LITAUISKA I DEN MODERNA SKOLAN

Den 22:a Jonas Jablonskis-konferensen

Den 2 oktober 2015 hölls den 22:a Jonas Jablonskis-konferensen vid Institutet för litauiska språket. Konferensen arrangerades av gruppen för skolrelaterade litauiska studier vid Institutet för litauiska språkets centrum för forskning om standardspråket, tillsammans med institutionen för litauiska språket vid Vilnius universitet. Årets konferens Litauiska i den moderna skolan ägnades åt att diskutera forskning om elevernas språk och språkliga attityder samt särdrag i undervisning och bedömning.

Konferensen samlade föredragshållare från olika institutioner i Litauen och utomlands. Där hölls tretton föredrag.

Deltagarna och föredragshållarna hälsades välkomna av NIDA PODERIENĖ, senior sakkunnig vid avdelningen för grundskole- och gymnasieutbildning inom utbildningsdepartementet vid Republiken Litauens utbildnings- och vetenskapsministerium. Inledningsanförandet hölls av RITA MILIŪNAITĖ, chef för Institutet för litauiska språkets centrum för forskning om standardspråket.

Konferensens första session ägnades åt undervisning och färdigheter. De två första föredragen presenterade elevernas uttal, accentueringsmönster och talspråkliga tendenser. Föredraget Undervisning i normerat uttal och accentuering hölls av LAIMA KALĖDIENĖ från Institutet för litauiska språket. Föredraget behandlade förändringar i accentueringssystemet, bruket av kodifierade språknormer och allmänhetens bedömning av dem. De presenterade studierna visade att den fonologiska oppositionen mellan vokallängder försvagas, även om det inte sker lika mycket i alla dialekter eller dialektvarieteter; de fonologiska förändringarna i oppositionen mellan långa och korta vokaler är grundläggande. Laima Kalėdienė betonade att grunderna för undervisningen i accentuering och uttal i skolan måste förändras. Föredraget Talspråket bland skolungdomar i sydöstra Litauen och hur det bedöms hölls av KAZIMIERAS GARŠVA från Institutet för litauiska språket. Föredraget behandlade uttalstendenser hos elever i Šalčininkai, Vilnius och närliggande distrikt samt ord som förväxlas i talspråket.

De följande tre föredragen i den första delen handlade om hur man skriver en resonerande uppsats och förstår litterära texter. Föredraget Retorisk argumentation i skolan: att skriva en resonerande uppsats hölls av REGINA KOŽENIAUSKIENĖ, professor vid Vilnius universitet. Föredraget behandlade möjliga sätt att argumentera i en uppsats och vilka villkor man måste uppfylla för att komma fram till en riktig slutsats. Det handlade också om bedömning av uppsatsens innehåll och vad som bedöms i en litterär respektive resonerande uppsats. Föredraget Doft i modern litauisk barnprosa och på lektioner i litauiska. Vad kan vi lära oss? hölls av AURELIJA GRITĖNIENĖ från Institutet för litauiska språket. Föredraget tog upp betydelsen och funktionerna hos ett av sinnena – behaglig växtdoft – i litauisk barnprosa.

BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSSN 2351-7204

AURELIJA TAMULIONIENĖ. Lietuvių kalba šiuolaikinėje mokykloje |

A. Gritėnienė talade om hur samma växts doft kan beskrivas på olika sätt och om att barnlitterära verk oftast skildrar en behaglig doft, som kan beskrivas med olika stilistiska uttrycksmedel (epitet, jämförelser, retoriska utrop med mera). Föredragshållaren betonade att detta kan bli utmärkt material på lektioner i litauiska för att förklara skillnader i ords betydelse för eleverna, diskutera synonymiska relationer och olika stilistiska egenskaper – bildrikedom, uttrycksfullhet, precision, livfullhet med mera. Föredraget Förståelse av skönlitterär text och läserfarenhet hölls av AKVILĖ JOVAIŠIENĖ och KĘSTUTIS BREDELIS från Vilnius universitet. Föredraget handlade om en studie där uppgifter samlades in om resultaten på ett standardiserat test i textförståelse, betygen för första och andra trimestern samt enkäter som eleverna fyllt i om sina läserfarenheter. Studien visade att nästan två tredjedelar av de tillfrågade tycker om att läsa, att ungefär hälften läser på sin fritid och att detta har ett positivt samband med deras resultat i litauiska. Tonåringar läser oftast äventyrs- och science fiction-litteratur. Fler av eleverna med högre resultat på det standardiserade testet uppger att de lever sig in i boken de läser. Flest tonåringar angav att en intressant bok bör ha en engagerande handling, ett aktuellt ämne och överraskningsmoment. För en tiondel av barnen är det viktigt att boken är lättläst. Många elever betraktar läsning som en meningsfull aktivitet, men nästan lika många läser bara för att lärare eller föräldrar tvingar dem. Även om studiens resultat visar att läget för läsningen inte är kritiskt märks påverkan från både dagens livsstil och livstempo, vilket påverkar inte bara läsvanorna utan också ungdomars tänkande och förmåga till kritisk analys.

Föredragen under den andra delen av den första sessionen ägnades åt programvaru- och maskinvarufel samt åt elevers stavnings- och syntaxfel. Föredraget Programvaru- och maskinvarufel som inverkar negativt på elevernas språkkultur hölls av GINTAUTAS GRIGAS och TATJANA JEVSIKOVA från Vilnius universitet. Föredragshållarna presenterade ett experiment där fragment av dialogrutor från olika datorprogram hade lagts in i en enkät som utformats för testning. I dem hade man inkluderat 11 vanliga fel och inexaktheter. Deltagarna i experimentet ombads att gå igenom enkäten och markera (stryka under) de ställen som behövde rättas. Deltagarna upptäckte i genomsnitt bara omkring 25 procent av felen. Föredragshållarna berättade att många tillfrågade i en annan undersökning medgav att de inte använder de särskilda litauiska bokstäverna när de skriver e-post och textmeddelanden. Enligt föredragshållarna beror detta på att endast ett fåtal skolor har ett litauiskt tangentbord, där de särskilda litauiska bokstäverna har likvärdiga platser med de andra bokstäverna och är lika enkla att skriva.

BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

AURELIJA TAMULIONIENĖ. Lietuvių kalba šiuolaikinėje mokykloje |

Föredraget Användningen av dubbelkasus i studenternas uppsatser hölls av SOLVITA LABANAUSKIENĖ från Institutet för litauiska språket. Föredragshållaren presenterade en undersökning där hon analyserade användningen av dubbelkasus i uppsatser skrivna till studenternas slutprov i litauiska språket och litteratur år 2014. Hon framhöll att fel i dubbelkasus utgör omkring 40 procent av alla syntaxfel, och att det allra vanligaste felet är att använda instrumental för predikativ i stället för dubbelkasus. Slutsatsen i föredraget var att man, efter att ha undersökt fler data, behöver söka orsakerna till denna användning och även effektivare metoder för att undervisa om dubbelkasus, så att dessa normer kan upprätthållas. Föredraget De mest typiska stavfelen i högstadie- och gymnasieelevers bloggar och uppsatser hölls av AURELIJA TAMULIONIENĖ från Institutet för litauiska språket. Föredraget behandlade stavningen i elevtexter av två olika genrer. En frekvensanalys av stavfelen visade att de mest typiska stavfelen skilde sig åt mellan uppsatser och bloggar. I uppsatser var det främst fel vid stavning av vokaler och diftonger, medan det i bloggar främst var fel vid sammanskrivning och särskrivning av ord. I båda texttyperna förekom fel i stavningen av nasala vokaler (de flesta sådana fel gjordes i ändelser, vid ackusativ singular och genitiv plural). Föredraget handlade om att stavningen vållar många elever svårigheter. Eleverna kan inte alltid stava enskilda ord korrekt och kan ibland inte tillämpa reglerna systematiskt. Dessa svårigheter beror uppenbarligen på olika orsaker: det stora antalet regler och undantag, brister i stavningsundervisningen, svårigheter som informations- och kommunikationstekniken medför osv. Föredraget Undervisning i problematiska frågor om lettisk stavning i skolan hölls av DZINTRA ŠULCĖ från Liepājas universitet. Föredraget betonade framför allt nivån på stavningsfärdigheterna. Föredragshållaren talade om den snabbt försämrade stavningsförmågan hos språkanvändare i Lettland och presenterade undersökningar som visar att elevernas ortografiska problem är mycket allvarliga över hela världen.

Det andra mötet ägnades åt en diskussion om bedömning av elevernas språkliga förmågor. Det första föredraget Vilken sorts elev fostras av slutprovet i litauiska språket och litteratur? hölls av SAULIUS VASILIAUSKAS från Institutet för litauiska språket. Föredraget gav en kort presentation av utvecklingen av uppgifterna i det statliga slutprovet i litauiska språket och litteratur i det självständiga Litauen, de nuvarande uppgifterna och deras bedömning. Man diskuterade vilken plats examen har i undervisningen i litauiska språket och litteratur, vilka reaktioner förändringarna väcker och vilken inverkan examensuppgifterna och åsikterna om dem kan ha på elevernas och samhällets i stort inställning till språk och litteratur. Föredragshållaren antog att det statliga slutprovet har en alltför stor roll i utbildningsprocessen – eleverna uppmuntras inte att utvecklas till kreativa, fria och kritiskt tänkande individer (såsom det anges i läroplaner och olika utbildningsdokument

BENDRINĖ KALBA 88 (2015)

www.bendrinekalba.lt

ISSSN 2351-7204

AURELIJA TAMULIONIENĖ. Lietuvių kalba šiuolaikinėje mokykloje |

och riktlinjer), utan i stället att förbereda sig så noggrant som möjligt för examen. ZITA NAUCKŪNAITĖ från Litauens universitet för utbildningsvetenskap höll föredraget Bedömningssystemet för uppsatser i den allmänna skolan: objektiva och subjektiva komponenter. Föredraget behandlade ingående orsakerna till subjektivitet vid bedömning av uppsatser och presenterade ett föreslaget holistiskt system för bedömning av uppsatsinnehåll i fem nivåer. Systemet skulle frigöras från en obligatorisk strukturell modell och kanske inte orsaka psykokognitiv förvirring hos lärare och elever. Föredraget Vad kan förbättras i arbetet hos bedömare av uppsatser i examen i litauiska språket och litteratur hölls av RITA MILIŪNAITĖ från Institutet för litauiska språket. Föredragshållaren presenterade en undersökning från 2015 av kvaliteten på bedömarnas arbete med slutproven i litauiska språket och litteratur, skrivna 2014. Syftet var att ta reda på vilka svårigheter bedömarna möter när de rättar språk och stil i uppsatser. Föredraget presenterade också undersökningsresultaten: bedömningssystemet för språket i slutproven i litauiska språket och litteratur har svaga punkter där bedömarnas subjektivitet kan komma till uttryck, vilket innebär en risk för att den grundläggande bedömningsprincipen – objektivitet – åsidosätts. Föredraget presenterade kortfattat även faktorer som skulle kunna bidra till att förbättra bedömningssystemet. RITA URNĖŽIŪTĖ från Centrum för vetenskaps- och encyklopedipublicering höll föredraget Muntligt framförande som delprov eller en värld av skeva speglar? Föredraget presenterade en enkät bland elever, där ett av de viktigaste syftena var att ta reda på hur eleverna ser på handeln med färdigskrivna tal till delprovet. Enkäten visade att 40,15 procent av de deltagande eleverna betraktar sådan handel som en laglig verksamhet. 42,22 procent av de tillfrågade eleverna anser att verksamheten är olaglig, medan 17,63 procent uppger att de inte har någon åsikt. Med utgångspunkt i säljarnas beskrivningar av tal som erbjuds till delprovet i muntlig framställning försökte föredraget skildra vilken bild av den potentiella köparen och vilken förståelse av delprovet som har utvecklats på denna marknad. Frågan ställdes om de nuvarande formerna för organisering och bedömning av delprovet i muntlig framställning bidrar till att utveckla elevernas språkliga och kulturella kompetens och värderingar.

En nyhet vid denna konferens var att en diskussion hölls i slutet, efter att alla föredrag hade lyssnats till: Stilbegreppet i skolan: vet vi att vi ingenting vet?. Diskussionen leddes av IRENA SMETONIENĖ, docent vid Vilnius universitet, tillsammans med lärarna i litauiska VILIJA DAILIDIENĖ, VIDA LISAUSKIENĖ och KĘSTUTIS BREDELIS samt RITA MILIŪNAITĖ, chef för Centret för undersökningar av standardspråket vid Institutet för litauiska språket och ledande forskare. Diskussionen rörde i stor utsträckning uppsatsgenren och stilistiska drag. Man talade om stilistiska brister i uppsatserna och om hur de bedöms. De närvarande lärarna deltog aktivt i diskussionen och ställde frågor.

BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSSN 2351-7204

AURELIJA TAMULIONIENĖ. Lietuvių kalba šiuolaikinėje mokykloje 1

Konferensen sammanfattades av VITAS LABUTIS, professor vid Vilnius universitet.

Sammanfattningarna och information om denna och tidigare Jono Jablonskis-konferenser finns på Institutet för litauiska språkets webbplats www.lki.lt.

AURELIJA TAMULIONIENĖ

Institutet för litauiska språket

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 88 (2015)

www.bendrinekalba.lt

ISSSN 2351-7204