LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXXV (1995)

LIETUVIŲ LEKSIKOLOGIJOS TYRINĖJIMAI

Zita ŠIMĖNAITĖ

AVLEDNINGAR AV SUBSTANTIVET ŠIRDIS

01. Širdis är ett ord från det gamla indoeuropeiska lexikala skiktet¹ och tillhör ordklassen med konkret semantik, den lexikalsemantiska gruppen för kroppsdelar (somatismer). I den akademiska ”Litauiska språkets ordbok” anges 23 betydelser av širdis². Detta polysema ord används i stor utsträckning, och ett stort antal avledningar och bildningar har skapats på grundval av det.

Artikelns syfte är att beskriva bildningar vars grund är substantivet širdis. Materialet har hämtats ur ”Litauiska språkets ordbok”³ (nedan LKŽ), dess excerpter (nedan LKŽK) och dialektordböcker⁴. Även exempel insamlade av författaren har använts.

02. Varje bildning består av en avledningsbas och ett formativ⁵. En bildning är ett motiverat ord, och dess lexikala betydelse beror på de delar som den består av. Vid analysen av avledningsrelationer har man utgått från avledningsoppositionen⁶: bildning ↔ širdis. De behandlade bildningarnas betydelser bestäms av grundordets semantik. Širdis ligger till grund för avledda och sammansatta substantiv samt adjektiv.

03. I ordbildningssystemet framträder en tydlig regel: ”när en bildning uppstår bygger den alltid på en av grundordets betydelser”⁷. Inte alla betydelser av širdis är lika aktiva i ordbildningen.

1. Avledningar av substantivet širdis

1. Avledningar bygger på ett enda grundord. Substantivet širdis kan utgöra grund för avledda substantiv och avledda adjektiv, bildade med suffix och ändelser.

¹ Sabaliauskas A. Lietuvių kalbos leksika, Vilnius, 1990, 15.

² Lietuvių kalbos žodynas 14, Vilnius, 1986, 850—866.

³ Lietuvių kalbos žodynas 3—15, Vilnius, 1956—1991; II leid. 1—2, 1968—1969.

⁴ Vitkauskas V. Šiaurės rytų dūnininkų šnektų žodynas, Vilnius, 1976; Petrauskas J., Vidugiris A. Lazūnų tarmės žodynas, Vilnius, 1985; Naktinienė G., Paulauskienė A., Vitkauskas V. Druskininkų tarmės žodynas, Vilnius, 1988.

⁵Om begreppen avledningsbas och formativ, se Urbutis V. Žodžių darybos teorija, Vilnius, 1978, 87, 178, 208.

⁶Samma ställe, 66.

⁷Samma ställe, 155; se även Tichonov A. N. Словообразовательный словарь русского языка 1, Moskva, 1985, 38.

148

1.1. Avledda hjärt-substantiv

1.1.1. Av substantivet hjärta bildas främst suffixavledningar. Diminutiver utmärker sig genom sin rikedom.

1.1.1.1. Hjärtdiminutiver uttrycker oftast ömhet. Vanligast är avledningar med suffixet -ėlė. Både bokstavliga och överförda betydelser av hjärta ligger till grund för dem, till exempel:

Š₁⁸: Kadalojas muno širdėlė, ištiesu kojas DūnŽ117⁹. Lėkė kulkelė kaip sode bitelė per protingą galvuzėlę, per mirštamą širdėlę JD1142.

Š₂: Sukėsi, savo širdelę suramysi, ir vėl gerai bus Krm. Žino mano širdelė, katroj šaly mergelė KrvD137. Širdelė — ne milo skiautelė Rg.

Š₃: Darbininkės rankelės juodos, bet širdelė balta LTR(Šl).

Š₄: Alekseli, gaivink širdelę kaip nors End. Vaikeli, vaikeli, širdelė norėt, ale kūnelis nenori Pv.

Även diminutiver med suffixen -užė (-užėlė), -ikė, -aitė, -alė uttrycker ömhet, till exempel:

Š₁: Širdikė tuk tuk, tuk tuk Lkv.

Š₂: Šird užė mano, klaidūne mano, kame tave nuramdysiu? KlvD27. Mano širdaitė [je] daug meilės žodačių D117. Jaučia mano širdužėlė, neilgai čia būsiu, neilgai uliuosiu DrskD74.

Š₃: Dosli širdaitė - tuščia kamaraitė Erž. Gera širdalė — plika subinė Ggr.

Š₄: Nor mano širdužė saldaus mieg užėlio N40.

I sånger används vanligen endast hjärtdiminutiver, oftast hjärtelė. Även om diminutiver av feminina substantiv vanligtvis också är feminina, följs inte denna regel i sångerna från Preussiska Litauen. När man talar om hjärtat som en symbol för känslor säger man širdėlis, širdytis, širdaitis, till exempel:

Rausnės kiemelyj aug mano žiedelis, ten rimst mano širdelis RD32. Gerk gerk, mergele, gerk gerk, jaunoji, širdelyj mano laikomoji KlpD26. Kaip linksmas man širdyt[į]s yra RD198. O aš ir josiu į tą kiemelį, kur rimst mano širdaitis RD41¹⁰.

I sånger är diminutiven av hjärt, som används som ett stående epitet, feminin även när den står tillsammans med feminina och maskulina substantiv, till exempel:

Sesule viešnėle, dalyk spodkus: tėvuliui širdelei — palši jaučiai, motulei širdelei — margos karvės VoL392(Ons). Močiute širdele, tai tau, tai tau, augina dukrelę ne sau, ne sau LTsI471. Dėku tėveliu, mielai širdele, kad mane mažą gražiai auginai TŽI153(Sn). Parein

⁸Bokstaven Š och siffrorna anger betydelserna av širdis enligt LKŽ.

⁹Förkortningarna är desamma som i LKŽ, men i dialektordböcker anges även sidan.

¹⁰I sånger nedtecknade av L. Rėza kongruerar adjektiven med širdelis och širdužis som med feminina substantiv: Är det inte lätt, inte glatt, ditt lilla hjärta? RD83. Fullt av vrede är den unga flickans hjärta RD1. Maskulina diminutivformer av širdis förekommer sannolikt i sångerna på grund av påverkan från tyska, jfr. das Herz, das Herzchen.

149

far, lilla hjärtat kommer hem utan att ha hittat hästen eller sadelväskorna Niem8. Hej, kära gudfar, lilla hjärtat, varför bjuder du inte hem mig? JD20. Kära mormor, lilla hjärtat, hade du mycket besvär innan du uppfostrade mig? Niem4. Farbror bekymrade sig, mitt kära lilla hjärta, var han skulle skicka sin son BsO270.

1.1.1.2. Kärleksfulla diminutiv av širdis med suffixen -elė (-elytė), -užė (-užėlė, -užytė), -ytė, -ikė, -ulė används också i överförd betydelse: man tilltalar på detta sätt en person för att uttrycka välvilja och ömhet. Vid tilltal av personer tas ingen hänsyn till grammatiskt genus: širdelė, širdytė används som tilltal både till kvinnor och män, t.ex.:

Du vet, lilla hjärtat, i år måste man ofta sätta [potatis]: den är uppsvälld och kanske inte gror Pv. Åh, mitt lilla hjärta, kära granne, jag ska berätta en stor nyhet för dig V.Myk-Put. Far, mitt kära lilla hjärta, du fostrade oss tre söner som en enda LTR(Ktv). Mina kära systrar, mina små hjärtan, ni ska röja den stora herrgården (d.) Ktv. Kära herrar, små hjärtan, om ni lät mig bygga här Dg. Gå du, mitt lilla hjärta, som början är, så blir också slutet Jnšk. Husbonde, far, lilla hjärta, vad har ni gjort med den där människan? Sln. Jag kallade dem inte vid namn — lilla hjärtat, kära lilla vän, min älskling JV880.

Så utvecklades tilltalsbetydelsen av kärlek ur den diminutiva betydelsen av ömhet: en ny, nominativ relation uppstod mellan grundordet och diminutivbildningens betydelse. Man tilltalar också utan diminutiv, t.ex.: Mitt hjärta, gör dig i ordning till bröllopet: din äldsta syster ska gifta sig LB168. Kära mor, jag sov inte, mitt hjärta, jag sov inte (d.) Dbg.

Kärleksfulla tilltal noterades redan i början av 1700-talet av J. Brodovskis i en handskriven ordbok: Mitt lilla hjärta, min lilla falk, mitt guld B690. G. Nesselmann och F. Kurschat anger följande diminutiv av širdis: Mitt lilla hjärta, mitt lilla hjärta N. Högt, mycket högt, lilla själen, širdikė, širdytė KII148. Širdelė, širdikė, širdytė, širdūžė KI635. Mitt lilla hjärta, širdūžė, širdikė, lilla fisk, lilla fågel KI371. I F. Kurschats ordbok finns också det maskulina kärleksfulla tilltalet širdūkas (KI635, KII148).

En manlig person tilltalas med maskulina diminutivformer širdelaitis, širdulis, širdulėlis, širdūkas, širdutėlis, t.ex.:

För att få veta det där, mitt lilla hjärta, så lyssna! I. Farfar, lilla hjärta! Dg. Lilla hjärtat, varför gråter du? Šts. Lilla hjärtat, sätt dig, stanna en stund DrskŽ376. Jag har saknat dig, mitt lilla hjärta Šts.

Širdelė, širdutė, širdeliu, širdūžiu används inte bara som tilltal utan betecknar också en älskad och kär person, t.ex.: Jag ska inte få se mitt lilla hjärta vagga hem över fälten Grk. Det finns tre små väverskor, men det finns inte mitt lilla hjärta D29. Jag skickade ut mitt kära lilla hjärta på vägen JV950. Hennes kors blev tyngre, särskilt när hon tänkte på sin älskades lilla hjärta, som aldrig skulle återvända prš.

1.1.1.3. Diminutiv av širdis med suffixen -elė, -ikė, -(i)ukė, -utė används med betydelsen ”liten” när širdis betecknar den centrala delen av växter eller apparater, eller något som liknar hjärtats form, t.ex.: Det var bara trädets kärna, själva den lilla kärnan Trk. Där klockorna klingar

150

utan små hjärtan, där orgeln spelar utan fingrar LTR(Pnd). Redan visar sig små hjärtan gröna [mogna jordgubbar] Šl. Kanske återhämtar sig de där kålhuvudena ur små hjärtan Vdk. Av kålen blev bara små hjärtan kvar [efter maskhålen] Pc. Hjärtörtens örtgård är full av bin Drsk. Vi behåller [linens] små hjärtan, säljer blånor Er. Jag hällde [bönornas] små hjärtan åt grisen; den slukade dem som en glupsk typ DūnŽ371. Du faller, små hjärtan är små Rs. På det lilla hjärtat vill knoppen slå ut Krkn. Det lilla hjärtat lyfter halva kvarnstenen Tt. Vita fönsterluckor med små hjärtan J.Avyž. Små hjärtan, sådana hade de köpt Km.

1.1.1.4. Några diminutiver av hjärta med suffixen -elė, -ukė, -utė, -utė, -ikė har en lexikaliserad betydelse. De betecknar delar av vissa föremål och används för att bilda botaniska och zoologiska termer. LKŽ anger så många som sex betydelser av små hjärtan: fjäderpennans mitt, kvarnstenens tapp, spinnrockens lilla sprint, låsets utsprång, blyerts- eller kulspetspennans lilla kärna, små löjtnantshjärtan (Dicentra spectabilis). Små hjärtan är benämning inte bara på löjtnantshjärtan (Š, LBŽ, LFIII470, NdŽ, Nč, Brž, Ds), utan även på vårbrodd (Briza media LBŽ, LFII220, NdŽ), sumpnycklar (Parnassia palustris Kzt), penningört (Thlaspi Akm), och lomme (Capsella bursapastoris Akm).

Hjärtan är benämningen på löjtnantshjärtan och vårbrodd, till exempel: Vi kallar dem hjärtan eller klockor Dsn. Både vårbrodd och hjärtan kallar vi DrskŽ376.

Hjärtan är namnet på en familj av musslor (Cardiidae LTE(Papildymai) 600), hjärtikė är vävskyttelns spole (Pj), hjärtat är kulspetspennans kärna (Pnm).

LKŽ upptar separat benämningarna på kvarnstenens tapp širdėlė, širdikė, širdžikė (främst material från ”Lietuvių kalbos atlasas”, se LKAI141); de är sannolikt diminutivvarianter av samma betydelse av hjärta och borde ha tagits upp under hjärtats artikel.

1.1.2. Av hjärta bildas substantiv som betecknar bärare av en egenskap med suffixen -ininkas, -inė och ändelsen -ius.

Med suffixet -ininkas, -ė bildas ett substantiv av båda könen širdininkas, -ė (širdininkas, -ė; širdinykas, -ė)¹¹, som betecknar en person med ett sjukt hjärta, till exempel:

Jag är hjärtsjuk, jag kan falla ihop när som helst Rdn. Gud förbjude att man ska dö av ålderdom; vi blev kvar som fullfjädrade hjärtsjuka LKŽK(Alz). Hela hans släkt är hjärtsjuk, och han också DrskŽ375.

Adjektivisk användning är också möjlig, till exempel: En hjärtsjuk kvinna; det finns många hjärtsjuka människor DrskŽ375.

Samma ord betecknar även hjärtstilla (Leonurus), en växt som används för att behandla hjärtat, till exempel: Där den växer vid granarna, med små blommor, kallas den hjärtstilla; den plockas för hjärtat DrskŽ375.

Hjärtformad (BTŽ) är en avledning av hjärta med suffixet -inė, ett artnamn på en växt: en sort av sötkörsbär som fått sitt namn av att fruktens form liknar ett hjärta.

¹¹ Morfonologiska, dialektala och ändelsevarianter, som inte påverkar avledningarnas semantik, skrivs inom parentes.

151

Širdinės är ett substantiv av adjektiviskt ursprung som betecknar böner riktade till Jesu hjärta, t.ex.: Anandien toks klierikaitis širdinės skaitė Grg.

Substantiviska avledningar med ändelsen -ius betecknar vanligtvis personer. Širdžius, širdė kan knytas till den kärleksfulla tilltalsbetydelsen hos širdies (širdie; jfr 1.1.1.2.), t.ex.:

Vad ska du göra, širdė, säger J. Šek, på ditt huvud [en liten krans av vinruta], låt den förena dig i evig enhet med den till dig bestämde unge mannen, din širdžius JR91–92. Dina tänder ska falla ut, falla ut, ingen širdžiukas ska älska dig, älska dig JV718¹².

En oklar avledning är širdžius, som L. Ivinskis upptecknade i Viekšniai (TŽI352) och som betyder en rotvälta, en stubbe med upprivna rötter. Den kan också vara individuell och tillfällig, eftersom den bara är belagd i en källa.

Det genusneutrala substantivet širdžius (Dkšt, Trgn), som betecknar en person som lätt blir arg, kan etymologiskt knytas både till verbet širsti och till betydelsen ”ilska, vrede” hos substantivet širdis.

1.1.3. Med suffixet -ystė bildas en beteckning för en substantivisk egenskap, širdystė, som anknyter till betydelsenyansen ”uppriktighet, godhet, känslighet, medkänsla” hos širdies. För att beteckna egenskaper används oftare abstrakta substantiv bildade av adjektiv (jfr širdingystė, širdingumas). Širdystė förekommer endast i kyrkliga skrifter: Tavęsp tikt laikaus iš širdystės brš.

1.1.4. Atypiska avledningar bildas med suffixen -ietė, -iena, -ulys, -esas, -asas, -ašas, -ekšnis, -eksnis, -oklis (-uoklis).

Širdietė är en personbeteckning utifrån tillhörighet till en viss grupp människor: en kvinnlig medlem av Jesu hjärtas orden.

Utifrån betydelsen ”trädets kärna” hos širdies och suffixet -iena har träslagsbeteckningen širdiena bildats (Mt, BTŽ).

Med suffixet -ulys bildas vanligtvis verbala abstrakta substantiv som betecknar ”fysiologiska eller psykiska företeelser och tillstånd (oftast onormala)”¹³, t.ex.: dygulys, svaigulys. Širdulys definieras i LKŽ som ”hjärtsjukdom”. I denna betydelse kan även själva substantivet širdis användas, jfr: Boba gavo širdulį Trg. Vienai darė operaciją, neatsigavo – širdį turėjo Kv.

Utifrån betydelsen ”trädets kärna” hos širdies har med suffixet -esas avledningen širdėsas med samma betydelse bildats; den är belagd endast i Priekulė, t.ex.: To medžio širdėsas išpuvęs, netiks šindeliams.

En homonym širdėsas används i Žemaitija (LKAI95, se karta nr 38) och betyder ”en järnpinne som förs genom den främre tvärslån och axeln på ett vagnshjul”. Den semantiska grunden för denna avledning är semet ”mitt” hos širdies, som anger föremålets placering. I standardspråket har šerdėsas valts, bildat av det semantiskt mer preciserade substantivet širdis.

Avledningar med samma ordbildningsstruktur och betydelse har bildats med suffixen -asas, -ašas, -ekšnis, -eksnis. Širdasas och širdąšas är belagda

¹² L. Ivinskis anger också en annan betydelse för detta ord, ”smickrare, inställsam person”: Pilnas meilavimos žodiais pri moterų, širdžius, smukčius I.

¹³ Lietuvių kalbos gramatika 1, Vilnius, 1965, 292.

152

endast i Lietuvių kalbos atlasas, se LKAI95(Akm, Žr, Tv) och LKAI95(Pln), širdėkšnis har kommit från F. Ruigios, K.G. Milkaus och F. Neselmanos ordböcker in i F. Kuršaitis och A. Kuršaitis ordböcker. De sistnämnda tog också upp širdėkšnį. Avledningarna till dessa ord med suffixet -(i)ninkas (-nykas) — širdėšninkas (širdėšininkas, širdėšnykas), širdāšnykas, širdėkšninkas (širdėkšnykas, širdėčnykas) (se LKAI95, karta nr 38) — bör jämföras med det ryska ordet med samma betydelse сердечник. Av alla dessa varianter används širdėšninkas oftast.

Från K. G. Milkaus ordbok kom avledningen med suffixet -oklis širdoklis in i senare ordböcker (N, [K], Ndž, KŽ). Betydelsen ”hål för att trä igenom hjärtstocken” bygger på semantemat širdies ”mitt”. A. Kuršaitis tog också upp ett ord med samma betydelse och suffixet -uoklis: širduoklis (detta är sannolikt en följd av sammanblandning av ljuden o och uo i Preussiska Litauen).

1.2. Avledda adjektiv till širdies

1.2. Av substantivet širdis bildas adjektiv med suffixen -ingas, -a; -iškas, -a; -ytas, -a; -ėtas, -a; -inis, -ė och ändelserna -us, -i.

1.2.1. Adjektivet širdingas, -a, bildat med suffixet -ingas, -a, kan beteckna: a) egenskaper motiverade av en nyans i betydelsen hos širdis: ”uppriktighet, godhet, känslighet, medkänsla”, till exempel: Ack, litauiska, mina hjärtliga bröder! K. Donel. Detta önskar jag er av hjärtlig kärlek S.Dauk. — Tack, hjärtligt tack Bb. Han har inget hjärta LžŽ257. Det fanns inga hjärtliga människor Užv.

b) egenskaper motiverade av betydelsen hos širdis ”ondska, ilska”, till exempel: En ilsken man kan lätt börja slåss DrskŽ375. Varför är du så ilsken i dag? Rš. Ilska bin Zt. — Försjunken i ilska Trgn. Du har inte ens lyft ett finger! Och ändå är du arg! Lp.

c) en hög grad av en egenskap med anknytning till betydelsen hos širdis ”trädets kärna”, till exempel: De här tallarna är ett bra virke: de är kärnfulla Paj. Man fäller en tall och gör den sådan att den inte är kärnfull utan splintig LKŽK(Kpč). — Trädets kärna är bra Dglš. Kärnan är inte lätt att klyva KlvrŽ.

Till ordböckerna (H, CII172, R, MŽ) togs först adjektivet širdingas, -a upp med betydelsen av en positiv egenskap. Med sådana betydelser användes adjektivet i äldre skrifter, till exempel: Och så stor och hjärtlig, och outsäglig är glädjen MP87. Rör upp vår mildhet till hjärtlighet MKr21.

Betydelser av adjektivet som betecknar egenskaper förknippade med ilska är typiska för dialekterna i östra Litauen.

Betydelsen hos adjektivet širdingas, -a ”modig, oförskräckt” (B209, CI264, BBAg2,4,M) är ett semantiskt lån: i litauiskan finns ingen motsvarande betydelse hos širdis som skulle kunna motivera den.

1.2.2. Adjektivet širdūs, -i har liknande betydelser som anknyter till betydelserna godhet och ilska hos širdis, liksom adjektivet širdingas, -a, till exempel: Hon är en så hjärtlig hustru Jrb; Reta honom inte, för han är mycket ilsken Ds. Det här talet var mycket kärt V.Piet. Ordbildningsmässigt skulle vi också kunna knyta det till verbet širšti (med undantag för exemplet från Jurbarkas, som uppenbarligen bara är en förkortning av

153

uppriktig eller hjärtlig).

1.2.3. Adjektivet -ytas, -a, bildat med suffixet širdytas, -a, betecknar egenskaper förknippade med betydelsen ”ilska, vrede” hos širdies, t.ex.: Ale ir širdytas: ani ažujudint nemožna Arm. Širdytas arklys LKŽK(Dv). Buičiai geras: dar neregėjau širdyto nė karto Dv. Anys širdyti vienas su kitu Ščn.

1.2.4. Adjektivet -iškas, -a, bildat med suffixet širdiškas (širdiškas), -a, betecknar en egenskap motiverad av grundbetydelsen ”hjärtat, det centrala organet i blodomloppet” hos širdies genom formmässig likhet, t.ex.: Širdiškas lapas — su gilía trikampiska išpjova lapkočio prisėgimo vietoje BTŽ. Ištisiniai lapai būna skydiški, širdiški, inkstiški, iet iški, strėliški LKŽK(rš). I äldre skrifter betecknar detta adjektiv en egenskap som kan kopplas till en nyans av betydelsen ”uppriktighet, godhet, känslighet, medkänsla” hos širdies (jfr širdingas, -a), t.ex.: Širdiška (tikra) meilė ir mielaširdingystė BBPvP2, 1—2. Bežadis pražado anuos žodžius, pilnus gailystos širdiškos SPI175.

1.2.5. Adjektivet -ėtas, -a, bildat med suffixet širdėtas, -a, betecknar egenskaper förknippade med betydelsen ”hjärtat, det centrala organet i blodomloppet” hos širdies genom formmässig likhet, t.ex.: Tabokų lapai dideli, širdėti, kurių skvarma it širdis yra S.Dauk. Širdėti drobių raštai Ggr. L. Ivinskis har angett betydelsen ”storleken på en egenskap” för detta adjektiv, kopplad till betydelsen ”trädets kärna” hos širdies.

1.2.6. Adjektivet -inis, -ė, bildat med suffixet širdinis, -ė, betecknar egenskaper förknippade med betydelsen ”hjärtat, det centrala organet i blodomloppet” hos širdies genom tillhörighet, funktion och formmässig likhet, t.ex.: Širdinis raumuo DŽ. Kad būtų širdinių vaistų davę, tai būt ligą nustūmę LKŽK(Pl). Širdiniai lapai DŽ. I skrifter har man funnit detta adjektiv med egenskaper förknippade med betydelsen ”trädets kärna”, t.ex.: Širdinė lenta pasilikti neimam nesusirietusi rš.

1.2.7. I M. Daukšas ”Postilė” förekommer det ålderdomliga pronominaladjektivet širdyjęjis, -ji, som kan kopplas till širdimi som symbol för människans känslor och inre värld, t.ex.: Klausykime jo ne tiektai ausimis kūningomis, bet toli daugęs širdyjęjomis DP493.

2. Sammansättningar av substantivet širdis

2. Sammansättningar bygger på två grundord. Širdis kan som beståndsdel i ett sammansatt ord förenas med ett substantiv, adjektiv, verb, räkneord eller preposition.

I grammatikor över nutida litauiska betraktas substantiv och adjektiv med prefix som prefixavledningar¹⁴. A. Paulauskienė framhåller att ”avledningar bygger på ett grundord, medan sammansättningar bygger på en syntaktisk konstruktion — ordens

¹⁴ Lietuvių kalbos gramatika 1, 423.; Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, Vilnius, 1994, 145.

154

sammansättningar¹⁵, utvidgar begreppet sammansättning genom att skilja ut en andra typ av sammansättningar, bildade av ett självständigt ord och ett funktionsord. De prefixavledda nominalorden som bildats av substantivet širdis ansluter genom sin ordbildningsstruktur till sammansättningar som består av två självständiga ord.

Sammansatta ord är ekvivalenter till ordgrupper¹⁶. I språket fungerar ordgrupper som motsvarar sammansättningar vanligen parallellt med dessa. Sammansättningarnas betydelse bestäms av förhållandet mellan betydelserna hos de båda grundorden. Širdis kan utgöra första eller andra led i ett sammansatt substantiv eller adjektiv. Typerna av de sammansättningar som undersöks visas i tabellerna 1–4¹⁷.

2.1. Sammansatta substantiv

2.1.1. Širdis bildar, som första led i en sammansättning, sammansatta substantiv genom att förenas med substantiv och verb.

2.1.1.1. S + S. širdis som första led definierar det andra ledet och anger att det som betecknas är avsett för širdžiai — ”det centrala organet i blodcirkulationen”: širdaląšiai, širdžažolė (širdžolė, širdžiažolė, širdžžažolė), širdžiažolynis (širdžiažolynis). I texter förklaras betydelsen av dessa ord ofta uttryckligen: Širdžiažolė tik nuo širdies sopėjimo Nč. Širdžolių arbata nu širdies mušimo LTR(Kltn). Širdžiažolynių paieskot reika — gerai anys širdžiai Klt.

I Tirkšliai upptecknades en ordgrupp som motsvarar širdaląšius: Kas ten tokie par širdies lašai? Trk. J. Pabrėža kallade širdžažolė för den sammansatta termen širdies žolės, och med širdies žolelėmis hade han benämnt nejlikan Dianthus deltoides. širdžolė kom in i ordböckerna tidigast: i K. G. Milkaus ordbok (1800) betecknade ordet rosenkrage (Pyrethrum parthenium). Širdžažolė är ett levande dialektalt namn på en medicinalväxt i gentianafamiljen (Centaurium), en term som har fastställts av botaniker (LBŽ).

2.1.1.2. širdis som första led definierar det andra ledet och anger att det som betecknas tillhör širdžiai, ”det centrala organet i blodcirkulationen”: širdakaulis (Rz), širdiplėvė (MedŽ425).

2.1.1.3. širdis som första led anger att det som betecknas av det andra ledet liknar ett hjärta och påminner om hjärtats form. Detta är botaniska termer: širdlapis (alant, Inula Mt, KŽ), širdlapėčiai (tvåbladig ekorrbär, Majanthemus lifolium LBŽ, LFlI543, NdŽ). Det andra ledet i dessa avledningar betecknar en växtdel, medan de sammansatta substantiven metonymiskt benämner själva växterna.

2.1.1.4. S + V. När širdis som första led betecknar objektet för den handling som uttrycks av verbet, får vi personbeteckningar širdėdis, -ė;

¹⁵ P a u l a u s k i e n ė A. Lietuvių kalbos morfologija, Vilnius, 1994, 88.

¹⁶ V a l e n t a s S. Förhållandet mellan sammansatta ord och syntaktiska konstruktioner, Vilnius, 1979, 3.

¹⁷ I tabellerna betecknar bokstaven Š substantivet širdis, medan de övriga bokstäverna betecknar sammansättningens led utifrån vilken ordklass deras grundord tillhör: D — substantiv, B — adjektiv, V — verb, Dl — particip, S — räkneord, P — preposition.

155

širdėda; širdgraužis (širdgraužis), -ė. De är förbundna med de fasta ordkombinationerna (fraseologismerna) širdį ėda, širdį graužia, till exempel: Kas čia gailėsis tokio širdėdžio Stl. — Iš vaikų dartės nieko gera, tik širdį ėda Drsk; Toks pasiutėlis tevams tik širdį ėda — širdgraužis rupūžė! DūnŽ371. — Maži vaikai kuprą laužia, o dideli širdį graužia LTR(Vl). LKŽ tar upp Vaižgantos širdžiasargis med beteckningen neol. och ett frågetecken; det är en nybildning av författaren med oklar betydelse.

2.1.1.5. Till denna ordbildningstyp hör växtnamnen širdgloba och širdžiamušiai. Den botaniska termen širdgloba, skapad av J. Pabrėža, betecknar metonymiskt hjärtstilla (Leonurus). I Kaltanėnai har synonymen širdžiamušiai till širdžažolė upptecknats, till exempel: Širdžiamušių prikabinta kamaroj, pridžiauta; ana širdį nesveiką turi LKŽK (Klt).

2.1.1.6. En grupp avledningar där det första ledet širdis är subjekt eller objekt för den handling som uttrycks av det andra ledets verb påminner genom sin betydelse om verbalsubstantiv¹⁸: širdaskaudis — hjärtevärk, širdgėla — hjärtesorg. Širdoplakis bygger på en ordkombination i bokstavlig betydelse och betecknar en handling: Iš ko ma[n] tas širdoplakis prisimetė? Jd. Övriga sammansättningar av denna typ bygger på ordkombinationer (fraseologismer) i överförd betydelse och betecknar ett tillstånd: širdąpykis, širdąplakis, širdąskaudis (širdskaudis), širdąskudis, širdgaila, širdgela (širdgela, širdgelė, širdigėla, širdgilas, širdgila, širdgyla, širgilas), širdgrauža (širdgriauža, širdągriauža), širdperša (širdperšas, širdperšis), širdplėša. Jämför användningen av sammansättningarna och ordkombinationerna, till exempel: Gerai, ka turian metū lašų: visi širdąpykiai pagyna Plt. — Pyksta širdis, nė valgyti nieko nenoru Vvr. Pavalge apsserga pykimu širdies A1884,186; Į širdskaudį įpuoliau DūnŽ371. — Teip širdis skauda - a nė[ra] kas atsitikęs End. Neturi vaikų — neturi širdies skausmo Klt; Bus tau širdgela, kad širdis gels, magztysis J. Tokį man širdgelą nuo sunaus apturėt! Ss. Par visą mūsų gyvenimą kaitos širdgilas su džiaugsmu S.Dauk. — Į ją žiūrint širdį gelia Rs. Tu dar mun didesnę baimę ir širdies gelimą darei, su savo akimis į muni rodydamas PP38; Da viena širdgrauža atsirado Ms. Toki širdągriauža užėjo, ka nons tu kur dėkis! LKŽK(Žlp). — Kas tau širdį grauža, motynel? Pvn. Ar tai ne širdies graužimas tokis pasileidęs vaikas! Nmn; Išmetei žodį neapgalvojęs, o kitam jau ir širdperša Vdžg. — Širdis kažko peršta — ar nelaimę prijauta Užv.

Širdperša kom först in i ordböckerna. Denna sammansättning finns i K. G. Milkaus ordbok under uppslagsordet širdis. Širdgėla belades första gången år 1890 i tidningen ”Tiesos prietelius”. Širdplėša är ett ordboksord (Š, Rtr, BŽ220, NdŽ, KŽ), širdąplakis har upptecknats i Salantai, medan širdąskaudis, širdgaila och širdgrauža endast har ett belägg vardera i skriftliga källor. Širdgilas är typiskt för samogiter (S.Dauk, M.Valanč, Žem, Kv, Als, Šts, Sd). Avledningar med samma lexikala betydelse är — širdąplakis,

¹⁸ Jfr Lietuvių kalbos gramatika 1, 464.

156

širdaskaudis, širdgaila, širdgėla, širdgilos, širdgrauža, širdperša, širdplėša — i standardspråket har širdgėla och širdperša etablerats som synonymer till sorg (belagda redan hos M. Daukša)¹⁹.

2.1.2. Širdis bildar som andra led i en sammansättning substantiv genom att förenas med substantiv, adjektiv och prepositionerna po, prie.

2.1.2.1. D + Š, B + Š. Substantivsammansättningar där det andra ledet širdis förenas med ett substantiv eller adjektiv kännetecknas av överförd betydelse. Det rör sig om metonymiska substantivsammansättningar (bahuvrihi) ”som genom sin ordbildningsbetydelse endast uttrycker en del av ett föremål, men i själva verket används som benämningar på hela föremålet”²⁰.

2.1.2.1.1. Širdis, benämningen på en kroppsdel, kan användas i betydelsen ”hela” människan: detta är synekdoke, där helheten uttrycks med en del, till exempel: Aha, ar tai nėr visokių širdžių sviete! Skr. Laimingas tas, kam teko tokia širdis: tai meilės ryšiai nenutrūksta ir vienam numirus Vaižg. Denna användning ligger till grund för metonymiska personbeteckningar: akmenširdis, -ė; atviraširdis, -ė; silpnaširdis, -ė och liknande. Avledningens lexikala betydelse betecknar en person vars egenskaper beskrivs av det första ordet. För metonymiska avledningar av denna typ är adjektivisk användning vanligare²¹; därför behandlar vi dem senare som adjektiviska sammansättningar.

2.1.2.1.2. När širdis betecknar mitten av en blomma eller en kroppsdel hos ett djur, medan adjektiven anger en särskiljande fysisk egenskap, har vi metonymiska gruppbeteckningar för växter och djur: nuogaširdžiai (löjtnantshjärta, Dicentra spectabilis Ds), siauraširdžiai (en undertyp av ryggradsdjur, kranielösa, Acrania E, NdŽ). På liknande sätt är den metaforisk-metonymiska botaniska termen auksaširdė bildad (renfana, Tanacetum vulgaris LBŽ).

2.1.2.2. P + Š. Av hjärtat med prepositionerna under (prefixet pa- motsvarar direkt prepositionen under)²² och vid har substantiven paširdė (paširdis, paširdžiai, paširdžiai) och prieširdis (pryširdis, pryširdis, prieširdė, pryširdė). Båda sammansättningarna betecknar en plats intill eller under hjärtat, ”det centrala organet i blodcirkulationen”, t.ex.: Han gav knytnävsslag i hjärttrakten, så att hon krökte ihop sig Jd. Det är illa, ryggen värker vid hjärttrakten DūnŽ248. Förhjärtat gör ont. J. Kumeliukas fick en stöt i förhjärtat Š. Jämför motsvarande prepositionskonstruktioner, t.ex.: Det hugger till gång på gång under hjärtat LKT198(KzR). Svärdottern vid fötterna, systern vid huvudet, mor vid hjärtat D20.

I ordböckerna kom först pryširdė (Q260) och pryširdis (C1919,R202, MŽ268). De pluralformer som är vanligare bland samogiter är paširdžiai (Als, Šv, Škn, Skd), paširdžiai (KlvrŽ, Ms).

Prieširdis har många betydelseutvecklingar, och de är alla knutna till platssemantiken. Särskilt utmärker sig den anatomiska termen prieširdis,

¹⁹ Se Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius, 1993 (nedan DŽ³).

²⁰Litauisk grammatik 1, 438.

²¹ A.a., 449.

²² Paulauskienė A. Min. veik., 93.

157

som betecknar en del av hjärtat — ”vart och ett av hjärtats två övre hålrum (artium cordis)”, t.ex.: Hjärtat har två förmak och två kamrar V.Las. På liknande sätt kan även paširdė användas i betydelsen ’del’: ”hjärtsäck (pericardium)” (Ndž).

2.2. Sammansatta adjektiv

2.2.1. S + S. Širdis, när det står som första led i en sammansättning, bildar sammansatta adjektiv med substantiv och anger att det som uttrycks av det andra ledet har en form som liknar ett hjärta: širdlapis (širdžialapis), -ė; širdžia vaisis, -ė, t.ex.: Širdlapiai Virginiatobak — bladen har fått formen av ett hjärta, är urnupna och hänger ned S.Dauk. Širdžialapė kaldezija (Caldesia parnassifolia) LBŽ. Širdžiavaisis riešutmedis (Juglans cordiformis) LFIII188.

2.2.2. Širdis, när det står som andra led i en sammansättning, bildar sammansatta adjektiv genom att förenas med substantiv, adjektiv, räkneord och prepositioner.

2.2.2.1. A + S. De flesta sammansatta adjektiven är bildade av ett adjektiv och širdies²³. När širdis, benämningen på en kroppsdel, metonymiskt syftar på en person, och adjektiven som utgör sammansättningens första led anger yttre eller inre egenskaper, har vi adjektiv som beskriver personer.

2.2.2.1.1. Adjektiven som utgör sammansättningens första led bestämmer širdį och beskriver personens fysiska egenskaper: šilpnaširdis, -ė; stiprašaširdis, -ė; sveikaširdis, -ė, t.ex.: Hon är så svaghjärtad, hon orkar nästan inte arbeta Gs. Starkhjärtade människor Klm. I språket förekommer motsvarande fria ordkombinationer, t.ex.: Jag har ett mycket svagt hjärta, det kniper jämt i hjärtat Alv. Mitt hjärta är mycket starkt, jag känner inte av hjärtat Kvr. Hon... hade ett starkt hjärta DP116.

2.2.2.1.2. Adjektiven som utgör sammansättningens första led bestämmer širdį och beskriver inre, själsliga egenskaper i bokstavlig eller överförd betydelse. I språket används motsvarande fria ordkombinationer och fasta ordkombinationer (fraseologismer), t.ex.:

a) gailiaširdis, -ė — Han har ett medlidsamt hjärta och känner med andra Pv; geraširdis, -ė — Han hjälper till i nöden — en människa med gott hjärta Dgč; jautriaširdis, -ė — Det var svårt för honom, han har ett känsligt hjärta LKŽK(Pl). piktaširdis, -ė — Han har ett ont hjärta, blev arg Rm. Så att gästen inte skulle betrakta honom som en människa med ont hjärta S.Dauk;

b) kietaširdis, -ė — Vem har ett så hårt hjärta att han inte skulle ha suckat? D. Pošk. Människor med hårda hjärtan föredrar mörker framför ljus KN198;

lengvaširdis, -ė — Han har ett mycket lätt hjärta: ber man honom om något ger han bort det han har Ds. Han är en person med lätt hjärta LKŽK(End).

²³ I litauiska sammansättningar är den andra komponenten oftast benämningar på kroppsdelar, se Valentas S. Min. veik., 38.

158

mjukhjärtad, -at — Det barnet har ett mjukt hjärta och kommer med bär DrskŽ376;

svaghjärtad, -at — De som har svagare hjärtan trodde alltid på djävlar Žg;

kallhjärtad, -at — Fadern är ju ändå kallhjärtad, han bryr sig inte [, om hur barnen har det] LKŽK(Všn).

hårdhjärtad, -at — Den som har ett hårt hjärta ger inte pin;

rätthjärtad, -at — Gud gör gott mot dem som har ett gott och rätt hjärta DP30.

I LKŽ och LKŽK finns över 40 sammansatta adjektiv av denna typ (mielaširdis, -ė; milaširdis, -ė; siauraširdis, -ė — lånord). De flesta används bara i texter och ordböcker. Från M. Daukšas skrifter har mėilaširdis, mielaširdis kommit (jfr 1. milosierny), piktasirdis: Mėilaširdis ir geradaris Viešpatis DP263. Palaiminti mielaširdžiai, nes mielaširdumą ingis DP532. Piktaširdžiai karaliūs DP99. M. Mažvydas använde i katekismen senare avledningar: mylasirdingas (Mž353), mylasirdystė (Mž577), mylasirdingystė (Mž489), mielaširdystė (Mž98). I K. Sirvydas ordbok finner vi mielaširdingą (SD¹81, SD154), och i F. Haks, P. Ruigys och K. G. Milkaus ordböcker även lengvaširdingą, lengvaširdystę. I senare ordböcker ökade antalet ord av denna typ stadigt. I det levande språket är sådana avledningar sällsynta: de förekommer i skrifter och ordböcker.

Adjektiv som bildats av širdis och ett bestämmande adjektiv och som beskriver personer kan användas både som adjektiv och substantiv, till exempel: Det var en dygdig, mjukhjärtad liten kvinna som älskade djuren Vaižg. Alla de är mjukhjärtade V.Piet; Den varmhjärtade lilla gåvan rusade iväg för att springa omkring i det glada LzP. Vinden driver de goda som varmhjärtade Vaižg. Detta förhållande har lett till att LKŽ redovisar dem på mycket varierande sätt, beroende på vilka belägg som finns: atviraširdis, -ė; bailiaširdis, -ė; kiltaširdis, -ė klassificeras som substantiv, drąsiaširdis, -ė; rūstaširdis, -ė som adjektiv, geraširdis, -ė; lengvaširdis, -ė som adjektiv och substantiv, kilniaširdis, -ė; piktaširdis, -ė som substantiv och adjektiv. Kietaširdis, -ė och minkštaširdis, -ė står som separata adjektiv- och substantivartiklar som homonymer (även om kietširdis, -ė har en gemensam artikel). Från och med band X av LKŽ började man mer systematiskt ange båda grammatiska beteckningarna och föra samman ord med likartad avledning i en artikel, till exempel: sausaširdis, -ė; silpnaširdis, -ė; šaltaširdis, -ė; šiurkščiaširdis, -ė; švelniaširdis, -ė.

I LKŽ redovisas metonymiska adjektiv som beskriver personer på olika sätt, beroende på vilka illustrationer som finns. I ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” borde språkbrukets tendenser återspeglas, och sammansättningar av samma typ borde klassificeras enhetligt²⁴. I den tredje upplagan av ordboken togs 13 sammansättningar med, där grundordet širdis bestäms av ett adjektiv: 7 klassificeras som adjektiv, 6 som substantiv med maskulinum- och femininumform.

²⁴ Se P a u l a u s k a s J. Redigering av ordböcker efter ordgrupper. — Kalbos kultūra 49, 1985, 6–14.

159

Det är oklart enligt vilken princip sammansättningar med samma ordbildningsbetydelse och samma grundord hänförs till den ena eller andra ordklassen: atlapaširdis, -ė; geraširdis, -ė; jautriaširdis, -ė är adjektiv, medan atviraširdis, -ė; kietaširdis, -ė; minkštaširdis, -ė; piktaširdis, -ė är substantiv.

Betydelserna hos dessa sammansättningar förklaras mycket oregelbundet. De bildningar som betraktas som substantiv definieras med hänvisning till en person genom orden människa eller någon, men orden som de har bildats av används inte alltid, till exempel:

atviraširdis, -ė — en öppenhjärtig och uppriktig människa;

lengvaširdis, -ė — en mild och förlåtande människa;

kilniaširdis, -ė — någon med ett ädelt hjärta;

minkštaširdis, -ė — någon som är känslig och barmhärtig.

Förklaringarna till de sammansättningar som betraktas som adjektiv är ännu mer varierande:

atlapaširdis, -ė — öppen, som berättar allt för andra;

gailiaširdis, -ė — som har ett medlidsamt och gott hjärta;

geraširdis, -ė — uppriktig och barmhärtig;

grynaširdis, -ė — renhjärtad, uppriktig;

jautriaširdis, -ė — som har ett känsligt hjärta, känslig;

meiliaširdis, -ė — kärleksfull;

tyraširdis, -ė — som har ett rent hjärta, rättskaffens.

När denna typ av sammansättningar tas upp i ordböcker skulle deras dubbla grammatiska kategori kunna anges: adj., smob. Vid definitionen av den lexikala betydelsen vore det mer exakt att uttryckligen ange deras ordbildningsbetydelse och, om det adjektiviska ledets betydelse är bildlig, välja en synonym, till exempel:

atlapaširdis, -ė — som har ett öppet hjärta, öppen; atviraširdis, -ė — som har ett öppet hjärta, uppriktig; geraširdis, -ė — som har ett gott hjärta; kietaširdis, -ė — som har ett hårt hjärta, okänslig; tyraširdis, -ė — som har ett rent hjärta, rättskaffens.

Den dubbla grammatiska kategorin och den betydelsemässiga analysen av avledningen skulle tydligt nog avgränsa metonymiska sammansättningar, och då skulle DŽ³:s illustrativa ordkombinationer geraširdis žmogus, grynaširdis žmogus vara överflödiga.

2.2.2.1.3. När širdis, som andra led i en sammansättning, betyder ”trädets kärna”, och adjektivet som utgör det första ledet anger en fysisk egenskap, har vi adjektivet kiauraširdis, -ė, som betecknar en saksegenskap, t.ex.: Kiauraširdis medis cigarnyčioms dirbti Ggr.

2.2.2.2. S + Š. Sammansatta adjektiv bildade av ett substantiv och širdis har en liknande possessiv betydelse som sammansättningar av ett adjektiv och širdis. Benämningar på djur, växter och material som utgör det första ledet beskriver metaforiskt andliga egenskaper. Det är metaforisk-metonymiska bildningar.

2.2.2.2.1. Benämningar på djur som utgör det första ledet i sammansättningen anger vem hjärtat tillhör. Människans andliga egenskaper beskrivs metaforiskt: arklaširdis (arklaširdis) -ė; karveširdis, -ė; kiškiaširdis, -ė; šunširdis, -ė; žuikširdis, -ė. I språket förekommer motsvarande fasta ordkombinationer (fraseologismer), t.ex.: Tas vyras yra arklaširdis, t.y. jo širdis kieta kaip arklio J. Reik gero arklaširdžio tokius vaikus mušti DūnŽ32.

160

– Om du har ett hästhjärta, då blir du rädd Krš: Var inte hjärtlös, förbarma dig över barnet! Šl. Att föda upp utan arbete både småhästar och hjärtlösa LKŽK(Rdn). – De har ett hundhjärta, när de driver den sjuke Pj.

2.2.2.2.2. Benämningar på växter och material som utgör det första ledet i sammansättningen anger vad hjärtat är ”gjort av”. Med sammansättningar av denna typ beskrivs människans andliga egenskaper oftast metaforiskt: akmenširdis (akminširdis), -ė; auksširdis, -ė; geležširdis, -ė; medžiaširdis (medžiaširdis), -ė; šiaudaširdis, -ė; šudširdis, -ė. I språket förekommer också motsvarande fasta ordkombinationer (fraseologismer), t.ex.: Ot akmenširdis tavo Jonas: kap ėmė mušti arklį, tai nesekė ir atprašyt Vrn. Akmįnširdžių vaikų yra DūnŽ24. – Reik akmino širdį turėti tokį ligonį išganti DūnŽ24. Akmenies širdes užkietėjusiy žmonių DP181. Reik akmens širdį turėt, ka nepasigailėtum Gs.

Bara i Šateikiai har molaširdis noterats molaširdis beskriver metaforiskt en fysisk egenskap hos en människa, t.ex.: Ana molaširdė, ar akėtas, ar duobėtas — viską ėda Šts.

Metaforisk-metonymiska sammansättningar av denna typ är fåtaliga: arklaširdis, šunširdis är ganska vanliga i Samogitien, medan karvelširdis LTR(Šll), kiškširdis rš, šiaudaširdis Vd, zuikiaširdis V.Kudir endast är enstaka ord i skriftliga källor. De kännetecknas av substantivering och samma problem med lexikografisk presentation som bildningar av adjektiv och širdies: i DŽ³ finner vi adjektivet auksaširdis, -ė, medan LKŽ anger att det är ett substantiv av båda könen.

2.2.2.3. S + Š. Av räkneorden vienas, du, devyni och substantivet širdis har de sammansatta adjektiven vienširdis (vienaširdis), -ė; dviširdis, -ė; devynširdis, -ė. bildats.

2.2.2.3.1. Räkneordet vienas som första led anger ”enhet, samstämmighet”. Det är ett personbeskrivande adjektiv som betyder likasinnad: Anuodu vienširdžiai. Det finns också motsvarande ordkombinationer med överförd betydelse, t.ex.: Sandara, viena širdis SD76. Bus visų šventųjų viena sandara ir viena širdis DP542. Vienos širdies būti KII188. Džūkai devyną vieną širdį tūrį Vs.

K. Sirvydas översatte polska jednomyślny med orden vienaširdis, sandarus (SD76). I M. Daukšas Postilla används adverbet vienaširdžiai: Viešpats Dievas, kuris daro gyventi vienaširdžiai namuose DP457. Från K. Sirvydas till A. Kuršaitis beläggs vienširdis (vienaširdis) i ordböcker; ordet förekommer i en hymn av Vydūnas (Mes, Lietuvos vaikai, stovėsim vienaširdžiai) och har förblivit ett ord i religiösa skrifter och ordböcker.

2.2.2.3.2. Räkneorden du och devyni som första led anger en del av antalet širdies, som betyder fröämnen, t.ex.: Kad merga dvilypi, arba dviširdį, obulį savalgo, tad dvynus kartą pagimdanti LTR. Ką valgai? – Devynširdį [obuolį] Ss.

2.2.2.3.3. Räkneordet du som första led anger en del av antalet širdies, som betyder trädets kärna, t.ex.: Dviširdį medį nedek į budinką: sako, perkūnas trenkęs Šts.

2.2.2.4. P + Š. Av substantivet širdis och prepositionen be har adjektivet beširdis (beširdis), -ė bildats; det betecknar egenskaper som uttrycks av betydelsen hos širdies

161

färgen ”uppriktighet, godhet, känslighet, medkänsla”, att sakna, t.ex.: Det är svårt att leva med en hjärtlös människa LžŽ35. Hon fick en sådan hjärtlös man, så hon började gråta LKŽK(Gs). En grym, hjärtlös människa LL11. Härskarinna, hjärtlösa härskarinna, jag vill leva... A.Vien. Den hjärtlösa liemannen ryckte honom (Jaunių) ur vår krets K.Būg.

Även motsvarande ordkombinationer används, t.ex.: Hon är hjärtlös, utan medlidande DünŽ87. Undrar om de där barnen verkligen är så hjärtlösa? End. Så hjärtlösa ni är, en människa ligger här hela natten och hela dagen, och ni ser inte ens till henne LKŽK(Sdb). Dina sånger är hjärtlösa S.Nėr.

Ofta används hjärtlös, -lös som substantiv, t.ex.: Den hjärtlöse band fast en liten hund vid vindskyddet och piskar den Ds. Du kan inte hysa medlidande med den hjärtlöse Sim. Grymhet, en hjärtlös gärning LL127. Åh, förbarma er, ni hjärtlösa! Vd. Förbannad hjärtlösing, som med djävulens klor rycker det sista hoppet ur honom Mair.

^DŽ³ hjärtlös, -lös har tagits upp endast som substantiv. Av de tillgängliga exemplen ser vi dock att ordet inte mycket mer sällan används rent adjektiviskt, och dess användning som predikativ samt i kombinationer med substantiv med abstrakt betydelse visar också att det är ett adjektiv, t.ex.: Du är då så hjärtlös DünŽ45. Du är av sten, hjärtlös, känslokall, du värdesätter ingenting, varken din mor, din fästmö, din son eller Litauen P.Dirgėla. Hjärtlösa tankar, själlösa tankar, ska ni verkligen övervinna mig? Mair. Kommer du inte en dag att ångra dessa hjärtlösa ord rš.

2.2.2.5. Adjektivet nuoširdus (nuširdus), -i har en egenartad bildning. Den egenskap det uttrycker har uppkommit genom en relation till betydelsen hos širdies med nyansen ”uppriktighet, godhet, känslighet, medkänsla”; det kan förknippas med ordkombinationen nuo širdies, t.ex.: En uppriktig, god flicka DünŽ225. — Ni är en människa av hjärta J.Balč; De uppriktiga talar så att man inte kan tro det KlK9,74(Jdr).

I de äldsta ordböckerna saknas adjektivet nuoširdus, -i; endast adverbet nuoširdžiai förekommer (SD25, 48, 335, 382, R202, MŽ268), hämtat från äldre skrifter (DP546, PK48, SP1330). I M. Daukšas Postilė används även själva adjektivet, t.ex.: Han ger ånger, bedrövelse och uppriktig sorg över synder DP326. I standardspråket används nuoširdus, -i och širdingas, -a synonymt.

2.2.2.6. Adjektivet paširdus, -i, vars bildning är oklar, har belagts i Jurbarkas, Raseiniai och Šilutė distrikt. Dess betydelse och semantiska motivation är densamma som för adjektivet nuoširdus, -i, t.ex.: En god, uppriktig människa Vn. Hon var en sådan uppriktig hustru Erž.

2.2.3. Metonymiska bildningstyper för sammansatta adjektiv (D + Š, B + Š) är potentiella. För många sådana bildningar som belagts i Lietuvių kalbos žodynas anges endast en källa. Kanske var det onödigt att ta upp sammansättningar med inte helt tydlig betydelse: de dunkla teoriernas giliasirdės, det tvivelaktiga kiltasirdis, belagt i Merkinė. Adjektiven karčiasirdis, medinširdis, saulaširdis skulle vi betrakta som poetiska ord. De behöver inte tas med i tilläggsvolymen till LKŽ, t.ex.: Många har inte återfått hoppet... / Strö ditt trolleris under över / i ett hjärtlöst, dövörat hjärta — / han hör bara sin egen misär J. Baltrušaitis. Allsköns örter spirar, / vid den vita, uttorkade vägen / solhjärtade barn och ban-

162

dos M.Martinaitis. Och kan inte ens hoppas på att få vare sig medkänsla för sin ålderdom eller förståelse från sina barnbarn, dessa trädhjärtade. Även Darius är ju trädhjärtad, och barnbarnsdottern är ännu mer trädhjärtad... R.Granauskas. Endast i Vaižgantas skrifter finner vi kluvetthjärtad, hårdhjärtad, mildhjärtad och friskhjärtad: Dobilai lyssnar till hur grannarna intill viskar — de kluvetthjärtade vickrarna. Om man fick för sig det, skulle man springa och slita ut tarmarna med en hårdhjärtads bete — en sådan hämndlust föds. Kazys var mildhjärtad, inte grym. Ungdom, du friskhjärtade, känner du själv hur bara du kan älska eller hata.

Otypiska, enstaka är de adjektiv som Šatrijos Ragana och Vaižgantas har bildat av hjärta och ett verb samt ett particip, till exempel: Alla bekymmer gnager i hjärtat, det är bara en dröm Pč. Dimman täckte allt med sin grå kappa, hjärtekrossaren Pč. Det fanns inga andra hjärtevaktare i närheten som kunde ha avlett deras uppmärksamhet åt annat håll eller lockat bort dem Vaižg. Så hamnar vi i språkets periferi. Inte av en slump betraktas djupt hjärtad, -e; hjärtevaktare, -e; hjärtekrossare, -e som neologismer i LKŽ.

Slutsatser

1. Substantivet hjärta är ett ord med produktiv ordbildningssemantik. Dess utvecklade betydelsesystem har lett till en mångfald av avledningar. Avledningarna har självständiga betydelser, motiverade av basordets semantik. I ordbildningen deltar både den bokstavliga och den överförda betydelsen av hjärta.

2. En särskild grupp av avledningar utgörs av avledda och sammansatta substantiv och adjektiv. De flesta av hjärtats avledningar är sammansättningar. Den mest produktiva ordbildningstypen är B + Š. Den största delen av de avledda substantiven är diminutiver. Minst vanliga är ändelseavledningar.

3. Efter analys av ordbildningsoppositionerna (avledning↔hjärta) kan man hävda att den grundläggande betydelsen av hjärta, ”centralt organ i blodomloppet”, är mest produktiv i ordbildningen. Det är just från somatismen hjärta som följande bildas: 1) diminutiver med betydelsen behaglighet och suffixen -elė, -ikė; 2) beteckningar på bärare av en substantivisk egenskap med suffixen -inin-kas, -inė, -ietė, -ulys; 3) adjektiv med suffixen -inis, -ė; -iškas, -a; -ėtas, -a; 4) sammansatta substantiv: Š + D — benämningar på föremål och växter, B + Š — benämningar på personer och djur, P + S — benämningar på föremål, Š + V — benämningar på personer, tillstånd och handlingar; 5) sammansatta adjektiv: Š + D betecknar föremåls egenskaper genom likhet, B + Š betecknar metonymiskt en persons fysiska egenskaper.

4. Hjärtats överförda betydelse ”symbol för människans känslor och sinnesstämningar, centrum för upplevelser, den inre världen” utgör den semantiska grunden för ordbildning av: 1) diminutiver med affektiv betydelse och suffixen -elė, -užė (-užėlė), -aitė, -elis, -užis, -aitis, -ytis; 2) det ålderdomliga adjektivet širdyjis, -ji;

5. Av hjärtats överförda betydelse ”egenskaper i människans karaktär, böjelser,

163

”attityder” bildar diminutiver med suffixen -elė, -aitė, -alė.

5.1. Denna betydelsenyans ”hjärtlighet, godhet, känslighet, medkänsla” utgör den semantiska grunden för ordbildningen:

1) benämningar på substantiviska egenskaper med suffixet -ystė;

2) adjektiv med suffixen -ingas, -a; -iškas, -a och ändelsen -us, -i;

3) adjektiv med prefixen beširdis, -ė; nuoširdus, -i; paširdus, -i.

5.2. En annan betydelsenyans, ”en person som utmärks av vissa andliga egenskaper”, bidrar till att förklara motivationen bakom den produktiva typen B + Š av sammansatta adjektiv som beskriver personer (och den närbesläktade typen D + Š). Somatismen širdis, som metonymiskt betecknar en person, lade grunden till en stor grupp metonymiska adjektiv. Adjektiv av denna typ är inte typiska för talspråket, utan förekommer främst i skrifter och ordböcker. Det är inte nödvändigt att ta upp alla regelbundna avledningar i ordböcker, eftersom de flesta av dem kommer att förbli ord som används av enskilda författare.

6. Širdis i betydelsen ”trädets kärna” har utgjort grunden för följande avledningar:

1) diminutiver med suffixen -elė, -ukas;

2) atypiska beteckningar på bärare av substantiviska egenskaper med suffixen -iena, -esas;

3) adjektiv med suffixen -ingas, -a; -inis, -ė; -ėtas, -a;

4) sammansatta adjektiv kiauraširdis, -ė (B + Š), dviširdis, -ė (S + Š).

7. Det utvecklade ordbildningssystemet för substantivet širdis vittnar tydligt om att avledningar utgör den största delen av språkets ordförråd.

1. Sammansatta substantiv med ett substantiv som andra led

Första ledet

Andra ledet

Vad som betecknas med det första bestämmande ledet

Exempel

Š

D

ändamål

Växtnamn širdžolė (širdžolė, širdžiažolė, širdžiažolė), širdžiažolynis (širdžiažolynis) Namn på föremål širdžialąsiai

tillhörighet

Namn på föremål širdakaulis, širdiplėvė

4

I

led

II

led

Vad visas I med en definierande beståndsdel

Exempel

likhet

Växtnamn hjärtblad, små hjärtblad

B

S

kännetecknande särskild yttre, fysisk egenskap

Benämningar på personer svaghjärtad, -at; starkhjärtad, -at; friskhjärtad, -at Växtnamn nakethjärtade Djurnamn smalhjärtade

kännetecknande särskild inre, andlig egenskap

Benämningar på personer öppenhjärtad, -at; hjärtlig (öppenhjärtad), -at; godhjärtad (godhjärtad), -at och dylikt.

D

S

tillhörighet

Personbeteckningar arklaširdis (arklaširdis), -ė; karvelširdis, -ė; kiškiaširdis, -ė; šunširdis, -ė; šunširdà; zuikiaširdis, -ė

material

Personbeteckningar akmenširdis (akmiñširdis), -ė; auksaširdis, -ė; geležaširdis, -ė; medžiaširdis (medžiaširdis), -ė; molaširdis, -ė; šiaudaširdis, -ė; šūdširdis, -ė

Växtnamn auksaširdė

B vara

Š

brist

Personbeteckningar beširdis (beširdis), -ė

165.

Första ledet

Andra ledet

Vad som uttrycks med det första bestämmande ledet

Exempel

Benämningar på föremål

po

plats

hjärtevävnad (hjärtevävnad, hjärtevävnad, hjärtevävnad, hjärtevävnad, hjärtevävnad, hjärtevävnad)

framför

plats

förmak (förmak, förmak, förmak, förmak, förmak)

2. Sammansatta substantiv med ett verbalt andra led

Första led

Andra led

Vad som uttrycks av det styrande första ledet

Exempel

Š

V

handlingens objekt

Benämningar på personer

širdągraužis (širdągriaužis), -ė; širdąėdis, -ė; širdėda; širdžiasargis, -ė

Växtnamn

širdgloba

Abstrakta tillståndsbeteckningar

širdąskaudis (širdskaudis), širdąskudis, širdgaila, širdgėla (širdgėla, širdgėlà, širdigėla, širdgilas, širdgila, širdgyla, širgilas), širdgrauža (širdgriauža, širdągriauža), širdperša (širdperšas, širdperšis), širdplešia

166

Första led

Andra led

Vad som uttrycks med det första styrande ledet

Exempel

handlingens subjekt

Växtnamn širdžiamušiai Handlingsabstrakt širdoplakis Tillståndsabstrakt širdāpykis, širdāplakis

3. Sammansatta adjektiv med ett andra nominalt led

Första led

Andra led

Vad som uttrycks med det första bestämmande ledet

Exempel

Š

D

likhet

širdlapis (širdžialapis), -ė; širdžiavais is, -ė

B

Š

karakteristisk särskiljande yttre, fysisk egenskap

kiauraširdis, -ė, silpnaširdis, -ė; skeltaširdis, -ė; stipriaširdis, -ė, sveikaširdis, -ė

karakteristisk särskiljande inre, andlig egenskap

öppenhjärtad, -at; uppriktig (uppriktig), -t; godhjärtad (godhjärtad), -t och liknande.

D

Š

tillhörighet

hästhjärtad (hästhjärtad), -at; duvhjärtad, -at; harhjärtad, -at; hundhjärtad, -at; kaninhjärtad, -at

material

stenhjärtad (stenhjärtad), -at; guldhjärtad, -at; järnhjärtad, -at; trädhjärtad (trädhjärtad), -at; lerhjärtad, -at; halmhjärtad, -at; skithjärtad, -at

167

Första ledet

Andra ledet

Vad som uttrycks av det första bestämmande ledet

Exempel

S

Š

antal

enhjärtad (enhjärtad), -at; tvåhjärtad, -at; niohjärtad, -at

Dl

Š

handlingens egenskap

gnagandehjärtad, -at

utan från efter

Š

brist ursprung ursprung

hjärtlös (hjärtlös), -t; uppriktig (uppriktig), -t; hjärtlig, -t

4. Sammansatta adjektiv med en verbal andra led

Första led

Andra led

Vad som anges med den första styrande leden

Exempel

Š

V

handlingens objekt

hjärtslående, -e; hjärttryckande, -e

ORD BILDADE PÅ BASIS AV SUBSTANTIVET ŠIRDIS (ETT HJÄRTA)

Sammanfattning

I denna studie behandlas ord som har bildats från substantivet širdis. Syftet är att undersöka ordets ordbildningspotential och visa sambanden mellan de bildade orden och ordets betydelseinnehåll.

Vid ordbildningen används substantivet širdis både i dess egentliga och bildliga betydelser. Man kan konstatera att den mest produktiva betydelsen vid ordbildningen är den egentliga betydelsen ”det huvudsakliga organet för blodcirkulationen”.

De separata grupperna består av avledda och sammansatta substantiv samt avledda och sammansatta adjektiv. De bildade orden har olika betydelser, motiverade av den semantiska betydelsen hos deras ordbildningsbas.

168