ACTA LINGUISTICA LITHUANICA

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XLII (2000)

Evija LIPARTĖ

Lietuvių kalbos institutas, Vilnius

BETYDELSEN AV ILLATIVET ELLER ADVERBIET laukan OCH MÖJLIGA SYNONYMER I LITAUISKA DIALEKTER

Ordet laukas (substantiv) är mångtydigt i litauiskan. I olika ordböcker anges dess betydelser på olika sätt:

¹ DŽ ² DŽ ³ DŽ LKŽ VII 410 359 358 177–178 1. plats utan träd, vanligen jämn mark (till skillnad från skog och bebyggelse) + + + + 2. odlad mark + + + 3. bildl. det som växer på åkrarna, gröda, vårsådd + 4. markområde av viss storlek + 5. jord, markyta + 6. plats under bar himmel + + + + 7. utsida + 8. plats där något görs + + + + 9. by, landsbygd (till skillnad från stad) + 10. fys. område där vissa krafter verkar + + + + 11. villkor för krigshandlingar, fälttåg, expedition + 12. det som är uppställt utomhus + 13. skriftspr. marginal + 14. vid kortspelet tusen, tre kort som läggs separat +

I olika litauiska dialektordböcker har inte bara de redan nämnda betydelserna utan även andra noterats:

Drusk. 185 Laz. 140 Ziet. 343 1. som i standardspråket + + + 2. odlad mark + + + 3. markstycke + 4. plats under bar himmel + 5. ensligt belägen gård + 6. kal fläck utan hår, hjässa +

144

I den fortsatta artikeln kommer uppmärksamheten endast att ägnas åt vissa kasusformer av ordet laukas, främst illativformen laukan. Denna form har i litauiskan adverbialiserats, och i de fyra viktigaste litauiska ordböckerna samt i enskilda litauiska dialektordböcker har den fått egna uppslag:

laukan adv.; ¹DŽ 410 ²DŽ 359 ³DŽ 358 LKŽ VII 176 Drusk. 185 Laz. 140 lauk adv. 1. ut på fältet, utomhus + + + + + 2. bort, undan + + 3. på fältet + laukan partikel; ¹DŽ 410 ²DŽ 359 ³DŽ 358 LKŽ VII 176 1. bort, undan +

Med utgångspunkt i uppgifterna i de fyra ovan nämnda litauiska ordböckerna och i det publicerade och opublicerade litauiska dialektmaterial som författaren har tillgång till¹ har fem grundbetydelser fastställts för formen respektive ordet laukan. Detta har gjorts enligt de kriterier respektive kännetecken som anges i schemat och som skiljer sig från dem i de nämnda litauiska ordböckerna.

¹ För tillståndet att använda opublicerat dialektmaterial och material för komplettering av LKŽ som finns vid Litauiska språkinstitutet framför författaren sitt varma tack till K. Morkūnas, chef för institutets avdelning för språkhistoria och dialektologi, samt V. Vitkauskas, chef för ordboksavdelningen.

145

Först och främst har exemplen med laukan här delats in i två stora grupper utifrån om laukan i exemplet betecknar platsen för den beskrivna handlingen eller dess resultat. Vid analysen av betydelserna hos ordet respektive formen laukan är detta kriterium det allra viktigaste.

1. Platsen för handlingen (utomhus).

1.1. En obestämd, ospecificerad plats utomhus är vilken plats som helst utanför väggarna i en byggnad (t.ex. ett hus), och rörelse till denna plats kan uttryckas med instrumentalformen laukan, till exempel: När det samlas så mycket rök i stugan behöver man inte släppa ut den Dv. LKŽ VII 178, och även med konstruktionen į lauką² (eller į laukus), till exempel: Spring ut och ta en löprunda, sedan kan du läsa Gs. LKŽ I 721, Vi slogs lite, vi körde ut dem på fälten [från stugan där dansen pågick] Pžrl., med diminutivformen laukutis, till exempel: Mamma, släpp ut mig på den lilla gården (ut), jag vill springa lite Ig. och med adverbet laukanas – gå ut, rök inte inomhus Šts.

I de litauiska dialekterna används i denna betydelse även former av ordet oras, oran, till exempel: Gå ut i friska luften och lek, barn Ut. LKŽ VIII 1011, Hon sprang ut i luften vid kyrkan Lnk. LKŽ I 678, Gå ut i luften på morgonen, det är vackert och hälsosamt Ob. LKŽ VIII 1011, liksom prepositionskonstruktionerna į orą, ant oro, till exempel Jag går ut i luften K. LKŽ VIII 1012, [flickorna] tvättade sig och gick ut Paparčiai, Stäng dörren, för nu kan vi inte längre gå ut Pb. LKŽ VIII 1012. Även här förekommer en diminutivform oriukas – Släpp ut mig en liten stund i friska luften Mžš. likaså.

1.2. En konkret plats utomhus kan vara av två slag.

1.2.1. En konkret plats utomhus utan angivet ändamål.

I detta fall är huvudfunktionen hos ordet laukas och även dess kasusformer distinktiv: laukas står i motsats till skog och bebyggelse, till exempel: Fågeln på fältet blickar utåt J.Jabl. LKŽ VII 177,... barnen / gick ut på fältet och i skogsbrynet samlade de torra vedträn Vyžuonos, kon behöver föras ut på fältet [för att beta] Kybartai, vi driver ut korna på fältet för att beta Ziet. 195, eller också står laukas (oftare i pluralformen laukai) i motsats till stad, till exempel: jag ville redan gå ut på landet Zietela, eller till och med till by, till exempel: Förr bodde vi i byn, men senare flyttade vi ut på fälten (till gårdar med mark långt från byn) Vl. LKŽ VII 178. För övrigt har författaren hittills inte lyckats hitta just instrumentalformen laukan med denna betydelse av enskilt belägen gård i motsats till stad och by.

Det är också värt att nämna användningen av instrumentalformen laukan i inessivisk betydelse, ’på fältet’: Jag var liten, så jag vallade korna ute på fältet [korna] Zt. Här förekommer ett fenomen som är karakteristiskt endast för dialekterna i den södra delen av sydaukštaitiska området: sammanblandning av två lokalkasus (inre riktande (illativ) och inre befintlig (inessiv)), det vill säga att de två lokalkasusen samman-

² Med utgångspunkt i att ”prepositionen i språket spelar en liknande roll som en kasusändelse: den hjälper till att uttrycka förhållandena mellan ord” (DLKGɾ 437) och i att konstruktionerna ”verb + substantiv” och ”verb + preposition + substantiv” betraktas som synonyma i det litauiska grammatiska systemet (se Valiulytė 1998:10), analyseras formen laukan och prepositionskonstruktionen į lauką här som synonymer.

146

samlas till en.³ Jfr även: I dag går du inte ut på åkern (ut på fältet) Lzd. LKŽ VII 178 och LKA III, kartorna nr 48 och 44.

1.2.2. En konkret plats – ett fält med en angiven, avgränsad användning.

Fältets användning kan anges av en bestämning som står före ordet fält. Den visar vad som finns på fältet, t.ex.: rågfält, potatisfält, eller vad som äger rum där, t.ex. slagfält. Om en sådan bestämning saknas, betyder ordet fält odlad mark, jord.

Illativen laukan eller prepositionskonstruktionen į lauką visar här att rörelsen slutar på denna plats och förutsätter att någon annan handling börjar (eller fortsätter) där, t.ex.: Vi gick ut på fältet sent den gången (med förklaringen: vi började arbeta jorden) Alk. LKŽ VII 177, Aisim arce in laukó Laz. 140, Den late går sist ut på fältet och först därifrån PPr 103 LKŽ VII 177, Han blev förargad över att jag kanske gav honom lite fläsk att ta med ut på fältet på sommaren V. Krėv. LKŽ VII 177.

2. Ordet laukan || lauk betonar handlingens resultat.

2.1. Som den omarkerade medlemmen i detta par betraktas troligen befriande eller avlägsnande – något tas ut, dras ut osv. ur ett slutet utrymme, en lokal eller en besvärlig situation. I detta fall anges platsen där handlingen äger rum, men dess resultat lokaliseras inte, t.ex.: p’l’ėšau ės po tós t’el’yc’os laukan benet Tarvydai. Med denna betydelse används också andra fonetiska varianter av adverbet lauka, lauk, lau-ku, t.ex.: v’yrs nūd’en g’ė duōb’e i saka pāčei / ka l’ystu laukā Šakyna, potatisarna har redan blivit helt förkolnade, peta ut dem ur ugnen Skr. LKŽ I 139.

2.2. Med adverbet laukan, liksom med dess varianter lauka, lauku, lauk, kan också förlusten av något uttryckas, dvs. något försvinner (av egen vilja), går upp i rök eller gör sig av med något. I sådana fall motsvarar betydelsen hos adverben laukan, lauk inte bara betydelsen hos prefixet iš- utan ligger också nära betydelserna hos adverben helt, alldeles, slutgiltigt och anger att handlingen är oåterkallelig. Exempel: Plöj upp de där ängarna, gräset är dåligt här, jorden blir bättre Šts. LKŽ VII 176, Granarna torkade bort, de blev röda Šts. LKŽ VII 177, i september [fåglarna] flyger bort (med kommentaren ”flög iväg helt”) Mosėdis, darīs aperāce.le, rēk jimte to blūžni lauk Trk.⁴, anu pājeme minàs rinkte lauk po_ kāra Akm., l’ietuv’ei suk’il’a išvār’e lauk tuos francūzus Sokaičiai m.fl.

Med denna betydelse kan dialekterna i litauiskan också använda former av ordet oras, t.ex.: häll ut de här äckligheterna i luften Ds. LKŽ I 800, drob’in’ėtus tanč’un

³ Enligt författaren hör även exemplet Varken till kammaren som husmor eller ut på fältet som arbetare Skr. till denna grupp; i LKŽ IV 5 har det tagits med som illustration till prepositionskonstruktioner med į som anger handlingens mål eller syfte, vid sidan av uttryck som till strid, till arbete, till kött m.fl.

⁴ I anslutning till detta exempel har prof. A. Girdenis, som upptecknade det, angett att lauk är ett ”postverb som förstärker verben ’ta’, ’dra’ osv.”. Vid andra liknande exempel upptecknade av prof. A. Girdenis från nordvästra Litauen (Tirkšliai, Akmenė, Žemalė) anges att lauk används i postpositionell betydelse; att det är ett ”postverb knutet till händelseprefixet iš-”; ”ett postverb som motsvarar iš-”.

147

v’ąs’im, o pākul’in’ius vörin išm’ės’im (d.) Ziet. 157, a krak’enos… parn’ėsau – hemskt och oran išp’įl’c – gul / LTT I 12.

Det bör tilläggas att gränsen mellan undergrupperna 2.1 och 2.2 inte är särskilt tydlig.⁵

Av alla dessa exempel framgår det ganska tydligt att laukan, som anger resultatet av en handling (befrielse eller förlust), redan har avlägsnat sig avsevärt från substantivet laukas betydelser och, som prof. A. Girdenis har påpekat, lauk // laukan tenderar här att knyta an närmare till verbet. Dessutom förekommer i den andra gruppen vid sidan av laukan även förkortade former (varianter): lauka, lauku, lauk. Detta visar att en grammatikalisering av substantivets illativform laukan har ägt rum här – ett självständigt, syntaktiskt oberoende ord (substantiv) övergår till en syntaktiskt beroende, hjälpande grammatisk enhet (som anger verbets aspekt), varvid det inte bara ändrar sin betydelse utan också förlorar en del av sin substans.⁶

I enskilda uttryck i den andra gruppen kan laukan tillsammans med sin grammatikaliserade (aspektuella) betydelse också ha bevarat sin ursprungliga, lokala betydelse. I sådana uttryck är dock oftast endast handlingens (rörelsens) utgångspunkt lokaliserad, medan dess slutpunkt inte anges, till exempel: ons, jau, ānū tu, vel’n(’) / varīs lāuk // iš t’os trōb’os Tirkšl. 117, stūmket ānū / pār dūrs lāuk⁷ ibid. 247, ale tās… kr’ites i sāva rātus ir’ is’le’kes is kiema lāuka Žagarė LKT 150, prūo, dorės lāukūon Dūnin. 169, Āik laukan! Ziet. 140, Eik lāuka, šuneli K lov. LKŽ VII 176, tāmsta, iš’eik lauk (efter ett gräl) Možūriškiai.

lauk // laukan och oran kan i dessa exempel jämföras med de så kallade verbpartiklarna i andra språk, till exempel tyska aus-, heraus-, hinaus-, engelska out, finska ulos, estniska välja med flera.

Jämför: tyska ich gehe aus dem Zimmer hinaus

engelska I’m going out of the room

finska minä menen huonesta ulos

liviska ma läb tubast ulzō

litauiska aš einu lauk // laukan // oran iš kambario

jag går ut ur rummet // ut // oran

⁵Gränsen mellan grupperna 2.1 och 2.2 är inte särskilt tydlig. Ofta kan ett och samma uttryck tolkas på olika sätt, till exempel: dōn t(i)s prā-ded ge’l’it(e), kē.t(a) ēsėję.m(a) nabō.v(a) – trā-uk t(ę) lā-ukūon Plungė LKT 82. Sett ur människans perspektiv handlar det om att göra sig av med något (2.2), medan det ur tandens perspektiv handlar om befrielse (2.1). Ofta gör korta exempel från litauiska dialekter det omöjligt att exakt fastställa betydelsen av ordet laukan. Då behövs ett vidare sammanhang eller en beskrivning av situationen. Men inte ens detta hjälper alltid. Det finns många exempel som helt enkelt kan tolkas på olika sätt. Till exempel är så många som tre tolkningar av betydelsen hos ordet laukan möjliga i exemplet ūož’i’s b’ieg’es tuos dārž’un’ies ta’ukūon Klykoliai LKT 45. Enligt det presenterade schemat skulle det här kunna ha betydelsen 1.1, 1.2.1 eller 2.1. Detsamma gäller prepositionskonstruktionen į lauką, till exempel Pranelis paskui tėvelį išbėniojo į lauką Skr. LKŽ I 870.

⁶Om grammatikalisering (tyska Grammatikalisierung), se ²Bußmann 289–291.

⁷Av tekniska skäl har diakritiken i exemplen från textsamlingen ”Taip šneka tirkšliškiai” förenklats här.

148

lett. es eju ārā // laukā no istabas es eju no istabas ārā // laukā

Det innebär alltså att även i de baltiska språken kan lauk // laukan och oran betraktas som partiklar i partikelverb och undersökas som sådana. Partikelverb i de baltiska språken motsvarar emellertid inte helt partikelverben i germanska eller finsk-ugriska språk: deras former, grammatiska betydelser och funktioner skiljer sig delvis åt.

Ett av partikelverbens kännetecken i de baltiska språken är att de förekommer i språket vid sidan av motsvarande prefixverb och bildar korrelatpar med dessa. Denna korrelation mellan partikelverb och prefixverb är mycket utbredd i lettiskan, där företeelsen utgör ett helt system knutet till verbens aspekt. Ett partikelverb, till exempel iet ārā ar iet laukā (lit. eiti oran ar eiti laukan), uttrycker imperfektiv aspekt, medan ett prefixverb, till exempel iziet (lit. išeiti), används för att uttrycka perfektiv aspekt.⁸ Vissa exempel från litauiska dialekter visar att ett liknande system, eller åtminstone rester eller ansatser till ett sådant, kan finnas även i litauiskan eller åtminstone i vissa av dess dialekter. Jämför:

kasta ut – slänga ut

kat [storken] numàn(a), kad blùoks mēc, mèt lāukā maž(a) gandrīt(i) Plikiai LKT 133 – om storken kastar ut ett eller två av sina ungar ur boet blir det ett dåligt år Kp. LKŽ VIII 61.

dra ut – dra ut (i betydelsen ”dra fram (skjortan) ur byxlinningen”) Dra inte ut skjortan (=ur byxorna)! Jrb. – Skjortan har dragits ut ovanför Er. LKŽ IX 876.

rycka upp – dra upp (i betydelsen ”dra upp, rycka loss med rötterna”)

pavāsar da jāusēm / to_saldēnē [äppelträdet – E. L.] lāuk Tirkšl. 183 – Det var storm, den ryckte upp träden med rötterna Vvr. LKŽ XI 328.

Det treaspektsystem som har uppstått genom partikelverb har redan beskrivits i de nordlitauiska dialekterna, se Girdenis, Kači uškienė 1986: 21 ff. I den artikeln kallas den aspekt som uttrycks med partikelverb för perfektiniv – ”pågående” (rus. совершающиеся) aspekt. Enligt artikelns författare har denna företeelse uppkommit i de nordlitauiska (särskilt samogitiska) dialekterna genom påverkan från det närliggande lettiska språket, där ett sådant treaspektsystem också förekommer.

För att kontrollera om sådana påståenden stämmer behövs fler exempel på partikelverb från hela Litauens territorium, särskilt från dess östra och södra delar. Just på grund av det tillgängliga materialets heterogenitet har man hittills inte fastställt

⁸ Om partikelverb och deras korrelation med prefixverb och partikel-prefixverb i lettiska dialekter, se Liparte 1996: 30 ff. Där anges också litteratur.

149

utbredningsområden för partikulära verb i de litauiska dialekterna. Det går ändå redan att hävda att detta fenomen inte enbart är karakteristiskt för de hög- och lågzemaitiska dialekterna vid den lettiska gränsen (därifrån kommer de flesta av de undersökta exemplen), vilket skulle kunna tyda på att det uppstått till följd av lettiskt inflytande. Enstaka exempel har också noterats i väst- och centralhögzemaitiska dialekter samt på de litauiska språköarna utanför Litauens gränser (i Belarus): Zietela, Lazūnai och Ramaškonys.

När det gäller lauk // laukan måste man, liksom i fråga om andra adverb som härletts ur substantivens lokativformer, också ta hänsyn till bruket av de olika litauiska lokalkasusformerna – illativ och inessiv – i de litauiska dialekterna. Detta är ett av sätten att fastställa gränsen mellan laukan som substantivets illativform och laukan som adverb, det vill säga graden av adverbialisering av denna illativform i olika dialekter. Med detta kriterium som grund har laukan som adverb och laukan som förstärkande partikel placerats i separata uppslagsord i den akademiska ordboken för det litauiska språket.

Ett annat bruksmönster för verbpartiklar (däribland laukan, oran), som är karakteristiskt endast för de baltiska språken och det av dem påverkade liviska, är att en partikel kan ansluta sig till ett prefixverb som uttrycker en avslutad handling och därigenom bilda ett så kallat partikelprefixverb. I sådana fall understryker partikeln endast handlingens resultat eller preciserar platsen för dess slutpunkt (om verbprefixets lokala betydelse är polysemantisk eller ”bleknad⁹”), t.ex.: Manę n’išmuši iš šiltos istubos lauku Mit 67. LKŽ VII 188, ale tās.. kr’ites i sāva rātus ir is’lēkes is kiema lāuka Žagarė LKT 150, ta mūotręšk(a) ę’m ę išęruops’tę’n lā’uk(o) Lapiai LKT 84, Kas per daug – išmesk lauk Marijampolė, Tō valgīo dā išsimeta lauk (går till spillo) Prn., a krāk’ēnos … paũn’ēšau – baisū ir ōran išp’īl’e – geltōnas Ramaškonys LTT I 12, dukt’ē oran išėjo / ibid. 34.

I litauiskan är en fraseologism – en eufemism med ordet respektive formen laukan – tämligen utbredd: eiti laukan ’uträtta sina naturbehov’, t.ex. sustoję ma šlapūms i lāuka ējims Jrb., Sublūro žmogus, t.y. tankiai bėga laukan, susividūriavo J. LKŽ I 931, ka_tęn gōli (ligoninėje)/ nūę tęn lauk gāli išęte | rēk vãistus dōute ka_išvaritu Plateliai. Även ordet respektive formen oran används här, t.ex. Vaikui viduriukai susiturėjo – trečią dieną oran neina Vb. LKŽ VIII 1011, Pilvas sopa, bėga oran (har diarré) Ob. ibid.

Som fraseologism har uttrycket eiti laukan respektive eiti oran fått en egen, specifik betydelse som inte är transparent (dvs. inte utgör summan av betydelserna hos uttryckets båda led), till skillnad från de flesta av de tidigare nämnda exemplens betydelser, som kan beskrivas så. Därför kan synonymer till uttrycket eiti laukan vara inte bara verb-

⁹ Om upprepning av adverb (partiklar) i satsens slut i andra språk i satser med verbprefix som anger rörelseriktning och har ”bleknad betydelse”, se Recha 1893: 74.

150

verbformen išeiti (som vi såg ovan), utan även andra verb – avledningar från samma rot lauk-: laukinėtis, išsilaukinėti, nusilaukinėti, laukuotis, nusilaukioti, t.ex.: Žmogus ten eit laukinėties KlvrŽ. LKŽ VII 181, Vaikas išbėgo laukan išsilaukinėti Vks. ibid., Nusilaukuok čia, ir bus gerai Lp. LKŽ VII 189, samt liknande fraseologismer med andra substantiv, t.ex. an kiemo eiti ’gå ut på gården’ (för att uträtta sina behov): ānas an k’íemo č’āsta ait’i Ziet. 290.

Bland andra språk kan tyska nämnas, där betydelsen ’uträtta sina naturbehov’ också uttrycks med en avledning med prefixet (egentligen partikeln) aus-, nämligen austreten. I lettiska, det språk som står litauiskan närmast, används vid sidan av standardspråkets prefixverb iziet med denna betydelse, t.ex. Jāpajautā /slimniekam/..., cik reizes vēders iziet dien-naktī.. LLVV VIII 345, en annan idiom med adverbet respektive partikeln cauri – vēders iet cauri, vard. LLVV VIII 346, [vēders iet cauri] talspr. LFraz II 535.¹⁰ I lettiska korrelerar partikelverb med cauri, liksom partikelverb med lauka respektive ārā, med verb som innehåller prefixet iz-, t.ex.:

braukt pagalman cauri – köra genom gården;

iet no pagalma ārā ar lauka – gå ut från gården.

Möjligheterna till korrelation mellan enskilda partiklar och idiomen med dem i de nämnda språken återstår att undersöka.

FÖRKORTNINGAR

b.g. – bez gada – utan år

sar. – sarunvalodas stilistiskā nokrāsa – vardagsspråklig stilistisk nyans

t.p. – på samma ställe

vienk. – vienkāršrunas stilistiskā nokrāsa – lågstilistisk nyans

vs. – versus – i motsats till

Förkortningarna av källor och orter för exempel på litauiska har hämtats från LKŽ.

LITTERATUR OCH KÄLLOR

²Bußmann – B u ß m a n n H. Lexikon der Sprachwissenschaft, andra, helt omarbetade uppl. Stuttgart: Alfred Kröner Verlag, 1990.

DLKGг – Grammatik över nutida litauiska, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 1994.

¹DŽ – Ordbok över nutida litauiska, red. J. K r u o p a s, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1954.

²DŽ – Ordbok över nutida litauiska, red. J. K r u o p a s, Vilnius: Mintis, 1972.

¹⁰ Kanske förknippas detta idiom i lettiskan med adjektivet caurs ’genomtränglig’, jfr. Caurs vēders sar. – diarré. LVV 845.

151

³DŽ – Ordbok över modern litauiska, red. S. K e i n y s, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1993.

Drusk. – N a k t i n i e n ė G., P a u l a u s k i e n ė A., V i t k a u s k a s V. Ordbok över Druskininkaiternas dialekt, Vilnius: Mokslas, 1988.

Dūnin. – V i t k a u s k a s V. Ordbok över de nordöstra dūnininkai-dialekterna, Vilnius: Mokslas, 1976.

G i r d e n i s A., K a č i u š k i e n ė G. 1986: Parallella företeelser i verbalsystemen i lettiska och nordlitauiska. – Kalbotyra 37(1), Vilnius, 21–27.

Laz. – P e t r a u s k a s J., V i d u g i r i s A. Ordbok över Lazūnai-dialekten, Vilnius: Mokslas, 1985.

LFraz – L a u a A., E z e r i ņ a A., V e i n b e r g a S. Lettisk fraseologiordbok 1–2, Rīga: Avots, utan årtal.

L i p a r t e E. 1996: Par dažiem partikulyverbiem un to lietojumu Engures un Mērsaga izloksnē. – Baltu Filoloģija 6, Rīga, 30–36.

LKA III – Litauisk språkatlas 3. Morfologi, Vilnius: Mokslas, 1991.

LKT – Lietuvių kalbos tarmės (Chrestomatija), Vilnius: Mintis, 1970.

LKŽ I – Ordbok över litauiska språket 1, andra upplagan, red. J. K r u o p a s, Vilnius: Mintis, 1968.

LKŽ IV – Ordbok över litauiska språket 4, red. K. U l v y d a s, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1957.

LKŽ VII–IX – Ordbok över litauiska språket 7–9, red. J. K r u o p a s, Vilnius: Mintis, 1966, 1970, 1973.

LKŽ XI – Ordbok över litauiska språket 11, red. K. U l v y d a s, Vilnius: Mokslas, 1978.

LLVV VIII – Ordbok över det lettiska litteraturspråket 8, Rīga: Zinātne, 1996.

LTT I – Litauiska dialekttexter 1, Balatna (Varanavas), utg. E. G r i n a v e c k i e n ė, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1994.

LVV – Latviešu valodas vārdnīca, red. D. G u ļ e v s k a, Rīga: Avots, 1987.

R e c h a C. 1893: Zur Frage ueber den Ursprung der perfectivierenden Function der Verbalpraefixe. Dorpat: Schnakenburg’s Buchdruckerei.

Tirkšl. – G i r d e n i s A. Så talar tirkšliai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1996.

V a l i u l y t ė E. 1998: Dabartinės lietuvių kalbos sintaksiniai sinonimai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Ziet. – V i d u g i r i s A. Ordbok över Zietelas dialekt, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 1998.

BETYDELSERNA OCH MÖJLIGA SYNONYMERNA TILL ILLATIVEN RESP. ADVERBET laukan I LITAUISKA DIALEKTER

Sammanfattning

I denna artikel behandlas endast några kasusformer (framför allt illativen laukan) av det polysema litauiska substantivet laukas ’fält, åker, land, det fria’. Illativen laukan har redan blivit ett adverb. Betydelserna hos illativen respektive adverbet laukan delas här in i två stora grupper och flera undergrupper, beroende på om formen betonar platsen eller resultatet av en handling. I det första fallet har laukan fortfarande ett nära samband med substantivet laukas, medan detta samband i det andra fallet redan har gått förlorat och formen ska betraktas som en del av ett partikelverb.

Evija LIPARTE Lietuvių kalbos institutas Antakalnio g. 6 LT-2055 Vilnius, Lietuva El. paštas [email protected]

Mottagen 1999 08 27

152