Dėl „darbo“, „veikimo“, „veikos“ ir „veiksenos“

Vilius PALENSKIS, Vytautas VALIUKĖNAS och Valerijonas ŽALKAUSKAS OM ARBETE, FUNKTION, VERKAN OCH FUNKTIONSFÖRLOPP I ”Litauiska språkets nutida ordbok” [1] står följande om användningen av verbet veikti: maskinen fungerar fortfarande, den har inte gått sönder, telefonen fungerar inte. Dessutom hör vi ofta och säger själva: ”Telefonapparaten, tv:n, radiomottagaren, bilmotorn och liknande fungerar (eller har slutat fungera).” Då kanske man inte heller behöver tala om funktion, men när vi söker litauiska motsvarigheter till de franska termerna fonctionnement, régime de fonctionnement, action, marche, service och de engelska termerna operation, operating mode, action, running [2-6], har vi lagt märke till att man både i ”Fysikens termordbok” [7] och i ”Rysk-litauisk polyteknisk ordbok” [8], liksom i många läroböcker och på senare tid även i litauiska standarder, helt i onödan använder arbete i stället för termen funktion, och att arbetsläge eller läge påtvingas även där man lätt kan klara sig utan dem. Det råder inget tvivel om att detta beror på rysk påverkan, eftersom det ryska ordet работа motsvaras av två olika litauiska termer: darbas och veikimas. Termen arbete (eng. work ‖ fr. travail (m) ‖ ty. Arbeit (f) ‖ ry. работа (f)) lämpar sig för att beskriva en sådan fysisk process där energi utbyts eller förändras. Det betecknar också fysisk och intellektuell aktivitet. Exempel på lämplig användning av termen arbete finns i de redan nämnda ordböckerna [7, 8], i läroböcker i fysik, kemi och andra ämnen samt i olika läro- och vetenskapliga publikationer. Det handlar om elementärt, frigörings-, joniserings-, mekaniskt, nyttigt, expansions-, stöt-, kompressions-, friktionsarbete av inre och yttre krafter och andra slags arbete. Termen arbete kan däremot inte ersätta andra språks termer operation (eng.), fonctionnement (fr.), Betrieb (ty.), функционирование, работа (ry.), eftersom de används när man vill säga att en maskin, anordning eller apparat fungerar nu, det vill säga inte är trasig. De motsvaras av den litauiska termen veikimas [1]. När man alltså vill betona själva apparatens, anordningens eller maskinens funktion bör man använda termen funktion, inte arbete. Man bör säga och skriva automa- 32 tisk funktion (även om det på ryska heter автоматическая работа), asynkron funktion, parallell funktion, realtidsfunktion, normal funktion (ry. асинхронная р., параллельная р., работа в реальном времени, нормальная работа). Vi ska räkna upp några exempel där termen funktion är belagd [2, 4, 5, 7]: funktionskarakteristik ‖ operating characteristic ‖ caractéristique (f) de fonctionnement ‖ Betriebskennlinie (f) ‖ рабочая характеристика (f); funktionsfrekvens ‖ operating frequency ‖ fréquence (f) de fonctionnement, fréquence (f) d’utilisation, fréquence (f) utile ‖ Betriebsfrequenz (f) ‖ рабочая частота (f); funktionsspänning ‖ operating voltage ‖ tension (f) de fonctionnement, tension (f) d’emploi ‖ Betriebsspannung (f) ‖ рабочее напряжение (n); funktionsområde ‖ operating range ‖ domaine (m) de fonctionnement ‖ Arbeitsbereich (m), Arbeitsgebiet (n), Arbeitszone (n) ‖ рабочий диапазон (m); funktionsström ‖ operating current ‖ courant (m) de fonctionnement ‖ Betriebsstrom (m) ‖ рабочий ток (m); funktionstemperatur ‖ operating temperature ‖ température (f) de fonctionnement ‖ Betriebstemperatur (f) ‖ рабочая температура (f). Vi anser inte att man bör avstå från termerna arbetsfrekvens, arbetsspänning, arbetsström, arbetskarakteristik och andra arbetsparametrar när man talar om system som utför mekaniskt arbete och består av motorer, maskiner, anordningar, verktygsmaskiner och liknande. Det innebär att när en apparat inte utför något arbete, utan fungerar normalt fungerar vid en viss matningsspänning, bör den senare kallas driftspänning (eng. operating voltage), och inte arbetsspänning (eng. working voltage). Detsamma gäller även andra storheter som beskriver funktionen hos en apparat, maskin eller annan anordning. Ordet funktion betyder också att göra något [1], det vill säga att ett visst objekt eller en del av det på ett eller annat sätt påverkar något annat. För att beskriva en sådan process föreslår vi att man använder ordet påverkan: 33 verkan || action || action (f) || Wirkung (f) || действие (f); dynamisk verkan || dynamic action || action (f) dynamique || dynamische Wirkung (f) || динамическое действие (n); indirekt verkan || indirect action || action (f) indirecte || indirekte Wirkung || косвенное действие (n); stabiliserande verkan || antihunting action || action (f) stabilisatrice || stabilisierende Wirkung (f) || стабилизирующее действие (n); proportionell verkan || proportional action || action (f) proportionnelle || Proportionalwirkung (f) || пропорциональное действие (n); intermittent verkan || intermittent action, discontinuous action || action (f) discontinue || aussetzende Wirkungsweise (f) || прерывистое действие (n); stegvis verkan || step-by-step action || action (f) pas à pas || stufenweise Wirkung (f) || дискретное действие (n), пошаговое действие (n). Till gruppen av termer för verkan bör även den litauiska översättningen холостой ход av den ryska termen räknas, tuščioji eiga [7, 8], i vars ställe termen tomgångsverkan bör användas (eng. idling, fr. marche à vide, service à vide, ty. Leerlauf, Leerlaufbetrieb, rys. холостой ход, režim холostogo хода). Då kan vi tala om tomgångsverkansförluster (eng. idling loss, fr. pertes à vide, ty. Leerlaufverluste, rys. потери холостого хода), och inte om tomgångsförluster, när transformatorers och elektriska maskiners funktionsprinciper förklaras [9]. I ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” [1] skulle man, vid förklaringen av ordet eiga, kunna stryka den andra betydelsen ”eiga (4) 2. tech. mekanizmo veikimas: Darbo, tuščioji e.”, eftersom eiga oftare förstås som den sträcka eller förflyttning som en mekanisms arbetande del (kolv, släde, fjäder och liknande) tillryggalägger. Följaktligen bör man använda tomgångs-, stabiliserande, intermittent och annan verkan. I denna betydelse har termen verkan redan tagits upp i ”Lazerių fizikos terminų žodynas” [10]. För att beskriva långvarig verkan från omgivningen, strålning, fält, bestrålning och liknande passar termen påverkan: omgivningspåverkan || action of medium || action (f) de milieu || Mediumwirkung (f) || действие (n) окружающей среды; strålningspåverkan || radiation action || action (f) de radiation 34 ‖ Strahlungswirkung (f) ‖ действие (n) облучения; strömmens verkan ‖ current action ‖ action (f) de courant ‖ Stromwirkung (f) ‖ действие (n) тока; värmens verkan ‖ heat action ‖ action (f) de chaleur ‖ Wärmewirkung (f) ‖ действие (n) тепла; ljusets verkan ‖ light action ‖ action (f) de lumière ‖ Lichtwirkung (f) ‖ действие (n) света. För att beskriva ett visst verkansfenomen bör termen påverkan. användas. Det handlar om magnetisk, mekanisk, kemisk, termisk och annan påverkan. Den ömsesidiga påverkan mellan två kroppar eller partiklar kallar vi växelverkan [1]. Det är atomär, dipolär, tvåkropps-, Coulomb- och annan växelverkan. I vissa fall reagerar man på en påverkan, det vill säga man säger att en motverkan uppträder. Vi anser att termerna verkan och motverkan [1, 7, 8] med fördel kan ersättas av termerna påverkan och motverkan. Påverkan skulle kunna definieras så här: en verkan som orsakar ett visst resultat, det vill säga en motverkan. Då bör man säga inte ”verkan och motverkan är lika” [1], utan ”påverkan och motverkan är lika”. Inom metrologin kallas systemets insignalsignal för påverkan (eng. och fr. stimulus), och utsignalen för respons (eng. response, fr. réponse) [11]. Inom mekaniken skulle påverkan ha ordet motverkan som antonym, medan det inom elektronik och radioteknik skulle vara respons. Verkan bör ha motverkan som antonym, enligt förklaringen i ”Dabartinės lietuvių kalbos žodyne” [1]. Apparater, maskiner och andra anordningars drift kan variera; oftast anges då driftsätt, typ eller driftläge, till exempel: eng. operating mode, operating conditions, duty type ‖ fr. mode (f) de fonctionnement, régime (m) de fonctionnement, mode (f) de service ‖ ty. Betriebweise (f), Betriebzustand (m), Betriebsart (f) ‖ ry. режим (m) работы, рабочий режим (m), режим (m). Vi anser att termer som innehåller orden arbetsläge eller läge. bör undvikas. Fransmännen definierar régime de fonctionnement så här: en anordnings funktionssätt i normalt tillstånd. På litauiska är det dess veiksena [1]. Därför skulle man i de fall där det handlar om funktionssätt, utöver den redan diskuterade termen veika, ofta kunna använda termen drift- 35 sätt, till exempel pulserande drift (eng. pulse operating mode, fr. régime à impulsions, ty. Impulsbetrieb, ry. импульсный режим). Det är uppenbart att om termen veika började användas inom fysik och teknik, skulle dess samband med de andra termer som behandlas i denna artikel bli helt logiskt, nämligen: påverkan, motverkan, växelverkan, verkan, driftssätt. Literatūra 1. Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. V.: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1993. 2. Французско-русский политехнический словарь. М.: Советская энциклопедия, 1964. 3. Словарь по электронике. М: Русский язык, 1988. 4. Словарь научной и технической лексики. М.: Русский язык, 1994. 5. Словарь по электронике. М.: Русский язык, 1985. 6. Словарь по микроэлектронике. М.: Русский язык, 1991. 7. Fizikos terminų žodynas. V.: Mokslas, 1979. 8. Rusų-lietuvių kalbų politechnikos žodynas. V.: Vyriausioji enciklopedijų redakcija, 1984. 9. M a s i o k a s S. Elektrotechnika. V.: Mokslas, 1989. 10. Lazeriu fizikos terminų žodynas. V.: VU leidykla ir leidykla „Šachmatai“, 1990. 11. International Vocabulary of Basic and General Terms in Metrology. Geneva, 1993, P. 59. 36