Pirmasis Lietuvos medicinos mokslo žurnalas ir lietuviškoji medicinos terminija

Den första litauiska medicinska vetenskapstidskriften och den litauiska medicinska terminologin PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ Institutet för litauiska språket NYCKELORD: medicinsk vetenskapstidskrift, litauisk medicinsk term, enkelt ord, avledning Till 100-årsjubileet för Medicina ir gamta INLEDANDE ANMÄRKNINGAR Den litauiska medicinska vetenskapstidskriftens1 tillkomst. Den icke-litauiska medicinska pressen, som publicerades på latin, polska och ryska och hade djupa traditioner i Litauen, hade stort inflytande på framväxten av litauiska medicinska tidskrifter (Karosas 1960: 42–49; Bizulevičius 1989: 34–39; Andriušis 1996: 161–176) (Stakulienė 2001: 220). Den första litauiska periodiska medicinska publikationen Sveikata (1909–1915, 1920–1928) utkom under 1900-talets första decennium. Under det andra decenniet började tidskriften Medicina ir gamta (1913) ges ut, liksom veckotidningen Aušras tvåveckorsbilaga Gydytojas (1914–1915). Till dessa kommer Farmaceutų reikalai, som utkom sporadiskt 1911–1912 (Stakulienė 2001: 226). I en artikel från 1910 föreslog Kazys Grinius att man skulle börja ge ut en ”professionell” litauisk medicinsk tidskrift. Enligt hans mening ”skulle tidskriften kunna innehålla: 1) vetenskapliga artiklar inom medicin, hygien, medicinsk statistik, veterinärmedicin, farmaci och naturvetenskap; 2) en krönika över dessa vetenskaper och personalens liv; 3) information; 4) följetonger” (Grinius 1910: 1). Först tre år senare förverkligades dock denna idé – 1913 började den litauiska tidskriften för medicin, veterinärmedicin, farmaci och naturvetenskap Medicina ir gamta ges ut. Dess utgivare och redaktör var doktor Stasys Matulaitis. Tidskriften började ges ut 1911 av Läkar- och 1 Det bör sägas att ”i 1900-talets litauiska press kallades alla periodiska publikationer för tidningar. Först senare, ungefär från självständighetsperiodens början och slutgiltigt under 1900-talets tredje–fjärde decennier, slog termen ’tidskrift’ igenom” (Stakulienė 2001: 227). I artikeln används alltså termen tidskrift. 1 4 2 Palmira Zemlevičiūtė Pirmasis Lietuvos medicinos mokslo žurnalas ir lietuviškoji medicinos terminija på apotekarsektionens initiativ, medlemmarna läkarna Dominykas Bukontas, Bronislava Gedminaitė, K. Grinius, Juozas Jarašius, Antanas Vileišis, apotekarna Stasys Bytautas, Jonas Kašinskas, Zenonas Kuzavas, Elena Lukaševičiūtė, Motiejus Nasvytis, Jeronimas Šliogeris, Matas Valeika och Antanas Žukauskas (Aničas 1999: 302). Efter att två nummer hade utkommit upphörde utgivningen på grund av brist på medel (Aničas 1999: 302–303). De lovande målen förblev alltså ouppfyllda.2 Nedan följer några ord om tidskriftens numrers struktur och innehåll. I det första numrets avdelning ”Från redaktionen” står det att ”man börjar ge ut den första medicinska, veterinärmedicinska, farmaceutiska och naturvetenskapliga tidskriften på litauiska” (MG 1913 1 1). Behovet av en sådan gemensam tidskrift betonas: ”den största delen av den litauiska bildade allmänheten ägnar sig åt de nämnda vetenskapsgrenarna. Om vi går fram var för sig förmår vi inte åstadkomma något. Men om vi sluter oss samman kring vår tidskrift kan vi göra mycket nyttigt både för våra vetenskapsgrenar, vårt yrke och vårt land. Vi har förenat alla de nämnda vetenskapsgrenarna i en tidskrift ur rent praktisk synvinkel. Ingen av dessa grupper skulle var för sig kunna ha en egen tidskrift, såsom andra folk har. Därför kommer vi att nå vårt mål genom att gå fram tillsammans” (MG 1913 1 1–2). Avsikten är att ge ut tidskriften med en och en halv tryckark vartannat månad och publicera: ”1) originalartiklar och översatta artiklar, 2) kåserier om samhällslivet, 3) referat, 4) läkemedelsöversikter och praktiska råd, 5) kritik och bibliografi, 6) korrespondens och brev till redaktionen, 7) krönika, 8) lediga tjänster, 9) annonser” (MG 1913 1 2). Tidskriftens pris anges också: ”per år – 4 rubel, ett halvår – 2 rubel, ett enskilt nummer – 75 kopek” (MG 1913 1 2). Således utkom det första numret på 25 sidor av Medicinos ir gamtos (en tvåmånaderstidskrift för medicin, veterinärmedicin, farmaci och naturvetenskap) år 1913 (maj–juni) (se fig.). I detta nummer, som det står i avdelningen ”Från redaktionen”, ”finns mest material från medicinen, eftersom vi inte hade lämpligt material från andra vetenskapsgrenar, trots att vi vädjade och bad om bidrag” (MG 1913 1 2). Tre artiklar ingår: ”Trakomans spridning i Lill-Litauen och Stor-Litauen” (dr P. Avižonis); ”Har adenoider något samband med onani?” (dr Laumianskis); ”Från gynekologiska avdelningen vid S:t Jakobs sjukhus i Vilnius. Om frågan att hejda blödning från livmodern vid myom. Föredraget vid Pirogovkongressen i Sankt Petersburg” (dr 2 I sektionens program var en av uppgifterna att ordna den äldre terminologin och utarbeta ny terminologi (inom naturvetenskaperna – botanik, kemi m.m.) samt specialterminologi (inom medicin och farmaci) (se Moksleivis Kalnėnas 1912: 184). Terminologija | 2013 | 20 143 144 Palmira Zemlevičiūtė Pirmasis Lietuvos medicinos mokslo žurnalas ir lietuviškoji medicinos terminija A. Damaševičius). I avdelningen ”Referat” publiceras två texter av S. Matulaitis: ”Behandling av epilepsi med brom” och ”Bismutum subnitricum hyperchlorhydrijoj ir ulcum ventrikuli”. I avdelningen ”Kåserier” ingår J. Bagdanavičius3s text ”Kurser för läkare i Berlin”. I avdelningen ”Smått och gott” hittar vi J. Bagdanavičius arbete ”Finns det många tuberkulossjuka i Litauens byar?”. I avdelningen ”Bibliografi” ges korta recensioner, skrivna av tidskriftens redaktör S. Matulaitis, av populärmedicinska småskrifter (Sveikata arba tiesus ir trumpas kelias į sveikatą. Sutaisė d-ras L. Graičiūnas; Užkrečiamųjų limpamųjų ligų išsipletojimo būdai ir kova su jomis. D-ras Graičiūnas). I avdelningen ”Praktiska råd” gav läkaren Jonas Basanavičius flera praktiska råd (”För att sänka temperaturen hos lungsjuka <...>”, ”Trakom och jodsyra”, ”Mot magont vid gastritis alcoholica”). På sista sidan finns en rättelse av tryckfel. I avdelningen ”Från redaktionen” i det andra och sista numret beklagar man bristen på manuskript (detta nummer utkom därför försenat). Besvikelsen uttrycks så här: ”När vi började ge ut den första medicinsk-naturvetenskapliga tidskriften på litauiska hoppades vi på större intresse. Men vi tycks ha misstagit oss grundligt. Två nummer lyckades vi på något sätt ge ut, men om det fortsätter så här med insändandet lär det dröja länge innan det tredje kan komma ut” (MG 1913 1 1). Avslutningsvis uppmanas alla ”som bryr sig om att stödja Medicinos ir Gamtos att hjälpa till så gott de kan, somliga med texter, andra med pengar” (MG 1913 1 2). I detta nummer avslutas publiceringen av dr A. Damaševičius följetongsartikel ”Från gynekologiska avdelningen vid S:t Jakobs sjukhus i Vilnius. Om frågan att hejda blödning från en livmoderknöl vid myom. Föredraget vid Pirogovkongressen i Sankt Petersburg”. Tre artiklar av D. Bukantas publiceras: ”Om rupturer i förlossningskanalen och tvärläge vid förlossning”, ”Om fall av urinblåsesten hos barn” och ”Hemmagjord pessarium”. S. Matulaitis publicerade den både ämnesmässigt (medicinskt) och språkligt och terminologiskt viktiga artikeln ”Litauisk terminologi för anatomi, fysiologi, patologi och kemi” (den kommer att behandlas något mer ingående längre fram). I avdelningen ”Smått och gott” ingår en text av dr J. Bagdanavičius, ”Ur medicinsk terminologi”. Under signaturen J. Z. publiceras kåseriet ”Smått och gott från hygienutställningen i Sankt Petersburg”, och under signaturen A. D. – N. A. Kukovierovs refe- 3 Läkaren Juozas Bagdonas pseudonym. Terminologija | 2013 | 20 145 rat ”Om användningen av lokalbedövning”. S. Matulaitis och J. Basanavičius presenterade nya läkemedel (”Sedobrol”, ”Follikulinas kaip pūrgatyvas”, ”Ristinas ir niežai”, ”Melubrinas”). I avdelningen ”Praktiska råd” finns J. Basanavičius ”Mot haemorrhagia ventriculi”. I ”Krönikan” trycks ”Medicinska och naturvetenskapliga sektionen vid L. M. Dr:s årets sammankomst”. Litauisk medicinsk terminologi: källor, problem och perspektiv. Frågan om litauiskheten hos medicinska termer väcktes sannolikt först av läkaren Mikalojus Kuprevičius år 1897. Varpe publicerade han artikeln ”Litauiska sjukdomsnamn”. Han uppmanade läkare att använda litauiska, inte inlånade, sjukdomsnamn och presenterade själv omkring 60 sådana i artikeln, med latinska eller grekiska motsvarigheter. Oro över de medicinska terminernas litauiskhet uttrycktes på nytt först 16 år senare, av S. Matulaitis i en artikel från 1913, publicerad i Medicinoje ir gamtoje med titeln ”Litauisk terminologi inom anatomi, fysiologi, patologi och kemi”. Där behandlades många av den tidens aktuella problem inom medicinsk terminologi: ett överflöd av termer och, å andra sidan, brist på termer; variation i benämningarna på samma begrepp; avsaknad av normer; frågor om standardisering och godkännande av termer; samt behovet av att anlita specialister och språkvetare i terminologiarbetet. Författaren uppmanade läkare att samla in ord ur det levande språket eller skapa termer med stöd av modersmålets grammatiska regler. S. Matulaitis framhöll att det är nödvändigt att ”ha en fastställd och slutgiltig terminologi för anatomi, fysiologi, patologi, kemi och andra vetenskapsgrenar, i den mån de har samband med medicinen” (Matulaitis 1913: 9). Han kritiserade ”överflödet av termer” i dåtidens populärmedicinska småskrifter, där samma begrepp hade flera benämningar. Enligt författaren var detta olämpligt och skadligt, och dessutom förvirrande för läsaren. På grund av denna ”blandning av terminologisk överflöd” skulle ”vetenskapliga skrifter sakna seriositet”. Därför föreslog S. Matulaitis att Medicinoje ir gamtoje skulle införa en särskild terminologispalt där insamlade benämningar inom olika terminologiska områden kunde publiceras. Författaren hade utarbetat riktlinjer för det fortsatta arbetet med att skapa och standardisera litauisk medicinsk terminologi, vilka fortfarande är aktuella: ”Andra som läst de föreslagna benämningarna kommer att föreslå sådana som är lämpligare, hämtade ur folkets språk eller grundade på grammatiska regler. När den lämpligaste av alla termer slutligen har valts kan vi året därpå, vid läkarnas och naturvetarnas sammankomst, med hjälp av språkkunniga utföra arbetet en gång för alla. När de lämpligaste termerna slutligen har antagits trycker vi dem kanske i en separat liten bok, så att alla känner till dem och använder en enhetlig terminologi” (Matulaitis 1913: 9). 146 Palmira Zemlevičiūtė Pirmasis Lietuvos medicinos mokslo žurnalas ir lietuviškoji medicinos terminija tis 1913: 10–11). Šiam sumanymui autorius padarė pradžią, pateikdamas straipsnyje nemažai lietuviškų osteologijos vardų. Artikelns undersökningsobjekt är de litauiska Medicinos ir gamtos terminologi som används i tidskriften: 4medicinska termer bestående av ett ord. Syftet är att diskutera termernas uttrycksform, det vill säga frågor som rör deras struktur. Termer med ett ord delas in i enkla ord ur det levande språket eller skriftspråket samt ord bildade med det egna språkets ordbildningsmedel; de senare beskrivs närmare efter bildningssätt. Vid behov jämförs de medicinska termerna med nutida termer för samma begrepp. Slutligen berörs frågan om huruvida tidskriftens litauiska medicinska termer bestående av ett ord har överlevt i dagens litauiska medicinska fackspråk. 1. LITAUISKA TERMer BESTÅENDE AV ETT ORD MEDICINSKA OCH NATURVETENSKAPLIGA TERMer 1.1. Termer bestående av ett ord (197 termer). I artiklarna betecknas generiska begrepp inom anatomi, fysiologi, klinik och farmakologi med termer bestående av ett ord. Man kan skilja mellan enkla ord ur det levande språket eller skriftspråket och ord som bildats med det egna språkets ordbildningsmedel. 1.1.1. Enkla ord ur det levande språket eller skriftspråket (51 term). Till enkla ord ur det levande språket eller skriftspråket räknas primära (oavledda) ord. Kazimieras Gaivenis hävdade att ”färdiga litauiska ord oftast terminologiseras på två sätt: 1) genom att utvidga (överföra) ordets lexikala betydelse och 2) genom att inskränka (begränsa) ordets lexikala betydelse” (Gaivenis 2002: 52). Han har påpekat att medicinen var en av de vetenskaper som terminologiserade ord ur folkspråket (Gaivenis 1983: 15). ”Även om en stor del av de medicinska termerna är latinska och fortfarande utgör kärnan i det medicinska nomenklaturförrådet, som kontinuerligt kompletteras och utvecklas” (Česnys 2002: 55), har ändå många termer hämtats ur folkspråket. Flest ord ur det levande språket har hämtats till den vetenskapliga medicinska terminologin för att beteckna anatomiska och kliniska begrepp, och några för fysiologiska begrepp. Som anatomiska termer har de grundläggande lexikala betydelserna hos ord ur det levande språket terminologiserats5: akis MG 1913 1 23 / akys MG 1913 1 9, se akis 1. ”synorgan” LKŽe; ausys MG 1913 1 9, se ausis 1. ”hörselorgan” LKŽe; bamba MG 1913 1 13, se 1 bamba anat. ”navel- 4I artikeln avses med litauiska termer medicinska termer av inhemskt, litauiskt ursprung. 5Vid bedömningen av termernas folkliga ursprung utgår man från uppgifterna i Litauiska språkets ordbok (LKŽe). En term betraktas som folklig om ordet eller dess betydelse i ordboken är belagd i det levande språket (detta framgår av förkortningarna för dialektområden). Terminologija | 2013 | 20 147 navel in the middle of the abdomen (umbilicus)“ LKŽe; mun MG 1913 1 8, see mun 1. “the cavity between the lips and the throat” LKŽe; tänder MG 1913 2 18, see tand 1. anat. “a bony organ in the mouth or snout for chewing food (Dens)” LKŽe; huvud MG 1913 1 9, see huvud 1. “part of the body” LKŽe; blod MG 1913 1 12, MG 1913 2 6, see blod “a red-coloured fluid circulating in the human or animal body and nourishing the tissues” LKŽe; läppar MG 1913 1 9, see läpp 1. “one of the two edges of the mouth” LKŽe; näsa MG 1913 1 9, see 1 näsa 1. “the organ of smell” LKŽe; hud MG 1913 1 13, MG 1913 2 4, see hud 1. “the upper layer of the human or animal body, a covering” LKŽe; hinna MG 1913 2 7, see hinna 1. anat. “a thin layer of tissue connecting or covering some parts of the organism” LKŽe; hand MG 1913 2 6, see hand 1. “the upper human limb from the shoulder to the fingertips; the part of this limb from the wrist to the fingertips” LKŽe; mage – “ventriculus” MG 1913 2 9 / mage MG 1913 1 21, see mage 1. anat. “the digestive organ of a human or animal—a muscular sac, stomach, belly (ventriculus)” LKŽe; hjärna MG 1913 1 9, see hjärna 1. anat. “the central part of the nervous system, consisting of nerve fibres and cells located in the skull and spinal canal of humans and vertebrate animals” LKŽe; ländrygg MG 1913 1 18, see ländrygg 1. “the lower part of the back below the waist, the loins (lumbus)” LKŽe; hjärta MG 1913 1 13, MG 1913 2 2, see hjärta 1. “the central organ of blood circulation, located on the left side of the chest” LKŽe; ansikte MG 1913 1 9, see ansikte 1. “the front part of the human head” LKŽe; inälvor MG 1913 2 20, see inälvor 1. “the internal (usually digestive) organs of a human or animal” LKŽe; tarmar MG 1913 1 17, MG 1913 2 6, see tarm 1. anat. “a tubular part of the digestive tract beginning at the stomach (intestinum)” LKŽe. For anatomical terminology, words from the living language with broader meanings were also adopted, but their meanings were narrowed, for example: skam – vulva MG 1913 2 12, see skam 2. “external genital organs” LKŽe, compare pudendum femininum – female external genital organs MedŽ; knöl (?) – uterus MG 1913 2 12 / knöl MG 1913 2 3, see knöl 6. “womb” LKŽe; snäcka – concha MG 1913 2 11, see snäcka 6. anat. “the external part of the ear” LKŽe; ögonlock (palpebra) MG 1913 2 13, see ögonlock 2. “eyelid” LKŽe, compare palpebra – eyelid MedŽ; slida MG 1913 1 15, see 1 slida 6. anat. “part of the female genital organs (vagina)” LKŽe; skulderblad – scapula MG 1913 2 11, see 1 skulderblad 8. anat. “a flat triangular bone in the upper back (scapula)” LKŽe; knäskål – patella MG 1913 2 12, see knäskål 7., see knä- 148 Palmira Zemlevičiūtė Pirmasis Lietuvos medicinos mokslo žurnalas ir lietuviškoji medicinos terminija mus 9. “kneecap” LKŽe, compare patella – knäskål MedŽ; ventrikel – “ven-triculus” MG 1913 2 9 / ventrikel MG 1913 1 17, see ventrikel 3. “stomach, belly” LKŽe, compare ventriculus – 1. mage MedŽ; vadben – fibula MG 1913 2 12, see vadben 5. “the shinbone” LKŽe, compare fibula – vadben MedŽ; penis – penis MG 1913 2 12, see penis 2. anat. “male genital organ (penis)” LKŽe; ögonlock (palpebra) MG 1913 2 13, see ögonlock 2. “the covering of the eye that blinks” / ögonlock MG 1913 1 23, see 1 ögonlock, see 1 ögonlock 2. “the covering of the eye that blinks” LKŽe. According to the dictionary data, all the words mentioned above, except knöl, snäcka, slida, are attested in the living language with medical meanings. In the article “Lithuanian terminology of anatomy, physiology, pathology and chemistry,” several words from the living language were proposed to name an organ in the female reproductive system – motė, močįa, knöl (?) – uterus MG 1913 2 12: motė, see 1 motė 6. anat. “womb” LKŽe, compare uterus – livmoder MedŽ, but the word močia is not attested in LKŽe in the sense ‘womb’. In the journal’s articles, words from the living language were found to denote not only anatomical concepts but also, to some extent, clinical concepts. First to be mentioned is the clinical term sjukdom MG 1913 1 8, MG 1913 2 7 / sjukdomar MG 1913 2 15, see 1 sjukdom 1. “a disorder of the organism’s functioning, deterioration of health, ill health, disability” LKŽe, and the pharmacological term läkemedel MG 1913 1 12, MG 1913 2 20 / läkemedel MG 1913 1 17, MG 1913 2 21, see 1 läkemedel “a therapeutic remedy” LKŽe. De grundläggande lexikala betydelserna hos ord från det levande språket har hämtats från några kliniska termer: dicius (på pannan) – atheroma MG 1913 2 13, se dicius ”en sådan knöl (atheroma)” LKŽe, jfr. atheroma – aterom, ansamling av fett [lipoider] MedŽ; druska MG 1913 1 18, jfr. druska 1. ”salt mineralisk förening (natriumklorid) som används i mat för att skydda den från att förstöras och för att krydda den” LKŽe; navikas MG 1913 1 13, se navikas 1. ”en hård tumör någonstans i kroppen” LKŽe; pūliai MG 1913 2 5, se pūliai ”en grönaktigt gul massa som uppstår i sår och bölder” LKŽe; vanduo MG 1913 2 15, jfr. vanduo 1. ”en klar, färglös, vanligen smak- och luktlös vätska, en förening av väte och syre (H2O)” LKŽe; votis MG 1913 1 3, jfr. votis med. ”svullnad med var, böld, varböld, furunkel” LKŽe, medan den inskränkta betydelsen hos ett ord är: akmens nom. sg. MG 1913 2 7 / akmuo MG 1913 2 8 / akmenų gen. pl. MG 1913 2 7, se akmuo 8. ”en konkrement som bildats i kroppen” LKŽe. Terminologija | 2013 | 20 149 Doktor Bagdanavičius6 gav i artikeln (närmare bestämt i ordlistan) två vardagsspråkliga ord för att beteckna samma kliniska begrepp: gramai (sputsum) MG 1913 2 13, skrepliai (sputsum) MG 1913 2 13, se skreplys 1. ”slem som hostas upp från andningsorganen” LKŽe. I ordboken anges endast gramas, vilket inte har betydelsen ”sputum”. Särskilt bör nämnas paret substantiverade pronominella adjektiv7 som betecknar kvinnosjukdomar: baltieji – fluor albus MG 1913 2 12 / baltųjų gen. pl. MG 1913 1 14, se baltieji 2. se baltosios med. ”en sådan kvinnosjukdom (Fluor albus)” LKŽe, jfr fluor albus – baltosios MedŽ; raudonieji8 – haemorragia MG 1913 2 12, LKŽe raudonieji är inte belagt, endast raudonieji žiedai Ss ”menstruation”, jfr haemorrhagia – hemoragija, kraujavimas MedŽ. 1.1.2. Avledningar (146 termer). Mer än hälften av tidskriftens litauiska medicinska enordstermer är avledningar9. Efter bildningssätt skiljer man mellan suffix-, prefix- och ändelseavledningar samt sammansättningar. 1.1.2.1. Suffixavledningar (97 termer). Detta är den största gruppen av avledningar. Suffixet -imas (-imai) dominerar; dessa avledningar betecknar huvudsakligen handlingar och har bildats i nästan lika stor utsträckning av verb utan prefix: gimimai MG 1913 2 15, girdėjimas MG 1913 1 10, mirimai MG 1913 2 15, niežėjimas MG 1913 2 22, perpūtimas MG 1913 1 10, perpūtinėjimai MG 1913 1 10, plaudimas MG 1913 2 6, plovimai MG 1913 1 18 / plovimas MG 1913 1 18, plūdimai MG 1913 2 3, skaudėjimas MG 1913 1 22, MG 1913 2 20, sopėjimai MG 1913 1 15, užimas MG 1913 1 13 och av verb med prefix: įčiurkškimai MG 1913 1 14 / įčiurkškimac MG 1913 1 13, MG 1913 2 3, įdūrimas MG 1913 2 19, įleidimas MG 1913 2 19, išėjimas ”tömning” MG 1913 1 18, nuvargimas MG 1913 2 18, pasiutimas MG 1913 2 16, suspaudimai MG 1913 1 15, užsikrėtimas MG 1913 1 15. Betydelsen hos några av de nämnda suffixavledningarna har blivit mer specifik, till exempel: linkimas? – ar- 6 Se fotnot 3. 7 ”Självständiga substantiverade pronominella adjektiv som betecknar en sekundär benämning på ett föremål, vilken i vissa fall kan ersätta föremålets primära benämning och fungera som dess synonym, till exempel: geltonoji ’en sådan sjukdom, gulsot’, <...>, kruvinoji ’dysenteri’. <...>. Dessa substantiverade adjektiv har bildats genom att benämningen på en egenskap som utmärker ett visst föremål har överförts till själva föremålet. De förekommer vanligen vid sidan av sådana benämningar som man vill undvika i språket, till exempel för att beteckna olika sjukdomar, <...>. <...>. Pronominella adjektiv substantiveras på grund av sin betydelsemässiga konkretion. Den egenskap som uttrycks av ett pronominellt adjektiv förbinds med ett visst föremål; därför blir själva föremålsbenämningen också överflödig” (LKG I 530). 8 Läkaren A. Vileišis använde i sin bok från 1899, Patarmės moterims, kurios nori būti sveikos (liksom i dess andra upplaga från 1906), termen raudonieji i betydelsen ”menstruation”. 9 Vid beskrivningen av avledningarna har arbeten av Pranas Skardžius, Vincas Urbutis och Saulius Ambrazas samt LKG använts. 150 Palmira Zemlevičiūtė | Pirmasis Lietuvos medicinos mokslo žurnalas ir lietuviškoji medicinos terminija ticulatio MG 1913 2 12, jfr articulatio – artikulation: 1. led MedŽ, tillväxt ”utväxt” MG 1913 2 15, sammanväxningar ”sammanvuxna ställen?” MG 1913 2 3, förhårdnad ”ärr?” MG 1913 2 13. Nedan följer suffixavledningar ordnade efter frekvens: -elis (-eliai): petelis MG 1913 2 4, pilvelis MG 1913 1 21 / pilvelis – ”ventriculus” MG 1913 2 9, raktelis10 – clavicula MG 1913 2 11, jfr clavicula – nyckelben MedŽ, ratelis (pessarium) MG 1913 2 13, jfr pessarium – pessar – en anordning som förs in i slidan för att hålla livmodern i normalt läge eller för att förhindra graviditet MedŽ, ryšelis – ligamentum MG 1913 2 12, jfr ligamentum – ligament MedŽ, švirkštelis MG 1913 2 20; -onis (-ei/-iai/-ys), -ė (-ės): ligonė MG 1913 1 13, MG 1913 2 2 / ligonės MG 1913 2 2, ligonei MG 1913 2 5 / ligoniai MG 1913 1 6, MG 1913 2 19 / ligonis MG 1913 1 9, MG 1913 2 8 / ligonys MG 1913 1 21; -umas: kurtumas MG 1913 1 9, mažakraujumas MG 1913 2 2, miegūstumas MG 1913 1 16, mirtingumas MG 1913 2 18, silpnumas MG 1913 1 12, šlapumas MG 1913 2 8; -elė: bambelė MG 1913 2 4, galvelė MG 1913 2 4, rankelė MG 1913 2 4, trobėlė – ”cellula” MG 1913 2 9, virkštelė (Suvalkų gubernija) pupovina MG 1913 2 12, jfr funiculus umbilicalis – navelsträng MedŽ, funis – 2. se funiculus umbilicalis – пуповина MedŽ; -ymas (-ymai): gydymas MG 1913 1 6, MG 1913 2 2, gimdymai MG 1913 1 13 / gimdymas MG 1913 2 4, išgramdymas MG 1913 2 4; -ėlis (-ėliai): akmenėliai MG 1913 2 8, maumonelis – ”rodničok” MG 1913 2 11 (inte belagt i LKŽe, där finns maumonys ”stället på huvudet mellan pannan och hjässan, hjässan”), jfr fonticulus – momenėlis – родничок MedŽ, pavadėlis – (Ariogala) pupovina MG 1913 2 12, se pavadėlis 2. anat. ”navelsträng” (LKŽe), jfr funiculus umbilicalis – navelsträng MedŽ; -tojas (-tojai), -a: gydytojai MG 1913 1 4 / gydytojas MG 1913 2 3, gimdytoja MG 1913 2 4; -elės: replelės MG 1913 2 3, smiltelės ”en sådan läkemedelsform” MG 1913 2 22; -ėlė: motynėlė11 ”livmoder” MG 1913 1 14, nugarėlė MG 1913 2 4; -ybė: gyvybė MG 1913 1 15, girtuoklybė MG 1913 2 18; -slė: pūslė MG 1913 2 8 / pūslės MG 1913 2 13; -ulys: dusulys MG 1913 1 12, kosulys MG 1913 2 5. 10 Ordet raktelis är i LKŽe upptaget endast i botanisk betydelse (växtnamn – gullviva (Primula)). 11 Ordet motinėlė är inte upptaget i LKŽe i medicinsk betydelse. Terminologija | 2013 | 20 151 Det finns gott om suffix med vilka endast ett enda avlett ord har bildats: –ata: sveikata MG 1913 1 6, MG 1913 2 2; –ažis: gargãžis – cicatrix? MG 1913 2 13, se gargãžis 1., se gargãžė 1. ”kol som bränts i smedjans härd och klibbat samman till klumpar, slagg”, 2. se gargãžė 2. ”förkolnad vekände eller en bit av något tyg”, 3. se gargãžė 3. ”föremål som bränts ut, förbrukats” LKŽe, gargãžė 4. ”ett mycket hoptrasslat, hoprullat föremål, en härva” LKŽe, jfr cicatrix – randas MedŽ; –ėkšlis: putekšlis ”utslag” MG 1913 2 13, se 1 putekšlis 1. ”finne, kvissla” LKŽe; –erė: koserė MG 1913 1 9; –da: žaizda MG 1913 1 23, MG 1913 2 5; –ykla: gydykla MG 1913 1 16; –yklai: vystyklai MG 1913 2 7; –yla: degýla12 instr. sg. – ”oxygenium” MG 1913 2 9; –ylas: degylas ”syre” MG 1913 1 22; –inė: krūtinė MG 1913 1 9; –iniai: mėnesiniai13 MG 1913 1 12, MG 1913 2 2; –inynai: kiaušinynai ”äggstockar” MG 1913 1 15; –inys: valinys – ett band – som man lindar små barn med, ett förband MG 1913 2 13, se valinys 2. ”band att linda och binda om ett svept barn med” LKŽe; –ininkas: džiovininkas MG 1913 1 21; –ytė: akytė – ”celulla” ”cell” MG 1913 2 9; –(i)ukas: liten sten MG 1913 2 8; –lai: ben – skelett MG 1913 2 11, se ben 1., se ben 1. ”människans eller djurets ben, skelett, benstomme” LKŽe, jfr skeletum – skelett, benstomme MedŽ; –lė: tumör14 växer på barnets lunga, tumör – neoplasma MG 1913 2 13, jfr neoplasma – tumör MedŽ; –lis (–liai): seldon MG 1913 1 17; –smai: smärtor MG 1913 2 5; –snis (–snai): svullnader MG 1913 2 5; –tas: portar MG 1913 2 13, se portar 6. anat. ”livmoderns yttre öppning” LKŽe; 12 Ordet degýla är inte belagt i LKŽe, endast degilas (neol.) ”syre”. 13 I LKŽe anges endast adjektivet 2 mėnesinis adj. 4. ”som förekommer en gång i månaden”, jfr 1 mėnesinės fysiol. ”blödning från en könsmogen kvinnas livmoder som återkommer varje månad, menstruation” LKŽe. 14 Ordet auglė har ingen medicinsk betydelse i LKŽe, se auglė 1. ”skörd”; 2. ”ogräs”. 152 Palmira Zemlevičiūtė Pirmasis Lietuvos medicinos mokslo žurnalas ir lietuviškoji medicinos terminija –tė: atodvėstė – jag hostade utan uppehåll, utan att hämta andan, MG 1913 2 13, se atodvėstė ”andrum, paus, vila” LKŽe; –tis: mirtis MG 1913 2 7; –tys: gimtys – genitalia interna MG 1913 2 12, se gimtys ”könsorgan (genitalia)” LKŽe, jfr genitalia – lytiniai organai MedŽ. Utöver den nämnda anges ordet gimtys även med andra betydelser som inte registreras i LKŽe: gimtys išeina – prolapsus vaginae et uteri (trakten kring Šiauliai och Žagarė) MG 1913 2 12, jfr prolapsus vaginae – makšties iškritimas MedŽ, prolapsus uteri – gimdos iškritimas MedŽ, gimtys ”livmoderhals?” (”Har gimtys redan öppnat sig (vid förlossningen)?”) MG 1913 2 12; –urys: kumburys ”ögonvrå” MG 1913 2 13, se 1 kumburys (kamburys?) ”hörn, vinkel, utskjutande del” LKŽe; –uvis: liežuvis MG 1913 1 9; –vas: pilvas MG 1913 1 13, MG 1913 2 4 / pilvas – ”ventriculus” MG 1913 2 9 / pilvas (stomachus) MG 1913 1 21 / pelvis MG 1913 1 13 (denna variant är inte belagd i LKŽe), se pilvas 3. ”mage” LKŽe. 1.1.2.2. Prefixavledningar (2 termer). Termer bildade med prefix är mycket sällsynta i tidskriften. Endast två prefixavledda termer har påträffats, med ant- och pa-: den anatomiska termen antliežuvis (epiglottis) MG 1913 1 9, jfr epiglottis – antgerklis MedŽ, och den kliniska termen pakūnė (furunculus) MG 1913 2 13, se 1 pakūnė ”böld, furunkel” LKŽe, jfr furunculus – furunkulas, šunvotė MedŽ. 1.1.2.3. Suffixavledningar (17 termer). Det finns betydligt fler suffixavledningar än prefixavledningar. Flest har påträffats med suffixet –is: atókrytис – recidyv (patienten hade tillfrisknat men fick återfall) MG 1913 2 13, se atokrytis 1. ”återfall (av sjukdom)” LKŽe, degis – ”oxygenium” MG 1913 2 9 / degis MG 1913 1 22, se degis 2. (neol.) ”syre” LKŽe, jfr oxygenium – deguonis MedŽ, karštis MG 1913 1 22, nuomaris MG 1913 1 16, priepuoliai MG 1913 1 16, –as (–ai): lašai15 MG 1913 1 6, miegas MG 1913 1 8, niežai (uscabies) MG 1913 2 21, užpilai (infusum) MG 1913 2 20–21, –a: džიოva MG 1913 1 19, MG 1913 2 17, ištrauka MG 1913 2 21, sloga MG 1913 1 8, se sloga 1. ”inflammation i nässlemhinnan” LKŽe, samt avledningar med –ė: putės16 ”blåsor”, nom. pl. MG 1913 2 13, sopė MG 1913 2 8 / 15 Enligt V. Urbutis finns det ingen strikt opposition mellan leden i paret lašas – lašėti; leden kan byta plats. Detta är en ömsesidig härledning utan uttrycklig riktning (Urbutis 2009: 124). 16 Ordet putė i betydelsen ”blåsa” finns inte upptaget i LKŽe. Terminologija | 2013 | 20 153 sopės MG 1913 1 18, MG 1913 2 4, se sopė 1. ”ömhet, smärta, värk” LKŽe. Bland andra ändelser förekom ett enda avlett ord vardera: -ys: sąnarys? – articulatio MG 1913 2 12; -ius: prietorius MG 1913 1 18. 1.1.2.4. Sammansättningar (30 termer). Den näst största gruppen av avledningar utgörs av sammansättningar. De flesta av dem är osteologiska termer – benämningar på ben. ”Utifrån vilken ordklass grundordet i det andra ledet tillhör” (Keinys 2005: 134) delas sammansättningarna in i två grupper – sammansättningar med substantiviska led och sammansättningar med verbala led. Den största gruppen av avledningar utgörs av sammansättningar av två substantiv (25 termer). Dessa sammansättningsled fogas samman med eller utan fogevokaler. Sammansättningarna indelas alltså även med avseende på detta i: a) sammansättningar med fogevokaler (19 termer): -i-: ašarikaulis – os lacrima MG 1913 2 11, blauzdikaulis – tibia MG 1913 2 12, klubikaulis – os ilei MG 1913 2 12, kulnikaulis – tallus MG 1913 2 12, kulšikaulis – os femoris, jfr femur – 1. lårben MedŽ, nosikaulis – os nasale MG 1913 2 11, petikaulis – os humeri MG 1913 2 11, pilvikauliai MG 1913 2 6, pilvikaulis – os pubis MG 1913 2 12, jfr os pubis – gaktikaulis MedŽ, rėtikaulis – os ethmoideum MG 1913 2 11, jfr os ethmoidale – akytkaulis MedŽ, žandikaulis – os zygomaticum MG 1913 2 11, jfr os zygomaticum – skruostakaulis MedŽ; -a-: anglarūgštė17 MG 1913 1 22, arklakaulis – os vomeris MG 1913 2 11, jfr vomer – noragas (ben i nässkiljeväggen) MedŽ, kraujagyslės MG 1913 2 4, pirštakauliai – falanga MG 1913 2 12, plaštalunkis – plaštalunkis uppträder, drar benen (cydoporn) MG 1913 2 13 (inte belagt i LKŽe), pleištakaulis – os sphenoideum MG 1913 2 11, jfr os sphenoidale – pleištakaulis MedŽ, šunavotė (furunculus) MG 1913 2 13; -ia-: nosiaryklė MG 1913 1 8. b) sammansättningar utan fogevokaler (6 termer): alkūnkaulis – os ulnae MG 1913 2 11, ligonbutis18 MG 1913 1 12 / ligonbučiai MG 1913 1 6, 17 Pr. Skardžius för ordet angliarūgštė ”kolsyra” räknar det till gruppen ord som bildats av varpininkai eller hämtats från andra källor (Skardžius 1996: 595). 18 Pr. Skardžius nämnde, när han skrev om nybildningar, deras bildning och användning, att Jonas Jablonskis i sina skrifter använde avledningen ligonbutis (I 144), men efter hand som han blev övertygad om att den var olämplig började han i stället använda ligoninę (Skardžius 1996: 602–603). I sin avhandling betraktade Jonas Palionis ligonbutį som en nybildning av Jonas Šliūpas (Palionis 1952: 239), men ändrade senare uppfattning – ordet ligonbutis ”sjukhus” (jfr ty. Krankenhaus) hänförde han till Frydrichas Kuršaitis nybildningar (Palionis 1995: 219). 154 Palmira Zemlevičiūtė Pirmasis Lietuvos medicinos mokslo žurnalas ir lietuviškoji medicinos terminija ryggrad – columna vertebralis MG 1913 2 11, jfr columna vertebralis – stuburas MedŽ, stuburkaulis – os coccigis MG 1913 2 11, jfr os coccygis – stuburgalis MedŽ, revben – costa MG 1913 2 11 / šonkaulis MG 1913 1 16. Den näst största gruppen av sammansättningar med substantiviska led är sammansättningar av preposition och substantiv (2 termer). De är dock, kan man säga, ovanliga, eftersom endast två termer bildade på detta sätt påträffades i tidskriften – sammansättningar av prepositionerna tarp, tarpu och ett substantiv: tarpkojis – perineum MG 1913 2 12, se tarpkojis 1. se tarpukojis ”ställe mellan benen, gren” LKŽe, jfr perineum – tarpvietė MedŽ, tarpukaulis MG 1913 1 13. Sammansättningar med verbala led är också sällsynta – endast tre sammansättningar av substantiv och verb förekom: rūgštdaris – ”oxygenium” MG 1913 2 9 / rūgštdaris MG 1913 1 22, se rūgštdaris se rūgštadaris se rūgščiadaris ”syre” LKŽe, rūgštgamis – ”oxygenium” MG 1913 2 9 / rūgštagamis (oxygenus) MG 1913 1 21–22 (inte belagt i LKŽe). 2. LITAUISKA ENORDIGA MEDICINSKA OCH NATURVETENSKAPLIGA OCH NUTIDA LITAUISKA MEDICINSKA VETENSKAPLIGA TERMER Den första medicinska vetenskapliga tidskriften, som utkom i början av förra seklet, har lämnat spår även i dagens litauiska medicinska vetenskapliga terminologi. Som jämförelsen mellan de litauiska enordiga termerna i Medicinos ir gamtos och termerna i det nutida litauiska medicinska vetenskapsspråket19 visar, har mer än hälften (52%) av de medicinska termer som läkarna använde då överlevt. Med avseende på uttryck och betydelse kan de delas in i flera grupper: 1) oförändrat uttryck och betydelse: öga, jfr oculus – akis MedŽ, sten, jfr calculus – akmuo MedŽ, armbågsben – os ulnae, jfr ulna – alkūnkaulis MedŽ, tårben – os lacrima, jfr os lacrimale – ašarikaulis MedŽ, öra, jfr auris – ausis MedŽ, navel, jfr umbilicus – bamba MedŽ, skenben – tibia, jfr tibia – blauzdikaulis MedŽ, mun, jfr os – burna MedŽ, tänder, jfr dens – dantis MedŽ, salt, jfr sal – druska MedŽ, andnöd, jfr dyspnoea – dusulys MedŽ, lungsotning, jfr tuberculosis – džiova MedŽ, huvud, jfr caput – galva MedŽ, behandling, jfr medicatio – gydymas MedŽ, läkare, jfr medicus – gydytojas MedŽ, förlossning, jfr partus – gimdymas MedŽ, giminai, jfr nascentia – gimimas MedŽ, hörsel, jfr auditus – 1. hörsel; hörförmåga MedŽ, liv, jfr vita – 19 Som källa för nutida bruk valdes Medicinos terminų žodynas. Terminologija | 2013 | 20 155 liv MedŽ, extrakt, jfr extractum – ištrauka MedŽ, feber, jfr febris – 1. karštis MedŽ, hosta, jfr tussis – kosulys MedŽ, blodkärl, jfr vas sanguineum – kraujagyslė MedŽ, blod, jfr sanguis – kraujas MedŽ, snäcka – concha, jfr concha – kriauklė MedŽ, bröst, jfr pectus – krūtinė MedŽ, dövhet, jfr surditas – kurtumas MedŽ, droppar, jfr gutta – lašas MedŽ, tunga, jfr lingua – liežuvis MedŽ, sjukdom, jfr morbus – liga MedŽ, patient, jfr patiens – ligonis MedŽ, läppar, jfr labium – lūpa MedŽ, slida, jfr vagina – makštis MedŽ, skulderblad – scapula, jfr scapula – mentė MedŽ, sömn, jfr somnus – miegas MedŽ, dödsfall²⁰, dödlighet, jfr mortalitas – mirtingumas MedŽ, död, jfr mors – mirtis MedŽ, tumör, jfr blastoma – navikas MedŽ, skabb (uscabies), jfr scabies – niežai MedŽ, klåda, jfr pruritus – niežėjimas MedŽ, näsa, jfr nasus – nosis MedŽ, nasofarynx, jfr epipharynx – nosiaryklė MedŽ, näsben – os nasale, jfr os nasale – nosikaulis MedŽ, epilepsi, jfr epilepsia – nuomaris MedŽ, hud, jfr cutis – oda MedŽ, mage, jfr abdomen, venter – pilvas MedŽ, fingerben – falanga, jfr phalanx – falanga, pirštakaulis MedŽ, kilben – os sphenoideum, jfr os sphenoidale – pleištakaulis MedŽ, hinna, jfr membrana – plėvė MedŽ, sköljning, jfr lavatio – plovimas MedŽ, anfall, jfr paroxysmus – priepuolis MedŽ, var, jfr pus – pūliai MedŽ, blåsa, jfr bulla – pūslė MedŽ, hand, jfr manus – 2. ranka MedŽ, led? – articulatio, jfr articulatio – 1. sąnarys MedŽ, svaghet, jfr hyposthenia – silpnumas MedŽ, smärtor, jfr dolor – skausmas MedŽ, magsäck – ”ventriculus”, jfr ventriculus – 1. skrandis MedŽ, upphostningar (sputsum), jfr sputum – skrepliai MedŽ, snuva, jfr rhinitis – sloga MedŽ, hjärna, jfr medulla – 1. smegenys MedŽ, sammanväxningar, jfr adhaesio – 1. suaaugimas, concretio – 1. suaaugimas MedŽ, sammanpressningar, jfr compressio – suspaudimas MedŽ, hälsa, jfr sanitas – sveikata MedŽ, hjärta, jfr cor – širdis MedŽ, revben – costa, jfr costa – šonkaulis MedŽ, pulsationer, jfr pulsus – tvinksnis MedŽ, smitta, jfr infectio – infekcija: 1. užsikrėtimas MedŽ, läkemedel, jfr medicamentum – vaistas MedŽ, vatten, jfr aqua – vanduo MedŽ, penis – penis, jfr penis – varpa MedŽ, hilus, jfr hilus – vartai MedŽ, ansikte, jfr facies – 2. veidas MedŽ, inälvor, jfr splanchna – viduriai MedŽ, ögonlock (palpebra), jfr palpebra – vokas MedŽ, sår, jfr vulnus – žaizda MedŽ, tarmar, jfr intestinum – žarna MedŽ; 20 Termen mirimas är belagd endast i sammansatta termer, se thanatographia – tanatografija: 1. mirimo aprašymas; 2. mirimo tyrimas; thanatologia – tanatologija, mokslas apie mirimą MedŽ. 156 Palmira Zemlevičiūtė Pirmasis Lietuvos medicinos mokslo žurnalas ir lietuviškoji medicinos terminija 2) ändrad form men oförändrad betydelse: atokrytis – recidyv, jfr reci-dyvum – atkrytis MedŽ, baltieji – fluor albus, jfr fluor albus – baltosios MedŽ, klubikaulis – os ilei, jfr os ilium – klubakaulis MedŽ, maumonėlis – rodničok, jfr fonticulus – momenėlis – podničok MedŽ, mėnesiniai, jfr – menstruatio – mėnesinės MedŽ, mieguistumas, jfr somnolentia – mieguistumas MedŽ, prietvar(ius), jfr obstipatio – prietvaras MedŽ, strenos, jfr lumbus – strėnos MedŽ, šunavotė (furunculus), jfr furunculus – šunvotė MedŽ, voka, jfr palpebra – vokas MedŽ; 3) oförändrad form men ändrad betydelse: gumbas (?) – uterus, jfr uterus – gimda MedŽ, medan gumbas – phyma MedŽ, petikaulis – os humeri, jfr humerus – žastikaulis, medan petikaulis – os acromiale MedŽ, pilvas – ”ventriculus” / pilvas (stomachus), se pilvas 3. ”magsäck” LKŽ, jfr stomachus se ventriculus – 1. magsäck MedŽ, medan pilvas – abdomen, venter MedŽ, priaugimas ”tillväxt”, jfr accretio – priaugimas MedŽ; 4) ändrad form och betydelse: kulnikaulis – tallus, jfr talus – šokikaulis MedŽ, medan kulnakaulis – calcaneus MedŽ. SLUTSATSER I den första tidskriften för medicinsk vetenskap i Litauen, Medicina ir gamta, som gavs ut 1913, började man ta upp frågor och problem kring litauisk medicinsk terminologi. Dessa har inte förlorat sin aktualitet än i dag: ett överflöd av termer och, å andra sidan, brist på termer, variation i benämningen av samma begrepp och vikten av att standardisera termer, behovet av att anlita specialister och språkvetare i terminologiarbetet, oro över att medicinska termer ska vara litauiska osv. Läkarna uppmanas att samla ord ur det levande språket eller skapa termer enligt modersmålets grammatiska regler. I tidskriften hittades 197 enordiga medicinska termer av litauiskt ursprung. Först bör nämnas enkla ord hämtade från det levande språket eller skriftliga källor (51 termer), som betecknar anatomiska och i viss mån kliniska begrepp. Oftast har deras grundläggande lexikala betydelser terminologiserats, även om man för anatomisk terminologi också tog ord med bredare betydelse, vars betydelse dock begränsades. Den största delen av de enordiga termerna utgörs av avledningar (146 termer). Avledningar med suffix dominerar (-imas; -elis (-eliai); -umas; -onis (-ei/-iai/-ys), -ė; -elė; -ymas (-ymai); -ėlis (-ėliai); -tojas (-tojai), -a; -elės; -ėlė; -ybė; -ulys; -ata, -ažis, -ekšlis, -erė, -da, -ykla, -yklai, -yla, -ylas, -inė, -iniai, -inynai, -inys, -ininkas, -(i)ukas, -lai, -lė, -lis (-liai), -slė, -smai, -snis (-sniai), -tas, -tis, -tys, -uolis (-uoliai), -urys, -uvis, -vas) (97 termer). Terminologija | 2013 | 20 157 Med prefix avledda termer är mycket sällsynta – endast två avledningar med prefixen ant- och pa-. Det finns betydligt fler avledningar med ändelse än med prefix (17 termer). Flest är avledningar med ändelserna -is, -as (-ai), -a och -ė. Bland de övriga ändelserna (-ys, -ius) förekommer en avledning vardera. Den näst största gruppen av bildningar utgörs av sammansättningar (30 termer). Den största gruppen bland sammansättningarna är de som består av två substantiv (25 termer). I nitton sammansättningar binds leden samman med fogevokalerna -i-, -a-, -ia-, medan leden i sex sammansättningar fogas samman utan sådana. Gruppen sammansättningar med substantiviska led omfattar två sammansättningar bildade av prepositionerna tarp, tarpu och ett substantiv. Sammansättningar med verbala led är nästan obefintliga – två sammansättningar av ett substantiv och ett verb. Mer än hälften av de litauiska enordiga medicinska termerna har bevarats och används fortfarande i dagens medicinska fackspråk. Formen och betydelsen hos de flesta av dem har inte förändrats. Hos vissa termer har antingen formen eller betydelsen förändrats med tiden. De litauiska läkare som skrev i tidskriften Medicina ir gamta visade entusiasm och hängivenhet, månade om sitt yrkesspråks renhet och litauiska prägel och lyfte fram det levande språket som den främsta terminologiska källan. Detta skulle kunna vara ett gott och eftersträvansvärt föredöme för dagens medicinska terminologiarbetare. PRIMÄRA KÄLLOR MG 1913 1 – Medicin och natur (maj–juni), Vilnius. MG 1913 2 – Medicin och natur (juli–september), Vilnius. HJÄLPKÄLLOR LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002), elektroninis variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. – www.lkz.lt. MedŽ – V. Astrauskas, St. Bizulevičius, S. Pavilonis, A. Vaitilavičius, A. Vileišis. Medicinsk terminologiordbok, Vilnius: Mokslas, 1980. Råd till kvinnor som vill vara friska. Enligt Zielčakas författad av Dr. A. V. I Tilsit, 1899. Råd till kvinnor som vill vara friska. Enligt Zielčakas författad av dr. A. Vileišis. 2:a upplagan, Vilnius, 1906. LITERATŪRA Ambrazas S. 1993: Daiktavardžių darybos raida [1]. Lietuvių kalbos veiksmažodiniai vediniai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Ambrazas S. 2000: Daiktavardžių darybos raida 2. Lietuvių kalbos vardažodiniai vediniai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Andriušis A. 1996: Lietuvos medicinos spauda. – Žurnalisto žinynas 2, 161–176. 158 Palmira Zemlevičiūtė Pirmasis Lietuvos medicinos mokslo žurnalas ir lietuviškoji medicinos terminija Aničas J. 1999: Antanas ir Emilija Vileišiai. Gyvenimo ir veiklos bruožai, Vilnius: Alma littera. Bizulevičius St. 1989: Iš Lietuvos medicinos spaudos istorijos. – Sveikatos apsauga 10, 34–39. Česnys G. 2002: Lietuviško anatominijos vardyno istorijos metmenys. – Terminologija 9, 55–65. Gaivenis K. 1983: Šis tas iš lietuviškos liaudinės specialiosios leksikos. – Lietuvių kalbotyros klausimai 22. Lietuvių kalbos specialioji leksika, 4–16. Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. [D-ras Grinius K.] 1910: Apie lietuvių medicinos laikraštį. – Lietuvos žinios 28, 1. Karosas J. 1960: Vilniaus XIX amžiaus medicininė spauda. – Sveikatos apsauga 11, 42–49. Keinys St. 2005: Dabartinė lietuvių terminologija, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. [M. Sk-ra] 1897: Lietuviški ligų vardai. – Varpas 3, 41–42. Matulaitis S. 1913: Anatomijos, fiziologijos, patologijos bei chemijos lietuviška terminologija. – Medicina ir gamta 2. Moksleivis Kalnėnas 1912: Žmonių medicina. – Ateitis 2, 4. LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1, Vilnius: Mintis. Palionis J. 1952: Lietuvių literatūrinės kalbos normaliizacija XIX a. pabaigoje (1880–1901). Disertacija, Vilnius. Palionis J. 1995: Lietuvių rašomosios kalbos istorija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Skardžius Pr. 1996: Rinktiniai raštai 1. Lietuvių kalbos žodžių daryba, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Stakūlienė S. 2001: Lietuviškoji medicinos periodika: ištakos ir raida Lietuvoje iki XX a. trečiojo dešimtmečio. – Knygotyra 37, 220–233. Urbutis V. 2009: Žodžių darybos teorija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. THE FIRST LITHUANIAN JOURNAL OF MEDICAL SCIENCE AND LITHUANIAN TERMINOLOGY OF MEDICINE This year is the 100th anniversary of the first Lithuanian medical journal Medicina ir gamta (Medicine and nature). This publication started raising issues of medical terminology which are still relevant – lack and excess of terms, variation of terms naming the same concept, unification and approval of terms, the necessity to involve both specialists and linguists in the development of terminology, concern about the “Lithuanianness” of medical terminology, etc. Doctors were encouraged to collect words from the folk language or to create terms following the rules of Lithuanian grammar. The article deals with 197 one-word medical terms of Lithuanian origin found in the journal. Words of the folk language and words taken from written sources which mainly name concepts of anatomy (akis (eye), kraujas (blood), kruoslas (now akies vokas (eyelid)), mentė (shoulder blade), ropė (now kelio girnelė (kneecap)), smegenys (brain), širdis (heart), etc.) and to some extent clinical practice (liga (disease), raudoniejį (now hemoragija (haemorrhage)), vaistas (medication), etc.) are researched. Generally their main lexical meanings were terminologized; words with broader meanings were used as well, especially as terms of anatomy, but their meanings have been narrowed. The majority of one-word terms are word-formations (74% of researched terms). In this group suffixal derivatives (with suffixes -imas; -ėlis (-ėliai); -umas; -onis (-ei/-iai/-ys), -ė; -elė; -ymas (-ymai); -ėlis (-ėliai); -tojas (-tojai), -a; -elės; -ėlė; -ybė; -ulys; -ata, -ažis, -ekšlis, -erė, -da, -ykla, -yklai, -yla, -ylas, -inė, -iniai, -inynai, -inys, -inin(k)as, -(i)ukas, -lai, -lė, -lis (-liai), -slė, -smai, -snis (-snai), -tas, -tis, -tys, -uolis (-uoliai), -urys, -uvis, -vas) prevail (66% of all word-formations), for instance, dūsavimas (now kvėpavimas (breathing)), gydymas (treating), raktelis (now raktikaulis (collarbone)), silpnumas (weakness), maumonėlis (now momenėlis (fontanelle)), gydytojas (doctor), Terminologija | 2013 | 20 159 gyvybė (life), kosulys (cough), sveikata (health), puteklšlis (now spuogas (acne)), degy las (now deguonis (oxygen)), krūtinė (chest), kiaušinynai (now kiaušidės (ovaries)), džiovininkas (hectic), akytė (now ląstelė (cell)), pūslė (blister), kumburys (now akies kampas (corner of the eye)). Prefixal derivatives are rare (1% of all word-formations): pakūnė (now šunvotė (furuncle)). Ending derivatives comprise 12% of all word-formations. Ending -is (degis (now deguonis (oxygen)), karštis (fever)), -as (-ai) (miegas (sleep), niežai (scabies)), -a (džiova (tuberculosis), ištrauka (extract)) and -ė (sopė (pain)) derivatives are most common. The second largest group of word-formations are compounds (21% of all word-formations). Compounds made of two nouns are the most common in this group. Their components are connected directly (ligonbutis (now ligoninė (hospital)), šonkaulis (rib)) or by a conjunctive vowels -i- or -(i)a- (žandikaulis (jaw), kraujagyslė (blood vessel), nosiaryklė (nasopharynx)). Compounds made of prepositions and nouns are infrequent: tarpkojis (now tarpuietė (perineum)). Compounds with verbal components (made of nouns and verbs) are very rare: rūgštaris (now deguonis (oxygen)), rūgštagamis (now deguonis (oxygen)). More than a half of Lithuanian one-word medical terms used in this periodical survived until the current day and still are used in the modern language of medical science. The majority of them have the same meaning and expression, for instance, alkūnkaulis (ulna), džiova (tuberculosis), galva (head), mentė (shoulder blade), skrandis (stomach), sloga (cold), tvinksis (beat), žaizda (wound). Some terms had changes either in their expression, for instance, baltieji – now baltosios (vaginal discharge), klubikaulis – now klubakaulis (hipbone), šunavotė – now šunvotė (furuncle), or in their meaning, for instance, os humeri was called petikaulis and now humerus is žastikaulis and os acromiale became petikaulis; stomachus and ventriculus were both called pilvas, now stomachus is skrandis, ventriculus is skilvelis, and abdomen – pilvas. The enthusiasm, commitment and concern about the purity of the professional language shown by the Lithuanian doctors who wrote for Medicina ir gamta, their attempts to look for Lithuanian equivalents and turning towards the folk language as the source for terminology could be a good example for the creators of modern medical terminology to follow. Gauta 2013-07-11 Palmira Zemlevičiūtė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected] 160 Palmira Zemlevičiūtė | Pirmasis Lietuvos medicinos mokslo žurnalas ir lietuviškoji medicinos terminija