„Varpo“ medicinos straipsnių terminai

Medicinska termer i Varpo Till 120-årsjubileet för Varpas PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ Litauiska språkinstitutet I januari 2009 hade det gått 120 år sedan den litterära, politiska och vetenskapliga månadstidningen Lietuva började ges ut i Warszawa tack vare insatser från medlemmarna i det hemliga studentsällskap som grundats där: Vincas Kudirka, Jonas Gaidys-Gaidamavičius, Juozas Adomaitis-Šernas, Juozas Kaukis, Justinas Staugaitis med flera. Tidningen Varpas utkom från januari 1889 till mars 1906 i Tilsit och Ragnit. Den första redaktören för Varpas och författaren till de flesta artiklarna, doktor V. Kudirka, lade grunden för medicinska artiklar i tidningen. Under de sjutton år som den gavs ut publicerades femton medicinska artiklar, varav den största delen (tio artiklar) under tidningens två första utgivningsår. Sju artiklar var omfattande och publicerades i flera nummer av tidningen (som följetonger). Tre artiklar var översättningar, de övriga originalartiklar. Som brukligt var i dåtidens press var alla artiklar undertecknade med pseudonymer: Atgaivys (J. Aleksa), Draugaitis (S. Matulaitis), Hygijėjos tarnas, Hygijėjos tarnas, Hygijėjos tarnas, Hygienos tarnas (V. Kudirka), Paulius (P. Matulaitis), M. Sk-ra (M. Kuprevičius), J. Szidaras (J. Bagdonas) – eller med signaturer: J., J. J. (J. Jasiulaitis), R.1 (LS II 2004: 92, 215, 299, 316, 335, 594, 720, 887). Varpe sveikatos ir gydymo klausimais daugiausia rašė gydytojai – Julius Aleksa (1855–1891), Juozas Bagdonas (1866–1956), Vincas Kudirka (1858–1899), Mikalojus Kuprevičius (1864–1932), Petras Matulaitis (1865–1900), Stasys Matulaitis (1866–1956). J. Bagdonas, V. Kudirka ir S. Matulaitis buvo Varpo bendradarbiai. Jie ir P. Matulaitis buvo vieni svarbiausių Varpo autorių. 1 Det har inte gått att fastställa författaren, eftersom Lietuviškųjų slapyvardžių uppgifter visar att många författare använde denna signatur (LS I 2004: 88). 154 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai Framför allt publicerade V. Kudirka en artikelserie inom hygienområdet – 1889 ”Te”, ”Kaffe”, ”Tobak” och 1895 ”Alk 1. MEDICINSKA TERMERS BETYDELSE I Varpo medicinska artiklar delas termerna, efter vilka begrepp de betecknar, in i sju semantiska grupper (ordnade efter antal). 1.1. Ligų ir jų požymių bei liguistų būsenų pavadinimai. Ši grupė apima klinikos terminus4, kuriais yra įvardijamos žmonių ligos, pavyzdžiui, akių, ausų, nosies ir gerklės, dantų ir burnos ertmės, ginekologinės ir akušerinės, infekcinės, kraujo gamybos organų, kvėpavimo organų, lytinės, nervų, odos, psichinės, širdies ir kraujagyslių, virškinimo organų ir kitokios, taip pat šių ligų požymiai, įvairios liguistos būsenos ir pan., pvz.: akių uždegimas5 VrpKdr 1889 3 40, akių žvairumas VrpKdr 1889 4 61, apjakimas VrpKdr 1889 4 61, apsijovijimai VrpJsl 1891 10 152, VrpJsl 1891 11 168, VrpJsl 1891 12 182 (apsijovijimai ligos7 VrpJsl 1891 11 167, apsijovijimai patol’ogiškam stone nerviško sistemato VrpJsl 1891 10 152), ausų spengimas VrpPMat 1890 1 5, baltoji liga VrpKpr 1897 3 41, cholera VrpPMat 1890 7 106, VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1890 9 137, VrpPMat 1891 4 54, chroniškas uždegimas VrpKdr 1895 9/10 156, difiteritas VrpPMat 1890 7 106, VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1890 9 137, dirksninis širdies tvinksėjimas VrpKdr 1889 2 25, doriška beprotingystė VrpJsl 1891 9 136, VrpJsl 1891 10 152, drebulys VrpKdr 1889 3 41, drugys VrpR. 1889 12 184, VrpPMat 1890 2 21, VrpPMat 1890 7 106, VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1890 10 154, galvos apkvaitimas VrpKdr 1889 3 41, galvos svaigumas VrpPMat 1890 1 5, gyvulių raupai VrpPMat 1890 9 138, karšligės po gimdymui VrpPMat 1890 8 123, karvių raupai VrpPMat 1890 9 138, VrpPMat 1891 4 55, kataras pilvo VrpKdr 1889 1 9, kataras žarnų VrpKdr 1889 1 9, klajojimas didybės VrpJsl 1891 11 167, klajojimas persekiojimo VrpJsl 1891 11 167, klajojimas savęs VrpJsl 1891 11 167, krūtinas viduriavimas VrpPMat 1890 1 5, VrpPMat 1890 2 21, kva(i)liojimas VrpJsl 1891 11 167 (doriškas kvailiojimas VrpJsl 1891 12 182, rezonavo jantis kvailiojimas VrpJsl 1891 10 153), lūpų vėžys 4 Inom det medicinska vetenskapsspråket har termen klinik två betydelser. Den första betydelsen av klinik är ”inrättning”, den andra är ”helheten av symtom utifrån vilka sjukdomens diagnos, förlopp och prognos bedöms” (VLE X 2006). Kliniska termer är ”benämningar på sjukdomar, syndrom, symtom, sjukliga tillstånd, processer, störningar, undersökningsmetoder, behandlingsmetoder, medicintekniska produkter och instrument” (Nečiūnas, Nečiūnienė 1987: 5). 5 Termerna återges med originalets stavning och i singular nominativform. Om en term har hittats endast i en enda författares artikel, där den förekommer i pluralform, återges den också så i denna artikel. Det finns dock många fall där samma termer har hittats i artiklar av flera författare. I vissa förekommer de i singular, i andra i plural. För enhetlighetens skull återges därför alla sådana termer här i singularform. De skrivs i kursiv alfabetisk ordning. 6 Plačiau apie lietuviškus V. Kudirkos medicinos terminus žr. Zemlevičiūtė 2008: 142–155. 7 Arttermer anges inom parentes bredvid övertermen. 156 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai VrpKdr 1889 9 139, melankoli med självmordstankar VrpKdr 1895 9/10 157, melankoli med förföljelsetankar VrpKdr 1895 9/10 157, sömnlöshet VrpPMat 1890 1 5, smittkoppor VrpPMat 1890 7 106, vanlig diarré VrpPMat 1890 2 21, progressiv paralys VrpJsl 1891 12 184. pučk’ai VrpPMat 1891 4 55, varig inflammation VrpKdr 1895 9/10 156, scharlakansfeber VrpKpr 1897 3 42, reumatism VrpPMat 1890 10 154, ledförlamning VrpKdr 1889 3 41, siutaligė (ė? – P. Z.) VrpPMat 1890 10 153, VrpPMat 1891 4 55 (människors siutaligė (ė? – P. Z.) VrpPMat 1890 10 153), skalbiniai8 VrpKpr 1897 3 42, benskrofulos VrpPMat 1891 4 55, lymfkörtelskrofulos VrpPMat 1891 4 55, ledskrofulos VrpPMat 1891 4 55, kraftig nysning VrpKdr 1889 4 61, uppmjukning av hjärnan VrpKdr 1895 9/10 157, tobaksyrsel VrpKdr 1889 11 168, äkta smittkoppor VrpPMat 1890 9 138. VrpPMat 1891 4 55, trundys9 VrpKpr 1897 3 42, hudvarg VrpPMat 1891 4 55, tandköttsinflammation VrpKdr 1889 3 41, halsinflammation VrpKdr 1889 3 41, hjärninflammation VrpKdr 1895 9/10 157, förstoppning VrpPr. 1889 12 184, žiedai10 VrpKpr 1897 3 42 m.fl. 1.2. Benämningar på handlingar, processer, tillstånd och egenskaper. Till denna grupp hänförs abstrakta benämningar med anknytning till medicin, t.ex.: al‘truistiški jautimai VrpJsl 1891 11 167, kindernas sammandragning VrpJsl 1890 3 38, vävnadernas aktivitet VrpBgd 1889 2 22, högre känslor VrpJsl 1891 10 151, blaiovystė VrpSMat 1891 1 10, stor utvidgning av livmoderhalsvinkeln VrpJsl 1890 4 54, dorastis VrpJsl 1891 9 135, moraliska känslor VrpJsl 1891 9 134, moraliskhet VrpJsl 1891 9 134, VrpJsl 1891 10 151, VrpJsl 1891 11 166, VrpJsl 1891 12 183 (andligt sjukas moraliskhet VrpJsl 1891 11 166, VrpJsl 1891 12 182, den sjukes moraliskhet VrpJsl 1891 12 183), fysisk hälsa VrpJsl 1891 12 184, funktioner VrpKdr 1895 9/10 156 (matsmältningsfunktioner VrpKpr 1897 1 9), sömnens djup VrpBgd 1889 2 22, behandling med ”homeopati” VrpAlk 1890 7 97, livskraft VrpBgd 1889 2 20, VrpJsl 1891 12 183, VrpJsl 1891 9 135, VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 9 139, VrpPMat 1890 10 154, liv VrpJsl 1891 11 167, hypotes VrpJsl 1890 4 54, VrpJsl 1890 5 68, įči­rškimas VrpPMat 1891 4 57, utandning VrpKdr 1889 9 139, mineralisering VrpPMat 1890 6 92, död VrpBgd 1889 2 20 (fosterdöd VrpPMat 1890 2 21, plötslig död VrpKdr 1889 4 61), mumifiering VrpPMat 1890 8 123, normal sömn 8 Se skalbiniai ”menstruation, mens” LKŽ. 9 Se trundys ”svullnad på fotsulan, hälen eller tån” LKŽ. 10 Se žiedai ”menstruation” LKŽ. Terminologija | 2009 | 16 157 VrpBgd 1889 2 22, omdöme VrpJsl 1890 4 54, självmord VrpKdr 1895 9/10 157, förnimmelser VrpBgd 1889 2 20, snörvlandets bredd VrpJsl 1890 4 53, medfödd natur11 VrpBgd 1889 2 20, dygdigt sinnelag VrpJsl 1890 4 54, medelklassnatur VrpJsl 1890 5 68, intellektuell natur VrpJsl 1890 4 54, psykiskt tillstånd VrpJsl 1891 1 11 166, psykisk aktivitet VrpJsl 1891 1 11 166, VrpJsl 1891 9 134, psykologisk analys av andlig sjukdom VrpJsl 1891 10 153, radikal behandling VrpPMat 1891 4 57, reflexmässig känslighet VrpKdr 1889 1 9, medkänsla12 VrpJsl 1891 10 151, VrpJsl 1891 11 166, VrpJsl 1891 9 134, smärta VrpKdr 1889 3 40, VrpPMat 1890 6 91, VrpPMat 1891 4 54, VrpPMat 1890 2 21, VrpPMat 1890 8 123, medvetande13 VrpJsl 1891 10 152, VrpJsl 1891 11 166, VrpJsl 1891 12 183, förståelse14 VrpJsl 1891 9 135, nedbrytning15 av nervsystemet VrpJsl 1891 12 183, nedbrytning av ben VrpJsl 1890 3 38, VrpJsl 1890 4 54, hjärtklappning VrpKdr 1889 2 25, blåsa VrpKdr 1889 4 60, lägre sinnesförnimmelser VrpJsl 1891 10 151, lägre sinnesförnimmelser VrpJsl 1891 10 151, smaskande16 VrpKdr 1889 9 139, VrpKdr 1889 8 120 m.fl. 1.3. Benämningar på kroppsdelar och organ samt vätskor som de producerar. Dessa benämningar avser begrepp inom människans anatomi och fysiologi, t.ex.: ögonvitor VrpKdr 1889 3 41, ögonhinna VrpKdr 1889 10 152, tårkanaler VrpKdr 1889 460, nervvävnad VrpJsl 1890 5 69, tandkött VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 9 139, tandemalj VrpKdr 1889 9 139, hjärna VrpBgd 1889 2 21, VrpKdr 1889 10 153, VrpKdr 1889 1 9, vänster hjärthalva VrpBgd 1889 2 21, körtel VrpKdr 1889 8 120, ben VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 2 25, VrpKdr 1889 3 41, VrpPr. 1889 12 184, VrpPMat 1890 2 20, VrpKdr 1895 9/10 156, blod VrpKdr 1889 9 139, VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 10 152, VrpKdr 1895 9/10 156, VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 4 60, VrpKdr 1889 11 168, VrpBgd 1889 2 21, VrpJsl 1890 5 69, VrpKpr 1897 3 42, VrpPMat 1890 9 138, VrpPMat 1890 7 106, VrpPMat 1890 5 69, luftvägar VrpKdr 1889 10 152, könsorgan VrpKdr 1895 9/10 157, gödsel VrpPMat 1890 6 91, VrpPMat 1890 7 106, muskler VrpJsl 1890 3 38 (musklerna vid tinningbenet VrpJsl 1890 4 11 Se priegimtis ”prigimtis” LKŽ. 12 Se sjauta ”palankumas, tarpusavio atjautimas” LKŽ. 13 Se suomonė 1. ”medvetande”, 2. ”omdöme, förståelse” LKŽ. 14 Se suoprotis ”förståelse, kunnighet” LKŽ. 15 Se sustrunyti ”bygga upp, uppföra” LKŽ. 16 Se žlėbčiojimas ”matsmältning” LKŽ. 158 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai 53, tinningmuskler VrPₚₛₗ 1890 4 53), sinnesorgan VrPₚₛₗ 1891 10 151, kindben VrPₚₛₗ 1890 5 68, VrPₚₘₐₜ 1890 8 123, ögonlock VrPₖdᵣ 1895 9/10 156, ögonlock VrPₖdᵣ 1895 9/10 156, hår VrPₚₛₗ 1890 5 68, tår VrPₚₘₐₜ 1890 2 20, svett VrPᵣ. 1889 12 184, VrPₖdᵣ 1889 3 41, senor VrPₖdᵣ 1889 3 41, VrPₖdᵣ 1889 8 120, VrPₚₘₐₜ 1890 5 72, mannens säd VrPₚₘₐₜ 1890 10 154, ländryggens hjärna VrPₖdᵣ 1889 10 153, bål VrPₚₘₐₜ 1890 2 20, senor VrPᵦgᵈ 1889 2 21, VrPₖdᵣ 1889 9 139, näshålans sidoväggar VrPₚₛₗ 1890 4 54, ansiktsben VrPₚₛₗ 1890 4 54, inre organ VrPₚₘₐₜ 1891 4 57, sväljningsvägar VrPᵣ. 1889 12 184 m.fl. 1.4. Namn på behandlingar och andra åtgärder. En del av termerna i denna betydelsegrupp (namn på läkemedel, medicinalväxter och växtdelar samt kemiska och andra ämnen) är farmaceutiska termer, t.ex.: arnikalöv VrPₖₚᵣ 1897 3 42, arnikablommor VrPₖₚᵣ 1897 3 42, ekbark VrPₖₚᵣ 1897 3 41, kinabark VrPₚₘₐₜ 1890 10 154, kloralhydrat VrPᵦgᵈ 1889 2 20, klorofyll VrPₖdᵣ 1889 1 8, VrPₖdᵣ 1889 3 40, dextrin VrPₖdᵣ 1889 2 25, VrPₖdᵣ 1889 8 120, desinfektionsvätskor VrPₚₘₐₜ 1890 8 123, knölar VrPₖₚᵣ 1897 1 9, knölört VrPₖₚᵣ 1897 3 42, mynta VrPₖₚᵣ 1897 3 42, sövande läkemedel VrPᵦgᵈ 1889 2 21, morfin VrPᵦgᵈ 1889 2 20, VrPₚₘₐₜ 1890 1 4, ringblommor VrPₖₚᵣ 1897 3 41, frossört VrPₖₚᵣ 1897 3 42, äppelsyra VrPₖdᵣ 1889 3 40, utvärtes läkemedel VrPₖdᵣ 1889 3 41, oxalsyra VrPₖdᵣ 1889 3 40, hartser VrPₖdᵣ 1889 1 8, krita VrPₚₘₐₜ 1890 1 4, VrPₚₘₐₜ 1890 2 20, häggbark VrPₖₚᵣ 1897 3 42, vinösprit VrPₖdᵣ 1895 9/10 155. Till denna grupp räknas också några kliniska termer (namn på behandlingsmetoder och medicinsk utrustning), t.ex.: luftpump VrPₚₘₐₜ 1891 4 57, karantän VrPₚₘₐₜ 1890 8 123, mikroskop VrPₖdᵣ 1889 1 9, VrPₚₘₐₜ 1890 4 59. Dessutom betecknar en del av namnen i denna grupp folkliga behandlingsmedel (livsmedel, hushållsföremål m.m.), t.ex.: öl VrPₛₘₐₜ 1891 1 10, rödbetsvätska VrPₖₚᵣ 1897 3 41, oxister VrPₖₚᵣ 1897 3 41, grisister VrPₖₚᵣ 1897 3 41, honung VrPₖₚᵣ 1897 3 41, tvål VrPₚₘₐₜ 1890 8 123, mjölk VrPₚₘₐₜ 1890 2 21, lök VrPₖₚᵣ 1897 3 41. 1.5. Benämningar på personer. Med dessa benämningar avses personer med anknytning till medicinsk vetenskap och verksamhet, t.ex.: alkoholist VrPₚₛₗ 1891 12 183, gumma – läkare VrPₚₘₐₜ 1890 2 21, moraliskt svagsint VrPₚₛₗ 1891 11 166, moraliskt sinnessvag VrPₚₛₗ 1891 11 166, sinnessjuka VrPₖdᵣ 1895 9/10 157, psykiskt sjuka VrPₚₛₗ 1891 9 134, VrPₚₛₗ 1891 10 150, VrPₚₛₗ 1891 11 166, VrPₚₛₗ 1891 12 182, förlösande kvinna VrPₚₘₐₜ 1890 8 123, drinkare Terminologija | 2009 | 16 159 VrpKdr 1895 9/10 156, VrpKdr 1895 11 173, hysteriker VrpJsl 1891 11 167, morfinist VrpJsl 1891 9 134, mumier VrpPMat 1890 8 123, psykopat VrpJsl 1891 11 167, ofullgånget foster VrpPMat 1890 2 21, foster av två organismer med olika konstitution VrpJsl 1890 5 69 m.fl. 1.6. Benämningar på vetenskaper. Till denna grupp räknas benämningar på medicinska vetenskapsgrenar och vetenskaper med anknytning till medicin, t.ex.: bakteriologi VrpPMat 1891 4 55, kirurgi VrpPMat 1890 8 123, fysiologi VrpBgd 1889 2 22, homeopati VrpAlk 1890 7 97, patologi VrpKdr 1889 9 139, psykiatri VrpJsl 1891 9 136. VrpJsl 1891 10 152, terapi VrpKdr 1889 11 168 m.fl. 1.7. Benämningar på institutioner. Denna grupp omfattar namn på vårdinrättningar, t.ex.: klinik VrpPMat 1891 4 56, VrpKdr 1895 9/10 157, sjukhus VrpPMat 1890 7 105, VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1891 4 55, VrpJsl 1891 12 183, dårhus VrpKdr 1895 9/10 157 m.fl. 2. MEDICINSKA TERMERS URSPRUNG I denna artikel indelas de medicinska termerna efter ursprung i förhållande till det litauiska språket i termer av litauiskt ursprung, lånord och hybrider17. Tre femtedelar (60%) av de undersökta termerna är av litauiskt ursprung. Lånorden utgör endast en femtedel (20%) av alla termer; lika stor andel utgörs av termer med blandat ursprung18. 2.1. Termer av litauiskt ursprung. I Varpe använde de författare som skrev om medicinska frågor i sina artiklar huvudsakligen benämningar av litauiskt ursprung på kroppsdelar och organ samt de vätskor de producerar, sjukdomar och deras symtom samt sjukliga tillstånd, personer och handlingar, processer, tillstånd och egenskaper med anknytning till medicin. Dessa utgör mer än hälften av alla termer. Vissa av de nämnda benämningarna har blivit termer i det moderna medicinska fackspråket, medan andra inte längre används där. 2.1.1. Termer av litauiskt ursprung som används i det nutida medicinska vetenskapsspråket. Det bör sägas att en betydande del av de medicinska termerna i Varpo artiklar har blivit etablerade i dagens medicinska språk. Många kroppsdelstermer, hämtade från talspråket och äldre skrifter, utgör kärnan i dagens litauiska anatomiska terminologi 17 Som hybrider betraktas endast ord som innehåller beståndsdelar från litauiska och främmande språk (se (Gaivenis, Keinys 1990: 78), t.ex. grybelis. 18 Till termer med blandat ursprung räknas enordiga hybrider, t.ex. guzelis, samt sammansatta termer med led av olika ursprung, t.ex. kronisk sjukdom, medicinvetenskap. 160 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai och organbenämningar (vilket beläggs av uppgifterna i LKŽ) har påträffats i Varpo medicinska artiklar, t.ex.: akįs VrpKdr 1895 9/10 155, VrpKdr 1889 1 8, VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 4 60, VrpKdr 1889 10 152, Vrpr. 1889 12 184, VrpJsl 1890 5 68, VrpKdr 1895 11 174, VrpKpr 1897 3 42, ausis VrpKdr 1889 3 41, VrpPMat 1890 2 20, burna VrpKdr 1889 3 40, VrpKdr 1889 8 120, VrpKdr 1889 9 139, VrpJsl 1890 3 38, VrpJsl 1890 4 53, VrpJsl 1890 5 68, VrpPMat 1890 7 106, dantis VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 9 139, VrpKdr 1889 11 168, VrpJsl 1890 3 39, galva VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 10 153, VrpKdr 1889 11 168, VrpPMat 1890 1 5, VrpPMat 1890 2 21, VrpPMat 1891 4 54, VrpKdr 1895 11 175, VrpKpr 1897 3 42, gomurys VrpKdr 1889 9 139, inkštas VrpBgd 1889 2 21, VrpKdr 1895 9/10 157, kakta VrpJsl 1890 4 54, VrpKdr 1889 3 41, kaulas VrpJsl 1890 3 38, VrpPMat 1891 4 55, VrpKpr 1897 3 42, kepenyys VrpKdr 1895 9/10 156, koja VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 2 25, VrpKdr 1889 3 41, Vrpr. 1889 12 184, VrpPMat 1890 2 20, VrpKdr 1895 9/10 156, nosis VrpKdr 1889 3 40, VrpKdr 1889 4 60, VrpPMat 1890 2 20, VrpJsl 1890 5 68, pilvas VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 8 120, VrpPMat 1890 7 105, VrpKdr 1895 9/10 157, VrpKpr 1897 3 41, pirštas VrpPMat 1890 2 21, VrpPMat 1890 7 106, VrpKpr 1897 3 41, ranka VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 2 25, VrpKdr 1889 3 41, Vrpr. 1889 12 184, VrpPMat 1890 2 20, VrpJsl 1890 3 39, VrpJsl 1890 4 54, VrpJsl 1890 5 54, VrpPMat 1890 8 123, VrpKdr 1895 11 174, veidas VrpKdr 1889 3 41, VrpJsl 1890 3 38, VrpJsl 1890 4 53, VrpJsl 1890 5 68, VrpKdr 1895 9/10 156, žarna VrpKdr 1889 2 25, VrpKdr 1889 3 41, VrpPMat 1890 5 72, VrpPMat 1890 8 123, m.fl. Stavningen av vissa anatomiska och fysiologiska termer ser numera annorlunda ut, t.ex.: ašara VrpKdr 1889 4 60, Vrpr. 1889 12 184 – numera ašara, krūtinė VrpBgd 1889 2 21, VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 10 152 – numera krūtinė, kūnas VrpBgd 1889 2 20, VrpKdr 1889 3 40, VrpJsl 1890 3 37, VrpJsl 1890 4 53, VrpJsl 1890 5 69, VrpPMat 1890 7 106, VrpPMat 1890 9 138, VrpPMat 1890 10 154, VrpSMat 1891 1 11, VrpPMat 1891 4 55, VrpJsl 1891 10 151, VrpKpr 1897 3 42 – numera kūnas, lupa VrpKdr 1889 8 120, VrpKdr 1889 9 139 – numera lūpa. Vissa anatomiska termer varierade (främst stavningsmässiga och fonetiska varianter), t.ex.: liežūvis VrpKdr 1889 8 120, VrpKdr 1889 9 139, Vrpr. 1889 12 184 / liežūvis VrpKdr 1889 3 41, oda VrpKdr 1895 9/10 157 / ūda VrpBgd 1889 2 21 / uoda VrpJsl 1890 4 54, VrpJsl 1890 3 38, VrpPMat 1890 2 20, VrpPMat 1890 7 105, plaučiai VrpPMat 1890 7 106, VrpPMat 1890 10 153, VrpPMat 1891 4 55, VrpKdr 1895 9/10 156 / plauczei VrpKdr Terminologija | 2009 | 16 161 1889 10 152, sunariai VrpPMat 1891 4 55 / sanariai VrpKdr 1895 9/10 156, smegens VrpBgd 1889 2 22 / smagens VrpBgd 1889 2 21 / smegenys VrpKdr 1889 2 25, VrpKdr 1889 3 41, VrpPMat 1890 2 21, VrpPJs 1890 3 39, VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1891 4 55, VrpPJs 1891 12 183, VrpKdr 1895 9/10 156 / smagenys VrpBgd 1889 2 21, VrpKdr 1889 4 61, VrpKdr 1889 11 168, VrpPJs 1891 11 167, szirdis VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 3 41, VrpBgd 1889 2 21, VrpKdr 1889 10 152 / širdis VrpPMat 1890 2 20, VrpKdr 1895 9/10 156, vidurei VrpKdr 1889 1 9. VrpKdr 1889 9 139 / viduriai VrpBgd 1889 2 21, VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 9 139, VrpPMat 1890 2 21, VrpAlk 1890 7 98, VrpKdr 1895 9/10 156, VrpKpr 1897 1 9, žandas VrpPJs 1890 3 38, VrpPJs 1890 4 53 / žandas VrpKdr 1889 3 41. Detsamma gäller även vissa benämningar på handlingar och processer, t.ex.: gydymas VrpAlk 1890 7 97, VrpPMat 1890 8 123 / gydymas VrpKdr 1895 9/10 155, VrpPMat 1891 4 55, VrpPMat 1890 2 21, VrpPMat 1890 10 153, VrpPMat 1891 4 55, kvėpavimas VrpKdr 1889 3 41, VrpKdr 1889 9 139 / kvėpavimas VrpBgd 1889 2 21, skiepijimas VrpPMat 1890 9 138, VrpPMat 1890 10 153 / skiepyjimas VrpPMat 1891 4 56. I dagens kliniska terminologi finns många etablerade benämningar på sjukdomar, deras symtom och sjukliga tillstånd som användes av författarna till Varpo medicinska artiklar (stavningen av vissa skiljer sig dock från den som används i dag), t.ex.: cziaudėjimas VrpKdr 1889 4 60, kepenų diegliai VrpKdr 1895 9/10 156, drebulys VrpKdr 1889 3 41, džiova VrpKdr 1889 10 152, VrpKdr 1889 11 168, VrpPMat 1891 4 54 / džiova VrpPMat 1890 10 153, VrpKpr 1897 3 41, gelta VrpKpr 1897 1 10, karpa VrpKpr 1897 3 42, karštis VrpKdr 1889 3 41 / karštis VrpKpr 1891 4 55, VrpKpr 1897 3 42, karštligė VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1890 9 137, VrpPMat 1891 4 54 / karštligė VrpPMat 1890 7 106 / karštligės nom. pl. VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1890 9 138, VrpPMat 1890 10 153 / karštligės VrpPMat 1890 7 106, VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1890 10 154, VrpPMat 1891 4 54, kosulys VrpKdr 1889 3 40, VrpKdr 1889 4 60, VrpKdr 1889 10 152, VrpR. 1889 12 184, mišlungis VrpKpr 1897 3 42, miežis VrpKpr 1897 3 42, niežai VrpKpr 1890 7 105, priepuolis VrpPJs 1891 11 167 / priepūlis VrpKdr 1889 4 61, raupai VrpPMat 1890 7 106, VrpPMat 1890 8 12, VrpPMat 1890 9 138, VrpPMat 1891 4 54, VrpKpr 1897 3 42, silpnaprotytė VrpPJs 1891 12 184 / silpnaprotystė VrpKdr 1895 9/10 157, plaučių uždegimas VrpPMat 1890 7 106, vėmimas VrpKdr 1889 3 41, VrpR. 1889 12 184, VrpPMat 1890 1 5, vėžys VrpKdr 1889 9 139 / vėžys VrpKpr 1897 3 42, viduriavimas VrpPMat 1890 2 20, vilkas VrpKdr 1889 4 60, VrpPMat 1891 4 56, žaizda VrpKdr 1895 9/10 157, žegsejimas VrpKdr 1889 3 41 m.fl. 162 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai Dabartinėje vartosenoje yra išlikusių Varpo medicinos straipsniuose rastų asmenų pavadinimų, pvz.: beprotis VrPJsl 1891 10 151, kudikis VrPKdr 1895 11 174, lavonas VrPPbgd 1889 2 21, VrPPMat 1890 7 106, vaisius VrPPMat 1890 10 154, ir įvairias abstrakčias su medicina susijusias sąvokas įvardijančių pavadinimų, pvz.: atmintis VrPKdr 1889 4 61, badas VrPKdr 1889 11 168, gimdymas VrPPMat 1890 7 106, jautimas VrPJsl 1891 10 152, VrPJsl 1891 9 135, kvapas VrPPr. 1889 12 184, miegas VrPPbgd 1889 2 20, VrPKdr 1889 2 25, VrPKdr 1889 3 41, prigimtis VrPJsl 1890 5 68, protus VrPJsl 1890 4 54, VrPJsl 1890 5 69, VrPJsl 1890 4 54, VrPJsl 1890 5 69, VrPJsl 1891 11 168, VrPJsl 1891 12 182, VrPJsl 1891 11 168, VrPJsl 1891 12 182, VrPSMat 1891 1 9, sapnas VrPJsl 1891 12 183, sveikata VrPKdr 1889 1 8, VrPKdr 1889 3 40, VrPKdr 1889 11 168, VrPPMat 1890 1 4, VrPPMat 1890 2 21, VrPPMat 1891 4 54, VrPPMat 1890 7 105, VrPPMat 1890 8 123, VrPPMat 1890 10 154, VrPSMat 1891 1 11, VrPSMat 1891 3 41, VrPJsl 1891 10 152, VrPJsl 1891 12 183 ir kt. Tebevartojamas P. Matulaičio straipsnyje rastas įstaigos pavadinimas gimdymo namai VrPPMat 1890 8 123. Vissa termer i M. Kuprevičiaus artikel ”Lietuviški ligų vardai”, till exempel dederinė, dieglys, drugys, dusulys, gumbas, pleiskanos, prietvaras, används numera i andra betydelser. Dederinė (dėdiruenės19 – lichen scrophulosorum VrPKpr 1897 3 41) noterades av denne läkare som ”kerpligės” (numera lichen är kerpligė MedŽ 302, medan dederinė är pityriasis MedŽ 439), dieglys (dieglys – neuralgia VrPKpr 1897 3 41) – ”neuralgijos” (numera diegliai (buksmärtor) är colica MedŽ 112, medan neuralgia – neuralgija, nerviniai skausmai MedŽ 373), drugys (drugys – febris intermittens VrPKpr 1897 3 41) – i betydelsen ”intermittent feber” (numera febris intermittens är protarpinis karščiavimas MedŽ 200, medan drugys – malaria MedŽ 324). Termen gumbo, som användes i talspråket, väckte diskussion i dåtidens press. År 1896 försökte S. Matulaitis i tidningen Ūkininkas reda ut frågan ”Vad är sjukdomen gumbas?”: ”vårt folk kallar många sjukdomar g u m b u20. En kvinna som drabbats av en kvinnosjukdom säger att g u m b a s plågar henne; den som har någon slags tarmsjukdom säger likadant att hon lider av g u m b u. Män som insjuknat i någon sjukdom i magsäcken eller tarmarna, eller någon annan tarmsjukdom, klagar över g u m b o. En man klagade till och med för mig över att han hade en g u m b a i huvudet. Många tror att denna g u m b a s är någon levande varelse som rör sig uppåt i magen- 19 I M. Kuprevičiaus artikel ”Lietuviški ligų vardai” skrivs de litauiska termerna och deras latinska motsvarigheter med versaler. 20 Termerna i denna och andra illustrativa meningar har satts med spärrad stil av artikelns författare. Terminologija | 2009 | 16 163 gen, och sjunker sedan ner igen. <...> därför, om någon säger till oss att han lider av g u m b u, vet vi ännu inte vilken sjukdom han egentligen har; vi vet bara att han har ont i magen, tarmarna, levern eller könsorganen (om den sjuke är en kvinna)” (Matulaitis 1896: 4 28). År 1897 publicerades M. Kuprevičius artikel ”Kokia liga gumbu vadinasi?” i Varpe. Där ville författaren ”å sin sida tillägga några ord för att förklara termen ”gumbas”, som används inom folkmedicinen” (Kuprevičius 1897: 1 9). Enligt läkaren ”bör vi med g u m b u beteckna endast den patologiska form som på latin kallas Catarrhus ventriculi eller på grekiska Gastritis” (Kuprevičius 1897: 1 9). I hans lista över litauiska sjukdomsbenämningar finner vi, intill gumbo, en annan latinsk motsvarighet, gastritis chronica. Den första medicinska betydelsen av gumbo i LKŽ är ”utväxt, svullnad, knöl (på människokroppen), sår, böld” Tv, Varn, Vkš, Šts; den andra är ”magkatarr eller någon annan tarmsmärta; svår magsmärta” Vžns, Ck, Vv, Sg, Ašb. Ordet gumbas används i dessa två betydelser i talspråket. I den nämnda artikeln av M. Kuprevičius betyder termen dusulys – astma bronchiale VrpKpr 1897 3 41 ”bronchialastma” (numera asthma bronchiale är bronchinė astma MedŽ 61, medan dusulys – dyspnoea MedŽ 160), pleiskanos är seborrhoea sicca VrpKpr 1897 3 42 (numera seborrhoea sicca är sausojį seborėja MedŽ 495, medan pleiskanos – furfur MedŽ 215), prietvaras är miserere VrpKpr 1897 1 10, VrpKpr 1897 3 42 (numera motsvaras miserere av termen vėmimas išmatomis MedŽ 343, medan prietvaras är en synonym till vidurių užkietėjimo (lat. obstipatio MedŽ 384)). I V. Kudirkas och M. Kuprevičiaus artiklar användes termen sloga i en vidare betydelse. Sloga betyder i dagens medicinska fackspråk endast ”inflammation i nässlemhinnan” (lat. rhinitis MedŽ 485). I de nämnda läkarnas artiklar användes sloga också om inflammation i slemhinnorna i andra organ (munnen, halsen, gommen, buken, lungorna och magsäcken), till exempel: paprasta skilvio sloga VrpKdr 1895 9/10 156, sloga pilvo VrpKdr 1889 9 139, slogos gerklės – laryngitis VrpKpr 1897 3 42 (numera laringitas, gerklų uždegimas MedŽ 295), slogos gomurio – pharyngitis VrpKpr 1897 3 42 (numera faringitas, ryklės uždegimas MedŽ 432), slogos plaučių – bronchitis VrpKpr 1897 3 42 (numera bronchitas, bronchų uždegimas MedŽ 80). Det bör noteras att i Varpo medicinska artiklar förekom termer som har bevarats i dagens medicinska språk men som också hade synonymer. Till exempel kallade M. Kuprevičius även tyfus för feber, t.ex. feber (tyfus) – typhus VrpKpr 1897 3 42, gulsot – gėltlige VrpKpr 1897 3 41. Tuberkulos P. Ma- 164 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai. av Matulaitis kallades med termerna džiova och sausligė, t.ex.: džiova Vrₚₚₘₐₜ 1890 10 153, sausligė Vrₚₚₘₐₜ 1891 4 54 / Vrₚₚₘₐₜ 1890 6 91, Vrₚₚₘₐₜ 1890 7 106, Vrₚₚₘₐₜ 1891 4 54, medan J. Jasiulaitis endast använde termen sausligė Vrₚⱼₛₗ 1890 5 68. Utöver termerna ligonis Vrₚⱼₛₗ 1891 9 135, Vrₚⱼₛₗ 1891 10 150, Vrₚⱼₛₗ 1891 11 166, Vrₚⱼₛₗ 1891 12 183, gydytojas Vrₚⱼₛₗ 1891 10 152 använde J. Jasiulaitis även termerna apsirgusis, liginamas is, pacientas, sergantis, sergantysis, vaistytojas (om dessa termer, se vidare 2. 1. 2. 3). 2.1.2. Termer av litauiskt ursprung som inte används i det nutida medicinska fackspråket samt vedertagna motsvarigheter till dem. Den kanske mest intressanta delen av de litauiska termerna med inhemskt ursprung i de medicinska artiklarna i Varpo är benämningar med konkret och abstrakt betydelse som inte har införlivats i dagens medicinska terminologi. Det finns särskilt många numera oanvända termer inom anatomin (benämningar på kroppsdelar och organ) och kliniken (benämningar på sjukdomar), och även några termer med annan betydelse som inte har blivit etablerade (benämningar på personer, vårdinrättningar m.m.). Några av dem ska vi här diskutera närmare². 2.1.2.1. Beteckningar för kroppsdelar och organ. J. Jasiulaitis kallade i en artikel från 1890 ögonbrynet (lat. supercilium MedŽ 522) bruviiu: ”Orsakar vanan att rynka bruv ius en med tiden outplånlig fåra i dem?” Vrₚⱼₛₗ 1890 3 38. Detta är ett gammalt litauiskt ord ur talspråket (Adutiškis, Bartninkai), använt av K. Sirvydas. P. Matulaitis kallade samma år detta tillhörande ögonorgan med termen antakis Vrₚₚₘₐₜ 1890 9 138, som fortfarande används i dagens medicinska språk. I betydelsen ”vävnad” (lat. tela MedŽ 532) användes tre termer – auda, audeklas och audimas. J. Bagdonas och V. Kudirka använde termen auda (audos) i artiklar från 1889, t.ex.: audos Vrₚᵦg 1889 2 21, Vrₚₖdᵣ 1889 9 139, Vrₚₖdᵣ 1889 8 120 (kūno audos Vrₚₖdᵣ 1889 1 9, Vrₚᵦg 1889 2 21, maitinimo audos Vrₚᵦg 1889 2 21, organizmo audos Vrₚₖdᵣ 1889 9 139, Vrₚₖdᵣ 1889 2 25, Vrₚₖdᵣ 1889 1 9 / audos organizmo Vrₚₖdᵣ 1889 1 9, smagenų audos Vrₚᵦg 1889 2 21), plaučių auda Vrₚₖdᵣ 1889 9 139. Enligt LKŽ används auda i betydelsen ”vävnad” inte i talspråket. I denna betydelse använde J. Jasiulaitis termen audimas Vrₚⱼₛₗ 1890 3 38, medan P. Matulaitis använde audeklas Vrₚₚₘₐₜ 1890 7 106, Vrₚₚₘₐₜ 1890 9 138, Vrₚₚₘₐₜ 1891 4 57. LKŽ visar att varken audimas eller audeklas har någon medicinsk betydelse, trots att 2) Ofta användes flera termer synonymt för att beteckna ett och samma begrepp, av samma eller olika författare – antingen enbart termer av litauiskt ursprung eller sådana av litauiskt ursprung tillsammans med ett lånord. I detta avsnitt anges alla synonymer som betecknar samma begrepp. Terminologija | 2009 | 16 165 den sistnämnda används i dagens medicinska fackspråk som synonym till audinio. I artikeln ”Mikroorganizmai” betecknade P. Matulaitis med termerna baltieji kraujo skrduliai, baltieji skrduliai en cell som uppslukar och smälter andra celler eller partiklar (lat. phagocytus MedŽ 431): ”De tredje menar att v i t a b l o d k r o p p a r i kampen mot bakterierna blir så kraftiga att de sedan lätt oskadliggör bakterier som kommit in i kroppen. Den mest vetenskapliga är den sista teorin: den framfördes av professor Mecznikov; Mecznikov visade att v i t a b l o d k r o p p a r, hos såväl lägre som högre djur och hos människan, utför ett mycket viktigt arbete: de fångar och slukar varje onyttig sak som kommit in i vävnaderna. <...> det utgjutna blodet behövs inte längre; detta blod, så att säga, äts upp av v i t a b l o d k r o p p a r och missfärgningen försvinner. Mecznikov kallade därför v i t a b l o d k r o p p a r för fagocitais (det vill säga ätare)” VrpPmat 1890 9 138. Denna läkare använde i samma artikel också den nuvarande termen fagocitas. En fiberbunt genom vilken retningen leds till hjärnan (lat. nervus MedŽ 369) kallade J. Bagdonas och V. Kudirka med den litauiska termen dirksnė, t.ex.: dirksnės VrpBgd 1889 2 21, VrpKdr 1889 2 25, VrpKdr 1889 10 153 (gardumo dirksnės VrpKdr 1889 3 41, ploniu dirksės (dirksnės? – P. Z.) VrpKdr 1889 4 60): ”Vävnadens och hela apparatens arbete står under nervtrådarnas tillsyn²²; av dessa bevaras de viktigaste för livets upprätthållande galvos smegenyse” VrpBgd 1889 2 21. I LKŽ anges dirgsnė som ett ord av V. Kudirka, men utifrån uppgifterna i Varpo skulle det även kunna vara en nybildning av J. Bagdonas. V. Kudirka, P. Matulaitis och S. Matulaitis kallade fiberbunten också med lånordet nervas, t.ex.: nervai VrpPmat 1890 1 4, VrpSmat 1891 1 9, nervų sistema VrpKdr 1895 9/10 157. Det trattformade röret (lat. pharynx MedŽ 433) kallades av V. Kudirka och P. Matulaitis med termen gerklė VrpKdr 1889 9 139 / gerklė VrpKdr 1889 10 152, VrpPmat 1890 7 105: ”<...> om mikroorganismer kommer in på vår hud och i magen och i h a l s e n, vad händer då med dem, förökar de sig inte där och skadar människan?” VrpPmat 1890 7 105, ”Det är sant att djurets lungor först driver ut nästan alla partiklar (då är slemmet mörkt), men senare ”orkar” de inte längre, och då beläggs h a l s e n av partiklar, som en skorsten” VrpKdr 1889 10 152. P. Matulaitis kallade i en annan artikel från samma år detta organ i matsmältningssystemet också med termen kosere: ”om människan inte ännu” 22 Termerna i denna och andra illustrerande meningar är tryckta i kursiv i originalet. 166 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai började kräkas, sticka fingret i k o s e r e för att kräkas” VrPMat 1890 2 21. Enligt LKŽ används detta ord fortfarande i betydelsen ”svalg” i levande språk, medan termen ryklė har etablerats i det nutida medicinska språket. I betydelsen ”ådror (blodkärl, lymfkärl osv.)” (lat. vas MedŽ 577) använde J. Bagdonas och V. Kudirka termen indai VrPBgd 1889 2 21 (plaučių indai VrPKdr 1889 9 139). I sina artiklar från 1889 använde dessa läkare termen gysla i den snävare betydelsen ”ven”: ”Rent blod stannar kvar i vissa kärl – arterijose (sunkese) och kallas därför arterijiniu, medan orent blod stannar i g y s – l o s e och kallas gysliniu” VrPBgd 1889 2 21, ”<...> det orena blodet går in i andra blodkärl, i g y s l a s <...> VrPKdr 1889 9 139. V. Kudirka kallade blodkärl (lat. sanguineum MedŽ 577) med termerna indai och indeliai, till exempel: kraujo indai VrPKdr 1889 9 139, VrPKdr 1895 9/10 156, kraujo indelei VrPKdr 1889 4 61. Ordet indas i LKŽ, ”kanal, ådra”, är inte belagt i levande språk, medan gysla i betydelsen ”kärl som leder blod eller lymfa” är ett ord från levande språk (Smilgiai, Naujamestis, Geistarai[Didvyžiai], Liškiava, Meteliai, Varanavas). Blodkärlet genom vilket blodet strömmar från hjärtat (lat. arteria MedŽ 50) kallades på två sätt – med den litauiska termen sunkė och med låneordet arterija. J. Bagdonas använde det senare, men skrev samtidigt den litauiska motsvarigheten inom parentes, till exempel arterijos (sunkės): ”Rent blod stannar kvar i vissa kärl – arterier (s u n k ė s)” VrPBgd 1889 2 21. V. Kudirka använde endast den litauiska termen: ”Människokroppens vävnader får näring av blodet: när det strömmar från hjärtats vänstra sida genom s u n k e s ger det vävnaderna den degį de behöver, <...>” VrPKdr 1889 9 139. V. Kudirkas sunkė förekommer i det nionde numret, medan J. Bagdonas förekommer i det andra. J. Bagdonas använde alltså sunkę före V. Kudirka. Å andra sidan var V. Kudirka redaktör för Varpo, så det är möjligt att den litauiska termen sunkė skrevs till inom parentes av V. Kudirka själv bredvid låneordet arterija i J. Bagdonas artikel. Termen kan alltså vara en nybildning av V. Kudirka. Detta bekräftas också av LKŽ, där denna neologism anges som ett ord ur V. Kudirkas skrifter. I J. Jasiulaičis artikel från 1890 användes termen kaullavoniai (inte belagd i LKŽ), som skulle kunna betyda ”revben”: ”Detta är ett märkligt fastslaget faktum inom fysiologin, att alla k a u l l a v o n i u s (grobūs) växer i samma takt som benen växer, eller till och med snabbare än musklerna som ligger ovanpå dem” VrPJs 1890 3 38. Termen grobai, som anges inom parentes bredvid, antyder att orden används synonymt; jfr grobas 1., ”revben” Gdl, Al, Slm, Vad, Lš LKŽe. Benet i bröstkorgen som är fäst vid ryggraden och bröstbenet Terminologija | 2009 | 16 167 (lat. costa MedŽ 125) kallades av J. Bagdonas szonkaulis VrpBgd 1889 2 21; detta är numera den vedertagna anatomiska termen. I betydelsen ”benen som täcker hjärnan” använde J. Jasiulaitis termen kiaušė VrpJsl 1890 4 53: ”Musklerna ligger mellan k i a u š ė och de så kallade fälten som placerats på benens yttre sida.” Enligt LKŽ är detta ett ord belagt i skriftliga källor (K, K. Donel, Blv, RB), men inte i levande språk. Den nuvarande termen är kaukolė (lat. cranium MedŽ 125). I P. Matulaičio artikel från 1890 återfanns en term för könsorganen som inte har etablerats i det nutida medicinska språket. I betydelsen ”äggcell” (lat. ovulum MedŽ 405) använde han termen kiaušinukas: ”sjukdomen överförs till fostret både genom mannens säd och genom kvinnans k i a u š i n u k ą” VrpPMat 1890 10 154. Det opariga, ihåliga organ där fostret bärs fram och föds (Anusevičienė, Cibas, Lilienė 2002: 142) kallades motė: ”Kvinnor drabbas ibland efter förlossningen av svår feber; orsaken till sådana sjukdomar är barnmorskor som med orena händer sköter om kvinnan under förlossningen; därigenom kommer bakterier in i m o t ę, <...>” VrpPMat 1890 7 106. I betydelsen ”livmoder” är ordet motė i LKŽ belagt endast i skriftliga källor. I det nutida medicinska språket har termen gimda etablerats (lat. uterus MedŽ 571). Arteriellt blod kallades av V. Kudirka sunkinis kraujas: ”<...> blodet <...> ger vävnaderna den degį de behöver, och det är därför blodet är rött (s u n k i n i s k r a u j a s), <...>” VrpKdr 1889 9 139. Enligt LKŽ kan detta vara en term som skapats av V. Kudirka. J. Bagdonas kallade detta blod med två termer – artėrijinis kraujas VrpBgd 1889 2 21 och tyras kraujas VrpBgd 1889 2 21. För venöst blod använde J. Bagdonas och V. Kudirka termen gyslinis kraujas VrpBgd 1889 2 21, VrpKdr 1889 9 139, kraujas gyslinis VrpBgd 1889 2 21: ”<...> det orena blodet går in i andra blodkärl, i venerna (g y s l i n i s k r a u j a s) <...>” VrpKdr 1889 9 139, ”K r a u j a s g y s l i n i s samlas i det högra hjärtat, som driver det vidare till plaučius, och därifrån, efter att ha fått degtuvį, strömmar det till det vänstra hjärtat, som pressar ut det till kroppens alla delar för vävnadernas näring” VrpBgd 1889 2 21. I LKŽ är ordet gyslinis upptaget i andra, icke-medicinska betydelser. Termen gyslinis kraujas kan alltså ha skapats av J. Bagdonas eller V. Kudirka. J. Bagdonas kallade även venöst blod netyras kraujas VrpBgd 1889 2 21. ”Lymfkörtel” (lat. nodi lymphatici axillares MedŽ 378) skulle kunna avses med termen limfatiški žirniai, som används i P. Matulaičio artikel från 1891 ”Om kinin – ett läkemedel mot lungsot”: ”lungsotens baciller inte bara i lungorna kan 168 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai bosätta sig, men också i andra delar av kroppen: i benen, lederna (led- och bensjukdom), lymfkörtlarna, hjärnan och till och med i huden” VrPPMat 1891 4 55. I LKŽ har ordet žirnis tagits upp med en annan medicinsk betydelse – ”ett av handledsbenen (os pisiforme)”. Ett organ bestående av vävnad som kan dra ihop sig (lat. musculus MedŽ 350) benämndes av läkarna J. Bagdonas och P. Matulaitis med termen raumuo (i artiklarna användes pluralformen raumenys VrPBgd 1889 2 21, VrPPMat 1890 7 105). Andra använda varianter var raumens nom. pl. VrPJsl 1890 3 38, VrPJsl 1890 4 53 (raumens smilkininiai VrPJsl 1890 3 39), raumenės VrPBgd 1889 2 21. I samma artikel kallade J. Bagdonas också musklerna för mėsos: ”Våra kroppsvävnader, såsom muskler, hjärna osv., förbrukas genom arbete och behöver näring för att återhämta sig; den tillgodogör de sig ur blodet” VrPBgd 1889 2 21. I LKŽ anges ordet mėsa i betydelsen ”muskler” från Eriskiai, Dusetos, Tauragnai, Utena, Skirsnemunė och Marcinkonys. I J. Jasiulaitis artikel finner vi också latinismen muskulai VrPJsl 1890 3 38. I dagens medicinska fackspråk har den litauiska termen raumuo etablerats. Näsborrarna (lat. naris MedŽ 364) benämnde J. Jasiulaitis med termen šniurkšlės: ”Till sådana kännetecken bör man också räkna den uppåtböjning av näsan som gör näsborrarna öppna och synliga framifrån, <...>” VrPJsl 1890 4 53. De flesta beläggen för ordet šniurkšlė i LKŽ är hämtade ur skriftliga källor (J, Sch, Ch), ett belägg kommer från talspråket (Sintautai), men ordet betecknar inte en människas utan ett djurs näsborre (šniurkšlė 1. ”ett djurs näsborre”). Den vätska som njurarna utsöndrar ur kroppen (lat. urina MedŽ 568) kallades av J. Bagdonas och V. Kudirka med samma term, szlapumas VrPBgd 1889 2 22, VrPKdr 1889 3 41, VrPKdr 1889 2 25, medan P. Matulaitis använde termen myžalai VrPPMat 1890 6 92, VrPPMat 1890 7 106. Enligt LKŽ används orden šlapumas (Pv, Bgt, Įrb, Jsv, Yl, DūnŽ) och myžalai (Pc) fortfarande i talspråket i betydelsen ”urin”, medan termen šlapimas har etablerats i dagens medicinska språk. Den sista delen av matsmältningskanalen, som börjar vid tunntarmen och sträcker sig till analöppningen (lat. intestinum crassum MedŽ 276), benämnde P. Matulaitis med termen kamaronė žarna: ”När vi dricker och äter sväljer vi miljontals mikroorganismer; man bör inte tro att de alla dör i magen; nej, många av dem förblir vid liv även hos en frisk människa; det finns många av dem, särskilt i tjocktarmen, där osmält föda blir kvar längre; <...>” VrPPMat 1890 7 106. Den term som används i dag är storoj žarna. Terminologija | 2009 | 16 169 2.1.2.2. Sjukdomsnamn. Infektionssjukdomar benämndes i artiklarna med termerna limpanti liga, limpančioji liga, till exempel: limpanti liga VrpKdr 1889 10 153, limpančios ligos VrpKdr 1889 10 153, Vrpr. 1889 12 184, limpančiosios ligos Vrpr. 1889 12 184: ”Det är anmärkningsvärt att epidemier av andra smittsamma sjukdomar ofta bryter ut samtidigt med influensaepidemin, <...>” Vrpr. 1889 12 184. Enligt LKŽ är limpančios (< lipti ”fastna, vara smittsam [om sjukdom]”) ligos belagt från Priekulė och Biržai, medan limpanti liga finns i J. Brodovskis ordbok Lexicon Germano-Lithuanicum et Lituanico-Germanicum. En akut varig inflammation i ett finger (lat. panaritium MedŽ 408) kallades av M. Kuprevičius med termen aptakys VrpKpr 1897 3 41. I LKŽ är ordet belagt med denna betydelse endast i den nämnda artikeln, men författaren har noterat aptakį från talspråket. I dag kallas denna infektionssjukdom med den litauiserade latinska termen panaricijus och den litauiska termen landuonis. En akut infektionssjukdom (lat. typhus MedŽ 562) benämndes av M. Kuprevičius och P. Matulaitis med tre termer – de litauiska karštine, šiltine och den grekiskt härledda tifas. Till exempel: karštinės (šiltinės) – typhus VrpKpr 1897 3 42, šiltinė VrpPMat 1890 7 106, tifas VrpPMat 1890 8 124, VrpPMat 1890 9 137, VrpPMat 1891 4 54. I LKŽ är ordet karštinė i betydelsen ”febersjukdom, tyfus, frossa” belagt från Kupiškis, Dusetos, Tauragnai, Kuktiškės, Alovė, Utena, Druskininkai, Nočia och Paringys, medan šiltinė i betydelsen ”en sådan akut infektionssjukdom (typhus)” är belagt från Telšiai, Salamiesčis, Pivašiūnai och Stirniai. I dagens medicinska fackspråk har termen šiltinės slagit igenom. En form av neuros – hysteri (lat. hysteria MedŽ 262) – kallades av M. Kuprevičius med termerna priemetė (priepuola) – hysteria VrpKpr 1897 3 42, och av J. Aleksa med priepuola: ”<...> jag känner till en knöl, det verkar för mig som om det vore ett anfall” VrpAlk 1890 7 97. Termerna priemetis, priepuola anges i båda läkarnas artiklar som ord från landsbygdsbefolkningen (talspråket). I LKŽ är orden priemetė (endast varianten priemetė [Šmn] anges), priepuola (Jnk, Kml, Nm, Zp, Vv, Bgt, Gs, Gl, Skr) belagda i talspråket, men inte i betydelsen ”hysteri”; se priepuola ”en nervsjukdom som uppträder periodvis, ett onormalt psykiskt tillstånd, en yttring av ett sådant tillstånd”, priemetė ”nervsjukdom, kramper”. I artikeln ”Vad är priepuola” från 1897 skrev S. Matulaitis att landsbygdsbefolkningen använde detta namn (även pamėtis, priepuolis) om ett stort antal sjukdomar: ”Huvudet gör ont, säger man att det är priepuola. Benen värker, reumatism, priepuola, hör man säga att den har slagit sig ner i benen. Någon drabbas av någon sjukdom, då är det priepuola. Någons ögon gör ont, återigen priepuola, man säger att det har samlats i ögonen, och så kallar man hundra sjukdomar med ett enda namn, priepuola” (Matulaitis 1897: 12 184). Denne läkare 170 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai Enligt min mening borde ”anfall” bara beteckna en enda sjukdom, som beror på nervsvaghet och av läkare vanligen kallas Sankt Vitusdans (på latin cholera minor) (Matulaitis 1897: 12 184). Nu kallas denna nervsjukdom med den internationella termen av grekiskt ursprung isterija. Den kroniska psykiska sjukdomen epilepsi (lat. epilepsia MedŽ 180) benämndes av V. Kudirka, M. Kuprevičius och P. Matulaitis med termerna nuomirulis VrpₚₚMat 1890 2 21, nuomarius Vrpₖdr 1895 9/10 157, nuomara Vrpₖpr 1897 3 42. Alla dessa termer är ord ur det levande språket; jfr nuomara ”nuomaras” Srv, Ėr, Rm, Sm1, Grž, nuomarius ”nuomaras” Plv, nuomirulis ”nuomaras” VIkv, Erž, Tlž LKŽ. Den kroniska smittsamma könssjukdomen (lat. syphilis MedŽ 528) benämndes av M. Kuprevičius med termerna prasta liga (piktoji) Vrpₖpr 1897 3 42. I LKŽ betyder piktoji endast ”orm”. P. Matulaitis använde konsekvent den latinska termen sifilis23, som har etablerats i det moderna medicinska språket: VrpₚₚMat 1890 8 123, VrpₚₚMat 1891 4 57, VrpₚₚMat 1890 9 137, VrpₚₚMat 1890 10 153. Med P. Matulaitis term sausgela (sausgėla) kan reumatism (lat. rheumatismus MedŽ 485) ha avsetts: ”Så här bereder man flugsvamp: a) mot s a u s - g e l a – man fyller en halv flaska med torkade, sönderbrutna flugsvampar, häller på vatten, korkar igen och lägger den sedan i gödsel eller jord i 9 dagar; därefter smörjer man det ömma stället med vätskan; <...>” VrpₚₚMat 1890 2 21. Denna läkare använde också låneordet från grekiskan reumatismas för samma sjukdom, VrpₚₚMat 1890 10 154. M. Kuprevičius antecknade termen sausgela – rheumatismus muscularis Vrpₖpr 1897 3 42 i betydelsen ”muskelreumatism” (lat. rheumatismus musculorum MedŽ 485). I det levande språket betyder sausgėla ”värk i ben och leder, reumatism” VIkv, Dkš, Gs, Grdž LKŽ. Den kroniska infektionssjukdomen i andningsorganen (lat. tuberculosis MedŽ 559) benämndes av J. Jasulaitis och P. Matulaitis med termen sausligės, till exempel: sausligė VrpₚₚMat 1891 4 54, sausligė VrpₚIsl 1890 5 68, VrpₚₚMat 1890 6 91, VrpₚₚMat 1890 7 106, VrpₚₚMat 1891 4 54. I artikeln ”Om kochina – ett läkemedel mot sausligė” skapade P. Matulaitis ett stort antal specifika termer, till exempel: sausligė kaulų VrpₚₚMat 1891 4 57, sausligė sunarių VrpₚₚMat 1891 4 57, sausligė uodos VrpₚₚMat 1891 4 57, plaučių sausligė VrpₚₚMat 1891 4 57 (pradinė plaučių sausligė VrpₚₚMat 1891 4 56), sausligė kaulų VrpₚₚMat 1891 4 55, sausligė limfatiškų žirnių VrpₚₚMat 1891 4 56, sausligė plaučių VrpₚₚMat 1891 4 57, sausligė sąnarių VrpₚₚMat 1891 4 57, sausligė sunarių VrpₚₚMat 1891 4 55, sausligė uodos VrpₚₚMat 1891 4 57, 23 Enligt M. Fasmer har ordet sifilis sitt ursprung i italienskan och bygger på namnet på en gestalt i Ovidius Metamorfozių som led av sjukdomen (Фасмер III 1971: 629). Terminologija | 2009 | 16 171 sausligė vidurių VrpPMat 1891 4 57, tikroji sausligė VrpPMat 1891 4 57, vietinė kaulų sausligė VrpPMat 1891 4 57. Enligt LKŽ är ordet sausligė ”tärande sjukdom, tuberkulos” belagt endast i skriftliga källor (J, Tat, VŽ, LC). I Varpos medicinska artiklar användes också termen džiova VrpKdr 1889 10 152, VrpKdr 1889 11 168, VrpPMat 1891 4 54 / džiova VrpPMat 1890 10 153, VrpKpr 1897 3 41, en term som fått fäste i dagens kliniska terminologi. Termen saldžioji votis i M. Kuprevičius artikel ”Litauiska sjukdomsnamn” kan avse både ”vesikulöst eksem” (lat. eczema vesiculosum MedŽ 164) och ”pustulöst eksem” (lat. eczema pustulosum MedŽ 163); jfr den latinska motsvarigheten som anges intill: eczema vesiculosum et pustulosum VrpKpr 1897 3 42. Enligt LKŽ är saldžioji votis ”ett mycket kliande utslag, eksem” en sjukdomsbeteckning som används i det levande språket (Ss, Pc, Aln, Kpč, Slm, Klt, Kp, LTR[An]). En minskning av antalet röda blodkroppar och mängden hemoglobin (lat. anaemia MedŽ 30) benämndes av M. Kuprevičius med folktermen nikulys – anaemia VrpKpr 1897 3 42. Varianten nykulys som finns belagd i LKŽ har inte denna betydelse; en av betydelserna hos ordet, känt från Bartninkai, Ėriškiai, Plokščiai och Alanta, är ”tärande sjukdom, avtynande sjukdom”. I dagens medicinska fackspråk används termen anemija, som kommer från grekiskan, samt den litauiska synonymen mažakraujystė. Det bör påpekas att den senare termen är mer etablerad i bruk. I den lista över sjukdomsnamn som M. Kuprevičius publicerade i sin artikel från 1897 finns många uttrycksfulla folkliga termer, vilka i dagens medicinska fackspråk ersätts med antingen anpassade latinska termer eller sammansatta termer av litauiskt eller blandat ursprung, till exempel: grįžas – dyspepsia VrpKpr 1897 3 41 (i dag dispepsija, virškinimo sutrikimas MedŽ 158), rietenos – soor VrpKpr 1897 3 42 (i dag kandidamikozė MedŽ 88), sunkenybė – emphysema pulmonum VrpKpr 1897 3 42 (i dag plaučių emfizema MedŽ 169), trukys – euteropfosís VrpKpr 1897 3 42 (i dag enteroptozė, vidurių nusileidimas MedŽ 176) med flera. 2.1.2.3. Benämningar på personer. I dagens medicinska fackspråk har termen gimdytoja, som P. Matulaitis använde i betydelsen ”kvinna som fött ett barn”, inte fått fäste: ”Därför bör varje kvinna som fött barn på landsbygden inte släppa in en barnmorska till sig utan att först ha tvingat henne att tvätta händerna noggrant med tvål och rengöra naglarna” VrpPMat 1890 8 123. I medicinska artiklar i Varpas användes termerna gydytojas och vaistytojas synonymt i betydelsen ”behandlande specialist”, liksom termen av latinskt ursprung— 172 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai termen daktaras. Stavningen av termen gydytojas varierade ännu mycket, till exempel: gydytojas VrPalk 1890 7 97 / gydytojas VrPalk 1890 7 98 / gydytojas VrPPMat 1891 4 55, VrPjsl 1891 10 152, VrPKdr 1895 9/10 155, VrPKpr 1897 1 9, VrPKpr 1897 3 41. Termen vaistytojas har använts av J. Jasiulaitis, som bredvid den inom parentes angav gydytoją, till exempel vaistytojas (gydytojas) VrPjsl 1891 12 182. Enligt LKŽ är vaistytojas ”läkare” belagt i äldre skrifter av K. Sirvydas, M. Daukša och J. Bretkūnas. En sjuk person benämndes oftast med den term som fått fäste i dagens medicinska fackspråk, ligonis VrPKdr 1889 2 25, VrPKdr 1889 3 41, VrPKdr 1889 10 153, VrPr. 1889 12 184, VrPPMat 1890 2 20, VrPalk 1890 7 97, VrPPMat 1890 8 123, VrPSMat 1891 1 13, VrPPMat 1891 4 55, VrPjsl 1891 9 135, VrPjsl 1891 10 150, VrPjsl 1891 11 166, VrPjsl 1891 12 183, VrPKdr 1895 9/10 155, VrPKpr 1897 1 9, VrPKpr 1897 3 42, vilken LKŽ har registrerat från Saugai, Ėriškiai, Taujėnai, Rokiškis och Vištytis. I denna betydelse använde J. Jasiulaitis även termer uttryckta med substantiverade particip: apsirgusis: ”<...> när de psykiska krafterna försvagats, vilket sker till följd av förgiftning eller en nervsjukdom, kan viljan inte längre tygla de psykiska processernas flöde, och därför blir den s j u k e ett rov för affekterna” VrPjsl 1891 10 151, sergantis: ”Denna oförmåga att leva människoliv framträder särskilt tydligt vid de anfall då den s j u k e är helt överväldigad av sitt förnuft, då alla hans krafter ägnas åt den intellektuella verksamheten” VrPjsl 1891 10 150 / sergantysis VrPjsl 1891 10 152. Att dessa termer är synonyma framgår av att J. Jasiulaitis efter termen sergantieji inom parentes angav termen ligoniai, till exempel sergantiejie (ligoniai) VrPjsl 1891 9 134. J. Jasiulaitis kallade också den sjuke med den från latinet hämtade termen pacientas VrPjsl 1891 10 152. Bredvid denna term skrev han inom parentes en term av litauiskt ursprung, liginamasis, till exempel pacientas (liginamasis): ”Om p a c i e n t e n (l i g i n a m a s i s) börjar rikta sin uppmärksamhet mot sina närståendes tillstånd, visa medkänsla och än mer göra något för andra under inflytande av dessa motiv (drivkrafter), så är detta enligt mig det säkraste tecknet på att hans tillstånd förbättras” VrPjsl 1891 9 134. Ordet liginamasis24 är inte registrerat i LKŽ – det kan vara en nybildning från den tiden. 2.1.2.4. Benämningar på institutioner. Sjukhus (latin hospitalium MedŽ 249) kallades i artiklar av J. Jasiulaitis och P. Matulaitis med termen ligonbutis25: ”Förr dog människor efter operationer på s j u k h u s e n, kan man säga.” 24 Se liginti 1. ”ta hand om någon som insjuknat, vårda, sköta”; 2. ”behandla” LKŽ. 25 J. Palionis ligonbutį laikė J. Šliūpo naujadaru (Palionis 1952: 239). Terminologija | 2009 | 16 173 som flugor; <...>” VrPPMat 1890 8 123. J. Aleksa benämnde denna institution med lånordet špitolė (se vidare 2. 2. 2.). ”Psykiatriskt sjukhus” (lat. maniconium MedŽ 325) kan syfta på den term som V. Kudirka använde: namai sumušėlių. ”Barn till fyllon är verkliga offer för hem för misshandlade och fångar” VrPKdr 1895 9/10 157. Betydelsen av den sistnämnda termen kan också motsvara betydelsen av termen bepročių namai (lat. morocomium MedŽ 347), som upptas i Medicinos terminų žodyne med märkningen psn. (ålderdomlig). 2. 2. Lånord. I Varpos medicinska artiklar utgör lånorden en femtedel av alla termer. Flest lånord har hämtats från grekiskan – de utgör 30% av alla inlånade medicinska termer. Därefter följer lånord från latin (20%) och slaviska språk (20%). Några lånord har också hämtats från andra språk (franska, arabiska, tyska etc.), liksom lånord av okänt ursprung och lånord med beståndsdelar av olika ursprung26. Lånorden betecknar främst behandlingsmetoder och andra hjälpmedel. Det handlar om namn på läkemedel, kemiska, desinfekterande och andra ämnen, drycker och andra vätskor samt växtbeståndsdelar, till exempel: alunas VrPKpr 1897 3 41, amniakas VrPPMat 1890 6 91, antipyrinas VrPr. 1889 12 184, arbata VrPKdr 1889 1 8, VrPKdr 1889 2 25, VrPPMat 1890 1 4, VrPPMat 1890 2 2, VrPKdr 1895 11 173, atropinas VrPPMat 1890 1 4, chininąs VrPr. 1889 12 184, VrPPMat 1890 1 4, chloroformas VrPPMat 1890 6 92, ergotinas VrPPMat 1890 1 5, etheris VrPBgd 1889 2 20, eteriškas aliejus VrPKdr 1889 1 8, kefiras VrPPMat 1890 6 91, kochinas VrPPMat 1891 4 56, kumysas VrPPMat 1890 6 91, morfijus VrPΨ 1891 9 134, ricinos aliejus VrPPMat 1890 2 21, salolis VrPr. 1889 12 184, skleromucinas VrPPMat 1890 1 5, strichninas VrPKdr 1889 1 9, taninas VrPKdr 1889 1 8, teinas VrPKdr 1889 1 9, vynas VrPSMat 1891 1 9, VrPKdr 1895 11 173 med flera. Dessutom har läkarna i sina artiklar använt oböjda termer, främst kliniska termer, till exempel: anaemia VrPBgd 1889 2 21, antidotum VrPKdr 1889 2 25, arytmia VrPKdr 1889 1 9, catarrhus ventriculi VrPKpr 1897 1 9, contagium VrPPMat 1890 7 106, delirium tremens VrPKdr 1895 9/10 156, depressio VrPKdr 1889 1 9, dyspepsia VrPKpr 1897 3 41, eclampsia VrPKpr 1897 3 42, ”endometritis” VrPKpr 1897 1 9, gastritis VrPKpr 1897 1 9, miasma-contagium 26 När internationella termer klassificeras efter det språk de härstammar från stöter man på termer med beståndsdelar som kommer från mer än ett språk, till exempel chloroformas – från grekiskans chlóros och latinets (acidum)form(icicum)). I allmän språkvetenskaplig bemärkelse är sådana ord hybrider, men ur litauiskans perspektiv är de lånord. Därför benämns sådana termer i denna artikel lånord med beståndsdelar av olika ursprung. 174 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai Vrpₚₘₐₜ 1890 7 106, ”retroflexio uteri” Vrpₖₚᵣ 1897 1 9. Många oböjda bakteriologiska termer återfinns i P. Matulaitis artikel från 1890 om mikroorganismer, till exempel: bacillus ahthr…acis Vrpₚₘₐₜ 1890 7 106, bacterium lacticum Vrpₚₘₐₜ 1890 5 73, bacterium termo Vrpₚₘₐₜ 1890 6 91, Clostridium butyricum Vrpₚₘₐₜ 1890 6 91, mycoderma aceti Vrpₚₘₐₜ 1890 6 91. Som brukligt i medicinsk litteratur angav läkarna de latinska motsvarigheterna till vissa termer inom parentes eller efter ett tankstreck, till exempel: bakterija sausligės – bacillus Kochi Vrpₚₘₐₜ 1890 7 106, bakterija šiltinės – spirillum Obermeyeri Vrpₚₘₐₜ 1890 7 106, dūsnė (dosis) Vrpₖդᵣ 1889 1 9, džiova (phthisis) Vrpₖդᵣ 1889 10 152, gurklys – struma Vrpₖₚᵣ 1897 3 42, kolera -- cholera asiatica Vrpₖₚᵣ 1897 3 42, musmiris (Amanita muscaria) Vrpₚₘₐₜ 1890 2 20, prus rukszte (acidum borussicum) Vrpₖդᵣ 1889 8 120, skalsa (Secale cornutum) Vrpₚₘₐₜ 1890 1 4, tabakinis spangumas (amblyopia nicotiana) Vrpₖդᵣ 1889 10 152 med flera. 2.2.1. Lånord som används i dagens medicinska vetenskapsspråk. Även om de medicinska artiklarna i Varpo publicerades i slutet av 1800-talet, har en del av de lånade termer som användes där för att beteckna olika medicinska begrepp bevarats oförändrade i dagens medicinska språk, till exempel anatomiska låntermer arterija Vrpᵦᵍ𝒹 1889 2 21, fagocitai Vrpₚₘₐₜ 1890 9 138, nervai Vrpₚₘₐₜ 1890 1 4, Vrpₛₘₐₜ 1891 1 9, organai Vrpⱼₛₗ 1890 3 38. Det är viktigt att notera att dessa lånade termer också hade litauiska motsvarigheter. Blodkärlet genom vilket blodet strömmar från hjärtat benämndes exempelvis på två sätt av J. Bagdonas och V. Kudirka – med den litauiska termen sunkė (se vidare 2. 1. 2. 1.) och med lånordet arterija. En kroppsdel med en särskild form och en viss funktion (lat. organum MedŽ 397) kallas numera organu. Denna term användes också av J. Jasiulaitis, V. Kudirka och P. Matulaitis, men J. Bagdonas försökte exempelvis benämna begreppet på litauiska – įtais u: ”Bröstkorgen med revbenen omsluter de viktigaste och oumbärligaste organen i vår kropp – hjärtat och lungorna” Vrpᵦᵍ𝒹 1889 2 21. Ordet įtaisas har ingen medicinsk betydelse i LKŽ, så man kan säga att J. Bagdonas terminologiserade detta ord från det levande språket. I dagens medicinska vetenskapsspråk har de lånade beteckningar på sjukdomar, deras symtom och sjukliga tillstånd som användes i de medicinska artiklarna i Varpo bevarats: ergotizmas Vrpₚₘₐₜ 1890 2 20, gangrena Vrpₚₘₐₜ 1890 2 20, hipochondrija Vrpⱼₛₗ 1891 12 184, idiotizmas Vrpⱼₛₗ 1891 12 184 (V. Kudirka använde varianten idijotizmas Vrpₖₚᵣ 1895 9/10 157), karbunkulas Vrpₚₘₐₜ 1890 7 106, Vrpₚₘₐₜ 1890 9 138, Vrpₚₘₐₜ 1891 4 57, kokliušas Vrpₚₘₐₜ 1890 7 Terminologija | 2009 | 16 175 106, VrppMat 1890 8 123, VrpKpr 1897 3 42, konvulsijos VrpKdr 1889 3 41, sifilis VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1891 4 57, VrpPMat 1890 9 137, VrpPMat 1890 10 153, simptomai VrpPMat 1891 4 57, skarlatina VrpPMat 1890 7 106, VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1891 4 54 (P. Matulaitis dar vartojo variantus škarлатina VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1890 9 137 / škarletina VrpPMat 1890 9 138), skorbutas VrpKdr 1889 3 41, tymai VrpPr. 1889 12 184, VrpPMat 1890 7 106. Kai kurių terminų rašyba dabar yra pakitusi, pvz.: alkoholizmas VrpKdr 1895 11 173, VrpKdr 1895 9/10 155, galucinacijos VrpKdr 1895 9/10 157 / haljucinacijos VrpJsl 1891 11 167, influenza VrpPr. 1889 12 184, VrpPMat 1890 8 123, katars VrpKpr 1897 3 41, melancholija VrpJsl 1891 11 167, VrpJsl 1891 12 184, paralyžas VrpKpr 1897 3 42, psichozė nom. sg. VrpJsl 1891 11 167, reumatismas VrpPMat 1890 10 154. I P. Matulaitis artiklar förekommer många specifika termer med huvudled som utgörs av de lånorden bakterija och epidemija, vilka fortfarande används, till exempel: bakterijos VrpPMat 1890 4 59, VrpPMat 1890 5 73, VrpPMat 1890 7 106, VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1890 9 137, VrpPMat 1890 10 154, VrpPMat 1891 4 55 (bakterijos choleros VrpPMat 1890 8 123, bakterijos džiovos VrpPMat 1890 10 154, bakterijos pilvinio tifo VrpPMat 1890 8 123, drugio bakterijos VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1890 10 154, karštligių bakterijos VrpPMat 1890 7 106, VrpPMat 1891 4 56, patogeniškos bakterijos VrpPMat 1890 7 106, VrpPMat 1890 8 123, reumatizmo bakterijos VrpPMat 1890 10 154), epidemija VrpPMat 1890 8 123 (epidemija choleros VrpPMat 1890 8 123, epidemija tifo VrpPMat 1890 8 124), epidemijos VrpPMat 1891 4 54 (epidemijos karštligių VrpPMat 1890 9 138, epidemijos raupų VrpPMat 1890 9 138, epidemijos tikrųjų raupų VrpPMat 1890 9 138), epidemijos čumos VrpPMat 1890 8 123, epidemijos jedros VrpPMat 1890 8 123, epidemijos pilvinio tifo VrpPMat 1890 8 123, epidemijos skarlatinos VrpPMat 1890 8 123 med flera. Syntaktiska varianter av termer förekommer, till exempel: bakterijos sifilio VrpPMat 1890 10 154 och sifilio bakterijos VrpPMat 1890 10 154, puvimo bakterijos VrpPMat 1890 7 106 och bakterijos puvimo VrpPMat 1890 7 106. Varpo medicinska artiklar innehåller ett mindre antal lånord som betecknar handlingar, processer, tillstånd och egenskaper och fortfarande används, till exempel: affektas VrpJsl 1891 10 151, anomālija VrpJsl 1890 4 54, atavizmas VrpJsl 1891 12 183, eksperimentas VrpPMat 1890 5 72, VrpPMat 1890 6 91, epidemijos VrpPr. 1889 12 184 (ligų epidemijos VrpPr. 1889 12 184), funkcija VrpKdr 1895 9/10 156, operacija VrpBgd 1889 2 21, VrpPMat 1890 8 123, pulsas VrpKdr 1889 1 9, VrpKdr 1889 3 41, temperatura VrpPMat 1890 7 105. 176 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai De flesta av Varpo-författarnas lånord för personer används fortfarande, till exempel: Varpo chirurgas VrpₚMat 1890 8 123, VrpₚMat 1891 4 57, felčeris VrpₚAlk 1890 7 97, homeopatas VrpₚAlk 1890 7 97, mumijos VrpₚMat 1890 8 123, psicho- patas VrpₚJsl 1891 10 151 och liknande. Endast vissa personbeteckningar varierade (främst stavnings- och fonetiska varianter), till exempel: alkoholikas VrpₚJsl 1891 12 183 / alkogolikas VrpₚKdr 1895 9/10 156, fiziologai VrpₚBgd 1889 2 21, VrpₚJsl 1890 5 69 / fiziol’ogai VrpₚJsl 1890 3 38, melancholikas VrpₚJsl 1891 11 166 / mel’ancholikas VrpₚJsl 1891 11 167, pacientas VrpₚJsl 1891 9 134. VrpₚJsl 1891 10 152, psichijtras VrpₚKdr 1889 10 153 / psichiatras VrpₚJsl 1891 10 151, VrpₚJsl 1891 11 166, sifilitikas VrpₚMat 1890 10 153. I dagens medicinska vetenskapsspråk har den grekiskt härstammande termen klinika (lat. clinica MedŽ 109) bevarats. I V. Kudirkas och P. Matulaitis artiklar betecknade den en vårdinrättning där vetenskapligt och pedagogiskt arbete bedrevs: ”Efter detta tillkännagivande började Koch dela ut sitt läkemedel till kliniker, sjukhus och även enskilda läkare för mer omfattande undersökningar” VrpₚMat 1891 4 56. Termen daktaras, som härstammar från latin, användes ofta i betydelsen ”behandlingsspecialist” VrpₚKdr 1889 1 9, VrpₚR. 1889 12 184, VrpₚMat 1890 1 4, VrpₚMat 1890 2 20, VrpₚMat 1890 5 72, VrpₚAlk 1890 7 97, VrpₚMat 1890 8 123, VrpₚSMat 1891 1 11, VrpₚMat 1891 4 56. VrpₚJsl 1891 9 135. I J. Aleksas artikel från 1890 ”Var behandlar sig vårt folk?” förekom också ofta den specifika termen tikras daktaras VrpₚAlk 1890 7 97. Med den avsåg författaren behandlingsspecialister ”som hade avslutat långa och svåra studier vid universiteten för läkarkonst” (Aleksa 1890: 7 99). I dagens medicinska vetenskapsspråk är den vedertagna termen gydytojas (lat. medicus MedŽ 328), men i talspråket används även daktaras i denna betydelse. Alla benämningar på medicinska vetenskapsgrenar och närliggande vetenskaper som användes i de nämnda artiklarna i Varpo används fortfarande, men stavningen av vissa namn var ännu inte fastställd vid den tiden; därför kan det ha varit så att varje författare stavade samma term efter eget huvud. Det rör sig huvudsakligen om termer av grekiskt ursprung, till exempel: chirurgija VrpₚMat 1890 8 123, homeopatija VrpₚAlk 1890 7 97, terapija VrpₚKdr 1889 11 168. Stavningen av vissa termer ser numera annorlunda ut, till exempel: bakteriologija VrpₚMat 1891 4 55, patalogija VrpₚKdr 1889 9 139. Termerna fiziologija, higiena ir psichiatrija varierade – huvudsakligen rörde det sig om stavnings- och fonetiska varianter av dessa termer, till exempel: fiziologija VrpₚBgd 1889 2 22 / fiziologija VrpₚKdr 1889 9 139 / fiziol’ogiia VrpₚJsl 1890 3 38, hygiena VrpₚKdr 1889 1 8, VrpₚKdr 1889 2 25, VrpₚKdr 1889 3 40, VrpₚKdr 1889 Terminologija | 2009 | 16 177 9 139, VrpKdr 1889 10 152, VrpKdr 1889 11 168 / hygiena VrpKdr 1889 4 60, VrpKdr 1889 8 120 / higiena VrpPak 1890 7 97 / higijena VrpJsl 1891 12 184 / higijena VrpKdr 1895 9/10 155, psykiatri VrpJsl 1891 9 136, VrpJsl 1891 10 152 / psychijatrīja VrpKdr 1895 9/10 155 / psychijatría VrpKdr 1895 9/10 157. Det är förståeligt att de författare som skrev om medicinska frågor i sina artiklar inte kunde undvara den latinska termen medicina, som betecknar denna vetenskapsgren och fortfarande används, VrpJsl 1891 12 184, VrpKdr 1895 9/10 155, VrpKpr 1897 1 9, VrpPMat 1890 10 154, VrpPMat 1890 1 4, VrpPMat 1890 2 21. Endast i P. Matulaitis artikel förekom varianten medecina VrpPMat 1891 4 55, även om det å andra sidan också skulle kunna vara ett tryckfel, särskilt som denne läkare även använde termen medicina. M. Kuprevičius och P. Matulaitis bildade dessutom sammansatta termer med den, till exempel: lietuviška medicina VrpKpr 1897 3 41, maskoliška medicina VrpPMat 1890 2 21, moksliška medicina VrpPMat 1890 2 21, mokslo medicina VrpKpr 1897 1 10, VrpKpr 1897 3 41, praktiška medicina VrpPMat 1890 1 4 / praktiszka medicina VrpPMat 1890 1 4, žmonių medicina VrpKpr 1897 1 9, VrpKpr 1897 3 41. 2.2.2. Lånord som inte används i dagens medicinska fackspråk och deras etablerade motsvarigheter. I artiklar av författare som skrev om medicinska frågor i Varpe användes också rikligt sådana lånord (främst från slaviska språk) som numera betraktas som främmande ord, men som då ingick i den medicinska terminologin och dessutom var kända i talspråket. I en artikel från 1897 om litauiska sjukdomsnamn tog M. Kuprevičius upp inte bara benämningar med litauiskt ursprung utan också lånade benämningar. Han skrev: ”Av denna förteckning framgår att inte alla namn är rent litauiska, såsom kokliušas, rona, paralyžas och andra, men jag tog med dem också, eftersom vårt folk använder dem” (Kuprevičius 1897: 3 41). I denna artikel finns det således många lånord som betecknar sjukdomar (främst från slaviska språk), vilka upptecknats från talspråket²⁷, t.ex.: jedra28 – morbilli VrpKpr 1897 3 42 – numera morbilli är tymai MedŽ 346, karbonka29 – pustule maligna VrpKpr 1897 3 42 – numera pustula maligna är juodligės pik tuotė (karbunkulas) MedŽ 27I slutet av artikeln antecknade M. Kuprevičius att orden samlats in i Kaunas län (pavietas? – P. Z.). 28I sina artiklar använde P. Matulaitis termerna jedra VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1890 9 137, VrpPMat 1891 4 54, jedra VrpPMat 1890 7 105. Enligt uppgifter i LKŽ används jedra (= adra, pol. odra) ”smittsam hudsjukdom, mässling, drognės” i talspråket (Skapiškis, Pociūnėliai, Šimonys, Salamantestis). 29Ordet karbonka i LKŽ (pol. karbonka) betyder endast ”insamlingsbössa”. 178 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai 466, kruopos30 – diphtheritis VrpKpr 1897 3 42 – numera är diphtheritis 1. difterija, 2. difteritas, difteri, difterit MedŽ 150, kyla31 – hernia VrpKpr 1897 3 42 – numera är hernia är hernia, bråck MedŽ 245, lisnikai32 – helminthiagis VrpKpr 1897 3 42 – numera är helminthosis är helminthiasis, maskinfektion MedŽ 242, rona33– vulnus VrpKpr 1897 3 42 – numera är vulnus är ett sår MedŽ 596, škruplus34 – scrophulosis VrpKpr 1897 3 42 – numera är scrophulosis är skrofulos MedŽ 495, sukata35 – vertigo VrpKpr 1897 3 42 – numera är vertigo är yrsel MedŽ 588, valasnykas36 – ulcus chronicum (teipos-gi panaritium) VrpKpr 1897 3 42 – numera är panaritium är panaritium, nagelbandsböld MedŽ 408, žyvatas37 – enteritis catarrhalis VrpKpr 1897 3 42 – numera är enteritis är enterit, inflammation i tunntarmen MedŽ 175, och catarrhalis är katarral MedŽ 94. P. Matulaitis använde termen čuma i betydelsen ”pest” (latin pestis MedŽ 430), VrpPMat 1890 7 106, VrpPMat 1890 8 123 (jfr ryska чuma RLKŽ IV 1985): ”På 1300-talet lade čuma 77 miljoner människor på sjukbädden; <...>” VrpPMat 1890 8 123. Det är svårt att säga exakt vilken hudsjukdom – favus, susna (latin favus MedŽ 200) eller favus i hårbotten (latin favus capilliti MedŽ 200) – M. Kuprevičius och P. Matulaitis betecknade med termerna parkai VrpPMat 1890 7 106, parkos VrpKpr 1897 3 41: ”Jag ska också nämna några sjukdomar som orsakas av mikroorganismer: ringorm, parkus etc. De två första sjukdomarna orsakas av mögelsvampar – de förökar sig i fukt; <...>” VrpPMat 1890 7 106. Enligt uppgifter i LKŽ används slavismen parkai (vitryska пархи, polska parchy) i betydelsen ”sådan hudsjukdom, skabb, sårskorpor” i Lazdijai, Vilkaviškis, Bartninkai, 30Se 2 kruopos ”difteri” i LKŽ. 31Ordet kyla i LKŽ (pol. kita, vitryska кила), ”bråck, utbuktning (hernia)”, har belagts från Vieksniai, Užventis, Tauragnai och Nemakščiai. 32*Lisnikas i LKŽ (vitryska zničik) betyder ”tarmmask, spolmask” och har belagts från Saločiai, Ramygala och Gružiai, men inte i betydelsen ”maskinfektion” utan ”parasiten som orsakar maskinfektion”. 33Enligt uppgifter i LKŽ används rona (vitryska рана) i betydelsen ”sår” allmänt i talspråket (Šubaičius, Malkava, Laukuva, Daugėliškis, Alytus, Leipalingis, Marijampolė). 34Se 2 *škruplas ”skrofulos”. J. Jabl(Plk) LKŽ. 35Ordet 3 *sukata i LKŽ har belagts med en annan betydelse: ”rakitis”. 36 Enligt uppgifter i LKŽ är *valasnykas (jfr pol. włosienica, ryska волосяница) ”landuoniskas aptaka” känt från Dusetos och Serijai. 37 En av betydelserna av slavismen žyvatas i LKŽ är ”diarré”, en betydelse i vilken ordet används i Nemakščiai, Kelmė och Upytė. För övrigt angav M. Kuprevičius, vid sidan av denna term, den litauiska synonymen tryda. Terminologija | 2009 | 16 179 I Veiveriai, ˣparkos (vitry. napxi, pol. parchy) används med samma betydelse i Pušalotas, Upytė och Mosėdis. P. Matulaitis använde i artikeln ”Du nuodingu augalu” termen pavietrė i betydelsen ”epidemi” (lat. epidemia MedŽ 179): ”Sådana sjukdomar från mjöldryga förekommer numera sällan i Västeuropa; där är människorna rikare, de skiljer bättre bort ogräset från säden och äter renare bröd. I Ryssland inträffar detta ganska ofta. Och även i år har en farsot från mjöldryga brutit ut i Vietka-guvernementet” VrpPMat 1890 2 20. Enligt uppgifter i LKŽ används pavietre (pol. powietrze) i betydelsen ”pest, epidemi, smittsam sjukdom” i Keturvalakiai, Želva och Barstyčiai. Å andra sidan har sådana sjukdomsnamn av slaviskt ursprung som rožė38 – erysipelas VrpKPr 1897 3 42 och kaltunas39 – plica polonica VrpKPr 1897 3 42 bevarats med samma betydelser i dagens medicinska terminologi; jfr rožė (lat. erysipelas) MedŽ 184, kaltūnas (lat. plica polonica) MedŽ 444. Till dessa hör också namnet på den grekiskt härstammande infektionssjukdomen tifas, även om den litauiska termen šiltinė är vanligare i dagens språkbruk. De arttermer som P. Matulaitis bildade med tifas som huvudled – pilvinis tifas VrpPMat 1890 9 137, VrpPMat 1890 7 106, VrpPMat 1890 8 124, pletmuotas tifas VrpPMat 1890 8 123, VrpPMat 1890 7 106 – har i dagens medicinska fackspråk andra, litauiska motsvarigheter. Pilvinis tifas heter numera vidurių šiltinė (lat. typhus abdominalis MedŽ 562), medan pletmuotas tifas heter demėtoji šiltinė (lat. typhus exanthematicus MedŽ 563). Sjukhus (lat. hospitalium MedŽ 249)] kallades av Aleksa med det slaviskt härstammande låneordet špitolė (pol. szpital LKŽ): ”<...> man måste också undersöka och utforska alla slags sjukdomar på sjukhus, så att man sedan kan lära känna dem och veta vilken hjälp man ska ge” VrpALk 1890 7 98. Andra författare använde termen ligonbučio för denna institution (se närmare 2.1.2.4.). En institution där läkemedel tillverkas och säljs är ett apotek (lat. officina, ryska анмека MedŽ 387) – J. Aleksa, V. Kudirka och S. Matulaitis kallade det med det slaviska ordet aptieka: ”När läkemedel som köpts på apoteket inte hjälper, vet kvinnorna inte vad de ska göra; då kör de den sjuke till någon klok gubbe, som kan bota med besvärjelser, eller till någon fältskär, som numera har blivit lika vanliga i byarna som svampar efter regn” VrpALk 1890 7 97. Enligt LKŽ är ordet ˣaptieka (pol. apteka) ”apotek” 38 Som framgår av LKŽ är ordet rožė (vitry. poža, pol. róża) ”sjukdom som yttrar sig genom en tydligt avgränsad röd fläck på huden och förhöjd kroppstemperatur” är tämligen utbrett i landet (Rod. Alks. Krs. Grsl, LKT86[Kl], Pt, Šts, Antr. Grv, Aps. Pls, Ggr, LTR[Ant], Kp, Str, LTR[Imb], Grd, Všk). 39 Enligt uppgifter i LKŽ är ordet kaltūnas (ryska колтун, pol. kołtun) ”en sådan sjukdom (plica polonica)” känt från Daugelškis, Marijampolė, Vaisiškis, Rokiškis, Vilniusområdet, Leipalingis, Sasnava, Upytė och Armoniškės. 180 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai belagt från Panevėžys, Krosna och Adutiškis. Apotekaren (lat. pharmaceutus MedŽ 432) kallades av J. Aleksa med slavismen aptiekorius VrPₐₗₖ 1890 7 97. I LKŽ är aptiekorius (1. aptekarz) ’apotekare’ också belagt från talspråket (Geistarai[Didvyžiai], Dusetos). I betydelsen ’läkemedel’ använde J. Aleksa i en artikel från 1890 slavismen lie-karsta40; i ett fall angav han den visserligen bredvid den litauiska termen, till exempel vaistas (liekarstos) VrPₐₗₖ 1890 7 98, och i ett annat fall tvärtom, till exempel liekarstos (vaistai) VrPₐₗₖ 1890 7 97. De andra läkarna (J. Bagdonas, V. Kudirka, M. Kuprėvičius, P. Matulaitis, S. Matulaitis) använde redan konsekvent termen vaistas VrPᵦɢᴅ 1889 2 22, VrPₖᴅʀ 1889 2 25, VrPₖᴅʀ 1889 3 40, VrPₖᴅʀ 1889 11 168, VrPʀ. 1889 12 184, VrPₚₘₐₜ 1890 1 4, VrPₚₘₐₜ 1890 2 21, VrPₚₘₐₜ 1890 6 91, VrPₚₘₐₜ 1890 10 154, VrPₛₘₐₜ 1891 1 10 VrPₚₘₐₜ 1891 4 54, VrPₖᴅʀ 1895 9/10 155, VrPₖₚʀ 1897 3 41, som fortfarande används än i dag (lat. medicamentum MedŽ 328). J. Aleksa betecknade en flytande läkemedelsform med det lånord av germanskt ursprung dropai41, men angav också dess litauiska motsvarighet: dropai (lašai) VrPₐₗₖ 1890 7 97. Den senare använde även V. Kudirka: lašai VrPₖᴅʀ 1895 9/10 157. 2.3. Hybrider. I Varpos medicinska artiklar förekommer endast några få hybrida termer (med några av dem har arttermer bildats), till exempel: durnavojimas VrPᵢₛₗ 1890 5 68 (rezonavojantis durnavojimas VrPᵢₛₗ 1891 10 153), grybelis VrPₚₘₐₜ 1890 4 59, VrPₚₘₐₜ 1890 5 72, VrPₚₘₐₜ 1890 6 91 (mielinis grybelis VrPₚₘₐₜ 1890 4 59, VrPₚₘₐₜ 1890 5 72, VrPₚₘₐₜ 1890 6 91, pelesinis grybelis VrPₚₘₐₜ 1890 4 59, VrPₚₘₐₜ 1890 7 106), guzeliai VrPₚₘₐₜ 1891 4 56, lengvaliejus VrPₖᴅʀ 1889 2 25, tėmytlyumas42 VrPᵢₛₗ 1891 10 152. I det moderna medicinska fackspråket har endast termen grybelis (lat. fungus MedŽ 214) överlevt. Några hybrider förekommer endast som huvudled i sammansatta termer, till exempel: kairėji kamaraite VrPₖᴅʀ 1895 9/10 156, psichiškas ap-sijojimas43 VrPᵢₛₗ 1891 11 167, vidurių išliausavimas VrPₚₘₐₜ 1890 2 21. Med hybriden kamaraite kan V. Kudirka ha avsett hjärtkammaren (lat. ventriculus MedŽ 586): ”Själva hjärtat förstoras, särskilt den vänstra k a m a r a i t e och skiljeväggen.” Läkarprofessionen benämndes i en av J. Aleksas artiklar med ett hybridord 40 I LKŽ anges belägg för ordet liekarsta (1. liekarstwo) ’läkemedel’ från Veiviržėnai, Eržvilkas, Krosna, Gžiai och Ylakiai. 41 Se dropai från preussisk tyska drop(e), ’droppe’, Alm 46; jfr medellågtyska drope, ’droppe’, MndW I 583. 42 Se tėmyti 1. ’titta noggrant, följa (vanl. med blicken), iaktta’, 2. ’lägga på minnet, komma ihåg’ LKŽ. 43 Se 2 jovyti (rys. азать) 2. ’visa sig, presentera sig’, 3. ’synas’ LKŽ. Terminologija | 2009 | 16 181 termen läkaryrket: ”<...> verklig behandling kan endast bedrivas av verkliga läkare, som har avslutat långa och krävande studier vid läkaruniversitet, <...>” VrpAlk 1890 7 99. I LKŽ är ordet läkaryrket belagt i betydelsen ”läkarens, läkaryrkets profession” endast i skriftliga källor (Š, M. Valanč, V. Kud och Vaižg). SLUTSATSER 1. I slutet av 1800-talet publicerades femton artiklar av varierande omfång inom antropologi, bakteriologi, farmakologi, hygien, klinisk medicin och andra medicinska områden i tidskriften Varpas. Läkare var de mest aktiva skribenterna. De flesta var framstående litauiska samhällsaktörer på den tiden, väckare av den nationella återuppväckelsen och distributörer av förbjuden litauisk press (J. Bagdonas, V. Kudirka, M. Kuprevičius, P. Matulaitis, S. Matulaitis). Deras publicerade artiklar är viktiga för den litauiska medicinhistorien och terminologin, framför allt som folkbildande och populärvetenskapliga texter, men också som källor till litauiska medicinska termer. 2. I Varpas började läkaren M. Kuprevičius först ta upp teoretiska terminologiska frågor. Han uppmanade läkare att använda litauiska ord i stället för lånord, att ägna större uppmärksamhet åt folkmedicinska termer och att vid utformningen av en litauisk medicinsk terminologi utgå från ord i det levande språket. 3. Medicinartiklarnas termer betecknar sju begreppsgrupper: sjukdomar och deras symtom samt sjukdomstillstånd, handlingar, processer, tillstånd och egenskaper, kroppsdelar och organ samt de vätskor de producerar, behandlingsmetoder och andra hjälpmedel, personer, vetenskaper och institutioner. 4. Tre femtedelar av termerna i Varpas medicinska artiklar är ord och ordkombinationer av litauiskt ursprung. Lånord och termer av blandat ursprung (enords-hybrider och sammansatta termer med beståndsdelar av olika ursprung) utgör endast en femtedel vardera av alla termer. 5. Författarna använde framför allt termer av litauiskt ursprung. En del av dem har blivit termer i det moderna medicinska fackspråket. Det är gamla ord inom området (öga, lungsot, patient, hälsa och så vidare), som först och främst är kända från det levande språket. Vissa termer från kliniken som tagits upp i det medicinska fackspråket (frossa, andnöd, knöl och så vidare) betecknar numera andra begrepp. En betydande del av termerna av litauiskt ursprung (framför allt benämningar på kroppsdelar, organ och sjukdomar) har inte fått fäste i det moderna medicinska fackspråket. En del är dialektala ord (oftast) och ord från skriftliga källor (vilket framgår av uppgifterna i LKŽ), medan andra kan vara nybildningar skapade av artikelförfattarna själva (dirgsnė ”nerv”; liginamasis ”patient”; sunkė ”artär” och så vidare). 182 Palmira Zemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai 6. Lånord utgör en femtedel av alla termer i Varpas medicinska artiklar. De flesta är lån från grekiskan, ett betydande antal från latinet och de slaviska språken, och några från andra språk (franska, arabiska, tyska och så vidare). En del lånord som betecknar anatomiska, kliniska och andra begrepp har bevarats oförändrade både till betydelse och form i det moderna medicinska fackspråket. Vissa lånord anpassades till litauiskan på olika sätt. Läkare som inte hittade (eller inte kände till) lämpliga litauiska motsvarigheter använde också lånord som inte hade förlitauiskats (framför allt kliniska termer). Lånord med ursprung i slaviska språk användes i stor utsträckning; de blev inte medicinska termer och betraktas numera som främmande ord. Enligt uppgifterna i LKŽ är de flesta kända i det levande språket. 7. Det finns mycket få hybrida termer i Varpas medicinska artiklar. De flesta har inte fått fäste i det moderna medicinska fackspråket, eftersom en av deras beståndsdelar är av slaviskt ursprung (durnavojimas, kamaraitė och så vidare). 8. En del av termerna i de medicinska artiklarna hade varianter och synonymer. På Varpas tid var stavningen ännu inte standardiserad, och därför stavades vissa termer olika av olika (och ibland även av samma) författare (stavnings- och fonetiska termvarianter). Ofta användes flera termer för att beteckna samma begrepp. Det förekommer fall där litauiska motsvarigheter ges inom parentes bredvid lånord, eller omvänt. 9. I likhet med vad som är brukligt i medicinsk litteratur angav författarna till Varpas artiklar latinska motsvarigheter bredvid termerna. Detta skulle kunna tyda på att de kanske riktade sina artiklar inte bara till vanliga människor, utan också till specialister. 10. När läkarna skrev medicinska artiklar värnade de inte bara om människors hälsa, utan också om deras bildning. Termerna i artiklarna visar att författarna utan tvekan var goda kännare av och vårdare av det levande språket och i hög grad bidrog till skapandet av den litauiska medicinska terminologin. HUVUDKÄLLOR Atgaivys. Kur musu žmoneles gydosi? – Varpas, 1890, Nr. 7, 97–99. Draugaitis. Keli žodžiai apie girtuoklystę. – Varpas, 1891, Nr. 1, 9–14; Nr. 3, 40–41. Hygiejos tarnas. Hygiena. I. Arbata. – Varpas, 1889, Nr. 1, 8–9. Hygiejos tarnas. Hygiena. II. Kava. – Varpas, 1889, Nr. 2, 25. Hygiejas tjänare. Hygiena. III. Tobak. – Varpas, 1889, nr 3, 40–41; nr 4, 60–61; nr 8, 120; nr 9, 139–140; nr 10, 152–153; nr 11, 168–169. Hygienos tarnas. Alkoholgis ir alkoholizmas. – Varpas, 1895, Nr. 9/10, 155–157; Nr. 11, 173–175. J. Människans skönhet i kroppsbyggnaden. – Varpas, 1890, nr 3, 37–39; nr 4, 53–55; nr 5, 68–70. J. J. De psykiskt sjukas vansinne. – Varpas, 1891, nr 9, 134–136; nr 10, 150–153; nr 11, 166–168; nr 12, 182–184. J. Szidaras. Dėl ko mes miegame? – Varpas, 1889, Nr. 2, 20–22. M. Sk-ra. Kokia liga gumbu vadinasi? – Varpas, 1897, Nr. 1, 9–10. M. Sk-ra. Lietuviški ligų vardai. – Varpas, 1897, Nr. 3, 41–42. Terminologija | 2009 | 16 183 Paulius. Apie kochIną – vaistą nuo sausligės. – Varpas, 1891, Nr. 4, 54–57. Paulius. Du nuodingu augalu. – Varpas, 1890, Nr. 1, 4–5; Nr. 2, 20–21. Paulius. Mikroorganismer. – Varpas, 1890, nr 4, 59–60; nr 5, 72–73; nr 6, 91–92; nr 7, 105–107; nr 8, 122–124; nr 9, 137–138; nr 10, 153–154. R. Influensa. – Varpas, 1889, nr 12, 184. YTTERLIGARE KÄLLOR Alm 1931: Alminauskis K. Die Germanismen des Litauischen 1. Die deutschen Lehnwörter im Litauischen, Kaunas. LKŽ: Litauiska språkets ordbok. – www.lkz.lt MedŽ 1980: Astrauskas V., Biziulevičius S., Pavilonis S., Vaitilavičius A., Vileišis A. Medicinos terminų žodynas, Vilnius. MndW I 1931: Dr. Karl Schiller und Dr. August Lübben. Mittelniederdeutsches Wörterbuch. Bd. 1–6. Photomechanischer Neudruck, Münster in Westf. VLE X 2006: Visuotinė lietuvių enciklopedija 10, Vilnius. Matulaitis S. 1896: [B.] Kas tai yra liga gumbas? – Ukininkas 4, 28. Matulaitis S. 1897: [Dr.] Kas tai yra priepuola. – Ukininkas 12, 184–185. RIKŽ IV 1985: Rusų–lietuvių kalbų žodynas 4. Sudarė J. Kardelytė, Ch. Lemchenas, J. Macaitis, A. Mankevičienė, Vilnius. LITERATŪRA Anusevičienė O. A., Cibas P., Lilienė L. 2002: Žmogaus anatomija ir fiziologija, Kaunas. Gaivenis K., Keinys St. 1990: Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas. LPLP 2006: Lietuvos bibliografija. Serija C. Lietuviškų periodinių leidinių publikacijos 1897, Vilnius. LS I 2004: Lietuviškieji slapyvardžiai: lietuviškos spaudos iki 1990 m. slapyvardžių sąvadas 1: Autoriai. Sudarė ir parengė J. Mačiulis. Vilnius. LS II 2004: Lietuviškieji slapyvardžiai: lietuviškos spaudos iki 1990 m. slapyvardžių sąvadas 2: Slapyvardžių žodynas. Sudarė ir parengė J. Mačiulis. Vilnius. Nečiūnas V., Nečiūnienė V. 1987: Metodinės rekomendacijos savarankiškam kompleksiniam klinikos terminijos mokymuisi: mokymo – metodinė priemonė. Kaunas. Palionis J. 1952: Lietuvių literatūrinės kalbos normalizacija XIX a. pabaigoje (1880–1901) [filologijos mokslų kandidato laipsnio disertacija], Vilnius, VUB RS, F 76–DS 58. Staugaitis J. 1932: A. a. d-rą Mikalojų Kuprevičių atsiminus. – Medicina 11, 702–708. Žemlevičiūtė P. 2008: Lietuviški Vinco Kudirkos medicinos terminai. – Terminologija 15, 142–155. Фасмер М. III 1971: Этимологический словарь русского языка 3, Москва. TERMS USED IN ARTICLES ON MEDICINE IN VARPAS This article deals with the meaning and origin of terms in articles on medicine published in monthly newspaper Varpas (1889–1906) as well as with the fate of these terms in modern medical terminology. The newspaper, which dealt with various issues of literature, politics and science published fifteen articles on anthropology, bacteriology, pharmacology, hygiene, clinical medicine and other fields of medicine. The most active authors of these articles were doctors Julius Aleksa, Juozas Bagdonas, Vincas Kudirka, Mikalojus Kuprevičius, Petras Matulaitis and Stasys Matulaitis. Doctor Kuprevičius was the first to raise theoretical issues of terminology. He was encouraging doctors to use not borrowed, but Lithuanian words, to consider more seriously folk terms of medicine when creating Lithuanian medical terminology and to use words of the living language. 184 Palmira Žemlevičiūtė | Varpo medicinos straipsnių terminai Terms from the articles on medicine fall into seven groups of concepts: medical conditions; actions, processes, conditions and features; parts of the body, organs and their fluids; healing measures and other measures; persons; sciences and institutions. Sixty percent of medical terms are words and word-combinations of Lithuanian origin. Borrowings and terms of mixed origin (one-word hybrids and complex terms with elements of different origin) make up twenty percent each. The authors of these articles most frequently used terms of Lithuanian origin. Some of them have become terms of modern medical science. Usually they are old words known from the living language, such as akis (eye), džiova (tuberculosis), ligonis (patient), sveikata (health). Some terms now name other concepts. Quite a lot of terms of Lithuanian origin (mostly names of parts of the body and organs and names of diseases) did not take root in the modern language of medical science. Some of these terms were words from dialects or old written sources (this can be seen from the Dictionary of the Lithuanian language), other terms could have been created by the authors of articles (dirgsnė (nerve), ligìnamasis (patient), sunkė (artery)). The majority of borrowings came from Greek as well as Latin and Slavic languages, only a few – from French, German, Arabic and other languages. The meaning and form of some terms of anatomy, symptoms and progression of an illness and other fields have remained unchanged until today. Some of the borrowings were Lithuanianized. Being short of appropriate Lithuanian terms doctors also used terms which were not Lithuanianized. Borrowings from Slavic languages were used frequently, but most of them did not become established in Lithuanian medical terminology and now are treated as barbarisms. As can be seen from the Dictionary of the Lithuanian language the majority of them were known in the vernacular. One-word hybrid terms are rare. The majority of them are not used in the modern language of medicine. Usually one part of them is of Slavic origin, for instance kamaraitė (now anga or ertmė (cavity)). Some terms in the articles on medicine had variants and synonyms. Lithuanian orthography at the time of Varpas was not fully settled, therefore some terms were spelt differently by different authors (sometimes even by the same author). Frequently the same concept had a few names. In some cases borrowings had their Lithuanian equivalents presented in brackets and on the contrary. It was common in articles on medicine for doctors to present Latin names next to Lithuanian terms, for instance kolera – cholera asiatica. These articles were aimed at common people as well as specialists. Writing popular articles on medicine doctors cared not only about healing, but also about education. The terminology of these articles shows that their authors knew language rather well, cared about it and had their input in the creation of Lithuanian medical terminology. Gauta 2009-11-24 Palmira Zemlevičiūtė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT – 10308 Vilnius E. paštas: [email protected] Terminologija | 2009 | 16 185