Terminologijos komisijos (1921–1926) veiklos apžvalga

Översikt över Terminologikommissionens verksamhet (1921–1926) ALBINA AUKSORIŪTĖ Institutet för litauiska språket NYCKELORD: Terminologikommissionen, term, terminologi, Terminologikommissionens protokoll Till 90-årsjubileet av Terminologikommissionens grundande Artikeln ger en översikt över Terminologikommissionens verksamhet (1921–1926), behandlar omständigheterna kring dess grundande, dess struktur och sammansättning, och syftar till att förklara orsakerna till kommissionens förändringar samt bedöma betydelsen av dess verksamhet för terminologins utveckling i Litauen. Efter återupprättandet av den självständiga litauiska staten 1918 började man engagera sig i utvecklingen av vetenskap och utbildning; läroböcker för skolorna började ges ut, litauisk terminologi för de nödvändiga områdena började utarbetas och de första terminologiska ordlistorna sammanställdes. År 1919 utkom M. Šikšnys Aritmetikos ir algebros terminų žodynėlis (47 s.) och Kariškas lietuviškai–rusiškas ir rusiškai–lietuviškas žodynėlis (106 s.); 1920 utkom Z. Žemaitis Geometrijos ir trigonometrijos terminų rinkinėlis (99 s.), J. Elisonas Zoologijos sistematikos terminų žodynėlis (144 s.) och A. Maciejauskas Technikos žodynėlis (141 s.). Utarbetandet och samordningen av termer skedde endast på initiativ av enskilda språkvetare och specialister inom olika områden. I takt med att behovet av litauisk terminologi ökade blev det nödvändigt att skapa litauiska termer och bedriva terminologiarbetet på ett organiserat sätt. Språkvetaren Jonas Jablonskis skrev om detta redan 1920: ”Läroböcker i vetenskap skrivs för skolan, och även andra skrifter skrivs för människor; man måste tala om nya vetenskapliga och andra ämnen för vetenskapsmän och för olika grenar av statens verksamhet. När vi talar eller skriver om dessa ämnen använder vi inte alla samma termer för samma ändamål. Det nya livet har gett upphov till så många behov att människor och institutioner numera har svårt att klara sig med det fåtal termer som vi tidigare nöjde oss med. Inom terminologin uppstår nu, hur man än ser på saken, en blandning; därför 80 A. Auk soriūtė | Terminologijos komisijos (1921–1926) veiklos apžvalga ” (JR II 210–211). Efter lettiskt exempel föreslog J. Jablonskis att utbildningsministeriet skulle inrätta en terminologikommission som skulle ta hand om terminologiska frågor. Han föreställde sig dess struktur så här: ”I statsapparaten borde flera eller ett tiotal terminologikommissioner bildas, bestående av specialister från olika verksamhetsområden; kommissioner kunde bildas för olika naturvetenskaper, förvaltnings- och ekonomifrågor, nya handels- och industrifrågor, militära frågor osv. Varje större verksamhetsområde inom staten som har att göra med olika termer borde själv inrätta en kommission för sitt ändamål, som kunde bedriva ett planmässigt arbete med terminologin inom sitt område i samråd med utbildningsministeriets centrala terminologikommission” (JR II 211). Terminologikommissionen inrättades vid utbildningsministeriet den 14 mars 1921. Kommissionens första sammanträde hölls den 21 april 1921. Utbildningsministeriet hade kallat tio kommissionsledamöter till sammanträdet; vid det första sammanträdet deltog sju: Kazimieras Būga, Aleksandras Dambrauskas-Adomas Jakštas, Pranas Dovydaitis, Jonas Jablonskis, Pranas Mašiotas, Antanas Smetona och Antanas Vireliūnas. Vladas Požela, Juozas Tumas-Vaižgantas och Adomas Varnas uteblev. A. Smetona var ordförande för sammanträdet och A. Vireliūnas sekreterare. Enligt sammanträdesprotokollet ”framhölls att Kommissionens främsta uppgift var att förenhetliga språket i statliga myndigheters officiella kommunikation. De församlade ansåg också att man borde granska och korrigera termer från olika fackområden” (TKP 1921: 1)1. Vid detta sammanträde diskuterades även Kommissionens arbetsordning. Man beslutade att ansvariga personer vid berörda ministerier officiellt skulle lämna in termförslag skriftligen för behandling: tio exemplar av förslagen måste lämnas in och skickas till kommissionsledamöterna för genomläsning. Kommissionen skulle skriftligen meddela det ministerium som lämnat in förslaget när det skulle behandlas. Företrädare för det berörda ministeriet skulle också kallas till behandlingen av förslaget; dessutom beslutade man att ta upp även termförslag som enskilda personer lämnat in skriftligen. I protokollet noterades att varje term i förslaget skulle åtföljas av förklarande meningar där termen användes. Deltagarna beslutade att i tidningarna offentliggöra att Terminologikommissionen hade bildats och inlett sitt arbete. 1 Terminologikommissionens protokoll nr 1–80 (1921–1923) förvaras vid Terminologicentrum vid Institutet för litauiska språket, medan nr 81–180 (1924–1926) förvaras i Litauens centralarkiv (f. 631, ap. 12, b. 94). Efter kolon anges protokollnumret. Terminologija | 2011 | 18 81 Figur 1 och 2. Terminologikommissionens protokoll nr 1. 82 A. Auksoriūtė | Terminologijos komisijos (1921–1926) veiklos apžvalga Terminologija | 2011 | 18 83 Terminologikommissionens andra sammanträde hölls den 24 april. Nio av dess ledamöter deltog: K. Būga, A. Dambrauskas, Pr. Dovydaitis, J. Jablonskis, Pr. Mašiotas, A. Smetona, J. Tumas-Vaižgantas, A. Varnas och A. Vireliūnas. A. Smetona valdes till ständig ordförande för Kommissionen och A. Vireliūnas till sekreterare. Vid detta sammanträde diskuterades den allmänna arbetsordningen. Man beslutade att ”frågor som tas upp i kommissionen avgörs med enkel majoritet av de ledamöter som deltar i sammanträdet” (TKP 1921: 2), och att beslut endast skulle fattas om minst sex kommissionsledamöter deltog, däribland minst en filolog (J. Jablonskis eller K. Būga) och föredraganden. Dessutom beslutade man att offentliggöra utdrag ur protokollet i tidningarna och hålla sammanträden varje torsdag. Vid det andra sammanträdet behandlades sexton främmande geografiska namn som J. Jablonskis hade lagt fram. Man beslutade att skriva: ”1. Éstas, éstai (i stället för ”įgauniai”); 2. graikas, graikai; 3. olándas, -ai (7 röster för, 1 emot och 1 nedlagd); 4. skótas, -ai (Scholten), Skotiją; 5. aĩris, aĩriai (Iren); 6. lãtvis, lãtvai; 7. skandinãvas, Skandinaviją; 8. švėdas, švėdai; 9. norvėgas; 10. prancūzas (8 röster för, 1 emot), Prancūziją (4 röster för, 1 emot, 4 nedlagda; för ”Fransija” röstade 4 för, 3 emot och 2 lade ned sin röst); 11. eskìmas, eskìmai; 12. samojédas; 13. nẽgras, -ai; 14. hotentótas (5 röster för, 3 emot, 1 nedlagd); 15. bušmėnas (4 för, 1 emot, 4 nedlagda; för ”bušmėnis” röstade 2 för, övriga lade ned sina röster); 16. beduinas”2 (TKP 1921: 2). Under ytterligare några sammanträden behandlades olika geografiska namn, som man beslutade att publicera i pressen, men före publiceringen granskades vissa benämningar ännu en gång av Kommissionen. Kommissionen behandlade gatunamnen i staden Telšiai och småorten Užventis samt olika termer och ord som användes i pressen. Exempelvis står det i protokollet från sammanträdet den 9 juni: ”A. Smetona framhåller att det är nödvändigt att tydligare fastställa ord som behövs i det dagliga publicistiska arbetet och motsvarar de ryska orden власть, правительство, начальство, наследствие och andra. Han påpekar att orden ”pasekmė, įvykis” och andra som används i den litauiska pressen har bildats i strid med språkreglerna. <...> fastställdes att det ryska ”власть” motsvaras i vårt språk av valdžia, ”правительство” av vyriausybė, ”начальство” av vyresnybė, ”факт” – behåll faktas, som i enskilda fall kan göras mer folkligt med orden reiškinys, atsitikimas; ”результат” – rezultatas, som kan göras mer folkligt med orden: galas, išdavas; ”сверхчеловек (Uebermensch)” kan översättas med viršžmogis, antžmogis; ”сверхестественный” – viršugamtis; ”процесс” – veksmas” (TKP 1921: 10). 2 Citat från protokollen återges ordagrant; stavningen har inte korrigerats. 84 A. Auksoriūtė | Terminologijos komisijos (1921–1926) veiklos apžvalga Förslaget till Terminologikommissionens budget för 1922 behandlades vid sammanträdet den 6 oktober 1921. Man beslutade också att inrätta underkommissioner för matematikens, naturvetenskapens, geografins, litteraturens och juridikens terminologi, med tre ledamöter i varje. Matematikens underkommission bestod av A. Dambrauskas, Pr. Mašiotas och A. Varnas. J. Jablonskis och A. Vireliūnas utsågs till geografins underkommission och fick i uppdrag att bjuda in en extern medarbetare som tredje ledamot. A. Smetona fick i uppdrag att bilda juridikens underkommission, medan J. Tumas-Vaižgantas utsågs att bilda litteraturens underkommission och bjuda in Liudas Gira och Vincas Krėvė som medarbetare. Bildandet av naturvetenskapens underkommission sköts upp tills en specialist inom naturvetenskap hade kallats till Kommissionen. Vid följande sammanträde införlivades Tadas Ivanauskas i Kommissionen och fick i uppdrag att bilda naturvetenskapens underkommission. I början av februari 1922 tog Terminologikommissionen upp frågan om en omorganisation av arbetet. I protokollet från sammanträdet den 2 februari anges två orsaker till omorganisationen: ”1) eftersom allt färre kommissionsledamöter kommer till sammanträdena och 2) eftersom arbetet i själva kommissionen och dess underkommissioner har blivit mycket trögt, oförberett och inte gett några resultat” (TKP 1922: 31). Man beslutade att behålla Kommissionens organisation oförändrad, höja arvodet för sammanträden, ge dess presidium i uppdrag att sammanträda extra för att ordna kompletterande material och utarbeta skrivelser; man föreslog att bilda en permanent arbetsunderkommission som skulle behandla och förbereda termer inför Kommissionens gemensamma sammanträden. Vid sammanträden i slutet av februari och början av mars beslutade man att kalla läraren M. Zinkevičaitė, Jonas Avižonis, Morkus Morkelis och Izidorius Tamošaitis till Kommissionen som ledamöter. Vid sammanträdet den 9 mars valdes M. Morkelis till Kommissionens ordförande i stället för A. Smetona, som hade avsagt sig uppdraget; vid följande sammanträde valdes J. Avižonis till sekreterare i stället för P. Vireliūnas. Vid sammanträdet den 30 mars lämnade J. Jablonskis Kommissionen som officiell ledamot, men gick med på att fortsätta delta i arbetet som rådgivare i språkfrågor. I slutet av april godkändes arbetsunderkommissionen, där språkvetarna J. Jablonskis och K. Būga ingick; som tredje ledamot föreslogs Kommissionens ärendeföreståndare och sekreterare. Vid sammanträdet den 13 oktober invaldes två nya ledamöter i Kommissionen: Jonas Martynas Laurinaitis och M. Bagdonas. När M. Morkelis avsade sig ordförandeskapet valdes I. Tamošaitis till ordförande och A. Vireliūnas till sekreterare. Termförslag som lämnades in till Kommissionen antogs och behandlades inte alltid. Exempelvis var den terminologilista inom psykologi som 1921 lämnades in av utbildningsministeriets avdelning för allmänna ärenden, bokutgivningskommissionen, och de termer som skickades in av utbildningsavdelningen vid jordbruksdepartementet Terminologija | 2011 | 18 85 Kommissionen skickade tillbaka listan som olämpligt utarbetad och uppmanade dem att utarbeta den korrekt. Som framgår av protokollen besvarade kommissionen inte bara skrivelser och förfrågningar från institutioner, utan också frågor från privatpersoner. Till exempel står det i protokoll nr 75 av den 5 oktober 1923 att ”Det beslutades att genom herr utbildningsministern besvara rapporten av den 20 september i år, nummer 1915, från den litauiska regeringens höga befullmäktigade för Klaipėdaområdet, skriven till herr statsministern och vidarebefordrad till utbildningsministeriet, varifrån den genom ministerns resolution överlämnades till Terminologikommissionen för granskning, enligt följande: Enligt kommissionens mening ska namnet Šilutė behållas, som den befullmäktigade själv också föreslår; i stället för „Försterei – Klampovė“ föreslår kommissionen att välja ett av följande namn: Budriai, Jankai eller Girūliai. Till herr Vaitkūnas (Panevėžys, Respublikos g. 31N) ska följande meddelas som svar på hans skrivelse av den 23 september i år: Kommissionen klargjorde vid sitt sammanträde den 5 oktober i år att både kirptuvė och kirpykla är möjliga termer att använda” (TKP 1923: 75). Efter att ha fått förslag och rättelser brukade kommissionen på nytt överväga vissa termer och komplettera eller ändra dem. Till exempel står det i protokoll nr 57 av den 22 februari 1923 att ”Kritik, rättelser och andra synpunkter från Kn. J. Laukaitis, M. Grigonis, J. Lazauskas, J. Beinoris och A. Varnas på de termer för utbildningsändamål som publicerats behandlades en månad efter publiceringsdagen (se ”Lietuvos” NN). Det beslutades att göra följande ändringar: 2. Förutom aplinka och aplinkuma ska också tarpas ’mellanrum’ läggas till. Exempel: Även bland oss dyker det upp allehanda människor. 4. Auklėja, -jos (sak.) – stryks. 8. ”Dorybingas” stryks. 10. Före dorovingas ska även doroviškas och dorovinis läggas till. 13. Lägg till betoning på didvalda. 14. Ange att dviprasmas är adjektiv (t.ex. dviprasmas žodis ’tvetydigt ord’), medan dviprašmis är substantiv och adjektiv. 18. Till ”savilava” ska även lavinimasis läggas till; till lavinti också lavėti (lavėja – развиваться). 20. Till natūra ska även prigimtis läggas till. 26. Till ”pomegis, mogis, magmogis” ska pamėga läggas till” (TKP 1923: 57). J. Jablonskis avböjde den 11 januari 1923 att delta i kommittéernas arbete, med motiveringen att han inte såg någon nytta med kommissionens arbete och att termerna ändå inte skulle bidra till att förbättra tidningsspråket. Vid nästa sammanträde (den 18 januari) avböjde han även att delta i Terminologikommissionens arbete. Det bör dock noteras att han också lämnade arbetet på grund av oenighet mellan dess medlemmar. Kommissionen var oenig i frågan om att litauisera termer: A. Varnas och A. Vireliūnas ansåg… 86 A. Auksoriūtė | Terminologijos komisijos (1921–1926) veiklos apžvalga De ville inte lämna kvar ett enda begrepp med ursprung i andra språk, utan strävade efter att ersätta alla internationella termer med nybildade ord. I juni lämnade M. Morkelis och M. Zinkevičaitė kommissionen; i deras ställe föreslogs St. Dabušis och J. Beinorį, och på hösten inbjöds Kazys Kepalas och J. Murka till kommissionen. Den 2 december 1924 avled K. Būga, och därmed återstod inte längre någon av de lingvister som hade arbetat i kommissionen ända sedan dess grundande. Efter att J. Jablonskis lämnat kommissionen, och särskilt efter K. Būgas död, utvecklades kommissionens verksamhet i riktning mot en extrem purism (se Palionis 1979: 268). I slutet av 1921 och under 1922 behandlade kommissionen termer inom litteratur, juridik, accis, järnvägar, teknik, geografi och utbildning. Protokollen innehåller inte bara litauiska termer som godkänts av kommissionen, utan anger ofta även deras ryska och, mer sällan, tyska motsvarigheter; ibland ges förklaringar av termerna eller exempel på deras användning. Några exempel på termer inom järnväg (a) och geografi (b) som kommissionen godkänt: a) ”1. Atšlaita, cokolį – цоколь. 2. Plūkti kelią. Kietas plūkimas. Plūkimas, plūkė – утрамбовка. Plūktuvas – prietaisas plūkti. 3. Šlaitas – откос. 4. Atkalnė – косогор. Atkalnė arba pašlaitė. 5. Iškasa – выемка. 6. Pýlimas – насыпь. Pylimui daug reikia sampilos <...>” (TKP 1922: 27); b) ”1. A. Vireliūnas föreslog: aukštė = возвышенность, lygė = равнина. Kommissionen beslutade: aukštuma (aukštė) = возвышенность, lyguma (lygė) = равнина. 2. Žemuma, slėnys = низменность. 3. Paslėnė – plats med liten höjd intill en dal eller lågland. 4. Slesnas, –a. En låg plats är <...>. Låga, daliga och höga öar. Panevėžys ligger lägre än Vilnius. 5. Įslėnis eller klõnis, -io – Tal. Floder rinner genom dalar. 6. Kalnesnis, -ė, įkalnesnis,-ė. Området kring Luokė är mer kuperat än området kring Panevėžys. <...> 9. Kaũpras (kaũbrė), inte spetsigt, en välvd, upphöjd kulle. Kuppe. 10. Stalkalnis – Tfelberg. Stalžemis – Tafelland. 11. Masiniai kalnai, maskalniai. Massengebirge. Masyvas. 12. Raukšlėtiniai kalnai. I Alperna kan man se veck; de är veckade. Raukšlė – Falte, veckning – Faltung. 13. Šūkakalnis – Kammgebirge <...>” (TKP 1922: 44). Inte bara överordnade termer utan även ett stort antal underordnade termer behandlades och godkändes, till exempel: ”41. Kopėčios – лѣстница. 42. Kablinės kopėčios – штурмовая лѣстница. 43. Sustumtinės kopėčios – видвижная лѣстница. 44. Sukamosios, mechaniškosios kopėčios – механическая лѣстница. 45. Stoginės kopėčios – Dachleiter. 46. Atremiamosios kopėčios – Stockleiter. <...> 48. Káukė – маска. 49. Dūminė káukė – дымовая маска. 50. Dujinė kaukė – газовая маска. <...> 56. Žarna – рукавъ – Schlauch. 57. Siurbiamoji žarna – всасывающій рукавъ. 58. Liejamoji švirkščiamoji žarna – выкидной рукавъ – Druckschlauch” (TKP 1923: 63); ”835. Relativ, skenbar, relativ rörelse, relativ fuktighet, relativt mätfel, relativt brytningsindex, specifik vikt, specifikt motstånd – относительное движение, относительная влажность, относительная ошибка измерения, относительный показатель преломления, удельный въсъ, удельное сопротивление” (ТКР 1923: 77). Terminologija | 2011 | 18 87 relativ, skenbar, relativ rörelse, relativ fuktighet, relativt mätfel, relativt brytningsindex, specifik vikt, specifikt motstånd – относительное движение, относительная влажность, относительная ошибка измерения, относительный показатель преломления, удельный въсъ, удельное сопротивление” (ТКР 1923: 77). Terminologikommissionen behandlade 1923 termer inom telefoni, politisk ekonomi, utbildning, fysik och brandförsvar samt ortnamn i Klaipėdaområdet. År 1924 behandlades termer inom mönsterritning, fysiktermer av A. Varnas, V. Adamovičius, J. Baronas, J. Končius, A. Baltrušaitis och J. Juzikis samt egennamn som inkommit från Järnvägsstyrelsen. De termer som Terminologikommissionen antog publicerades i periodiska tidskrifter. Kommissionens ledamöter uppmärksammade om de godkända termerna kom till användning; exempelvis står det i protokollet av den 7 december 1922: ”A. Vireliūnas meddelade att redaktörerna för publicerade lagar inte alltid följer kommissionens fastställda termer, till exempel används ’akčyžės’ och ’bravarus’ – ’mielių dirbtuvė’ – i lag 917 N (”Vyr. Žinios” 118N) med flera. Enligt föredragandens uppgifter ersätts de termer som kommissionen fastställt ibland medvetet med andra i ministerrådets kansli. Beslut fattades om att skriva till utbildningsministeriet i ärendet” (TKP 1922: 48). A. Vireliūnas gav 1924 ut de termer som antagits fram till slutet av 1923 i en separat publikation Įvardai, arba terminai, priimti Terminologijos komisijos: 1. Akcizo, 2. Teisės, 3. Kelių, 4. Telefonijos, 5. Geografijos, 6. Švietimo ir 7. Politiškosios ekonomijos reikalams. I förordet till häftet skrev sammanställaren att ”även denna förteckning innehåller endast de termer som tryckts i ’Švietimo Darbas’, men de har bearbetats noggrannare och mer ingående och är därför lättare att använda” (Įv 3). J. Jablonskis kommenterade kort den utkomna lilla publikationen i 1925 års fjärde nummer av Švietimo Darbo och uppmärksammade dess bristfälliga utarbetning, det stora antalet korrekturfel och andra fel och inexaktheter i samlingen (se närmare JR IV: 322–324). Trots de olika inexaktheterna och felen, och termer vars ordbildning är tvivelaktig, används alltjämt många av termerna i denna samling, till exempel: akcizas Įv 5, baudžiamoji byla Įv 14, diktantas Įv 119, drėgmė Įv 110, dvilaidė linija Įv 74, gnybtas Įv 75, griovys Įv 30, įduba Įv 32, įkalnė Įv 33, imtuvas Įv 76, įpjova Įv 77, išlydis Įv 77, kainoraštis Įv 34, kintamoji srovė Įv 80, klodas Įv 35, kubinis metras Įv 36, laibgalys Įv 36, liudytojas Įv 18, matuoklė Įv 38, mygtukas Įv 82, misa Įv 7, nuokalnė Įv 39, plaktukas Įv 44, plokštė Įv 44, prietaisas Įv 45, rietuvė Įv 47, rodyklė Įv 88, sankasa Įv 48, siųstuvas Įv 88, skiedinys 4 Įv 9, skri- 88 A. Auksoriūtė | Terminologijos komisijos (1921–1926) veiklos apžvalga dyn In 50, fjäder In 51, skruv In 51, impedans In 91, suddgummi In 134, ocean In 116, ventil In 95, råvara In 142. Samma år publicerade J. Jablonskis i nummer 46 av Lietuvos en artikel där han kritiserade de nybildade orden som Terminologikommissionen skapat. Han skrev: ”Terminologerna smider ständigt nya termer. I ’Lietuva’ (nr 43) gavs åter ett nytt projekt, denna gång med termer för ’Mėtoja­mosios (metmeninės) braižybos’ [kastande (varpbaserad) teckning]. Ju längre det går, desto mer invecklade tycks termerna för vårt kulturliv bli” (JR IV: 307). J. Jablonskis ger exempel på nybildade ord som han inte förstår och anser onödiga, t.ex.: ”e) inre belysning – центральное освещение, įžambys – диагональ, induva – ваза; f) horisontell projektion – горизонтальная проекция, šalių dėjinys – периметр, mok­snis, -io – etiudas, mok­sniuoti – studijuoti; g) tyra – исследование, Forschung, tyruoti – исследовать, forschen; h) mata – измерение, matomokslis – геометрия, žemėmata – геодезия, plokštomata – planimetrija, trikampjomata – trigonometrija...” (JR IV 307). Han påpekar ”att Terminologikommissionens uppgift till en början var mycket snävare: den behövde skapa betydligt färre termer för det nya livet. Kommissionen kan ha arbetat sig ut eller avvikit något från sin bana” (JR IV 308). Efter denna artikel av J. Jablonskis fick Terminologikommissionen en skrivelse från utbildningsministeriet om att arbetet avvek från det uppdrag som fastställts för kommissionen. Den 21 mars 1925 skickade utbildningsministeriet kommissionen en skrivelse där det meddelade att en ny terminologikommission hade bildats och bad att alla ärenden skulle överlämnas till den nyutnämnde ordföranden J. Jablonskis. Den nya Terminologikommissionens första sammanträde hölls den 26 mars 1925. Närvarande var Jonas Balčikonis, J. Jablonskis, Antanas Salys och Pranas Skardžius. J. Jablonskis läste upp utbildningsministeriets skrivelse, där det angavs att Terminologikommissionen skulle bestå av följande personer: J. Jablonskis (ordförande), J. Balčikonis, Vaclovas Kasakaitis, A. Salys, Pr. Skardžius och A. Vireliūnas. När A. Vireliūnas tackade nej inbjöds Stasys Šalkauskis i hans ställe. Man beslutade också att bjuda in A. Smetona, Z. Kuzmickas och J. Laurinaitis, men A. Smetona avböjde också att delta i kommissionens arbete på grund av tidsbrist. Vid detta sammanträde framhöll J. Jablonskis att han åtog sig ordförandeskapet ”på grund av ohälsa endast tills dess att kommissionen får ett större antal ledamöter”. På hans förslag valdes Pr. Skardžius till sekreterare (se TKP 1925: 146 för en utförligare redogörelse). Den nya Terminologikommissionen, under ledning av J. Jablonskis, utförde ett omfattande och mycket betydelsefullt arbete. Den omprövade de kirurgiska och veterinära termer som godkänts av den tidigare kommissionen och avvisade framför allt nybildade adjektiv med suffixet -iškas, bildade av personnamn, sådana som fran- Terminologija | 2011 | 18 89 kiška nål (=Frankos nål), fogeliškas urometer (=Vogels urometer) och liknande. Den nya kommissionen återinförde dessutom i många fall internationella termer i stället för nybildningar. Den godkände till exempel aerometro, inte ormàčio; elemento, inte pradojo; masažo, inte laitymo; termometro, inte šilčiarodžio, och så vidare (se Palionis 1979: 268–269). Som språkvetaren Jonas Palionis påpekar: ”Den nya Terminologikommissionen utförde i allmänhet arbetet med terminologisk kodifiering mycket varsamt och med stöd i de riktiga teoretiska grunder som J. Jablonskis redan tidigare hade formulerat” (Palionis 1979: 269). Kommissionens sammansättning ändrades på nytt i slutet av 1925; St. Šalkauskis, A. Salys och Pr. Skardžius lämnade den. På förslag av J. Jablonskis togs humaniorastudenterna Kazys Alminauskis, Jurgis Talmantas och Kazys Masiliūnas in i kommissionen. År 1925 behandlade kommissionen kirurgiska och veterinära termer, ortnamn i Klaipėdaområdet samt stationsnamn som lagts fram av kommunikationsministeriet. År 1926 behandlade den termer inom militär sjukvård och medicin, artilleri, markavvattning och försvarsförvaltningens kansli samt namn på katolska helgon och evangelisk-lutherska namn. Den 11 juni 1926 avsade sig J. Jablonskis ordförandeposten genom en skrivelse med hänvisning till ohälsa. Utbildningsministeriet beslutade då att upplösa Terminologikommissionen och ålade Kaunas universitet att bilda en ny kommission. En stadga för Litauiska universitetets Terminologikommission utarbetades, och i slutet av 1926 bildades en kommission vid universitetet med P. Avižonis, J. Balčikonis och St. Šalkauskis. När P. Avižonis avböjde att arbeta i den kom kommissionen dock aldrig i gång med sin verksamhet. Terminologikommissionens femåriga arbete avslutades alltså i mitten av 1926. SLUTSATSER Terminologikommissionen arbetade i fem år. Det var den första terminologikommission som inrättades på statligt initiativ, och dess verksamhet inledde en organiserad reglering av den litauiska terminologin. Kommissionens arbetsmetod, där termförteckningar utarbetas av specialister inom olika områden och därefter diskuteras tillsammans med utarbetarna och språkvetarna, har bestått ända till i dag. Även om det under Terminologikommissionens verksamhetsperiod förekom olika meningsskiljaktigheter bland dess ledamöter och förändringar i dess sammansättning, och verksamheten försvårades av vissa ledamöters purism, var kommissionens verksamhet mycket viktig för utvecklingen av litauisk terminologi. Under denna tid behandlade, godkände och publicerade kommissionen i pressen ett stort antal termer och nomenklaturbenämningar från olika områden som behövdes i statslivet. De flesta av dem blev etablerade i språkbruket och används än i dag. 90 A. Auksoriūtė | Terminologijos komisijos (1921–1926) veiklos apžvalga LITTERATUR OCH KÄLLOR Įv – Namn eller termer antagna av Terminologikommissionen. Utgåva av företaget „Sakalas“, 1924. JR II–V: Jablonskio raštai. Redagavo J. Balčikonis. Kaunas, 1933–1935. Palionis J. 1979: Lietuvių literatūrinės kalbos istorija. Vilnius. TKP 1921–1926: Terminologijos komisijos protokolai (Nr. 1–80 (1921–1923) saugomi Lietuvių kalbos institute, Nr. 81–180 (1924–1926) – Lietuvos centriniame valstybės archyve (f. 631, ap. 12). ÖVERSIKT ÖVER TERMINOLOGIKOMMISSIONENS VERKSAMHET (1921–1926) Efter återupprättandet av Litauens självständighet 1918 inleddes utgivningen av litauiska läroböcker, terminologin inom olika ämnesområden började utvecklas och de första termförteckningarna sammanställdes, även om skapandet och regleringen av terminologin skedde på enskilda personers initiativ. I takt med att behovet av litauisk terminologi växte blev det nödvändigt att skapa termer och bedriva terminologiarbete på ett organiserat sätt. Därför inrättades den 14 mars 1921 Terminologijos Komisija (Terminologikommissionen) vid undervisningsministeriet. Ledamöterna var framstående specialister inom språkvetenskap och andra områden samt offentliga personer, till exempel J. Jablonskis, K. Būga, A. Dambrauskas, Pr. Dovydaitis, Pr. Mašiotas, A. Smetona, J. Tumas-Vaižgantas, A. Varnas, A. Vireliūnas och V. Požėla. Terminologikommissionen diskuterade och godkände många nödvändiga termer inom juridik, ekonomi, transport och kommunikation, kirurgi och veterinärmedicin, filosofi och teologi, fysik, geodesi, matematik, naturvetenskap, jordbruk och andra områden. De termer som godkändes av Terminologikommissionen publicerades i pressen. En del av dem publicerades som en ordbok Įvardai, arba terminai, priimti Terminologijos komisijos (Termer godkända av Terminologikommissionen) år 1924. Terminologikommissionen diskuterade inte bara termer utan också namn på städer, länder och deras invånare, floder, berg, öar och andra geografiska namn. Den godkände litauiska namn för Klaipėdaområdet och gatunamn i vissa litauiska städer. Kommissionen omorganiserades 1925 och fortsatte sitt arbete till mitten av 1926. Terminologikommissionen var den första terminologiinstitutionen som inrättades i Litauen på statligt initiativ. Den markerar början på en organiserad terminologisk reglering. Bland ledamöterna förekom olika meningsskiljaktigheter, sammansättningen ändrades och verksamheten stördes tidvis av vissa ledamöters puristiska inställning; trots detta hade Terminologikommissionen ett betydande inflytande på utvecklingen av litauisk terminologi. Under sina fem verksamhetsår diskuterade, godkände och publicerade Terminologikommissionen ett stort antal termer och nomenklaturbenämningar som var viktiga för statslivet. Majoriteten av dessa termer etablerades och används fortfarande i dag. Mottagen 2011-12-15 Albina Auksoriūtė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g.5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected] Terminologija | 2011 | 18 91