Kompiuterio spalvų terminai

Giedrė FLEDŽINSKIENĖ*, Angelė KAULAKIENĖ**, Valerijonas ŽALKAUSKAS*** * Vilniaus dailės akademija ** Lietuvių kalbos institutas *** Vilniaus universitetas KOMPIUTERIO SPALVŲ TERMINAI Naturen har utrustat människan med det mest komplexa synorganet – ögonen. Ögats fantastiska anpassningsförmåga – förhållandet mellan den högsta och lägsta synintensiteten hos det mänskliga ögat uppgår till en miljon. Människan urskiljer tusentals nyanser. De flesta fåglar, fiskar och till och med insekter urskiljer också färger. Bin ser till och med i den ultravioletta delen av spektrumet och kan därför urskilja föremål målade med bly- och zinkvitt. Men alla däggdjur urskiljer inte färger. Man tror att hundar inte urskiljer färger, men de har ett mycket bättre luktsinne. Synen varierar mellan olika människor, och därför är det inte lätt att definiera begreppet för en viss färg. Dessutom kan färger ha såväl estetisk som emotionell eller psykologisk påverkan. Litauerna, liksom många folk i världen, har ord för spektrumets grundfärger (tabell 1). Till grundfärgerna – rött, gult, grönt, cyan och blått – räknas ibland även den mellanliggande färgen orange. För att benämna spektrumets mellanliggande färger och nyanser används vanligtvis två ord. Tabellen visar hur spektrumets mellanliggande färger (gulgrön) och nyanser (gulaktigt grön, grönaktigt gul) kan benämnas. Färgnamn förknippas ofta med namn på mineraler som lapis lazuli, turkos, rubin med flera, eller med växtnamn. På litauiska uttrycks färgnyanser vanligtvis på tre sätt: 1) med adverb som bildats av adjektiv som betecknar färger (blåaktigt grön); 2) med ordet nyans och genitivformer av adjektiv (eller substantiv) (grön med en blåaktig nyans); samt med konstruktionen med prepositionen med (grön med en blåaktig nyans). Dessa benämningar skiljer sig endast åt till formen. Även sammansatta färgnamn förekommer, till exempel: mörkröd, mörkgul, ljus- 9 gulaktig, mörkgrön, ljusgrön, mörkblå, ljusblå, mörkgrå, ljusgrå och så vidare. Dessutom används ofta även adjektiv med suffixen -färgad, -färgat för att beteckna olika färgnyanser, till exempel: lilafärgad, -färgat (syrenblommornas färg), hallonfärgad, -färgat (hallonens färg, ljusröd), bärnstensfärgad, -färgat (bärnstenens färg), rosenfärgad, -färgat (rosblommans färg), körsbärsfärgad, -färgat (körsbärens färg) och så vidare. Tabell 1 Ljusets spektrala våglängder och dess grundfärger Våglängd Färgnamn Ultraviolett λ ~ 445 nm Violett ---- λ ~ 475 nm Blå ---- Blåcyan Ljuscyan λ ~ 510 nm Cyan Grönaktig cyan Cyangrön ---- λ ~ 545 nm Grön Gulgrön Gulaktigt grön Gröngul λ ~ 580 nm Gul Rosaaktig gul λ ~ 600 nm Orange Gulröd λ ~ 640 nm Röd Infrarött 10 I utländska ordböcker över färgbeteckningar kan man hitta flera tusen färgbeteckningar [1]. Man försöker också utarbeta standarder för färgbeteckningar, där enskilda färgbeteckningar definieras exakt. Än så länge har vi varken uttömmande ordböcker över färgbeteckningar eller standarder. Varje färgsystem bygger på tre grundtal som definierar en viss färg. Inom konst och design används ett färgschema med gult, rött och blått, jfr eng. Yellow-Read-Blue [1]. Dessutom används även ett färgschema med gult, magenta och cyan, jfr eng. Yellow-Magenta-Cyan. Den första parametern är alltid den gula färgen. Genom att blanda pigment av dessa färger får man vilken färg som helst i paletten. Den färg som dominerar i den ena eller andra palettfärgen kallar konstnärer för färgton, jfr eng. color tone, medan färgnyanser kallas schatteringar, till exempel grönt med blå nyans. Namnen på färgtoner sammanfaller vanligtvis med namnen på spektrumets grundfärger. Inom television och datorteknik är RŽM – rött, grönt och blått, jfr eng. R.G.B. – Read-Green-Blue, det vanligaste färgschemat. Dessa färger bildar grundfärgernas triangel. Det föreslås att mängderna av grundfärger, betraktade som fysikaliska storheter, ska kallas rödhet (eng. Read level), grönhet (eng. Green level) och blåhet (eng. Blue level) [2]. Salladsgrönt kan då till exempel beskrivas som en färg med 60% rödhet, 100% grönhet och 20% blåhet. I operativsystemet ”Windows” mäts färgmängderna för övrigt inte i procent, utan i vissa godtyckliga tal som varierar från 0 till 255. Om man blandar 255 enheter vardera av rödhet, grönhet och blåhet får man vitt. Om man blandar två grundfärger i lika mängder får man en mellanliggande färg: rött och grönt ger gult, grönt och blått ger cyan. En särskilt magisk färg uppstår när spektrumets ytterlighetsfärger – rött och blått – blandas. Denna färg finns inte i solspektrumet. I engelskspråkig datalitteratur kallas den oftast ”Magenta” [3]. Motsvarande färg på litauiska skulle vara rosa, purpur eller violett. Fysiker förknippar dock violett endast med den yttersta blå färgen, bortom vilken det osynliga ultravioletta området börjar. Därför passar adjektivet purpurfärgad bättre för att beteckna den nämnda färgen. 11 De tre mellanliggande färgerna – cyan, purpur och gult – bildar det andra, mer sällan använda grundfärgsschemat ŽPG, jfr eng. C.M.Y. – Cyan-Magenta-Yellow. För mängderna av dessa färger föreslås termerna cyanhet, purpurhet och gulhet. Dessa tre färger samt svart används för övrigt i färgbläckstråleskrivare. Därför kan man även stöta på färgschemat ŽPGJ – cyan, purpur, gult och svart, jfr eng. C.M.Y.K. – Cyan-Magenta-Yellow-bleaK. Det tredje färgschemat inom datortekniken är AGS – nyans, mättnad och ljusstyrka, jfr eng. H.S.B. –Hue-Saturation-Brightness (Luminance). Den första parametern ändras när markörens hårkors rör sig horisontellt i ”Windows” färgpalett (fig. 1). De rena färgerna finns i palettens övre del (mättnad = 255). När man rör sig nedåt i paletten minskar mättnaden. Längst ned, där mättnaden är noll, finns grått. Färgens ljushet regleras genom att värdet för ljusstyrka i en enskild kolumn ändras. Fig. 1. ”Windows” färgpalett 12 För att beskriva grått räcker det med en enda ljusstyrkeparameter. Här finns ingen färgton längre. Inte heller nyansparametern har någon betydelse för grått. Gråtonen anges ofta inte med ljusstyrka, utan tvärtom i procent gråhet. För denna storhet föreslås termen gråhet, jfr eng. gray scale, gray level. De sex grundfärgerna anses vara huvudfärgerna i operativsystemen ”Microsoft Windows” 95, 98 och NT (tabell 2). I ”Windows” har dessa färger namn. Utöver dessa huvudfärger kan man i grafikredigeraren ”Paint” i ”Windows” välja en färg ur paletten med 48 grundfärger (eng. Basic Colors). Färgerna i denna palett har ännu inga egna namn. Denna palett används för övrigt inte i programmen ”Microsoft Office”. Tabell 2 ”Windows” grundfärger, deras sammansättning och svenska motsvarigheter till de engelska namnen Engelskt namn Svenskt namn Rödhet Grönhet Blåhet Nyans Mättnad Ljusstyrka Red Röd 255 0 0 0 255 128 Green Grön 0 255 0 85 255 128 Blue Blå 0 0 255 170 255 128 Yellow Gul 255 255 0 42 255 128 Cyan Cyan 0 255 255 128 255 128 Magenta Purpur 255 0 255 213 255 128 Färgpaletten i programmen i ”Microsoft Office” version 4.3 och 95 består av tolv färger: sex grundfärger och ytterligare sex färger med samma nyans men dubbelt så mörka, till exempel mörkröd (eng. DkRead), som har 128 enheter rödhet. Paletten kompletteras med vitt, svart och två eller fler grå färger. Den här färgpaletten kunde inte utökas eller ändras. I programmen ”Microsoft Office 97” började man delvis, och i ”Microsoft Office 2000” helt och hållet, använda en ny palett med grundfärger (tabell 3). De 40 grundfärgerna i denna palett har redan namn. Namngiv- 13 har dessutom 6 extra färger (tabell 4), som förekommer endast på vissa ställen i programmen. Användaren kan också komma åt en hexagon med ytterligare 126 färger, intill vilken det finns 16 grå nyanser. Hexagonens färger har inga namn. I färgpaletten kan användaren skapa en egen färg (Custom Color). Tabell 3 Färgerna i den grundläggande paletten i ”MS Office 79/2000”, deras sammansättning och svenska motsvarigheter till de litauiska och engelska namnen. De färgnamn som föreslås här är satta i fetstil och skiljer sig från namnen på grundfärgerna Engelskt namnSvenskt namnRödhetGrönhetBlåhetNyansMättnadLjusstyrka12345678BlackSvart000~~0Dark RedMörkröd12800025564RedRöd255000255128PinkPurpur2550255213255128RoseRos255153204234255204BrownBrun1535101425577OrangeOrange255102017255128Light OrangeLjusorange255153025255128GoldGuld255204034255128TanGulbrun25520415321255204Olive GreenOlivgrön515104225526Dark YellowMörkgul12812804225564LimeLimegrön153204054255102YellowGul255255042255128Light YellowLjusgul25525515342255204Dark GreenMörkgrön05108525526GreenGrön012808525564 14 Fortsättning på tabell 3 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 Havsgrön | Havsgrön | 51 | 153 | 102 | 106 | 128 | 120 Klargrön | Klargrön | 0 | 255 | 0 | 85 | 255 | 128 Ljusgrön | Ljusgrön | 204 | 255 | 204 | 85 | 255 | 230 Mörkgrönblå | Mörkt blågrön | 0 | 51 | 102 | 149 | 255 | 51 Blågrön | Blågrön | 0 | 128 | 128 | 127 | 255 | 64 Aqua | Vattenblå | 51 | 204 | 204 | 127 | 153 | 128 Turkos | Turkos | 0 | 255 | 255 | 127 | 255 | 128 Ljus turkos | Ljus turkos | 204 | 255 | 255 | 127 | 255 | 230 Mörkblå | Mörkblå | 0 | 0 | 128 | 170 | 255 | 64 Blue | Blå | 0 | 0 | 255 | 170 | 255 | 128 Ljusblå | Ljusblå | 51 | 102 | 255 | 160 | 255 | 153 Himmelblå | Himmelblå | 0 | 204 | 255 | 136 | 255 | 128 Blekblå | Blekblå | 153 | 204 | 255 | 149 | 255 | 204 Indigo | Indigo | 51 | 51 | 153 | 170 | 128 | 102 Blågrå | Blågrå | 102 | 102 | 153 | 170 | 51 | 128 Violett | Violett | 128 | 0 | 128 | 213 | 255 | 64 Plum | Brunviolett | 153 | 51 | 102 | 234 | 128 | 102 Lavendel | Lavendelviolett | 204 | 153 | 255 | 191 | 255 | 204 80% Gray | Mörkgrå | 51 | 51 | 51 | 170 | 0 | 51 50% Gray | Grå | 128 | 128 | 128 | 170 | 0 | 128 40% Gray | Ljusgrå | 150 | 150 | 150 | 170 | 0 | 150 25% Gray | Gråaktig | 192 | 192 | 192 | 170 | 0 | 192 White | Vit | 255 | 255 | 255 | 170 | 0 | 255 15 Färgerna i den kompletterande paletten i ”MS Office 2000”, deras sammansättning och svenska motsvarigheter till de litauiska och engelska namnen Tabell 4 Engelskt namn | Svenskt namn | Rödhet | Grönhet | Blåhet | Nyans | Mättnad | Ljusstyrka | Periwinkle | Vintergrön | 153 | 153 | 255 | 170 | 255 | 204 | Ivory | Elfenben | 255 | 255 | 204 | 42 | 255 | 230 | Dark Purple | Mörkpurpur | 102 | 0 | 102 | 213 | 255 | 51 | Coral | Korall | 255 | 128 | 128 | 0 | 255 | 192 | Ocean Blue | Havsblå | 0 | 102 | 204 | 149 | 255 | 102 | Ice Blue | Isblå | 204 | 204 | 255 | 170 | 255 | 230 I denna artikel har man försökt välja svenska motsvarigheter för de 46 grundfärgerna i paletten i ”MS Office 97/2000”. De svenska motsvarigheterna har stämts av mot allmänna svensk-litauiska ordböcker och den akademiska ”Litauiska språkordboken”. Oftast följdes den tidigare nämnda första principen för att benämna färgnyanser. Grundfärgen ”Magenta” i ”Windows” kallas redan ”Pink” i paletten i ”MS Office 97/2000”, medan en färg med samma nyans men dubbelt så mörk kallas ”Dark Purple”. På svenska kallar vi den i de två första fallen för purpur, och i det tredje fallet för mörkpurpur. Grundfärgen ”Cyan” kallas i färgpaletten ”Turquoise” – turkos. På svenska brukar färger av denna nyans kallas ljusblå, och därför används den senare termen i båda fallen. I det här fallet blev den gröna grundfärgen ljusgrön i paletten med grundfärger. Den gröna färgen benämns däremot med en mörkare nyans som är mer bekant för människor. I paletten med grundfärger i ”MS Office 97/2000” ingår bara några få omättade färger – havsgrön, vattenblå och några gråaktiga färger bredvid den sista kolumnen med grå färger. Palettens färger är grupperade efter nyans. Nyansen hos endast ett fåtal färger skiljer sig från grundfärgerna, och därför finns det också få namn på mellanliggande färger: mörkt blågrön, brunviolett och gulbrun. 16 Palettens färgsammansättning och färgernas namn definieras exakt med tre tal i RGB- och tre tal i HSB-färgscheman – rött, grönt, blått, nyans, mättnad och ljusstyrka. Literatūra 1. Designer’s guide to color. T. 1–5 // San Francisco.: Chronicle Books, 1986–1991. 2. Žalkauskas V. Apie spalvų terminus // 32-oji nacionalinė fizikos konferencija: Programa ir pranešimų tezės. 1997. 10. 8–10. Vilnius, 1997. 3. Color Spaces Tutorial // Center for Innovative Computer Application. http:// www.cica.indiana.edu/cica/color-spaces.html THE TERMS OF COMPUTER COLOURS Summary In this paper the Lithuanian terms of colour spaces RŽM – raudonos, žalios ir mėlynos (R.G.B. – Read-Green-Blue), ŽPG – žydros, purpurinės ir geltonos (C.M.Y. – Cyan-Magenta-Yellow) and AGS – atspalvio, grynio ir skaisčio (H.S.B. – Hue-Saturation-Brightness (Luminance)) are discussed. Terms of colour levels raudonis (read level), žalis (green level), mėlis (blue level), žydris (cyan level), purpuris (magenta level) and geltonis (yellow level) are also proposed. The Lithuanian terms of basic colours of Microsoft Office 97/2000 are considered. The composition of these colours is presented. Giedrė FLEDŽINSKIENĖ Vilniaus dailės akademija Maironio g. 6 LT-2600, Vilnius Gauta 2000 07 01 Angelė KAULAKIENĖ Lietuvių kalbos institutas Antakalnio g. 6 LT-2055, Vilnius El. paštas [email protected] Valerijonas ŽALKAUSKAS Vilniaus universitetas Fizikos fakultetas Radiofizikos katedra Saulėtekio al. 9 LT-2040, Vilnius El. paštas [email protected] 17