ACTA LINGUISTICA LITHUANICA

LII (2005), 41 – 58

Nominativ i tidsadverbial i litauiska

Markus Roduner

Lietuvių kalbos institutas

Denna artikel behandlar nominativ i temporala adverbial (främst durativa) i litauiska. På grundval av en analys av en textkorpus fastställdes att vissa lexem har en stark tendens att uppträda i nominativ i adverbiell funktion. Andra konstruktioner med temporala adverbial i nominativ tenderar att bli fasta uttryck. Vi hävdar att det så kallade nominativa objektet kan ha spelat, eller fortfarande spelar, en roll i att generellt stödja användningen av temporala och spatiala adverbial i nominativ. När förekomsten av nominativ i adverbiell funktion beskrivs på ett synkront plan kan man säga att (a) den förekommer främst med kvantifierande bestämningar före substantivet och (b) den beskriver en tidsrymd från en viss fast (ibland obestämd) punkt i det förflutna fram till referenstidpunkten eller, i fråga om nutid, fram till talögonblicket (som i engelska he has been singing for three hours).

0. INLEDNING

I föreliggande artikel ska de tidsadverbial i nominativ som förekommer sporadiskt men regelbundet i helt specifika fall i litauiskan granskas närmare. Där det varit möjligt undersöktes dagens litauiska skriftspråk (bendrinė kalba), med användning av textkorpusen för nutida litauiska (KT). För enskilda företeelser som inte förekommer på detta sätt i skriftspråket användes publicerade dialekttexter (LKT, LTCH) och den egna fonoteket¹. Ämnet för denna artikel är inte helt fossiliserade uttryck eller rena tidsadverb.

Användningen av nominativ i adverbiella tidsbestämningar är till att börja med, åtminstone för talare av västeuropeiska språk, ganska ovanlig². Hos de—

¹ Inspelningarna gjordes inom ramen för två forskningsprojekt tillsammans med medarbetare vid Litauiska språkinstitutet och finns delvis tillgängliga i Litauiska språkinstitutets fonotek i Vilnius. Edmundas Trumpa och Asta Leskauskaitė hjälpte oss med tolkningen av de relevanta avsnitten, och vi vill här framföra vårt varma tack till dem.

² Jablonskis (1957: 560) bemerkt dazu: „Vardininkas kitoms (antrinėms) sakinio dalims, ypač aplinkybėms, reikšti yra ne visai paprastas mūsų gramatikoms dalykas“ („Der Nominativ zur Bezeichnung anderer (sekundärer) Satzteile, besonders von Adverbialen, ist ein nicht allzu gewöhnliches Faktum unserer Grammatiken.“); Valiulytė (1998: 259): „Kaip žinia, vardininkui aplinkybės funkcija nebūdinga. Tačiau turime atvejų, kada šis linksnis vartojamas veiksmo trukmei reikšti“ („Wie allgemein bekannt ist, ist die Verwendung des Nominativs in Adverbialfunktion für diesen nicht typisch. Trotzdem gibt es Fälle, in denen dieser Fall zum Ausdruck der Handlungsdauer Verwendung findet“).

42 |

MARKUS RODUNER

I västeuropeiska indoeuropeiska språk³, som har ett någorlunda välutvecklat kasussystem, används nästan uteslutande obliqua kasus (ackusativ, instrumentalis, dativ, genitiv osv.) för att uttrycka adverbiella tidsrelationer (tidpunkt, varaktighet, upprepning). På tyska tänker man till exempel på arkaiska tidsbestämningar i genitiv, som oftast redan har stelnat till adverb, såsom morgons, nachts (även des nachts), eller de många ackusativformerna som letzten Monat, nächsten Samstag. Förutom dessa substantiv vars kasus bestäms direkt fungerar även substantiv med prepositioner mycket framträdande som tidsadverbial, jfr. exempel från tyskan såsom am Abend, im Sommer. Även i litauiskan utgör prepositionella konstruktioner en betydande, men jämförelsevis mindre del av tidsadverbialen⁴. Av de olika kasusformerna används nominativ, som behandlas i denna artikel, överlägset mest sällan för tidsbestämningar. I det följande kommer det dock att framgå att detta kasus framför allt i vissa uttryck och i vissa dialektområden används oftare för att ange framför allt tidsvaraktighet och handlingar som upprepas regelbundet. Det konkurrerar dock alltid med den ”grammatiska” ackusativen.

1. NOMINATIV FÖR ATT UTTRYCKA TIDSVARAKTIGHET

1.1. (jau) + tidsangivelse ’(redan) sedan X år, månader osv.’

Der Nominativ kann eine Zeitdauer nach Šukys (1998: 83) im Prinzip nur in Verbindung mit Ordinalzahlen und bestimmten Pronomen ausdrücken. Valiulytė (1998: 260) führt in diesem Zusammenhang zusätzlich aus, dass der Nominativ die Handlungsdauer meist in Verbindung mit dem Präsens, seltener auch mit dem einfachen Präteritum (būta-sis kartinis laikas) bezeichnet, oft unter Setzung von jau. Ein Beispiel für ein Zeitadverbiale mit beidem ist folgender Satz:

(1)

Mes

kelinti

metai

bendradarbiaujame

su AIDS

centru

vi:NOM⁵

redan

hur många: NOM.^PL6

år:NOM

samarbeta: PRES.1.PL

med AIDS

centrum: Ins.SG

Paulauskienė (1989: 74) schreibt dazu: „Vardininko, kaip aplinkybės, funkcija yra šalutinė. […] Dažniausiai aplinkybių funkciją jis atlieka ne vienas, o sutapęs su kitais žodžiais – skaitvardžiais ir įvardžiais, su jais drauge ir prieveiksmeja“ („Die Adverbialfunktion des Nominativs ist sekundär. […] Meist funktioniert er nicht allein als Adverbiale, sondern zusammen mit anderen Wörtern, Numeralia und Pronomina und erstarrt zusammen mit ihnen allmählich zum Adverb“).

³ I baskiskan, som i egenskap av ergativspråk saknar ackusativ, används nominativ främst för att uttrycka tidslängd, men inte för den tidslängd som något har pågått, vilken uttrycks med inessiv (jfr Lafitte 1978: 429). Se avsnitt 4 om östersjöfinska.

⁴ Dessa är dock inte ämnet för denna artikel och kommer därför inte att diskuteras här.

⁵ Följande förkortningar används i de grammatiska glossningarna: ADV: adverb; AKK: ackusativ; DAT: dativ; F: femininum; FUT: futurum; GEN: genitiv; HPRT: halvparticip; IMP: impersonell; INE: inessiv; INS: instrumental; LOK: lokativ; M: maskulinum; N: neutrum; NEG: negation; NOM: nominativ; PAR: partitiv; PL: plural; PPP: perfekt particip passiv; PPA: presens particip aktiv; PPrP: presens particip passiv; PRAES: presens; PRAET: preteritum; REFL: reflexiv; SG: singular.

⁶ Metai ’år’ är ett plurale tantum i litauiskan, därför får kelintas här den motsvarande ändelsen, eftersom det kongruerar med ordet.

DER NOMINATIV IN ZEITADVERBIALEN

43

’Vi har redan arbetat tillsammans med AIDS-centret i många år.’ (KT)

Konstruktionen jau + räkneord eller pronomen (kuris ’vilken’, keleri ’några’, keletas ’en viss mängd, några’, m.fl.) i kombination med nominativ för den tidslängd som en handling redan har pågått är också vanlig i normnära språk. Tabell 1 ger en, låt vara begränsad, inblick i frekvensen⁷ av nominativ och konkurrerande ackusativ i den struktur som diskuteras här:

TABELL 1: JAU + TIDSLÄNGD

Tidsangivelse | Nom: kardinaltal | Ordningstal kelintas | Akk: kardinaltal | Ordningstal kelintas šimtmetis / šimtmečiai ’århundrade(n)’ | Sg 4 / Pl 11 | 6 | Sg 33 / Pl 36 | 11 metai ’år’ | 83 | 80 | 76 | 46 jau keleri / kelinti metai ’redan sedan några år’ | 61 | 15 | 28 | 1 mėnuo / mėnesiai ’månad(er)’ | Sg 24 / Pl 74 | 68 | Sg 14 / Pl 113 | 17 jau keli mėnesiai / kelintas mėnuo ’redan sedan några månader’ | 57 | 15 | 66 | 1 valanda / valandos ’timme/timmar’ | Sg 4 / Pl 4 | — | Sg 25 / Pl 15 | —

Även om de (knapphändiga) statistiska uppgifterna knappast medger någon entydig tolkning, särskilt för de mindre frekvent förekommande tidsbeteckningarna, kan vi ändå konstatera att nominativ, i motsats till uppgiften hos Ambrazas (1996: 548), tydligt dominerar för vissa lexem. För lexemen metai och mėnuo visar resultaten en ungefär jämn användning av nominativ och ackusativ med kardinaltal, medan nominativ dominerar med ordningstal; för jau kelinti metai / kelintus metus gav sökningen efter fasta förbindelser ett resul-

⁷ De nomina som nämns i tabell 1 analyserades. För šimtmetis ’århundrade’ och valanda ’timme’ avstod man från ytterligare uppdelning på grund av det ringa antalet belägg. Dessutom granskades också minutė och sekundė, men dessa tas inte med här eftersom de förekommer ytterst sparsamt (som väntat). För metai och mėnuo / mėnesiai granskades två områden: rikstäckande och regional press. Dessutom kontrollerades resultatens tillförlitlighet för metai genom sökning efter kombinationer (redan ett, två, flera … år).

44 |

M A R K U S R O D U N E R

förhållandet 254: 33 till förmån för nominativ, vilket tyder på en redan långt framskriden stelnad adverbiell fras. För de mindre vanliga tidsbeteckningarna tycks ackusativ vara normen. Detta bekräftas också (troligen bör det bedömas försiktigt på grund av de få beläggen) av tidsadverbialet jau n-ta vasara ‘redan den n:e sommaren’, där ackusativ likaså dominerar med 24: 6.

Konstruktionen seit soundsolange kan också förläggas till det förflutna, utan att själva konstruktionen förändras. Även här beskrivs en handling/ett tillstånd som i det förflutna varar från en viss tidpunkt fram till och innefattande referenstidpunkten i det förflutna; verbet står då oftast i enkel preteritum (föregående-samtidig):

(2)

Jau treji metai ji nevaikščiojo nors puikiausiai galėjo eiti.

Redan tre: år:NOM hon gå:NEG.PRAET.3

NOM.PL

‘Hon hade inte gått till fots på tre år, trots att hon mycket väl hade kunnat gå.’ (KT)

I de båda föregående exemplen förekommer den nominativiska tidsangivelsen dels med nominativens betydelse i förbindelse med vissa modifierare, dels dessutom tillsammans med det omtalade jau. Nominativ kan emellertid också förekomma i enkelt markerade utsagor, vilket följande exempel visar: det första med enkel markering genom jau, det andra genom ett räkneord.

(3)

… kad jo vairuojamos automašinos jau

att han: GEN köra: PPR.P.Gen.Sg.F bil: GEN.Sg redan

mėnuo ieško Kauno kriminalistai.

månad:NOM.SG söka:PRAES.3 Kaunas: GEN kriminalpolis: NOM.PL

‘… att kriminalpoliserna i Kaunas redan i en månad har letat efter hans bil.’ (KT)

(4)

Trys mėnesiai nesu jam žodžio tarus.

tre:NOM månad: hans:NEG.PRAES.1.SG han:DAT ord: tala-

NOM.PL GEN.SG

PPP. NOM. SG.F

”Jag har inte utbytt ett ord med honom på tre månader.” (KT)

Till exempel (4) skulle man till Valiulytės formulering, att nominativ förekommer både med och utan attribut⁸, kunna tillägga att valanda visserligen formellt inte har något attribut-

⁸ Valiulytė (1998: 260): „Vardininkas esti be pažyminio ir su pažyminiu arba su valdomu kilmininku“.

Der Nominativ in Zeitadverbialen

45

ord med sig, men att ett sådant, nämligen räkneordet vienas ’ett’ (eller här naturligtvis den feminina formen viena), är underförstått. Detta följer av sig självt av de grammatiska egenskaperna hos nominala tidsbestämningar i litauiska, eftersom dessa, när de anger tidslängd, endast kan innehålla vissa tidsangivande substantiv (t.ex. diena ’dag’, valanda ’timme’, mėnuo ’månad’ m.fl.), och eftersom det i litauiska (liksom exempelvis i ryska) inte finns några artiklar, vare sig bestämda eller obestämda, sätts det kvantifierande räkneordet eins endast ut när man vill betona det särskilt.

1.1.1. jau + ordningstal

En undergrupp av de nominativiska tidsangivelser som diskuteras här utgörs av tidsangivelser med ordningstal av typen jau treti metai ’redan i tre år (ordagrant: redan det tredje året’⁹). I officiellt språk (dokument från statliga myndigheter) används nästan uteslutande ackusativ¹⁰. Bland de motsvarande exemplen från KT återfanns både nominativiska och ackusativiska tidsbestämningar med ordningstal.

(5)

Aikštėje šalia fontano jau trečia valanda

torg:Lok.Sg bredvid fontän:Gen.Sg redan tredje:Nom.Sg.F timme:Nom.Sg

be perstogės dainavo nacionalinės estrados veteranai

utan avbrott sjunga:PRAET.3 nationell underhållningsmusik veteran:NOM.Pl

”På torget, vid fontänen, sjöng de nationella underhållningsmusikveteranerna redan sedan tre timmar tillbaka utan avbrott.” (KT)

Den här citerade meningen visar dessutom att även konstruktionen jau + ordningstal/kelintas kan användas med preteritum. Vi kan här konstatera att semantiken motsvarar den i exempel (2).

I stället för ett ordningstal kan substantivet i nominativ i tidsadverbialet också kombineras med pronomenet kelintas ’vilket i ordningen’. Meningar av typen nuo Verbūnų girininko jau (schon) kelintas (wievielt:Nom.Sg.M) mėnuo (Monat:Nom.Sg) nedvelkia degtine ’skogvaktaren från Verbūnai sprider sedan månader tillbaka inte längre någon spritlukt’ (KT) är också helt vanliga i skriftspråket. Här kan vi, liksom ovan i påståendena med ordningstal, utgå från att användningen av nominativ styrs av

⁹ Skillnaden i semantik mellan jau treji metai ’redan i tre år’ och jau treti metai ’redan det tredje året’ består i att de tre åren i det senare fallet ännu inte är helt till ända.

¹⁰ So auch Šukys (1998: 83): „Oficialiuose kalbos stiliuose paprastai vartojami vien trukmės galininkai“. Auch die Analyse der Beispiele aus KT legt dies nahe, für die untersuchten Zeitbezeichnungen wurde kein Beispiel aus staatlichen Dokumenten (LR Valstybiniai dokumentai), die immerhin 8% des Korpus ausmachen, für die beiden in 1.1 und 1.1.1. diskutierten Strukturen gefunden, dagegen etliche aus den Stenogrammen des Seimas, die die mündliche Sprache der Parlamentsmitglieder reflektieren.

46 |

MARKUS RODUNER

som är betingad av den konjunktion som finns i talarens/skribentens medvetande mellan kelintas och detta kasus. Ytterligare ett exempel på detta är (1).

1.2. Mellanslutsatser

De exempel som diskuterats i 1. och 1.1. får mig att dra följande mellanslutsatser beträffande denna konstruktion:

1 Det rör sig om en konstruktion med strukturen (jau) + kvantifierande pronomen eller räkneord + substantiv i nominativ. Jau kan utelämnas om substantivet närmare bestäms av en modifierare¹¹, men måste finnas med när inget attribut förekommer (jag har åtminstone inte funnit några motexempel i KT, såvitt jag har gått igenom). Utöver de iakttagelser som Valiulytė (1998) har gjort kan vi konstatera att även om regeln om obligatoriskt bruk av jau ovan visserligen följs i några få utsagor där räkneordet vienas ’ett’ impliceras men inte uttrycks, är det enligt vår mening inte bruket eller utelämnandet av jau som är avgörande här, utan kvantifieringens semantik som motiverar nominativ.

2 När det gäller denna konstruktion kan Jablonskis antagande¹² (1957: 560) stämma: den kan ha uppstått genom en förkortning av en tvåsatsstruktur, så att jau trys metai nebebuvau gimtinėje bör förstås som en förkortning av jau trys/treti metai (bus: verbet är inte obligatoriskt), kai(p) nebebuvau gimtinėje.

Meningar av den senare typen med kai(p) är belagda och tämligen vanliga både i talat och skrivet språk; jfr följande exempel:

(6)

Jau trys mėnesiai, kai guli partijos valdybos

Redan tre:NOM månad:NOM.PL att ligga:PRES.3 parti:GEN.SG styrelse:GEN.SG

stalčiuose mano pareiškimas.

låda:LOK.PL min ansökan:NOM.SG

’Det är redan tre månader som min ansökan ligger i partiledningens lådor.’ (KT)

2. TIDSANGIVELSER FÖR STÄNDIG UPPREPNING

2.1. Påståenden av typen kas mėnuo ‘varje månad’

I stora delar av Litauen sätts tidsangivelsen för en regelbundet återkommande handling i nominativ, varvid substantivet alltid föregås av kas ‘varje’ (i detta fall

¹¹ Vgl. Valiulytė (1998: 261): „O prie vardininko su pažyminiu arba su valdomu kilmininku (pvz., šimtas metų) dalelytės jau buvimas yra fakultatyvus arba jos visai gali nebūti“ („Im Falle eines Nominativs mit Attribut oder von ihm regierten Genitiv (z. B. šimtas metų ‘hundert Jahre’) ist die Partikel jau fakultativ oder kann ganz fehlen“).

¹² Att det är en sådan visar användningen av det modala bus där.

DER NOMINATIV IN ZEITADVERBIALEN

47

oböjligt), numera också kiekvienas ‘var och en’, dialektalt föregås det i stället för kas också av det likbetydande kožnas, som lånats in från slaviskan.

Skriftspråket undviker nominativ i förbindelsen kas + tidsangivelse. En genomgång av motsvarande exempel i textkorpusen för dagens litauiska språk (KT)¹³ visade större variation i förhållandet mellan nominativ och ackusativ:

TABELL 2: KAS + TIDSANGIVELSE

TIDSANGIVELSE

SG

NOM PL

SG

AKK PL

år (varje år / varje X år)

173

496¹⁴

-

66

mėnuo

8¹⁵

105

315

92

valanda

2

26

73

48

minutė

8

45

47

28

Det är uppenbart att ackusativ singular klart dominerar. I plural varierar förhållandena från lexem till lexem, men de båda kasusformerna är ändå någorlunda jämnt företrädda. Helt ur mönstret faller metai, som klart föredrar nominativ.

Förbindelsen mellan kas och nominativ, särskilt i generaliserande utsagor som ordspråk, är i litauiskan inte begränsad till tidsadverbial, utan används även med adverbial med lokal betydelse:

(10)

Kas

vad:NOM

namai

hus:Nom.Pl

—

tai

det:ADV

dūmai.

rök:Nom.Pl

’Där det finns ett hus, finns det också rök.’ (Citerat efter Paulauskienė 1989: 74.)

Medan de båda satsdelarna i det senare exemplet fortfarande kan betraktas som självständiga, där de båda nominativformerna syntaktiskt kan förstås som bestämningar till den tänkbara kopulan yra ’är’, är detta mer problematiskt i exempel (9), där kas metai är helt integrerat i satsen som tidsadverbial. Frågan är om nominativformen inte helt enkelt utlöses av pronomenet kas? Kas är först och främst frågepronomen för personer såväl som saker i nominativ (’vem/vad’), men också relativpronomen och används även generaliserande (kas nors ’någon’). I

¹³ Fyra tidsbestämningar i kombination med kas undersöktes exemplifierande, nämligen mėnuo ’månad’, metai ’år’, valanda ’timme’ (med undantag för plurale tantum metai undersöktes både singular och plural) samt minutė.

¹⁴ Endast belägg där det fanns minst 5 belägg i ackusativ räknades. Nominativens övervikt är mycket tydlig här.

¹⁵ För mėnuo granskades endast beläggen från nationell och regional press, eftersom förhållandena framgår tydligt.

48 |

M A R K U S R O D U N E R

I alla dessa funktioner är det böjligt. Slutligen används det framför allt i talspråk i betydelsen ’varje’, varvid själva pronomenet inte böjs. Vi säger alltså kas (Nom.Sg) metai (Nom.Pl) ’varje år’ utan numeruskongruens mellan kas och substantivet. Mot en kausal förbindelse mellan kas och nominativ talar emellertid det faktum att substantivet som kas står till kan förekomma i olika kasus, som i: kas trečiame (tredje:Lok.Sg) posėdyje (möte:Lok.Sg) nedalyvauja ’han deltar inte vid vart tredje möte’¹⁶.

2.1.1. Mellanslutsatser

Fraenkel (1928) meint in Bezug auf die hier diskutierte Struktur, dass diese eigentlich ein „aus Pronomen und Substantiv bestehender Relativsatz“ sei, der „vom Sprechenden als adverbiale Bestimmung des regierenden Satzes betrachtet werden kann“ und führt zur Untermauerung seiner Theorie Parallelen aus dem Polnischen wie co raz (= lit. kas kartas) ‘jedes Mal’, co rok (= lit. kas metai) ‘jedes Jahr’17 an. Wenn ich diese Hypothese Fraenkels richtig verstehe, müsste man von einer zugrundeliegenden korrelativen Struktur des Typs kas metai, tas... ‘was Jahr <ist>, das...’ ausgehen¹⁸. Diese müsste allerdings schon in einer früheren Phase der Sprachentwicklung fast durchgängig als Adverbiale in den Satz integriert worden sein, da im heutigen Litauischen kaum Beispiele für die Zwe Satzstruktur existieren.

2.2. Tidsadverbial av typen visas laikas ’hela tiden’

Tidsadverbial där substantivet modifieras av visas ’hel, (Pl) alla’ kan delas in i tre grupper, av vilka den första står i direkt relation till de utsagetyper som diskuteras i avsnitt 1.1, den andra till dem i avsnitt 2.1 och den tredje till dem i avsnitt 3.

a. Den första gruppen utgörs av utsagor av typen jog mokyklos nelankęs jau visas (hel:Nom.Sg.M) mėnuo (månad:Nom.Sg) ’att han redan har låtit bli att gå i skolan i en hel månad’ (KT). Sådana satser kan på grund av sin struktur och semantik likställas med de satser som behandlades ovan i avsnitt 1.1, varvid tidsangivelsen här dessutom modifieras av visas. I stället för jog mokyklos nelankęs jau mėnuo ’att han redan har låtit bli att gå i skolan i en månad’ heter det nu jog mokyklos nelankęs jau visas mėnuo ’att han redan har låtit bli att gå i skolan i en hel månad’. Båda satserna är troligen i

¹⁶ Även här är dock nominativ möjlig i talspråkligt respektive dialektalt språkbruk: kas trečias posėdis nedalyvauja.

¹⁷ Möjligheten att strukturen lånats in från polskan bör undersökas närmare.

¹⁸ Motsvarande utsagor har jag inte stött på i tidsangivelser på litauiska. Däremot passar exemplet kas namai – tai dūmai (ex. 10) väl in här. På samma sätt citerar Fraenkel (1928: 32) ett exempel från polskan med korrelativ tvåsatsstruktur: co (vad:Nom) autor (författare:Nom.Sg), to (det:Nom) osobna (särskild:Nom.Sg.F) metoda (metod:Nom.Sg) ’varje författare har sin egen metod’.

DER NOMINATIV IN ZEITADVERBIALEN | 49

I deras utsagestruktur är de knappast möjliga att skilja från varandra, vilket innebär att det som sades ovan i avsnitt 1.1 i sak också gäller här. Verbet står här liksom där oftast i presens; även här beskrivs alltså en handling/ett tillstånd som börjar vid en viss tidpunkt i det förflutna och sträcker sig över hela tidsperioden fram till nu (eller, när det gäller ett verb i preteritum, fram till referenstiden i det förflutna), respektive, när det gäller handlingar, upprepas under hela tidsperioden ¹⁹.

b. Den andra gruppen, som enligt min mening bör skiljas från denna, utgörs av utsagor av följande slag (inspelningar från Musteika, Varėnos rajonas):

(11) Visas laikas sėjom. hela:NOM.SG.M tid så:PRET.1.PL ‘Vi sådde hela tiden.’

I det föregående exemplet används den litauiska motsvarigheten till tyskans die ganze Zeit med preteritum. Semantiskt framgår det inte av denna utsaga om den långvariga handlingen (visas laikas) fortfarande pågår eller inte. Utifrån samtalsförloppet kan man dock anta att den avser en lång tidsperiod fram till en ospecificerad tidpunkt i det förflutna, eftersom utsagan bör förstås som ett svar på intervjuarens föregående frågor (nämligen om man förr sådde råg). De skiljer sig från de strukturer som diskuterades i 1.1, och särskilt från exempel (2), som överensstämmer med de här nämnda exemplen vad gäller tempus, genom att ingen startpunkt anges här och det inte heller är klart om handlingen eventuellt upprepas fram till talögonblicket. Vi kan inte heller hänföra dem till exempel (12), som citeras längre ned, eftersom där en avslutad tidsperiod i det förflutna beskrivs, även om den inte är tydligt lokaliserad, medan vi här har att göra med en tidsperiod i det förflutna som är öppen i båda ändar (och eventuellt fortgår fram till nutiden). Däremot passar dessa exempel, med sin semantik av en lång, oavslutad tidsperiod, väl ihop med de temporala adverbial av typen dieną naktis ‘dag och natt’ som behandlas i 2.3.

Den senast diskuterade konstruktionen förekommer nästan uteslutande med substantivet laikas ‘tid’ (eller lånordet česas ‘dass.’), vilket tyder på ett redan stelnat uttryck. Dessutom kunde jag inte hitta något exempel från skriftspråket i KT, bara ett enda, tydligt dialektalt exempel: Dainavau (sjunga:PRET.1.SG) visas laikas per visų (hela:ACK.SG) gyvenimų (liv:ACK.SG) ‘jag har sjungit hela livet’.

c. I LKT (199) finns också ett exempel på en utsaga i det förflutna som omfattar en avgränsad tidsperiod:

¹⁹ Jämför för sådana utsagor med preteritum: jau visas mėnuo neĮjo ‘det hade inte regnat på en hel månad’.

50 |

MARKUS RODUNER

(12) hon var sjuk hela natten –

hon sjuk vara:PRET.3 hela:NOM.SG.F natt:NOM.SG

nuomerali turi

epilepsi:ACK.SG ha:PRES.3

‘Hon var sjuk hela natten – hon har epilepsi.’

Exemplet kommer från byn Žalioji (Vilkaviškio r.) i sydvästra Litauen, inte långt från gränsen till Kaliningrad oblast och Polen²⁰. På grund av sin struktur kan den här citerade meningen räknas till de utsagor som behandlas i avsnitt 3.

2.2.1 Paralleller från ryska dialekter

Nominativiska tidsadverbial förekommer också i vissa nordryska och några central- och sydryska dialekter. Även här står tidsadverbial i nominativ i förbindelse med ves’ ’helt’, jfr exemplen som diskuteras hos Kuz’mina (1993: 14–15). Ofta kongruerar ves’ ’helt’ i central- och sydryska dialekter inte i kasus med substantivet: ves’ står i ackusativ, medan substantivet står i nominativ, som i vsju (helt:Akk.Sg.F) zima-to (vinter:Nom.Sg.F-generisk) delal sanki ’Jag åkte kälke hela vintern’ (exempel från Kuz’mina 1993: 15). Detta tyder på en gradvis ackusativisering, i riktning mot dagens skriftspråkliga standard med enbart ackusativiska tidsadverbial av typen vsju zimu ’hela vintern’. Dessa uttryck är emellertid redan så starkt lexikaliserade (enligt Kuz’mina, ibid.) att det ursprungliga nominativet zima används dialektalt som adverb (’om vintern’).

2.2.2 Mellanslutsatser

Det är problematiskt att försöka tolka motiveringen till valet av nominativ här. En tolkning i termer av den ovan skisserade inordningen av en nominalmening är knappast aktuell här²¹. Jag ser i varje fall ingen anledning att återföra en mening som visas laikas bičių laikėm ’vi höll bin hela tiden’ på **visas laikas buvo (toks), kad bičių laikėm ’det var hela tiden (så) att vi höll bin’ eller något liknande. Att postulera yttranden av den senare typen som grund är också tveksamt, eftersom sådana – till skillnad från de ofta förekommande meningar som diskuterades ovan i avsnitt 1.1 och senare förkortades – inte kan beläggas.

2.3 Tidsbestämningar av typen diena naktis ’dag och natt’

En annan grupp av tidsadverbial i nominativ utgörs av yttranden som beskriver en handling som utförs habituellt hela tiden eller som brukade utföras—

²⁰ Att det inte rör sig om ett enstaka exempel framgår av följande mening från samma dialektgrupp: sėdėjom visą (helt:Nom.Sg.F) naktis (natt:Nom.Sg) ’Vi satt där hela natten’.

²¹ Fraenkel nämner inte strukturen visas vakaras i sin framställning av inskjutna nominalmeningar som integreras som adverbial i hela satsen (kapitel 5). Därför är det oklart om han också anser att den har uppstått ur en ursprungligen självständig nominalmening.

Der Nominativ in Zeitadverbialen

51

bör och oftast bestå av två tidsbeteckningar (t.ex. ’dag och natt’, ’morgon och kväll’ m.fl.). Denna utsagetyp bör semantiskt betraktas i nära samband med det omedelbart föregående (visas laikas ’hela tiden’). I båda fallen rör det sig om generaliserande tidsangivelser som är förbundna med vanemässiga handlingar. Tidsadverbial av denna struktur tycks redan utgöra fasta uttryck, som också är fullt brukliga i skriftspråket:

(13) … kad rytas vakaras kasdien jis praeinąs ta Veronikos gatve į darbą ir namo att morgon: kväll:NOM.SG dagligen hanNOM passera:PPRA.NOM.SG.M denna:INS.SG.F Veronika:GEN gata:INS.SG till och från arbetet … ’att han varje morgon och kväll går längs Veronikas gata till och från arbetet’ (KT)

Det kan mycket väl vara så att dessa uttryck ytterst går tillbaka på parataktiska småsatser av typen buvo rytas, buvo vakaras, ir jis vis miegojo ’det var morgon, det var kväll, och han sov hela tiden’, vilka sedan införlivades som fasta uttryck i talarnas ordförråd.

3. TIDSADVERBIAL FÖR TIDSLÄNGD I FÖRBINDELSE MED AVSLUTADE HANDLINGAR

I LKT (263) finner vi ett intressant påstående som visar att nominativ också kan stå i tidsbestämningar som uttrycker en tidslängd i det förflutna i förbindelse med ett teliskt verbalt yttrande:

(14) kariumenė(je) prabuvau trys metai armé:Lok.Sg tillbringa:PRAET.3 tre:NOM.PL år:NOM.PL ’Jag tillbringade tre år i armén.’

Nominativen i detta påstående låter sig varken förklaras tillfredsställande genom Šukys formulering om möjligheten att använda nominativiska tidsadverbial tillsammans med vissa pronomen och särskilt i kombination med jau, eller genom Jablonskis tolkning av nominativiska tidsbestämningar som förkortningar, dvs. integrering av en appositionell sats genom att det verbala yttrandet utelämnas. Valiulytė anför inte heller några exempel av typen i ex. (14), utan förnekar rentav (jfr Valiulytė 1998: 262) möjligheten att sådana tidsadverbial förekommer i nominativ²². Däremot skulle

²² Så skriver hon där att både nominativ och ackusativ är möjliga i ett påstående som laukia jau valanda (Nom) / valandą (Akk) ’han har redan väntat i en timme’, varvid nominativ är den dominerande formen. En förbindelse med ett teliskt verbalt yttrande i det förflutna är enligt Valiulytė (a.a.) möjlig endast med ackusativ (pralauke valandą (Akk) ’han väntade i en timme’), men inte med nominativ (*pralauke valanda (Nom)). Det ovan anförda exemplet motsäger dock detta.

52 |

MARKUS RODUNER

Här kan en förklaring av nominativformen genom kvantifiering passa väl. Eftersom nominativformen här knappast kan förklaras på något annat sätt måste vi nog utgå från att vissa kvantifierande bestämningar utlöser respektive gynnar förekomsten av detta kasus. Som stöd för denna teori kan även exempel på direkta objekt i nominativ vid verbet kainuoti ”kosta”, vilka annars knappast går att fånga in, tjäna:

(15) Vienkartinis apsilankymas suaugusiems kainuoja 7 litai enstaka:NOM.SG besök:NOM.SG vuxna:DAT.PL kosta:PRAES.3 litas:NOM.PL ’Ett enstaka besök för vuxna kostar sju litas.’ (KT)

Under våra fältforskningsresor noterade vi i Smarliūnai (Lazdijų r.), utöver kainuoti + NOM, som hörs i stora delar av Litauen och, vilket det icke-isolerade exemplet från KT belägger, också är tämligen vanligt i skriftspråket, även följande yttrande:

(16) Tris litai mokėjo dabar tre:AKK litas:NOM.PL betala:PRAET.3 nu ’Tre litas betalade man nu.’

Här har förhållandet mellan nominativ och ackusativ blivit helt förvirrat: räkneordet trys står visserligen i den ackusativ som man kan förvänta sig i skriftspråket, men kongruerar inte med substantivet, som här i enlighet med vår hypotes om nominativbruk efter vissa kvantifierande bestämningar står i nominativ²³.

4. NOMINATIVISKA NOMINELLA TIDSADVERBIAL I OPERSONLIG OMGIVNING

Tidsadverbial i nominativ som förekommer tillsammans med en infinit verbalform utgör en egen kategori, eftersom nominativformen här står i direkt samband med den systematiskt opersonliga satsstrukturen²⁴, som också betingar förekomsten av nominativobjekt²⁵²⁶. Jablonskis (1957: 559–560) anger visserligen å ena sidan tidsadverbial i nominativ som en självständig kategori, men ger längre ned (1957: 562) exempel sida vid sida på den nominativ han betecknar som subjektsnominativ

²³ Fenomenet med kasusinkongruens i detta litauiska exempel förefaller, såvitt jag kunnat se, vara unikt för litauiskan, men har en parallell i tidsadverbial i vissa ryska dialekter, såsom i det ovan nämnda exemplet všju zima ’under hela vintern’. För exempel på nominativ vid mängdangivelser i lettiskt talspråk, se avsnitt 7.

²⁴ Zum Begriff vgl. Timberlake (1974).

²⁵ Zum Begriff NOMINATIVOBJEKT vgl. Timberlake (1974), Ambrazas (2001) mit weiterführender Literatur.

²⁶ Om sambandet mellan nominativobjekt och tidsadverbial i nominativ i ryska dialekter, där de båda fenomenen liksom i litauiskan i stor utsträckning

DER NOMINATIV IN ZEITADVERBIALEN

53

(veiksnio vardininkas)²⁷ betecknade kasus (enligt dagens förståelse nominativobjekt i förbindelse med infinita verbformer (infinitiv, particip)) – liksom sådana där en nominal tidsbestämning står vid samma infinita verbformer. Så finns där (1958: 562, Bsp.1), utöver: teko (zufallen:PRAET.3) pagaliau arkliui griežtas (ernst:NOM.SG.M) žodis (Wort:NOM.SG) tarti ”till slut måste jag ändå säga några allvarsord till hästen”; mums teks (zufallen:FUT.3) ištisi (ganz:NOM.PL) metai (Jahr:NOM) drauge gyventi ”Vi kommer att behöva leva tillsammans ett helt år”.

Närheten mellan tidslängdsadverbial och direkta objekt (jfr Holvoet u. Semėnienė 2004: 21–22) gör det plausibelt att nominativobjekten har varit/är ett stöd för bevarandet av nominativa tidsadverbial. Negerade tidslängdsangivelser står i genitiv, liksom negerade direkta objekt:

(17) Nemačiau nė vieno dramblio. se:NEG.PRAET.1.SG inte en:GEN.SG.M elefant:GEN.SG ”Jag har inte sett en enda elefant.”

(18) Nelaukiau nė vienos dienos. vänta:NEG.PRAET.1.SG inte en:GEN.SG.F dag:GEN.SG ”Jag väntade inte en enda dag.” (Båda exemplen från Holvoet u. Semėnienė 2004: 21.)

På samma sätt förhåller det sig emellertid också med tidslängdsadverbial och direkta objekt i opersonliga konstruktioner. Här står båda i de dialekter som känner dem i nominativ (jfr exempel ovan). Objekt/tidslängdsangivelser fungerar på liknande sätt även i finska, eller snarare östersjöfinska, som ofta (jfr Timberlake 1974, Ambrazas 2001) har satts i samband med nominativobjekt i litauiska och även ryska dialekter:

(19) Olen Suomessa viikon vara:PRAES.1.SG Finland:INE.SG vecka:GEN/AKK ”Jag är i Finland i en vecka.”

En ole Suomessa viikkoa vara:NEG.PRAES.1.SG Finland:INE.SG vecka:PAR.SG ”Jag är inte i Finland en vecka.”

identischen Dialektgebiet vorkommen, vgl. Kuz’mina (1993: 15): „Očen’ verojatno, čto vremennye konstrukcii, vključajuščie v svoj sostav im. padež ed. čisla suščestvitel’nyx žen. roda, genetičeski svjazany s ob”ektnymi, odnako v nastojaščee vremja territorii rasprostranenija étix dvux tipov konstrukcij sovpadajut liš’ častično“ („Es ist sehr wahrscheinlich, dass die temporalen Konstruktionen, die einen Nominativ Singular femininer Nomina beinhalten, genetisch mit den Objektkonstruktionen [d. h. Nominativobjekt – Anm. d. Verfassers] zusammenhängen, zumal zur heutigen Zeit die Verbreitungsgebiete dieser zwei Konstruktionen in der Mehrzahl der Fälle zusammenfallen“).

²⁷ På sidan 560, § 6 skriver Jabl1: ”Vi använder subjektets nominativ (§ 1, mening 4, 5) ofta och på ett inte helt enkelt sätt i vårt språk: vi sammanfogar den i meningen med vissa infinitiver och, mer sällan, gerundier” (”Denominativformen för subjektet använder vi i vårt språk ofta även på ett inte helt vanligt sätt: vi sätter in den i meningen tillsammans med vissa infinitiver och, mer sällan, gerundier”).

54 |

MARKUS RODUNER

Suomessa ollaan viikko

Finnland:INE.SG sein:IMP Woche:NOM

’Man är en vecka i Finland.’ (Exempel från Karlsson 2000: 125.)

5. NOMINATIV FÖR ATT UTTRYCKA TIDPUNKTEN / TIDSRYMDEN DÅ NÅGOT HÄNDER

Ett anmärkningsvärt exempel på angivande av en tidsrymd under vilken något sker med nominativ finns hos Jablonskis (1957: 559):

(20) Šie metai mažą tebus šieno.

dies:NOM.PL Jahr:NOM wenig:NOM.SG.N sein:FUT.3 Heu:GEN.SG

’I år blir det bara lite hö.’

In den Grammatiken der litauischen Sprache, bei Šukys (1998) und Valiulytė (1998) wird das Nomen metai in temporaler Funktion nur in zwei Kasus, dem Instrumental (auf die Frage ‘wann?’) und dem Akkusativ (auf die Frage ‘wie lange?’) angeführt. Jablonskis (1957: 560) versucht das von ihm selbst beigebrachte, bemerkenswerte Beispiel als eingeschobenen Satz zu erklären:

šie metai negeri, mažą tebus šieno. ’Det här är inget bra år, det blir bara lite hö.’

> šie metai mažą tebus šieno. ’I år blir det bara lite hö.’

Det är dock fortfarande oklart för mig varför ett påstående šie metai negeri, mažą tebus šieno skulle förkortas till šie metai mažą tebus šieno. Genom förkortningen går ett väsentligt delpåstående förlorat, nämligen att året inte är bra (eländigt). Naturligtvis implicerar šie metai mažą tebus šieno att det här är ett dåligt år, men varför skulle vi anta att den här meningen har uppstått genom förkortning? Det enda skälet jag kan se är att det nominativa tidsadverbialet, som annars inte går att klassificera, på så vis ”förklaras” på enklast möjliga sätt²⁸.

6. X METAI PRIEŠ / PO… ”SÅ MÅNGA ÅR FÖRE / EFTER…”

En sista grupp som bör behandlas separat utgörs av utsagor av typen du metai prieš karą ”två år före kriget”; jfr följande exempel:

(21) … kad sužadėtinis kelios valandos prieš pasipiršdamas

att fästman:NOM.SG några:NOM.PL.F timme:NOM.PL före fria:HPRT

²⁸ Att detta šie metai inte hänger fritt i luften beläggs av adverbet šiemet, enligt LKŽe även šiemetai, som i šiemetai mirė (Dusetos, Zarasų r.). Šukys (1998: 84) ger ytterligare följande exempel på nominativ i temporal adverbialfunktion: Kiti (ander:NOM.PL) metai (Jahr:NOM) irgi nesušalsim, turėsim kuo kūrent ”Nästa år kommer vi inte heller att frysa ihjäl, vi kommer att ha tillräckligt att elda med”. Här finns också den till adverb stelnade formen kitimet (se LKŽe).

DER NOMINATIV IN ZEITADVERBIALEN

| 55

mylėjos su kita moterimi älska:PRAET.3.REFL med en annan kvinna ”… att hennes fästman några timmar före frieriet hade sex med en annan kvinna.”

I fråga om denna konstruktion är det däremot tveksamt om den har status som tidsadverbial. Visserligen måste kelios valandos prieš pasipiršdamas som helhet förstås som ett tidsadverbial, men kelios dienos ensamt syftar inte på något eventuellt verbalt predikat utan preciserar prieš pasipiršdamas. Nominativ som bestämning inom ett temporaladverbial kräver i alla händelser en förklaring. I skriftspråket skulle man även här hellre använda ackusativ, jfr:

(22) Kelerius metus prieš lėktuvo pagrobimą einige:AKK.PL.M Jahr:AKK.PL vor Flugzeug:GEN.SG Kidnapping:AKK.SG P. Brazinskas įvairiais kanalais rinko informaciją.

”Några år före flygplanskapningen samlade P. Brazinskas in information via olika kanaler.” (KT)

Även här är den återkommande kombinationen av kvantifiering med nominativ påfallande.

7. NOMINATIVISKA TIDSADVERBIAL I LETTISKA?

Eftersom även lettiskan, om än mycket mer sällan än litauiskan, har nominativobjekt (jfr Ambrazas 2001), kan man också där förvänta sig spår av tidsbestämningar i nominativ. Hos Sokols, red. (1962) nämns inte möjligheten av tidsadverbial i nominativ. Gāters (1993) anför däremot några exempel på detta, vilka han, liksom Jablonskis (1957) och Fraenkel (1928), uppfattar som inskott integrerade i satsen. Ett av exemplen är följande:

(23) Jāni, tava zāle Brīži stāvu brīži gulu Jānis:Vok du:Nom.Sg.F gräs:Nom ögonblick:Nom.Pl upprätt ‘Jānis, ditt [gräs som ska plockas på johannesnatten] gräs [= penis] <är> ibland [ordagrant ‘ögonblick’] upprätt, ibland slak.’ (Gāters 1993: 73)

Här står nominativ dock i stället för instrumental²⁹. Ett annat intressant faktum som nämns där är att pronomenet kas ’vem, vilken’ även i lettiskan kan kombineras med nominativ i adverbiala uttryck (jfr avsnitt 2.1). Han anför bland annat följande exempel: kas svādine (söndag:Nom), gonūs gōju ’varje söndag vallade jag hjorden’ (Gāters 1993: 241) och jämför

²⁹ Detta stämmer i sin tur återigen med exempel 19 ovan.

56 |

MARKUS RODUNER

det med litauiska utsagor av typen kas vakaras ’varje kväll’. Dessa kan emellertid i sin tur vara en efterbildning av ett motsvarande uttryck på polska (jfr fotnoterna 17 och 18).

Nau (1998: 15) erwähnt, dass im Lettischen in der Umgangssprache von den Numeralia 2-9 modifizierte Nomina im Nominativ statt im aufgrund ihrer syntaktischen Funktion erforderlichen Kasus stehen können:

(24)

Četri gadi mēs tikai no tiem desmit

fyra:NOM år:NOM.PL vi:NOM bara från dessa:DAT.PL tio

nodzīvojām tur; tad mēs atlaida mājās

bo:PRAET.1.PL där sedan vi:AKK släppa:PRAET.3 hem

’Vi tillbringade bara fyra av dessa tio år där, sedan lät man oss gå.’ (Nau, där.)

8. SLUTSATSER

Under diskussionen av de olika typerna av utsagor där nominativiska tidsadverbial förekommer har tre olika lösningar tagits upp för hur nominativ i adverbialfunktion skulle kunna motiveras eller åtminstone förklaras. Dessa är:

a. Nominativet var ursprungligen en del av en egen nominalmening eller subjekt i en parataktisk sats, som sedan integrerades i huvudsatsen som adverbial.

b. Nominativet motiveras av vissa pronomina som modifierar substantivet (möjligen som en del av ett fast uttryck).

c. Nominativet förekommer i kvantifierande tidsangivelser (framför allt, men inte enbart, med tal).

Den första förklaringsvägen följs bland andra av Jablonskis och Fraenkel. Jablonskis (1957: 560) menar följande om nominativ i tidsadverbial i litauiskan:

”Detta nominativiska adverbial eller någon annan sekundär satsdel har väl uppstått i språket huvudsakligen genom förkortning eller utelämning – ur en hel viss sats, där denna nominativ kunde fungera som subjekt, eller ur en inskjuten sats: ur šie metai negeri, maža tebus šieno...; brolis, bus jau visi metai, serga (kaip serga)...; jis, jau kelinti metai baigiasi, kai ją lankauja...”

(”Detta nominativiska adverbial eller någon annan sekundär satsdel har väl uppstått i de flesta fall genom förkortning eller utelämning – ur en hel sats, där denna nominativ kunde vara subjekt, eller ur en inskjuten sats: ur šie metai negeri, maža tebus šieno...; brolis, bus jau visi metai, serga (kaip serga)...; jis, jau kelinti metai baigiasi, kai ją lankauja...”.)

Dieselbe Hypothese wird auch von Fraenkel (1928, Kap. 5, 30ff.) vertreten, wo er den Nominativ in eingeschobenen, ursprünglich selbständigen Sätzen behandelt.

Den utgör en rimlig förklaring till de utsagor som diskuteras i 1.1 och 1.1.1; jfr mellanslutsatserna i 1.2. Utsagorna av typen jau trys mėnesiai respektive jau trečias mėnuo betecknar båda, liksom när de dessutom modifieras av visas, …

DER NOMINATIV IN ZEITADVERBIALEN

57

De citerade påståendena (jau visas mėnuo) uttrycker en tidsperiod från en punkt A i det förflutna fram till referenstiden, eller i presensfall fram till talögonblicket och därefter, inte en avslutad tidsperiod. Denna särskilda semantik kan, utöver kvantifieringen, också stödja nominativ.

Vissa uttryck, såsom šìe / kiti metai, är sannolikt redan helt stelnade, eftersom de inte längre kan bildas produktivt utifrån andra tidsbeteckningar. Begränsningen till vissa lexem tyder på en lexikalisering, sådan som kan observeras i dialektal ryska zima ’på vintern’. Detsamma gäller sannolikt visas laikas och rytas vakaras.

För de övriga grupperna av nominativiska tidsadverbial är förklaringsläget något mer komplicerat, eftersom det där, åtminstone i dagens språk, knappast finns några rester kvar av den postulerade parataktiska strukturen. I diskussionen av de enskilda punkterna visade det sig att påståendet karīuomeneje prabuvau trys metai i exempel 14 och påståendena av typen visas laikas sėdavom ’vi sådde hela tiden’ (detta är, som nämnts ovan, sannolikt redan ett stelnat uttryck) inte låter sig förklaras genom antagandet att en parataktisk sats integrerats. Vi måste utgå från att de kvantifierande bestämningarna här gynnar nominativ, vilket bekräftas av de vardagsspråkliga exemplen från lettiskan.

QUELLEN

KT – Textkorpus der litauischen Gegenwartssprache des Zentrums für Computerlinguistik, Vytautas-Magnus-Universität, Kaunas, donelaitis.vdu.lt

LKT – Lietuvių kalbos tarmės. Chrestomatija. Sudarė E. GRINAVECKIENĖ, A. JONAITÝTĖ, K. MORKŪNAS, B. VADAGIENĖ, A. VIDUGIRIS, Vilnius: Mintis, 1970.

LTCh – Lietuvių tarmių chrestomatija. Sudarė R. BABEVIČIŪTĖ, A. IVANAUSKAITĖ, A. LESKAUSKAITĖ, E. TRUMPA, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2004.

LKŽe – elektronische Variante des Wörterbuchs der litauischen Sprache, www.lkz.lt

LITERATUR

AMBRAZAS, V., red., 1996: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Antrasis pataisytas leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

AMBRAZAS, V., ed., 1997: Lithuanian Grammar, Vilnius: Baltos lankos.

AMBRAZAS, V., 2001: On the development of the nominative object in East Baltic. In: Dahl, V., Koptjevskaja-Tamm, M., eds., The Circum-Baltic Languages. Typology and Contact 2. Grammar and Typology, Amsterdam–Philadelphia: John Benjamins.

FRAENKEL, E. 1928: Syntax der litauischen Kasus, Kaunas: Valstybės spaustuvė.

GĀTERS, A. 1993: Lettische Syntax. Die Dainas. Herausgegeben von Hildegard Radtke, Frankfurt etc.: Peter Lang.

HOLVOET, A., SEMĖNIENĖ, L. 2004: Linksniu teorijos pagrindai. In: Holvoet, A., Semėnienė L., red., Gramatinių kategorijų tyrimai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 11–33.

JABLONSKIS, J. 1957: Linksniai ir prielinksniai. In: id., Rinktiniai raštai 1, sudarė J. Palionis, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

KARLSSON, F. 2000: Finnische Grammatik. Übertragen aus dem Finnischen von K.-H. Raabe. Bearbeitet von C. Hasselblatt und P. Jääsalmi-Krüger, Hamburg: Buske.

KUZ’MINA, I. B. 1993: Sintaksis russkix govorov v lingvogeografičeskom aspekte, Moskva: Nauka.

58 |

MARKUS RODUNER

Labutis, V. 1998: Lietuvių kalbos sintaksė. Antrasis pataisytas leidimas, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

Lafitte, P. 1978: Grammaire basque (Navarro-labourdin littéraire), Donostia: ELKAR.

Nau, N. 1998: Latvian, München–Newcastle: LINCOM Europa.

Paulauskienė, A. 1989: Gramatinės lietuvių kalbos vardažodžių kategorijos, Vilnius: Mokslas.

Rathert, M. 2000: A semantics for durative adverbs. web.uni-frankfurt.de/fb10/rathert/publikationen/downloads/Proc-Band-Artikel/console-pr-mB.pdf

Sokols, E., red., 1962: Mūsdienu latviešu literārās valodas gramatika 2. Sintakse, Rīga: LPSR Zinātņu akadēmijas izdevniecība.

Šukys, J. 1998: Lietuvių kalbos linksniai ir prielinksniai: vartosena ir normos, Kaunas: Šviesa.

Timberlake, A. 1974: The nominative object in Slavic, Baltic, and West Finnic, München: Sagner. (Slavistische Beiträge, 82.)

Ul vydas, K. 1969: Vienaskaitos vardininko kilmės prieveiksmiai. Lietuvių kalbotyros klausimai 9, 7–15.

Ul vydas, K., red., 1976: Lietuvių kalbos gramatika 3. Sintaksė, Vilnius: Mokslas.

Valeckienė, A. 1998: Funkcinė lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Valiulytė, E. 1998: Dabartinės lietuvių kalbos sintaksiniai sinonimai. Vietos, laiko ir priežasties raiška, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Markus Roduner Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, 10308 Vilnius, Lietuva markus@spl ius.lt

Gauta 2005 06 01