Skip to document
Back
Go to original Localized version was produced by AI. It may contain inaccuracies.
Preparing document pages…

VELGA POLINSKA

Lettiska språkvetenskapliga institutet vid Lettlands universitet

ORCID-id: 0000-0002-5459-1382

FORSKNINGSOMRÅDEN: sociolingvistik, lätt språk.

DOI: doi.org/10.35321/bkalba.2023.96.07

DITE LIEPA

Lettiska språkvetenskapliga institutet vid Lettlands universitet, Stradiņš universitet

ORCID-id: 0000-0002-3458-5890

FORSKNINGSOMRÅDEN: sociolingvistik, språkkultur.

DOI: doi.org/10.35321/bkalba.2023.96.07

KONSTRUKTIONEN AV BILDEN AV PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING I LETTISK MASSMEDIA1

NYCKELORD: massmedier, personer med funktionsnedsättning, verklighetskonstruktion, innehållsanalys, lingvistisk analys.

SAMMANFATTNING

Konstruktionen av verkligheten på internet är en oskiljaktig del av människors liv. Å ena sidan väljer många människor att konstruera sina egna (falska) verkligheter. Å andra sidan påverkas flera samhällsgrupper av de verkligheter som massmedierna skapar. Allt som publiceras på nätet kan inte betraktas som journalistik; professionell journalistik spelar dock en viktig roll i utformningen av den allmänna opinionen. Därför bör mediernas funktioner inte bara diskuteras utan också utnyttjas medvetet och målmedvetet. Tyvärr är detta inte alltid fallet. Artikeln ägnas åt analysen av innehållet och de språkliga dragen i artiklar om personer med funktionsnedsättning som publicerats på en av de mest populära nyhetswebbplatserna i Lettland – jauns.lv. Resultaten visar att både innehåll och språkliga val, även om de huvudsakligen är oavsiktliga, kan skapa och sprida missuppfattningar om personer med funktionsnedsättning. Vilka lösningar som kan komma till rätta med detta problem återstår dock att fastställa.

1 För Velga Polinska stöds detta arbete av Sylff – Ryoichi Sasakawa Young Leaders Fellowship Fund. För Dite Liepa stöds detta arbete av det statliga forskningsprogrammet ”Letonika – Fostering a Latvian and European Society”, projektet ”Use and Development of Contemporary Latvian” (№ VPP-LETONIKA-2022/1-0001).

138

BENDRINĖ KALBA | 96

SAMMANFATTNING

Konstruktionen av verkligheten på internet är en oskiljaktig del av människors liv. Å ena sidan väljer många människor själva att konstruera sin egen (falska) verklighet. Å andra sidan påverkas flera samhällsgrupper av den verklighet som medierna skapar. Allt som publiceras på internet kan inte betraktas som journalistik, men professionell journalistik spelar en viktig roll i utformningen av den allmänna opinionen. Mediernas funktioner bör alltså inte bara diskuteras, utan också utnyttjas medvetet och målmedvetet. Tyvärr sker det inte alltid.

I artikeln analyseras innehållet och de språkliga dragen i artiklar om personer med funktionsnedsättning som publicerats på en av de populäraste nyhetsportalerna i Lettland, jauns.lv. Analysresultaten visar att både innehållet och språkvalen, även om de är omedvetna, kan forma och sprida en felaktig uppfattning om personer med funktionsnedsättning. Det är dock ännu oklart hur problemet ska lösas.

INLEDNING

Under de senaste 8 åren har internetanvändare tillbringat i genomsnitt 6,5 timmar om dagen på Internet (Statista 2023). Mot bakgrund av detta står det klart att de nya verkligheterna i dag påverkar nästan alla branscher och aspekter av människors liv.

Språk betraktas vanligtvis som ett kommunikationsmedel, men det är också ett kraftfullt verktyg för att konstruera social verklighet eller förmedla verklighet. I digitala medier är rykten, felaktig information, desinformation och skadlig information vanliga utmaningar (Sadiq, Saji 2022). Falska nyheter har förekommit sedan kungliga tider och har använts för olika ändamål; tekniken har dock fått deras spridning att skjuta i höjden (Muqsith et al. 2021). Språkliga medel har ofta använts avsiktligt för att manipulera läsaren, påverka valresultat, uppnå önskade handlingar, exempelvis under den senaste covid-19-pandemin, vilseleda eller förvirra samhället under krig och av många andra skäl. Å andra sidan kan desinformation och förvrängda uppfattningar uppstå oavsiktligt på grund av bristfällig journalistik eller kunskapsbrist (Wardle 2017).

Allt oftare hör man om falska verkligheter på sociala medier som påverkar unga vuxna negativt, särskilt dem som redan har begränsade möjligheter på grund av sin sociala eller ekonomiska situation eller andra omständigheter (Fardghassemi 2022; Patwari 2022). Medan ungdomar och unga vuxna försjunker i att leva i falska verkligheter finns det en annan utsatt grupp i samhället som möter vilseledande föreställningar, vilka

VELGA POLINSKA, DITE LIEPA. Construction of the Image of Persons with Disabilities in Latvian Mass Media

139

ofta formas till följd av kunskapsbrist och bristande kommunikationsförmåga. Artikelns syfte är därför att analysera hur funktionsnedsättning som social verklighet återspeglas i digitala massmedier i Lettland och hur detta kan påverka samhällets attityder.

1. MASSMEDIERNAS FUNKTIONER I KONSTRUKTIONEN AV DEN MODERNA SOCIALA VERKLIGHETEN

”Massmedierna <...> formar, påverkar och styr indirekt offentliga angelägenheter i ett demokratiskt samhälle. Även om medierna inte har någon konstitutionell befogenhet att kontrollera statens angelägenheter är de ett kraftfullt redskap för att forma den allmänna opinionen <...>” (Bhatt 2020: 1). Massmedierna består huvudsakligen av tidningar och tidskrifter, radio- och tv-sändningar samt audiovisuella medier, och varje persongrupp får tillgång till något av intresse genom massmedierna (Bhatt 2020: 1). ”I takt med att glansiga veckotidningar i stor omfattning tagit sig in på den lettiska tryckta pressmarknaden, det elektroniska medieinnehållet diversifierats, internetportalerna tagits i bruk, allmänhetens läsvanor förändrats, samhället åldrats och demografiska och ekonomiska processer fortskridit, har antalet läsare av regionala och nationella tidningar och efterfrågan på tryckt press minskat” (Uzule 2018: 164). Publiken har tydligt tappat intresset för tidningar, särskilt dagstidningar. Alla dagstidningar upplever en minskande upplaga. I dag används dagstidningarnas innehåll främst i deras internetversioner (Zelče 2018: 489).

”Tidskrifternas läsekrets har varit relativt stabil under det senaste decenniet. Den ledande positionen innehas av konsumenttidskrifter – vecko- och månadsutgåvor riktade till en bred publik, som erbjuder artiklar om aktuella ämnen av intresse för läsarna, ger rekommendationer om livsstil och konsumtion samt föreslår lösningar på problemsituationer” (Zelče 2018: 492–495).

Massmedierna har olika funktioner. De viktigaste har fastställts vara (McCombs, Shaw 1972; Rozenbergs 1995: 92; Dimants, Russ-Mols 2009: 19–26; Bhatt 2020: 1; Truyens, Picone 2021: 259–160):

• Information. Medierna förväntas ta fram en tillräcklig mängd information så att publiken på ett kompetent sätt kan fatta beslut både som marknadsaktörer och som medborgare. Informationen bör vara nationell och internationell, eftersom korrekta sociala, politiska och ekonomiska påverkansfaktorer är av största vikt för samhällets utveckling.

140 BENDRINĖ KALBA | 96

Artikulation. Medierna lyfter fram specifika omständigheter och frågor, och denna så kallade granskande funktion avslöjar missförhållanden eller osanningar som till en början är osynliga eller okända för allmänheten.

Dagordningsfunktion, eller med andra ord att rikta allmänhetens uppmärksamhet mot enskilda händelser, vilka sedan också bestämmer samhällets dagordning – om en fråga är viktig just då söker journalister efter olika aspekter av den specifika frågan i stället för att erbjuda ett mångsidigt urval av ämnen.

Underhållning. Betydelsen av denna funktion fortsätter att öka, och med tiden har den också gjort det möjligt för medierna att nå en masspublik. Det kan dock diskuteras om underhållning är en journalistisk funktion eller en bieffekt av journalisternas framgångsrika arbete. Dessutom suddar denna funktion också ut journalistikens gränser.

Utbildning. Även om utbildning i första hand är skolors och universitets uppgift, sprider medierna kunskap, vägleder människor och lär dem ibland till och med grundläggande färdigheter, vilket höjer deras levnadsstandard. Medierna påverkar våra åsikter och beteenden på lång sikt.

Integration. Denna funktion diskuteras mer sällan, trots att dess betydelse ökar – massmedierna bygger broar mellan olika individuella och sociala världar.

”Medie- och kulturindustrin fångar vår uppmärksamhet, formar vårt medvetande och våra sätt att tänka och agera och påverkar därmed i hög grad vår socialisation. Medierna avleder dock ofta uppmärksamheten från problem och verkliga livet; ibland skapar de masshysteri och ibland fungerar de som ett lugnande piller” (Dimants, Russ-Mols 2009: 28–29).

Ändå bör inte allt som medierna erbjuder betraktas som journalistik, och det är ofta komplicerat att skilja mellan journalistik och andra verksamheter inom medieföretaget. Dessutom kan alla kalla sig journalister med hänvisning till yttrandefriheten (Dimants, Russ-Mols 2009: 19). ”I den digitala medieeran och i de kreativa näringarnas kontext är det sistnämnda engagemanget <...> särskilt angeläget att granska, eftersom det har blivit ett alltmer omstritt område för mediearbetare som specialiserar sig på att skapa, filtrera och distribuera information, och för vilka yrkesidentitet, auktoritet och expertis är knutna till deras centrala roll i att styra processerna för produktion och cirkulation av dessa (mass)medier” (Lewis 2012: 837). Journalistiken försöker dock skilja sig från andra innehållsskapare (t.ex. bloggare eller politiker) genom professionella

VELGA POLINSKA, DITE LIEPA. Construction of the Image of Persons with Disabilities in Latvian Mass Media

141

normer, som kan vara skriftliga eller ibland oskrivna och i stort sett kan delas in i tre kategorier: att informera, att agera självständigt och att granska makten (Truyens, Picone 2021: 259).

2. INNEHÅLL OCH SPRÅKLIGA DRAG SOM BIDRAR TILL KONSTRUKTIONEN AV BILDEN AV PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

2.1. Metod och datamaterial

I denna artikel användes den bibliografiska forskningsmetoden för att beskriva massmediernas funktioner och inflytande på samhället samt för att tolka de språkliga och grammatiska strukturerna ur ett perspektiv där betydelsens konstruktion står i fokus. I den fortsatta analysen tillämpades först kvantitativ och därefter kvalitativ innehållsanalys på de utvalda artiklarna för att fastställa språkliga och innehållsmässiga drag som bidrar till konstruktionen av bilden av personer med funktionsnedsättning. Den språkliga analysen omfattade lexik, morfologi, syntax och interpunktion.

Datamaterialet samlades in från onlinemediet jauns.lv. Webbplatsen har varit verksam sedan 2009 och erövrade snabbt toppen bland läsarnas favoritwebbplatser. Sedan lanseringen har webbplatsen varit fritt tillgänglig, vilket innebär att allt innehåll är tillgängligt för alla intresserade utan begränsningar. År 2022 var den en av de tre mest populära nyhetswebbplatserna i Lettland och nådde en publik på 759 000 besökare (Gemius 2023). På jauns.lv publiceras i genomsnitt 80–100 artiklar varje vardag och 50–60 artiklar varje helgdag.

Artiklarna valdes ut för perioden från den 1 januari 2023 till den 16 september 2023 med hjälp av sökorden: funktionsnedsättning, funktionsstörning, psykisk störning, rörelsestörning och särskilda behov. Sökordet ”inkludering” användes också, men de resultat som erhölls var kopplade till genusfrågor, inte till personer med funktionsnedsättning; därför uteslöts sökordet. Det slutliga datamaterialet omfattar artiklar som hittades genom sökning på sökorden, låg inom den angivna tidsperioden och var tematiskt kopplade till artikelns ämne, vilket innebär att personer med funktionsnedsättning antingen var artikelns huvudämne eller nämndes i artikeln för jämförelsens skull eller av andra skäl.

142

BENDRINĖ KALBA | 96

2.2. Innehållsanalys av datamaterialet

Efter tillämpning av de nämnda kriterierna valdes 57 artiklar ut. Av dessa handlade 49 artiklar om händelser i Lettland, medan 8 handlade om händelser runt om i världen. Artiklarna kan delas in i flera grupper utifrån det ämne som behandlas:

• Beskrivningar av tjänster och myndighetsbeslut som rör personer med funktionsnedsättning (10) – artiklarna handlade om budgetprioriteringar hos Lettlands välfärdsministerium, höjning av personliga assistenters lön och tillgång till assistans, stöd för att täcka elkostnader samt svårigheter att få status som person med funktionsnedsättning.

• Personliga berättelser (9) – familjeberättelser om att ta hand om ett barn eller en vuxen med en svår funktionsnedsättning, inspirerande berättelser om prestationer trots funktionsnedsättning samt vädjanden om donationer.

• Transportfrågor (7) – kostnadsfria resor för personer med funktionsnedsättning, befrielse från inträdesavgiften i staden Jurmala, höjning av transportstödet till personer med funktionsnedsättning samt svårigheter för personer med rörelsenedsättning i kollektivtrafiken.

• Tillgänglighet (7) – ombudsmannens talan mot Smiltene kommun, bristande tillgänglighet i VEF-kvarteret i Riga, elsparkcyklar som ett hot och tillgänglighetsbegränsningar för personer med funktionsnedsättning, nya tillgängliga lokaler för postkontoret i Saulkrasti, en ny tillgänglig gångväg på stranden i Vecāķi samt anpassade kläder för personer som använder rullstol.

• Diskriminering (5) – isolering på grund av stomi, diskriminering på arbetsmarknaden, Danmarks ursäkt för diskriminering av personer med funktionsnedsättning, Elon Musks konflikt med en arbetstagare med funktionsnedsättning samt författaren Jurgis Liepnieks åsikt om idrottares pensioner.

• Funktionsnedsättning som följd av olämpligt beteende (4) – en berömd konståkare följer inte läkarens instruktioner och behöver amputera fötterna, intag av giftiga svampar kan leda till permanent funktionsnedsättning, att ignorera symtom på stroke kan leda till permanent funktionsnedsättning, en man bryter mot arbetssäkerhetskraven, faller från taket och får en rörelsenedsättning.

• Övrigt (15) – två artiklar om framgångsrika operationer och medicinska ingrepp, lanseringen av en Barbie med Downs syndrom, en ny låt för att uppmärksamma Downs syndrom-dagen, en läkares iakttagelse om ökat faderligt engagemang i barnomsorgen, en festival för personer med psykiska störningar,

VELGA POLINSKA, DITE LIEPA. Construction of the Image of Persons with Disabilities in Latvian Mass Media 143

Tvättstugan anställer personer med funktionsnedsättning, och ombudsmannen uppmanar allmänheten att nominera personer som har stött personer med funktionsnedsättning; personer med funktionsnedsättning hör till dem som är befriade från skyldigheten att sköta området. Sedan fanns det ganska många artiklar med ett negativt budskap: en mördares – en proteslöpares – begäran om villkorlig frigivning avslogs, en friidrottstränare stängdes av efter att ha mobbat personer med funktionsnedsättning, propaganda använder en rysk äldre person som tvingas göra provet i lettiska, och de ryska soldater som lemlästats i kriget kommer att bli parasportidrottare.

Till kategorin ”Övrigt” hör också en artikel om användningen av icke-inkluderande språk: Invalids, aklais, idiots, debiliķis – vārdi, no kuriem jāatbrīvojas (Invalid, blind, idiot, moron – words we have to get rid of). Artikeln sammanställdes av en icke-statlig organisation som verkar för personer med funktionsnedsättning i Lettland, och den redovisar två års övervakning av kommentarer på nätet. Artikeln avråder från att använda ord som invalids, idiots, debils, kurls, akls (invalid (as a noun), idiot, moron, deaf, blind). Även om de användes som medicinska termer för flera år sedan betraktas de, i takt med att språket förändras, som slang (med betydelsen en dåraktig person eller en person som inte vill lyssna, lägga märke till något etc.) och som olämpliga att använda i något sammanhang. Den övergripande principen för att beskriva personer med begränsade möjligheter är ”personen först” – det vill säga att i stället för invalids bör uttrycket cilvēks ar invaliditāti (a person with a disability) användas. Särskild uppmärksamhet riktades mot uttrycket mūžīgais bērns (eternal child), som ofta används av politiker om personer med svåra funktionsnedsättningar som behöver permanent och kontinuerlig omsorg – genom att använda benämningen eternal child infantiliserar vi vuxna i en viss samhällsgrupp (Barkāns 2023). Det är dock värt att påpeka att dessa ord sällan används inom journalistiken, med två undantag: invalids, som är ett arv från slutet av 1800-talet och fortfarande lever kvar i lettiskan (Barkāns 2023), samt eternal child, som journalister snabbt tog till sig som en eufemism i syfte att till synes mildra det känsliga ämnet.

Den kvalitativa analysen av datamaterialet visar att funktionsnedsättning sällan förekommer i innehåll i massmedierna – från den 1 januari till den 16 september kan omkring 18 500 artiklar ha publicerats på jauns.lv; av dessa handlar dock endast 57 (0,003%) om funktionsnedsättning. Den kvalitativa analysen synliggör också tendenser i innehållet – det publicerade materialet handlar ofta om undantag och nedsättningar för personer med funktionsnedsättning, höjda förmåner och minskade ekonomiska klyftor, myndigheternas arbete för att stödja personer

144

BENDRINĖ KALBA | 96

med funktionsnedsättning och subventioner på området samt klagomål som tar upp olika frågor med anknytning till funktionsnedsättning.

Det är viktigt att uppmärksamma principen att använda funktionsnedsättning som ett hot, vilket likställer funktionsnedsättning med döden och dessutom stigmatiserar alla slags funktionsnedsättningar:

pastāv ārkārtīgi liela iespēja nomirt vai uz mūžu iegūt invaliditāti (det finns en extremt stor risk att dö eller få en funktionsnedsättning för livet);

[insults] joprojām ir viens no biežākajiem invaliditātes un nāves iemesliem pasaulē ([stroke] är fortfarande en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning och död i världen);

strādnieks gūst tik smagas traumas, ka kļūst par invalīdu un cieš no kustību traucējumiem (arbetaren får så allvarliga skador att han blir funktionsnedsatt och får nedsatt rörlighet).

En annan innehållsmässig egenhet som observerats i artiklarna är att de med jämna mellanrum särskilt betonar en viss funktionsnedsättning, till exempel elektroskrejriteņu lietošana apdraud ne tikai pašus braucējus, bet arī citus satiksmes dalībniekus, tostarp cilvēkus ar īpašām vajadzībām (användningen av elsparkcyklar utsätter inte bara förarna själva för fara, utan även andra trafikanter, däribland personer med särskilda behov). Detta visar samhällets vilja att bemöta personer med funktionsnedsättning på ett särskilt sätt, vilket i sin tur vittnar om att personer med funktionsnedsättning ännu inte har blivit en jämlik del av samhället.

Det finns bara ett fåtal artiklar med ett övergripande positivt budskap – två om nya tillgängliga anläggningar, två om festligheter och firanden för personer med funktionsnedsättning och en om att uppmärksamma personer som under året har stött personer med funktionsnedsättning. Å andra sidan är den medvetna avsikten med majoriteten av artiklarna att spegla positiva förändringar, antingen i lagstiftningen eller i samhället, medan den publicerade informationen och kontexten oavsiktligt framställer personer med funktionsnedsättning som personer vars existens är beroende av att de får rabatter, befrielser från avgifter och betydande statliga bidrag samt av specialanpassade fordon, byggnader och infrastruktur. Dessutom kan man genom olämpligt beteende själv komma att räknas till denna grupp.

2.3. Språkbruk

”De ord som måste beteckna något värderar detta betecknade objekt med sin nyans och anger riktningen för vad författarens inställning är eller vilken inställning publiken bör ha” (Dimants, Russ-Mols 2009: 90). Det finns nyanser

VELGA POLINSKA, DITE LIEPA. Construction of the Image of Persons with Disabilities in Latvian Mass Media

145

i texten, så kallade konnotationer eller bibetydelser. Dessa kan vara subtila skillnader med betydande inverkan; ordvalet innehåller ofta ett budskap till mottagarna (Dimants, Russ-Mols 2009: 92).

Språkbruket analyserades på olika nivåer: morfologi, lexik, ordbildning och till och med interpunktion. I materialet förekom flera anmärkningsvärda språkdrag, vilka diskuteras närmare nedan.

I nästan varje tematisk grupp i materialet fanns texter där oblikt modus användes:

Och de vanliga ursäkterna om att det inte finns tillräckligt med pengar till allt skulle ändå esot strida mot fakta, förklarar chefen för Lettlands allians för sällsynta sjukdomar (Och de vanliga ursäkterna om att det inte finns tillräckligt med pengar till allt skulle ändå strida mot fakta, förklarar chefen för Lettlands allians för sällsynta sjukdomar);

Detta esot ett betydande extra ekonomiskt stöd för personer med svåra gång- och rörelsenedsättningar (Detta anses vara ett betydande extra ekonomiskt stöd för personer med svåra gång- och rörelsenedsättningar);

Där syns en äldre kvinna som, trots sin funktionsnedsättning, esot jādodas ska göra provet i statsspråket (Där syns en äldre kvinna som trots sin funktionsnedsättning förväntas göra provet i statsspråket);

när tjänsten būšot tillgänglig, ska hon maksāšot betala för den (när tjänsten förmodligen blir tillgänglig, kommer man (förmodligen) att betala för den);

han medgav att idrottarna i hans grupp esot hade hånat varandra (han medgav att idrottarna i hans grupp hade hånat varandra).

Oblikt modus på lettiska används för att återge information som kommer från en annan källa eller för att ange att talaren är osäker på om den faktiskt är sann (VPSV 2007: 55). Former av oblikt modus är användbara för att uttrycka olika nyanser av inställning eller för att indirekt framföra en åsikt. Oblikt modus används för att uttrycka en gissning om möjligheten att något ska inträffa; genom att använda oblikt modus visar journalisten sin negativa inställning och förmedlar information och fakta som hen inte stöder. Författaren väljer oblikt modus om hen anser att informationen är förmodad, fantasier eller helt enkelt rykten (Nītiņa 2001). Dessutom används oblikt modus ibland för att visa att talaren är förvånad över något, samtidigt som hen är ironisk eller ogillande (Kalnača, Lokmane 2021: 241).

I gruppen med personliga berättelser fanns en artikel där oblikt modus kombinerades med citationstecken:

146

BENDRINĖ KALBA | 96

Efter operationen kände Hari, enligt sina egna ord, sig som om ”livet var över”. Han berättade att ”det var en svår tid” – när han var deprimerad drack han och försökte flera gånger begå självmord. Sedan började han intressera sig för sport, däribland golf, skidåkning och bergsklättring, vilket hjälpte honom att ”återfå tron på sin egen förmåga”.

Citationstecken används vid citat, och det finns flera regler för citering i lettisk grammatik. Detta exempel hör till direkt tal, där citationstecken behövs om citatet återges i sin helhet som en del av en mening (Valoda.ailab.lv). När man citerar bör däremot indikativ användas, medan konjunktiv förknippas med indirekt tal. Därmed får citationstecknen en annan funktion – ”Citationstecken används för att markera bildliga och stilistiskt olämpliga ord” (LVR 2018), och texten får en ironisk ton. Ganska ofta kan fenomenet diminutiver observeras i texter som handlar om funktionsnedsättningar, ofta i par med kontrasterande mängder eller grader:

Den lilla fotenvar precis lika stor som min tumme,den lilla hälensom tumspetsen. Det är för att jämföra hurpyttelitenhan var (Footlet was as big as my thumb, the small heel – as the tip of my thumb. That is for comparison to how extremely tiny he was);

familjer där det har kommit en liten bebis med svåra utvecklingsstörningar (families with a baby with severe developmental disabilities);

Till en börjanbebisen föddes fint, men plötsligt uppstod stora problem (Initially, the baby was born nicely, but suddenly big problems appeared);

En gången liten mamma, varsbebis fötts med särskilda behov, skickade mig ett meddelande om attbebisen spelar piano. Han har funktionsnedsättningar och spelar piano medsin lilla knytnäve, eftersom han inte kan göra det medsina små fingrar (Once a mommy whose baby was born with special needs sent me a message that the baby plays piano. He has functional disorders; he plays the piano with his fistlet because he cannot do this with his tiny fingers);

Lite klokt stöd, och vi kan hitta en liten uppgiftsom var och en klarar av och som skänker glädje (A little of smart support, and we can find a liten uppgift that can be done and creates joy to every person);

Det skulle inte behöva betalas ur den egna plånboken! (It should not be paid from [their] own lilla plånboken!).

VELGA POLINSKA, DITE LIEPA. Construction of the Image of Persons with Disabilities in Latvian Mass Media

147

Professor Anna Vulāne förklarar: ”Uppkomsten av diminutiver är kopplad till föreställningen att realia överensstämmer eller inte överensstämmer med normen. Förekomsten av en sådan motsättning hänger främst samman med de föreställningar som är förankrade i samhällsmedlemmarnas medvetande om hur stort eller litet, lätt eller tungt, högt eller lågt osv. ett föremål måste vara. Diminutiven uttrycker att det aktuella föremålet inte har nått upp till denna norm i fråga om vissa parametrar och att deras intensitet är svagare än den förmodade normen. Sådana diminutiver förmedlar mer eller mindre korrekt information om den objektiva verkligheten” (Vulāne 2013: 228). Egenskaper hos en person med funktionsnedsättning – vare sig det gäller utseende, förmågor eller tillhörigheter – beskrivs ofta med diminutiver, vilket markerar att personen inte uppnår samhällets accepterade standarder. Kontraster med komplikationer av ”stor omfattning” förstärker detta ytterligare. Professor Klāvs Sedlenieks anser att ”diminutiver rymmer en dos dold aggression” (Alberte 2009).

I de analyserade artiklarna används också mycket vanliga funktionsnedsättningsrelaterade kollokationer, till exempel kollokationer med ordet cīnīties (att kämpa) tillsammans med olika prepositioner och objekt:

cīnīties ar dēla dzīvi un mācībām (att kämpa med sonens liv och studier);

Vecākiem ir jācīnās par bērniem! (Föräldrar måste kämpa för sina barn!);

cīnīties par savu bērnu dzīvi (att kämpa för sina barns liv);

cīnījās par dēla veselību (kämpade för sin sons liv);

cīnīties pret sabiedrībā izveidojušos stigmatizāciju (att kämpa mot den stigmatisering som vuxit fram i samhället);

Tāds nu viņš mums ir – cīnītājs (Sådan är han – en kämpe);

viņš tiek parādīts kā varoņa tēls: re, kāds malacis, kā cīnās, sevi pierādījis (han framställs som en hjältefigur: se så duktig han är, hur han kämpar och har bevisat sig);

och ciest (att lida):

en ordning som ignorerar läkarnas beslut och rekommendationer och därmed får barn med sällsynta sjukdomar att lida barn med sällsynta sjukdomar (en ordning som ignorerar läkarnas beslut och råd och därmed får barn med sällsynta sjukdomar att lida);

blir funktionsnedsatt och lider av rörelsenedsättningar (blir funktionsnedsatt och lider av rörelsestörningar).

148

BENDRINĖ KALBA | 96

I Dictionary of Latvian literary language har verbet cīnīties flera betydelser – 1. ’Försöka vinna med hjälp av fysisk styrka eller smidighet’. 2. ’Aktivt delta i en väpnad kamp, ett krig, i ett försök att besegra (fienden)’. 3. ’Göra motstånd mot (naturens element)’. 3.1. ’Försöka förstöra, utrota (vanligtvis parasiter)’ (LLVV 1996). Verbet ciest har betydelserna 1. ’Känna fysisk smärta, plågas’. 2. ’Uppleva negativa psykiska tillstånd mycket starkt; sörja djupt’. 3. ’Uppleva oönskade omständigheter mycket starkt’ (LLVV 1996). Den kontinuerliga användningen av dessa verb förstärker föreställningen att personer med funktionsnedsättning ständigt känner smärta och förtvivlan.

På det språkliga planet framträdde även ett missbruk av termer:

cilvēki ar kustību traucējumiem jeb ratiņkrēslos (personer med rörelsenedsättning, eller i rullstol);

transportlīdzeklis, kas piemērots cilvēkam ar funkcionāliem traucējumiem (ett fordon anpassat för en person med funktionsnedsättning);

personas ar ierobežotām pārvietošanās iespējām (cilvēki ratiņkrēslos) (personer med begränsad rörlighet (personer i rullstol)).

Sådana exempel bidrar till att stigmatisera olika funktionsnedsättningar, till exempel genom att hävda att alla personer med rörelsenedsättning eller begränsad rörlighet använder rullstol, eller att funktionsnedsättningar enbart innebär fysiska begränsningar. Sådan stigmatisering förekommer också genom oacceptabelt eller exkluderande språk – viņam ir tikai fiziska, ne garīga [invaliditāte] (han har endast en fysisk, inte psykisk [funktionsnedsättning]); [viņa] ir piekalta pie ratiņkrēsla, bet prāts strādā diezgan labi ([hon] är fastkedjad vid rullstolen, men huvudet fungerar ganska bra).

Det är värt att nämna några andra tendenser som förekom i materialet:

• dubbel betoning – Ieva ir jauna sieviete ratiņkrēslā ar īpašām vajadzībām (Ieva är en ung kvinna i rullstol med särskilda behov); būvnieks kļūst par invalīdu ar kustību traucējumiem (byggnadsarbetare blir en invalid med rörelsenedsättning);

• överdrifter – ja cilvēks ir piekalts pie ratiņkrēsla, tas ir viss (om en person är fastkedjad vid rullstolen, är det allt);

• slang – ratiņkrēslinieki (rullstolsfolk), invalīds (en invalid).

De flesta av de beskrivna exemplen verkar bero på bristande kunskap, när artikelns författare vill mildra de till synes svåra livsvillkoren för en person med funktionsnedsättning, ofta genom att bygga upp den

VELGA POLINSKA, DĪTE LIEPA. Construction of the Image of Persons with Disabilities in Latvian Mass Media

149

uppfattningar om de ärvda stereotyperna kring ämnet. Artiklarna kompletteras dessutom ofta med bilder som föreställer ensamma människor som lämnats utan hjälp och inte klarar sig på egen hand, men analysen av bilderna är ett ämne för en annan studie. I framtida forskning bör även tendensen att inte publicera författarnas meriter analyseras. Om vi återgår till analysen i denna artikel kan det dock konstateras att ouppmärksam användning av de nämnda språkliga dragen leder till att befintliga uppfattningar förstärks, vilket kan påverka samhällets attityder betydligt och därmed hindra inkluderingen av personer med funktionsnedsättning.

AVSLUTANDE KOMMENTARER

I den digitala tidsåldern är det mycket enkelt att konstruera vilken verklighet man än önskar. Medan en del av samhället tenderar att göra detta på egen hand, utsätts flera samhällsgrupper, till exempel personer med funktionsnedsättning, för de bilder som massmedierna konstruerar. I de lettiska massmedierna skildras funktionsnedsättningar sporadiskt och ofta summariskt – journalister fortsätter att sprida befintliga stereotyper och uppfattningar. Detta beror ofta på kunskapsbrist, vilket är ganska vanligt i tider av yttrandefrihet. Genom att göra så utnyttjar dock massmedierna inte sin funktion att integrera och utbilda. Tvärtom hindrar de inkluderingen av personer med funktionsnedsättning genom att använda funktionsnedsättning som ett medel för att hota samhället i syfte att förändra dess beteende, och genom att sprida bilden av en person som ständigt lider, genomgår svåra psykiska tillstånd och ihärdigt behöver större förmåner, rabatter och undantag.

Det är värt att notera att inkluderande språk är mer komplext, medan samhället vill använda kortare former. Så bör det dock inte vara inom journalistiken. Av olika yttre skäl har journalister liten eller ingen erfarenhet av att beskriva personer med funktionsnedsättning. Vanligtvis är avsikten med de publicerade artiklarna positiv; trots det blir effekten av hur innehållet presenteras den motsatta. Ibland kan ett språk som till synes är inkluderande förstärka fördomar mot en viss grupp människor. Å andra sidan är den språkliga nivån lättast att övervaka och att ge rekommendationer för språkbruk kring. Detta är dock bara en liten del av det som konstruerar verkligheten.

Även om lösningarna på det beskrivna problemet ännu inte har fastställts uttrycker artikelns författare förhoppningen att de redovisade iakttagelserna ska uppmuntra till diskussion om hur journalistikens funktioner kan utövas mer omsorgsfullt, med hänsyn till påverkan på alla samhällsgrupper.

150

BENDRĪNĒ KALBA | 96

REFERENCES

Alberte Ieva 2009: Mīlināšanās valoda. Par ko tā liecina? Pieejams: https://www.diena.lv/raksts/izklaide/cits/milinasanas-valoda.-par-ko-ta-liecina-662830.

Barkāns Elmārs 2023: Invalids, aklais, idiots, debiliķis – vārdi no kuriem jāatbrīvojas. Pieejams: https://jauns.lv/raksts/zinas/536411-invalids-aklais- idiots-debil kis-vardi-no-kuriem-jaatbrivojas.

Bhatt Tara 2020: Role of Mass Media. Available at: https://www.lkouniv.ac.in/site/writereaddata/siteContent/202004120825283934tara_bhatt_an-thro_ROLE_OF_MASS_MEDIA.pdf.

Dimants Ainārs, Russ-Mols Stefans 2009: Žurnālistika. Mācību un rokasgrāmata, Rīga: Biznesa augstskola “Turība”.

Fardghassemi Sam 2022: The Causes of Loneliness: The Perspective of Young Adults in London’s Most Deprived Areas. – PLoS One 17(4). DOI: 10.1371/journal.pone.0264638.

Gemius 2023: Gemius publicē apskatu par 2022. gada apmeklētākajām vietnēm. Pieejams: https://www.gemius.lv/all-reader-news/gemius-publice-apskatu-par-2022-gada-apmekletakajam-vietnem.html.

Kalnača Andra, Lokmane Ilze 2021: Latvian grammar, Rīga: University of Latvia Press. DOI: 10.22364/latgram.2021.

Lewis Seth C. 2012: The Tension Between Professional Control and Open Participation. – Information Communication and Society 15(6), 835–866. DOI: 10.1080/1369118X.2012.674150.

LLVV 1996: Latviešu literārās valodas vārdnīca, Rīga: Zinātne.

LVR 2018: Latviešu valodas rokasgrāmata, eds. I. Jansone, A. Vulāne. Pieejams: http://valodasrokasgramata.lv.

McCombs Maxwell E., Shaw Donald L. 1972: The Agenda-setting Function of Mass Media. – Public Opinion Quarterly 36(2), 176. DOI: 10.1086/267990.

Muqsith Munadhil, Pratomo Rizky, Zainal Anna, Kuswanti Ana 2021: Fake News as a Tool to Manipulate the Public with False Information. – Advances in Social Science, Education, and Humanities Research, 606. DOI: 10.2991/assehr.k.211206.017.

Nītiņa Daina 2001: Vārdu un vārdoformu semantikas pragmatis kie aspekti. – Linguistica Lettica 8, 78–86, Rīga: LU Latviešu valodas institūts.

Patwari Pallavi 2022: Relationship Between Subjective Happiness and Social Media Usage: Self-esteem as a Mediator. – The International Journal of Indian Psychology 10(2). DOI: 10.25215/1002.062.

Rozenbergs Jānis 1995: Latviešu valodas stilistika, Rīga: Zvaigzne ABC.

VELGA POLINSKA, DITE LIEPA. Construction of the Image of Persons with Disabilities in Latvian Mass Media

151

Sadiq Muhammed, Saji K. Mathew 2022: The Disaster of Misinformation: A Review of Research in Social Media. – International Journal of Data Science and Analysis 13, 271–285. DOI: 10.1007/s41060-022-00311-6.

Statista 2023: Average daily time spent using the internet by online users worldwide from 3rd quarter 2015 to 2nd quarter 2023. Available at: https://www.statista.com/statistics/1380282/daily-time-spent-online-global.

Truyens Pauljan, Picone Ike 2021: Audience Views on Professional Norms of Journalism. A Media Repertoire Approach. – Journalism and Media 2(2), 258–274. DOI: 10.3390/journalmedia2020015.

Uzule Laura 2018: Reģionālie mediji. – Latvijas mediju vides daudzveidība, Rīga: Latvijas Universitātes Akadēmiskais apgāds, 156–188.

Valoda.ailab.lv – Personas runas un domu attēlojums. Tiešā runa, Latvijas Universitātes Matemātikas un informātikas institūta Mākslīgā intelekta laboratorija. Pieejams: http://valoda.ailab.lv/latval/vidusskolai/SINTAKSE/sint11.htm.

VPSV 2007: Valodniecības pamatterminu skaidrojošā vārdnīca, ed. V. Skujiņa, Rīga: LU Latviešu valodas institūts.

Vulāne Anna 2013: Vārd darināšana. – Latviešu valodas gramatika, Rīga: LU Latviešu valodas institūts, 190–261.

Wardle Claire 2017: Fake News. It’s Complicated. – Medium.com. Available at: https://medium.com/1st-draft/fake-news-its-complicated-d0f773766c79.

Zelče Vita 2018: Latvijas mediju patēriņa daudzveidība un ekspozīcija. – Latvijas mediju vides daudzveidība, Rīga: Latvijas Universitātes Akadēmiskais apgāds, 487–522.

Gauta 2023 11 18

Priimta 2023 11 27

VELGA POLINSKA, DITE LIEPA

CONSTRUCTION OF THE IMAGE OF PERSONS WITH DISABILITIES IN LATVIAN MASS MEDIA

Summary

Reality construction on the Internet is an inseparable part of human lives. On one hand, many people choose to construct their own (fake) realities. On the other hand, there are several groups of society that are affected by the realities built by the mass media, for example, people with disabilities.

In the times when there is freedom of speech, not everything published online can be considered journalism; however, professional journalism has an important role in moulding public opinion. Thus, the functions of the media – informing,

152

BENDRINĖ KALBA | 96

articulation, agenda setting, entertainment, education, and integration – should not only be considered but also exploited deliberately and purposefully.

The article is devoted to the analysis of the contents and linguistic features of the articles about people with disabilities published on one of the most popular news websites in Latvia – jauns.lv. The articles were selected within the timeframe from January 1, 2023, till September 16, 2023, and using the keywords: disability, functional disorder, mental disorder, movement disorder, and special needs.

The content analysis of the dataset showed that that the disability topic in mass media content is included rarely (around 0,003% of the articles). Often the published material concerns exemptions and reductions for people with disabilities, benefits increase, and financial gap reduction, authorities work to support people with disabilities and subsidies in the field, and complaints addressing different disability-related issues. It is important to point out the principle of using disability as a threat, which places disability on the same level as death, and specific emphasis on a disability.

The use of language was analyzed on different levels: morphology, lexis, word formation, and even punctuation. There were several notable language features encountered in the dataset: use of the oblique mood, diminutives, disability-related collocations, unacceptable or uninclusive language, double emphasis on a disability, exaggerations, slang, and misuse of quotation marks and terms.

The results show that both content and linguistic choices, although they are mainly unintentional, can produce and propagate misconceptions about people with disabilities. Yet the solutions targeting this issue are to be determined.

KEYWORDS: mass media, people with disabilities, reality construction, content analysis, linguistic analysis.

VELGA POLINSKA

Latvian Language Institute of the University of Latvia

Kalpaka bulvāris 4, Rīga, LV-1050, Latvia

[email protected]

DITE LIEPA

Latvian Language Institute of the University of Latvia

Kalpaka bulvāris 4, Rīga, LV-1050, Latvia

[email protected]

Stradins University

Dzirciema iela 16, Rīga, LV-1007, Latvia

[email protected]

VELGA POLINSKA, DITE LIEPA. Construction of the Image

of Persons with Disabilities in Latvian Mass Media

153

VELGA POLINSKA, DITE LIEPA

NEGALIA TURINČIŲ ASMENŲ VAIZDINIO KONSTRAVIMAS LATVIJOS ŽINIASKLAIDOJE

Santrauka

Tikrovės kūrimas internete – neatsiejama žmonių gyvenimo dalis. Viena vertus, daugelis žmonių patys renkasi konstruoti savą (netikrą) realybę. Kita vertus, ne vienai visuomenės grupei, kaip antai žmonėms su negalia, turi įtakos realybė, kuriama žiniasklaidos.

Žodžio laisvės sąlygomis ne viską, kas skelbiama internete, galima laikyti žurnalistika, tačiau profesionali žurnalistika atlieka svarbų vaidmenį formuojant visuomenės nuomonę. Taigi, žiniasklaidos funkcijas – informuoti, formuluoti, nustatyti svarbiausias temas, linksminti, šviesti ir vienyti – galima ne tik svarstyti, bet ir sąmoningai bei tikslingai panaudoti.

Straipsnyje analizuojamas straipsnių apie žmones su negalia, skelbiamų viename iš populiariausių Latvijos naujienų portalų jauns.lv, turinys ir kalbos ypatybės. Pasirinkti straipsniai, portale pasirodę nuo 2023 m. sausio 1 d. iki 2023 m. rugsėjo 16 d. Atrankos metu naudoti tokie esminiai žodžiai kaip negalia, funkcinis sutrikimas, psichikos sutrikimas, judėjimo sutrikimas ir specialieji poreikiai.

Duomenų turinio analizė parodė, kad negalios tema žiniasklaidoje pasirodo retai (maždaug 0,003 proc. straipsnių). Dažniausiai šiai temai skirtoje medžiagoje kalbama apie negalią turintiems asmenims skirtas lengvatas, išmokų didinimą ir finansinės atskirties mažinimą, valdžios darbą teikiant pagalbą žmonėms su negalia ir subsidijas šioje srityje, taip pat apie skundus įvairiais su negalia susijusiais klausimais. Svarbu atkreipti dėmesį, kad negalia gali būti naudojama grasinti, dėl to atsiduria tame pačiame lygmenyje kaip mirtis, be to, negalia dažnai akcentuojama.

Kalbos vartojimas buvo analizuojamas skirtingais lygmenimis – morfologijos, leksikos, žodžių darybos ir net skyrybos. Duomenyne aptikta keletas reikšmingų kalbos ypatybių – vartojama netiesioginė nuosaka, mažybiniai žodžiai, su negalia susijusios žodžių samplaikos, nepriimtina ar tam tikras asmenų grupes išskirianti kalba, dvigubas negalios akcentavimas, perdėjimas, žargonas, netinkamai vartojamos kabutės ir terminai.

Rezultatai rodo, kad tiek turinys, tiek pasirenkami kalbos variantai, nors dažniausiai ir nesąmoningai, gali formuoti ir skleisti neteisingą asmenų su negalia sampratą. Tačiau būdai, kaip spręsti šią problemą, dar neaiškūs.

ESMINIAI ŽODŽIAI: žiniasklaida, asmenys su negalia, tikrovės konstravimas, turinio analizė, kalbinė analizė.

154

BENDRINĖ KALBA | 96

VELGA POLINSKA

Latvian Language Institute of the University of Latvia

Kalpaka bulvāris 4, Rīga, LV-1050, Latvia

[email protected]

DITE LIEPA

Latvian Language Institute of the University of Latvia

Kalpaka bulvāris 4, Rīga LV-1050, Latvia

[email protected]

Stradins University

Dzirciema iela 16, Rīga

LV-1007, Latvia

[email protected]

VELGA POLINSKA, DITE LIEPA. Construction of the Image of Persons with Disabilities in Latvian Mass Media

155

Document details