LIETUVIŲ KALBOS SANDAROS TYRINĖJIMAI

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXVI (1987)

GINTAUTAS AKELAITIS

INSKOTT OCH FRÅGAN OM MODALORD I LITAUISKAN

I översiktsarbeten inom litauisk språkvetenskap (i den akademiska ”Litauiska språkets grammatik”, läroböcker i lingvistiska discipliner för högre läroanstalter m.m.) urskiljs inte modala ord som ett fenomen i språksystemet. Detta innebär inte att modala ord är främmande för litauiskan eller att deras tolkning är en inaktuell fråga. Ord med beteckningen modal. (modalord) finner vi i ”Litauiska språkets ordbok”¹, t.ex.: till slut IX 72, tycks XI 810, säg, låt oss säga, jag säger, du skulle säga… XII 342² och liknande; begreppet modala ord används i mer än ett arbete inom litauisk språkvetenskap³.

Med ryskan som förebild ⁴behandlade A. Laigonaitė särskilt modalorden i litauiskan i arbetet ”Modalitetskategorin och modalord i nutida litauiska” (V., 1967, s. 11–16), avsett för undervisningsändamål. A. Laigonaitė anger följande egenskaper hos modalorden: när ett ord övergår från en självständig ordklass till gruppen modalord förlorar det sin nominativa betydelse och får en ny syntaktisk funktion; ur morfologisk synvinkel är modalorden stelnade och oböjliga; modalord fungerar inte som satsdelar, men de kan (i dialog) utgöra en ofullständig sats, ansluta sig till en satsdel och modifiera dess betydelse; modalord fungerar oftast som inskott, och deras ytterligare funktion är att förbinda satser genom betydelserelationer. Utifrån A. Laigonaitės exempel kan man sammanställa en lista över ord som bör betraktas som de viktigaste modalorden i litauiskan: aišku, savaime aišku, aiškus daiktas, aiškūs dalykas, be abejo, be abejojimo, be abejonės, be jokios abejonės, galbūt, turbūt, greičiausiai, galimas daiktas, galimas dalykas, matyt(i),

¹ Förkortningen modal. (modalord) förekommer i ”Litauiska språkets ordbok” från och med band X; modalord angavs även i tidigare band.

² Efter exemplet anges ”Litauiska språkets ordboks” band och sida.

³ Lietuvių kalbos gramatika / Vyr. red. K. Ulvydas. — V., 1971, t. 2, p. 425–542; Jakaitienė E., Laigonaitė A., Paulauskienė A. Lietuvių kalbos morfologija. — V., 1976, p. 198; Valeckienė A. Lietuvių kalbos gramatinė sistema/Giminės kategorija. — V., 1984, p. 171.

⁴ Det var och är det fortsatt växande intresset för detta språkliga fenomen inom sovjetisk, särskilt rysk, språkvetenskap som har uppmuntrat diskussionen om modalord i litauiskan. Som bekant ökade V. Vinogradovs arbeten intresset avsevärt: kapitlet om modalord och modala partiklar i boken ”Русский язык. Грамматическое учение о слове” (1947) och i synnerhet den separata studien ”О категории модальности и модальных словах в русском языке” (1950). Under de senaste två–tre åren har följande två monografier om modalord publicerats: Баудер А. Я. Части речи — структурно-семантические классы слов в современном русском языке. — Таллин, 1982; Петров Н. Е. Модальные слова в якутском языке. — Новосибирск, 1984.

77

regis, rodos(i), atrodo, berods, teisybė, tiesa, tikrai, tikriausiai, išties, iš tiesų, iš tikro, iš tikrųjų, veikiausiai, žinoma⁵.

Det som har sagts visar åtminstone delvis tendenserna i tolkningen av modalord i litauiskan. Även om, som framgått, mycket olikartade språkliga element betraktas som modalord, är det ändå de ord som fungerar som inskott som utgör kärnan (detta medges av många forskare om modalord)⁶. Vilket samband finns mellan inskott och modalord, och framför allt: har de ord som uttrycker modalitet genom att fungera som inskott status som ett självständigt morfologiskt fenomen⁷?

Sambandet mellan modalord och inskott – inskottsord och inskottsfraser – fastställs när inskjutna ord och inskjutna fraser uppfattas som benämningar på syntaktiska element med samma rang som begreppet satsdel⁸. Modalord betraktas då som ett morfologiskt (morfologiserat) uttrycksmedel för inskott.

Många mycket olikartade ord som fungerar som inskott skiljer sig inte åt i fråga om graden av stelning, till exempel: matyt, regis och girdit, žiūrėk eller aišku, tiesa och gaila, laimė och så vidare. Om vi betraktar alla som modalord eller bara vissa av dem beror på hur modalitet förstås.

Modalitet definieras vanligen som talarens subjektiva–objektiva inställning, uttryckt i språket, till förhållandet mellan den uttalade tanken och verkligheten⁹. Två typer av modalitet bör urskiljas: 1) primär modalitet och 2) sekundär (underordnad, aktuell) modalitet. Ord som fungerar som inskott uttrycker sekundär modalitet. Sekundär modalitet förstås i snävare och vidare bemärkelse. Om man menar att sekundär modalitet endast omfattar problematisk tillförlitlighet (tvivel, antaganden, osäkerhet) och kategorisk tillförlitlighet (betoning av övertygelse, självklarhet och visshet), förstås sekundär modalitet i snävare bemärkelse; följaktligen endast regis, rodos(i),

⁵ Laigonaitė A. Modalumo kategorija ir modaliniai žodžiai dabartinėje lietuvių kalboje. – V., 1967, p. 11–16.

⁶ Plg. Виноградов В. В. Избранные труды: Исследования по русской грамматике. – М., 1975, с. 75; Баудер А. Я. Указ. соч., с. 100; Баудер А. Я. Семантико-синтаксическая квалификация ядерных модальных слов. – В кн.: Значение языковых единиц и категорий. Таллин, 1984, с. 63; Петров Н. Е. Указ. соч., с. 50.

⁷ Forskare om modalord framhåller följande: inskjutna ord är ett syntaktiskt begrepp, medan modalord är en morfologisk kategori, jfr: Laigonaitė A. Min. veik. p. 16, Баудер А. Я. Указ. соч., с. 63.

⁸ Om begreppen förstås på detta sätt är den tredelade indelningen i inskjutna ord, inskjutna fraser och inskjutna satser i själva verket dikotomisk: inskjutna ord och inskjutna fraser är ”inskottsled som motsvarar satsdelar”, medan inskjutna satser är ”inskottsled som motsvarar satsled” (”Litauiska språkets grammatik”, 1976, bd 3, s. 701–710, termer). Även de dikotomiskt åtskilda begreppen inskjutna ord (enskilda ord och fraser) respektive inskjutna satser har denna betydelse. Begreppen inskjutna ord, inskjutna fraser och inskjutna satser kan ges en strukturell innebörd (se Мустейкиене И. Современный русский язык, II. Синтаксис. – В., 1984, с. 145). En sådan indelning av inskott är enbart tredelad; inskjutna ord, inskjutna fraser och inskjutna satser förstådda på detta sätt kan inte kopplas samman med modalord.

⁹ Modalitet beskrivs på detta eller liknande sätt inom litauisk språkvetenskap: i den akademiska ”Litauiska språkets grammatik” och i arbeten av språkforskarna J. Balkevičius, V. Labutis, A. Laigonaitė, A. Paulauskienė m.fl.

78

det är klart, tydligen, naturligtvis och andra ord med liknande betydelse kan betraktas som modala. Som modala betydelser föreslås dessutom att räkna talarens känslomässiga förhållande till det som sägs, allmänt ”yttranden om yttrandet”, olika markeringar av att det omtalade upprepas, är brukligt och dylikt. Om sekundär modalitet förstås så brett kan alla ord som fungerar som parentetiska inskott betraktas som modala¹⁰. Den breda modalitetsuppfattningen kritiseras med rätta: de nämnda, mycket olikartade betydelserna skiljs åt på olika grunder.

Om sekundär modalitet förstås snävare måste man förklara varför ord som regelbundet fungerar som parentetiska inskott men inte uttrycker modalitet inte bildar någon morfologisk kategori. Man kan argumentera för att ord som gala, girdai, laimė, žiūrėk och liknande inte förenas av en enda generaliserad betydelse. Man söker också efter grammatiska skillnader. Vissa forskare påpekar att modala ord har två syntaktiska funktioner: 1) de fungerar som parentetiska inskott, 2) de fungerar (särskilt i dialog) som ofullständiga meningar, medan icke-modala ord endast fungerar som parentetiska inskott¹¹.

I själva verket kan ord med modal betydelse bilda självständiga meningar, jfr.: — <…> Du var väl ändå mycket medveten själv när du var fyrtioett? <…>/ — Naturligtvis. Jag hade inte ens tänkt skryta <…> AvyžKK 164. Vad är det här för park, när högar av avverkningsavfall ligger under hundraåriga ekars skugga, gräset är nedtrampat och gårdens invånare släpper ut sin boskap om nätterna? En betesmark? Kanske. Men ingen park T 1981 276. Naturligtvis. Kanske och liknande kan också betraktas som enbart textmeningar: även om de bara har enordsmeningens intonation kan de fungera endast som ”stödda” av texten. Deras modala betydelse har mattats av något och är sekundär: orden uttrycker i första hand samtycke till det som sagts, med modala nyanser av visshet eller tvivel. De kan komma efter dialogrepliker eller andra fraser vars innehåll de bekräftar. Om replikerna eller fraserna upprepades skulle strukturen bli fullständig, jfr. En betesmark? Kanske en betesmark; ibland är det också så: — Var det verkligen ingen som hade kommit? | — Naturligtvis ingen VienR I 27. Här har vi överallt inte några meningar, utan parentetiska inskott som har ytterligare funktioner: de ersätter ett påstående och har en konjunktionell betydelse – de knyter samman dialogrepliker eller andra meningar. Den andra tilläggsfunktionen för dessa modala parentetiska inskott för dem närmare andra inskott med en huvudsaklig konjunktionell funktion: tvärtom, dessutom, därtill, i motsats till detta och liknande. För övrigt kan även de sistnämnda fungera som självständiga meningar, jfr.: Bitumenperlit, som nu används för rörisolering, leder värme bättre än mineralull. Dessutom. Vid transport <…>, lagring i magasin och nedläggning i diken skadas rörisoleringens beklädnad ofta T 1981 225. Endast konjunktionella parentetiska meningar är en följd av svag parcellering. Även andra slags parentetiska inskott kan parcellera, jfr. <…> passagerare ska vara artiga och hjälpsamma <…> mot varandra överallt och alltid. Tyvärr. Även jag måste ofta vara passagerare, och jag får se det ena och det andra T 1985 32.

Det innebär att möjligheten att fungera som en textmening inte är en separat syntaktisk funktion hos ord som uttrycker modalitet, och därmed inte heller ett särskiljande kännetecken för modala och icke-modala ord som används som parentetiska inskott.

¹⁰ Plg. Петров Н. Е. Указ. соч., с. 16.

¹¹ Василенко Л. И. Структурно-семантическая роль модальных слов в тексте: Автореф. дис. … канд. филол. наук. — Минск, 1985, с. 16.

79

När modala ord tolkas som en morfologisk kategori tenderar man oftast att betrakta dem som en separat ordklass¹². Det är svårt att svara på frågan om en sådan ordklass – modala ord – kan finnas, eftersom ordklasserna som bekant visserligen urskiljs med hjälp av en uppsättning kriterier (man beaktar den lexikala betydelsens särart, morfologiska egenskaper och syntaktiska funktioner), men i ett fall ges ett kriterium företräde och i ett annat ett annat. Dessutom finns det ord som inte uppfyller alla dessa kriterier; enskilda ord befinner sig i en övergångsfas från en ordklass till en annan. När V. Labutis urskilde partiklar i litauiskan betonade han: ”en ordgrupp kan betraktas som en separat ordklass när den uppfyller de två mest allmänna villkoren: 1) <…> den måste ha ett gemensamt kännetecken (eller flera kännetecken) som förenar gruppens ord, och 2) den får inte utgöra en beståndsdel av någon annan ordklass (eller flera andra ordklasser)”¹³. Låt oss undersöka orden regis, rodos(i), atrodo, matyt(i), som skulle kunna betraktas både som de mest utpräglade parentetiska inskotten i litauiskan och som de mest utpräglade modala orden: får de några specifika morfologiska egenskaper när de uttrycker modalitet, och uppfyller de det andra villkoret för att avgränsa en ordklass?

Enligt verbforskaren A. Paulauskienė betecknar reflexiva verb (naturligtvis bland andra former av liknande slag) en spontan handling och har en obestämd personbetydelse; i litteraturspråket bör infinitiv användas i stället för den obestämda personformen, jfr. matyt(i). Prefixet i verbet atrodo har vuxit oskiljaktigt in i stammen (utan prefix har detta verb – rodo – en annan betydelse). Verb av denna typ betecknar vanligen en icke-riktad handling eller ett obestämt tillstånd hos den handlande¹⁴. Orden regis, rodos(i) är i själva verket opersonliga former. Opersonligheten beror på att dessa former kan uttrycka en obestämd person och på deras lexikala betydelse (de betecknar en spontan, naturlig handling som är oberoende av den handlandes vilja); dessutom hänger deras opersonlighet samman med reflexivpartikelns funktion. Liksom andra opersonliga verb har regis, rodos(i), atrodo defekta paradigmer – tredje personens former i alla tempus och tredje personens konditionalisformer.

När de används som parentetiska inskott kan nästan alla former av dessa verb ha modal betydelse, med undantag för futurumformerna i indikativ (regėsis, rodysis, atrodys) och konditionalisformerna (regėtųsi, rodytųsi). Varför används inte futurumformer som parentetiska inskott?

Verbets morfologiska tempusformer anger handlingens förhållande till talögonblicket¹⁵. Tempusformerna i en mening (liksom andra språkliga element som uttrycker tid) visar syntaktisk tid, vilken bestäms av den referenstidpunkt som talaren har valt. Denna referenstidpunkt kan sammanfalla med talögonblicket endast i kommunik-

Laigonaitė A. Anfört arbete, s. 11; Litauiska språkets grammatik, bd 3, s. 484; Александров Н. М. К вопросу о классификации частей речи в индоевропейских языках. – В кн.: Вопросы теории частей речи (на материале языков различных типов). Л., 1968, с. 109–110; Мустейкиене И. Указ. соч., с. 145; Петров Н. Е. Указ. соч., с. 16.¹²

¹³ Labutis V. Dalelytės ir jų vieta kalbos dalių tarpe. – Kn.: Literatūra ir kalba. V., 1962, t. 6, p. 365.

¹⁴ Paulauskienė A. Dabartinės lietuvių kalbos veiksmažodis. – V., 1971, p. 21, 25.

¹⁵ Paulauskienė A. Gramatinės lietuvių kalbos veiksmažodžio kategorijos. – V., 1979, p. 168.

80

… i den nödvändiga situationen¹⁶. Parentetiska inskott är ett relativt självständigt syntaktiskt element, och deras tidsbetydelse fastställs separat. Inskottens tidsbetydelse fastställs utifrån förhållandet mellan tidpunkten då innehållet uppfattas eller en tanke uppstår och talögonblicket¹⁷. Vanligen uppstår tanken i talögonblicket, och därför används också oftast presensformen av ord som uttrycker modal tvekan regis, rodos(i), atrodo; det är helt irrelevant om den händelse som omnämns i yttrandet och vars sanningshalt betvivlas pågår, har ägt rum eller ännu kommer att äga rum. Jfr. Rodos, raudonuoja (raudonavo, raudonuodavo, raudonuos) visa padangė. Om talaren uppfattade det som sägs tidigare, om tanken som uttrycks uppstod tidigare, kan tveksamhetsordet stå i preteritum (enkel eller frekventativ form). Jfr. Rodės/rodydavos, raudonuoja (raudonavo, raudonuodavo, raudonuos) visa padangė. Modal betydelse av tvekan och futurumbetydelse är oförenliga, eftersom talögonblicket inte kan ligga i framtiden. Således är former med modal betydelse genuina verbformer med avseende på tidskategorin. De har modal betydelse inte därför att de har blivit en ny morfologisk kategori – modalord – utan därför att de fungerar som parentetiska inskott.

Det bör tilläggas att användningen av formen atrodytų, liksom andra konditionalisformer som används som parentetiska inskott (manyčiau, sakyčiau), motiveras mer stilistiskt än grammatiskt: tvivlet som uttrycks med konditionalisformen (atrodytų) har nyanser av mindre kategoriskhet, försiktighet och ibland anspråkslöshet.

Artikelns omfång medger inte en undersökning av andra språkliga element som betraktas som modalord, i synnerhet sådana som har adverbform, och det som sagts räcker inte för att dra allmänna slutsatser om alla modalord. Ändå kan några slutsatser anges.

Ord som uttrycker modalitet när de fungerar som parentetiska inskott förlorar sin individuella lexikala betydelse, och i dess ställe utvecklas en modal betydelse. Även ord som inte får modal betydelse genom att fungera som parentetiska inskott genomgår en sådan förändring av den lexikala betydelsen.

Former av enskilda ord som fungerar som parentetiska inskott har vanligen de svagaste kategoriska kännetecknen för den aktuella ordklassen. På grund av sin fasta syntaktiska funktion och automatiserade användning kan de förkortas, men de stelnar inte på modalordens särskilda morfologiska nivå, utan övergår direkt till partiklar, t.ex.: berods, esą, rasi, tarsi, tartum och liknande; delvis förlorar även galbūt, turbūt, mat vanligen sin funktion som parentetiska inskott. Parentetiska inskott är inte någon syntaktisk ”rymd” där en särskild morfologisk kategori (ordklass) – modalord – kan bildas.

Det verkar lämpligare att betrakta modalorden i litauiskan som en semantisk eller funktionell-semantisk grupp, som utan morfologiska begränsningar skulle omfatta modala partiklar, modala verb, adverb med modal betydelse och naturligtvis former av olika ordklasser som uttrycker modalitet genom att fungera som parentetiska inskott.

¹⁶ Золотова Т. А. Очерк функционального синтаксиса русского языка. — М., 1973, с. 173.

¹⁷ Jfr. tre betydelser av presens som fastställs på olika sätt i meningen Rodos, ji ne pieną, o kraują iš manęs atima, ponaitčuke CvR V 100. Formen atima (utan meningen) visar att handlingen sammanfaller med talögonblicket. Meningen står i presens, trots att handlingen inte sammanfaller med talögonblicket; referenspunkten i tiden är inte strikt fixerad: det handlar om en ännu inte avslutad händelse i det förflutna. Rodos står i presens och sammanfaller med talögonblicket, eftersom tanken uppstår och uttalas i talögonblicket.

81

PARENTEISKA ENHETER OCH FRÅGAN OM MODALORD I LITAUISKAN

Sammanfattning

Eftersom det huvudsakliga kriteriet för att urskilja modala ord är deras syntaktiska funktion — att de används som parentetiska enheter — diskuteras i artikeln den morfologiska statusen hos ord som betraktas både som grammatiska parentetiska enheter och som centrala modala ord i litauiskan: regis, rodos(i), atrodo, matyt(i) m.fl. Genom analys visas det att formerna av dessa och liknande ord, när de används som parentetiska enheter, bevarar sina morfologiska egenskaper. Modaliteten hos dessa ord är förankrad i deras lexikala betydelse: orden förlorar sin individuella lexikala betydelse, men behåller kärnan i den generaliserade betydelsen. I litauiskan är det sannolikt lämpligare att betrakta modala ord inte som en särskild morfologisk kategori (en särskild ordklass), utan som en semantisk grupp av ord som skulle omfatta alla ord med modal betydelse: modala partiklar, modala verb, modala adverb och, naturligtvis, ord som är modala när de används som parentetiska enheter.