Petro Vileišio aritmetikos vadovėlio „Keturi svarbiausiejie veikalai aritmētikos“ terminai

Termer i Petro Vileišios aritmetiklärobok Keturi svarbiausieji veikalai aritmetikos DIANA ŠILOBRITAITĖ Institutet för litauiska språket NYCKELORD: matematiska termer, matematiska termers ursprung, bildning av matematiska termer Till minne av Petro Vileišios 160-åriga födelsedag Petras Vileišis (1851–1926) – lietuvių visuomenės veikėjas, prisidėjęs prie draudžiamosios lietuviškos spaudos leidimo ir platinimo. Jis parašė ar išvertė nemažai mokslo populiarinimo knygelių (apie 100) ir aritmetikos, fizikos, geometrijos, istorijos vadovėlių. P. Vileišis buvo atkaklus kovotojas už lietuviškos spaudos laisvę ir prisidėjo prie įvairių sričių, tarp jų ir matematikos, terminijos kūrimo. Jo Rinktinių raštų pratarmėje rašoma, kad „Jis dirbo didžiulį šviečiamąjį darbą – savo triūsu ir 154 D. Šilobritaitė | Petro Vileišio aritmetikos vadovėlio Keturi svarbiausieji veikalai aritmetikos terminai med egna medel försåg landsmännen med ett universellt folkbibliotek och lade grunden till nationellt företagande. P. Vileišis var mecenat för litauisk kulturell verksamhet; han återupplivade litauiskheten i Vilnius och gjorde Vilnius till litauiskhetens centrum. Han var också initiativtagare, utgivare och redaktör för den första litauiska dagstidningen Vilniaus žinios” (Vileišis 2004: 11). År 1886 utkom i Tilsit P. Vileišios (som skrev under pseudonymen Petras Nėris) Keturi svarbiausieji veikalai aritmetikos – en liten aritmetiklärobok på 50 sidor. Enligt matematikern Petras Rumšas skapade P. Vileišis, när han skrev läroboken, originella och intressanta aritmetiktermer (Rumšas 1978: 58). Det bör nämnas att detta är det andra tryckta verket på litauiska om aritmetik. Den första tryckta litauiska uppgiftsboken i aritmetik Užduotinas, tai ira Rankius užduocziu Aritmetikos arba Rokundos mokslo utgavs i Tilsit 1885. Det var en uppgiftsbok av Jonas Spudulis (1860–1920), en framstående litauisk samhällsaktör i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och ”självlärd språkvetare och läkare” (Sabaliauskas 1979: 177). En kopia av manuskriptet till denna uppgiftsbok förvaras på Litauens vetenskapsakademis Wróblewski-bibliotek (Aritmetikos uždavinynas iš kurio mokė kunigas Katelė. Gauta pas Paliepio gyventoją Šinkūnienę) (se vidare Šilobritaitė 2009: 186–197). I P. Vileišios lärobok som undersöks här presenteras inte bara uppgifter, som i J. Spudulis uppgiftsbok, utan även förklaringar av vissa aritmetiktermer, till exempel: Sumetimu1 (”addition”) betyder en metod genom vilken man ur flera tal av samma slag får ett tal, kallat summa, som innehåller lika många enheter som alla talen som adderas tillsammans2 Vlš 10; Atitraukimas (”subtraktion”) är en operation där man, när summan av två tal av samma slag är känd och man känner till det ena av talen, söker efter det andra Vlš 16. Det är viktigt att påpeka att läroboken innehåller definitioner av matematik och två av dess grenar: Matematik är vetenskapen vars syfte är att mäta och jämföra mängder med varandra Vlš 3; Aritmetik är läran om tal Vlš 4; Räkning är läran om att uttala och skriva olika slags tal Vlš 4. Syftet med denna artikel är att undersöka ursprunget till de aritmetiktermer som används i P. Vileišios lärobok, deras bildningssätt och -medel samt deras synonymiska uttryck. Omkring 150 termer samlades in för undersökningen. 1 Termens betydelse i citationstecken har fastställts av artikelns författare. 2 Exemplen återges i autentisk form. Terminologija | 2011 | 18 155 1. ENORDSTERMINOLOGI I P. Vileišis lärobok återfinns 62 enordstermer (42,2% av alla funna termer). Med avseende på ursprung delas de in i termer av litauiskt ursprung, icke-litauiskt ursprung och hybridtermer. 1.1. Enordstermers ursprung 1.1.1. TERMER AV LITAUISKT URSPRUNG Den största delen (47 termer, dvs. 75,8% av de enordiga matematiska termer som återfinns i läroboken) är av litauiskt ursprung, till exempel: apskriedimas ”omkrets” Vlš 10, derėjimas: Tas visas vienok galima parašyti pasigaunant minėtomis rokūtinėmis ir atsimenant ant szių trijų derėjimu Vlš 7, dalis: Aiszku, jog skaitlei sumetami pažymėti, budami ne kuriomis dalimis jieszkomosios sumos, tur būti ir tos paczios veislės, nės dalis visuomet yra tos paczios gymės, kaip ir labas, prie kurio ji prigul Vlš 10, daugumas: Daugumu vadinasi kožnas didumas, galimas būti padalytas į keliatą daliu Vlš 3, didumas: Del nusklempimo didumo nekurio daugumo reikia jį palyginti su kitu tos paczios veislės daugumu, kurio didumas per visus yra nutartas ir kurs vienybe vadinasi Vlš 3, gymė: Skaitlius paeina nū susidėjimo vienybiu, arba ju daliu, ir tai vienos ir paczios gymės Vlš 4, įpatybė: Tas atsitikimas atsiremia ant szių įpatybiu: 1. Liekana pasididina ant nekurio daugumo, padidinant didesnį skaitlių ant to paties daugumo, ir atliekant skaitlių mažesnį be atmainos Vlš 18, lavinimas ”övning” Vlš 10, palyginimas ”jämförelse” Vlš 3, parodymas: Parodymu vadina išteisinimą nekurios apreiškztos teisybės Vlš 14, pasigavimas: pasigavimas sumetimo; pasigavimas atitraukimo; pasigavimas padauginimo Vlš 46, priegimtis: Kožnoje rokund oje isz pradžios yra žinoma priegimtis jieszkomojo labo, reikia tiktai jo skaitlių atrasti <...> Vlš 4, rėžis: Rėžiu vadiname kožną susidėjimą vienybiu, deszimcziu ir suimtu paskui sekancziu Vlš 7, rodyklė: Yra nutarta rasyti tiktai vieną isz lygiu vaisiaus dirbėju, statant virszumi jo truputį į deszinę pusę smulkią rokūtinę, rodykle vadinamą, kuri rodo skaitlių lygiu dirbėju, arba žingi jieszkomosios galybės Vlš 32, skyrius: Yra du skyrei vienybiu: vienybė veislinė, kaip tai: vienas žmogus, ir vienybė matematikine Vlš 3, svarbumas: Drauge su tūmi kaip kuri norint isz sziu rokūtin iu persikelia per vieną eilę į kairę pusę, ji aptur svarbumą deszimtį kartu didesnį Vlš 7, teisybė: Parodymu vadina išteisinimą nekurios apreiškztos teisybės Vlš 14, veislė: Vienybė tada yra nutartas ir neatsimainąs daugumas pasi- 156 D. Šilobritaitė Petro Vileišio aritmetikos vadovėlio Keturi svarbiausieji veikalai aritmetikos terminai gaunąs dėl mėravimo daugumu tos pačios veislės Vlš 3, žingis: Iš teisybės, dėl apturėjimo galybės nekurio žingio dúto skaitliaus užtenka szį skaitlių padauginti per jį patį tiek kartu, kiek yra vienybiu be vienos žingyje galybės Vlš 32, žymė ”tecken” Vlš 11. De flesta termer av litauiskt ursprung i den undersökta källan används inte längre inom matematiken, eller har en annan betydelse. Med termen veikalas Vlš 14 betecknade P. Vileišis det matematiska begreppet veiksmas ”grundläggande matematisk operation”. Išzteisinimu nekurio veíkalo vadina kitą veikalą, kuriúmi pasigauna dėl atradimo, ar labas dútas per pirmutinį veikalą yra kitoks Vlš 14. För övrigt benämnde J. Spudulis, författaren till den första litauiska samlingen matematikuppgifter, detta begrepp med termen veikmė. Det bör påpekas att inga av namnen på de grundläggande aritmetiska räknesätten i P. Vileišis lärobok används i dag: sumetimas ”addition” Vlš 4, atitraukimas ”subtraktion” Vlš 4, padauginimas ”multiplikation” Vlš 4, dalijimas ”division” Vlš 4. I den nämnda uppgiftsboken av J. Spudulis benämns räknesätten i motsvarande ordning med termerna sudėjimas, atėmimas, dauginimas, dalijimas. Enligt matematikern Zigmas Žemaitis ”skiljs namnet på själva den matematiska operationen i andra språk vanligtvis inte från namnet på dess konkreta utförande, medan man logiskt sett borde skilja dem åt. Därför godkändes senare att räknesätten skulle benämnas sudėtis, atimtis, daugyba, dalyba, medan de tidigare använda termerna dauginimas, dalijimas skulle reserveras för beteckningar av räknesättens utförande (t.ex. trupmeninių skaičių dauginimas)” (Žemaitis 1966: 196). Det bör nämnas att inte heller de litauiska termer som betecknar talen på vilka aritmetiska operationer utförs har kommit i bruk: liekana ”differens” Vlš 16, padalys ”dividend” Vlš 35, dal ytojas ”divisor” Vlš 35, padalė ”kvot” Vlš 35, padaugintinis ”multiplikand” Vlš 22, padaugintojas ”multiplikator” Vlš 22, vaisius ”produkt” Vlš 223. Termen labas Vlš 5 bör också nämnas; det slog inte igenom i betydelsen resultatet av en aritmetisk operation: Labas deszimties deszimcziu tapė pavadintas szimtu Vlš 5. Pagal tą, kas pasakyta, galima sumesti sieksnius su sieksneis, svarus su svarais, etc., norint apturėti labą pažymėtą; bet nėra galima sumesti rublius su úlektėmis, stalus su namais, etc., jeigut mes tiktai neįsieszkosime labo bevardžio Vlš 10–11. Termen labas registreras inte med denna betydelse vare sig i LKŽe eller i nutida matematiska arbeten. 3 Inte heller har tvåordstermerna didesnis skaitlius ”minuend” Vlš 16, mažesnis skaitlius ”subtrahend” Vlš 16, sumetamas skaitlius ”term” Vlš 11, levt kvar. Terminologija | 2011 | 18 157 Inom matematisk terminologi används inte heller termen ištaisininimas Vlš 14, som i den undersökta källan betecknar kontroll av utförandet av de grundläggande aritmetiska operationerna (addition, subtraktion, multiplikation och division). Andra bevarade aritmetiska termer, till exempel: dirbėjas4: Skaitlius rakūtiniu vaisiaus dviejų dirbėju yra lygus sumai rokūtiniu tu dirbėju, arba tai sumai be vienos vienybės Vlš 32, galybė ”potens”: Galybė nekurio daugumo vadinasi vaisius keliato dirbėju lygiu tam daugumui Vlš 32, kertūtis ”kvadrat” (talets andra potens): Galybė 2. žingio vadinasi kertūcziu <…>. Vlš 32, sanarys ”term”: Skaitlius didesnis ir skaitlius mažesnis yra vadinami dviem sanareis liekanos Vlš 16, vienybė ”enhet”: Yra du skyrei vienybiu: vienybė veislinė, kaip tai: vienas žmogus, ir vienybė matematikine, kaip tai vienas sieksnis Vlš 3. 1.1.2. TERMINER AV ICKELITAUISKT URSPRUNG Det finns få termer av ickelitauiskt ursprung i läroboken (13 termer, dvs. 21% av alla funna enordstermer). En del av dem används inte längre inom matematisk terminologi. Dessa är lån från slaviska språk5: ližma ”tal” Vlš 6, mėris ”mått” Vlš 3 och rokunda ”räkning” Vlš 4. De internationella termerna aritmētika Vlš 4, klasa Vlš 6, kubas Vlš 32, lyni-ja Vlš 12, matēmātika Vlš 3, minus Vlš 16, numeracija Vlš 4, plius Vlš 11, suma Vlš 10 och teorēma Vlš 28 används fortfarande i dag (endast stavningen av vissa termer har förändrats). 1.1.3. HYBRIDTERMER I den undersökta källan påträffades två hybridtermer (en litauisk suffix har lagts till en termrot av ickelitauiskt ursprung): mėravimas Vlš 3, rokūtinė6 Vlš 7. De utgör 3,2% av alla funna enordstermer. Enligt P. Rumšas är termen rokūtinė den äldsta termen för begreppet ”siffra”. Termen förekommer i J. Veisas ABC-bok samt i P. Ruigis, K. Milkaus och F. G. H. Nesselmैनnos ordböcker (se Rumšas 1978: 54 för mer information). Först i aritmetikläroböcker utgivna 1915–1916 förekommer termen skaitmuo, som ansågs bättre än andra termer för att beteckna detta begrepp (Rumšas 1979: 54). 4 Med dirbėjais avser P. Vileišis padaugintinį ”multiplikand” och padaugintoją ”multiplikator”. 5 Vid bestämningen av termers ursprung används LKŽe och E. Fraenkels ordböcker som underlag. 6 I läroboken används även en variant av denna term, rakūtinė Vlš 32. 158 D. Šilobritaitė Petro Vileišio aritmetikos vadovėlio Keturi svarbiausieji veikalai aritmetikos terminai 1.2. Enordsbildning av termer Enordiga matematiska termer som används i P. Vileišis lärobok delas in i primära och sekundära. 1.2.1. PRIMÄRA ORD Endast två enordiga matematiska termer som utgörs av primärord har påträffats (de utgör endast 4,1% av de påträffade enordiga termerna)7: labas Vlš 5 och spūgas Vlš 22. Med termen spūgas avsåg P. Vileišis multiplikationstecknet: Multiplikationen av två tal betecknas genom att skriva multiplikatorn till höger om multiplikanden och skilja dem åt med ett horisontellt kors (X), eller en punkt (.) Vlš 22. 1.2.2. SEKUNDÄRA ORD De flesta av de påträffade matematiska termerna är avledningar8 (95,9% av de påträffade enordiga termerna). De delas in i prefixavledningar, suffixavledningar och sammansättningar. 1.2.2.1. Suffixavledningar. I P. Vileišis lärobok förekommer framför allt verbala abstrakta substantiv med suffixen -imas (-ymas): apskréidimas Vlš 10, atitraukimas Vlš 4, dalijimas Vlš 4, derėjimas Vlš 7, išteisininimas Vlš 14, lavinimas Vlš 10, mėravimas Vlš 3, padauginimas Vlš 4, palyginimas Vlš 3, parodymas Vlš 14, pasigavimas Vlš 46, pažymėjimas Vlš 3, skaitliavimas Vlš 4, sudėjimas9 Vlš 3, sumetimas Vlš 4. Något färre suffixavledningar utgörs av termer bildade med andra suffix: -umas: daugumas Vlš 3, didumas Vlš 3, ilgumas Vlš 15, svarbumas Vlš 7 (dessa termer är härledda från nominalord och betecknar egenskaper); -ybė: galybė Vlš 32, įpatybė Vlš 18, lygybė Vlš 11, teisybė Vlš 14, vienybė Vlš 3; -uotis: kertūtis Vlš 32; -tis: priegtimtis Vlš 4; -tojas: dalytojas Vlš 35, padaugintojas Vlš 22. Observera att P. Vileišis använder suffixet -tojas för att bilda termer som betecknar inte personer, utan de tal på vilka matematiska operationer utförs. Med de övriga suffixen påträffades endast ett exempel vardera: -alas: veikalas Vlš 14; -ana: liekana Vlš 16; -ėjas: dirbėjas Vlš 22; -yklė: rodyklė Vlš 32; -lė: veislė Vlš 3; -tinė: rokūtinė Vlš 7; -tinis: padaugintinis Vlš 22. 7Termer med icke-litauiskt ursprung har inte räknats med i detta antal. 8Vid fastställandet av ordningssätt och medel för termbildning utgår vi från arbeten av S. Ambrazas (1993; 2000), St. Keinys (1999; 2005), P. Skardžius (1943) och V. Urbutis (2009). 9 Med Sudėjimu betecknar P. Vileišis addition och multiplikation: för addition av tal används två sätt: hopläggning och multiplikation Vlš 4. Terminologija | 2011 | 18 159 Särskilt bör suffixavledningen -lius nämnas: skaitlius ’tal’ Vlš 3, som fick genomslag omkring mitten av 1800-talet, även om det redan förekommer i litauiska skrifter från 1500-talet (i Mažvydas katekes, Wolfenbüttelpostillan, Vilentas evangelier, Bretkūnas bibel och postilla) (Rumšas 1978: 52–54). Det är viktigt att påpeka att den nuvarande termen skaičius förekommer i läseböcker från början av 1800-talet, men senare övergavs den. P. Skardžius skriver i Lietuvių kalbos žodžių daryboje att skaitlius är typiskt för samogiter och litauer i Ostpreussen, medan höglitanerna vanligtvis använde termen skaičius (Skardžius 1943: 170). I matematikläroböcker utgivna från och med 1906 ersätts termen skaitlius av skaičius, men i dåtidens tidskrifter förekommer även termen skaitmuo, om än sällan. 1.2.2.2. Avledningar med ändelser. I P. Vileišis lärobok påträffades också avledningar med ändelser: -is (-ys): dalis Vlš 10, padalys Vlš 35, rėžis Vlš 7, sąnarys Vlš 11, žingis Vlš 32; -ė: gymė Vlš 4, padalė Vlš 35, žymė Vlš 11; -(i)us: skyrius Vlš 3, vaisius Vlš 22. Alla dessa ändelseavledningar är bildade av verb. 1.2.2.3. Sammansättningar. I läroboken påträffades bara en sammansättning, stalveikslis Vlš 50: Virszumi padėtas stalveikslis užtur savępi vaisius vienos rokūtinės Vlš 50. Termen finns inte belagt i LKŽe; man kan endast gissa att det kan betyda ’tabell’ (jfr stalveikslis padauginimo ’multiplikationstabell’ Vlš 50 (se bilden)). Fig. Multiplikationstabell 160 D. Šilobritaitė │ Petro Vileišio aritmetikos vadovėlio Keturi svarbiausieji veikalai aritmetikos terminai 2. SAMMANSATTA TERMER De sammansatta termer som påträffats i P. Vileišis lärobok delas in i tvåords- och treordstermer. De utgör 57,8% av alla påträffade termer. 2.1. Tvåordstermer I denna artikel delas tvåordstermerna in efter uttrycksform i fraser med attribut i kongruens respektive utan kongruens. Huvuddelen utgörs av termer vars båda led är av litauiskt ursprung. Endast några få tvåordstermer påträffades där det ena ledet är av icke-litauiskt ursprung: apturėjimas sumos Vlš 11, czelas skaitlius Vlš 11, gulsčias kryžius Vlš 22, rokūtinė svarbi Vlš 7, skaitlius czelas Vlš 5, status kryžius Vlš 11, vardas klasos Vlš, vienybė matematikinė Vlš 3. De attributfraser som används i läroboken är av två slag. Den ena gruppen består av termer där det kongruerande attributet står före termens huvudled som det bestämmer, den andra av termer där attributet står efter den bestämda huvudleden. De kongruerande attributen i dessa termer som står före det bestämda ordet uttrycks i läroboken med adjektiv (bevardė padalė Vlš 36, dalinis padalys Vlš 40, didesnis skaitlius Vlš 16, mažesnis skaitlius Vlš 16, pirmutinis skaitlius Vlš 5, prasta vienybė Vlš 26, visūmetinis svarbumas Vlš 7) samt med particip i aktiv eller passiv diates (apreikšta teisybė Vlš 14, atsakanti rokūtinė Vlš 8, atsimainantis svarbumas Vlš 7, neatsimainantis svarbumas Vlš 7, neatsimainąs daugumas Vlš 3, nutartas daugumas Vlš 3). Det är viktigt att påpeka att P. Vileišis lärobok även använder pronominalformer av attributen (adjektiv och particip): augščiausiasis režis Vlš 8, jieszkomaſis labas Vlš 12, jieszkomaſis skaitlius Vlš 16, jieszkomaſis vaisius Vlš 24, norimasis labas Vlš 4, padūtas skaitlius Vlš 4, sumestieji skaitlei Vlš 20, sumetamasis skaitlius Vlš 11. En relativt stor grupp utgörs av tvåordstermer där det kongruerande attributet står efter den bestämda leden. Även attributen i dessa tvåordstermer uttrycks med adjektiv (dalijimas paprastinis Vlš 41, labas bevardis Vlš 11, padalė teisinga Vlš 41, skaitlius bevardis Vlš 4, skaitlius dalinis Vlš 3, vaisius dalinis Vlš 27, vaisius visūtinas Vlš 27, vienybė veislinė Vlš 3) och passiva particip (labas pažymėtas Vlš 10, skaitliavimas kalbėtas Vlš 5, skaitliavimas raszytas Vlš 6, skaitlius maiszytas Vlš 3, skaitlius pažymėtas Vlš 4). Nästan alla attribut utan kongruens uttrycks med genitiv i singular eller plural. De flesta sådana termer används i en ordföljd som numera är ovanlig: augimas skaitliu Vlš 4, izsguldymas režo Vlš 7, izstarimas Terminologija | 2011 | 18 161 talets Vlš 9, avkortning av storlek Vlš 3, jämförelse av mängder Vlš 3, subtraktion Vlš 46, division Vlš 47, multiplikation Vlš 46, addition Vlš 46, tillägg av enhet Vlš 4, delarens led Vlš 35, enhetsklass Vlš 3, multiplikationstabell Vlš 50, sammansättning av enheter Vlš 4, delarens art Vlš 35, subtraktionstecken Vlš 16, divisionstecken Vlš 35, likhetstecken Vlš 11, multiplikationstecken Vlš 22, additionstecken Vlš 11, potensens steg Vlš 32. Nämnas bör den tvåordiga termen med ett oböjligt attribut och prepositionen be – rokūtinė be svarbumo ”noll” Vlš 7. I läroboken återfinns också tvåordiga termer med oböjligt attribut i den vanliga ordföljden, där attributet står före huvudordet: skaitliu izskirimas Vlš 4, skaitliu kilimas Vlš 4, skaitliu sumetimas Vlš 4, skaitliaus skyrei Vlš 3. 2.2. Treords termer Alla led i de treordiga aritmetiska termerna är av litauiskt ursprung och nästan alla är bildade med termen vienybė (betecknar enhetsklasser). Dessa termers huvudled har ett oböjligt attribut med ett kongruerande attribut, vilka står efter huvudleden: vienybė antros eilės Vlš 5, vienybė asžuntos eilės Vlš 6, vienybė deszimtos eilės Vlš 6, vienybė devintos eilės Vlš 6, vienybė dvyliktos eilės Vlš 6, vienybė ketvirtos eilės Vlš 6, vienybė penktos eilės Vlš 6, vienybė pirmutinės eilės Vlš 5, vienybė septintos eilės Vlš 6, vienybė szestos eilės Vlš 6, vienybė trecziosios eilės Vlš 5, vienybė vienuoliktos eilės Vlš 6. Övriga treordiga termer med denna form är prigimtis jieszkomojo labo Vlš 4, vaisius keliato dirbėjų Vlš 28. Termerna antras sąnarys lygybės Vlš 11 och pirmutinis sąnarys lygybės Vlš 11 uttrycks på ett annat sätt – med ett kongruerande och ett oböjligt attribut. Dessutom bör det uppmärksammas att ordföljden i dessa två termer är ovanlig. I läroboken återfinns en treordig term vars huvudord har två kongruerande attribut: du rūžai lygatstogei Vlš 11. 3. SYNONYMISK TERMUTTRYCK Det finns få exempel på synonymisk uttrycksform i P. Vileišios lärobok. Synonymer skrivs inom parentes, förbinds med ett snedstreck eller med konjunktionen eller. Tvåledade synonymrader har påträffats (minus (mindre) Vlš 16, oföränderlig eller överskjutande betydelse Vlš 7, enkla enheter eller enheter av första ordningen Vlš 5, ursprung, eller art Vlš 36, räkning (numrering) Vlš 4, plustecken, plus Vlš 11) samt en treledad synonymrad (noll utan betydelse, eller noll (zero) Vlš 7). 162 D. Šilobritaitė Petro Vileišio aritmetikos vadovėlio Keturi svarbiausieji veikalai aritmetikos terminai SLUTSATSER Petras Vileišis var en framstående litauisk samhällsaktör som bidrog till att utveckla terminologin inom olika områden, däribland matematiken. Hans lärobok Keturi svarbiausiejie veikalai aritmētikos (1886) är viktig och intressant ur terminologihistorisk synvinkel, eftersom den är en av de första tryckta litauiska läroböckerna i aritmetik och författaren därför var tvungen att skapa ett stort antal nya termer. Det är viktigt att författaren definierar vissa matematiska termer i läroboken. Ett utmärkande drag hos den undersökta läroboken är att terminologin är litauisk. Enordiga termer av litauiskt ursprung, som fungerar som grund för sammansatta termer, utgör hela 75,8% av alla funna termer. De flesta av dessa termer används inte längre inom aritmetiken, till exempel: išteisininimas, padaugintinis, vaisius. Termer av icke-litauiskt ursprung utgör 21%, och hybrida termer 3,2%. I läroboken påträffades endast 2 enordiga termer som fungerar som primära ord (4,1%): labas, spūgas. Den största delen av de sekundära orden utgörs av avledningar (suffix- och ändelseavledningar samt en sammansättning) – hela 95,9% av alla enordiga termer. Suffixavledningar dominerar; den största gruppen bland dem består av avledningar med suffixet -imas (-ymas). En något mindre andel av suffixavledningarna utgörs av termer bildade med andra suffix: -umas, -ybė, -uotis, -tis, -tojas, -alas, -ana, -ėjas, -yklė, -lė, -tinė, -tinis. Ändelseavledningarna bildas med ändelserna -is (-ys), -ė, -(i)us. De sammansatta termer som används i P. Vileišis lärobok utgör 57,8% av alla funna termer. Det rör sig om två- och treordiga termer, som kan delas in i fraser med kongruerande respektive icke-kongruerande attribut. De flesta av de undersökta termerna finns upptagna i den akademiska Litauiska språkordboken, men vissa termer eller betydelser saknas i den ordboken, till exempel: stalveikslis, padaugintinis, labas. HUVUDKÄLLA Vlš – P. Vileišis Keturi svarbiausiejie veikalai aritmētikos (skriven av Petro Nėris), Tilžė, 1886. LITTERATUR OCH YTTERLIGARE KÄLLOR Ambrazas S. 1993: Daiktavardžių darybos raida, Vilnius. Ambrazas S. 2000: Daiktavardžių darybos raida II, Vilnius. Fraenkel E. 1955: Litauisches etymologisches Wörterbuch 1. A – priviekuoti, Heidelberg. Fraenkel E. 1962: Litauisches etymologisches Wörterbuch 2. Privykėti – žvolgai, Göttingen. Keinys St. 1999: Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryba, Vilnius. Keinys St. 2005: Dabartinė lietuvių terminologija, Vilnius. LKŽe: Litauisk ordbok (elektronisk utgåva), Vilnius. Rumšas P. 1978: Lietuvių aritmetikos terminai XIX amžiuje. – Kalbotyra XXIX(1), 52–60. Terminologija | 2011 | 18 163 Rumsas P. 1979: Prie matematikos terminijos ištakų. – Zigmas Žemaitis, 52–58, Vilnius. Sabaliauskas A. 1979: Lietuvių kalbos tyrinėjimo istorija, Vilnius. Skardžius P. 1943: Lietuvių kalbos žodžių daryba, Vilnius. Urbutis V. 2009: Žodžių darybos teorija, Vilnius. Šilobritaitė 2009: Pirmojo lietuviško aritmetikos uždavinyno terminai. – Terminologija 16, 186–197. Vileišis P. 2004: Rinktiniai raštai, Vilnius. Žemaitis Z. 1966: Lietuviškos matematinės terminologijos istorijai. – Lietuvių kalbotyros klausimai 8, 195–201. TERMINOLOGI I PETRAS VILEIŠIS LÄROBOK I ARITMETIK Petras Vileišis var en berömd litauisk samhällsprofil som i hög grad bidrog till skapandet av litauisk terminologi inom olika ämnesområden, däribland matematik. Hans lärobok Keturi svarbiausieji veikalai aritmetikos (Fyra grundläggande aritmetiska räknesätt) (1886) är viktig för terminologins historia, eftersom den var en av de första publicerade läroböckerna i aritmetik och dess författare var tvungen att skapa nya termer. Det är också betydelsefullt att Vileišis i denna lärobok presenterade definitioner av vissa matematiska termer. Ett utmärkande drag hos denna lärobok är mängden litauiska termer. Enordstermer av litauiskt ursprung, som utgör huvudledet i sammansatta termer, utgör 75,8% av alla funna termer. Flertalet av dessa termer används inte längre. Endast tre termer har etablerat sig i bruket. Termer av icke-litauiskt ursprung utgör 21%, hybridtermer 3,2%. Det finns endast två enordstermer som inte är avledningar – labas (resultat) och spūgas (multiplikationstecken). Den överväldigande majoriteten (95,9%) av enordstermerna är avledningar (suffixavledningar eller ändelseavledningar samt en sammansättning). Suffixavledningar är vanligast. Bland dem är den största gruppen avledningar med suffixen -imas (-ymas), -umas, -ybė, -uotis, -tis, -tojas, -alas, -ana, -ėjas, -yklė, -lė, -tinė and -tinis; ändelseavledningar är inte lika vanliga. Ändelseavledningar bildas med ändelserna -is (-ys), -ė och -(i)us. Sammansatta termer som används i Vileišis lärobok utgör 57,8% av alla funna termer. De består av två eller tre ord och kan delas in i ordkombinationer med attribut i kongruens och med attribut utan kongruens. Flertalet av de undersökta termerna återfinns i Litauisk ordbok (litauiska språkets ordbok), men vissa termer eller betydelser av dem saknades, till exempel stalveikslis (multiplikationstabell), padaugintinis (multiplikand), labas (operationens resultat). Mottagen 2011-12-12 Diana Šilobritaitė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected] 164 D. Šilobritaitė Petro Vileišio aritmetikos vadovėlio Keturi svarbiausieji veikalai aritmetikos terminai