningskalkeringar av verb beror på flera orsaker. För det första är de flesta flexionsderivat i litauisk terminologi bildade av verb¹⁰. För det andra förekommer samma tendens även i det ryska språkets ordbildningssystem, där substantiv med nollsuffix oftast bildas av verb¹¹. Därför är merparten av de litauiska flexionskalkeringarna bildade av verb enligt ryskt mönster.

2.2.3.1. Ordbildningskalkeringarna med flexionen -а som anges i fysik- och tekniktekniska ordböcker har prefix. Denna tendens märks både i det litauiska litteraturspråket och i ryskan, som i detta fall är det språk som kalkeras. Motsvarande ord — verb — till vissa ordbildningskalkeringar med flexionen -а har två prefix (nepriepyla (РЛПС 223)←ryska недолив, neprieranka (РЛПС 223)←ryska недобор). Ordbildningskalkeringar med flexionen -а bildas oftast av verb med följande prefix: iš-, at-, per-, pra-, pri-.

2.2.3.2. I fysik- och tekniktekniska ordböcker anges betydligt färre ordbildningskalkeringar med flexionen -as än ordbildningskalkeringar med flexionen -а. Dessa kalkeringars låga produktivitet beror på,

⁹ Keinys St. Avledningsbildning av termer med suffix — Sociala språkvetenskapliga problem (Frågor inom litauisk lingvistik), 1979, vol. 19, s. 180.

¹⁰ Där.

¹¹ Русская грамматика.— М.: Наука, 1980, т. 1, с. 219.

74

Detta beror uppenbarligen på att derivat med flexionen -а över huvud taget dominerar bland alla flektiva derivat inom terminologin. Ordbildningskalkeringar med flexionen -as har prefix. Bildningen av dessa kalkeringar strider i allmänhet inte mot bildningen av derivat med flexionen -as i det litauiska litteraturspråket. Dessa kalkeringar är därför godtagbara och normativa.

2.2.3.3. Av alla flektiva ordbildningskalkeringar som förekommer i fysik- och teknikordböckerna har minst antal ordbildningskalkeringar med flexionen -is påträffats — de är hälften så många som ordbildningskalkeringarna med flexionen -as. Ordbildningskalkeringar med flexionen -is har också prefix. Ofta uppstår denna tendens under påverkan av andra språk. Exempelvis har ordbildningskalkeringar med flexionen -is (pošvytis←ry. послесвечение||eng. afterglow) med prefixet ро- en betydelse som är främmande för motsvarande derivat i litauiskan och tydligt hänger samman med prepositioner: den ryska после, den engelska after och deras motsvarigheter i litauiskan ро, paskui.

2.2.4. Sammansatta ordbildningskalkeringar av substantiv utgör en tämligen omfattande undergrupp av kalkeringarna (cirka 28,6%) bland alla ordbildningskalkeringar (prefix-, suffix-, flektiva och sammansatta kalkeringar). För den litauiska fysik- och teknikterminologin är det karakteristiskt att dessa kalkeringar förekommer i två typer: 1) sammansatta kalkeringar med en nominalstam som huvudkomponent och 2) sammansatta kalkeringar med en verbal stam som huvudkomponent. De mest produktiva ordbildningsstrukturerna för sammansatta substantivkalkeringar är följande:

a) adekvata kalkeringar: substantiv + substantiv /S+S/, adjektiv + substantiv /A+S/, adverb + substantiv /A₁+S/ och substantiv + verb /S+V/. Dessa kalkeringars strukturer motsvarar följande ordbildningsstrukturer hos det kalkerade objektet: /S+S/= /S+S/ pusbangė (РЛПС 304), jfr ry. поливолно||ty. Halbwelle||eng. half-wave, šargaplokštė (РЛПС 32), jfr ry. бронеплита||ty. Panzerplatte; /A+ +S/= /A+S/ aukšlakrosnė (РЛПС 94), jfr ty. Hochofen, naujasidabrinis (РЛПС 223), jfr ty. Neusilber; /A₁+S/= /A₁+S/ daugiaстaklininkas (РЛПС 199), jfr ry. многостаночник; /S+V/= /S+V/ bangomatis (РЛПС 52, СФТ 31, ТСВТ 29), jfr ry. волномер||ty. Wellenmesser¹²||eng. wavemeter, smeliasvaudis (РЛПС 278), jfr ry. пескомет;

¹² Kalkeringar med ordbildningsstrukturen (S+V), vars huvudkomponent är -matis, motsvaras i engelskan och tyskan av sammansatta substantiv med ordbildningsstrukturen (S+S). I detta fall är det dock lämpligare att jämföra kalkeringens ordbildningsstrukturer med det ryska kalkerade objektets, eftersom ryskan är förmedlande språk eller det direkta objekt som kalkeringen kopierar.

75

b) inadekvata kalkeringar: substantiv + substantiv /S+S/, substantiv + verb /S+V/, adverb + verb /A₁+V/ och pronomen + verb /P+V/. Dessa kalkeringars ordbildningsstrukturer motsvarar det kalkerade objektets ordbildningsstrukturer på följande sätt: /S+S/: /S+V/ ortakis (РЛПС 51, ТСВТ 28), jfr ry. воздуховод, vandentakis (РЛПС 48), jfr ry. водовод; /S+V/: /S+S/ garsagaudis (РЛПС 114, СФТ 96), jfr ry. звукоглуши- тель||ty. Schallempfanger, plėvedaris (РЛПС 284), jfr ry. плёнкооб- разователь; /A₁+V/: /A₁+S/ garsiakalbis (РЛПС 76, СФТ 96, ТСВТ 256), jfr ry. громкоговоритель←ty. Lautsprecher; /P+V/: /P+S/ savistabda (РЛПС 364), jfr ry. самоторможение.

Sammansatta ordbildningskalkeringar av substantiv skapas som regel i serier, dvs. det är inte ett enskilt ord som kalkeras utan en bestämd ordbildningstyp (t.ex.: savivartis←ry. самосвал, savirašis←ry. самописец||ty. Selbstschreiber; aukštimatis←ry. высо- томер||ty. Höhenmesser, bangomatis←ry. волномер||eng. волнеме- ter||ty. Wellenmesser). När sammansatta termer kalkeras förstärks således vissa tendenser inom termbildningen: för det första befästs de litauiska sammansatta neologismernas tendens att bygga på substantiv med en avledd stam (t.ex.: puslaidinin- kis←ry. полупроводник||eng. semiconductor||fr. semiconducteur); för det andra uppstår neologismer vars ordbildningstyper är relativt produktiva, och det finns även indukter vid sidan av kalkeringarna (t.ex.: lietmatis←ry. дождемер||eng. pluviometer och tarpumatis — sond).

Vid normeringen av sammansatta ordbildningskalkeringar är det lämpligt att eliminera deras ordbildningsvarianter (toliamatis, toli- matis, tolmatis←ry. дальномер||eng. telemeter), den oönskade morfologiska omvandlingen av litauiska termer som bildats från reflexiva verb (išsikrovimas — självurladdning→savikrova, išsivalymas — självrengöring→savivala), och även ersätta mekaniskt kopierade kalkeringar (самоспуск ”anordning för start av en motor” — savilaida, самоточка ”svarv med självgående släde”→savigalanda) med andra termer.

2.2.5. I den fysik- och teknikterminologiska vokabulären är sammansatta kalkerade adjektiv mycket ofta termkomponenter. Deras stora antal beror uppenbarligen på följande orsaker. För det första är sammansättning inom litauisk ordbildning ett av de lämpligaste sätten att uttrycka nya, ibland mycket komplexa begrepp. För det andra är sammansättning den mest produktiva metoden även i det språk vars mönster följs vid kalkeringen. Sammansatta ordbildningskalkeringar av adjektiv utgör 16% av alla ordbildningskalkeringar som anges i litauiska fysik- och teknikordböcker. Sammansatta adjektivkalkeringar bildas oftast med hjälp av två stammar och en flexion. De motsvarar i regel,

76

… till objektet som kalkeras, vilket har bildats av två stammar, ett suffix och en böjningsändelse. De mest produktiva är följande strukturer: adjektiv + substantiv /A+S/, t.ex.: ilgabangis [kraštas] (СФТ 150)←ryska длинноволновый [край]||engelska long-wave-length||tyska langwellige, greitaeigis, -ė (РЛПС 34, ТСВТ 216)←ryska быстроходный||engelska high-speed; adverb + substantiv /A₁+S/, t.ex.: daugiabangis, -ė (РЛПС 198)←ryska многоволновый, daugias­­taklis [darbas] (РЛПС 338)←ryska многостаночная [работа]; räkneord + substantiv /N+S/, t.ex.: dviejgis, -ė (РЛПС 84)←ryska двухходовой||engelska two-pass, trieigis [čiaupas] (РЛПС 440)←ryska трехходовой [кран]; pronomen + verb /P+V/, t.ex.: savigrūdis [plienas] (РЛПС 402)←ryska самозакаливающаяся [сталь]||engelska self-hardening, savislopis [skaitiklis] (СФТ 284)←ryska самосчитающийся [счетчик]. Kalker med ordbildningsstrukturen /P+V/ skiljer sig från sina kalkerade objekt inte bara genom att ha olika ordbildningsstruktur, utan också genom de ordklasser som ingår i dem. Således är de sammansatta ordbildningskalkerna på adjektiv som förekommer i fysik- och teknikordböcker inadekvata i förhållande till sina kalkerade objekt.

Vissa sammansatta ordbildningskalker på adjektiv bildas också i serier, och i analogi med dem uppstår vissa ordbildningssubtyper (t.ex.: greitaeigis, -ė←ryska быстроходный||engelska high-speed, lėtaeigis, -ė←ryska тихоходный||engelska low-speed, dviejgis, -ė←ryska двухходовой||engelska two-pass, trieigis, -ė←ryska трехходовой, osv.).

I fysik- och teknikterminologin dominerar kalker med ordbildningsstrukturen /P+V/. Dessa kalker har vissa egenskaper. För det första har en del av dem en tendens att övergå till substantivkategorin, t.ex.: savirašis, savivartis. För det andra kännetecknas de av produktivitet, vilket visar att en ny ordbildningssubtyp börjar slå rot vid bildningen av sammansatta adjektiv i litauiskan (reflexivt pronomen savęs: savi+verb), en subtyp som lämpar sig för terminologin.

3. Sammanfattande anmärkningar

3.1. Ordbildningskalkering är ett viktigt, men inte det huvudsakliga sättet att bilda moderna litauiska fysik- och tekniktermer bestående av ett ord.

3.2. Vid ordbildningskalkering förstärks vissa tendenser inom termbildningen (benägenheten hos litauiska prefixavledningar och sammansatta neologismer att bygga på substantiv med en avledd stam stärks), och nya ordbildnings-

77

subtyper slår också rot (t.ex. sammansatta adjektiv bildade av det reflexiva pronomenet savęs: savo + verb), vilka väl anpassar sig till terminologins behov.

3.3. Morfem-för-morfem-kalker av enskilda ord förekommer relativt sällan i den litauiska fysik- och teknikterminologin. Oftare bildas kalker i serier, dvs. det är inte ett enskilt ord som kalkeras, utan en viss ordbildningssubtyp (saviartis←ryska самосвал, savirašis←ryska самописец||tyska Selbstschreiber; aukščiamaтис←ryska высотомер||tyska Höhenmesser, dažniamatis←ryska частотомер||tyska Frequenzmeter; dulketøyгаudis←ryska пылеуловитель, garsagaudis←ryska звукоуловитель||tyska Schallempfänger; nuvandeninimas←ryska обезвоживание||||tyska Entwässerung, nuanglinimas←ryska обезуглероживание osv.).

3.4. Icke-normativa ordbildningskalker anses i första hand vara sådana som används i stället för etablerade litauiska termer, samt sådana vars bildning tydligt strider mot reglerna för litauisk ordbildning.

FÖRKORTNINGAR

НППС — Немецко-русский политехнический словарь— М.: Сов. энциклопедия, 1973.— 863 с.

РЛПС — Rysk-litauisk polyteknisk ordbok.— V.: Valst. polit. ir moksl. lit. leid., 1959.— 517 p. (Rysk-litauisk polyteknisk ordbok).

СФТ — Fizikos terminų žodynas.— V: Mokslas, 1979.— 677 p. (Словарь физических терминов (Литовско-русско-англо-немецкие термины)).

ТСВТ — Rysk-litauisk-engelsk ordbok över datatekniska termer.— V.: Mintis, 1971.— 597 p. (Rysk-litauisk-engelsk terminologisk ordbok för datateknik).