Lietuvių ir latvių kalbų terminų su šaknimi „termin-“ mikrosistema

Mikrosystem av termer med roten termin- i litauiska och lettiska REGINA KVAŠYTĖ Universitetet i Šiauliai NYCKELORD: litauiska termer, lettiska termer, avledningar, enkla termer, sammansatta termer, termanvändning INLEDANDE ANMÄRKNINGAR Terminologi som vetenskapsgren, vilken började utvecklas under 1920- och 1930-talen, betraktas som relativt ny; därför utvidgas och förfinas den vetenskapliga apparaten fortfarande i många språk, däribland litauiska och lettiska. Artikelns objekt är termer i litauiska och lettiska som bildats med roten termin-. Undersökningens syfte är att fastställa likheter och skillnader mellan de båda baltiska språkens terminologiska metaspråk. För detta ändamål ställs följande uppgifter: 1) att samla in ett så stort urval som möjligt av olika termer med den aktuella roten; 2) att analysera termers struktur och semantik; 3) att jämföra termer i litauiska och lettiska; 4) att så långt möjligt klarlägga vissa termers uppkomst samt tendenser i deras spridning och användning. Undersökningen genomfördes med analytiskt-deskriptiva och komparativa metoder, och termerna samlades in från de viktigaste lexikografiska, terminografiska och encyklopediska publikationerna på de båda språken (Lietuvių kalbos žodynas (LKŽ), Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (DLKŽ), Lietuvių kalbos enciklopedija (LKE), Kalbotyros terminų žodynas (KTŽ), Mokomasis terminologijos žodynėlis (MTŽ); Latviešu literārās valodas vārdnīca (LLVV), Latviešu valodas vārdnīca (LVV), Valodniecības pamatterminu skaidrojošā vārdnīca (VPSV)), liksom från vetenskapliga arbeten av litauiska och lettiska språkvetare och terminologer (Janina Barauskaitė, Vincentas Drotvinas, Kazimieras Gaivenis, Evalda Jakaitienė, Angelė Kaulakienė, Stasys Keinys, Jonas Klimavičius, Antanas Lyberis, Pranas Skardžius, Stasys Šalkauskis; Aina Blinkena (Aina Blinken(a)), Juris Baldunčiks (Juris Baldunčiks), Māris Baltiņš (Māris Baltiņš), Ernests Drezens (Ernests Drezens), Rūdolfs Grabis (Rūdolfs Grabis), Alise Laua (Alise Laua), Valentina Skujiņa (Valentina Skujiņa)). Terminologija | 2013 | 20 123 BEGREPPET TERMINAS OCH DESS KORRELAT I LITAUISKA OCH LETTISKA Den mikrosystem som bildas med roten termin- har som grund det från latin härstammande begreppet [lat. terminus – gräns, mur], som det definieras i Ordbok över internationella ord (TŽŽ): det har sammanlagt tre betydelser, av vilka den första motsvarar undersökningsobjektet. Det är ”ett ord eller en ordkombination som exakt betecknar ett begrepp inom något område av konst, vetenskap, teknik etc.” (TŽŽ 2013: 811). I den litauiska TŽŽ ingår även orden med den aktuella roten terminija, terminologija och terminologizacija, det vill säga att ett ord övergår till att bli en term (mer om detta nedan). Ett liknande synsätt på detta lånord finns också i lettiskan: i ordboken över internationella ord (SV) kallas ett ord eller en ordkombination som uttrycker ett begrepp inom ett visst område av konst, vetenskap eller teknik för term [„vārds vai vārdkopa, kas izteic kādu jēdzienu kādā mākslas, zinātnes, tehnikas nozarē u. c.“]1 (SV 2008: 911). Förutom huvudordet upptar SV ytterligare två substantiv med samma rot och två betydelser. Dessa är terminografija [terminografija], definierat som ”1. lingv. systematisering av termer och publicering av dem i ordböcker och bulletiner; 2. lingv. samlingen av termordböcker”, samt terminologija [terminologija] – ”1. lingv. samtliga termer i ett visst språk; även samtliga termer inom ett visst särskilt område; 2. en gren av språkvetenskapen som undersöker termer”, samt adjektivet terminologiškas [terminologinis] ”som har samband med terminologi, karakteristisk för den” (SV 2008: 911). I andra litauiska och lettiska lexikografiska och terminografiska källor, liksom i språkvetenskaplig och terminologisk litteratur, skiljer sig formuleringarna av termen något åt. DLKŽ anger att ordet terminas har tre betydelser, varav endast den första motsvarar undersökningsobjektet: ”1. lingv. ett ord eller en ordkombination som exakt betecknar ett begrepp inom någon vetenskaplig, teknisk, konstnärlig, religiös eller annan sfär” (DLKŽ 2006; DLKŽ 2012: 840). Så definieras det också i LKŽ: ”1. lingv. ett ord eller en kombination som exakt betecknar ett begrepp inom vetenskap eller konst eller ett tekniskt begrepp” (LKŽe). En genomgång av litauiska lexikografiska källor visar att DLKŽ, förutom det tidigare behandlade primära ordet terminas, tar upp avledningarna terminija ”lingv. den samlade mängden termer”, terminologija ”lingv. 1. terminologi som vetenskap; 2. se terminija” och terminologas, -ė ”specialist inom terminologi” (DLKŽ 2006; DLKŽ 2012: 840). Samma substantiv, med helt identiska definitioner av betydelserna, finns med i LKŽ. I LKŽ finns även adjektivet termininis, som har tre betydelser, varav den första 1 Alla citat ur lettiska källor (vanligen återgivna inom hakparenteser), liksom termerna om inget annat anges, har översatts till litauiska av artikelns författare. 124 Regina Kvašytė | Lietuvių ir latvių kalbų terminų su šaknimi termin- mikrosistema två är relaterade till det aktuella mikrosystemet: ”1. som hör till terminologin; 2. karakteristisk för en term” (LKŽe) (adjektivet används i sammansatta termer – se nedan) och tre verb: termininti ’terminologisera’, sutermininti ’göra till en term’, terminologizuoti ’använda för terminologin’ (LKŽe). De sistnämnda ingår inte i urvalet för det undersökta mikrosystemet som självständiga lexikala enheter, eftersom man utgår från traditionen att betrakta substantiv som termer. I LKE påträffades, utöver terminai som redan behandlats, termen terminologija (LKE 1999: 648; LKE 2008: 552–553; med hänsyn till encyklopedins särart även publikationens titel Terminologija). I den lettiska ordboken LLVV urskiljs två betydelser av ordet termins, varav den första definieras som ett ord eller en ordkombination som betecknar ett visst begrepp (till exempel inom ett visst område av vetenskap, teknik eller konst) och har en specialiserad betydelse och ett specialiserat användningsområde (LLVV 7₂, 1991: 507). I alfabetisk ordning har ytterligare tre substantivavledningar med roten termin– tagits med i LLVV och även i LVV – terminoloģija samt de separat uppförda maskulina och feminina benämningarna på personer terminologs, terminoloģe, liksom det redan nämnda adjektivet terminoloģisks) (LLVV 7₂, 1991: 507; LVV 2006: 1091). Leksikologen E. Jakaitienė framhåller att termer hör till det specialiserade ordförrådets skikt och ”är benämningar på begrepp som används i språket inom ett visst verksamhetsområde” (Jakaitienė 2010: 182) (jfr det tidigare uttalandet av den citerade författaren: ”Terminologiskt ordförråd, eller helt enkelt termer, är ord som benämner ett exakt fastställt vetenskapligt begrepp och används i språket inom någon viss vetenskapsgren” (Jakaitienė 1980: 70)). J. Barauskaitė, som har forskat om ordförråd, menar att termer är ”ord (det kan också vara fraser <...>) som precist uttrycker ett begrepp inom vetenskap, teknik eller konst” (LK 1995: 48). Som redan konstaterats har ordet terminas tre betydelser på litauiska, varav endast en hör till terminologins område (den andra avser ett logiskt begrepp och den tredje betecknar ett tidsintervall), medan mångtydigheten delvis undviks på lettiska genom ordet terminš, som betecknar ett tidsintervall. Den lettiska lexikologen A. Laua definierar en term som ett ord som benämner ett begrepp inom en viss vetenskap och behåller samma betydelse både i vilket sammanhang som helst inom ett bestämt vetenskapsområde och utanför sammanhanget [”termins ir vārds, kas apzīmē stingri noteiktu kādas zinātnes jēdzienu un kas vienu un to pašu nozīmi saglabā gan jebkurā noteiktas zinātnes nozares kontekstā, gan arī ārpus konteksta“] (Laua 1981: 138–139). I litauiska terminografiska källor, framför allt KTŽ, anges att terminas är ”ett ord eller en fast ordkombination med vilken ett specialiserat begrepp inom vetenskap, teknik, konst eller något annat samhällsområde benämns Terminologija | 2013 | 20 125 sąvoka arba daiktas“ (KTŽ 1990: 210; taip pat ASLKTŽ 2008: 112). Termino apibrėžčių randama ir kituose terminiją fiksuojančiuose šaltiniuose, pavyzdžiui, LKE rašoma, kad terminai (vartojama daugiskaita) – tai „mokslo, technikos, meno sąvokų pavadinimai“ (LKE 1999: 648; LKE 2008: 552–553). Palyginimui galima paminėti, kad į tarybinę enciklopediją 1983 m. įtraukta S. Kein io suformuluota termino apibrėžtis, perspausdinta jo straipsnių rinkinyje: „Žodis arba pastovus atributinis žodžių junginys, turintis labai apibrėžtą reikšmę tam tikros žmonių veiklos srities kalboje. Jo paskirtis – pavadinti bet kurios srities sąvokas kaip tam tikros sistemos narius <...>“ (Keinys 2005: 229). Terminologijos klausimams skirtose mokslinėse publikacijose taip pat rasta ne viena apibrėžtis, pavyzdžiui, filosofas ir terminologas S. Šalkauskis teigė, kad tai yra „žodis, reiškiąs sąvoką, turinčią specialios reikšmės kuriam nors mokslo dalykui“ (Šalkauskis 1991: 15). Dabar galiojančiame Lietuvos Respublikos standarte nurodyta, kad terminu vadinamas „žodis arba žodžių junginys, vartojamas sąvokai įvardyti“ (LRST 1115-90: 11), o K. Gaivenis pabrėžia, kad terminas – „ne koks ypatingas žodis ar pastovus žodžių junginys, bet įvardijamasis kalbos vienetas, kurio turinį atskleidžia termin inės reikšmės apibrėžimas2“ (Gaivenis 2002: 13). Det är också värt att nämna att det inhemskt bildade ordet įvardas kan användas synonymt på litauiska. Det förekommer i titeln på en terminologisk ordbok från 1924: Įvardai, arba terminai, priimti Terminologijos komisijos (LKTŽ 2008: 18), även om den aktuella avledningen inte är föremål för denna undersökning (och inte heller är utbredd i dagens terminologi). Upphovet till den sällan använda termen tillskrivs Antanas Vireliūnas, sekreterare i Terminologijos komisija, som verkade 1921–1926 (se Auksoriūtė 2011 för en utförligare redogörelse), och som, vilket redan nämnts, gav den terminologiska ordlistan som sammanställdes 1924 denna benämning (Klimavičius 2005: 248). Det konstateras att ”<...> nästan har försvunnit ur modern litauiska, liksom A. Vireliūnas (?) goda term įvardas (: įvardyti) (den användes dock av litauiska terminografer utomlands, B. Stundžia och P. Mažeika; V. Vintartas använde till och med įvardotyra) <...>” (Klimavičius 2005: 261). I Kanada utgavs också en terminologisk ordbok med denna titel: Jūriniai įvardai: kort engelsk-litauisk ordbok / Bronys Stundžia. Toronto: Jūrinės knygos fondo leidinys, 1996 (LKTŽ 2008: 135). V. Drotvinas betraktar dock, i sin behandling av lexikologins terminologi, försöket att införa denna term som ett misslyckat försök av P. Skar- 2 Nu vore det mer korrekt att använda termen apibrėžtis, jfr ”I och med lagen om Republiken Litauens termbank (23 december 2003, nr IX-1950) trängde den redan sedan RLŽ 1932 321 kända och i stor utsträckning använda termen apibrėžimo (Baronas, J. Rusų–lietuvių žodynas, Kaunas: Spindulys), som bland annat användes av S. Šalkauskis, auktoritärt in i stället för apibrėžtis” (Klimavičius 2005: 248). 126 Regina Kvašytė Lietuvių ir latvių kalbų terminų su šaknimi termin- mikrosistema försök (jfr ”I den nämnda boken gav Pranas Skardžius litauiska motsvarigheter till tjugotvå internationella lexikologiska termer (Skardžius, 1975, 1998). Deras öden (de som varit kända sedan tidigare eller som han själv skapat) är av två slag. Vissa litauiska motsvarigheter förekommer parallellt med de internationella 3, andra har inte fått fäste i bruket, till exempel <...>ålderdomlighet–arkaism, blandform, blandning–hybrid, benämning–term” (Drotvinas 2002: 19–20) (jfr ”term 3b (lat. terminus ’gräns’), exakt beteckning för ett begrepp inom vetenskap, teknik eller konst; benämning” (Skardžius 1973: 61)). J. Baldunčiks, som har undersökt hur lettiska lingvistiska termer uppkommit och spritts i lettiskan, konstaterade att ordet termins användes för första gången 1871 – användningen av det internationellt spridda uttrycket terminus technikus kan ha påverkat detta. Ordet terminoloģija registrerades för första gången i en tysk-lettisk ordbok utgiven 1880 av Gustavs Braže. Något senare, 1886, definierade Jūlijs Dravnieks i en ordbok över främmande ord det vetenskapliga begreppet terminoloģija, som började användas mer allmänt under 1880-talet (Baldunčiks 2008: 32–33). Olika försök har gjorts att definiera termer. Den lettiskättade terminologen E. Drezen hävdade exempelvis att de är benämningar som uttrycker vissa begrepp (Drezens 2002: 7), medan R. Grabis kallade dem ord med strikt begränsat och definierat innehåll (Grabis 2006a: 221). Den dominerande uppfattningen inom dagens lettiska terminologiteori formuleras i V. Skujiņas monografi: en term är en termbildnings4enhet – ett ord eller en terminologisk fras – som i ett visst vetenskapsområdes termsystem uttrycker (benämner och markerar) ett bestämt vetenskapligt begrepp [”termins ir termi­nācijas vienība – vārds vai terminoloģiska vārdkopa –, kas attiecīgās zinātnes nozares terminu sistēmā izteic (nosauc un iezīmē) noteiktu zinātnes jēdzienu“] (Skujiņa 2002: 9). I den förklarande ordboken över lettiska lingvistiska termer, VPSV, definieras terminas så här: en verbal benämning på ett begrepp inom ett konkret tematiskt område eller specialområde – ett ord eller en ordkombination som uttrycker (benämner och markerar) ett visst begrepp inom det aktuella området (specialområdet) som en del av områdets begreppssystem [”konkrētas tematiskās jomas, speciālās nozares jēdziena vārdo apzīmējums – vārds vai vārdkopa, kas izteic (nosauc un iezīmē) attiecīgās jomas (nozares) noteiktu jēdzienu kā nozares jēdzienu sistēmas sastāvdaļu...“] (VPSV 2007: 399–400). 3 P. Skardžius. Lietuviški tarptautinių žodžių atitikmenys, Chicago: Pedagoginis lituanistikos institutas, 1973 (i V. Drotvinas artikel 1975) (P. Skardžius. Rinktiniai raštai 3, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 1998, 427–507). 4 En sådan term används inte på litauiska; citatet återger helt enkelt det lettiska ordet. Terminoloģija | 2013 | 20 127 Efter att ha klarlagt begreppet terminas och dess korrelat söktes därefter efter avledningar med roten termin- (både enkla och sammansatta termer) i litauiska och lettiska termordböcker och vetenskapliga texter. ENKLA TERMER MED ROTEN TERMIN- I KTŽ återfinns tre litauiska termer bildade med roten termin-: terminas, terminija, terminologija (KTŽ 1990: 210; se även ASLKTŽ 2008: 112). I MTŽ, som är särskilt ägnad åt terminologitermer, har åtta enkla överordnade termer tagits med och ordnats alfabetiskt i uppslagsordsgrupper (några av dem har mer än en underordnad term – mer om dessa i nästa avsnitt av artikeln): determinizavimas (29), reterminizavimas (53), terminas (65), terminija (75), terminizavimas (76), terminografija (77), terminologija (77) och transterminizavimas (83). I dagens litauiska spreds termerna terminografija, terminizacija, transterminizacija, determinizacija⁵ av J. Klimavičius (2005: 249), som enligt egen utsago tog med dem från Kiev hösten 1970 (jfr ”Terminlexikografi – terminografija (16) började användas först nyligen, men har blivit allmänt spridd. För övrigt tog jag med termerna terminografija, terminizacija, transterminizacija, determinizacija från Kiev hösten 1970 (Ковалик 1970: 14). En annan betydelse av terminografijos – ’historiografi över termer eller terminologi’ (16) – är okänd inom litauisk terminologi och, skulle jag säga, felaktig” (Klimavičius 2005: 249)). Det bör påpekas att MTŽ även anger lettiska motsvarigheter till alla termer som tagits med, men i denna artikel beaktas de inte, eftersom alla inte har någon brukstradition inom lettisk terminologi och några endast är översättningar; det vore därför inte korrekt att betrakta dem som självständiga enheter i lettisk terminologi. I litauiska texter lyckades man, utöver de termer som redan tagits med i ordböckerna, hitta terminologizavimas, terminoidas, terminy nas, terminotyra ir kvaz termin as. [terminas] (399), terminzinātne [terminvetenskap] (401). Totalt återfanns i ordboken VPSV tjugoen enkla termer i den aktuella tematiska gruppen (om termer med denna rot, se även ordboksrecensionen publicerad i Terminologija (Kvašytė 2008: 244–245)). Detta hänger delvis samman med en egenskap hos lettiskan: ordgrupper (som inom terminologin motsvarar sammansatta termer) ersätts med sammansättningar, det vill säga omvandlas till enkla termer. Denna lettiska språkegenskap, tillämpad på terminologin, har även lyfts fram av S. Keinys i sin text om V. Skujinios monografi: ”När man läser boken får man intrycket att lettisk terminologi i fråga om språklig struktur troligen skiljer sig ganska mycket från litauisk terminologi. En del lettiska termer verkar ha betydligt mer komplex form, och i deras språk ersätts ordgrupper (sammansatta termer) lätt av sammansättningar. I flera fall skulle sådana sammansättningar helt enkelt vara omöjliga på litauiska, exempelvis just terminologins termer defiskoptermins ’term med bindestreck’, hibrīdtermins ’hybridterm’, inicialsaliktenis7 ’förkortning’, salikten̦termins ’sammansatt term’, strupinājumsaliktenis8 ’förkortat sammansatt ord, förkortning’, termina kontekstne-atkarība ’termens oberoende av kontexten’, termindarinājums ’termavledning’, termindarināšana ’termbildning’, terminelements ’termkomponent’, vārdkoptermins ’sammansatt term’ och så vidare. Med dessa tendenser ligger lettisk terminologi närmare tysk än den litauiska terminologin hos sina närmaste släktingar” (Keinys 2005: 263–264). Några av de sammansatta termer som nämns i citatet finns också med i VPSV: defiskoptermins (81), hibrīdtermins (140), salikten̦termins (339), terminelements (397), vārdkopter-mīns (435); dessutom finns här den ännu inte särskilt spridda (nyare) sammansättningen jauntermins [neologism för term] (174). De används med framgång även i texter, både sådana som skrivits på originalspråket och översatta, till exempel: ”Till exempel förekom 9s a l i k - t e n t e r m i n i, som bildades som motsvarigheter till ryska bindestreckskonstruktioner, till en början endast i den terminologiska vokabulären..” (Grabis 2006b: 258); ”Sammansatta termer kan delas in i s a l i k t e n t e r - m i n o s (som är enordstermer) och v ā r d k o p t e r m i n o s” (Skujiņa 2002: 26–27); ”Latin och, delvis, grekiska har gett Europas folk inte bara en rad ordrötter (till exempel elektr, kombin, aero), utan också gramma- 7 Det ska vara inicialsaliktenis. Detta är dock inte en enhet i den undersökta mikrosystemet, eftersom den saknar den undersökta roten (VPSV 2007: 157). 8 Det ska vara strupinājumsaliktenis. Detta är inte heller en enhet i den undersökta mikrosystemet, eftersom den saknar den undersökta roten; dessutom framgår detta av definitionen och anmärkningen om att ordet är karakteristiskt för talspråket (VPSV 2007: 377–378). 9 Här och i fortsättningen, om inget annat anges, är kursivering tillagd av R. K. Terminologija | 2013 | 20 129 tiska t e r m i n e l e m e n t (till exempel –ācija, –ifikācija, –ator[s], –or[s])” (Drezens 2002: 20). Nya sammansättningar uppstår också, vilka ännu inte tagits med i ordböckerna: ”Därför är det mest angeläget att.. utarbeta material av metodisk karaktär som skulle vara till nytta för alla som deltar i praktiskt t e r m i n r a d ē” (Baltiņš 2006: 78). I de litauiska källorna hittades sammanlagt fjorton olika enkla termer med den aktuella roten, och i de lettiska tjugosju (motsvarigheterna enligt brukstraditionen för termer på litauiska och lettiska finns i tabell 1; bedömningen av varje enskild term samt deras spridning och frekvens beaktas inte). Tabell 1. Mikrosystemet av termer med roten termin- Litauiska Lettiska Litauiska Lettiska terminas termins – subterm terminologi – – sidoterm terminologi terminologi – definierat fackterm terminografi terminografi – hybridterm – terminologisering – nyterm terminologisering terminologisering – sammansatt term terminifiering terminering – sammansatt term terminologisering determinologisering – överterm reterminologisering reterminologisering – terminering transterminologisering – termenoid termenoid – redeterminologisering terminologiforskning – terminolog terminolog terminologiskt lexikon – – terminograf – terminologismer terminzinātne – terminrade [terminelement]10 terminelement kvasi-term kvasi-term – terminem 10 En sammansatt litauisk term som motsvarar en sammansatt lettisk term räknas inte in i den samlade mängden av enkla termer (jfr motsvarigheten till den aktuella termen i S. Keinio recension (2005: 264): ”en sammansatt termdel”). Andra lettiska termer har inte förtecknats, eftersom eventuella motsvarigheter i litauiskan inte är enkla termer. 130 Regina Kvašytė Lietuvių ir latvių kalbų terminų su šaknimi termin- mikrosistema Urvalet av lettiska enkla termer är betydligt större, och det finns därför fler termer utan motsvarigheter på litauiska, medan endast terminija, terminotyra och terminynas bland de litauiska termerna saknar motsvarigheter i det lettiska terminologisystemet. I det undersökta urvalet av litauiska termer med den aktuella roten hittades en sammansättning (terminotyra); alla övriga är avledningar med prefix och/eller suffix (med undantag för den första, terminas). I lettiskan dominerar sammansättningarna (tio av de enkla termerna har bildats genom sammansättning). SAMMANSATTA TERMER MED ROTEN TERMIN- I den litauiska KTŽ hittades inga sammansatta termer bildade av led med roten termin-, men det finns ändå olika sådana i texter (se nedan). Av de 200 termer som tagits med i MTŽ finns femtiotre där en av leden har den aktuella roten. Det rör sig om termer med olika sammansättning, eftersom både huvud- och bestämningsleder bildade av denna rot och dess avledningar har hittats. Termer där huvudleden utgörs av ett element i den aktuella mikrosystemet är till exempel benämningar på enskilda termer eller typer av terminologi: tvåledade aprašomasis terminas (65), hibridinis terminas (67), metaforinis terminas (68), neteiktinas terminas (69), rūšinis terminas (69), sudėtinis terminas (70), tarpmokslinis terminas (72), vientisinis terminas (74), gimininis terminas (67), liaudies terminija (75), mokslinė terminija (75); treledade bendrasis mokslo terminas (66), sav os kalbos terminas (70). Det finns också sammansatta termer med andra betydelser än termtyper: tvåledade termino forma (76), termino patikimumas (77), termino turinys (78), fyrledade aiškinamasis verčiamasis terminų žodynas (81), abėcėlinė terminų žodyno sandara (82), lizdinė terminų žodyno sandara (82). Det finns också termer med den aktuella roten som oftare används i plural: terminų tvarkyba (80), tekstinė terminų tvarkyba (80), terminų žodyno lizdas (82), terminų žodyno sandara (82). Bestämningsleden, det vill säga attributen, kan utgöras av a) ett adjektiv med den aktuella roten, b) genitiv singular av ett substantiv eller c) genitiv plural av ett substantiv. Oftast rör det sig om tvåledade termer, och de har tagits upp under huvudledens (överordnade termers) nästen, om sådana urskilts i ordboken: a) termininis antonimas (12), termininė leksika, termininių žodynas (39), termininė reikšmė (53); b) termino forma (76), termino straipsnis (78); c) terminų standartas (80), terminų žodynas (80), terminų reikalavimai (79). För övrigt kan bestämningsleden vara såväl primära ord, som i exemplen ovan, som avledningar, till exempel: terminizuotas žodis (90), terminologijos mokykla (77), terminologinė kompetencija (77). I texter hittades Terminologija | 2013 | 20 131 både sammansatta termer som finns upptagna i ordböcker och sådana som inte tagits med i dem: ”Förutom litauiska e n k l a t e r m e r utgörs ett annat skikt av Bendrosios fizikos terminologi av i n t e r n a t i o n e l l a t e r m e r och hybrider” (Kaulakienė 2009: 144); ”Av användningen av synonyma och variantmässiga termer inom elektricitet och magnetism framgår att läroboksförfattare ofta, efter att första gången ha benämnt ett begrepp med s y n o n y m a eller v a r i a n t m ä s s i g a t e r m e r, på de följande sidorna väljer och använder endast en av dem” (Kaulakienė 2009: 167). I vetenskapliga arbeten finns också sammansatta termer där huvudleden är en avledning från den aktuella roten, terminologija: allmän terminologi, typologisk terminologi, jämförande terminologi, semasiologisk terminologi, onomasiologisk terminologi (Gaivenis 2002: 16). I den lettiska terminografiska källan VPSV finns sexton sammansatta termer där termins också fungerar som huvud- eller bestämningsled (i genitiv singular eller plural, eller som ett adjektiv bildat därav). Det finns få sammansatta termer i ordboken där huvudleden har den aktuella roten – fyra tvåledade termer, vars bestämningsled uttrycks med particip: ieteicamais termins [rekommenderad term] (151), noraidītais termins [avvisad term] (258), novecojis termins [föråldrad term] (262), pieļaujamais termins [tillåten term] (298). Däremot har flera typer av användning av bestämningsled konstaterats: a) attributet uttrycks med genitiv singular: termina ekvivalents [termekvivalent] (396), termina noteikšana, synonymt med det handlingsbetecknande och med det karakteristiska lettiska suffixet -šana bildade termina identificēšana [termens fastställande/identifiering] (396–397); b) attributet uttrycks med genitiv plural: terminu atbilstība ir terminu ekvivalence [termöverensstämmelse/termekvivalens] (400), terminu saskaņošana [terminsamordning] (400), terminu sistēma [terminsystem] (400), terminu vārdnīca [termordbok] (401); c) attributet uttrycks med ett adjektiv bildat av grundordet: terminatīvā funkcija [terminativ funktion] (397) (jfr texten: ”Att uttrycka ett begrepp med en term innebär att terminologisera begreppet. Därmed kan en kombination av den nominativa och den definitiva funktionen, det vill säga den terminologiska funktionen, med andra ord kallas den t e r m i n a t i v a [V. S. kursivering] funktionen..” (Skujiņa 2002: 9)); d) attributet uttrycks med ett adjektiv bildat av ett avlett ord: terminoloģiskā funkcija [terminologisk funktion] (399), terminoloģiskais trīsstūris [terminologisk triangel] (399). Dessutom hittades flera flerdelade termer i ordboken, till exempel terminu pienė- 1 3 2 Regina Kvašytė Lietuvių ir latvių kalbų terminų su šaknimi termin- mikrosistema mamībās vērtės skala [skala för bedömning av termers acceptabilitet] (397). I texter finns också andra sammansatta termer, till exempel: ”I slutet av 1800-talet, när den lettiska nationella vetenskapen börjar växa fram, uppstår ett ökat behov av vetenskaplig terminologi” (Blinkena 1997: 91); ”De avledda termerna, som kallas afiksālajiem terminiem, delas in i prefiksālajos terminos eller priedēkļterminos och sufiksālajos terminos eller piedēkļterminos” (Skujiņa 2002: 26–27). I litauiska ordböcker har sammanlagt femtiotre sammansatta termer hittats (det bör påminnas om att den terminografiska källan MTŽ endast är avsedd för terminologin inom detta område), medan sexton har hittats på lettiska. Ytterligare några termer som inte tagits med i ordböckerna har konstaterats både i litauiska och lettiska texter (fem respektive en). Deras mångfald gör det inte möjligt att sammanställa en översikt; man kan bara konstatera att vissa termbildningsmönster dominerar: både litauiska och lettiska har sammansatta termer där bestämningsleden uttrycks med genitiv såväl singular som plural. I lettiskan, till skillnad från litauiskan, hittades endast en term bildad med ett adjektiv från den aktuella roten (det är lättare att bilda adjektiv av en avledning som terminoloģija). TENDENSER I ANVÄNDNINGEN AV VISSA TERMER MED ROTEN TERMIN- Därefter går undersökningen från diskussionen om ordboksdata över till användningen. En del litauiska och lettiska termer sammanfaller bara vid första anblicken, till exempel lit. terminologija och lett. terminoloģija. En granskning av deras betydelser visar att man i litauiskan skiljer mellan benämningar på vetenskapen och på helheten av termer; dessa kallas respektive terminologija och terminija. Denna åtskillnad etablerades redan i S. Šalkauskis arbeten, det vill säga på 1920-talet: ”Litauiskan kan använda två ord sida vid sida i olika betydelser – terminija och terminologija – medan andra språk i regel bara använder ett, nämligen ordet terminologijos, i motsvarande fall. Eftersom vårt språk använder ändelsen -ija för att beteckna en samling ting av samma slag, betyder terminija följaktligen helheten av tekniska termer inom en viss vetenskap eller konst. <...> När ordet terminologijos används vid sidan av terminijos, förstått på detta sätt, avses något helt annat. Om man nämligen följer ordets etymologiska betydelse bör man komma ihåg att terminologija är vetenskapen eller åtminstone teorin om terminija. Terminologija, förstådd på detta sätt, ska klargöra exempelvis sådant som termens väsen och egenskaper, termbildningens källor, termkategorier … Terminologija | 2013 | 20 133 rijas, terminų vartoseną ir taisykles terminams sudaryti“ (Šalkauskis 1991: 10) (plg. „Modernioji lietuvių terminija pradėjo formuotis ir plėtotis tarpukario Lietuvoje. Vienas jos formavimosi pamatų kūrėjas – filosofas Stasys Šalkauskis (1886–1941)“ (Lyberis 2009: 60)). Iki tol ir lietuvių kalboje „terminologija bendrinėje kalboje turėjo ir tebeturi ne vieną reikšmę: juo vadinama ir terminų bei tvarkybos teorija, ir tam tikros srities terminų visuma“ (Gaivenis 2002: 15). Latvių kalboje abiem reikšmėmis, t. y. dviem sąvokoms – ir mokslo sričiai ir terminų visumai – pavadinti vartojamas terminas terminoloģija. Kiekvieną iš šių reikšmių palaiko tiek tradicija, tiek analogija su kitais dariniais [oprojām divās nozīmēs (t. i., divu jēdzienu izteikšanai) ir lietots termins terminoloģija: ‘zinātnes nozare’ un ‘terminu kopums’. Katru no šīm nozīmēm latviešu valodā balsta gan tradīcija, gan analoģija ar citiem darinājumiem (sal.: frazeoloģija)] (Skujiņa 2002: 26). Vis dėlto būta siūlymų pasitelkti kitus terminus, pavyzdžiui, terminų visumai pavadinti pasirinktas žodis terminklatūra (pagal analogiją su nomenklatūra), tačiau jis neįsitvirtino praktikoje (Skujiņa 2002: 26). I litauiskan har man konstaterat att valet av vissa termer ger upphov till oklarheter. Även när man känner till de teoretiskt gällande principerna lyckas man i praktiken inte alltid följa dem, till exempel när man ska välja den lämpligaste av termerna terminologizacija, terminizacija eller deras synonym med litauiskt suffix terminizavimas. I texter används ibland även terminimas i samma betydelse. I det aktuella fallet kan man stödja sig på S. Keinios tanke, formulerad med utgångspunkt i den ryske terminologen Dmitrij Lotte (Дмитрий Лотте), att ”man bör sträva efter korthet i termen på samma sätt som efter precision. Detta krav tillämpade han inte bara på själva termerna, utan också på deras ordbildningsaffix, till exempel suffix” (Keinys 2005: 79). Den första av de termer som diskuteras – terminologizacija – bygger på begreppet vetenskap eller teori, det vill säga terminologija, till exempel: ”Litauisk lexikologisk terminija har skapats och skapas på tre sätt: 1) allmänspråkliga ord görs till termer (t e r m i – n o l o g i z a c i j a) <...>” (Drotvinas 2002: 18). Av det nämnda exemplet framgår dock att det vid tal om att omvandla ord till termer vore lämpligare att utgå från begreppet terminija, det vill säga helheten av termer; därför är den logiska och korthetsenliga formen terminizacija (eller hybridformen med det litauiska suffixet terminizavimas), som exempelvis J. Klimavičius använder: ”Flera pluralformer har termbildats, men den ganska vanliga termbildningen av diminutiver har utelämnats <...>” (Klimavičius 2005: 250). I lettiskan … 1 3 4 Regina Kvašytė Lietuvių ir latvių kalbų terminų su šaknimi termin- mikrosistema finns det också olika former för att beteckna den aktuella processen: avledningar med det lettiska suffixet –šana, lämpliga för att beteckna processen (terminoloģizēšana [terminologisering], terminēšana [terminisering]), eller det internationella suffixet –ācija (terminoloģizācija [terminologisering]), som också lämpar sig för att beteckna processens resultat. I denna del av undersökningen går man främst igenom användningen av olika enkla termer med den aktuella roten, vilka inte har tagits med i fackordböcker. Detta visar rotens potential, det vill säga att termerna i framtiden kan komplettera mikrosystemet; i vissa fall återspeglar det också en tradition som håller på att växa fram utomlands. I texter har man, utöver de tidigare behandlade enkla termerna i mikrosystemet, funnit exempel på användning av ytterligare litauiska termer såsom terminoidas, terminklatūra: ”Med ordet t e r m i n o i d a s avses ett begrepp med oklart innehåll, som är besläktat med termer men inte ingår i deras system <...>” (Gaivenis 2002: 15); ”Till ordet terminija anknyter också termerna nomenklatūra och t e r m i n k l a t ū r a. Den första termen betecknar helheten av namn på företeelser inom en viss vetenskap, teknik eller annat område <...>, medan den andra är sällsynt och har samma betydelse; den har använts endast av vissa utländska terminologer” (Gaivenis 2002: 16). Liknande termer har också konstaterats i lettiskspråkiga texter: ”Vissa forskare för in sådana allmänvetenskapliga termer som sistema, struktūra, som uttrycker mycket allmänna begrepp, i kategorin t e r m i n o i d u..” [Vissa forskare hänför sådana allmänvetenskapliga termer som sistema, struktūra, vilka uttrycker mycket allmänna begrepp, till terminoidkategorin <...>] (Skujiņa 2002: 38); ”Det har funnits förslag [228, 316; 321] om att beteckna termmängden med ett annat ord, till exempel t e r m i n - k l a t ū r a (analogt med nomenklatūra), men det har inte fått genomslag i praktiken” [Det har funnits förslag [228; 316; 321] om att beteckna termmängden med ett annat ord, till exempel terminklatūra (analogt med nomenklatūra), men det har inte fått genomslag i praktiken] (Skujiņa 2002: 26). Det finns också försök att skilja mellan begreppsbenämningarna terminoloģiskā leksika [terminologisk lexik] och terminoloģismi [terminologismer]: ”... termerna terminoloģiskā leksika och terminoloģismi bör begreppsmässigt skiljas åt, eftersom terminoloģiskā leksika endast avser ord, medan terminoloģismos inbegriper ord, fraser och terminologiska enheter av annat slag..” [<...> termerna terminologisk lexik och terminologismer måste skiljas åt som begrepp, eftersom terminologisk lexik betecknar endast ord, medan terminologismer omfattar både ord, fraser och terminologiska enheter av annat slag <...>] (Skujiņa 2002: 33). Terminologija | 2013 | 20 135 Som nya termer kan man betrakta de litauiska avledningarna terminynas och terminotyra, exempel på vilkas användning återfinns i texter, till exempel: ”Eftersom en annan termbank nu håller på att inrättas – Republiken Litauens termbank, avsedd för offentliga behov – kallas den förstnämnda, som sammanställts av termordböcker och i högre grad är avsedd för vetenskapliga ändamål, numera Litauiska språkets t e r m i n y n a s (under en tid kallad termbas)” (Klimavičius 2005: 258); ”Efter att 1969 ha disputerat för graden kandidat i filologiska vetenskaper med en avhandling om utarbetandet av lettisk teknisk terminologi, avvek hon [Valentina Skujiņa – R. K.] inte längre särskilt långt från lettisk terminologi och studiet av allmänna t e r m i n o t y r a-frågor <...>” (Keinys 2005: 262). Nyare termer som ännu inte har blivit allmänt etablerade finns också i det jämförda språksystemet; i lettiskan används till exempel avledningarna terminēšana och terminācija. ”Att uttrycka ett begrepp med en term innebär att termifiera begreppet. Följaktligen kan kombinationen av de nominativa och definitoriska funktionerna, det vill säga den terminologiska funktionen, med ett annat ord kallas t e r m i n a t ī v o [betoning av V. S.] funktion, medan uttryckandet av begrepp med en term kan kallas begreppets t e r - m i n ē š a n a och hela denna process t e r m i n ā c i j a<...> termen är en enhet inom t e r m i n ā c i j a: ett ord eller en terminologisk ordgrupp som i ett visst vetenskapsområdes termsystem uttrycker (benämner och utmärker) ett bestämt vetenskapligt begrepp” [betoning av V. S.] (Skujiņa 2002: 9). V. Skujiņa behandlar ingående uppkomsten av termen terminēma i lettiskan och dess innebörd: ”En originell tanke har uttryckts av den estniske terminologen H. Sāri, som förespråkar en neutral hållning till ordklasserna. Han anser det ändamålsenligt att reducera förståelsen av termen till terminologiskt betydelsefulla morfem som centrala terminologiska enheter [226, 110]. Den centrala terminologiska enheten bör dock anses vara termen, som har en språklig form. När man vidareutvecklar H. Sāris tanke förefaller det ändå ändamålsenligt att introducera begreppet t e r - m i n ē m a [betoning av V. S.]” [En originell tanke har uttryckts av den estniske terminologen H. Sāri, som förespråkar en neutral hållning till ordklasserna. Han anser det ändamålsenligt att reducera förståelsen av termen till terminologiskt betydelsefulla morfem som centrala terminologiska enheter [226, 110]. Den centrala terminologiska enheten bör dock anses vara termen, som har en språklig form. När man vidareutvecklar H. Sāris tanke förefaller det ändamålsenligt att introducera begreppet t e r m i n ē m a] (Skujiņa 2002: 32). Det är uppenbart att sådana nybildningar skapar problem vid översättning, eftersom det är svårt att hitta lämpliga motsvarigheter till dem (oftast rör det sig om ordagranna översättningar, 136 Regina Kvašytė Lietuvių ir latvių kalbų terminų su šaknimi termin- mikrosistema som inte återspeglar begreppets innehåll), men deras etablering inom terminologin är förmodligen bara en tidsfråga. SLUTSATSER Efter att ha samlat in termer bildade med roten termin- från de viktigaste lexikografiska och terminografiska publikationerna samt olika vetenskapliga arbeten om litauisk och lettisk terminologi och jämfört dem, kan man dra slutsatsen att roten termin- är produktiv och användbar för ordbildning både i litauiska och lettiska. Vid jämförelsen av litauiska och lettiska termer beaktades flera aspekter, framför allt begreppens terminologiska betydelser och motsvarande benämningar på dessa begrepp. En del litauiska och lettiska termer sammanfaller, medan andra bara vid första anblicken verkar likartade (till exempel terminologija och terminoloģija). I litauiska källor påträffades sammanlagt fjorton enkla termer med den aktuella roten, och i lettiska källor tjugosju. Urvalet av enkla lettiska termer är betydligt större, och därför finns det fler termer utan motsvarigheter i litauiska. Av de litauiska termerna saknar endast terminija, terminotyra och terminynas motsvarigheter i det lettiska terminologiska systemet. I det undersökta urvalet av litauiska termer med den aktuella roten återfanns en sammansättning (terminotyra); alla de övriga är prefix- och/eller suffixavledningar (med undantag för den första, terminas). I lettiska dominerar sammansättningar (tio av alla enkla termer har bildats genom sammansättning). Sammanlagt påträffades femtiotre flerordstermer i litauiska ordböcker och sexton i lettiska. Vissa mönster för termbildning tycks dominera: både litauiska och lettiska har flerordstermer där det underordnade ledet står i genitiv singular eller plural. I lettiska, till skillnad från litauiska, påträffades endast en term bildad med ett adjektiv av den aktuella roten (det är lättare att bilda ett adjektiv från avledningen terminoloģija). Rotens termin- mikrosystem är välutvecklad inom litauisk och lettisk terminologi och kan vidareutvecklas, eftersom det finns möjligheter att bilda nya termer. Särskilt produktivt är det att bilda flerordstermer och, i lettiska på grund av dess tendens att använda sammansättningar, även enkla termer. Terminologija | 2013 | 20 137 LITTERATUR OCH KÄLLOR ASLKTŽ 2008: Buivydienė V., Žukienė R. Aiškinamasis svarbiausių literatūros ir kalbotyros terminų žodynėlis, Vilnius: Vilniaus kolegija. Auksoriūtė A. 2011: Terminologijos komisijos (1921–1926) veiklos apžvalga. – Terminologija 18, 80–91. Baldunčiks J. 2008: Latviešu valodniecības terminoloģijas attīstība 19. gadsimtā. – Valodniecības raksti 2, Rīga: Latvijas Zinātņu akadēmija, 23–35. Baltiņš M. 2006: Latviešu terminoloģijas attīstība: mantojums, problēmas un perspektīvas. – Valodniecības raksti, Rīga: Latvijas Zinātņu akadēmija, 72–79. Blinkena A. 1997: Attieksme pret svešvārdiem latviešu literārās valodas vēsturē. – Savā valodā. Latvijas Zinātņu akadēmijas goda loceklim Rūdolfam Grabim veltīts piemiņas krājums, Rīga: Latvijas Zinātņu Akadēmijas Vēstis, 83–96. DLKŽ 2006: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Šeštas (trečiasis elektroninis) leidimas, ats. red. S. Keinys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. DLKŽ 2012: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Septintas, pataisytas ir papildytas leidimas, ats. red. S. Keinys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Drezens E. 2002: Zinātniskās un tehniskās terminoloģijas internacionalizācija. Vēsture, pašreizējais stāvoklis un perspektīvas. Saīsināts un tulkots izdevums, Rīga: LU Latviešu valodas institūts. Drotvinas V. 2002: Ar lietuviški leksikologijos terminai? – Žmogus ir žodis 1, 18–21. Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. Grabis R. 2006a: Par latviešu terminoloģijas attīstību un izstrādi. – Darbu izlase, Rīga: LU Latviešu valodas institūts, 221–229. Grabis R. 2006b: Zinātniskās terminoloģijas izstrāde un terminoloģijas vārdnīcu veidošana. – Darbu izlase, Rīga: LU Latviešu valodas institūts, 252–259. Jakaitienė E. 1980: Lietuvių kalbos leksikologija, Vilnius: Mokslas. Jakaitienė E. 2010: Leksikologija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Kaulakienė A. 2009: Lietuvių fizikos terminijos raida, Vilnius: Technika. Keinys S. 2005: Dabartinė lietuvių terminologija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Klimavičius J. 2005: Leksikologijos ir terminologijos darbai: norma ir istorija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. KTŽ 1990: Gaivenis K., Keinys S. Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas: Šviesa. Kvašytė R. 2008: [Rec.:] Valodniecības pamatterminu skaidrojošā vārdnīca. Sastādījis autoru kolektīvs Valentīnas Skujiņas vadībā. – Terminologija 15, 242–248. Laua A. 1981: Latviešu leksikoloģija. Otrs, papildināts izdevums, Rīga: Zvaigzne. Lyberis A. 2009: Žodžių atrankos problema „Dabartinės lietuvių kalbos žodyne“. – Leksikografijos teorija ir praktika, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 56–65. LK 1995: Barauskaitė J. ir kt. Lietuvių kalba 1. Leksikologija, fonetika, akcentologija, dialektologija, rašyba, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. LKE 1999: Lietuvių kalbos enciklopedija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. LKE 2008: Lietuvių kalbos enciklopedija. 2-asis patikslintas ir papildytas leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. LKTŽ 2008: Gaivenytė-Butler J., Keinys S., Noreikaitė A. Lietuvių kalbos terminų žodynai. Anotuota 1900–2005 m. bibliografijos rodyklė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002), elektroninis variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 – www.lkz.lt. LLVV 1972–1996: Latviešu literārās valodas vārdnīca, 1.–8. sēj., Rīga: Zinātne. LRST 1990: Terminologijos principai ir metodai. Lietuvos RST 1115–90 (ISO 704–87), Vilnius. LVV 2006: Latviešu valodas vārdnīca, Rīga: Avots. MTŽ 2005: Kvašytė R. Mokomasis terminologijos žodynėlis, Šiauliai: VšĮ Šiaulių universiteto leidykla. Skujiņa V. 2002: Latviešu terminoloģijas izstrādes principi. Otrais, labotais un papildinātais izdevums, Rīga: Latviešu valodas institūts. SV 2008: Svešvārdu vārdnīca, Rīga: Avots. Šalkauskis S. 1991: Raštai 2, Vilnius: Mintis. TŽŽ 2013: Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Alma littera. VPSV 2007: Valodniecības pamatterminu skaidrojošā vārdnīca. Sast. aut. kol. V. Skujiņas vad., Rīga: LU Latviešu valodas institūts, Valsts valodas aģentūra. 138 Regina Kvašytė Lietuvių ir latvių kalbų terminų su šaknimi termin- mikrosistema THE MICROSYSTEM OF LITHUANIAN AND LATVIAN TERMS WITH THE ROOT TERMIN- Syftet med undersökningen är att fastställa likheter och skillnader i metallspråket inom litauisk och lettisk terminologi med hjälp av analytiskt-deskriptiva och komparativa metoder. Jämförelsen av termer bildade med roten termin-, hämtade från de viktigaste publikationerna inom litauisk och lettisk lexikografi och terminografi samt olika arbeten om terminologivetenskap, gör det möjligt att dra slutsatsen att roten termin- är produktiv vid avledning och lätt att använda för att bilda termer både i litauiska och lettiska. Vid jämförelsen av litauiska och lettiska termer beaktades några aspekter, framför allt de terminologiska betydelserna och motsvarande benämningar på begreppen. En del litauiska och lettiska termer liknar varandra, medan andra bara ser likartade ut vid första anblicken (till exempel terminologija och terminoloģija). Det är svårt att fastställa vem som myntat enskilda termer, även om det ibland är möjligt. I litauiska källor påträffades tretton enordstermer med roten termin- och i lettiska källor tjugosju. Eftersom urvalet av lettiska termer är större, är också antalet lettiska termer utan motsvarigheter i litauiska större; endast tre litauiska termer, terminija, terminotyra and terminynas, saknar motsvarigheter i det lettiska språkets terminologiska system. I det litauiska urvalet fanns en sammansättning (terminotyra) med roten termin-. De övriga termerna var prefix- och/eller suffixavledningar (med undantag för grundordet terminas (term)). I lettiska, till skillnad från litauiska, dominerar sammansättningar (tio termer i urvalet var sammansättningar). I litauiska ordböcker påträffades femtiotre flerordstermer och i lettiska sexton. Det är tydligt att vissa mönster för termbildning dominerar: både lettiska och litauiska har flerordstermer med ett underordnat led i genitiv (singular eller plural). I lettiska, till skillnad från litauiska, fanns endast en term bildad med ett adjektiv av roten termin- (det är lättare att bilda ett adjektiv från avledningen terminoloģija). Rotens termin- mikrosystem är tämligen välutvecklad i både litauiska och lettiska och kan vidareutvecklas, eftersom det finns möjligheter att skapa nya termer. Ett särskilt produktivt sätt att bilda termer är att skapa flerordstermer; i lettiska är även bildandet av enordstermer vanligt på grund av tendensen att bilda sammansättningar. Mottagen 2013-11-11 Regina Kvašytė Šiauliaus universitet P. Višinskio g. 38, LT-76352 Šiauliai E. paštas: [email protected] Terminologija | 2013 | 20 139