Pirmojo lietuviško aritmetikos uždavinyno terminai

Termerna i den första litauiska aritmetikuppgiftsboken DIANA ŠILOBRITAITĖ Institutet för det litauiska språket För mer än hundra år sedan utgavs i Tilsit den första tryckta litauiska aritmetikuppgiftsboken Užduotinas, tai ira Rankius užduocziu Aritmetikos arba Rokundos mokslo (1885). På titelbladet står det att Užduotinos författare är J. Gailutis. Detta är pseudonymen för Jonas Spudulis (1860–1920), en framstående samhällsaktör i Litauen under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, en ”självlärd läkare och språkvetare” (Sabaliauskas 1979: 177). J. Spudulis studerade medicin vid Moskvas universitet och tog examen från Sankt Petersburgs militärmedicinska akademi. Han intresserade sig också för det litauiska språket, bidrog till utgivningen av A. Juškas ordbok och samlade material från det levande språket till sin litauiska ordbok. Tyvärr gick ordboksmaterialet, som A. Sabaliauskas uppger, ”förlorat under första världskriget” (Sabaliauskas 1979: 177). J. Spudulis undersökte också litauiska ortnamn och personnamn samt skapade aritmetik- och geometritermer (LTE 1983: 354). Enligt J. Palionis var J. Spudulis en av de mest kunniga aušrininkai när det gällde språkfrågor (Palionis 1995: 205). J. Spudulis Užduotinas är liten till omfånget – 80 sidor. Den består av tre avsnitt (I. Grini skaitliai; II. Praminti skaitliai; III. Nuotrupos), svar på uppgifterna (Atsakai), en multiplikationstabell (Lentelė (tobliczia) dauginimo), ett tillägg (med olika måttenhetsnamn) och en kort ordlista över termer Nekurie nepriprasti žodžiai. I termordlistan Nekurie nepriprasti žodžiai anges alfabetiskt 58 uppslagsord, både enords- och sammansatta termer. Förklaringar till två termer anges inom parentes: kartrodis (parodo kiek kartu dalitojas įsitenka dalitiname) S 79 och padaras (tai, kas padarita) S 79. Nästan alla litauiska termer har motsvarigheter. Vissa termer har litauiserade latinska och polska motsvarigheter, till exempel: atimti, subtraherūti, odjąć S 79, dalitojas, diwiso-rius, dzielnik S 79, darytojai, faktoral, czynnik i S 79, dauginti, multiplicerūti, mnożyċ S 79, medan andra har tyska och polska, till exempel: nūtrupos, brüche, ułamki S 79, rokūtojas, zähler, licznik S 79. För vissa termer anges endast en 186 Diana Šilobritaitė | Pirmojo lietuviško aritmetikos uždavinyno terminai motsvarighet (polsk, tysk eller litauiserad latin). Det finns fall där litauiska termer saknar motsvarigheter (se vidare Rumšas 1973: 166–167; 1978: 57). En kopia av manuskriptet till Užduotino förvaras på Litauens vetenskapsakademis bibliotek (Aritmetikos uždavinynas iš kurio mokė kunigas Katelė. Gauta pas Paliepio gyventoją Šinkūnienę); den hittades omkring 1933. Manuskriptets första och sista sida är sönderrivna. Man antar att manuskriptet skrevs omkring 1879–1880 och att den bevarade manuskriptkopian gjordes omkring 1880–1885. Manuskriptet skiljer sig något från den tryckta Užduotino. Det saknar avsnittet Nuotrupų och termordlistan Nekurie nepriprasti žodžiai. Manuskriptet omfattar 68 blad. Det bör nämnas att en term i manuskriptet åtföljs av en förklaring: Kubikas vadinas bile koks daiktas kuria wisas 6 szalis ira vienodas. <...>. I den tryckta utgåvan finns kubiko inte längre; det har ersatts av termen kubas, som definieras så här: Kubu wadinasi toks daigtas, kursai tur 6 szalis, wisas vienodas ir ligias S 77. I denna artikel undersöks över 200 termer som återfinns i den första litauiska aritmetikuppgiftsboken. De beskrivs med avseende på ursprung, struktur och synonymiska respektive variantmässiga uttryck, och jämförs även med aritmetiktermerna i de första matematiska termordlistorna (av M. Šikšnys och Z. Žemaitis) och med nutida termer. Termerna har samlats ur den tryckta uppgiftsbokens text, tillägget och termordlistan. Artikeln behandlar inte bara de aritmetiska termer som påträffats, utan också allmänna vetenskapliga termer och tvärvetenskapliga termer. 1. ENSTAKA ORD FRÅN J. SPŪDULIS UPPGIFTSBOK. DETTA ÄR ARITMETIKENS ELLER RÄKNELÄRANS TERMINOLOGI En stor del av alla funna termer utgörs av entermstermer. Efter ursprung delas de in i termer av litauiskt ursprung, utländskt ursprung och hybridtermer. Termer av litauiskt ursprung Enordiga allmänvetenskapliga, tvärvetenskapliga och aritmetiska termer utgör omkring 64,5% av alla funna termer. Mer än hälften av dem – 60,5% – är av litauiskt ursprung. En del allmänvetenskapliga, tvärvetenskapliga och matematiska termer används fortfarande (stavningen av vissa har ändrats), t.ex.: atstumas S 12, auksztumas S 57 / augsztumas S 49 (nu aukštis), brauna (nu briauna) S 47, didis S 24 / didis S 31 (nu dydis), didumas S 52, dvi- Terminologija | 2009 | 16 187 taszkis S 79 (nu dvitaškis), eilė S 79 (nu eilė), greitis S 46, greitumas (nu greitis) S 30, ilgumas (nu ilgis) S 19, kampas S 77, mast as S 76, paviršis (nu paviršius) S 79, platumas (nu plotis) S 37, smulkinimas S 40, stambinimas S 80, tolumas (nu tolis) S 33, užduotis S 80 (nu užduotis), wirs zunė S 77 (nu viršūnė), ženklas S 80 (nu ženklas) etc. J. Spudulis termer aukštumas S 57 /augsztumas S 49 (nu aukštumas), greitumas S 30, ilgumas S 19, platumas S 37, tolumas S 33 betraktas numera som vanliga allmänspråkliga ord. I dagens matematiska språk används också verben atimti S 79, daliti (nu dalyti) S 79, dauginti S 79, sudėti (nu sudėti) S 80, vilka anges i uppgiftsbokens termordlista, liksom talen deszimtis S 79, szimtas S 80. Begreppet ”tal” benämns i uppgiftsboken med termen skaitlius S 23, medan ”svar” benämns med termen atsakas S 68, som också återfinns i Z. Žemaitis samling av termer: atsakas; atsakymas – omom Žem 50 (jfr омом – atsakymas; atsakas Žem 23). Termen kabliai S 79 bör särskilt nämnas; den anges inte i LKŽ i betydelsen ”parenteser”. I LKŽ återfinns inte heller betydelserna hos de försvunna termerna nėkis S 79 ”noll”, nuotrupa S 79 ”bråk”, žimėtojas S 80 ”nämnare”, vilka förekommer i J. Spudulis Užduotine. Begreppet ”enhet” benämnde J. Spudulis med termen vienatis. Enligt honom var de andra termerna misslyckade: ”vienė, vienibė, vieneris (Schl.) tycks mig inte passa, eller betecknar något helt annat” S 80. Benämningarna på de grundläggande aritmetiska operationerna och de därmed förknippade begreppen, som inte har överlevt, skiljer sig från dagens. Först bör det sägas att termen veiksmas ”grundläggande matematisk operation” (DŽ₆) inte används i J. Spudulis uppgiftsbok – där förekommer termen veikmė S 21. Uppgiftsboken innehåller inte heller benämningarna på de grundläggande aritmetiska operationerna sudėtis, atimtis, daugyba ir dalyba. De betecknas med termerna sudėjimas S 3, atėmimas S 7, dauginimas S 13, dalijimas S 17. Det bör nämnas att M. Šikšnys termordlista innehåller båda de nämnda typerna av termer, men de har olika betydelsenyans (se vidare Šilobritaitė 2008: 180–196). Termer av litauiskt ursprung som betecknar storheter vilka aritmetiska operationer utförs på används inte heller i dagens matematik: dau-gintojas ”multiplikator” S 26, padaras ”produkt” S 13, dalitojas ”divisor” S 18, kartrodis ”kvot” S 18. kartrodis finns inte upptaget i LKŽ, och de matematiska betydelserna av termerna daugintojas, padaras, dalitojas anges inte där. I Užduotinos termordlista Nekurie nepriprasti žodžiai anges termen skirtumas S 79 för att beteckna subtraktionens resultat, men i uppgiftstexten används 188 Diana Šilobritaitė | Pirmojo lietuviško aritmetikos uždavinyno terminai används endast likius S 8. Det bör nämnas att även resultatet av division i Užduotine benämns med termen likius S 18. Andra litauiska termer med anknytning till benämningarna på aritmetiska räknesätt uttrycks på två sätt: med en- eller tvåords1-termer (genom tillägg av termen skaitlius ”tal”), atimtinas S 8 och atimtinas skaitlius S 8 / atimtinas skaitlius S 79 ”subtrahend”, dalitinas S 18 och dalitinas skaitlius S 79 ”dividend”; mažintinas S 8 och mažintinas skaitlius S 79 ”minuend”. ”Multiplikand” benämns endast med tvåordstermen daugintinas skaitlius S 79. J. Spudulis benämnde två olika begrepp med en och samma term: ”Produkten av två tal = 21 808; en multiplikator = 375; hitta en annan multiplikator!” S 18. Med Daritojais avses här daugintinas skaitlius ”multiplikand” S 79 och daugintojas ”multiplikator” S 18. I den undersökta uppgiftsboken påträffades många olika litauiska benämningar på måttenheter. De används inte bara i texten utan återfinns också i bilagan i slutet av uppgiftsboken2. Dessa är: längdmåttenheter3: pėda S 76 ”ett gammalt längdmått (ungefär 28,8 cm), som numera används i England och Amerika”; pusmatis S 76 ”hälften av en aln, en underarmslängd”; sieksnis S 76 ”längdmått motsvarande 2,13 m”; ūlek­tis S 76 ”längdmått motsvarande avståndet från armbågen till fingertopparna (66–71 cm), en aln”. I de första ordlistorna över matematiska termer (av Ž. Žemaitis och M. Šikšnys) finns även termerna pėdas Žem 79 (pėda S 76) och sieksnis S 18, Žem 86; sädesmått: sėtuve S 78 ”ett sådant mått för spannmål, en halv fjärding” (LKŽe denna betydelse av ordet har tagits med från ordböckerna av F. Kuršaitis och F. Neselmanas); tidsmåttenheter: amžius S 78, diena S 78, mėnuo S 78, metas (pabuvinis metas tur 366 dienas) S 78, szimtmetis S 78; vätskemått kibiras S 78; pappersmått: lapas S 78, laksztas S 78, laiszkas ”bokblad; sida” S 78; myntenhet auksinas S 78. Måttenheten dalis S 77, som återges i avsnittet Mėros sunkumo (viktenheter – D. Š.) i bilagan till uppgiftsboken: 1 pund har 32 1 Tvåordstermernas struktur, ursprung och synonymi behandlas i andra avsnitt av artikeln. 2 Merparten av de undersökta benämningarna på måttenheter hämtas från bilagan till Užduotino. Benämningarna som används i texten behandlas endast i avsnittet om synonymer. 3 Måttenheternas betydelser återges från LKŽe. Terminologija | 2009 | 16 189 lotu; 1 lotas tur 3 zalatnikus; 1 zalatnikas tur 96 dalis S 77, J. Spudulis tycks ha använt det som ett viktmått, till exempel Wiena kubiška pėda oro sveria 8 zal. (zalatnikus – D. Š.) 48 dalis <...> S 60, men denna betydelse är inte belagd i LKŽₑ. Termer av icke-litauiskt ursprung Termer av icke-litauiskt ursprung utgör 36,4% av alla enordiga termer. Av de främmande matematiska termer som används i dag förekommer endast ett fåtal i J. Spudulis Užduotine: kubas S 47, minutė S 14, numeris S 79, sekunda S 14 (i dag sekundė), suma S 7. Övriga termer av icke-litauiskt ursprung i Užduotine är namn på olika måttenheter (för övrigt betecknas även begreppet ”mått” med det främmande ordet mėra S 76). De har lånats från grannspråken slaviska (ryska, polska och vitryska) eller tyska (uppgifter från LKŽₑ). Dessa är: längdmåttenheter: arszinas (ryska аршин) S 76, colis (tyska Zoll) S 76, linija S 76 (anges i avsnittet Mėros (saikai) ilgumo: 1 dūvime 10 linijų S 76 i uppgiftssamlingens bilaga (jfr även: <...> koks galas kartės kiszoja wirszuj wandenio, jeigu upė tur 9 pėdas 2 d (dūvimus – D. Š.) 5 linijas gilumo S 45)), milia (polska mila ”längdmått för vägsträcka – omkring 7 verst”) S 76, wiorstas (warstas) (polska wiorsta) S 76, werszkas (ryska вершок4) S 76; viktenheter: birkuva S 77 (i LKŽₑ belagt endast i Salantai, Grūžiai och Laukuva, och försett med hänvisningen se birk(u)vas (ryska берковец)), kuntas (vitryska хунм) S 77, lotas S 77 (i LKŽₑ ×lotas ”ett vanligt skålpund motsvarande 32 lot” anges med hänvisningen se latas (polska lot, tyska Loth)), zalatnikas S 77 (i LKŽₑ belagt som ×zolotnikas (-nykas) (sl.): ”ett skålpund har 96 zolotnyker”); sädesmått: czetwerikas S 78, czetwertis S 78 (×czetvertis se čvertis (polska ćwierć, vitryska чверць) ”fjärdedel, kvart” i LKŽₑ), gorčius (ryska горчец) S 78, kulia (ryska куль) S 78, kwarta (tyska Quart, polska kwarta, vitryska кварта) S 78, kwaterka (vitryska кватэрка) S 78, lasztas S 78 (i LKŽₑ belagt endast som ×lostas ”spannmålsmått” (tyska Last)); tidsenheter: adina (vitryska адзіна) S 79, nedelia (vitryska нядзеля) S 78; penningenheter: berlinka (polska berlinka) S 78, ditka (polska dytek) S 78, groszis (tyska Groschen ”ett tiopfennigmynt, tidigare ett fyrpfennigmynt”, polska grosz) S 78, griwina (vitryska грыўня) S 78, imperijolas (ryska империал) S 78, kapeika (ryska копейка) S 78, marka (tyska Mark) S 4 Kilmė nustatyta remiantis M. Fasmerio žodynu (Фасмер 1986: 302). 190 Diana Šilobritaitė | Pirmojo lietuviško aritmetikos uždavinyno terminai 78, rublis (ryska рубль) S 78, skatīkas S 78 (polska sko(j)ciec, skojejc (se vidare Fraenkel 1962: 798)); pappersmått: arkužas (polska arkusz) S 78, libras S 78 (i ordlistan över främmande och svårbegripliga ord polska libra ”24 ark eller arkužas papper” (Šlapelis 1907: 60)), reza S 43 / reza S 78 (tyska Ries, polska reza); volymmått: bączka S 78 (vitryska бочка 2. ”gammalt mått för torra varor (cirka 24 pūdai)” LKŽₑ), sztofas (tyska Stōf) S 78, węd ras (polska wiadro, vitryska вядро ”mängd som ryms i ett sådant kärl” LKŽₑ) S 78; arealenheten desetina S 3 / desėtina (vitryska десятина5) S 76. Till måttenheterna räknas de icke-systematiska läkemedelsviktsenheter som används i räkneboken (deras ursprung har fastställts med hjälp av TŽŽₑ): drachma (grekiska drachmē ”handfull”) S 77, granas (latin granum ”litet korn”) S 77, skrupulas (latin scrupulum) S 77, uncija (latin uncia ”en tolftedel”) S 77. Det är viktigt att nämna att LKŽₑ inte tar upp endast de längdmåttenheter med icke-litauiskt ursprung diuimas S 76 och futas S 76, och inte heller anges betydelsen av termen štofas (tyska Stōf) som volymmått6. Hybrida termer I det undersökta materialet utgör hybrida termer endast 3,1% av alla enordiga termer. Med den hybrida termen Užduotine betecknas begreppet ”räknare”, rokūtojas S 79, som har bildats av verbet rokūti S 79 (vitryska рахаваць, polska rachować). Det är viktigt att notera att betydelsen ”räknare” inte återges för rokūtojo S 79 i LKŽₑ: rokuotojas 1. ”den som räknar, räknar ihop”; rokuotojas 2. ”den som rokuoja”. M. Šikšnys termordlista tar redan upp skaitiklis Š 19. Andra hybrida termer är penningenheterna dugriuvinis S 78 och pusruoblis S 78 samt volymmåttet pusiau sztofis S 78. 2. SAMMANSATTA TERMINER I J. SPŪDULIS RÄKNEBOK. DETTA ÄR RANKIUS ARITMETIKUPPGIFTER ELLER ROKUNDAS VETENSKAP TERMINOLOGI I Räkneboken påträffas något färre sammansatta termer (35,5% av alla termer). Strukturmässigt delas de in i tvåords- och treordstermer. Ursprungsmässigt dominerar termer där alla beståndsdelar är litauiska ord. 5 Kilmė nustatyta remiantis E. Frenkelio žodynu (Fraenkel 1955: 91). 6 Remiamasi M. Fasmerio žodynu (Фасмер 1987: 479). Terminologija | 2009 | 16 191 2.1. Tvåordstermer Tvåordstermer utgör 84,5% av alla sammansatta termer. Uttrycksmässigt delas de in i fraser med kongruerande respektive icke-kongruerande attribut. De flesta attribut i kongruerande tvåordstermer inom aritmetik står i obestämd form, t.ex.: daugeriopas sk.7 S 79, dwejatūtas sk. S 79, gulszczias brukszmis S 79, gulszczias križius S 79, grini skaitliai S 3, įvairus sk. S 79, maiszitos užduotis S 21, nežinomas skaitlius S 21, pilningi skaitliai S 79, vienodi sk. S 80. Vissa termer används både i bestämd och obestämd form, t.ex.: atimtinasis skaitlius S 8 / atimtinas skaitlius S 79, pramintieji skaitliai S 40 / praminti skaitliai S 40, sudėtinasis skaitlius S 8 / sudėtinas skaitlius S 13. Tvåordstermer för måttenheter med kongruerande attribut är bildade enbart med två attribut: ketvirtainiszkas (-a) och kubiszkas (-a). Termens huvudled uttrycks med ord av icke-litauiskt ursprung som betecknar måttenheter, t.ex.: ketvirtainiszka milia S 76, ketvirtainiszka pėda S 76, ketvirtainiszkas arszinas S 76, ketvirtainiszkas sieksnis S 76, ketvirtainiszkas werszkas S 76, kubiszka milia S 77, kubiszka pėda S 77, kubiszkas arszinas S 77, kubiszkas sieksnis S 77, kubiszkas werszkas S 77, kubiszkas wiorstas S 77 osv. I Z. Žemaitis terminförteckning föreslås att den litauiska termen ketvirtainis ersätts med en term med suffixet -inis: ketvirtainis=kvadratinis Žem 65. M. Šikšnys betraktar den litauiska termen som den primära: ketvirtainiai (kvadratiniai) matai Š 10. Intressant nog skiljer Z. Žemaitis terminförteckning mellan termerna kubiškas (kūnas) Žem 67 och kūbinis (metras) Žem 67: kūbiškas (kubformad) och kūbinis (av tredje graden). J. Spudulis bruk av kubiškas motsvarar alltså Z. Žemaitis kūbinis, som har den litauiska motsvarigheten šeštainis Žem 92. Termer med icke-kongruerande attribut uttrycks med genitiv singularis, t.ex.: dalijimo žimė S 79, dauginimo žimė S 79, ligumo žimė S 79. En del sådana termer används i en ovanlig ordföljd, t.ex.: atėmimas nuotrupu S 65, kiltis nuotrupu S 61, padidinimas nuotrupu S 63, pamažinimas nuotrupu S 63, sudėjimas nuotrupu S 65, sutrumpinimas nuotrupu S 62. Till denna grupp räknas en tvåordsterm inom matematiken, vars icke-kongruerande attribut är internationellt och vars huvudled är litauiskt: kūbo brauna S 47. Till tvåordstermerna bör även tidsmåttenheten laikas lig laiko räknas. 7Förkortningarna sk. och skt. i räkneboken står för termen ”skaitlius” (tal). 192 Diana Šilobritaitė | Pirmojo lietuviško aritmetikos uždavinyno terminai S 79, som betecknar begreppet ”dygn”: 1 vecka har 7 tider fram till tiden S 79; 1 l. l. (=tid fram till tiden – D. Š.) har 24 adinas. 2.2. Treords termer De treords termer som används i räkneboken har oftast två kongruerande attribut. Det första kongruerande attributet i sådana termer uttrycks med ett adjektiv bildat av ett räkneord med suffixet -opas: åttafaldigt okänt tal S 24, niofaldigt okänt tal S 25, tvåfaldigt okänt tal S 24, fyrfaldigt okänt tal S 24, femfaldigt okänt tal S 21, sjufaldigt okänt tal S 24, sexfaldigt okänt tal S 24, trefaldigt okänt tal S 21. Även treordstermen dubbelt okänt tal S 25 har två kongruerande attribut. Utformningen av två treordstermer är något annorlunda – huvudledet har ett icke-kongruerande attribut med sitt eget kongruerande attribut: stor okänt tals S 24, mått för högre namn S 41. 3. SYNONYMISK OCH VARIANTARTAD TERMUTFORMNING Relativt få fall av synonymisk och variantartad utformning påträffades i Užduotine. I artikeln delas synonymer in i enordiga och sammansatta. 3.1. Synonymi mellan enordiga termer Efter ursprung delas de enordiga synonyma termerna i artikeln in i flera grupper: synonyma termer av litauiskt ursprung, synonyma termer av främmande ursprung och synonyma termer av blandat ursprung. I Užduotinos termförteckning och bilaga anges synonymer inom parentes, åtskilda med kommatecken eller sammanbundna med konjunktionen arba. I räknebokens text används synonymer växelvis eller också används endast en av synonymerna. Det finns fall då ingen av synonymerna i termförteckningen eller bilagan förekommer i Užduotinos text. 3.1.1. Synonymer av litauiskt ursprung. Termförteckningen innehåller termer i tvåledade synonymserier brukszmis (–), rūžas S 798; ženklas, žimė S 80, termer i treledade synonymserier dėmė, žimė, ženklas S 79; perziura (bandimas, mėginimas) och fyrledade synonymserier av verb paskirti (apskelmbti, nulemti, apskrieti) S 78. I Užduotinos text förekommer inte- 5 I räknebokens bilaga ges en annan synonymserie: Kubas har 12 raka brukszmis eller liniju <...> S 77. Terminologija | 2009 | 16 193 registrerats. I texten används inte heller följande synonyma måttenheter som anges i bilagan: ålder eller sekel S 78, mått eller ūlekis S 76. I uppgiftstexten används endast ett av de synonymer som anges i ordlistan (det första), vilket J. Spudulis förmodligen betraktade som det primära: daliti (skaiditi) S 79. Särskilt bör synonymraden i bilagan till Uppgiftssamlingen nämnas: sikelis (siekelis – D. Š.) eller setuvė S 78. I uppgiftssamlingens text används endast siekelis S 42. J. Spudulis föredrar dock termen sėutuvė i uppgiftssamlingens bilaga; en av dess betydelser anges i LKŽe med hänvisning till G. H. F. Neselmans och F. Kuršaitis ordböcker: sėutuvė 2 ”ett mått på en sådan mängd spannmål, en halv fjärding”. Både i uppgiftssamlingens text och i termordlistan anges termerna stambinimas (rupinimas) S 41, S 80 som synonymer. 3.1.2. Termer av främmande ursprung som synonymer. Av synonymradernas termer ditka eller marka S 78, skatikas eller graszis S 78 hittades endast i Uppgiftssamlingens bilaga. I uppgiftssamlingens bilaga anges termerna i synonymraderna czetwertis eller kulia S 78, diuimas eller colis, vilka används växelvis i uppgiftssamlingens text. Synonymerna swaras (kuntas9) S 77 anges i bilagan, trots att endast termen swaras S 20 används i uppgiftssamlingens text. 3.1.3. Termer av olika ursprung som synonymer desetina S 3 /desėtina (deszimtinė), S 76, pėda (futas) S 76, wėdras eller kibiras S 78 anges i uppgiftssamlingens bilaga. I texten saknar termerna pėda S 6, wėdras S 7 synonymer, medan desetina /desėtina (deszimtinė) används växelvis. Särskilt bör en fyrledad synonymrad nämnas, där en lånad term i uppgiftssamlingens bilaga har hela tre litauiska motsvarigheter: arkužas (lapas, laksztas, laiszkas) S 78. I uppgiftssamlingens text används växelvis endast arkužas S 14 och laksztas S 37. De övriga termerna i denna synonymrad förekommer inte i texten. 3.2. Synonymi hos sammansatta termer Den största delen av dessa termer utgörs av binära synonymrader som skiljer sig åt genom synonyma sekundärleder. I vissa fall är ord med samma rot synonymer, till exempel: atimtinas (atimtinis, atimamas) skt. S 79, daugintinas (daugintinis, dauginamas sk.) S 79, mažintinas (mažintinis, mažinamas sk.) S 79, sudėtinas (sudėtinis, sudedamas sk.) S 80; i andra fall är de inte besläktade, till exempel: atitraukti (grini) skaitliai S 79, dalitinas (dalijamas, skaiditinas skaitlius) S 79, vienintelis (vienstipis) sk. S 80. Alla nämnda synonymer återfinns i termordlistan i slutet av uppgiftssamlingen. I uppgiftssamlingens bilaga 9 I en anmärkning (Pasargoje) skriver J. Spudulis att ”i Litauen är också en annan swaras känd, den som kallas ’den stora vågen’” S 77. 194 Diana Šilobritaitė | Pirmojo lietuviško aritmetikos uždavinyno terminai flera fall har påträffats där de grundläggande leden i sammansatta termer används synonymt, till exempel: lentelė (tabliczia) dauginimo S 75, meros (saikai) ilgumo S 76, meros (saikai) pawirszio S 76. 3.3. Varierande termuttryck I uppgiftsboken påträffas endast några få fonetiska och ortografiska varianter: augsztumas S 47 / auksztumas S 49, didis S 24 / didis S 31, desetina S 3 / desėtina S 76, reza / rėza S 78, užduotis S 33 / uždūtis S 80, wiorstas (warstas)10 S 76. SLUTSATSER J. Spudulis Užduotinas, tai ira Rankius užduocziu Aritmetikos arba Rokundos mokslo är den första tryckta litauiska räkneboken. Užduotino terminologi omfattar inte bara matematiska termer, utan också allmänna vetenskapliga och tvärvetenskapliga termer. En stor grupp utgörs av namn på olika måttenheter (för längd, vikt, vätskor med mera). När J. Spudulis skrev Užduotingą utgick han från det litauiska ordförrådet. Ett karakteristiskt drag hos den analyserade räkneboken är därför termernas litauiska prägel – merparten av termerna (enordiga och sammansatta) är av litauiskt ursprung. Termer av främmande ursprung används ofta för att benämna olika måttenheter. Den största gruppen av de undersökta termerna utgörs av enordiga termer (64,5% av alla påträffade termer), vilka ligger till grund för de sammansatta termerna och fungerar som deras huvudled. Enordiga termer av litauiskt ursprung utgör 60,5%, termer av icke-litauiskt ursprung 36,4% och hybrider 3,1% av alla påträffade termer. Sammansatta termer (med två eller tre ord) används i mindre utsträckning – de utgör 35,5% av alla påträffade termer. Dessa termers bestämmande led (adjektiv och particip) står oftast i obestämd form, men ibland används även bestämd form för att benämna underordnade begrepp. Užduotino terminologi kännetecknas inte av synonymi och variation i uttrycken. Relativt få fall av synonymi mellan enordiga och sammansatta termer påträffades. I räkneboken hittades några få fonetiska och ortografiska varianter. Även om merparten av de undersökta termerna finns upptagna i den akademiska Lietuvių kalbos žodyne, saknas ändå en liten del av de påträffade termerna (eller deras betydelser) i LKŽ. 10 Formen wiersas S 23 som påträffats i räknebokens text kan vara ett korrekturfel. Terminologija | 2009 | 16 195 HUVUDKÄLLA S – J. Spudulis. Uppgiftsbok, det vill säga Rankius uppgifter i aritmetik eller räknelära (med olika samlingar sammanställda av J. Gailutis). Tilsit, 1885. KOMPLETTERANDE KÄLLOR DŽ₆ – Ordbok över det nutida litauiska språket (elektronisk utgåva), Vilnius, 2006. LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas (I-XX, 1941–2002), Vilnius, 2005. Interneto prieiga: <http://www.lkz.lt>. Š – M. Šikšnys Aritmetikos ir algebros terminų žodynėlis, Vilnius, 1919. TŽŽ – Interleksis. Datoriserad ordbok över internationella ord (elektronisk utgåva). Ansvarig redaktör A. Kinderys, Vilnius, 2002. Žem – Z. Žemaitis Geometrijos ir trigonometrijos terminų rinkinėlis, Kaunas, 1920. LITERATŪRA Fraenkel E. 1955: Litauisches etymologisches Wörterbuch 1. A – priekeiuoti, Heidelberg. Fraenkel E. 1962: Litauisches etymologisches Wörterbuch 2. Privykiti – žvalgai, Göttingen. LTE X 1983: Lietuviškoji tarybinė enciklopedija, Vilnius. 354. Palionis J. 1995: Lietuvių rašomosios kalbos istorija. Vilnius. Rumšas P. 1973: Pirmasis lietuviškas aritmetikos uždavinynas. – Pedagogika ir psichologija XII, 163–168. Rumšas P. 1978: Lietuvių aritmetikos terminai XIX amžiuje. – Kalbotyra XXIX(1), 52–60. Sabaliauskas A. 1979: Lietuvių kalbos tyrinėjimo istorija. Vilnius. Šilobritaitė D. 2008: Pirmųjų matematikos žodynėlių terminija. – Terminologija 15, 180–196. Šlapelis J. 1907: Svetimų ir nesuprantamų žodžių žodynėlis, Tilžė. Фасмер М. 1986: Этимологический словарь русского языка 1, Москва. Фасмер М. 1987: Этимологический словарь русского языка 3, Москва. TERMS OF THE FIRST LITHUANIAN EXERCISE BOOK OF ARITHMETIC Užduotinas, tai ira Rankius užduocziu Aritmetikos arba Rokundos mokslo (Exercise book, or a selection of tasks of arithmetic or of the science of calculation) by Jonas Spudulis published in 1885 is the first printed Lithuanian exercise book of arithmetic. The book in 80 pages has three chapters, a list of solutions to the tasks (Atsakai), a multiplication table (Lentelė (tobliczia) dauginimo), an appendix which includes names of various measures and a small glossary of terms Nekurie nepriprasti žodžiai (Some unusual words). This article deals with over 200 general terms, interdisciplinary terms and terms of mathematics used in Užduotinas. Spudulis tried to use Lithuanian vocabulary in Užduotinas. A characteristic feature of this exercise book is the large number of one-word and complex terms which are of the Lithuanian origin. Foreign origin terms in this book most frequently are used to name measures. The biggest group of terms researched are one-word terms (64,5% of all terms). 60,5% of them are words of Lithuanian origin, 36,4% – non-Lithuanian origin and 3,1% – hybrids. Complex terms in two and three words make up about one third of terms researched. The subordinate components of these terms (adjectives and participles) are indefinite, but occasionally definite forms were used to name specific concepts. 196 Diana Šilobritaitė | Pirmojo lietuviško aritmetikos uždavinyno terminai Synonymy and variability are not characteristic to Užduotinas. There is a comparatively small number of synonymous one-word and complex terms. Only a few cases of phonetic or orthographical variants were found. The majority of terms researched were included in Lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of Lithuanian), nonetheless some terms (or their meanings) have not been recorded. Gauta 2009-12-01 Diana Šilobritaitė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas: [email protected] Terminologija | 2009 | 16 197