AGNĖ PUKEVIČIŪTĖ

Vytautas Magnus-universitetet

Forskningsområden: särdrag hos talad litauiska.

ASTA KAZLAUSKIENĖ

Vytautas Magnus-universitetet

Forskningsområden: studier av talad litauiska: akustiska egenskaper hos språkljud, fonotaktik, betoningens regelbundenheter, normer och bruk, språklig rytmik; tillämpad lingvistik.

KLUSTERANALYS AV TYPOLOGISKA GRUPPER AV SPRÅKRYTM¹

Klusteranalys av typologiska grupper av språklig rytm

SAMMANFATTNING

Syftet med denna artikel är att besvara två frågor: 1) om klusteranalys är lämplig för att söka efter typologiska likheter i rytm och om den kan användas för att klassificera språk som hittills inte har analyserats, och 2) i vilket kluster – språk med stavelsebaserad eller betoningsbaserad rytm – litauiska och lettiska hamnar. För undersökningen översatte och spelade fem modersmålstalare (en lett, en litauiska, en svensk, en isländska och en kinesiska) in samma text på cirka en minut. Inspelningarna annoterades med programmet PRAAT med hjälp av Paolo Mairanos

¹ Undersökningen finansierades av Litauens forskningsråd (avtal nr LIT-5-4). Dess preliminära resultat sammanfattades i Agnė Pukevičiūtės magisteruppsats (Akustiniai lietuvių ir latvių kalbų ritmo koreliatai, 2013, handledare prof. dr. Asta Kazlauskienė). Artikelns författare tackar varmt informanterna, som spelade in och hjälpte till med segmenteringen av undersökningsmaterialet: prof. habil. dr. Pėteris Vanags, Valgerður Bjarnadóttir, Magnus Liw och Huashan Li, samt doc. dr. Aaušra Saudargienė för hjälpen med att förbereda materialet för statistisk analys och för råd vid arbetet med SPSS-programmet.

NYCKELORD: rytm, språk med betoningsbaserad rytm, språk med stavelsebaserad rytm, akustiska korrelat till språklig rytm, klusteranalys, litauiska, lettiska, svenska, isländska, kinesiska.

NYCKELORD: Rytm, språk med betoningstiming, språk med stavelse timing, akustiska korrelat till rytm, klusteranalys, litauiska, lettiska, svenska, isländska, kinesiska.

168

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Klasterinė tipologinių kalbos ritmo grupių analizė

Med hjälp av programmet Correlatore (version 2.1), som utvecklats för ändamålet, beräknades akustiska rytmkorrelat. För klusteranalysen användes också resultaten från Mairanos (2011) studie av andra språks rytm. Data fördes in i SPSS och klusteranalyserades.

Resultaten av undersökningen visar att den hierarkiska klusteranalysen och tvåstegsklusteranalysen inte ger entydiga svar. Hierarkisk analys är tämligen lämplig för klustring av variabler som är mindre statistiskt bearbetade (ΔV, ΔC,%V och delvis även varcoΔV, varcoΔC). Tvåstegsanalys bör användas mycket försiktigt när språk klassificeras efter rytm, eftersom resultaten är motstridiga.

Litauiska och lettiska hamnar, enligt alla analyserade variabler, i samma kluster tillsammans med många språk med betoningsbaserad rytm. Därför kan man försiktigt dra slutsatsen att rytmen i de båda nu levande baltiska språken liknar varandra och bestäms av betoningen. De är språk med betoningsbaserad rytm.

ANNOTATION

Denna artikel syftar till att besvara två frågor: 1) om klusteranalys är användbar för att hitta typologiska likheter i rytm och för att på grundval av den klassificera språk som hittills inte har analyserats, 2) i vilket kluster – språk med betoningsrytm eller stavelsebaserad rytm – litauiska och lettiska hör hemma.

För denna studie översatte och spelade fem modersmålstalare (lettiska, litauiska, svenska, isländska och kinesiska) in samma text. Texten varade i ungefär 1 minut. Inspelningarna annoterades med programmet PRAAT och akustiska korrelat till rytm beräknades med programmet Correlatore, utvecklat av Paolo Mairano (version 2.1). Resultat för andra språk, beräknade av programmets upphovsman Mairano (2011), användes för klusteranalysen. Uppgifterna matades in i programmet SPSS och en klusteranalys genomfördes.

Resultaten visar att den hierarkiska klusteranalysen och tvåstegsklusteranalysen inte ger entydiga resultat. Den hierarkiska analysen är ganska användbar för att klustra variabler som har bearbetats statistiskt i mindre utsträckning (ΔV, ΔC,%V, delvis varcoΔV, varcoΔC). Tvåstegsanalysen bör användas med försiktighet på grund av dess omdiskuterade resultat.

Litauiska och lettiska hamnar, oavsett vilka variabler som beaktas, i samma kluster som ett antal språk med betoningsrytm. Därför kan man försiktigt dra slutsatsen att rytmen i de två baltiska språken är likartad och betingad av betoning. De är språk med betoningsrytm.

1. KORT ÖVERSIKT ÖVER FORSKNING OM SPRÅKRYTM

Kenneth Lee Pike (1945) vienas iš pirmųjų plačiau aptarė neeiliuotos kalbos ritmiškumo tipologinius skirtumus. Jis skyrė: 1) kirtinio ritmo (ang. stress-timed) kalbas, kurių ritmo pagrindas yra kirtis (pavyzdžiui, anglų, vokiečių kalbos), 2) skiemeninio ritmo (ang. syllable-timed) kalbas, kurių ritmiškumas paremtas

Straipsniai / Articles

169

AGNĖ PUKEVIČIŪTĖ, ASTA KAZLAUSKIENĖ

användning av stavelser med liknande kvantitet (till exempel franska och spanska). Till dessa två typologiska grupper tillkom något senare även en tredje – gruppen med morarytm; rytmen i de språk som tillhör den grundar sig på moran (till exempel japanska och tamil).

Många studier från slutet av 1900-talet byggde på den hypotes om en typologisk klassificering av språks rytm som Pike föreslagit. Genom att mäta och jämföra den akustiska varaktigheten hos stavelser och intervall mellan betonade stavelser försökte man belägga att det finns två rytmgrupper och att de skiljer sig åt (Abercrombie 1967; Roach 1982). Experimentella studier bekräftade emellertid inte att talets ljudsegment är isokrona – det vill säga upprepas med jämna intervall eller har ungefär samma kvantitet. Därför försökte man hitta andra mått på språkets rytmicitet. Rebecca McKeever Dauer (1983) utgick från att språkets fonologiska system direkt bestämmer rytmen och föreslog att språk skulle delas in i rytmgrupper efter förekomsten eller frånvaron av vissa fonologiska egenskaper. Dessa egenskaper är vokalreduktion och stavelsestrukturens komplexitet. Med utgångspunkt i denna idé och genom att tillämpa statistiska metoder försökte Franck Ramus, Marina Nespor och Jacques Mehler (1999) identifiera akustiska korrelat till språklig rytm (variabler som erhålls genom att beräkna varaktigheten hos vokaliska och konsonantiska intervall): ΔV – standardavvikelsen för varaktigheten hos vokaliska intervall, ΔC – standardavvikelsen för varaktigheten hos konsonantiska intervall,%V – andelen av varaktigheten som utgörs av vokaliska intervall. De nämnda forskarna antog hypotetiskt att språk med betoningsrytm kännetecknas av större variation i vokallängd och en mer komplex stavelsestruktur; därför borde ΔV och ΔC vara högre och%V lägre än i språk med stavelsebaserad rytm. Resultaten för de enskilda språk de analyserade bekräftade emellertid detta endast delvis.

I senare studier riktades uppmärksamheten mot den möjliga inverkan som olika språkliga och icke-språkliga faktorer har på rytmen. För att normalisera temporskillnader beräknade Esther Grabe och Ling Ee Low (2002) parvisa variabilitetsindex: nPVI för vokaliska intervall och rPVI för konsonantiska intervall. Man förväntade sig att språk med betoningsrytm skulle kännetecknas av stor variation i vokalers och konsonanters varaktighet och ha höga nPVI- och rPVI-värden, medan dessa index skulle vara låga i språk med stavelsebaserad rytm.

Išvengti tempo įtakos trukmei siekė ir Volkeris Dellwo su Petra Wagner (2003). Jie balsinių ir priebalsinių intervalų trukmės standartinį nuokrypį padaugino iš 100 ir apskaičiavo variacijos koeficientus: varcoΔV (balsinių intervalų) bei varcoΔC (priebalsinių intervalų). Tačiau nei poriniai variantiškumo indeksai, nei variacijos koeficientai nepadeda vienareikšmiškai nustatyti ritmo tipologinių panašumų ir suskirstyti kalbų į tipologines klases. Vis dėlto aptarta ritmo parametrų nustatymo metodika gana ilgai buvo, o ir dabar dar tebėra populiari, nors ir susilaukė pagrįstos kritikos (pavyzdžiui, Arvaniti 2012)².

² För en utförligare redogörelse för de metoder för forskning om språkrytm som diskuterats och möjligheten att tillämpa dem vid beskrivningen av litauisk rytm, se Kazlauskienė 2013.

170

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Klasterinė tipologinių kalbos ritmo grupių analizė

2. FORSKNINGSMETODOLOGI

I denna studie valdes en ny metod att prövas – att experimentellt undersöka likheten mellan akustiska rytmkorrelat och språklig rytm i allmänhet med hjälp av klusteranalys. Inom statistiken används den för att fastställa likheter mellan objekt eller fenomen och dela in dem i kluster (dvs. grupper av liknande objekt). Syftet med klusteranalys är att gruppera de undersökta storheterna så att skillnaderna inom klustret blir så små som möjligt och skillnaderna mellan klustren så stora som möjligt (Vaitkevičius, Saudargienė 2006).

Man förväntade sig att klusteranalysen skulle klargöra två frågor, vilka också utgör syftet med denna studie.

1. Hamnar de akustiska rytmkorrelat för svenska, isländska och kinesiska som Paolo Mairano (2011) beräknade och de som beräknats för denna studie i samma kluster? Skiljer sig Mairanos och våra fastställda korrelat för svenskt och isländskt språk med betoningsbaserad rytm från kinesiskans korrelat för stavelsebaserad rytm? Om dessa frågor besvaras jakande innebär det att klusteranalys verkligen är lämplig för att söka typologiska likheter i rytm och kan användas för att klassificera språk som ännu inte har analyserats.

2. Den andra frågan är i vilket kluster – språk med stavelsebaserad eller betoningsbaserad rytm – litauiska och lettiska hamnar.

De akustiska rytmkorrelaten för svenska, isländska och kinesiska har redan beräknats av andra forskare (för denna studie användes data från en fritt tillgänglig källa på internet – Mairano 2011). De två första språken har hänförts till gruppen med betoningsbaserad rytm, kinesiska till gruppen med stavelsebaserad rytm. Litauiskans och lettiskans rytm har ännu inte undersökts enligt denna metod. I tidigare studier av litauiskans rytmik har betoning betraktats som rytmens grund, men man har beräknat betoningens distribution i olika segment, inte den akustiska varaktigheten hos enheterna. Versspråkets rytm undersöktes på detta sätt av Juozas Girdzijauskas (1966, 1979) och Leonardas Sauka (1974, 1978), medan prosans och talspråkets rytm undersöktes av Valerija Ramonaitė (1980, 2006), Bonifacas Stundžia (1991) och Asta Kazlauskienė, Inga Fokaitė (2005).

Det fanns redan indikationer på lettiskt talspråks rytmik. Zinny Sans Bond, Dace Markus och Verna Stockmal (2003) jämförde prosodin hos lettiska modersmålstalare och ryskspråkiga modersmålstalare som talade lettiska: kontrastiv vokallängd, betoning och rytm. Deras artikel innehåller ingen utförlig analys och tolkning av lettiskans rytm, trots att de beräknade mått som föreslagits av Ramus, Nespor och Mehler (1999) samt Grabe och Low (2002). I Bond, Markus och Stockmals (2003) studie antogs det att lettiska kännetecknas av stavelsebaserad rytm.

För denna studie valdes den standardtext som rekommenderas av International Phonetic Association (se http://alt-usage-english.org/north_txt.html) (eng. The North Wind and the Sun, lit. Šiaurės vėjas ir saulė), vilken används inte bara av rytmforskare utan också av alla fonetiker. Om man analyserade material av ett annat slag skulle det vara metodologiskt felaktigt att jämföra resultaten av denna studie med data från andra språk som erhållits med hjälp av den nämnda texten.

Straipsniai / Articles

171

AGNĖ PUKEVIČIŪTĖ, ASTA KAZLAUSKIENĖ

Fem modersmålstalare (en lett, en litauiska, en svensk, en isländska och en kinesiska)³ översatte texten och läste upp den. Informanternas tal spelades in med en diktafon i ett lugnt rum. Varje inspelning är något kortare än en minut.

Forskningsmaterialet bearbetades och empiriska data hämtades fram i flera steg:

1. I samråd med en informant för varje språk annoterades inspelningarna med programmet PRAAT. Vid annoteringen utgick man både från oscillogrammets bild och från hörselintrycket. Programmets rutnät för textannoteringar (på engelska TextGride) sparades i *txt-format.

2. Med hjälp av programmet Correlatore (version 2.1), utvecklat av Mairano (2011) vid laboratoriet för experimentell fonetik Arturo Genre i Turin (Italien), beräknades de statistiska värdena för de akustiska rytmkorrelaten i våra inspelningar (resultaten redovisas i tabell 1). För klusteranalysen användes, som redan nämnts, data från Mairano (2011). De behövs för att klusteranalysen ska kunna genomföras på ett korrekt sätt; resultaten blir betydligt tillförlitligare när en större mängd data grupperas.

TABELL 1. Statistiska värden för akustiska rytmkorrelat⁴

Språk | ΔC |%V | ΔV | varcoΔV | varcoΔC | nPVI | rPVI; Litauiska | 52 | 54 | 54 | 54 | 66 | 57 | 57; Lettiska | 55 | 52 | 58 | 55 | 65 | 70 | 65; Svenska | 55 | 44 | 36 | 39 | 48 | 45 | 68; Svenska 2 | 65 | 49 | 51 | 50 | 66 | 60 | 82; Isländska | 60 | 40 | 33 | 45 | 56 | 45 | 63; Isländska 2 | 52 | 47 | 41 | 50 | 60 | 51 | 56; Kinesiska | 44 | 51 | 44 | 44 | 47 | 48 | 54; Kinesiska 2 | 48 | 62 | 74 | 51 | 62 | 51 | 53; Japanska | 31 | 51 | 39 | 47 | 40 | 43 | 32; Portugisiska | 54 | 49 | 55 | 48 | 44 | 57 | 56; Franska | 40 | 49 | 40 | 45 | 41 | 45 | 44; Finska | 47 | 48 | 45 | 47 | 46 | 45 | 55; Grekiska | 37 | 47 | 34 | 50 | 48 | 52 | 42; Tyska | 66 | 46 | 54 | 56 | 60 | 58 | 65; Estniska | 54 | 46 | 39 | 43 | 51 | 43 | 53; Tjeckiska | 58 | 45 | 51 | 51 | 49 | 45 | 61; Turkiska | 58 | 45 | 38 | 43 | 55 | 46 | 67

³ Alla informanter har högre utbildning i filologi och arbetar eller fortsätter sina studier vid universitet: letten och isländskan är universitetslärare, svensken är personalchef och litauiskan och kinesiskan är masterstudenter.

⁴ Här och i fortsättningen markeras våra inspelningar med index 2, till exempel svenska 2, medan Mairanos data saknar index.

172

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Klasterinė tipologinių kalbos ritmo grupių analizė

Språk | ΔC |%V | ΔV | varcoΔV | varcoΔC | nPVI | rPVI Arabiska | 55 | 45 | 47 | 56 | 55 | 47 | 64 Italienska | 54 | 44 | 44 | 53 | 49 | 48 | 62 Nederländska | 46 | 43 | 45 | 62 | 50 | 68 | 53 Danska | 61 | 42 | 40 | 46 | 52 | 50 | 66 Spanska | 52 | 42 | 30 | 42 | 53 | 42 | 60 Ryska | 55 | 41 | 34 | 43 | 48 | 45 | 63 Engelska | 59 | 40 | 48 | 62 | 51 | 61 | 70 Polska | 66 | 36 | 32 | 41 | 49 | 41 | 72

3. Data sammanställdes i programmet SPSS (för mer information, se http://www.insol.lt/statistics/, Vaitkevičius, Saudargienė 2006) och en klusteranalys genomfördes.

I undersökningen av litauiska och lettiska genomfördes en hierarkisk klusteranalys och en tvåstegsklusteranalys med SPSS-programmet. Vid hierarkisk analys är antalet kluster inte känt på förhand. Klustren bildas enligt en hierarkisk princip – alla data betraktas som ett kluster bestående av mindre grupper. De kan bestämmas genom att dela upp ett gemensamt kluster i mindre, eller genom att sammanföra små kluster till större. Tvåstegsanalysen skiljer sig från den ovan beskrivna genom att antalet kluster är känt på förhand (Vaitkevičius, Saudargienė 2006). I arbetet valdes två kluster, eftersom två språkens rytmgrupper undersöks – stress- och stavelsebaserade. Den tredje gruppen, morabaserad rytm, inkluderades inte i analysen, eftersom hypotesen att de baltiska språken skulle kunna tillhöra denna grupp inte ställdes. Vid klusteranalysen omfördelas objekten tills likheterna inom klustret blir betydligt större än likheterna mellan klustren (Vaitkevičius, Saudargienė 2006). Resultaten för svenska, isländska och kinesiska kontrolleras endast med tvåstegs klusteranalys, eftersom ett litet antal objekt undersöks (sex språk). Dessutom är antalet kluster och vilken rytmgrupp språken tillhör känt på förhand (två rytmgrupper och resultaten från två studier).

3.

TVÅSTEGSKLUSTERANALYS AV AKUSTISKA KORRELAT I SVENSKA, ISLÄNDSKA OCH KINESISKA

Standardavvikelse för konsonantduration (ΔC) och procentandel av vokalintervallens duration (%V)

För att ta reda på om värdena för%V och ΔC i svenska, isländska och kinesiska, inspelade av Mairano (2011) och i den här studien, är likartade och tillhör samma grupp genomfördes en

Straipsniai / Articles

173

AGNĖ PUKEVIČIŪTĖ, ASTA KAZLAUSKIENĖ

tvåstegsklusteranalys. Först beräknades medelvärdena för varje klusters kvantitativa variabler och deras standardavvikelse (se tabell 2).

TABELL 2. Klustercentra efter procentandel av vokalintervallens duration och standardavvikelse för konsonantduration

%V ΔC Medelvärde Standardavvikelse Medelvärde Standardavvikelse Kluster 1 45,00 3,916 58,00 5,715 Kluster 2 56,50 7,778 46,00 2,828 Kluster Totalt 48,83 7,521 54,00 7,720

Tabellen visar att medelvärdet för ΔC i det första klustret är högre än i det andra, medan det omvända gäller variabeln%V – det andra klustrets värde är högre, men i detta fall är standardavvikelsen också ganska stor. Följaktligen kännetecknas det första klustret av en mer komplex stavelsestruktur (dvs. fler konsonanter i stavelsen (högre ΔC)), vilket också leder till en lägre procentandel av vokalintervall (%V).

Resultaten av denna analys visar att isländska (%V = 40, ΔC = 60), isländska 2 (%V = 47, ΔC = 52), svenska (%V = 44, ΔC = 55) och svenska 2 (%V = 49, ΔC = 65), som tillhör den stressbaserade rytmgruppen, har de mest likartade värdena för%V och ΔC och bildar ett kluster, medan proverna av kinesiska med stavelsebaserad rytm (%V = 51, ΔC = 44) och kinesiska 2 (%V = 62, ΔC = 48) bildade ett annat kluster. Följaktligen är%V och ΔC ganska tillförlitliga mått för att analysera hur språken skiljer sig åt, och de är oberoende av objektiva (taltempo, intonation m.m.) eller subjektiva (inspelningskvalitet, skillnader i annotering m.m.) faktorer hos forskare eller informanter.

Variationskoefficienter

Det finns också en tämligen stor skillnad mellan klustrenas båda centra när det gäller variationskoefficienterna. Av tabell 3 framgår att medelvärdena för varcoΔV och varcoΔC är högre i det andra klustret.

TABELL 3. Klustrenas centra enligt variationskoefficienterna

varcoΔV varcoΔC Medelvärde Standardavvikelse Medelvärde Standardavvikelse Kluster 1 42,67 3,215 50,33 4,933 Kluster 2 50,33 0,517 62,67 3,055 Kluster Totalt 46,50 4,680 56,50 7,688

174

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Klasterinė tipologinių kalbos ritmo grupių analizė

Tyvärr är resultaten den här gången mycket oväntade: de mest likartade värdena för varcoΔV och varcoΔC återfinns hos de språk som Mairano (2011) analyserade och som också utgör det första klustret: isländska (varcoΔV = 45, varcoΔC = 56), svenska (varcoΔV = 39, varcoΔC = 48) och kinesiska (varcoΔV = 44, varcoΔC = 47). Alla våra inspelningar hamnar i det andra klustret: isländska 2 (varcoΔV = 50, varcoΔC = 60), svenska 2 (varcoΔV = 50, varcoΔC = 66) och kinesiska 2 (varcoΔV = 51, varcoΔC = 62). Variationskoefficienten, som borde ha varit mer objektiv vid typologisk klassificering av språk, skapar alltså större förvirring och ger anledning att anta att resultaten i hög grad beror på erfarenheten av annotering av det enskilda språket. Variationskoefficienterna för våra inspelningar är likartade, vilket tyder på att det kanske inte räcker att konsultera modersmålstalare vid annotering, utan att själva annoteringen måste utföras av fonetiker med språket som modersmål.

Parvisa variabilitetsindex

Skillnaden mellan klustrenas båda centra enligt nPVI och rPVI är tämligen stor (se tabell 4).

⁴ TABELL. Klustrenas centra enligt parvisa variabilitetsindex

nPVI

rPVI

Medelvärde

Standardavvikelse

Medelvärde

Standardavvikelse

Kluster

1

48,00

3,000

58,80

6,458

2

60,00

.

82,00

.

Totalt

50,00

5,586

62,67

11,094

Språkens gruppering är dock ännu mer tvetydig än vid analys av variationskoefficienter. Den första klustern består av alla språk utom svenska 2, som analyserades i denna studie (dess rPVI är mycket högt – 82, medan nPVI liknar de övriga språkens – 60); det var det enda språket som hamnade i den andra klustern. De övriga språkens parvisa variationsindex är mycket lika: isländska (nPVI = 45, rPVI = 63), isländska 2 (nPVI = 51, rPVI = 56), kinesiska (nPVI = 48, rPVI = 54), kinesiska 2 (nPVI = 51 rPVI = 53), svenska (nPVI = 45, rPVI = 68). I detta fall är det uppenbart att en tvåstegs klusteranalys inte är användbar, eftersom den första klustern måste delas upp i ännu mindre grupper. Sammanfattningsvis kan man säga, utifrån resultaten av tvåstegs klusteranalysen av tre språk, att standardavvikelsen för konsonantduration (ΔC) och andelen vokalintervall i durationen (%V) är ganska tillförlitliga mått för att gruppera språk i klasser. Tvåstegs klusteranalys av variationskoefficienter och parvisa variationsindex väcker i detta fall fler frågor än den besvarar.

Straipsniai / Articles

175

AGNĖ PUKEVIČIŪTĖ, ASTA KAZLAUSKIENĖ

4. LITAUISKANS OCH LETTISKANS RYTM ENLIGT KLUSTERANALYS

Standardavvikelser för duration (ΔC, ΔV) och andelen vokalintervall i durationen (%V)

För att ta reda på vilken typologisk rytmgrupp lettiska och litauiska tillhör genomfördes först en hierarkisk klusteranalys, i syfte att undersöka hur språk grupperas utifrån ΔV,%V och ΔC och i vilken kluster litauiska och lettiska hamnar. Analysen använde även data från andra språk, presenterade i Mairanos arbete (2011: 170, 179, 199).

Resultaten av den hierarkiska klusteranalysen visar att litauiska, lettiska, tyska, arabiska, engelska, tjeckiska, italienska och portugisiska har de mest likartade värdena för ΔV,%V och ΔC och därför bildar en kluster, där språkens ΔV ligger mellan 44 och 58,%V mellan 40 och 54 och ΔC mellan 52 och 66. I denna kluster anses endast italienska vara närmare stavelsebaserad rytm (som resultaten visar tycks klusteranalysen ge skäl att betvivla detta); alla övriga språk (med undantag förstås för de baltiska språk som analyseras här, vars rytmtyp är okänd) hör till de stressbaserade språken.

Den andra gruppen bildades av många stavelsebaserade språk, men även ett stort antal språk som brukar betraktas som stressbaserade eller ha blandad rytm hamnade där (se tabell 5). Dessa språks ΔV ligger mellan 30 och 45,%V mellan 36 och 51 och ΔC mellan 37 och 66. En sak är otvetydig när man ser på resultaten: inget prototypiskt stavelsebaserat språk (franska, spanska, grekiska) hamnade i den första klustern, medan endast två prototypiskt stressbaserade språk (ryska, nederländska) hamnade i den andra. Som framgår av tabell 5 hamnar litauiska och lettiska i den första klustern och liknar prototypiskt stressbaserade språk mer (data om språkens akustiska korrelat presenteras i tabell 1).

TABELL 5. Resultat av hierarkisk klusteranalys utifrån standardavvikelser och vokalandel⁵

Klusternummer

Rytmgrupper och språk

Stressbaserad rytm

Stavelsebaserad rytm

Ej fastställd

1

engelska, tyska, arabiska, portugisiska, tjeckiska

italienska

litauiska, lettiska

2

ryska, nederländska, isländska, turkiska, danska, polska, svenska

spanska, franska, grekiska, kinesiska, estniska, finska

⁵ I denna och följande tabeller är prototypiska språk för en viss rytmgrupp markerade med fetstil; rytmen i de övriga språken är omdiskuterad (vissa av dem anses till och med vara antingen oklassificerbara eller ha blandad rytm).

176

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Klasterinė tipologinių kalbos ritmo grupių analizė

Resultaten av den hierarkiska analysen av tre variabler gör det möjligt att dra slutsatsen att prototypiska språk med betoningsrytm och stavelsebaserad rytm tillhör olika kluster. Enligt de analyserade egenskaperna skiljer sig alltså språken i dessa grupper åt, men huruvida dessa egenskaper är indikatorer på olika språkliga rytmer är en fråga för en annan studie.

Efter en tvåstegs klusteranalys (det valda antalet kluster är naturligtvis två) kan man se att medelvärdet för ΔV är högre för språken i det första klustret och lägre för dem i det andra (se tabell 6). Språken i det första klustret kännetecknas av större variation i vokalintervallens varaktighet. Medelvärdet för variabeln ΔC är lägre i det första klustret och något högre i det andra. Skillnaden är dock inte särskilt stor, särskilt med tanke på att data i det första klustret är mycket spridda (en hög standardavvikelse på hela 8,15).

TABELL 6. Klustercentra enligt standardavvikelser och vokalandel

%V | ΔV | ΔC Medelvärde | Standardavvikelse | Medelvärde | Standardavvikelse | Medelvärde | Standardavvikelse Kluster | 1 | 47,75 | 3,388 | 47,58 | 6,999 | 50,67 | 8,150 Kluster | 2 | 41,78 | 3,032 | 36,67 | 5,408 | 57,78 | 4,295 Totalt | 45,19 | 4,377 | 42,90 | 8,324 | 53,71 | 7,544

Resultaten av tvåstegs-klusteranalysen, som presenteras i tabell 7, visar att värdena för ΔV,%V och ΔC i litauiska och lettiska är mest lika dem i betoningsbaserade tyska, arabiska, nederländska, portugisiska och tjeckiska samt stavelsebaserade italienska, grekiska, kinesiska, finska och franska. Det första klustret, som enligt data från denna studie även omfattar de baltiska språken, består av 12 språk (57%), och det andra av 9 (43%).

TABELL 7. Resultat av tvåstegs-klusteranalysen enligt standardavvikelser och vokalandel

Klusternummer | Rytmgrupper och språk Betoningsrytm | Stavelsebaserad rytm | Ej fastställd 1 | arabiska, tyska, nederländska, portugisiska, tjeckiska | franska, grekiska, italienska, kinesiska, finska | litauiska, lettiska 2 | engelska, ryska, isländska, turkiska, danska, polska, svenska | spanska, estniska

Det framgår att resultaten av denna analys skiljer sig från den hierarkiska analysens genom att fler språk med stavelsebaserad rytm hamnade i samma kluster tillsammans med litauiska och lettiska

Straipsniai / Articles

177

AGNĖ PUKEVIČIŪTĖ, ASTA KAZLAUSKIENĖ

språken: italienska, kinesiska, finska och till och med de prototypiska språken franska och grekiska. Ett annat prototypiskt språk med stavelsebaserad rytm (spanska) hamnade i det andra klustret. Den här gången splittrades också de prototypiska språken med accentbaserad rytm: engelska hamnade i det andra klustret och tyska i det första. Vid analys av tre variabler (de viktigaste indikatorerna för språkens rytmtypologiska klass) är hierarkisk klusteranalys därför mer lämplig än tvåstegsklusteranalys.

Variationskoefficienter

Hierarkisk klusteranalys utifrån variablerna varcoΔV och varcoΔC visar att litauiska, lettiska och fyra prototypiska språk med accentbaserad rytm hamnar i ett kluster: arabiska, nederländska, engelska och tyska (se tabell 8). För dessa språk ligger varcoΔV mellan 54 och 62 och varcoΔC mellan 50 och 66. I språken i det andra klustret ligger varcoΔV mellan 39 och 53 och varcoΔC mellan 41 och 56.

TABELL 8. Resultat av hierarkisk klusteranalys och tvåstegsklusteranalys utifrån variationskoefficienter

Klusternummer

Rytmgrupper och språk

Accentbaserad rytm

Stavelsebaserad rytm

Ej fastställt

1

engelska, nederländska, tyska, arabiska

–

litauiska, lettiska

2

ryska, portugisiska, isländska, turkiska, danska, tjeckiska, polska, svenska

spanska, franska, grekiska, estniska, italienska, kinesiska, finska

Som framgår av resultaten av tvåstegsklusteranalysen är medelvärdena för båda variationskoefficienterna högre i det första klustret än i det andra (se tabell 9).

TABELL 9. Klustercentrum utifrån variationskoefficienter

varcoΔV

varcoΔC

Medelvärde

Standardavvikelse

Medelvärde

Standardavvikelse

Kluster

1

57,50

3,564

57,83

6,911

2

45,33

3,885

49,07

3,955

Totalt

48,81

6,743

51,57

6,274

Resultaten av den hierarkiska klusteranalysen och tvåstegsklusteranalysen sammanfaller helt. Klustren består av samma språk: i det ena ingår litauiska, lettiska, tyska, arabiska, engelska och nederländska, i det andra de återstående språken (se tabell 8).

178

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Klasterinė tipologinių kalbos ritmo grupių analizė

Hierarkisk analys och tvåstegs klusteranalys av variationskoefficienter visar tydligt likheten mellan rytmen i litauiska, lettiska och betoningsbaserade språk, och skiljer ganska exakt prototypiska betoningsbaserade språk från stavelsebaserade.

Parvisa variationsindex

Hierarkisk klusteranalys utifrån parvisa variationsindex ger mycket diskutabla resultat (se tabell 10). Alla språk utom franska och grekiska hamnar i ett och samma kluster. Språkens rPVI i det första klustret ligger mellan 53 och 72, och nPVI mellan 41 och 70. Språkens rPVI i det andra klustret ligger mellan 42 och 44, och nPVI mellan 45 och 52.

TABELL 10. Resultat av hierarkisk klusteranalys utifrån parvisa variationsindex

Klusternummer | Rytmgrupper och språk | Betoningsbaserad rytm | Stavelsebaserad rytm | Ej fastställt | 1 | engelska, nederländska, tyska, arabiska, ryska, portugisiska, isländska, turkiska, danska, tjeckiska, polska, svenska | spanska, estniska, italienska, kinesiska, finska | litauiska, lettiska | 2 | – | franska, grekiska

Tabell 11 visar resultaten av tvåstegs klusteranalys. Det bör uppmärksammas att rPVI-medelvärdena för de båda klustren är nästan identiska, vilket gör det mycket tveksamt om detta mått är tillförlitligt (särskilt med tanke på den höga standardavvikelsen).

TABELL 11. Klustercentrum utifrån parvisa variationsindex

nPVI | rPVI | Medelvärde | Standardavvikelse | Medelvärde | Standardavvikelse | Kluster | 1 | 61,83 | 5,776 | 61,00 | 6,603 | 2 | 45,80 | 2,883 | 59,60 | 8,534 | Totalt | 50,38 | 8,322 | 60,00 | 7,893

Det första klustret består av sex språk (29%), det andra av 15 (71%) (se tabell 12). Om vi jämför med resultaten från den hierarkiska klusteranalysen ser vi att tyska, engelska, nederländska och portugisiska tillsammans med litauiska och lettiska blev kvar i det första klustret. Alla språk med stavelsebaserad rytm hamnade i det andra klustret.

Straipsniai / Articles

179

AGNĖ PUKEVIČIŪTĖ, ASTA KAZLAUSKIENĖ

TABELL 12. Resultat av tvåstegs klusteranalys utifrån parvisa variabilitetsindex

Klusternummer

Rytmgrupper och språk

Betoningsrytm

Stavelsestidsrytm

Ej fastställt

1

engelska, nederländska, tyska, portugisiska

–

litauiska, lettiska

2

ryska, arabiska, isländska, turkiska, danska, tjeckiska, polska, svenska

spanska, franska, grekiska, estniska, italienska, kinesiska, finska

Resultaten av tvåstegs klusteranalys med nPVI och rPVI som variabler visar likheten mellan litauiska, lettiska och språk med betoningsrytm och skiljer, liksom analysen av variabilitetskoefficienter, väl prototypiska språk med betoningsrytm från språk med stavelsestidsrytm.

5. SLUTSATSER

Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras av försöket att tillämpa klusteranalysmetoder för att identifiera typologiska rytmklasser.

Klusteranalys (både hierarkisk och tvåstegsanalys) ger inga entydiga resultat. Hierarkisk analys lämpar sig ganska väl för klustring av mindre statistiskt bearbetade variabler (ΔV, ΔC,%V och delvis även varcoΔV, varcoΔC), medan tvåstegsanalys kanske kan användas även med mer komplexa index (PVI). Tvåstegsanalys väcker ändå större betänkligheter i detta fall, redan därför att endast två möjligheter valts (antingen betoningsrytm eller stavelselrytm; någon blandad rytm kan inte förekomma).

Litauiska och lettiska hamnar, utifrån samtliga variabler, i samma kluster tillsammans med många språk med betoningsrytm. Därför kan man försiktigt dra slutsatsen att de båda baltiska språkens rytm liknar varandra och bestäms av betoningen. Det är språk med betoningsrytm.

Klusteranalysen (särskilt jämförelsen mellan data från två olika studier av svenska, isländska och kinesiska) visade att annoteringens precision är särskilt viktig vid rytmforskning. Å andra sidan är detta endast en pilotstudie, och slutsatserna är därför inte relevanta för själva den typologiska klassificeringen av språks rytm eller för mått på språkens rytmicitet. De kan tjäna som riktlinjer för fortsatt forskning eller som ytterligare ett skäl att ifrågasätta om strikt definierade språkrytmklasser existerar.

LITERATŪRA

A b e r c r o m b i e D a v i d 1967: Elements of general phonetics. Edinburgh: Edinburgh University Press.

A r v a n i t i A m a l i a 2012: The usefulness of metrics in the quantification of speech rhythm. Journal of Phonetics 40, 351–373.

180

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Klasterinė tipologinių kalbos ritmo grupių analizė

Bond Zinny Sans, Markus Dace, Stockmal Verna 2003: Prosodic and Rhythmic Patterns Produced By Native and Non-native Speakers of a Quantity-Sensitive Language. 15th International Congress of Phonetic Sciences. Barcelona, 527–530.

Dauer Rebecca McKeever 1983: Stress-timing and syllable-timing reanalysed. Journal of Phonetics 11, 51–62.

Dellwo Volker, Wagner Petra 2003: Relationships between language rhythm and speech rate. Proc. of the International Congress of Phonetic Science, 471–474.

Girdzijauskas Juozas 1966: Lietuvių eilėdara. Silabinės-toninės sistemos susiformavimas. Vilnius: Vaga.

Girdzijauskas Juozas 1979: Lietuvių eilėdara: XX a. Vilnius: Mokslas.

Grabe Esther, Low Ee Ling 2002: Durational Variability in Speech and the Rhythm Class Hypothesis. Papers in Laboratory Phonology 7, 1–16.

Kazlauskienė Asta, Fokaite Inga 2005: Dėl lietuvių kalbos teksto prozodijos. Žmogus ir žodis 7(1), 35–38.

Kazlauskienė Asta 2013: Kai kurie akustiniai lietuvių kalbos ritmiškumo parametrai. Baltistica 48(1), 19–36.

Mairano Paolo 2011: Rhythm Typology: Acoustic and Perceptive Studies. Doctoral dissertation. Turin: University of Turin.

Pike Kenneth Lee 1945: The Intonation of American English. Ann-Arbor: University of Michigan Press.

Pukevičiūtė Agnė 2013: Akustiniai lietuvių ir latvių kalbų ritmo koreliatai. Magistro darbas. Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas.

Ramonaite Valerija 1980: Prozos kalbos ritmas. Konstruktyvieji faktoriai ir pagalbiniai formantai. Literatūra ir kalba 16, 38–65.

Ramonaite Valerija 2006: Pirminis Juozo Baltušio „Parduotų vasarų“ ritmas. Acta humanitarica universitatis Saulensis, 307–333.

Ramus Franck, Nespor Marina, Mehler Jacques 1999: Correlates of linguistic rhythm in the speech signal. Cognition 73(3), 265–292.

Roach Peter 1982: On the Distinction between ‘Stress-timed’ and ‘Syllable-timed’ Languages. – David Crystal. Linguistic controversies. London: Edward Arnold, 73–79.

Sauka Leonardas 1974: Lietuvių folklore eilet yros ir teorijos klausimai. – Literatūra ir kalba 13, 192–207.

Sauka Leonardas 1978: Lietuvių liaudies dainų eilėdara. Vilnius: Vaga.

Stundžia Bonifacas 1991: Kirtis tekste. Žodžiai ir prasmės 1, 86–92.

Vaitkevičius Raimundas, Saudargienė Aušra 2006: Statistika su SPSS psichologiniuose tyrimuose: mokomoji knyga. Kaunas: VDU leidykla.

Vaitkevičius Raimundas, Saudargienė Aušra 2012: Daugiamačiai duomenų analizės metodai psichologijoje. Kaunas.

Straipsniai / Articles

181

AGNĖ PUKEVIČIŪTĖ, ASTA KAZLAUSKIENĖ

PRIEDAS

1. Tiriamieji tekstai lietuvių kalba

Vieną dieną Šiauriniam vėjui ir Saulei besiginčijant, kuris iš jų stipresnis, pasirodė keliautojas, vilkintis apsiaustą. Tada jie susitarė, kad tas, kuris privers keliautoją nusivilkti apsiaustą, bus laikomas stipresniu.

Pirmiausia Šiaurinis vėjas pūtė taip stipriai, kiek tik galėjo, bet kuo stipriau jis pūtė, tuo tvirčiau keliautojas apsigaubdavo apsiaustą; galiausiai Šiaurinis Vėjas pasidavė.

Tada Saulė pradėjo kaitinti ir keliautojas tuoj pat nusivilko apsiaustą. Taip Šiaurinis vėjas turėjo pripažinti, kad Saulė stipresnė už jį.

2. Tiriamieji tekstai latvių kalba

Vienu dienu Ziemeļu vējam un Saulei strīdoties par to, kurš no viņiem ir stiprāks, nāca ceļotājs, ietīnies mētelī. Viņi savā starpā vienojās, ka tas, kurš pirmais liks ceļotājam novilkt savu mēteli, tiks uzskatīts par stiprāko.

Ziemeļvējš pirmais pūta tik stipri, cik vien varēja, bet, jo stiprāk viņš pūta, jo stingrāk ceļotājs ietinas savā mētelī; galu galā Ziemeļvējš tomēr padevās.

Tad Saule sāka stipri sildīt un ceļotājs uzreiz novilka savu mēteli. Tā Ziemeļvējam bija jāatzīst, ka Saule bija stiprāka par viņu.

3. Tiriamieji tekstai švedų kalba

Nordanvinden och Solen tvistade en gång om vem av dem som var starkast. Just då kom en vandrare vägen fram insvept i en varm kappa. De kom då överens om att den som först kunde få vandraren att ta av sig kappan, han skulle anses vara starkare än den andra.

Då blåste nordanvinden så hårt han nånsin kunde, men ju hårdare han blåste desto tätare svepte vandraren kappan om sig, och till slut gav Nordanvinden upp försöket.

Då lät Solen sina strålar skina helt varmt och genast tog vandraren av sig kappan och så var Nordanvinden tvungen att erkänna att solen var den starkaste av de två.

4. Tiriamieji tekstai islandų kalba

Dag einn þegar Norðvindurinn og Sólin voru að rífast um það hvor þeirra væri sterkari, birtist ferðamaður vafinn inn í frakka. Þeir voru sammála um að sá sem gæti blásið frakkanum af ferðamanninum myndi teljast sterkari en hinn.

182

Acta Linguistica Lithuanica LXIX

Klasterinė tipologinių kalbos ritmo grupių analizė

Norðanvindurinn blés eins fast og hann gat, en því fastara sem hann blés, því þéttara varð ferðamaðurinn kápunni um sig, og að lokum gafst Norðanvindurinn upp á að reyna.

Þá fór Sólin að skína, og undireins fór ferðamaðurinn úr frakkanum. Þá varð Norðanvindurinn að viðurkenna að Sólin væri sterkari en hann var.

6. Tiriamieji tekstai kinų kalba

You yi tian, dang yi ge guo zhe da yi de lv xing zhe chu xian de shi hou, bei feng he tai yang zheng zai zheng chao jiu jing shui geng jiang. Ta men tong yi shui xian rang lv xing zhe ba wai tao tuo diao jiu ren wei shui bi ling yi ge qiang.

Sui hou, bei feng jiu jing ta zui da de nu li lai chui feng, dan shi, ta chui de yue da, lv xing zhe jiu ba wai tao guo de yue jin. Zui hou,bei feng fang qi le.

Jie xia lai, tai yang kai shi fa chu re liang, lv xing zhe li ji jiu tuo xia le wai tao. Suo yi, bei feng bu de bu cheng ren tai yang bi ta geng qiang.

Cluster Analysis of Typological Groups of Language Rhythm

SUMMARY

This article aims to answer two questions: 1) whether the cluster analysis handy finding rhythm typological similarities, and it can be classified on the basis of it so far unanalysed languages 2) in which a cluster – stress-timed or syllable-timed languages – Lithuanian and Latvian languages fall into.

Standard text, proposed by the International Phonetics Association (see http://alt-usage-english.org/north_txt.html) (Eng. The North Wind and the Sun, Lith. Šiaurės vėjas ir saulė) was selected for this study. Five native speakers (Latvian, Lithuanian, Swedish, Icelandic and Chinese) translated and recorded it (each record was much shorter than 1 min.). The records were annotated by program PRAAT and acoustic correlates of rhythm of records that we have done have been calculated using program Correlator (2. 1 version) which was developed by Pado Mairano (2011) in Arturo Genre experimental phonetics laboratory of Turin (Italy). It was found that Lithuanian ΔC=52,%V=54, ΔV=54, varcoΔV=54, varcoΔC=66, nPVI=57, rPVI=57; Latvian ΔC=55,%V=52, ΔV=58, varcoΔV=55, varcoΔC=65, nPVI=70, rPVI=65; Swedish ΔC=65,%V=49, ΔV=51, varcoΔV=50, varcoΔC=66, nPVI=60, rPVI=82; Icelandic ΔC=52,%V=47, ΔV=41, varcoΔV=50, varcoΔC=60, nPVI=51, rPVI=56; Chinese ΔC=48,%V=62, ΔV=74, varcoΔV=51, varcoΔC=62, nPVI=51, rPVI=53.

Straipsniai / Articles

183

AGNĖ PUKEVIČIŪTĖ, ASTA KAZLAUSKIENĖ

Data of other languages estimated by the author of the program Mairano (2011) was used for cluster analysis. The data was entered to the SPSS program and a cluster analysis was performed.

The results show that the cluster analysis (both hierarchical and two-steps) does not provide unambiguous results. Hierarchical analysis is pretty handy to cluster less statistically processed variables (ΔV, ΔC,%V, partly varcoΔV, varcoΔC), a two-step analysis might be possible to rely on, and with more complex indices (PVI). However, a two-step analysis is begging the question, because it does not leave the third option (stress-timed or syllable-timed, cannot be mixed).

Lithuanian and Latvian languages according to all the variables fall into the same cluster together with a number of stress-timed languages. Therefore, it can be carefully concluded that rhythm of the two Baltic languages is similar and caused by stress. They are stress-timed languages.

Cluster analysis (in particular, Swedish, Icelandic, Chinese Language comparison between the two types of data) has shown that the annotation precision is particularly important in the researches of rhythm. On the other hand, the findings are relevant not for the typological classification of languages’ rhythm and not for the indicators of languages’ rhythm. They can be as guidelines of further research or another excuse to question existence of strictly defined classes of speech rhythm.

Įteikta 2013 m. liepos 11 d.

AGNĖ PUKEVIČIŪTĖ

Vytauto Didžiojo universitetas

Kristijono Donelaičio g. 58, LT–44248 Kaunas, Lietuva

[email protected]

ASTA KAZLAUSKIENĖ

Vytauto Didžiojo universitetas

Kristijono Donelaičio g. 58, LT–44248 Kaunas, Lietuva

[email protected]

184

Acta Linguistica Lithuanica LXIX