This is a machine-generated translation of the original document and may contain errors, omissions, or changes in meaning. Do not rely on this translation for quotations, citations, or authoritative references. Please consult and cite the original document.
SUBSTANTIV MED SUFFIXET -ISTAS, -Ė UR VARIATIONENS, NORMERNAS OCH DEN NUTIDA STANDARDLITAUISKA SUBSTANDARDISERINGENS PERSPEKTIV¹
Substantiv med suffixet -istas, -ė ur perspektivet variation, norm och substandardisering av det nutida standardlitauiska språket
S A M M A N F A T T N I N G
Artikelns studieobjekt är ord med suffixet –istas, –ė, som betecknar personer och i nutida litauiskt språkbruk kännetecknas av variation, normfluktuationer och innovationer. Syftet är att fastställa möjliga samband mellan användningen av nya hybrida avledningar med detta suffix och standardlitauiskans substandardiseringsprocess, som uppvisar betydande likheter med dynamikmodellerna för europeiska standardspråk.
Fram till början av 2000-talet kunde suffixet –istas, –ė i litauiskan främst urskiljas i lånord (internationella ord) som betecknar personer efter yrke, verksamhet och liknande. En granskning av denna typ av neologismer som registrerats i databasen över litauiska neologismer, liksom av deras ordbildnings- och semantiska egenskaper samt användningskontexter, visar strukturella och funktionella innovationer. För det första ökar i det oreglerade litauiska språkbruket (substandarden), som har lägre prestige än standardspråket, antalet hybrida avledningar – bildade av en inhemsk rot och det lånade suffixet
¹ Tack till artikelns granskare, som har lämnat värdefulla kommentarer och tillägg och inte ifrågasatt själva idén om substandardisering.
Straipsniai / Articles
177
Page 2
RITA MILIŪNAITĖ
suffixet –istas, –ė. För det andra används omkring två tredjedelar av sådana hybrider för att beteckna personer utifrån deras oönskade, improduktiva eller skadliga verksamhet och har en negativ konnotation. Alla deras intrång i standardlitauiskt språkbruk (medierna) kan betraktas som ett av tecknen på standardspråkets substandardisering.
Artikeln undersöker substantiv med suffixet –istas, –ė, som används för att beteckna personer. Dessa ord kännetecknas av variation, normfluktuation och innovation i det nutida litauiska språket. Artikeln syftar till att fastställa potentiella samband mellan användningen av nya hybrida avledningar med detta suffix och processen med standardlitauiskans substandardisering, vilken uppvisar betydande likheter med den dynamik som observeras i europeiska standardspråk.
Fram till början av 21st-talet förekom suffixet –istas, –ė i litauiskan främst i lånord som användes för att benämna personer utifrån deras yrke, verksamhet etc. Efter en granskning av neologismer av denna typ som registrerats i databasen över litauiska neologismer, liksom deras semantiska egenskaper och användningskontexter, konstateras strukturella och funktionella innovationer. För det första ökar i litauiskt språkbruk med lägre prestige (substandard) antalet hybrida avledningar som kombinerar inhemska rötter med det lånade suffixet –istas, –ė. För det andra har omkring två tredjedelar av dessa hybrider negativa konnotationer och används för att beteckna personer som ägnar sig åt oönskad, improduktiv eller skadlig verksamhet. Deras inträde i det standardlitauiska språket (huvudmedierna) kan ses som ett av tecknen på standardspråkets substandardisering.
I europeiska länder, exempelvis Tyskland, Danmark, Italien, Belgien med flera, kan man i början av 2000-talet iaktta likartade, om än på grund av olika samhällens historia och utveckling särpräglade, dynamiska processer i språk och språkvarieteter. Förhållandet mellan standardspråkets normer och variation förändras (Kristiansen 2021: 667): den traditionella kodifierade normen försvagas och det offentliga språkbruket blir allt mer varierat. Därför ställs med rätta frågan hur dessa processer ska bedömas: som en folkliggöring av standardspråket (demotisering, dvs. en utvidgning av standardspråkets normer med socialt och funktionellt markerade varianter med lägre prestige), eller som destandardisering – en försvagning av standardspråkets ställning (vilket skulle vara motsatsen till
178
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 3
Daiktavardžiai su priesaga –istas, –ė variantiškumo, normų ir dabartinės bendrinės lietuvių kalbos substandartizacijos aspektu
standardisering – en process där standardspråket skapas genom att överflödig variation avlägsnas) (jfr Kristiansen 2021: 684–686).
Dessutom håller det i vissa länder, däribland antagligen även Litauen (se Miliūnaitė 2022: 641–668), vid sidan av standardspråket på att växa fram en ny inofficiell ledig språkvarietet, som används av en stor del av befolkningen i tal och skrift – den så kallade nya standarden, eller neostandarden (eng. neo-standard) (jfr Auer 2017: 265–366). Detta är inte samma standardspråk i förnyad form som resultat av restandardisering (se Berruto 2017: 33–56). Det traditionella standardspråket fungerar fortfarande och betraktas som prestigefyllt, trots att dess användning i offentlig kommunikation minskar. Standardspråkets ideologi (för en utförligare behandling av begreppet, se Miliūnaitė 2018: 183–196) är alltså ofta fortfarande livskraftig, men kontexten för denna varietets funktion förändras.
Även om olika modeller för europeiska standardspråks dynamik utvecklas (jfr Auer, Spiekermann 2011: 161–176; Coupland, Kristiansen, 2011: 11–35; Auer 2017: 365–374; Kristiansen 2021: 668–669), är forskningen om den nya standarden hittills begränsad på grund av brist på data. Terminologin för dessa processer och deras grundläggande begrepp är inte heller etablerad. Därför är det ännu svårt att beskriva den nya standarden och förutse dess möjliga fortsatta samspel med standardspråket samt vilken status den kommer att få i språkgemenskaperna. Ibland beskrivs den nya varieteten som friare, mer personlig, subjektiv, kreativ och modern än standardspråksvarieteten (Auer 2017: 366). På längre sikt kan dess samspel med standardspråket även förändra standardspråkets prestige: standardspråket börjar i högre grad förknippas med tradition, konservatism, formalitet och opersonligt tal, medan den nya varieteten tvärtom förknippas med frihet, individualitet och nyskapande (jfr Auer 2017: 373), dvs. med sådana egenskaper som betraktas som tecken på samhällelig dynamik och framsteg.
I litauisk vetenskaplig litteratur kallas denna varietet ibland hypotetiskt substandard (se vidare Miliūnaitė 2022: 29–30), även om den nya standarden och substandard i vissa språk, exempelvis tyska, kan betraktas som
2 Det är just i denna varietet som de största språkexperimenten äger rum och flest innovationer uppstår, däribland neologismer. Endast en del av sådana experiment sprids och kan med tiden kodifieras om de motsvarar standardspråkets behov och tendenser. Exempelvis har det kontaminationsbildade översättningslånet darbostogos ”en tid då arbete kombineras med semester och fritidsresor utanför arbetsplatsen” (ND), som etablerats i offentligt språkbruk under det senaste decenniet, sedan september 2024 även tagits med i BLKŽ.
Straipsniai / Articles
179
Page 4
RITA MILIŪNAITĖ
mellan olika varieteter: den första har övertagit många egenskaper från substandarden och står standardspråket närmare (jfr Stoeckle, Svenstrup 2011: 83; Auer 2017: 372)3.
Substandarden är en nationell språkvarietet med lägre prestige och större variation än standardspråket, som används (och förstås) av hela språkgemenskapen och inte direkt kan knytas till specifika geografiskt avgränsade dialekter eller till större geolekter och regiolekter4. Den kännetecknas av en ledig talad och skriven stil samt en mångfald av sociolekter och funktionella varieteter (jfr Auer 2017: 370 om diastratiskt och diafasiskt varierande språkbruk). Substandarden kännetecknas också av språkföreteelser som ligger utanför standardspråkets norm men är spridda i allmänt språkbruk samt av ett betydligt friare förhållande till andra språk och till lånade eller översatta språkföreteelser som därifrån kommer in i litauiskt språkbruk. Å andra sidan är substandarden strukturellt och funktionellt inte särskilt avlägsen från standardspråket. Det hävdas exempelvis att nyhetsuppläsare i nationella italienska televisions- och radiosändningar använder standardspråksvarieteten (vilket också hänger samman med en skriftlig, uppläst text), medan den nya standarden huvudsakligen fungerar i olika samtalsprogram (Berruto 2017: 31–60).
Substandardens framväxt, dess samspel med standardspråket, dess konkurrens med standardspråkets normer och dess påverkan på standardspråkets användning kan kallas substandardisering. Substandardiseringsprocessen i litauiskan är ännu föga utforskad (eller åtminstone inte benämnd på något liknande sätt); forskningen bygger huvudsakligen på hypotetiska antaganden (se vidare Miliūnaitė 2022: 646–648).
När dessa intressanta processer pågår – processer som bestäms såväl av det mångfacetterade samspelet mellan standardspråket, regionala varianter och andra språk som av den offentliga elektroniska kommunikationens spridning – är det hög tid att undersöka olika uttryck för nya varieteter och deras samspel med traditionella varieteter.
För undersökningen valdes lånade och hybrida ord med suffixet –istas, –ė, som i nutida litauiskt språkbruk kännetecknas av variation, normfluktuationer samt semantiska och ordbildningsmässiga innovationer. Direkt undersöks från
3 På grund av den oetablerade terminologin kan substandard förstås betydligt bredare (särskilt inom den slaviska lingvistiska traditionen): den kan omfatta allt som inte är standard, dvs. allt som överskrider standardspråkets gränser, exempelvis jargong, argot och slang, och ibland även dialektalt språkbruk (jfr Walter 2018: 13–32).
4 Parallellt med denna nya varietetsbildning kan en annan sedan länge pågående process iakttas – traditionella dialekter och större regionala varianter övergår eller närmar sig varieteter som står standardspråket närmare – regiolekter eller regionala språkstandarder (se Auer 2017: 366; Mikulėnienė 2020: 2–4). I undantagsfall återupplivas vissa dialekter när de inte längre betraktas som ålderdomliga språkformer använda av lågutbildade människor, utan som unika uttryck för den identitet som förenar en gemenskap (jfr Auer 2017: 366).
180
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 5
Substantiv med suffixet –istas, –ė ur perspektivet variation, normer och substandardisering av det nutida standardlitauiska språket
I databasen över litauiska neologismer (ND⁵) har hybrida neologismer med detta suffix registrerats sedan början av 2000-talet. Utifrån antagandet att dessa kan vara substandardfenomen är det viktigt att klarlägga vad användningskontexten för dessa avledningar visar, vilka situationer, stilar och miljöer de är karakteristiska för samt hur deras förhållande till standardspråket ser ut. Artikelns syfte är således att ur variationsperspektiv undersöka hur nya hybrider med suffixet –istas, –ė fungerar i nutida litauiskt språkbruk och fastställa deras möjliga samband med framväxten av litauisk substandard samt standardlitauiskans substandardiseringsprocess. Hypotesen är att en del av de nya avledningarna med suffixet –istas, –ė, som betraktas som icke-normativa, kommer in i standardlitauiskt språkbruk, representerat av de huvudsakliga medierna, från en offentligt använd ledig varietet som skulle kunna betraktas som en substandard under bildande. Syftet uppnås genom följande uppgifter:
1) att beskriva de viktigaste egenskaperna hos användningen av ord med suffixet istas, –ė i litauiskan ur variations- och standardspråksnormens perspektiv; 2) att genomföra en preliminär ursprungs- och ordbildningsanalys av de neologismer som registrerats i ND och har suffixet –istas, –ė, med åtskillnad mellan korrelativa och egentliga avledningar (dvs. hybrider, inklusive översättningslån); 3) att genomföra en semantisk variationsanalys av hybrider bildade i litauiskan med suffixet –istas, –ė och registrera möjliga konnotationer hos dessa nybildningar⁶; 4) att bedöma de nya hybridernas semantiska och funktionella innovationer.
Vid analysen av materialet används synkrona ordbildnings- och semantiska analysmetoder samt variationsanalys; vid diskussionen av resultaten används deskriptiva och analytiska metoder. En beräkningsmetod används för att jämföra de kvantitativa egenskaperna hos konkurrerande varianter i språkbruket. Det bör framhållas att nybildningar, särskilt okazionalismer, kan ha mer än en tolkning av ursprung och ordbildning, vilket kan påverka deras fortsatta behandling. Vidare finns det vid undersökningen av neologismer alltid en risk att tolkningen av en nybildnings egenskaper, särskilt vad gäller ursprung, betydelse och funktion i olika kontexter, kan förändras när nya data – användningsexempel – framkommer.
Förutom inledningen består artikeln av tre delar, slutsatser samt käll- och litteraturförteckningar. I den första delen behandlas de systematiska egenskaperna hos ord med suffixet –istas, –ė och variationen i deras användning; i den andra delen behandlas dessa ords förhållande till standardspråksnormen. Den tredje delen behandlar de semantiska och funktionella egenskaperna hos nya hybrider med suffixet istas, –ė.
⁵ Om denna databas, dess struktur och principerna för dataurval, se Miliūnaitė 2022: 75–78.
⁶ Plg. konnotation ”nyanser som kompletterar den grundläggande betydelsen hos ett ord eller en ordkombination och ger språket uttrycksfullhet”; konnotativ betydelse – ”information i ett ord om språkbrukarens känslomässiga förhållande till det betecknade <...>”, som visar en positiv eller negativ värdering (LKE 2008: 281–282).
Straipsniai / Articles
181
Page 6
RITA MILIŪNAITĖ
1. SYSTEMATISKA EGENSKAPER HOS SUBSTANTIV MED SUFFIXET -ISTAS, -Ė OCH VARIATIONER I DERAS ANVÄNDNING
Ord med suffixet -istas, -ė var länge i litauiskan i huvudsak lånord (internationella ord), och vissa av dem kan villkorligt analyseras som korrelativa avledningar ur ordbildningssynpunkt, om det bredvid dem finns ett motsvarande lånord med den lånade basstammen (se vidare Urbutis 2009: 292–293; DLKG 123). I de viktigaste litauiska grammatikerna förs de till två ordbildningskategorier eftersom de betecknar personer:
1) beteckningar för bärare av nominala egenskaper, som oftast betecknar ”anhängare av eller följare till någon filosofisk, religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller politisk-samhällelig riktning” eller en benägenhet till någon verksamhet (jfr LKG 362–363; DLKG 123), exempelvis: aferistas, -ė, humanistas, -ė, teroristas, -ė;
2) beteckningar för personer utifrån yrke (jfr LKG 409; DLKG 138), exempelvis: artileristas, -ė, germanistas, -ė, pianistas, -ė. Substantiv av denna typ liknar ”i fråga om betydelse och semantisk relation till bas substantivet” avledningar med suffixet -ininkas, -ė (DLKG 138).
I nutida språkbruk är det i själva verket lätt att hitta konkurrerande personbeteckningar (se Inčiuraitė-Noreikienė 2022: 149–174; Stundžia, Inčiuraitė-Noreikienė 2022: 239–261), där den ena är ett lånord med suffixet -istas, -ė (en del av dem kan betraktas som korrelativa avledningar), medan den andra är en litauiserad variant med suffixet -ininkas, -ė eller andra suffix, eller en suffixlös variant, exempelvis:
Bonifacas Stundžia och Lina Inčiuraitė-Noreikienė, som har undersökt konkurrensmodellerna mellan hybrida suffixavledningar som betecknar personer (däribland sådana med suffixet -istas, -ė) och besläktade lånord i nutida litauiska, påpekar att bland de par som oftast tenderar att konkurrera finns just besläktade
7 I denna artikel förstås varianter som ord med olika morfemstruktur som har samma betydelse och oftast samma rot (se vidare Miliūnaitė 2022: 33–34). En variant betraktas som litauiserad när ett litauiskt suffix läggs till en lånad rot i stället för det lånade suffixet.
8 Det senare exemplet är hämtat från: Stundžia, Inčiuraitė-Noreikienė 2022: 253.
182
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 7
Daiktavardžiai su priesaga –istas, –ė variantǐškumo, normų ir dabartinės bendrinės lietuvių kalbos substandartizacijos aspektu
nominala suffixavledningar med –ininkas, –ė och korrelativa personbetecknande suffixavledningar med –istas, –ė (ibid.: 256).
Ett antal vanligare konkurrenter som fungerar i språkbruket undersöktes⁹, och deras kvantitativa förhållande i DLKT och i det allmänna internetbruket granskades. Sökningen genomfördes med Googles sökverktyg på litauiskspråkiga sidor (september 2024, se tabell 1¹⁰).
TABELL 1. Det kvantitativa förhållandet mellan konkurrerande varianter i DLKT och litauiskt internetbruk
Av tabell 1 framgår att litauiserade varianter dominerar i den mer eller mindre redigerade användningen av DLKT-texter, men att konkurrensförhållandet med korrelativa suffixavledningar varierar mycket mellan olika ord och sträcker sig från
⁹ Uppgifterna i ”Kalbos patarimai” (eKP) har använts (se https://ekalba.lt/kalbos-patarimai/II.%20%C5%BDod%C5%BEiai%20baigmenimis:%2065.%20–istas,%20–%C4%97?i=c306237d-49b1-4bd2-b814-d8df5563838c).
¹⁰ Tabelluppgifterna återspeglar inte den möjliga konnotativa användningen av vissa icke-normativa lånord (exempelvis traktoristas, –ė), varför konkurrensen i detta avseende är något villkorlig.
¹¹ På grund av det relativt låga antalet förekomster i DLKT söktes konkurrenternas stammar, medan Googles sökverktyg endast användes för de singulara nominativformer som representerar dessa varianter. Singular nominativ av femininum kontrollerades i det senare fallet när den sannolikt var spridd. Detta påverkar inte resultaten, eftersom konkurrenternas kvantitativa förhållande är det viktiga här.
Straipsniai / Articles
183
Page 8
RITA MILIŪNAITĖ
från några till flera hundra gånger. Sammantaget visar dessa variantpars konkurrens i det allmänna internetbruket en svagare tendens till litauiserade varianter, men riktningen mot dem bibehålls¹².
Att skillnaden mellan en prestigefylld (litauiserad) och en icke-prestigefylld (med lånat suffix) variant faktiskt uppfattas av medvetna språkbrukare visas också av det kuriösa användningsfallet med ordet futbolistas, -ė. År 2022 rapporterade nyhetsportalen 15min.lt att Vilnius stads vice borgmästare i ett socialt nätverk, när han gratulerade Vilnius idrottslag som vunnit titeln som vice mästare, av misstag kallade dem basketspelare: ”Våra basketspelare är fantastiska.” Nyhetsportalen skriver: ”Vice borgmästaren reagerade och rättade felet: han bytte ut ordet basketspelare mot fotbollsspelare. [Längre fram i artikeln återges ett utdrag ur inlägget på det sociala nätverket, där även meningarna finns: ”Våra fotbollsspelare är fantastiska. Jag gratulerar än en gång från djupet av mitt hjärta!” – R. M:s anm.]. Enligt reglerna för det litauiska språket borde man skriva futbolininkės¹³ (15min.lt 2022). Detta exempel avslöjar portalredaktionens inställning till standardspråksnormen (futbolininkės), och visar samtidigt att det i det oreglerade språkbruket finns kvarlevande spår av en tidigare norm – en icke-prestigefylld men fortfarande för vissa språkbrukare van variant som inte är litauiserad (futbolistės).
En minimal undersökning av användningskontexten för de valda variantparen visar att nästan alla, med undantag för lånordet traktoristas, vanligen saknar skillnader i betydelse eller stilistiska nyanser¹⁴ och alltså bör betraktas som neutrala varianter – dubletter – som konkurrerar mer eller mindre i allmänt språkbruk.
Lånordet traktoristas kom visserligen in i litauiskan som ett neutralt ord¹⁵, men får i nutida språkbruk ibland en negativ konnotation (som en realitet i det sovjetiska livet), vilket utgör grunden för en funktionellt ändamålsenlig användning. I en regional nyhetsportal publicerades exempelvis artikeln ”En berusad traktoristas åkte fast” (anyksta.lt, 2024–07–20). När en läsare i kommentarerna ifrågasatte denna variant fann en annan läsare en motivering:
12 Ett undantag som förekommer, där den lånade konkurrenten dominerar i språkbruket (exempelvis propagandistas, -ė är vanligare än propagandininkas, -ė, jfr Inčiuraitė-Noreikienė 2022: 165), beror sannolikt på den lånade variantens långa användningstradition och spridning, men motsäger inte den allmänna riktningen mot litauisering.
13 I de viktigaste litauiska ordböckerna syns en konsekvent förändring av kodifieringen av detta lånord i riktning mot litauisering. I den första upplagan av DLKŽ från 1954 anges futbolistas, -ė som en sekundär variant bredvid futbolininko, -ės; i LKŽ 1969 (bd 2, andra upplagan) anges futbolistas, -ė med hänvisning till varianten futbolininkas, -ė, och från och med den andra DLKŽ-upplagan 1972 betraktas ordet inte längre som standardspråksnorm.
14 Exempelvis används varianten futbolistas, -ė neutralt i handeln (den ingår i produktnamn: vėjaro dis ”Futbolistas”, klubban ”Futbolistas” osv.).
15 Som nämnts anges traktoristas, -ė i den första DLKŽ-upplagan (1954) som en sekundär variant av traktorininko, -ės.
184
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 9
Daiktavardžiai su priesaga –istas, –ė variantiškumo, normų ir dabartinės bendrinės lietuvių kalbos substandartizacijos aspektu
Man kan alltså dra den ungefärliga slutsatsen att konkurrensvillkoren för icke-normativa lånord med suffixet –istas, –ė att leva vidare är betydligt gynnsammare i ett friare språkbruk nära substandarden än i medvetet reglerat (redigerat) språkbruk. Men även i standardspråket kan sådana icke-normativa ord användas om de får en konnotation som det neutrala normativa alternativet saknar.
2. SUBSTANTIV MED SUFFIXET –ISTAS, –ĖS FÖRHÅLLANDE TILL STANDARDSPRÅKSNORMEN
När konkurrerande varianter uppstår i standardspråket väcks frågan om normen. När det gäller normen bedöms ord med suffixet –istas, –ė traditionellt på flera olika sätt i litauiskan: från etablerade, icke-varierande lånord som betraktas som norm till lånord som ligger utanför eller redan har lämnat standardspråksnormen och har spridda litauiserade varianter. I kodifieringen av standardlitauiskans normer begränsas alltså användningen av ord med suffixet –istas, –ė, och litauiska (litauiserade) motsvarigheter ges företräde där så är möjligt; den stora mängden undantag visar emellertid att det finns en betydande mångfald och konkurrens mellan varianter i språkbruket.
Varför är kodifieringen av dessa ord så olikartad? I tabell 2 ges några exempel som visar den nuvarande kodifieringssituationen, dokumenterad i BLKŽ. Detta visar att en litauiseringsprocess pågår för lånord med suffixet –istas, –ė, vars förlopp och resultat beror på flera inbördes sammanhängande faktorer: om det finns en adekvat litauisk (litauiserad) motsvarighet och om det över huvud taget är ändamålsenligt att söka en sådan, samtidigt som normernas
Straipsniai / Articles
185
Page 10
RITA MILIŪNAITĖ
stabilitet bevaras, om det finns en etablerad lång användningstradition för ett ord med suffixet –istas, –ė16.
TABELL 2.
Olika förhållande mellan ord med suffixet –istas, –ė och den litauiska standardspråksnormen
Av tabell 2 framgår att förhållandet mellan ord med suffixet –istas, –ė och den kodifierade normen är trefaldigt:
1) lånord som etablerats som icke-variantformer betraktas som norm (t.ex.: aktyvistas, –ė; choristas, –ė; žurnalistas, –ė);
2) lånord som konkurrerar med förlitauiserade varianter betraktas som sekundära normvarianter (t.ex.: monopolistas, –ė: monopolininkas, –ė; violončelistas, –ė: violončelininkas, –ė), och konkurrensen har ännu inte upphört;
3) lånord som går utanför eller redan har gått utanför standardspråksnormerna och som har etablerade förlitauiserade varianter betraktas som icke-normativa (t.ex.: motociklistas, –ė: motociklininkas, –ė; parašiutistas, –ė: parašiutininkas, –ė).
Man bör inte heller förbise de inte särskilt vanliga fall där konkurrensförhållanden över huvud taget inte uppstår eller där konkurrensen regelbundet avslutas genom att varianternas betydelser differentieras. I sådana fall tillämpas det så kallade distinktivitetskriteriet i normkodifieringen: om konkurrerande varianter får olika betydelser eller åtminstone den ena av dem en ytterligare betydelsenyans, försvagas deras konkurrensförhållanden eller försvinner helt (se Pupkis 1980: 47). Ingen av de tidigare varianterna försvinner ur bruk, eftersom de fyller olika funktioner; följaktligen kodifieras inget av dessa fenomen negativt. Till exempel:
16För övrigt måste ytterligare ett sekundärt kriterium nämnas – trycket från besläktade ords ordbildningsfamilj. Om det bredvid ett lånord som betecknar en aktör och har det urskiljbara suffixet –istas, –ė finns lånord med samma stam och det urskiljbara suffixet –izmas för beteckning av abstrakta företeelser, bidrar detta till att de oförlitauiserade lånen – personbeteckningarna – lever vidare. Till exempel: abstrakcionistas, –ė bredvid abstrakcionizmo; alpinistas, –ė bredvid alpinizmo; optimistas, –ė bredvid optimizmo; populistas, –ė bredvid populizmo osv., även om undantag också förekommer. Det kan röra sig om lånord av annan form som används för att beteckna aktörer, jfr fanatikas, –ė bredvid fanatizmo; idiotas, –ė bredvid idiotizmo; liberalas, –ė bredvid liberalizmo m.fl.
186
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 11
Daiktavardžiai su priesaga –istas, –ė variantiskumo, normų ir dabartinės bendrinės lietuvių kalbos substandartizacijos aspektu
försvagas eller försvinner helt (se Pupkis 1980: 47). Ingen av de tidigare varianterna drar sig tillbaka ur bruk, eftersom de fyller olika funktioner; följaktligen kodifieras inget av dessa fenomen negativt. Till exempel:
dietistas, –ė ”specialist inom hälso- och sjukvård – diet (näring) – utan läkarutbildning” ↔ dietologas, –ė ”läkare som är specialist i dietologi (vetenskapen om rationell näring)” ↔ dietininkas, –ė ”en som följer en diet” (ND);
individualistas, –ė ”anhängare eller förespråkare av individualismen” (DLKŽ₈) ↔ individualininkas, –ė ”en som arbetar med intyg om individuell verksamhet” (ND).
Fallet individualisto är intressant eftersom den nya betydelsen ”en som arbetar med intyg om individuell verksamhet” också är belagd i bruket; således uppstår, på grundval av denna betydelse, variationsförhållanden med ordet individualininkas, –ė.
Av det som sagts om förhållandet mellan ord med suffixet –istas, –ė och standardspråksnormen framgår att man i standardspråket rekommenderas att, om möjligt, välja litauiska suffix, eftersom konkurrensen mellan stilistiskt neutrala varianter i standardspråket vanligtvis undanröjs, särskilt när det gäller terminologi (till exempel personbeteckningar efter yrke). Som framgick av tabell 1 är dock den självreglerande tendensen mot förlitauiserade varianter inte särskilt stark i fritt, medvetet oreglerat offentligt språkbruk (i huvudsak substandard). Det allmänna språkbruket visar att sådana suffixlån inte försvinner så lätt och att de, efter att ha förts bort eller dragits utanför standardspråkets gränser, fortsätter att leva sitt eget liv. Om sådana ord får någon ytterligare nyans eller en ny betydelse uppstår en aspekt av funktionell ändamålsenlighet. När det gäller traditionella lånord med suffixet –istas, –ė och deras förlitauiserade varianter är funktionella skillnader vanligtvis sällsynta undantag.
3. FUNKTIONELLA SÄRDRAG HOS NYA HYBRIDER MED SUFFIXET –ISTAS, –Ė
Efter en undersökning av de 136 nyord med suffixet istas, –ė¹⁷ som registrerats i ND fram till oktober 2024 visade sig huvuddelen (106, eller 78 procent) vara nya lånord (som hittills inte registrerats i de viktigaste ordböckerna), till exempel: dronistas, –ė ”drönarspecialist eller drönarentusiast, drönarpilot”; genderistas, –ė ”genderismets
¹⁷ Sådana som hamnade bland sökresultaten för *istas* men endast formellt har slutet –istas, –ė och inte utgör ett fast objekt räknades inte med (till exempel aktyvistas, –ė togs med i ND på grund av den nya betydelsen ”förespråkare för aktivism som strävar efter politiska eller sociala mål”; agrolaisvistas –ė är inte en avledning med suffixet –istas, –ė, utan en agro-avledning av hybriden laisvistas, –ė (”medlem av partiet Laisvė”) och den internationella beståndsdelen agro-, bildad analogt med ett annat nyord agroliberalas, –ė (”en parlamentsledamot, företrädare för Liberalų sąjūdis, vald i en landsbygdsvalkrets”, osv.).
Straipsniai / Articles
187
Page 12
RITA MILIŪNAITĖ
förespråkare”; kliktyvistas, –ė ”en kontroversiellt bedömd aktivist som verkar i sociala nätverk men inte ägnar sig åt politiska handlingar” osv. De återstående 30 nyorden kan betraktas som nybildningar som uppstått i litauiskan18 eller som morfologiskt analyserbara suffixavledningar med suffixet –istas, –ė som översatts efter mönster från andra språk – hybrider. Detta står i motsats till den normativa tendens som nämndes i artikelns del 2, nämligen att litauisera ord med suffixet –istas, –ė där så är möjligt. Därför uppstår flera frågor när man betraktar dessa nya avledningar:
• vad visar deras ökning?
• varför väljer språkbrukarna lånade i stället för egna ordbildningsmedel när de bildar ett nytt ord?
• hur förhåller sig sådana hybrider till standardspråksnormen?
För att besvara dessa frågor behöver man undersöka hur dessa avledningar har uppkommit (bildats i litauiskan eller översatts), deras användningskontexter samt möjliga orsaker till deras användning.
Eftersom det inte finns möjlighet att samla in särskilt representativa data om litauiska nyord, är i detta sammanhang inte de kvantitativa användningskarakteristika för de nya hybriderna det viktigaste, utan själva det faktum att de är belagda i offentligt fritt och officiellt språkbruk (se tabell 3). Fritt språkbruk förstås i denna artikel som omfattande elektronisk kommunikation (dvs. sociala nätverk, internetforum, artikelkommentarer och bloggar), privata och oftast oredigerade texter på olika webbplatser; det är därför sannolikt att substandard förekommer där. Till reglerat språkbruk räknas redigerade texter i nyhetsportaler och publikationer. De är stilistiskt heterogena (vissa är publicistiska och därmed friare och mer individuella, andra informativa och neutrala), men när författarna är mediearbetare eller professionella översättare och skribenter är standardspråk sannolikt i det reglerade språkbruket. När fria stilkällor citeras i medierna (till exempel inlägg i sociala nätverk), hänförs språkbruksexemplen ändå till det reglerade språkbruket, eftersom de hamnar i standardspråkets användningsmiljö. I tabell 3 tas de hybrider med beträffande vilka det inte råder något tvivel om att de har bildats i litauiskan
18 Det bör påpekas att enstaka hybrida avledningar med suffixet –istas, –ė också har uppstått i litauiskan tidigare, men de är ganska sällsynta och fungerar utanför standardspråket eller i dess periferi och är därför svårare att upptäcka, jfr hybriden nugaristas, –ė, för vilken motsvarigheten plaukikas nugara rekommenderades (KPP 1985); eller hybriderna čiurlionistas, –ė, maironistas, –ė, som i DLKT är belagda som beteckningar för professionella forskare av framstående personers liv och skapande. Jfr också: ”Suffixet –istas, –ė fästs ibland även vid litauiska ord, men denna ordbildning är inte typisk för språket” (Keinys 1999: 47; 2005: 195–196).
188
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 13
Daiktavardžiai su priesaga –istas, –ė variantiškumo, normų ir dabartinės bendrinės lietuvių kalbos substandartizacijos aspektu
vanligtvis från ord med inhemsk stam eller översätts enligt en modell från andra språk¹⁹. Det finns endast några få basord med lånad stam, jfr: čekistas, –ė < čekis; delfistas, –ė < DELFI (”nyhetsportalen DELFI för de baltiska länderna”); individualistas, –ė < individualioji veikla; maršistas, –ė < ”(Familje)marschen”. Överlag är en del av dessa hybrider otypiska ur ordbildningssynpunkt, eftersom basordet inte är ett substantiv utan en annan ordklass (adjektiv, interjektioner, förkortningar osv.). En sådan otypisk ordbildning är ett fenomen som kännetecknar fria stilar och i detta fall även substandard.
TABELL 3. De nyaste hybriderna med suffixet –istas, –ė i Databasen över litauiska nyord
De nyaste hybriderna | Definition i ND | Konnotation amžistas, –ė | ”förespråkare eller propagandist för amžism” (översättning av lånordet eidžistas, –ė) | negativ atrankistas, –ė | ”specialist som organiserar och genomför personalurval” (< atranka) | – atšilistas, –ė | ”alltför ivrig bekämpare av den globala uppvärmningen” (översättning från engelska warmist) | negativ burbulistas, –ė | ”1. en som har samband med en bubbla på fastighetsmarknaden; 2. en vars verksamhet endast är en tom (uppblåst) bubbla; 3. medlem av en bubbla på sociala nätverk” (< burbulas) | negativ (alla tre betydelser) čekistas, –ė | ”kommunfullmäktigeledamot som ibland med olagliga metoder samlar in kvitton för att rättfärdiga kansliutgifter” (< čekis) | negativ dabartistas, –ė | ”en som listigt lever endast i nuet; en som håller fast vid en dabartismens världsåskådning” (översättning från engelska nowist) | negativ delfistas, –ė | ”1. anställd vid den populära internetnyhetsportalen delfi.lt; 2. skribent av kommentarer på denna portal” (< DELFI) | negativ (båda betydelserna) dzinistas, –ė | ”en som inte bryr sig om något (allt är dzin)” (< dzin) | negativ eilėraštistas, –ė | ”en som skriver dikter, poet” (< eilėraštis) | –
¹⁹ Till exempel togs nyordet afionistas, –ė ”ägare av eller beundrare av den smarttelefon ajfon som skapats av företaget Apple” inte med i tabell 3, eftersom det kan finnas flera tolkningar av dess ursprung: det kan antingen ha bildats i litauiskan av substantivet ajfonas eller vara lånat (enligt resultaten från Googles sökverktyg är iphonist sällsynt i engelskan och айфонист vanligare i ryskan). Inte heller togs fidistas, –ė ”arrangör av FIDI (Fysikernas dag, som fysikerna vid Vilnius universitet firar varje vår sedan 1969)” med, eftersom det visserligen uppstod i litauiskan men inte är ett nyord, utan bara hittills inte har registrerats i lexikografiska källor.
Straipsniai / Articles
189
Page 14
RITA MILIŪNAITĖ
Nya hybrider | Definition i ND | Konnotation garsistas, –ė | ”ljudtekniker, ljudarbetare” (< garsas) | – individualistas, –ė | ”en som arbetar med intyg om individuell verksamhet” (< individualioji [veikla]) | – laisvistas, –ė | ”medlem av partiet Laisvė, som bildades 2019” (< ”Laisvės [partija]”) | negativ lentelistas, –ė | ”byråkrat som är avskild från livet och omvandlar allt till siffror i tabeller” (< lentelė) | negativ maršistas, –ė | ”deltagare i evenemanget ’Den stora marschen för familjens försvar’, som ägde rum den 15 maj 2021 i Vingisparken i Vilnius, och i den därifrån fortsatt polariserande rörelsen” (< ”Šeimos [maršas]”) | negativ okaipistas, –ė | ”en som tycker om att fråga samtalspartnern och avvika från samtalsämnet: ’men hur är det med …?’” (< o kaip) | negativ patogistas, –ė | ”en som lever alltför bekvämt och tryggt utan att lämna sin komfortzon” (< patogus, –i) | negativ pišistas, –ė | ”beundrare av premiärminister Ingrida Šimonytė (PIŠ) och hennes team” (< PIŠ) | negativ plėtristas, –ė | ”rovlysten fastighetsutvecklare” (< plėtra) | negativ rankdarbistas, –ė | ”en som försöker tillverka allt själv; handarbetsentusiast” (< rankdarbis) | – rinkodaristas, –ė | ”marknadsföringsspecialist” (< rinkodara) | – rūšistas, –ė | ”förespråkare eller propagandist för speciesism” (översättning från engelska speciesist) (< rūšis) | negativ smegenistas, –ė | ”aktör i detaljhandelskedjan Maximas marknadsföringskampanj – en skicklig experimenterare” (< smegenys) | – spurgistas, –ė | ”donutentusiast” (< spurga) | – šeimistas, –ė | ”1. familjeläkare (< šeimos [gydytojas]), 2. medlem av föreningen ’Lietuvos šeimų sąjūdis’” (< ’Šeimų [sąjūdis]’) | den första betydelsen neutral; den andra betydelsens konnotation negativ šiŭolaik(in)istas, –ė | ”bedömare av samtida företeelser” (< šiŭolaikinis, –ė) | – tikrovistas, –ė | ”en som inte tror på mirakel och endast förlitar sig på verkligheten” (< tikrovė) | – vabalistas, –ė | ”entusiast eller samlare av Volkswagenbilar – ’baggar’” (< vabalas) | –
190
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 15
Daiktavardžiai su priesaga –istas, –ė variantiškumo, normų ir dabartinės bendrinės lietuvių kalbos substandartizacijos aspektu
Nya hybrider
Definition i ND
Konnotation
vienkiemistas, –ė
”en som endast bryr sig om angelägenheterna i sin egen ensliga gård” (< vienkiemis)
negativ
žmogienistas, –ė
”sarkastisk benämning på en humanist” (översättning av ett oidentifierat ryskt författarnyord)
negativ
žmogteisistas, –ė
”en som överdrivet häftigt utger sig för att vara människorättsförsvarare med liberal inriktning” (< žmogteisė)
negativ
I kolumnen ”Konnotation” i tabell 3 anges vilken – neutral eller negativ – nyans dessa hybrider har i det språkbruk som registrerats i ND. Eftersom flera av dem är polysema och konnotationen hos lexem med olika betydelser skiljer sig åt, räknades sammanlagt 34 lexem. Av dem har 22 (alltså två tredjedelar) negativ konnotation; de övriga är neutrala. De senares betydelser är typiska för ord med suffixet –istas, –ė enligt de ordbildningskategorier som nämndes i artikelns första del (jfr personbeteckningar efter sysselsättning eller yrke: atrankistas, –ė, rankdarbistas, –ė, rinkodaristas, –ė osv.).
De nya hybriderna med negativ konnotation visar en tydlig och växande tendens i nutida språkbruk att ge avledningar med detta suffix en ytterligare nyans och därigenom uttrycka en negativ (familjär, nedsättande eller ironisk) inställning till de personer som betecknas på detta sätt och som ägnar sig åt onyttig eller skadlig verksamhet.
De undersökta nya hybriderna är föga spridda i offentligt språkbruk, och därför finns inget annat sätt att undersöka deras användningskontext än genom exemplen på användning som ges av sökverktyget Google och ND (omkring 100 exempel i ND). På grund av exemplens fåtalighet kan man inte dra säkra slutsatser, men vissa tendenser kan skönjas. Flest användningsexempel för dessa hybrider (både neutrala och negativt konnoterade) påträffades i oreglerat språkbruk – i artikelkommentarer, diskussionsforum, bloggar och inlägg i sociala nätverk, till exempel20:
Atšilistas blandar sig till och med i sporten... hur länge ska detta pågå...? (f-1.lt, artikelkommentar, 2019-11-16)
Och för att verkligen kunna spåra vem som kommenterade har redan flera delfistas ställts till svars för att ha uppviglat till nationellt hat... (motomanai.lt, diskussionsforum, 2009-05-26)
Intrycket är att laisvistai samlade ihop vem som helst och kallade honom minister. (facebook.com, 2020-12-03)
20Här och på andra ställen har språkbruksexemplens språk lämnats autentiskt.
Straipsniai / Articles
191
Page 16
RITA MILIŪNAITĖ
Dårar tycker om att skrika högt och uttrycka sin åsikt. Det kan dyka upp många kommentarer, men olika maršistų-sammankomster visar, tror jag, att de inte är så många. (reddit.com, 2023–04–18)
Kriget står redan vid vår tröskel. Låt oss glömma komfortzonsillusionerna. Att stå i skuggan avskaffas tillsammans med patogistų tid. Ställ tillbaka våra personliga klockor till den tid som är aktuell för Litauen. Nu...! (facebook.com, 2024–01–29)
[...] Jag går in på portalen och bläddrar bland bilder av rankdarbištų arbeten och dagböcker. (veltinis.lt/blog, 2010–10–15)
Nya hybrider kan också påträffas i reglerat internetbruk, särskilt i publicistik med fri stil. Hybrider med negativ konnotation fyller här ofta en stilistisk funktion och används således avsiktligt, till exempel:
När jag skriver detta inser jag att situationen är dålig, om medborgarna tvingas vända sig till statens högsta ledning för att den ska försvara dem mot oligarkins och plėtristų maskineri, som krossar allt i sin omgivning. (literatūrainėmenas.lt, Donatas Petrošius, 2019–06–14)
Initiativtagare och organisatörer till inbördeskriget i Seimas sandlåda – Liberalų sąjūdis, laisvistai och andra och tredje ledets konservativa? Det går inte att reda ut. (delfi.lt, Rimvydas Valatka, 2020–11–22)
Därför bör vi inte tillåta att en helt obetydlig småsak (skandalen med kommunens ”čėkistų”) välter den tunga vagnen (Litauens politiska system) och ställer till oreda i alla politiska processer i landet, den samhälleliga ordningen osv. (15min.lt, Alvydas Lukošaitis, 2023–06–17)
De kvarvarande tidigare maršistų som är utspridda i olika partier och de nya formationerna gör i grunden samma sak dessa dagar – föraktar den rättsstat som fastställs i konstitutionen och dess institutioner samt smutskastar nästan hela medierna. Han är Kremls måltavla. (lrt.lt, Indrė Makaraitytė, 2024–09–13)
I språkbruket syns också en annan tendens. Om ett neutralt ord behövs för att beteckna ett nytt fenomen väljer man inte suffixet –istas, –ė utan andra avledningar (ibland också från andra basord). De vanligare nya hybriderna får på så sätt varianter, jfr:
Möjligheterna till variation i språkliga företeelser utnyttjas allt mer i moderna samhällen för att förverkliga självuttryck (jfr Coupland 2007: 89–92; Pilliėre, Lewis 2018: 22). En gynnsammare grogrund för detta är inte standardspråksmiljön, som definieras av kodifierade normer, utan substandard. Detta är naturligt, eftersom neutraliteten hos standardspråkets uttrycksmedel, som följer av denna varietets funktion att vara begriplig för hela gemenskapen, är en av orsakerna till att talare söker färgstarkare uttrycksmedel i vardagsspråkets förråd av språkliga företeelser. Dessutom är substandard den varietet som en del språkbrukare använder i vardagen; när man går ut i offentligheten behövs alltså ingen ansträngning för att byta varietetskod (Auer 2017: 371).
Variationsmöjligheterna gör det möjligt för nya hybrider med suffixet –istas, –ė och negativ konnotation att behålla denna konnotation även när de kommer in i standardspråkets användningsområden. För standardspråket självt ger dessa nyord en prägel av ledighet och talspråklighet, men samtidigt suddar de ut gränserna mellan standardspråk och substandard.
SLUTSATSER
1. Fram till början av 2000-talet kunde suffixet –istas, –ė i litauiskan i huvudsak endast urskiljas i lånord (internationella ord) för att beteckna personer efter yrke, verksamhet eller någon benägenhet. Deras förhållande till standardspråksnormen utvecklades i tre former: a) icke-variantnorm (t.ex.: aktyvistas, –ė; choristas, –ė; žurnalistas, –ė); b) sekundär normvariant som konkurrerar med förlitauiserade varianter (t.ex.: monopolistas, –ė: monopolininkas, –ė; violončelistas, –ė: violončelininkas, –ė); c) icke-normativ variant som trängts ut ur standardspråket av förlitauiserade varianter (t.ex.: motociklistas, –ė: motociklininkas, –ė; parašiutistas, –ė: parašiutininkas, –ė).
2. En undersökning av de uppgifter om litauiskt språkbruk i början av 2000-talet som registrerats i Databasen över litauiska nyord visar en dubbel förändring hos ord med suffixet –istas, –ė: strukturell och funktionell. I oreglerat litauiskt språkbruk som inte är förbundet med en geografisk uppdelning av språkgemenskapen och som har lägre prestige än standardspråket (i den framväxande substandarden) ökar antalet icke-normativa hybrida avledningar – med inhemska stammar och det lånade suffixet –istas, –ė – för att beteckna personer efter verksamhetsområde, yrke, tillhörighet till någon grupp eller någon benägenhet (atšilistas, –ė, plėtristas, –ė, rankdar-bistas, –ė osv.). Detta kan betraktas som ett av tecknen på substandardisering av litauiskan.
Straipsniai / Articles
193
Page 18
RITA MILIŪNAITĖ
3. Uppgifterna i Databasen över litauiska nyord visar att omkring två tredjedelar av sådana hybrider används för att beteckna personer efter deras oönskade, onyttiga eller skadliga verksamhet och har negativ konnotation (familjär, ironisk eller nedsättande nyans).
4. En del icke-normativa hybrider med suffixet -istas, -ė kommer in i det litauiska standardspråkets bruk. Negativt konnoterade hybrider används som avsiktliga uttrycksmedel för att liva upp stilen och uttrycka författarnas inställning till det som behandlas. Dessa hybriders inträngande i standardspråkets bruk avslöjar ytterligare en aspekt av substandardisering – substandardens påverkan på standardspråket. Detta bör inte förstås som förändringar i själva standardspråkets normer, utan framför allt som ett resultat av dess samspel med en annan närstående varietet.
ŠALTINIAI
BLKŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas, vyr. red. D. Liutkevičienė. Prieiga internete: https://ekalba.lki.lt/bendrinės-lietuvių-kalbos-žodynas [žiūrėta 2024 m. birželį–rugsėjį].
DLKG – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, 4-as patais. leidimas, red. V. Ambrazas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2005.
DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas.
DLKŽ1 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, 1-as leidimas, atsak. red. J. Kruopas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1954.
DLKŽ2 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, 2-as papild. leidimas, atsak. red. J. Kruopas, Vilnius: Mintis, 1972.
DLKŽ8 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, vyr. red. St. Keinys, 8-as patais. ir papild. leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2021. Prieiga internete: https://ekalba.lt/dabartines-lietuviu-kalbos-zodynas.
eKP – Kalbos patarimai: kalbos rekomendacijų žinynas, sud. R. Miliūnaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2021. Prieiga internete: https://ekalba.lt/kalbos-patarimai.
KPP – Kalbos praktikos patarimai, 2-as patais. ir papild. leidimas, sud. A. Pupkis, vyr. red. Z. Zinkevičius, aut. A. Paulauskienė, V. Labutis, A. Pupkis, J. Šukys, A. Vanagas, J. Žemaitis, Vilnius: Mokslas, 1985.
LKG – Lietuvių kalbos gramatika 1–2, vyr. red. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis, 1965; 1971.
194
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 19
Daiktavardžiai su priesaga –istas, –ė variantškumo, normų ir dabartinės bendrinės lietuvių kalbos substandartizacijos aspektu
LK E – Lietuvių kalbos enciklopedija, par, K. Morkūnas, red. V. Ambrazas, 2-as patiksl. ir papild. leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2008.
LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas 2 (C–F), red. kolegija J. Kruopas, A. Lyberis, J. Paulauskas, J. Senkus, B. Tolutienė, atsak. red. J. Kruopas, 2-asis leidimas, Vilnius: Mintis, 1969.
ND – Miliūnaitė Rita, Aleksaitė Agnė. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas [Tęstinis internetinis žinynas nuo 2011 m.], sud. R. Miliūnaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: https://ekalba.lt/naujažodžiai [žiūrėta 2024 m. birželį–rugsėjį].
15min.lt 2022 – Be aut.: Vilniaus vicemero V. Benkunsko r iktas: futbolininkes pav adino krepšininkėmis. Gruodžio 15 d. Prieiga internete: https://www.15min.lt/nau jiena/aktualu/lietuva/vilniaus-vicemero-v-benkunsko-r iktas-futbolininkes-pavadi no-krepsininkemis-56-1980902.
L I T E R A T Ū R A
Auer Peter 2017: The neo-standard of Italy and elsewhere in Europe. – Towards a New Standard: Theoretical and Empirical Studies on the Restandardization of Italian, eds. M. Cerruti, C. Crocco, S. Marzo, Berlin, New York: Walter de Gruyter, 365–374.
Auer Peter, Spiekermann Helmut 2011: Demotisation of the Standard Variety or Destandardisation? The Changing Status of German in Late Modernity (with special reference to south-western Germany). – Standard Languages and Language Standards in a Changing Europe, eds. T. Kristiansen, N. Coupland, Oslo: Novus Press, 161–176.
Berruto Gaetano 2017: What is changing in Italian today? Phenomena of restandardization in syntax and morphology: an overview. – Towards a new standard: Theoretical and empirical studies on the restandardization of Italian, eds. M. Cerruti, C. Crocco, S. Marzo, Boston, Berlin: Walter de Gruyter Inc., 31–60.
Coupland Nicolas 2007: Style: Language variation and identity, Cambridge: Cambridge University Press. DOI: doi.org/10.1017/CBO9780511755064.
Coupland Nikolas, Kristiansen Tore 2011: SLICE: Critical Perspectives on Language (De)standardization. – Standard Languages and Language Standards in a Changing Europe, eds. T. Kristiansen, N. Coupland, Oslo: Novus Press, 11–35.
Keinys Stasys 1999: Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryba, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla.
Straipsniai / Articles
195
Page 20
RITA MILIŪNAITĖ
Keinys Stasys 2005: Dabartinė lietuvių terminologija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.
Kristiansen Tore 2021: Destandardization. – The Cambridge Handbook of Language Standardization, eds. W. Ayres-Bennett, J. Bellamy, Cambridge: Cambridge University Press, 667–690.
Mikulėnienė Danguolė 2020: Tarmiškumas kaip išmatuojamas dydis. – Lietuvių kalba 15, 1–11. DOI: 10.15388/LK.2020.22434.
Miliūnaitė Rita 2018: Kalbos normos ir jų savireguliacija interneto bendruomenėje, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.
Miliūnaitė Rita 2022: Įvairuojantys ir nauji lietuvių kalbos reiškiniai XXI a. pradžioje: sistematika ir pokyčių kryptys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. DOI: 10.35321/e-pub.42.lietuviu-kalbos-pokyčiai.
Pillière Linda, Lewis Diana 2018: Revisiting standardisation and variation. – E-rea [En ligne] 15(2). DOI: 10.4000/erea.6391.
Pupkis Aldonas 1980: Kalbos kultūros pagrindai, Vilnius: Mokslas.
Stoeckle Philipp, Svenstrup Christoph Hare 2011: Language variation and (de-) standardisation processes in Germany. – Standard languages and language standards in a changing Europe, eds. T. Kristiansen, N. Coupland, Oslo: Novus Press, 83–90.
Stundžia Bonifacas, Inčiuraitė-Noreikienė 2022: Vardžodinių hibridinių priesagų vedinių, pavadinančių asmenis, ir bendrašaknių skolinių konkurencija dabartinėje lietuvių kalboje. – Baltistica 57(2), 239–261. DOI: 10.15388/Baltistica.57.2.2486.
Urbutis Vincas 2009: Žodžių darybos teorija, 2-as leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.
Walter Harry 2018: Research on non-standard language elements in Slavonic languages. – Językoznawstwo 12, 13–32. DOI: 10.25312/2391-5137.12/2018_13–32.
196
Acta Linguistica Lithuanica XCI
Page 21
Daiktavardžiai su priesaga –istas, –ė variantiškumo, normų ir dabartinės bendrinės lietuvių kalbos substandartizacijos aspektu
Nouns with the Suffix –istas, –ė in the Aspect of Variation, Norm and Substandardization of the Current Standard Lithuanian Language
SUMMARY
This article examines nouns with the suffix –istas, –ė denoting persons. These words are characterised by variation, norm fluctuation and innovation in the current Lithuanian language. The article aims to investigate the characteristics of new hybrid formations with this suffix and to identify possible connections to the sub-standardization of the standard Lithuanian language.
The study draws on the Lithuanian Neologism Database, which compiles the new Lithuanian lexicon of the 21st century. The first part of the article discusses the features and variability of nouns with the suffix –istas, –ė, while the second part is devoted to the relationship of these words to the standard language norm. The third part analyzes the semantic and functional features of new hybrids.
The research findings reveal several semantic and functional innovations of new hybrids with the suffix –istas, –ė. In the sub-standard, hybrid derivatives combining native roots with the borrowed suffix –istas, –ė have emerged. About two-thirds of them carry negative connotations and are used to denote persons engaged in harmful or useless activities. The hypothesis that non-standard derivatives of the suffix –istas, –ė enter the standard language usage (represented by the mainstream media) from the emerging sub-standard has been confirmed. This can be considered one of the indicators of the sub-standardization of the standard Lithuanian and shows similarities with the models of the dynamics of European standard languages.
