Lietuvių kalbos instituto terminologams

Till terminologerna vid Litauiska språkets institut1 Jag har läst er lilla bok ”Terminologijos taisymai” (Terminologiska korrigeringar), som ni gav ut 1992. Tack för den mycket behövliga publikationen: den har fyllt många luckor inom terminologin och rättat mer eller mindre utbredda språkfel. Eftersom man sedan länge inte kan hitta den här lilla boken i Kaunas bokhandlar ens med lykta, anser jag att den borde ges ut på nytt. Som tack vill jag också framföra en eller annan synpunkt. Utan tvekan bör man föreslå att de internationella leden video-, audio- ersätts med litauiska motsvarigheter (om jag ska vara ärlig tror jag inte att vi helt kommer att kunna göra oss av med dem: man började tänka på det för sent, och dessutom gör utländsk reklam sitt). Det är klart varför bildningarna videįrašas, videojuosta bör rättas, varför ordet videostudija kan användas och varför man föreslår att använda inte videomagnetofonas, men varför måste videokasetę ersättas med vaizdajuoste arba vaizdo kasete, audioaparatūrą – garso aparatūra? Jag håller med om att det blir bättre så, men kasetė, aparatūra, liksom magnetofonas, studija är internationella ord, så rättningen av alla dessa ord borde grundas på samma regel: videokassett (– videoband, videokassett), videostudio (– videostudio, studio för videoinspelningar), videobandspelare (– videobandspelare), ljudutrustning (– ljudutrustning), audiokassett (– ljudkassett, ljudband). Ett liknande fall är autopakrovėju. På s. 21 föreslås att man använder autokrautūvas. Jag tycker att detta ord borde rättas till automobilinis krautuvas. Vore det inte bättre att rätta universamą (s. 116) med det osammansatta adjektivet universali maisto parduotuvė? Išėmimas iš pardavimo (s. 47) rättas till uždraudimas pardavinėti. Det passar om försäljningen förbjuds. Men om den inte förbjuds, utan ingen köper varorna och de returneras till lagret eller till tillverkaren? Då behövs en annan term. Det är mycket bra att olika sätt att rätta ordet motininė presenteras på s. 63 va- 1Detta är ett brev som V. Jurkienė, chefspråkvårdare vid Kaunas stadsstyrelse, skickade till Litauiska språkets institut. Tack till den ärade språkvårdaren både för det sakliga brevet och för tillståndet att publicera det. Red. 96 På s. 34 ändras dukterinis atomas. Däremot föreslås ingen ändring av den på senare tid ofta använda ordkombinationen dukterinė įmonė. Eftersom affärsidkare med detta avser filialer till redan etablerade företag eller företag med liknande verksamhet som tillhör samma ägare, skulle man kanske kunna kalla det först etablerade företaget pirminė (arba pagrindinė) įmonė, och ett senare etablerat företag (ett ”dotterföretag”) antrinė? På s. 78 ändras plačiaekraninis kino teatras till plačiaekraniu kino teatrų. N. Sližienė skriver i ”Gimtoji kalba” (1992, nr 6, s. 9) att ”Valstybinė lietuvių kalbos komisija, efter att ha övervägt detta stavningsproblem, beslutade att ordet teatras är helt onödigt när man talar om film; det räcker att säga och skriva: kinas, videokinas (till exempel biografen ”Vingis”)”. Jag anser att detta är ett mycket bra beslut; där finns i själva verket ingen teater, och en sådan sammansatt benämning har nog kommit från den tid då korta föreställningar eller konserter hölls före filmvisningen. Ryskt inflytande är också obestridligt. Dessutom minns äldre människor fortfarande den tid då en sådan institution kallades kinas. På s. 129 žirnių sriuba (= žirnienė). Jag håller med om att ett enda ord är bättre. Men är verkligen en sammansatt benämning felaktig? Kanske borde man därför bara rekommendera att använda en enordsterm, i stället för att rätta den som ett fel. Desto mer som vi inte alltid kan benämna varje soppa med ett enda ord. Kopūstienė, bulvienė, kruopienė – visst. Men vad ska man säga om pasta- och bönsoppa? Makaronienė? Pupelienė? (Det finns ett kvinnligt efternamn med det namnet.) Ibland kan soppor kallas kopūstais, makaronais, men bara när det är tydligt att man talar om soppa. Annars kan det uppstå förväxling med makaronais (halvfabrikat), som säljs i livsmedelsbutiker. Utöver ändringarna medsesers, medpunkto (s. 61) och vettarnybos, vetpunkto (s. 122) kunde man också ange en förkortad variant, som ofta används och är mycket praktisk i skrift och reklam: med. sesuo, med. punktas osv. På s. 96 ändras skerdiena till skerdėna. Betyder det att ordet skerdiena inte bör användas? I ”Lietuvių kalbos žodynas” (band XII) tas båda orden upp, medan det på s. 68 i nr 54 av ”Kalbos kultūra” står: ”Avledningar med suffixet -ena är benämningar på hudar och pälsar, till exempel: arklena ’hästhud’, kiaulena ’grishud’, ožkena ’getskinn eller gethud’, medan köttbenämningar bildas med suffixet -iena, till exempel: arkliena, kiauliena, jautiena. Kött från ett slaktat och urtaget djur är skerdiena. Denna term 7—880 97 bör inte förväxlas med skerdena. Köttindustrins specialister använder ordet skerdena om ett slaktat djur före urtagning och bearbetning” (A. Montvilienės artikel ”Taisytini ir tikslintini priešaginiai prekių pavadinimai”2. Även prailginimo laidas rättas på olika sätt. På s. 80 i ”Terminologijos taisymai” står prailgintojas (= ilgintuvas), medan det i den tidigare nämnda artikeln i ”Kalbos kultūra” (s. 68) sägs att ”av de två termerna ilgiklis och ilgintuvas är ilgiklis bättre för att beteckna en viss elektrisk ledning, eftersom substantiv med suffixet -iklis passar bättre för benämningar på mindre apparater och verktyg. Med suffixet -tuvas bildas vanligen benämningar på större apparater, till exempel: drėkintuvas, gesintuvas, purkštuvas.” I språkpublikationer varierar rättelserna av ordet išlaikyti i betydelsen ”dra av, räkna bort en viss del från en summa” mycket. På s. 47 i ”Terminologijos taisymai” rättas det till išskaityti, på s. 36 i felsamlingen ”Kaip nereikia kalbėti” till išskaičiuoti, på s. 68 i A. Piročkinas ”Administracinės kalbos kultūra” till išskaičiuoti och på s. 152 till išskaityti. I ”Lietuvių kalbos žodynas” (band XII) förekommer både išskaičiuoti och išskaityti. På s. 253 i ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” tas båda orden upp, men i denna betydelse endast ordet išskaityti. Man borde slutgiltigt avgöra vilket av de två orden som ska användas som term. Om detta redan har avgjorts i ”Terminologijos taisymai”, kunde man kanske skriva om det i pressen för att undvika förvirring. Detsamma gäller rättelsen av ordet skorovarka. På s. 96 i ”Terminologijos taisymai” föreslås greitpuodis, medan felsamlingen ”Kaip nereikia kalbėti” på s. 88 föreslår greitviris, troškintuvas. Det är inte särskilt tydligt varför ”Terminologijos taisymai” betraktar vissa ord som klaida, trots att de finns upptagna i ”Tarptautinių žodžių žodynas”: diametras (= skersmuo), futliaras (= dėklas, makštis), pliažas (= paplūdimys), tablo (=švieslentė), titulinis puslapis (= antraštinis puslapis), termoforas (= šildyklė). Ordet termoforas anges som rekommenderat på s. 32 i häftet ”Kaip nereikia kalbėti”. Det står klart för fler än en att dessa ”internationella” ord, som troligen av misstag hamnat i ordboken, bör ersättas med litauiska motsvarigheter. En artikel som utförligt förklarar om användningen av dessa ord är ett språkfel eller inte skulle dock vara till stor hjälp. Senior språkvårdare vid Kaunas stadsförvaltning V. JURKIENĖ 2Detta avses också i ”Terminologijos taisymai”. På s. 96 rättas inte själva ordet skerdena, utan dess användning i betydelsen ”skerd enos” (detta framgår också av markeringen för avrådd betydelse ntk. r.). St. K. 98