1910–1937 m. lietuviškoji statybos terminija (iš turimų išteklių)

Litauisk byggterminologi 1910–1937 (utifrån tillgängliga källor) ROBERTAS STUŇŽINAS Litauiska språkinstitutet Den litauiska byggterminologin, liksom teknisk terminologi i allmänhet, började ta form i mitten av 1800-talet. I den dåtida periodikans – L. Ivinskis kalendrar (1846–1863), ”Keleivis” (1849–1880), ”Aušra” (1883–1886) – populärvetenskapliga artiklar och artiklar med råd om jordbruk började byggtermer förekomma, till exempel: molis Ivinsk 1849 31, namas Ivinsk 1849 30, plitos degintos LTP VI 56, siena Ivinsk 1849 31, teptuwas Ivinsk 1849 31, ziame Ivinsk 1862 45. Under första hälften av 1900-talet drevs byggterminologins snabba utveckling av tillkomsten av specialiserad bygglitteratur (läroböcker i byggnadskonst, byggtidskrifter) och den allmänna utvecklingen av byggvetenskapen – 1922 öppnades Litauens universitet i Kaunas, och snart utkom de första litauiska läroböckerna i byggnadskonst. Denna artikel behandlar terminologin i publikationer om byggvetenskap, populärvetenskap, byggtidskrifter m.m. från 1910–1937 (se källförteckningen i slutet av artikeln) med avseende på ursprung, struktur och utveckling. Undersökningsmaterialet består av 1 393 olika¹ termer (806 enordiga och 587 sammansatta), som skapats utifrån nedärvt inhemskt och lånat icke-internationellt ordförråd och bildats med det egna språkets medel. Till de terminologiska grupperna hör termer som betecknar byggnader och deras delar (27%), material (20%), redskap (17%), handlingar, processer och tillstånd (16%), egenskaper och storheter (6%) samt andra konkreta föremål och abstrakta företeelser med anknytning till byggande (14%). När det gäller enordiga byggtermer bör först och främst nämnas semantisk termbildning. Semantisk termbildning² är ett sätt att benämna, där det främsta medlet för termbildning är ordets semantiska utvidg- 1 Här räknas varianter inte separat, det vill säga formella varianter av samma språkliga enheter som fyller samma funktion men uppvisar regelbundna skillnader i ljudstruktur (KPP 2003: 107). 2 Vietoje termino semantinis terminų kūrimas (Гринев 1993: 129) vartojamas ir terminas leksinis semantinis terminų kūrimas (plg. Прохорова 1996: 8; Татаринов 2006: 188). Terminologija | 2007 | 14 125 tojimas (Татаринов 2006: 188). Šio tipo terminų grupėje pirmiausia skirtini terminizacijos būdu atsiradę terminai. Terminizacija – paprastųjų (terminių) žodžių ar kitų sričių terminų vertimas terminais (Gaivenis 2002: 18), reikšmių išplėtimas, susiaurinimas, apibendrinimas ir kitoks modifikavimas ir atribojimas nuo kitų reikšmių (Klimavičius 1996: 6). Žodžių semantinės plėtros atžvilgiu terminizacija gali apimti ne vieną terminologijos reiškinį: 1) paprastųjų žodžių semantikos visumos perkėlimą į terminus (Татаринов 2006: 188), 2) paprastųjų žodžių reikšmių specializaciją – susiaurinimą ar praplėtimą (Татаринов 2006: 188), 3) žodžių reikšmių perkėlimą (Keinys 1980: 63–64; Gaivenis 2002: 52). Utifrån det som sagts ovan bör man först skilja ut termer vars betydelse motsvarar vanliga ord³, till exempel: akmuo JodelNorm 2, aliejus Kind 32, anglis Iv 48, apušė Januš 18, ąžuolas Kind 7, diemantas JodelTechn 9, eglė Januš 18, Kind 7, molis Reis 1, pienas Kind 50, pušis Januš 18, smėlys Januš 9, stiklas Ekz 3, tošis JodelTechn 156, žabai Vanag 28, žabarai JodelTechn 29, žvyras Reis 13; butas (bostadshus) Stat M1922 I 8, kambarys Januš 14, kūtė Vanag 10, lubos Januš 15, namas (bostadshus) Zubausk 9, tiltas Ekz 1; čerpe Šimol 72, grebėstas Iv 18, lenta Braž 2, rąstas Reis 24, sija Kind 14, siena Reis 1, (pålar) šūlas Braž 10. Av exemplen framgår att det framför allt rör sig om termer som motsvarar vanliga ords grundbetydelser eller primärbetydelser och betecknar olika byggmaterial, byggnader och deras delar samt andra företeelser inom byggande. Separat bör nämnas termer som uppkommit genom specialisering⁴ av vanliga ord, det vill säga genom inskränkning eller utvidgning av betydelsen. Vid betydelseinskränkning sker överföringen av benämningen på ett begrepp till ett annat utifrån gemensamma kännetecken hos det vanliga begreppet, men det inskränkta begreppet får också andra, ytterligare kännetecken (Прохорова 1996: 79). Mer specifikt kännetecknar betydelseinskränkning termer som fått en mer avgränsad byggbetydelse, till exempel: anga (fönsteröppning)⁵ JodelTechn 135, dėmė (tegeldefekt) JodelNorm 1, (grund-) duobė Ekz 3, kartys (stänger som virke staplas på) JodelTechn 161, (tegel-) krosnis Iv 18, kubilas JodelTechn 66, marka (grop) StatM 1923 I 6, minklė (lerdeg) JodelTechn 117, (målnings-) padargai Ekz 6, skylė Kind 18. Betydelseutvidgning kännetecknar termer som betecknar klasser av föremål, till exempel: druskos 3 Termerna jämförs med vanliga ord utifrån uppgifter i den akademiska Litauiska språkets ordbok. 4 Ibland betraktas terminologisering och specialisering som separata sätt att bilda termer (jfr Гринев 1993: 129–132), ibland görs ingen strikt åtskillnad mellan dessa företeelser (se Татаринов 2006: 188–189). 5 Innehållet i termen preciseras inom parentes. 126 Robertas Stunžinas | 1910–1937 m. lietuviškoji statybos terminija... JodelNorm 1, golv Kind 13, ugnar Šimol 4, tak (tak och bjälklag) Šimol 4. Detta är en av de talrikaste (omkring en femtedel av alla enordsterminer) och äldsta terminologigrupperna under den undersökta perioden – termerna användes flitigt även i källor från 1800-talet, t.ex.: stenar LTP VI 56, sand LTP VI 56, glas LTP VI 56, sikt LTP VI 125, vägg LTP VI 125. Omkring en tredjedel av alla sammansatta termer bildades med termer från dessa undergrupper, t.ex.: konstgjord sten Iv 7, lertegelpanna Kind 34, snickardörr Kind 27, smitt järn (järn och stål) JodelTechn 170, välljärn JodelTechn 185, gjutjärn JodelTechn 171, stampat lergolv Ekz 4, syrabeständigt kärl JodelTechn 144, primärlera Iv 2. Flest förekommer termer för vägg (32), tegel (25), ugn (16), lera (15), rum (13), sten (9) artbenämningar, t.ex.: lerklining Braž 2, gjuten vägg Ekz 3, lerstensvägg Braž 1, kantmur Kind 8, hålvägg StatM 1922 II 17, risflätad–lerkladdad vägg Braž 2, råtegelvägg Reis 2; bränt lertegel Iv 6, välbränt tegel Reis 14, lufttorkat tegel Januš 16, råtegel Iv 7, bearbetat tegel JodelNorm 2, byggnadstegel JodelNorm 2, eldfast tegel JodelTechn 73, fasadtegel Ekz 5; ugn med gaseldstad Iv 64, ugn med fallande låga Iv 65, ugn med enkel eldstad Iv 64, ugn med enkel botten Iv 64, roterugn Iv 65; bränd lera StatM 1923 I 18, mycket mager lera JodelTechn 117, lera med stark bindning Iv 15, sedimentär lera Iv 3, vanlig lera Iv 5, alltför fet lera Vanag 15, överknådad lera JodelNorm 1, grå lera JodelTechn 29, eldfast lera Iv 5; gästrum / värdinnans arbetsrum / tjänstefolksrum / matsal Januš 14; porös (genomdragen) sten JodelTechn 9, plattsten Kind 29, krossad sten StatM 1922 I 18, hålsten JodelTechn 103. En liten del av enordstermerna utgörs av metaforiska och metonymiska termer. Generellt sett bör metaforiska och metonymiska termer hänföras till en separat undertyp av semantisk termbildning – tropisk termbildning (jfr Татаринов 2006: 188). Vid tropisk termbildning bygger man endast delvis på ordets semantik – det motiverande semantiska draget (tertium comparationis) (Татаринов 2006: 188). I vårt fall rör det sig dock huvudsakligen om terminologiserade och särskilt specialiserade enkla ord med överförda betydelser (mer om detta längre fram). I denna grupp utgör metaforiska termer den överväldigande majoriteten. Metaforiska termer uppstår när specialbegrepp jämförs med allmänbegrepp utifrån vissa kännetecken och benämns med ord för allmänbegrepp (Прохорова 1996: 42). Inom byggterminologin under den undersökta perioden förekommer oftast konkreta metaforer; den metaforiska benämningen har huvudsakligen bildats utifrån föremål i människans omgivning: Terminologija | 2007 | 14 127 främst förekommer konkreta metaforer; den metaforiska benämningen har huvudsakligen bildats utifrån föremål i människans omgivning: a) människokroppen, t.ex.: (stampens huvud StatM 1923 I 20, (husets) skelett Kind 8, (takets) puckel StatM 1923 I 11, (ugnens) sula Kind 15, (anordningens) kinder StatM 1922 II 19; b) hushållsföremål, t.ex.: kratta (verktyg för cementblandning) Šimol 71, (luftens) bädd StatM 1923 I 16, bädd (lager av grus och cement) JodelTechn 29, Kind 14, ljus (gasbränslerör) Iv 75; c) mat, t.ex.: puré (kalkblandning) StatM 1923 I 20, (vägens) skorpa JodelTechn 29, deg Braž 1. Betydligt färre är de termer som benämnts efter djur, växter och andra företeelser i naturen, t.ex.: bäver (anordning för pressning av takpannor) StatM 1922 II 18, geruvė StatM 1923 I 10, björn (stampningsredskap) Ekz 3, snigel Ekz 1, gälar JodelTechn 21; (murens) bark StatM 1923 I 21, ärta JodelTechn 77; håla (tunnel för tegelförbränning) JodelTechn 135. Abstrakta metaforer är sällsynta, t.ex.: nedbrytande kraft Ekz 3, kraftskapare (kraft) JodelTechn 188. Ur kronologisk och nominativ synvinkel är de flesta metaforiska termer inte nya metaforer. Några av dem finns även i tidigare källor från 1800-talet, t.ex.: gūlis LTP VI 172, kepurė LTP VI 352, padas LTP VI 171, teszla LTP VI 167. Det är också tydligt att en stor del av de termer som behandlas är resultat av sekundär metaforisk benämning. Dessa termer kan bildas genom att enkla ord med sekundära eller överförda betydelser, eller folkliga termer, terminologiseras (specialiseras), t.ex.: nål (del av en apparat) JodelTechn 85 – adata6 2. ”en metalltråd, vanligen med spetsig ände, avsedd för olika ändamål och därför med varierande utseende”; pannkaka (rund form) JodelTechn 85 – blynas 3. bildl. ”något tillplattat föremål”; pipa JodelNorm 5 – dūda 5. ”rör”; (stampens) huvud StatM 1923 I 20 – galva 8. ”en rundare, grövre del av ett föremål; framsida; topp, övre del”; (luftens) bädd StatM 1923 I 16 – guolis 5. ”lager”; (kärlets) hals JodelTechn 181 – gurklys 4. ”kärlets, flaskans hals”; [bjälkarnas]7 ben Reis 24 – kojos 3. ”den nedre delen av ett föremål”; björn (stampningsredskap) Ekz 3 – meška 5. ”ett stort redskap med en tung, grov ände för att slå ned pålar, stampa lera o.d.”; sula (jordgolv) Kind 13 – padas 3. ”stampat golv i ett rum eller en koja, jordgolv, hårt stampat golv” LKŽe. Detsamma gäller metaforiska diminutivtermer, t.ex.: litet öga (defekt, liten grop) Šimol 79, litet huvud (övre delen av en detalj) JodelTechn 189, liten mössa (en viss typ av valv) Ekz 4, (kalkens) liten skjorta StatM 1923 I 20. 6 Uppgifterna är hämtade ur den elektroniska utgåvan av Lietuvių kalbos žodyno www.lkz.lt 7 Sammansatta termers beståndsdelar anges inom hakparenteser. 128 Robertas Stunžinas | 1910–1937 m. lietuviškoji statybos terminija... Resultatet av tropisk termbildning skulle kunna vara endast ett fåtal metonymiska termer. Metonymi är resultatet av betydelseförändring (skifte mellan semer) utifrån vissa samband i begreppens rumsliga, tidsmässiga eller kausala dimension (Татаринов 2006: 189). I det undersökta materialet betecknar metonymiska termer ett arbetssätt genom det redskap som används, t.ex.: lenta (ett sätt att lägga tak) StatM 1923 I 8, piautuvas (ett sätt att lägga tak) StatM 1923 I 8. Dessa termer har bildats enligt specifika metonymiska modeller inom terminologin8; de är inte ord från allmänspråket som har terminologiserats. Det finns få sammansatta termer bildade med metaforiska och metonymiska termer. Sammansatta termer med termer ur dessa grupper utgör omkring en tiondel av alla sammansatta termer, t.ex.: geležinės dūdos JodelTechn 7, dūmtraukio galvutė Kind 18, plieninės geruvės JodelTechn 19, geležinis grėblys JodelTechn 66, triobos griaučiai Kind 8, gegnių kojos Reis 24, plento pluta JodelTechn 29. Den största andelen av de enordiga termerna (omkring tre fjärdedelar) utgörs av avledningar, t.ex.: apdabinimas Ekz 3, atlošumas Ekz 4, atrama Ekz 4, aukštakrosnė Šimol 74, (ladugårds-) grindinys Kind 18, grūdelis Kind 41, įdėklis JodelTechn 190, įvarža Kind 26, kastuvas Šimol 71, kniedė JodelTechn 186, pabėgis JodelTechn 164, palangė Reis 24, pašlaitė Kind 27, protarpis JodelTechn 73, sąvarža Reis 22, statyba Reis 7, trauka Iv 80, uždanga JodelTechn 137. Utifrån uppgifterna i Lietuvių kalbos žodyno kan man hävda att de flesta avledningarna är äldre ord från allmänspråket och som termer kan ha hämtats från levande språkbruk. Vissa avledningarna förekommer i 1800-talskällor, t.ex.: priemaįża LTP VI 166, piaustuvas LTP VI 167. Därför är det i detta fall lämpligt att tala om terminologisering av avledningar från allmänspråket – specialisering och andra semantiska metoder för termbildning. Som terminologiserade kan betraktas benämningar på vanliga hushållsföremål, verktyg, byggnader, delar av dessa och andra föremål med anknytning till byggande, t.ex.: (ventilations-) aukštinis StatM 1922 III 20, dangtis (tak) Ekz 4, dūmtraukis Kind 16, dumtuvė JodelTechn 180, duonkeփis Kind 15, juodlubės Kind 25, kiaurinė StatM 1923 I 21, langinės Kind 12, lentyna JodelTechn 68, pakulos Kind 7, pastogė Reis 45, peleninė (ugnslucka) Kind 15, perdaras (skiljevägg) StatM 1922 III 23, pluktuvas Braž 1, priemaįša Reis 2, viela Iv 18. Inom denna grupp bör man urskilja specialiserade benämningar på olika föremål och apparater som fått en mer specifik betydelse inom byggande, t.ex.: atmata (byggavfall) JodelTechn 21, (balkens) graiža 8 Metonymiska termer kan bildas både enligt vanliga språkliga modeller och enligt specifika metonymiska modeller inom terminologin (Прохорова 1996: 69). Terminologija | 2007 | 14 129 Kind 27, (trä-) grūstuvas Vanag 26, pakopa (stege) Ekz 3, pakura (del av tegeltorken) JodelTechn 132, (ugnens) pastogė JodelTechn 69. En separat grupp utgörs av avledda termer som kännetecknas av betydelseöverföring. Här är metaforiska diminutiv vanligast, t.ex.: ardelis (trappsteg i ugnens eldstad) JodelTechn 39, langelis (ugnens öppning) JodelTechn 135, (metall-) tinklelis Reis 36, urvelis (litet dike under tegelugnen) JodelTechn 135, žirneliai (cementklumpar) JodelTechn 77. Även metonymiska termer skapade enligt den främmande språkmodellen beteckning på agent → beteckning på instrument bör nämnas, t.ex.: džiovintojas (torkapparat) JodelTechn 211, [kibirkščių gaudytojas] StatM 1922 III 19, [jėgos žadintojas] JodelTechn 188. Även en del abstrakta begrepp kan ha hämtats från allmänspråket, t.ex.: aukštumas Kind 15, didumas Ekz 4, džiovinimas JodelTechn 68, išgaravimas Iv 73, (lerans) kapojimas Iv 31, kietumas JodelTechn 8, (fönstrens) kirtimas StatM 1922 III 10, (betongens) laistymas Šimol 71, našumas JodelTechn 73, (temperaturens) puolimas JodelTechn 200, stiprumas Vanag 16. Många av dessa finns i de äldre källor som nämnts, t.ex.: vėdinimas LTP VI 166, džiovinimas LTP VI 168, drėgnumas LTP VI 125, pliszimas LTP VI 58, tankumas LTP VI 58, tvirtumas LTP VI 126. I vissa fall är det svårt att avgöra om en avledning har terminologiserats eller nybildats. Detta gäller särskilt verb- och adjektivabstrakt med transpositionsbetydelse9 med suffixen -imas/-ymas, -umas. Avledningar av denna typ har i grunden samma innehåll som grundordet, men tillhör en annan ordklass och skiljer sig därför i sin syntaktiska funktion (Urbutis 1978: 165). Sådana avledningar kan bildas av varje verb och adjektiv, t.ex.: aušimas Ekz 4, dažymas Šimol 4, drėgnumas Januš 17, džiovinimas JodelTechn 68, išbrinkimas JodelTechn 158, kreivumas Januš 21, minkymas Iv 25. Bland de behandlade avledningarna med ren handlingsbetydelse utmärker sig avledningar med suffixen -imas/-ymas, som kännetecknas av betydelseöverföring. Det rör sig om metonymiska termer bildade enligt allmänspråkets modell handling → handlingens resultat, där defekter och andra konkreta företeelser benämns utifrån handlingar, t.ex.: iškyrypimas (trädefekt) Kind 36, pertrūkimas (järndefekt) 194, užgavimas (trädefekt) JodelTechn 157, įsikišimas (byggnadsdel) StatM 1922 III 10, praskėtimas (tråg) Šimol 71, užlaužimas (kurva) JodelTechn 200. En liten andel av avledningarna kan betraktas som nybildningar. Den största delen av nybildningarna 9 När det gäller termer med transpositionsbetydelse i ordbildningen brukar endast verbabstrakt med suffixen -imas / -ymas urskiljas (jfr Umbrasas 2005: 44; Kaulakienė 2006: 81). 130 Robertas Stunžinas │ 1910–1937 m. lietuviškoji statybos terminija... Bland bildningarna dominerar sammansättningar; suffix- och ändelseavledningar förekommer mer sällan. I gruppen sammansättningar utgör nominala sammansatta termer mer än hälften, det vill säga termer med ett substantiv som andra led, till exempel: baltdāžai StatM 1922 I 22, degplytė Januš 19, degutžemis StatM 1923 I 16, mūrgastis Ekz 4, skaldasėmelis Šimol 79, skersšakė Kind 40, skliautrama Ekz 4, ugniasienis StatM 1922 III 15. Något mindre vanliga är verbala sammansatta termer, till exempel: dūmadengė JodelTechn 135, dūmalinda StatM 1922 III 19, greitmaišė Šimol 87, kertmušė Kind 25, sienagulis StatM 1923 I 21, vandenteikis JodelTechn 147, vandensaikas Ekz 7, žemsemė Ekz 5. I gruppen av suffix- och ändelseavledningar finns oftast beteckningar för resultatet av en handling, bildade med avledningsmorfemen -mena, -snis, -alas, -a, -is, till exempel: skirstmena Ekz 6, slugšnis StatM 1923 I 20, užtep alas Kind 33, apijuosa Kind 27, įtalpa (kapacitet) StatM 1922 I 9, gulda Ekz 5, riša (armering) Ekz 6, nuolužis Ekz 6. En liten grupp utgörs av beteckningar på verktyg, bildade med avledningsmorfemen -tukas, -klis, -tas, -a, till exempel: dengtukas (takpanna) JodelNorm 5, idėklis (tång) JodelTechn 190, ruštas (krushnis) Iv 57, užštuma Kind 245. Enstaka är beteckningar för bärare av verbala och nominala egenskaper, till exempel: glaustinė Ekz 4, rupuolis Šimol 57. Den största delen av de sammansatta termerna har bildats med avledningar, särskilt suffixavledningarna -imas/-ymas, -umas. Flest förekomster har termerna atsparumas (19), įtempimas (5), bandymas (3) för artbeteckningar, till exempel: atsparumas gniužimui JodelTechn 90, a. išoriniam slėgimui JodelTechn 147, a. kirpimui šlitei Ekz 17, a. slėgimui / spaudimui JodelTechn 9, a. sukimui / tempimui Ekz 17, a. vandens praleidimui Iv 9, a. vidujiniam slėgimui JodelTechn 147, laikinas a. JodelTechn 24, medžiagos a. Ekz 5; išvidinis įtempimas Šimol 66, leistinas akmens į. JodelTechn 24, leistinasis į. gniužimui / tempimui Ekz 17, medžiagos į. Ekz 17; koringumo / patvarumo bandymas JodelTechn 146, tvirtumo b. JodelTechn 145. Endast ett fåtal sammansatta termer har bildats med nybildningar, till exempel: plokščias dengtukas StatM 1922 II 6, gegnės glaustinė Ekz 4, skliautraminė gegnės glaustinė Ekz 4, mišrioji gulda Ekz 5, geležinis idėklis StatM 1922 III 23, geležies rišos Ekz 6, laiptinis ruštas Iv 82. Sett till dagens bruk framgår det att en stor del av den terminologi som diskuteras har bevarats fram till i dag. Till exempel återfinns mer än hälften (56%) av termerna med ett ord i dagens byggterminologiska ordböcker, såsom: džio-vykla Iv 45, STŽ 134; gegnė JodelTechn 164, STŽ 165; guolis StatM 1923 I 16, STŽ 184; išklotinė Ekz 1, STŽ 207; įvarža Kind 26, STŽ 220; kietėjimas Šimol 84, STŽ 253; minklė JodelTechn 117, ALSTŽ 267; muštuvas Terminologija | 2007 | 14 1 3 1 JodelTechn 191, STŽ 351; beredning Ekz 5, ALSTŽ 104; skiljevägg Kind 19, STŽ 407; sprickbildning Iv 14, ALSTŽ 42. I detta fall bör man dock snarare tala om motsvarighet i terminologiska uttryck, eftersom terminernas innehåll kan ha förändrats. Till exempel användes termen lägenhet i StatM 1922 I 8 i den vidare betydelsen bostadshus, matsal i Januš 40 i betydelsen matrum, och avtal i Januš 8 i betydelsen symmetri. Fram till våra dagar har främst benämningar på abstrakta begrepp (handlingar, processer, egenskaper) bevarats, till exempel: avsvalning Ekz 4, STŽ 61; täckning Kind 32, STŽ 115; fuktighet Ekz 3, STŽ 126; ojämnhet Kind 43, STŽ 356; sprickbildning Iv 14, ALSTŽ 42; rostning Šimol 66, ALSTŽ 84; tryckning JodelTechn 14, STŽ 544; pressning JodelNorm 6, ALSTŽ 267; seghet JodelTechn 119, ALSTŽ 120. När det gäller termer som betecknar konkreta föremål bör det sägas att en betydande del av dem är historismer, det vill säga benämningar på föremål som inte längre används, till exempel: akėčios (anordning för blandning av cement) JodelTechn 66, bebras (anordning för bockning av takpannor) StatM 1922 II 18, boba Braž 9, ližė (utjämningsredskap) StatM 1923 I 11, pimpelis (snöre med ett fastbundet lod) Braž 5. Vissa termer är arkaismer, det vill säga termer som trängts undan av andra termer som betecknar samma denotat, till exempel: apdabinimas Ekz 3, apsloginimas (appaudimas) JodelNorm 2, dūda (rör) JodelTechn 29, glostimas (utjämning) StatM 1923 I 11, išvejavimas (ventilation) JodelNorm 1, pabūklai (redskap) Ekz 4, padabinimas (skötsel) Ekz 5, plėnelė (hinna) JodelTechn 23, (temperaturens) puolimas JodelTechn 200, sugalvojimas (beräkning) Ekz 8, susėmimas (härdning) JodelTechn 85, sutartis (symmetri) Januš 8, sujienymas (sammanfogning) Ekz 8, ugnies nebijojimas JodelTechn 8, veidavimas (beklädnad) Ekz 5. SLUTSATSER 1. I byggnadstidskrifter, vetenskapliga publikationer och praktiska handböcker från 1910–1937 användes rikligt med litauiska termer av inhemskt ursprung samt icke-internationella lånord. De viktigaste kännetecknen för byggterminologin under den undersökta perioden är tradition och livskraft. 2. Terminologisering av allmänspråkligt ordförråd, särskilt specialisering, är de främsta sätten att skapa byggterminologi. Genom terminologisering (specialisering) av allmänspråkliga ord uppstod både metaforisk byggterminologi och merparten av avledningarna. 3. Endast en liten del av termerna kan ha bildats genom andra semantiska metoder för termbildning och genom ordbildning. Gruppen av terminologiska nybildningar består huvudsakligen av sammansatta termer och suffixavledningar. 132 Robertas Stunžinas | 1910–1937 m. lietuviškoji statybos terminija... 4. Den sammansatta byggterminologin från den undersökta perioden är inte omfattande. De flesta sammansatta termer har bildats med terminologiserade enkla ord och abstrakta substantiv av verb och adjektiv. 5. En del av de undersökta termerna är redan föråldrade och betecknar begrepp som inte längre används, men många termer har levt kvar och används i dagens byggterminologi. ŠALTINIAI I Ivinsk – Metu skajtlus ukiniszkas. Parašzitas par L. Iwiński, Vilnius, 1849–1862. LTP VI – Lietuvių tautos praeitis. Skirtas „Aušros“ šimto metų sukakčiai paminėti. Parengė Jonas Dainauskas, Chicago, 1983. II Braš – Bražinskas J. Kaip ir iš ko galima statyti pigius ir tvomingus ūkio trobesius, Vilnius, 1910. EKz – Statybos techniko teisems įgyti egzaminų programa. Sud. A. Maciejauskas, Kaunas, 1923. Iv – Ivanauskas J. Plytų gamyba kaimo plytinėje, Kaunas, 1932. Januš – Januševičius P. Namai, jų svarba, vieta, padėjimas, stilius, medga, statymas, Vilnius, 1917. JodelTechn – Jodelė Pr. Statybos medžiagų technologija, Kaunas, 1923. JodelNorm – Jodelė Pr. Statybos medžiagoms priimti normos ir joms bandyti sąlygos, Kaunas, 1929. Kind – Kindurys V. Ūkiškų trobų statybos vadovas, Kaunas, 1935. Reis – Reisonas J. Molio statyba, Kaunas, 1928. StatM 1922 I – Statybos menas ir technika [1 sąs.]. StatM 1922 II – Statybos menas ir technika [2 sąs.]. StatM 1922 III – Statybos menas ir technika [3 sąs.]. StatM 1923 I – Statybos menas ir technika [1 sąs.]. Šimol – Šimoliūnas J. Statyba. I tomas: Statybos medžiagos, Kaunas, 1937. Vanag – Vanagaitis R. Ūkio statyba: ūkininkams ir statybos darbininkams vadovėlis, Šiauliai, 1922. Zubausk – Zubauskas K. Statybos ir butų tvarkymo įstatymai, taisyklės, Tilžė, 1922. III ALSTŽ – Anglų–lietuvių kalbų statybos terminų žodynas. Spec. red. A. Kudzys, Vilnius, 1993. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (e. leidimas, www.lkz.lt). STŽ – Statybos terminų žodynas. Moksl. red. A. Kudzys, Vilnius, 2002. LITERATŪRA Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius. Kaulakienė A. 2006: Pirmojo lietuviško aukštosios mokyklos fizikos vadovėlio terminija. – Terminologija 13, 76–96. Keinys St. 1980: Terminologijos abėcėlė, Vilnius. Klimavičius J. 1996: Nuo liaudies terminijos prie mokslinės. – Terminologija 3, 4–25. Umbrasas A. 2005: Lietuvių teisės terminija 1918–1940 metais (pagrindinių kodeksų terminai), Vilnius. Urbutis V. 1978: Žodžių darybos teorija, Vilnius. Гринев С. 1993: Введение в терминоведение, Москва. КРР 2003: Культура русской речи. Энциклопедический словарь-справочник, Москва. Прохорова В 1996: Русская терминология (лексико-семантическое образование), Москва. Татаринов В. 2006: Общее терминоведение: энциклопедический словарь, Москва. Terminologija | 2007 | 14 1 3 3 1910–1937 LITHUANIAN TERMINOLOGY OF BUILDING This article deals with analysis of Lithuanian endogenic and old loaned building terminology of the begining of XX century according to origin, structure and development aspects. Overall 1393 terms are analyzed, i. e. 806 one-word terms and 587 composite terms. Of all one-word terms terminologized (specialized) old lexis makes up about one fifth part: akmuo (stone) JodelNorm 2, namas (house) Zubausk 9, sija (beam) Kind 14. Metaphoric and metonymic terms in early building terminology are rather rare. The majority of metaphoric terms are the result of secondary metaphoric nomination: griaučiai (skeleton) Kind 8, grėblys (raker) Šimol 71, metonymic terms are originated according to specific terminology models: lenta (board) StatM 1923 I 8. Three quarters of analyzed one-word terms are derivations. The facts of Lithuanian language dictionary suggest that a large group of derivations could have been borrowed from the folk language: dumtrau kis (chimney) Kind 16. In many cases it is difficult to decide whether derivations are terminologized simple words or newly made. In particular this can be said about transpositional abstracts of verbs and adjectives: aušimas (cooling) Ekz 4, akytumas (porosity) Šimol 20. Only a small group of derivations could be suggested as neologisms. The majority of the neologisms are compound derivations: degplytė (baked brick) Janūš 19. Derivations of suffixes and endings are rather rare: slug-snis (layer) StatM 1923 I 20, riša (bunch) Ekz 6. The major part of composite terms are made with the abstracts of verbs and adjectives: patvarumo bandymas (proof of sustainability) JodelTechn 146, atsparumas gniužimui (stability to crushing) JodelTechn 90 and terminologized simple words: dirbtinis akmuo (artificial stone) Iv 7. Most of the terms which are analyzed in this article are used at present. More than a half (56%) of one-word terms are found in modern term dictionaries of building: džiovykla (drying chamber) Iv 45, STŽ 134, kietėjimas (solidification) Šimol 84, STŽ 253, muštuvas (impact maschine) JodelTechn 191, STŽ 351. A significant part of terms are historisms and archaisms: akėčios (harrow) JodelTechn 66, bėbras (beaver) StatM 1922 II 18; apsloginimas (reduction) JodelNorm 2, glostimas (smoothing) StatM 1923 I 11. Gauta 2007 10 15 Robertas Stunžinas Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] 1 3 4 Robertas Stunžinas | 1910–1937 m. lietuviškoji statybos terminija...