Forskningsområden: rättsspråk, juridisk terminologi, benämning av socialt utsatta personer, teorin om konceptuella metaforer.
https://doi.org/10.35321/term32-06
SAMMANFATTNING
Artikeln undersöker och jämför juridiska termer och deras adjektiviska beståndsdelar som registrerats i litauiska ordböcker över internationella ord utgivna 1936 och 2013 (TŽŽ 1936 och TŽŽ 2013). Genom att undersöka det insamlade materialet är syftet att bedöma dessa ordböckers betydelse för rättsspråket under respektive period av det självständiga Litauen. I båda ordböckerna återfanns ett jämförbart antal juridiska termer och adjektiviska beståndsdelar (TŽŽ 1936 – 738, TŽŽ 2013 – 748). Artikeln drar slutsatsen att TŽŽ 1936 var en omsorgsfullt sammanställd, användbar och betydelsefull källa till den tidens juridiska terminologi, medan TŽŽ 2013 har betydligt mindre inflytande och betydelse för rättsspråket. Detta beror för det första på att den relativa andelen juridiska termer minskade i TŽŽ 2013 jämfört med TŽŽ 1936 och för det andra på att juridisk terminologi under den senare perioden redan hade dokumenterats och publicerats i många andra specialiserade, offentligt tillgängliga källor. VIKTIGA NYCKELORD: juridisk term, rättsspråk, ordbok över internationella ord, terminologikälla.
SAMMANFATTNING
Artikeln analyserar och jämför de juridiska termer och deras adjektiviska komponenter som förekommer i de litauiska ordböckerna över internationella ord från 1936 och 2013 (DIW 1936 och DIW 2013). Syftet med att studera det insamlade materialet är att bedöma dessa ordböckers betydelse för det juridiska språket under respektive period av Litauens självständighet. Ett jämförbart antal juridiska termer och adjektivkomponenter förekommer i båda ordböckerna (DIW 1936 – 738, DIW 2013 – 748). Man kan dra slutsatsen att
DIW 1936 var en omsorgsfullt utarbetad och värdefull källa till juridisk terminologi för sin tid, medan DIW 2013:s inverkan och betydelse för det juridiska språket är betydligt mindre, eftersom den relativa frekvensen av juridisk terminologi för det första minskade i DIW 2013 jämfört med DIW 1936 och juridisk terminologi för det andra under den senare perioden redan hade dokumenterats i stor utsträckning och spridits via ett brett utbud av offentligt tillgängliga specialiserade källor.
NYCKELORD: juridisk term, juridiskt språk, ordbok över internationella ord, terminologikälla.
INLEDNING
Motivationen till att undersöka och jämföra juridiska termer som dokumenterats i två litauiska ordböcker över internationella ord, utgivna med nästan åtta årtiondens mellanrum, var en gemensam omständighet kring utgivningen av dessa ordböcker – varken under den första självständighetsperioden, den så kallade mellankrigstiden, då Tarptautinių žodžių žodynas (nedan TŽŽ 1936) utkom 1936, eller under den återupprättade självständighetsperioden (från 1990 fram till i dag), då Tarptautinių žodžių žodynas utkom 2013 (nedan TŽŽ 2013), gavs någon förklarande flerspråkig ordbok över juridiska termer ut. Mot bakgrund av denna omständighet, som är betydelsefull ur terminologisk synvinkel, är målet med artikeln att med utgångspunkt i det material som finns i ordböckerna (juridiska termer och deras adjektiviska komponenter) bedöma betydelsen av två litauiska ordböcker över internationella ord som några av den tidens källor till juridisk terminologi för det juridiska språket och för forskning om rättsbegreppens historia. För att uppnå detta mål har följande uppgifter formulerats: 1) att jämföra de juridiska termerna i de båda ordböckerna och hur de presenteras, genom att beräkna a) antalet juridiska termer och deras komponenter samt deras andel av det totala antalet uppslagsord i ordboken; b) antalet juridiska termer och deras komponenter utifrån uttrycksform (termens sammansättning och ordklasser); c) antalet juridiska termer och deras komponenter utifrån ursprungsspråk samt skillnader i angivelserna av ursprungsspråk; 2) att urskilja mängderna av juridiska termer och deras komponenter som är gemensamma för respektive specifika för de båda ordböckerna och på grundval av dessa fastställa väsentliga förändringar i termernas uttrycksform och definitioner. Således är forskningsobjektet i denna artikel en av källorna till juridisk terminologi – två ordböcker över internationella ord utgivna under olika perioder – medan den juridiska terminologi som dokumenterats i dessa ordböcker utgör undersökningsmaterialet och bidrar till att fastställa vilken betydelse terminologikällan hade för dåtidens juridiska språk, rättsbegreppens utveckling och forskningen om denna utveckling. De juridiska termerna samlades manuellt in ur båda ordböckerna; i artikeln tillämpas kvantitativa, jämförande och beskrivande analytiska metoder.
Det är viktigt att notera att ordböcker över internationella ord i allmänhet inte är de främsta källorna till juridisk terminologi av två skäl. För det första är de mest tillförlitliga källorna till juridisk terminologi rättsakter på olika nivåer, ordböcker över juridiska termer, rättsvetenskapliga arbeten och specialiserade databaser; för det andra är ordböcker över internationella ord inte källor till all juridisk terminologi, utan endast till en specifik del av den – internationella juridiska termer. Artikeln utgår dock från den hypotetiska premissen att under den första självständighetsperioden, då det saknades en publicerad litauisk ordbok över juridiska termer, för att inte tala om en korpus eller databas, kan TŽŽ 1936 vid sidan av litauiska rättsakter och rättsvetenskapliga arbeten ha varit en av de främsta källorna till juridisk terminologi under åtminstone några år (fram till ockupationen av landet).
2
Page 3
Den 1936 utgivna Tarptautinių žodžių žodynas (TŽŽ 1936) är inte den första litauiska ordboken över internationella ord1, men den är det första arbetet av denna omfattning (1 064 sidor) som professionellt utarbetats av ett kollektiv av specialister inom respektive ämnesområden. Ordboken sammanställdes av författaren Kazys Boruta och den välkände historikern och encyklopedisten Pranas Čepėnas tillsammans med hans hustru Albina Sirutytė-Čepėnienė, redigerades av historikern och litauisten Juozas Žiugžda och granskades och korrigerades av juristen och bibliofilen professor Vaclovas Biržiška samt filosofen professor Pranas Dovydaitis. Sammanlagt förklarades omkring 22 000 olika ord, termer och uttryck i ordboken. Denna ordbok har alltså valts som undersökningsobjekt för den första perioden på grund av sin omfattning, som nästan tiofaldigt överträffade föregångarnas, och på grund av att den sammanställts av dåtidens intellektuella. Även under den återupprättade självständighetens period utkom flera ordböcker över internationella ord2. Bland dessa valdes som det andra objektet för denna jämförande undersökning Tarptautinių žodžių žodynas (TŽŽ 2013), som utarbetats av en författargrupp och utgivits 2013. Där förklaras omkring 28 000 ord i separata artiklar. Ordboken bygger på den Tarptautinių žodžių žodynas som utkom 2004.
Hittills har det inte gjorts någon mer ingående undersökning av hur termer registreras i ordböcker över internationella ord. Dalia Gedzevičienė (2023) har behandlat vissa drag i hur juridiska termer presenteras i TŽŽ 2013. Bland de enskilda områden vars terminologi har hämtats ur ordböcker över internationella ord och analyserats ur olika aspekter kan nämnas polygragrafi (Petretienė, Mikalajūnaitė 2010) och medicin (Briaukienė 2004). Även förändringar i semantiken hos internationella ord som används i administrativt språkbruk (Vladarskienė 2004; Rudaitienė 2006; Vladarskienė 2014; Vladarskienė 2019) och användningen av vissa internationella ord i juristspråk (Koženiauskienė 2004) har undersökts. Alvydas Umbrasas (2001; 2008; 2010; 2021; 2024 m.fl.) har i sina publikationer ingående behandlat läget för litauisk juridisk terminografi under olika perioder.
Även om det i litauisk terminologi har utvecklats en tradition att endast betrakta substantiv och nominala ordkombinationer som termer, räcker dessa former inte till i vetenskapens och praktikens språk, där termerna används; framför allt kan man inte klara sig utan verb med särskild betydelse (Umbrasas 2010: 14). Därför behandlas även verb i denna artikel som självständiga termer. Adjektiv betraktas i denna publikation inte som självständiga termer utan undersöks som underordnade led i sammansatta termer. Det material som undersöks i detta arbete består således av de substantiv, verb och ordkombinationer (sammansatta termer) som betecknar juridiska begrepp och som registrerats i TŽŽ 1936 och TŽŽ 2013, samt adjektiv som används med särskild betydelse inom juridiken, det vill säga självständiga juridiska termer och deras möjliga underordnade led, vilka i ordboken registrerats som enskilda ord. Hela detta undersökningsmaterial benämns nedan i texten sammanfattande juridiska termer.
1 Ankstesni žinomi lietuviški tarptautinių žodžių žodynėliai: Šlapelis Jurgis 1907: Svetimų ir nesuprantamų žodžių žodynėlis: skaitytojams palengvinimas, Tilžė: Šviesa, 110 p.; M. ir S. 1923: Svetimų ir tarptautiškų žodžių žodynėlis, Šiauliai: „Vilties“ dr-jos leidinys, 84 p.; Norkus Jonas 1924: Svetimų ir nesuprantamų žodžių žodynėlis, Kaunas: „Vaivos“ b-vė, 95 p.
2 Pvz.: Mackevičienė Aldona 1999: Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Gimtinė; Vaitkevičiūtė Valerija 2007: Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Žodynas; ir kt.
3
Page 4
För att välja ut juridiska termer ur de aktuella ordböckerna var det först nödvändigt att fastställa kriterier för att känna igen och välja ut en juridisk term. Eftersom ”en term inte är något särskilt ord eller en fast ordkombination, utan en benämnande språkenhet vars innehåll framgår av definitionen av den terminologiska betydelsen” (Gaivenis 2002: 13), likställs ordets betydelse, sådan den anges i TŽŽ 1936 och TŽŽ 2013, i denna artikel i överförd bemärkelse med en definition av terminologisk betydelse. I enlighet med denna utgångspunkt valdes förekomsten av en definition, eller betydelse, av ett juridiskt begrepp i ordboken som det främsta kriteriet för att känna igen en juridisk term och som ett kännetecken på en sådan term. Vid insamlingen av juridiska termer ur ordböcker över internationella ord eftersträvades en så bred täckning som möjligt av lexik som har samband med juridiken: termer från olika rättsområden, termer som används i andra länders rättssystem (t.ex. bestas), liksom föråldrade termer (t.ex. abjudikacija) och termer inom kyrkorätten (t.ex. konkordatas) samlades in.
TEISĖS TERMINŲ KIEKIS 1936 M. IR 2013 M. TARPTAUTINIŲ ŽODŽIŲ ŽODYNUOSE
I denna artikel förstås en term som benämningen på ett begrepp inom vetenskap, teknik, konst eller något annat område. Utifrån betydelseangivelserna för internationella ord, vilka här i överförd bemärkelse likställs med termdefinitioner, konstaterades att TŽŽ 1936 innehåller 738 internationella ord och TŽŽ 2013 748 internationella ord som betecknar juridiska begrepp eller används med särskild betydelse inom juridiken. De 738 juridiska termerna och deras led som återfanns i TŽŽ 1936 utgör 3,35 procent av samtliga uppslagsord i denna ordbok (22 000), medan de 748 juridiska termerna och deras led som påträffades i TŽŽ 2013 utgör omkring 2,67 procent av samtliga uppslagsord i denna ordbok (28 000). En jämförelse av antalet uppslagsord i de båda ordböckerna (22 000 i TŽŽ 1936 och 28 000 i TŽŽ 2013) visar att antalet hade ökat med 6 000, det vill säga 27 procent, i den andra ordboken, som gavs ut 77 år senare. Det absoluta antalet juridiska termer hade ändå i stort sett inte förändrats, medan det relativa antalet till och med hade minskat. Detta visar att utgivarna av TŽŽ 2013 inte hade ökat sin uppmärksamhet på juridikområdet i samma utsträckning som på begrepp inom andra områden. Situationen kan delvis betraktas som en fortsättning på de förhållanden som utvecklades redan under sovjettiden: i de ordböcker över internationella ord som utarbetades då3 ägnades sådana samhällsvetenskaper som sociologi och psykologi mycket liten uppmärksamhet, medan andra inriktningar, exempelvis ekonomi och statsvetenskap, var starkt ideologiserade. Å andra sidan utarbetas ordböcker över internationella ord bland annat med terminologiska ordböcker som underlag, så det begränsade antalet begrepp inom samhällsvetenskaperna i TŽŽ 2013 kan också ha berott på bristen på terminologiska ordböcker inom de berörda områdena.
3 Under den sovjetiska ockupationen utarbetades en ursprunglig litauisk ordbok över internationella ord först under den sena sovjettiden, år 1985 (Kvietkauskas Valdemaras 1985: Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Vyriausioji enciklopedijų redakcija). Fram till dess använde man i praktiken ryska ordböcker över internationella ord, eller ordböcker översatta från ryska och i viss mån anpassade till litauiskt språkbruk, till exempel: Lemchenas Chackelis 1951: Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla; Lemchenas Chackelis 1969: Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Mintis.
4
Page 5
Av de 738 juridiska termer och deras beståndsdelar som återfinns i TŽŽ 1936 och de 748 i TŽŽ 2013 är 562 ord termer som förekommer i båda ordböckerna, betecknar samma juridiska begrepp och endast uppvisar vissa formella skillnader i uttrycket. Detta är den gemensamma mängden juridiska termer i båda ordböckerna. Det bör noteras att det finns betydligt fler lexem med samma uttrycksform, men till de gemensamma termerna räknas inte de som ännu inte hade, eller år 2013 inte längre hade, betydelsen av ett juridiskt begrepp. Det har fastställts att minst 77 procent av den litauiska internationella juridiska terminologins grund förblev stabil under närmare åtta decennier, medan de återstående 178, eller 23 procent, juridiska termerna består av:
1) termer som finns upptagna i endast en av ordböckerna: a) I TŽŽ 2013 finns juridiska termer som ännu inte förekom i TŽŽ 1936. Denna situation beror både på att nya sociala företeelser uppkommit som föremål för rättslig reglering och på att nya juridiska begrepp tillkommit, t.ex.: alimentinis, diskriminuoti, genocidas, lobizmas, preambulė, resocializacija osv.; b) I TŽŽ 1936 förekom juridiska termer som inte längre finns i TŽŽ 2013. Denna situation beror på förändringar i den rättsliga regleringen, förändringar i juridiska begrepp och i termerna som betecknar dem, att begreppen blivit inaktuella osv., t.ex.: akriniminacija, areštantas, azilis, egzekutyva, ilegališkas, impunitetas, nunkupuoti, observancija, perifakcija osv.;
2) ord som finns upptagna i båda de undersökta ordböckerna, men endast i en av dem i terminologisk betydelse: a) I 2013 års ordbok har ord som redan förekom i 1936 års ordbok, men då inte betecknade ett juridiskt begrepp, fått en utvidgad betydelse som juridiskt begrepp, t.ex. kolizija har i TŽŽ 2013 en andra betydelse: ”en motsättning mellan lagar som reglerar samma eller närliggande samhällsförhållanden”, medan den enda betydelse av kolizijos som anges i TŽŽ 1936 är ”kamp, sammanstötning mellan motstridiga krafter, intressen, förhållanden, åsikter, känslor”; på samma sätt är en av betydelserna av nacionalinis i TŽŽ 2013 ”som tillhör hela staten, hela staten”, medan nacionalinis i TŽŽ 1936 endast betydde ”nationell”; b) I 1936 års ordbok finns ord eller ordkombinationer upptagna som betecknar juridiska begrepp, men som inte längre har denna betydelse i 2013 års ordbok, t.ex. betydde degradacija i TŽŽ 1936 ”degradering, berövande av grad eller andra rättigheter”, medan degradacija i TŽŽ 2013 endast definieras som en gradvis förlust av någon god egenskap, en försämring, ett förfall; en av betydelserna av retrakcijos i TŽŽ 1936 var ”ändring av ett domstolsbeslut på grund av dess felaktighet”, medan retrakcija i TŽŽ 2013 endast betyder sammandragning, minskning;
3) I listan över uppslagsord i TŽŽ 1936 finns 53 sammansatta juridiska termer upptagna, t.ex.: administracinė teisė, civilinė teisė, fizinis asmuo, juridinis asmuo, kasacinis skundas, notarialinės sutartys osv. De flesta av dessa sammansatta termer i TŽŽ 1936 har blivit en integrerad del av den moderna litauiska juridiska terminologin.
UTTRYCKSFORMER FÖR INTERNATIONELLA JURIDISKA TERMER
Innan vi diskuterar vilka uttrycksformer de termer som återfinns i ordböckerna över internationella ord har, bör det noteras att juridiska termers beståndsdelar eller möjliga beståndsdelar i denna artikel avser adjektiv som används med en specialiserad betydelse inom juridiken och som i listorna över uppslagsord i ordböckerna över internationella ord inte är upptagna som beståndsdelar i en ordkombination (sammansatt term), utan som separata lexikala enheter, vars terminologiska betydelse framgår av betydelseförklaringarna eller
5
Page 6
de angivna bruksexemplen. I fråga om formell uttrycksform (termens sammansättning) räknas sådana adjektiv i det följande till termernas beståndsdelar; den exakta benämningen skulle vara adjektiviska beståndsdelar i sammansatta termer.
Av de totalt 738 juridiska termer och deras beståndsdelar som upptagits i TŽŽ 1936 är 53 sammansatta termer och 685 enordiga termer och deras beståndsdelar. Av de 53 sammansatta termerna består 52 av två ord och 1 term av tre ord (aktyvi renkam oji teisė). Huvudbeståndsdelen i alla dessa sammansatta termer är ett substantiv, medan de underordnade beståndsdelarna är av två slag – de flesta är a) attributiva bestämningar, uttryckta med adjektiv (35), t.ex.: administraciniai aktai, komercinis teismas, servitutinė teisė, verbalinė nota, eller particip (1), t.ex. kaltinamasis aktas, eller b) styrda bestämningar, uttryckta med substantivets genitivform (17), t.ex.: akredityvo raštas, egzilio teisė, garantijų sutartis, policijos priežiūra. Denna grupp av sammansatta juridiska termer som upptagits i TŽŽ 1936 kan inte jämföras med motsvarande termgrupp i TŽŽ 2013, eftersom den senare ordboken inte har några ordkombinationer som betecknar juridiska begrepp – sammansatta termer – bland sina uppslagsord4.
Būtina atkreipti dėmesį, kad TŽŽ 1936, be jau minėtų 738 tarptautinių teisės terminų ir jų dėmenų, pateikta ir 10 lietuviškų teisės terminų: 3 iš jų yra vienažodžiai (akistata, antstolis, nepakaltinamumas) ir 7 – sudėtiniai terminai (asmens neliečiamybė, ypatingi įstatymai, karo lauko teismas, lygtinis nuteisimas, netesėjimo mokestis, tarptautinė teisė, trečiųjų teismas). Nors iš pirmo žvilgsnio tai atrodo kaip žodyno rengėjų darbo nenuoseklumas, vis dėlto iš žodyno redaktoriaus J. Žiugždos (1936: 6) parašytos „Prakalbos“ („Greta tarptautinių žodžių žodyne <...> paaiškinti ir kai kurie lietuviški mokslo terminai“) matyti, kad tai buvo sąmoningas ir anuomet, trūkstant terminų žodynų, itin reikalingas žodyno rengėjų sprendimas – kai kuriuos lietuviškus (netarptautinius) terminus pateikti ir paaiškinti leidžiamame tarptautinių žodžių žodyne.
I TŽŽ 2013 är samtliga 748 juridiska termer och möjliga beståndsdelar enordiga. Till uttrycksformen tillhör de tre ordklasser: substantiv, verb och adjektiv.
Det har beräknats att av de 738 juridiska termer och deras beståndsdelar som återfinns i TŽŽ 1936 är 566 enordiga termer uttryckta med substantiv, eller 76,7 procent av alla juridiska termer i ordboken; 69 uttrycks med verb, eller 9,8 procent; 45 är termbeståndsdelar uttryckta med adjektiv, eller 6,4 procent; och 53 är sammansatta termer, eller 7,1 procent. Av de 748 juridiska termer och deras beståndsdelar som återfinns i TŽŽ 2013 är 573 substantiviska termer, eller 76,6 procent av alla termer i ordboken; 92 är verbala termer, eller 12,1 procent; 83 är termbeståndsdelar uttryckta med adjektiv, eller 11,3 procent; och det finns inga sammansatta termer bland uppslagsorden (0) (fig. 1).
4 Det bör tilläggas att sammansatta juridiska termer anges som bruksexempel i TŽŽ 2013 vid 21 av de 83 adjektiv som används inom juridiken, t.ex.: vid juridinis – juridinis adresas, juridinis asmuo, vid kriminalinis – kriminalinis nusikaltimas, vid operatyvinis – operatyvinė informacija osv. Totalt anges 27 sådana exempel på sammansatta termer. Eftersom endast juridiska termer och deras möjliga adjektiviska beståndsdelar som upptagits i uppslagsorden samlades in från båda ordböckerna, räknas dessa exempel på sammansatta termer inte in i den totala mängden juridiska termer i TŽŽ 2013 – endast de adjektiv som upptagits som uppslagsord räknas.
6
Page 7
Figur 1. Förekomsten av internationella juridiska termer och deras beståndsdelar efter ordklass i TŽŽ 1936 och TŽŽ 2013
INTERNATIONELLA JURIDISKA TERMER – LÅNEORD ELLER AVLEDNINGAR
Innan statistiken över hänvisningarna till ursprungsspråk för de juridiska termer och deras beståndsdelar som återfinns i de båda ordböckerna presenteras, måste kriterierna för hur dessa hänvisningar beräknas definieras. I båda ordböckerna anges nämligen inte ursprungsspråket för vissa ord (i TŽŽ 1936 gäller detta vissa enordiga substantiviska och verbala termer, adjektiviska beståndsdelar och sammansatta termer, medan det i TŽŽ 2013 gäller vissa verbala termer och adjektiviska beståndsdelar). Dessutom hänvisas vissa ord i TŽŽ 2013 med en pil till en annan artikel, vars uppslagsord eller etymologi bör hjälpa läsaren att förstå det förklarade ordets ursprung. Även om ingen av ordböckernas redaktörer har förklarat varför ursprungsspråk inte anges för vissa ord, kan man anta att ord med ett litauiskt suffix och utan angiven ursprungsspråksreferens sannolikt betraktas inte som lånord utan som avledningar, vars avledningsbas är ett annat internationellt ord. Det är också sannolikt att redaktörerna för TŽŽ 1936 i vissa fall saknade tillräckliga uppgifter för att fastställa ursprunget till vissa ord, och att en del ord kan ha blivit utan ursprungsspråksreferens av misstag.
Minst svårigheter vid beräkningen av termer efter ursprungsspråk uppstår i gruppen enordiga substantiviska termer, eftersom ursprungsspråket anges för de flesta sådana termer i båda ordböckerna (i TŽŽ 2013 anges det för samtliga 573 substantiv, medan det i TŽŽ 1936 saknas endast för 12 av 566 substantiv, t.ex. falsifikatas, rasizmas). Detta visar att ordboksredaktörerna betraktar dem som lånord. Alla morfem i dessa substantiv, utom ändelsen, är av främmande ursprung. Det är sannolikt att dessa substantiv kom in i litauiskan färdigbildade och att de här endast fick ändelser tillagda för att anpassas till det litauiska språkets grammatiska system. Om man betraktar sådana ord som lånord5, är det inte
5Inom litauisk språkvetenskap betraktar vissa forskare sådana substantiv som lånord, medan andra forskare anser att substantiv med icke-litauiska slutled, bredvid vilka det i litauiskan också finns ett semantiskt motsvarande
7
Page 8
meningsfullt ord, bör analyseras morfologiskt och undersökas utifrån avledningskategorier. Ur ett morfemanalytiskt perspektiv framgår det att de flesta av dessa substantiv kom in i litauiskan med internationella suffix. De flesta enordiga internationella juridiska substantivtermer som registrerats i båda ordböckerna har det internationella suffixet -acija (cirka 20 procent av alla substantiviska termer) och -ija (cirka 19 procent av alla substantiviska termer). Omkring 40 procent av de substantiviska termerna har ett av följande suffix av främmande ursprung: -alas, -(i)antas, -aras, -(i)atas, -ażas, -ektas, -enas, -entas, -eris, -ė, -esas, -etas, -ika, -istas, -ė, -istika, -itas, -izmas, -yva, -yvas, -(t)orius, -ė, -(i)umas, -utas, -ūra; en eller två termer har påträffats med vart och ett av följande suffix: -ada, -anas, -antas, -endas, -eris, -eta, -ezė, -ėja, -idas, -ierė, -ierius, -iktas, -ina, -inas, -ingas, -ionas, -isas, -izė, -yras, -olas, -onas, -oras, -ulas, -usas. Cirka 20 procent av de återstående internationella juridiska substantivtermerna utgörs av termer a) med ett prefix och ett suffix av främmande ursprung, t.ex. koalicija; b) endast med ett prefix av främmande ursprung, t.ex. preambulė; eller c) utan vare sig prefix eller suffix, t.ex.: aktas, cenzas, faktas, nota, pasas, renta, stigma. Sammanfattningsvis bör det framhållas att de substantiviska termer som diskuteras i artikeln betraktas som lånord och att deras klassificering och beräkning efter ursprungsspråk inte innebar några problem.
En något annorlunda situation framträder vid granskning av den morfemiska sammansättningen hos verbala juridiska termer och adjektiv som används med en särskild betydelse inom juridiken. Till skillnad från de tidigare diskuterade substantiviska termerna består en betydligt större andel av dessa lexem av en internationell komponent (bas) och en litauisk komponent (suffix), bortsett från ändelsen. Därför kan en del av sådana termer och deras beståndsdelar med fog betraktas inte som lånord utan som avledningar. Att redaktörerna för båda ordböckerna betraktade gruppen verbala termer och adjektiv just ur detta perspektiv, dvs. försökte fastställa vilka som kom in i litauiskan färdigbildade och vilka som avleddes i litauiskan, framgår av att det helt saknas hänvisning till ursprungsspråk för en betydande andel verb och adjektiv, medan vissa andra verb och adjektiv i TŽŽ 2013 hänvisas med en pil till ett annat ord.
Samtliga 69 verbala termer som återfanns i TŽŽ 1936 har suffixet -uoti, t.ex.: apeliuoti, justifikuoti, proroguoti. 91 av de 92 verbala juridiska termer som återfanns i TŽŽ 2013 har det litauiska suffixet -uoti, t.ex.: amnestuoti, inkriminuoti, reglamentuoti, suspenduoti, och ett verb har suffixet -auti: advokatauti. I litauiskan fyller sådana suffix, som läggs till en främmande stam, först och främst en morfologisk anpassningsfunktion: genom dem införlivas ordet i böjningssystemet. I vissa fall kan de också göra det möjligt att urskilja ett synkroniskt avledningsförhållande ”när inte bara ett ord med samma stam lånas in i språket och ett av dem redan är morfologiskt mer komplext” (Pakerys 2013–2014: 2). När lexemet alltså inte kan delas upp avledningsmässigt, eftersom det saknar ett basord i litauiskan och suffixet endast fyller en funktion för ordets morfologiska anpassning som lånord,
och det finns ett formellt besläktat ord, betraktas de som korrelativa avledningar. Jolanta Vaskelienė diskuterar utförligare den dubbla tolkningen av sådana substantiv i Praktinė bendrinės lietuvių kalbos gramatika (Balčiūnienė ir kt. 2024: 366–371).
8
Page 9
Även när det i litauiskan finns substantiv eller adjektiv med samma stam kan man anta att ett sådant suffix inte bara fyller en funktion i ordets anpassning till det litauiska språkets grammatiska system, utan också en avledningsfunktion, och att verbet därför redan kan betraktas som en avledning. Artikeln utgår från att det är just vid de verb som ordboksredaktörerna behandlar som avledningar som uppgifter om ursprung inte anges, medan de anges vid verb som behandlas som lånord. I DIW 1936 anges ursprung för 60 av de 69 verbala juridiska termerna, till exempel: aprobuoti, notifikuoti, medan uppgift saknas för 9, till exempel: bankrutuoti, kodifikuoti, kontroliuoti, legalizuoti. Även om det i dag skulle vara svårt att gissa vilka ord redaktörerna för DIW 1936 betraktade som basord i fall med verb som kodifikuoti och kompensuoti, kommer redaktörernas beslut inte att ifrågasättas i den fortsatta beräkningen av termerna efter ursprungsspråk, och dessa ord kommer att hänföras till gruppen där ursprungsspråket inte anges.
Av de 92 verbala juridiska termerna i DIW 2013 saknas uppgift om ursprungsspråk även för 36 ord, till exempel: advokatauti, konfiskuoti, licencijuoti, patentuoti. I artikeln hänförs denna grupp ord till dem för vilka ursprungsspråk inte anges. Sannolikt betraktar ordboksredaktörerna dessa verb som avledningar. Det bör framhållas att ”man inom den litauiska språkvetenskapen ofta är försiktig med att betrakta så kallade internationella verbs avledningsstatus, eftersom de historiskt kan ha lånats in oberoende av substantiv med samma stam; själva avledningen behöver därför inte ha ägt rum i litauiskan, och det är endast vid en synkronisk betraktelse som vi urskiljer detta samband” (Pakerys 2013–2014: 9). Vid vissa verb i DIW 2013, där en avledningsprocess också skulle kunna urskiljas vid en synkronisk betraktelse, anges med en pil ett förmodat basord, till exempel: amnestuoti [↑ amnestija], konvojuoti [↑ konvojus]. DIW 2013 innehåller 13 sådana verb. I artikeln fastställs dessa verbs ursprungsspråk utifrån ursprungsspråket för det förmodade basord som anges inom parentes.
Att analysen av internationella verbs ursprung och avledning är ett komplicerat och omdiskuterat område framgår också av att redaktörerna för de båda ordböckerna ofta har olika uppfattningar om samma ords ursprung. Till exempel saknas en ursprungsangivelse för ordet falsifikuoti i DIW 1936, medan DIW 2013 anger att det kommer från det latinska ordet falsificare. Omvänt anges i DIW 1936 att vizuoti är ett lån från franskan, medan DIW 2013 inte anger något ursprung alls för vizuoti, sannolikt med antagandet att det kan vara en avledning av viza.
Gruppen av adjektiviska led i juridiska termer delas, sett till morfemstrukturen, in i två delar. Den första gruppen omfattar adjektiv som består av en stam av främmande ursprung och en litauisk ändelse. Vid en närmare granskning av sådana stammar kan två internationella suffix urskiljas: -yvus, -i och -alus, -i. Dessa suffix framgår tydligt även av etymonet som anges intill termen i DIW 2013. Det är därför uppenbart att avledningen med dessa suffix, om en sådan över huvud taget ägt rum, skedde i källspråket eller förmedlingsspråket och inte i litauiskan: preventyvus (fr. preventif), imperatyvus (lat. imperativus), legalus (lat. legalis). I DIW 1936 finns totalt 8 adjektiv i den första gruppen av 45, eller 18 procent av alla adjektiviska led: 3 av dem har det internationella suffixet -yvus, -i, till exempel objektyvus, och 5 har suffixet -alus, -i, till exempel eksteritorialus. DIW 2013
9
Page 10
Till den första gruppen hör 21 av 83 adjektiv, eller 20 procent; 9 av dem har det internationella suffixet –yvus, –i, till exempel dispozityvus, medan 12 har suffixet –alus, –i, till exempel kolegialus.
Den andra gruppen består av adjektiv som med avseende på sin morfemstruktur kan kallas hybrider – de består av en rot av främmande ursprung och ett av fyra litauiska suffix: –inis, –ė; –uotas, –a; –iškas, a; –ingas, –a. DIW 1936 innehåller totalt 37 adjektiv i den andra gruppen av 45, eller 82 procent av alla adjektiviska led: 18 med suffixet –inis, –ė, till exempel mažoritarinis, privatinis; 17 med –iškas, –a, till exempel ilegaliskas, legitimiškas; 1 med –ingas, –a, till exempel kreditingas; och 1 med –uotas, –a, till exempel patentuotas. I DIW 2013 hör 60 av 83 adjektiv, eller 78 procent, till den andra gruppen: 49 med suffixet –inis, –ė, till exempel konkliudentinis, suspensyvinis; 3 med –iškas, –a, till exempel identīškas; 2 med –ingas, –a, till exempel kompetentingas; och 6 med –uotas, –a, till exempel terminuotas. En avledningsanalys av adjektiven i den andra gruppen och fastställandet av deras basord i litauiskan är tämligen komplicerade. Det är till exempel oklart vad som ska betraktas som basord för adjektiv som generalinis, nacionalinis eller kriminogeninis. Det kan antas att vissa adjektiv med suffixen –inis, –ė och –iškas, –a sannolikt har bildats av substantiv med suffixet –ija, genom att basstammen har dekomponerats (Umbrasas 2010: 123), till exempel konstitucinis (jfr konstitucija), administracinis (jfr administracija). Den korta översikten över adjektivens morfemstruktur syftade till att identifiera vissa kriterier för när uppgifter om ursprungsspråk anges eller utelämnas i de båda ordböckerna, men någon tydlig konsekvens kunde inte urskiljas (det är till exempel svårt att förstå varför DIW 2013 inte anger ursprungsspråk för adjektiv som konspiratyvus, oficialus med flera). Vid beräkningen av adjektiven efter ursprungsspråk kommer man därför att följa de principer som angetts i stycket om verbala termer: adjektiv för vilka ursprungsspråk inte anges hänförs till gruppen där ursprungsspråk saknas, utan att i varje enskilt fall ifrågasätta varför uppgiften saknas (om ordet behandlas som en avledning, om uppgiften utelämnats av misstag, om det inte gick att fastställa ursprungsspråket eller liknande; i DIW 1936 gäller detta 2 adjektiv och i DIW 2013 hela 18). De adjektiv vars ursprung anges hänförs till gruppen för språket i fråga. För vissa adjektiv i DIW 2013 anges, liksom för verb, med en pil ett förmodat basord när en avledningsprocess skulle kunna urskiljas vid en synkronisk betraktelse, till exempel: akcesinis [↑ akcesas], kolizinis [↑ kolizija], motyvuotas [↑ motyvas]. DIW 2013 innehåller 27 sådana adjektiv. Dessa adjektivs ursprungsspråk beräknas utifrån ursprungsspråket för det förmodade basord som anges inom parentes.
KLASSIFICERING AV INTERNATIONELLA JURIDISKA TERMER EFTER URSPRUNGSSPRÅK
Av de 738 internationella termer och termernas beståndsdelar som betecknar rättsliga begrepp och som registrerats i TŽŽ 1936 utgörs den största delen – 465, eller 64 procent – av ord med ursprung i latin, exempelvis: abjudikacija, dispensas, egzekucija, kriminalinis, legalizacija, plebiscitas, proroguoti, validacija. Från franskan härstammar 87, eller 11,7 procent, av de internationella juridiska termerna, exempelvis: areštas, kontragentas, mažoritarinis, ordonansai, reglamentuoti, från grekiskan – 54, eller 7 procent, exempelvis:
10
Page 11
amnestija, anonimas, autentiškas, monopolizuoti, från italienskan – 20, eller 2,7 procent, exempelvis: banditizmas, konsulta, från engelskan – 18, eller 2,4 procent, exempelvis: general-atornėjus, konsteblis, från tyskan – 5, eller 0,6 procent, exempelvis: imunitetas, vekselis. Tre termer vardera (0,4 procent) har lånats från spanska (t.ex. ambargo) och ryska (t.ex. katorga). Även två juridiska termer (0,25 procent) med ursprung i arabiska har registrerats (t.ex. adatas). Från polska (seimas), kinesiska (chuliganas), turkiska (pajus), rumänska (gerlo), persiska (best) och nederländska (burmistras) härstammar en term vardera (0,1 procent). För 52 sammansatta termer (där den ena beståndsdelen är litauisk och den andra ett internationellt ord) samt 23 enordiga termer och deras beståndsdelar (varav 12 substantiv, 9 verb och 2 adjektiv) anges inget ursprung (10 procent av alla juridiska termer).
Den väsentliga skillnaden mellan ordböckernas angivelser av ursprungsspråk är att TŽŽ 1936 endast anger en förkortning för ursprungsspråket inom parentes efter uppslagsordet, exempelvis: advokatas (lot.), monopolis (gr.), medan ordets etymologi förklaras betydligt utförligare i TŽŽ 2013 – inom parentes efter uppslagsordet anges inte bara språkförkortningen utan även själva etymonet och dess översättning till litauiska (om etymonets betydelse överensstämmer med den betydelse som definieras i artikeln utelämnas översättningen), exempelvis: kasacija [lot. cassatio – återkallande, upphävande], trasologija [pranc. tracer], kriminogeninis [lot. crimen (kilm. criminis) + gr. genos – släkte].
Tiek TŽŽ 1936, tiek TŽŽ 2013, žvelgiant kilmės aspektu, gausiausios tos pačios trys grupės – iš lotynų, prancūzų ir graikų kalbų kilę teisės terminai. Taigi, iš 748 teisės sąvokas įvardijančių tarptautinių terminų ir jų dėmenų, užfiksuotų TŽŽ 2013, didžiąją dalį – 449, arba 60 proc., – sudaro iš lotynų kalbos kilę žodžiai, pvz.: civilinis, deliktas, derogacija, egzekvatūra, imperatyvus, inkriminuoti, prejudikatas, uzufruktas. Antrą vietą pagal gausą užima prancūziškos kilmės tarptautiniai teisės terminai – jų esama 131, arba 17,5 proc., pvz.: abandonas, departamentas, fakultatyvus, garantija, kontrolė. Tačiau tiek šiuo, tiek ir kitais atvejais, kai bus pateikiami iš vokiečių, anglų, italų ir lenkų kalbų kilę terminai, atkreiptinas dėmesys, kad nemažos dalies šių terminų etimonų ištakos yra lotynų arba graikų kalbos (rečiau – kitos kalbos), tad prancūzų kalbą (taip pat atitinkamai vokiečių, anglų, italų ir lenkų kalbas) reikėtų vertinti kaip kalbą tarpininkę, kurioje lotyniško ar graikiško (ar kitos kalbos⁶) pamato žodžiui buvo suteikta teisės sąvokos reikšmė ir iš kurios terminine reikšme jis buvo pasiskolintas kitų kalbų, tarp jų – ir lietuvių. Pabrėžtina, kad TŽŽ 1936 ties antraštiniais žodžiais pateikiama tik viena kilmės kalba. O TŽŽ 2013 ties 46 iš 131 minėtų prancūziškos kilmės terminų nurodyta, kad į prancūzų kalbą šie žodžiai atėjo iš lotynų kalbos, tai sudaro apie 35 proc. visų aptariamų prancūziškų skolinių, pvz.: akreditacija [pranc. accréditation < lot. accredo – išreiškiu pasitikėjimą], reglamentas [pranc. règlement < lot. regula – taisyklė] ir kt. 3 iš prancūzų kalbos pasiskolintų terminų šaltinis – graikų kalba, pvz., kadastras [pranc. cadastre < gr. katastichon – lapas, sąrašas]. Iš graikų kalbos kilę 48 iš 748,
6 Franska – 5, exempelvis: abonentas [vok. Abonnent < pranc. abonner – prenumerera], orderis [vok. Order < pranc. ordre < lot. ordo – ordning], kvitas [lenk. kwit < pranc. quitte (de dettes) – fri från skulder]; tyska – 2, exempelvis: burmistras [lenk. Burmistrz < vok. Bürgermeister], herbas [lenk. herb < vok. Erbe – arv]; italienska – 2, exempelvis kartelis [pranc. cartel < it. cartello < carta – papper, skrift].
11
Page 12
eller 6,4 procent, av de internationella juridiska termerna, exempelvis: amnestija, chartija, hipotezė, katorga. Från engelskan härstammar 26, eller 3,5 procent, av de juridiska termerna, exempelvis: afidevitas, blokada, chuliganas, lobizmas. För 5 av dessa är etymonets ursprung latin, exempelvis dominija [angl. dominion < lot. dominium – herravälde]. Från italienskan härleds 17, eller 2 procent, av de juridiska termerna, exempelvis: bankas, karantinas, kontrabanda, rizika. 18, eller 2,4 procent, av de internationella juridiska termerna kommer från tyskan, exempelvis: pasas, subsidiarumas, vekselis. Ursprunget till 11 av dem går tillbaka till latin, exempelvis: areštas [vok. Arrest < lot. arrestum – domstolsbeslut], juristas [vok. Jurist < lot. jus (kilm. juris) – rätt], och 1 till grekiska, exempelvis policija [vok. Polizei < gr. politeia – styrelse]. Fyra termer inom det aktuella området med ursprung i spanska påträffades, eller 0,5 procent, exempelvis kasko. Från svenska, arabiska, nederländska, turkiska och persiska påträffades ett lånord vardera, eller 0,15 procent, exempelvis: akcija (ol.), bestas (pers.), kadijus (arab.), ombudsmenas (šved.), pajus (turk.), och från polska fyra termer (0,5 procent), varav tre har sitt ursprung i latin, exempelvis metrikai [lenk. metryka < lot. matricula – förteckning]. En särskild liten grupp utgörs av termer (6) vars etymologi i TŽŽ 2013 knyts till flera språk samtidigt, utan att något av språken ges företräde, exempelvis: federalinis [angl., pranc. federal], konvojus [ol. konvooi, pranc. convoi], rasizmas [it. razzismo, pranc. racisme], streikas [angl. strike, vok. Streik]. För 52, eller 7 procent, av de juridiska termerna och deras beståndsdelar anges inget ursprung (varav 36 verb och 16 adjektiv). När flera ursprungsspråk anges vid ett ord räknas det först angivna språket vid beräkningen av antalet termer per ursprungsspråk.
Figur 2. Uppgifter om ursprunget för internationella juridiska termer och deras beståndsdelar i TŽŽ 1936 och TŽŽ 2013 (i absoluta tal)
12
Page 13
Förklaringen av ursprunget för vissa av samma ord överensstämmer i de båda ordböckerna, medan den skiljer sig för andra, exempelvis: TŽŽ 1936 kadastras (lot.) och TŽŽ 2013 kadastras [pranc. cadastre < gr. kataschion]; TŽŽ 1936 argumentas (gr.) och TŽŽ 2013 argumentas (lot. argumentum); TŽŽ 1936 chuliganas (kin.) och TŽŽ 2013 chuliganas (angl. hooligan); TŽŽ 1936 pasas (pr.) och TŽŽ 2013 pasas (vok.); TŽŽ 1936 policija (pr.) och TŽŽ 2013 policija (vok.) och så vidare. Artikeln beräknar att för 47 av de 562 juridiska termer och deras beståndsdelar som förekommer i båda ordböckerna skiljer sig ursprungsförklaringen, det vill säga för omkring 8 procent av de gemensamma juridiska termerna och deras beståndsdelar.
Angivelserna av ursprungsspråk visar att redaktörerna för båda ordböckerna brottades med frågan om hur man vid angivandet av ett ords etymologi även skulle ta hänsyn till det språk där ordet fick just denna betydelse – som juridiskt begrepp. I TŽŽ 2013 gjordes detta för en del termer genom att man angav såväl ordets ursprungsspråk (latin, grekiska eller annat) som det förmedlande språket (tyska, franska eller annat), där ordet sannolikt fick sin betydelse som juridiskt begrepp. Redaktörerna för TŽŽ 1936 angav endast ett ursprungsspråk och gav ibland företräde åt ordets ursprung, ibland åt begreppets. Att man även här beaktade begreppets ursprung visas av den angivelse som ges vid en sammansatt term: konstitucinė monarchija (pr.), trots att samma ordbok längre fram anger att konstitucija (lot.), medan monarchija är grekiskt.
Analysen av de internationella juridiska termernas ursprung visar att de ursprungsangivelser och skilda tolkningar av ursprung som återges i TŽŽ 1936 och TŽŽ 2013 utgör betydelsefulla och informativa uppgifter inte bara för terminologer och etymologiforskare, utan också för forskare inom rättsbegreppens historia, som undersöker hur rättsbegreppen utvecklas.
MORFOLOGISKA OCH ORTOGRAFISKA SÄRDRAG HOS JURIDISKA TERMER I TŽŽ 1936 OCH TŽŽ 2013
Numerus. Under undersökningen påträffades 9 enordiga juridiska substantivtermer som i båda ordböckerna anges i pluralform; en del av dem är pluralia tantum. Dessa termer har inte använts och används inte i singularform, till exempel: alimentai, centumvirai, dekretalijos, digestai, finansai, institucijos7, kredencialai, pandektai, represalijos. Vid en jämförelse av mängden enordiga juridiska substantivtermer som förekommer i båda ordböckerna framgår ändå att minst 5 ytterligare enordiga juridiska substantivtermer registrerades som uppslagsord i pluralform i TŽŽ 1936, men i TŽŽ 2013 redan står i singularform: TŽŽ 1936 apatridai, artikulai, kanonai, kondicijos, ordonansai > TŽŽ 2013 apatridas, artikulas, kanonas, kondicija, ordonansas. För närvarande används 4 av dessa termer i båda numerusformerna, medan kondicija endast används i singularform. Ytterligare 2 termer som i TŽŽ 1936 registrerades i pluralform (rekognicijos och revers alijos) finns över huvud taget inte registrerade i TŽŽ 2013.
Oböjliga och oanpassade termer. I TŽŽ 2013 återfinns endast 4 oböjliga juridiska termer: alibi, damno, kasko, veto. I TŽŽ 1936 registreras, utöver dessa 4, betydligt fler termer som ordboksredaktörerna sannolikt betraktade som oböjliga och som, sett ur dagens perspektiv och jämförda med motsvarande former i TŽŽ 2013, bör betraktas som oanpassade, till exempel:
7I betydelsen romerska läroböcker där civilrätten framställs genom enskilda rättsinstitut.
13
Page 14
ambargo, embargo (TŽŽ 2013 embargas), aviso (TŽŽ 2013 aviza), best (TŽŽ 2013 bestas), kadi (TŽŽ 2013 kadijus), kazus (TŽŽ 2013 kazusas) och så vidare. Det är överlag svårt att beräkna det exakta antalet oböjliga och oanpassade termer i TŽŽ 1936, eftersom både anpassade termer och oböjliga termer samt olika ord och uttryck på latin och andra språk, vilka i dåtidens litauiska fungerade som citat på främmande språk, här återges tillsammans i alfabetisk ordning som uppslagsord, till skillnad från i TŽŽ 201389, till exempel Common-law (eng.), i England sedvanerätt som fått lagkraft. För ord på franska, engelska och vissa andra språk, där uttalet skiljer sig från stavningen, anges också ett ungefärligt litauiskt uttal, till exempel charter (eng., uttalas čarter). För att skilja de oböjliga juridiska termerna i TŽŽ 1936 från enordiga citat på främmande språk och beräkna antalet sådana termer krävs en separat, omfattande undersökning.
Ortografiska skillnader. Stavningen av vissa juridiska termer och deras komponenter som förekommer i båda ordböckerna har förändrats över tid. Dessa förändringar, eller skillnader, kan konventionellt delas in i flera grupper: 1) skillnader i ordstammen, det vill säga ordets del utan ändelse och böjningssuffix; 2) skillnader i ändelse; 3) skillnader i både stam och ändelse. Till den första gruppen hör förändringar i den fonetiska formen som omfattar ett enda stamlju d (antingen har ljudet ändrats, ett ljud utelämnats eller ett ljud tillkommit), till exempel: TŽŽ 1936 neitralitetas, delikventas, obdukcija, ipoteka, prezumuoti, prezumpcija, observancija > TŽŽ 2013 neutralitetas, delinkventas, abdukcija, hipoteka, preziumuoti, prezumpcija, observacija, liksom förändringar som omfattar flera ljud, till exempel: TŽŽ 1936 dezertuoti, nekrofija, oktroiruoti > TŽŽ 2013 dezertyruoti, nekrofilija, oktrojuoti. Till den andra gruppen hör endast skillnader i ändelser, till exempel: TŽŽ 1936 Eklogė, novelė > TŽŽ 2013 Ekloga, novela. Till den tredje gruppen hör fall där jämförelser av varianterna av samma term som registrerats i båda ordböckerna visar skillnader i både stam och ändelse, till exempel: TŽŽ 1936 analisis, ekspert yza, ministeris > TŽŽ 2013 analizė, ekspertizė, ministras. Det kan antas att en del av dessa skillnader i fonetisk form, som också medförde olika stavning, uppkom till följd av lånordens anpassning. En sådan faktor är att lånord vid olika tidpunkter upptagits i litauiskan med hänsyn till den term som används i olika språk; till exempel framgår det att vissa juridiska termer som registrerats i TŽŽ 1936 anpassats efter lånordens fonetiska form på ryska: neitralitetas – ryska нейтралитет, ipотeka – ryska ипотека, ekspertyza – ryska экспертиза.
SLUTSATSER
Av de betydelseangivelser för internationella ord som i denna artikel konventionellt likställs med termdefinitioner framgår att TŽŽ 1936 innehåller 738 och TŽŽ 2013 748.
8 I TŽŽ 2013 återges sådana ord och uttryck som används på originalspråket i avsnittet ”Ord och uttryck på andra språk” i slutet av ordboken.
9 I ”Förordet” till TŽŽ 1936 anges att ”här förklaras bland annat också ett stort antal uttryck på olika språk som förekommer ofta i pressen” (Žiugžda 1936: 6).
14
Page 15
Internationella ord betecknar rättsliga begrepp eller används med en specialiserad betydelse inom rättsområdet. I DIW 1936 utgör de 738 rättstermerna och deras led 3,35 procent av alla uppslagsord i ordboken (22 000), medan de 748 rättstermerna och deras led som påträffats i DIW 2013 utgör cirka 2,67 procent av alla uppslagsord i denna ordbok (28 000). Genom att jämföra mängden rättstermer och deras led med det totala antalet ord i respektive ordbok beräknades att det relativa antalet rättstermer i DIW 2013 hade minskat jämfört med DIW 1936. Artikeln antar att denna situation kan ha berott på att den situation som uppstod redan under sovjettiden – ideologiseringen av samhällsvetenskaperna och den ringa uppmärksamheten på deras terminologi – bestod.
Av de 738 rättstermerna och deras led som påträffats i DIW 1936 och de 748 i DIW 2013 är 562 ord termer eller termled som är gemensamma för båda ordböckerna och betecknar samma begrepp. Därför kan slutsatsen dras att grunden för den litauiska internationella rättsterminologin har förblivit stabil under nästan åtta decennier och omfattar cirka 77 procent. Båda ordböckerna innehåller ett likartat antal substantiviska och verbala rättstermer samt adjektiviska led, men endast DIW 1936 upptar även 53 sammansatta rättstermer bland uppslagsorden.
De flesta internationella rättstermerna och deras led som registrerats i båda ordböckerna härstammar från samma tre språk: latin (DIW 1936 – 64%, DIW 2013 – 60%), franska (DIW 1936 – 11,7%, DIW 2013 – 17,5%) och grekiska (DIW 1936 – 7%, DIW 2013 – 6,4%). För 47 av de 562 termer och termled som är gemensamma för båda ordböckerna skiljer sig förklaringen av ursprunget; detta motsvarar cirka 8% av den rättsterminologi som är gemensam för ordböckerna. I båda ordböckerna anges ursprungsspråket inte alls för en del rättstermer och deras led: i DIW 1936 gäller detta 10% (12 av 566 substantiviska termer, 9 av 69 verbala termer, 2 av 45 adjektiviska led och 52 av 53 sammansatta termer), medan det i DIW 2013 gäller 7% (36 av 92 verbala termer och 18 av 83 adjektiviska led). Artikeln antar att ursprunget för en stor del av de verbala termerna och de adjektiviska leden med litauiska suffix inte anges därför att ordboksredaktörerna betraktade dem som avledningar snarare än lånord. I andra fall kan ursprunget ha utelämnats av misstag eller för att det inte gick att fastställa. Den väsentliga skillnaden mellan ordböckerna när det gäller hänvisningar till ursprungsspråk är att DIW 1936 endast anger en förkortning för ursprungsspråket inom parentes efter uppslagsordet, medan etymologin i DIW 2013 förklaras utförligare: inom parentes efter uppslagsordet anges inte bara språkförkortningen, utan också själva etymonet och ofta dess översättning till litauiska. Sammantaget är de uppgifter om rättstermers ursprung och de skilda ursprungstolkningarna som förekommer i båda ordböckerna betydelsefulla och informativa inte bara för språkvetare utan också för forskare som studerar historien bakom specifika rättsliga begrepp.
Vid undersökningen av de rättstermer och deras led som är gemensamma för DIW 1936 och DIW 2013 noterades skillnader i de ordformer som återges i ordböckerna. I DIW 1936 registrerades minst fem enordiga substantiviska rättstermer som uppslagsord i pluralform, medan de i DIW 2013 redan står i singularform. I DIW 2013 påträffades endast fyra oböjliga rättstermer. Det är dock svårt att beräkna det exakta antalet oböjliga och oadapterade termer i DIW 1936, eftersom denna ordbok, till skillnad från DIW 2013, alfabetiskt upptar både anpassade termer och oböjliga termer samt olika ord och uttryck från latin och andra
15
Page 16
språk, vilka i dåtidens litauiska fungerade som främmande språk-citat. Ett betydande antal termer med olika stavning noterades också.
DIW 1936 var en väl utarbetad, värdefull och användbar ordbok. Under den första självständighetsperioden, då det saknades en publicerad litauisk ordbok över rättstermer, för att inte tala om en korpus eller en terminologidatabas, kunde den vid sidan av litauiska rättsakter och juridisk forskning under åtminstone några år (fram till landets ockupation) ha varit en av de viktigaste källorna till rättsterminologi. DIW 2013 hade däremot betydligt mindre inflytande och betydelse för rättsspråket, eftersom det relativa antalet rättstermer, beräknat i förhållande till det totala antalet ord i ordboken, är lägre än i DIW 1936. Dessutom dokumenterades, publicerades och systematiserades rättsterminologin under den andra självständighetsperioden i många andra offentligt tillgängliga specialiserade källor (i Republiken Litauens terminologibank, IATE-databasen, tvåspråkiga ordböcker över rättstermer med flera).
ŠALTINIAI
TŽŽ 1936: Tarptautinių žodžių žodynas, K. Boruta, P. Čepėnas, A. Sirutytė-Čepėnienė, [Kaunas]: Sakalas.
TŽŽ 2013: Tarptautinių žodžių žodynas, A. Kaulakienė, S. Keinys, B. Kurkulis, V. Račiūnaitė, V. Žalkauskas, Vilnius: Alma littera.
LITERATŪRA
Balčiūnienė Asta, Drukteinis Albinas, Kazlauskaitė Rūta, Vaskelienė Jolanta 2024: Praktinė bendrinės lietuvių kalbos gramatika [Practical Grammar of Common Lithuanian Language], Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.
Bendorienė Aldona, Bogušienė Virginija, Dagytė Emilija, Daržinskaitė Toleina, Grigas Gintautas, Gudžinskas Zigmantas, Jukna Feliksas, Kinderys Algimantas, Kurkulis Bronislovas, Kvietkauskas Valdemaras, Morkūnas Vaidotas, Mudėnienė Regina, Skirmantas Petras 2004: Tarptautinių žodžių žodynas [Dictionary of International Words], Vilnius: Alma littera.
Briaukienė Birutė 2004: Medicinos terminai Tarptautinių žodžių žodyne [Medical Terms in the Dictionary of International Words]. – Žmogus kalbos erdvėje [elektroninis išteklius]: tarptautinės mokslinės konferencijos mokslinių straipsnių rinkinys, 2003 m. gegužės 8–9 d., Kaunas, 3(1), 559–565.
Gaivenis Kazimieras 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys [Lithuanian Terminology: Outline of Theory and Regulating], Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.
Gedzevičienė Dalia 2023: Dėl teisės terminų pateikimo „Tarptautinių žodžių žodyne“ [On the Submission of Legal Terms in the Dictionary of International Words]. –
Koženiauskienė Regina 2004: Tarptautinių žodžių vartojimas teisininkų kalboje [International Words in the Language of Lawyers]. – Skoliniai ir bendrinė lietuvių kalba, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 189–196.
Kv鋪tkauskas Valdemaras 1985: Tarptautinių žodžių žodynas [Dictionary of International Words], Vilnius: Vyriausioji enciklopedijų redakcija.
Lemchenas Chackelis 1951: Tarptautinių žodžių žodynas [Dictionary of International Words], Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.
Lemchenas Chackelis 1969: Tarptautinių žodžių žodynas [Dictionary of International Words], Vilnius: Mintis.
Mackevičienė Aldona 1999: Tarptautinių žodžių žodynas [Dictionary of International Words], Vilnius: Gimtinė.
M. ir S. 1923: Svetimų ir tarptautiškų žodžių žodynėlis [Dictionary of Foreign and International Words], Šiauliai: „Vilties“ dr-jos leidinys.
Norkus Jonas 1924: Svetimų ir nesuprantamų žodžių žodynėlis [Dictionary of Foreign and Incomprehensible Words], Kaunas: „Vaivos“ b-vė.
Pakerys Jurgis 2013–2014: Naujųjų skolinių duomenų bazės veiksmažodžių morfologija [Verbal Morphology in the Database of New Borrowings into Lithuanian]. – Taikomoji kalbotyra 3, 1–26. Prieiga internete: https://www.zurnalai.vu.lt/taikomojikalbotyra/article/view/17480/16652.
Petrėtienė Angelika, Mikala jūnaitė Živilė 2010: 1936 m. „Tarptautinių žodžių žodyno“ poligrafijos terminai [Printing Trade Terms in International Words’ Dictionary of 1936]. – Santalka. Filologija. Edukologija 18(4), 93–106. Prieiga internete: https://www.ceeol.com/search/articledetail?id=125445.
Rudaitienė Vida 2006: Dėl tarptautinių žodžių semantinių pokyčių administracinėje kalboje [On the Semantic Variation of International Words in the Language of Management]. – Specialybės kalba: tyrimas ir dėstymas, Vilnius: Mykolo Romerio universiteto Leidybos centras, 123–133.
Šlapelis Jurgis 1907: Svetimų ir nesuprantamų žodžių žodynėlis: skaitytojams palengvinimas [Dictionary of Foreign and Incomprehensible Words: Help for Readers], Tilžė: Šviesa.
Umbrasas Alvydas 2001: Teisės terminijos padėtis Lietuvoje 1918–1940 metais [The State of the Terminology of Law in Lithuania in 1918–1940]. – Terminologija 8, 76–94. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/terminologija/article/view/698/789.
Umbrasas Alvydas 2008: Lietuvių teisės terminografija: nuo rankraščių iki duomenų bazių [Lithuanian Terminography of Law: from Manuscripts to Databases]. – Specialybės kalba: terminija ir studijos: mokslinių straipsnių rinkinys, Vilnius: Mykolo Romerio universitetas, 100–109.
17
Page 18
Umbrasas Alvydas 2010: Lietuvių teisės terminija 1918–1940 metais: pagrindinių kodeksų terminai [Lithuanian Legal Terminology in 1918–1940: Terms of the Main Codes], Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.
Umbrasas Alvydas 2021: Teisės terminijos tvarkyba Terminologijos komisijoje (1921–1926): Terminologijos komisijos 100-mečiui [The Ordering of Legal Terminology in the Terminology Commission (1921–1926): on the Occasion of the 100th Anniversary of the Terminology Commission]. – Terminologija 28, 225–238. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/terminologija/article/view/2102/2227.
Vaitkevičiūtė Valerija 2007: Tarptautinių žodžių žodynas [Dictionary of International Words], Vilnius: Žodynas.
Vladarskienė Rasuolė 2004: Dėl teisės aktų vertimo [On Translations of Legal Acts]. – Skoliniai ir bendrinė lietuvių kalba, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 177–188.
Vladarskienė Rasuolė 2014: Naujos tarptautinių žodžių reikšmės administracinėje lietuvių kalboje [New Meanings of the International Words of the Administrative Lithuanian Language]. – Taikomoji kalbotyra 3, 1–16. Prieiga internete: https://www.zurnalai.vu.lt/taikomojikalbotyra/article/view/17482/16654.
Vladarskienė Rasuolė 2019: Tarptautinių žodžių semantikos pokyčiai administracinėje kalboje [Changes in the Semantics of International Words in Administrative Language]. – Bendrinė kalba 92, 1–13. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/?92.
Žiugžda Juozas 1936: Prakalba [Preface]. – Tarptautinių žodžių žodynas, [Kaunas]: Sakalas, 5–7.
