Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo
Full text
Litauens termbank: 10 år efter att lagen antogs
ALVYDAS UMBRASAS
Lietuvių kalbos institutas
NYCKELORD: Litauens termbank, terminologihantering, termdatabas, termer i rättsakter
För tio år sedan reglerades terminologihanteringen för första gången i den litauiska terminologins historia genom lag – i slutet av 2013 uppmärksammar vi tioårsdagen av lagen om Litauens termbank. Litauens termbank, som skapas med stöd av denna lag, är nu en tämligen välkänd termkälla för den intresserade allmänheten. Den används av dem som utarbetar litauiska rättsakter, översättare, redaktörer och andra som intresserar sig för terminologi eller har frågor om den. Artikeln ger en översikt över termbankens koncept och rättsliga grund samt behandlar dess struktur, innehåll, sökstatistik med mera. Huvudvikten ligger på godkända termer.
Låt oss börja med en tillbakablick. Idén att skapa en elektronisk termdatabas för olika ämnesområden i Litauen är ungefär lika gammal som det återupprättade självständiga Litauen, kanske till och med något äldre. Enligt Valენტinas Černiauskas, tidigare chef för laboratoriet för automatisering av vetenskaplig forskning vid Matematik- och informatikinstitutet (Urnėžiūtė 2002: 21), var det redan under Sąjūdistiden som Aleksandras Vanagas, dåvarande biträdande direktör för Institutet för litauiska språket och litteraturen, började tala om behovet av en elektronisk termdatabas. Matematik- och informatikinstitutet och terminologerna vid Institutet för litauiska språket började på allvar överväga frågor kring ett sådant arbete 1992, och det praktiska arbetet inleddes 1995. Då behandlades riktlinjerna för att skapa termdatabasen av rådet vid Institutet för litauiska språket, och Matematik- och informatikinstitutet tog, med stöd av Litauens statliga kommission för det litauiska språket, på sig att genomföra dem. Av olika skäl – tekniska problem och förmodligen irrationella beslut, liksom valet av en tämligen komplicerad databasstruktur med olika sökmöjligheter, inriktad på akademiska behov – drog arbetet ut på tiden.
96
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo
Även om uppgifterna hade varit tillgängliga tidigare i Matematik- och informatikinstitutets lokala datornätverk, fick alla intresserade internetanvändare för ungefär tio år sedan möjlighet att ansluta till institutets termdatabas, vanligen kallad Terminyno1. I databasen lades de bästa utvalda termordböckerna från olika ämnesområden in, utgivna 1965–2003 (sammanlagt 27; en förteckning finns på databasens webbplats).
Redan före Terminyno publicerades på internet började man, på initiativ av Litauens statliga kommission för det litauiska språket, utveckla ett koncept för en annan typ av termbank – avsedd för statliga administrativa behov – med hänsyn till Litauens förestående anslutning till Europeiska unionen och de terminologiska utmaningar som detta medförde. Seimas utskott för Europafrågor föreslog att kommissionens idé skulle genomföras genom lag. Lagförslaget utarbetades av en arbetsgrupp under ledning av Vytenis Povilas Andriukaitis, ordförande för det nämnda utskottet, med representanter från Seimas, språkkommissionen, centrumet för översättning, dokumentation och information, justitieministeriet, statistikmyndigheten, Litauens standardiseringsdepartement, Litauens historiska institut och Institutet för litauiska språket (Litauens republik Seimas styrelses beslut av den 18 juni 2003 nr 1576 ”Om inrättandet av en arbetsgrupp för att utarbeta ett lagförslag om Litauens termbank”). Efter överläggningar och diskussioner antogs lagen om Litauens termbank den 23 december 2003 (Žin., 2004, nr 7-129), och kort därefter (den 2 februari 2004) godkändes Litauens termbanks metodik genom resolution nr N-1 (90) från Litauens statliga kommission för det litauiska språket (Žin., 2004, nr 26-842). Informationssystemet började genast utvecklas vid Seimas kanslis avdelning för informationsteknik, och arbetet slutfördes i slutet av 2004; därefter började termer föras in i systemet. Den 26 januari 2005 anordnades en presentation av termbankens informationssystem i Seimas (vid den tiden innehöll databasen endast omkring 100 termposter).
Enligt metodiken är termbankens uppgift att säkerställa en konsekvent användning av standardiserade litauiska termer, särskilt i Litauens rättsakter, och att skapa ett gemensamt informationssystem för olika statliga institutioner. Olika personer ska kunna ansluta sig till systemet och lämna uppgifter, och specialister inom olika områden, både i Litauen och utomlands, ska kunna använda det fritt.
1 Webbplatsens adress är www.terminynas.lt. Där kan man ladda ned den programvara som behövs för att ansluta till databasen. Om databasens utveckling och struktur, se Meškauskienė 2005; Andžius, Dagienė, Meškauskienė 2005.
Terminologija | 2013 | 20
97
Terminbanken skapas alltså i första hand som ett gemensamt informationssystem för statliga institutioner (om dess koncept, se även Ivanauskienė 2005, 2008). I enlighet med lagen om Terminbanken och dess genomföranderättsakter (se förteckningen i slutet av artikeln) har ministerier, regeringsmyndigheter och andra statliga institutioner fått i uppdrag att samla in och hantera terminologin inom de områden de ansvarar för. För detta ändamål inrättades terminologikommissioner vid dessa institutioner. Till en början ansvarade kommissionerna främst för att inventera, hantera och lämna in terminologin i gällande rättsakter till Terminbanken. Senare riktades uppmärksamheten mot att samordna termerna i utkast till rättsakter som höll på att utarbetas med Språkkommissionen och föra in dem i Terminbanken. När arbetet med att skapa Terminbanken redan hade kommit i gång (2008) kompletterades rättsakterna, och även statliga forskningsinstitutioner fick i uppdrag att inrätta terminologikommissioner. Universitet rekommenderades också att göra det (även om det inrättades terminologikommissioner vid forskningsinstitutioner, märks deras direkta bidrag till Terminbanken hittills knappast; strukturella reformer vid forskningsinstitutionerna kan ha varit ett hinder).
Terminbanken är fritt och kostnadsfritt tillgänglig på internet (http://terminai.vlkk.lt) och kan användas av alla oregistrerade användare. Användarna får tillgång till material som har bedömts språkligt och sakligt. Det finns också ett internt informationssystem, som registrerade användare ansluter till via internet med lösenord (på en annan adress) för att lämna in termer till banken (i första hand ledamöter i institutionernas terminologikommissioner). De för själva in termerna i systemet och sammanställer egna samlingar av termposter, som till en början inte är tillgängliga för någon annan än den som sammanställt samlingen (vanligen ledamöter i en och samma institutions terminologikommission, men det kan också vara en enskild terminologileverantör). På så sätt får institutionerna möjlighet att ha egna termdatabaser.
I Terminbanken är status en mycket viktig datakategori för termposter och deras samlingar. Den visar på vilket stadium arbetet med en samling termposter befinner sig vid en viss tidpunkt; vem som har tillgång till uppgifterna beror på statusen. Uppgifterna överförs genom att statusen ändras. Det finns en på förhand fastställd lista över möjliga statusar och deras ordningsföljd. De slutliga statusarna anger om termen är lämplig (avrådd, rekommenderad, godkänd2). Oregistrerade användare ser i den offentliga banken endast termer med dessa sta-
2 Det bör uppmärksammas att statusen godkänd ges endast till terminologiskt kvalitativa termer som används eller föreslås för användning i rättsakter. Andra språkligt korrekta termer som följer terminologiska principer får statusen rekommenderad.
98 Alvydas Umbrasas │ Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo
termer med slutlig status. När en expertgranskning och överläggning pågår finns termerna redan i banken, men alla användare kan se dem först efter godkännandet.
Alla termer klassificeras efter områden och delområden (en hierarkisk förteckning har upprättats). En term som inte har tilldelats något område kan inte föras in i banken. Förteckningen över områden utarbetades efter strukturen i den europeiska tesaurusen Eurovoc, men den följdes inte strikt. Förteckningen anpassades till förhållandena i Litauen – de ansvarsområden som omfattas av de statliga institutioner där terminologikommissioner inrättats togs med. Förteckningen är inte uttömmande och kompletteras vid behov.
De viktigaste delarna av en termpost, utöver själva den litauiska termen, är område, definition, motsvarigheter på andra språk, källa och status. Andra uppgifter kan också anges, till exempel en förkortning eller kortform, exempel kan ges, bilder som föreställer det beskrivna objektet kan läggas in och internetlänkar kan tillhandahållas. Den som utarbetar posten avgör om dessa uppgifter behövs. Det finns också möjlighet att länka samman termposter (till exempel en mer specifik och en mer övergripande term, antonymer eller termer som är relaterade på andra sätt).
Etapperna för granskning och godkännande av Terminbankens uppgifter liknar de etablerade etapperna för bedömning av termordböcker. Den enda skillnaden är att man vid uppbyggnaden av Terminbanken i högre grad utnyttjar de möjligheter som informationstekniken erbjuder för terminologihantering – synpunkter från dem som utarbetar termposter, experter, Terminologiska underutskottet eller den som förvaltar Terminbankens uppgifter (det vill säga Språkkommissionens sekretariat) skrivs in i Terminbankens system och sparas. Registrerade användare kan se dem i enlighet med sina åtkomsträttigheter. Vid behov kan en diskussion föras direkt i systemet. Dessutom är granskningen i Terminologiska underutskottet av termposter som förbereds för godkännande mer detaljerad än granskningen av termordböcker. Termordböcker granskas som helheter, med huvudsakligt fokus på de brister som recensenterna har påpekat, medan samlingar av termposter i Terminbanken som ska godkännas granskas post för post, med en genomgång av varje term och dess definition. Därför går granskningen av dessa termposter relativt långsamt – under ett möte, som vanligen varar i tre timmar, diskuteras endast några tiotal (omkring 30–60) termposter. Trots sina relativt begränsade resurser håller Terminologiska underutskottet omkring 40 möten varje år, varav de flesta ägnas åt frågor som rör Terminbanken.
Terminbanken innehåller inte bara terminologi från rättsakter. Antalet termposter som för närvarande har samlats där överstiger redan 210 000. Målet är att banken ska bli en så allmängiltig termkälla som möjligt. Den största delen utgörs av uppgifter från termordböcker. Hittills har totalt 36 laddats upp i Terminbanken
Terminologija | 2013 | 20
99
terminordböcker inom olika områden (en förteckning finns på webbplatsen för Litauens statliga språkkommission, www.vlkk.lt; uppgifterna strukturerades och anpassades för Termbanken av gruppen för datorlingvistik vid avdelningen för informatikmetodik, som då tillhörde Vilnius universitets institut för matematik och informatik och numera har lagts ned). De flesta av dem är förklarande översättande ordböcker. Numera främjas utarbetandet av just sådana ordböcker. Man undviker översättande termordböcker eftersom det ofta är svårt att bedöma om en term är lämplig när definitioner saknas. I Termbanken läggs också termer som publiceras i rekommendationer från Litauens statliga språkkommission – det rör sig om omkring 10 000 termer. Det är främst växtnamn. Man planerar även att publicera termer från litauiska standarder som har granskats av språkkommissionen.
I takt med att uppgifterna i Termbanken blir fler ökar också antalet användare. Källan blir allt mer känd och man hänvisar allt oftare till den. Under Termbankens första verksamhetsår registrerades drygt 32 000 användarfrågor i systemet3. Därefter ökade antalet frågor snabbt för varje år. År 2012 registrerades redan omkring 700 000 frågor (se tabell 1). Det sammanlagda antalet frågor uppgick till 3 miljoner i februari 2013. För intressets skull kan man också se på antalet frågor under 2012, fördelat per månad (se tabell 2). Som framgår ställdes flest frågor på hösten. Som man kan förvänta sig minskar användningen av Termbanken något på sommaren, men den är fortfarande ganska intensiv.
En genomgång av uppgifterna om frågor i Termbanken under 2012 visar några tendenser. Om man ser till vilket språks ord man söker efter, ligger engelskan främst (se tabell 3). Antalet frågor på detta språk är något större än antalet frågor om litauiska ord – cirka 48 respektive 43 procent av frågorna. Samtidigt framgår att man söker betydligt mindre efter termer på andra språk. I flerspråkiga termordböcker förekommande språk som franska och tyska ligger långt efter engelskan (det första och det andra står för cirka 3 respektive 2 procent av frågorna), och ryskan, som många fortfarande studerar, har bara hälften så många sökningar som latinet (på latin kan man söka efter exempelvis växt- och djurnamn samt anatomiska termer). Antalet frågor på ryska understiger 1 procent. Andra språk är ovanliga i Termbankens källor, och deras ord eftersöks också mycket sällan. Att man oftare söker efter litauiska termernas motsvarigheter än efter litauiska termer bör inte förvåna – det är sannolikt att översättare eller andra personer som ofta använder Termbanken
3 Jag tackar Vytauras Kirna, medarbetare vid avdelningen för informationsteknik och telekommunikation vid Seimas kansli, för att ha tillhandahållit uppgifterna om sökfrågorna.
100
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo
behöver aktuella översättningar. Trots att sökningar efter engelska ord dominerar finns bara ett engelskt ord med bland de tio ord som söktes oftast under 2012: input (se tabell 4). De ord som söktes oftast var informacija och duomenys (909 respektive 707 gånger).
Tabell 1. Antalet frågor i Termbanken per år
2005 | 32 487 | 2008 | 233 940 | 2011 | 601 803; 2006 | 59 386 | 2009 | 521 984 | 2012 | 699 791; 2007 | 143 287 | 2010 | 581 513
Tabell 2. Antalet frågor i Termbanken under 2012, per månad
Januari | 55 739 | Maj | 62 747 | September | 57 971; Februari | 59 877 | Juni | 57 275 | Oktober | 71 340; Mars | 64 654 | Juli | 45 714 | November | 73 270; April | 54 926 | Augusti | 42 500 | December | 53 778
Tabell 3. Antalet frågor i Termbanken under 2012, per språk
Engelska | 337 670 | Latin | 10 741 | Portugisiska | 488; Litauiska | 298 619 | Ryska | 5 283 | Polska | 66; Franska | 23 172 | Spanska | 5 254 | Lettiska | 40; Tyska | 15 730 | Italienska | 2 728
Tabell 4. De mest eftersökta orden i Termbanken under 2012 (antal frågor)
informacija | 909 | įrenginys | 177 | input | 147; duomenys | 707 | įmonė | 156 | duomuo | 142; žinios | 498 | paskola | 155; lizingas | 226 | failas | 148
Söksystemet gör det möjligt att söka inte bara bland termers, synonymers eller motsvarigheters fält, utan också i andra delar av termartikeln. Användarna utnyttjar denna möjlighet sällan – år 2012 i andra delar av termartikeln (de
Terminologija | 2013 | 20
101
(omfattar definitioner och källtitlar) söktes 7 905 gånger, vilket endast motsvarar ungefär 1% av alla sökningar. Systemet gör det också möjligt att söka efter termer inom ett visst ämnesområde (det kan till exempel vara praktiskt att välja ett sådant när sökresultatet är alltför omfattande), men användarna vill oftast se termer från alla ämnesområden. Ett ämnesområde angavs endast i 11 482 sökningar (mindre än 2%). När ett ämnesområde väljs är det oftast švietimas ir mokslas. Valet kan uppenbarligen förklaras av att olika termordböcker oftast läggs in i Termbanken inom detta ämnesområde. Termernas status anges också sällan i sökningar (termer med enbart godkänd status söktes 4 814 gånger, rekommenderade termer 1 891 gånger och icke rekommenderade termer 431 gånger; samtliga dessa sökningar utgör bara 1%); oftast anges ingen status. Antagligen vill man antingen se så varierande uppgifter som möjligt eller försöker spara tid genom att välja så få parametrar som möjligt. För övrigt innehåller sökfältet oftast (64% av sökningarna år 2012) fler än 9 bokstäver. Sökningar med 8 respektive 9 bokstäver utgör tillsammans 15%, och ju färre bokstäver, desto ovanligare är sökningarna. Intressant nog är ungefär 56% av sökningarna under det undersökta året inställda på att inte visa accentuerade bokstäver. En möjlig orsak är att vissa webbläsare visar accentuerade bokstäver felaktigt (systemet är anpassat för webbläsaren Internet Explorer; för användare av andra webbläsare rekommenderas att installera typsnittet Palemono). Det är sannolikt att anställda vid Europeiska unionens institutioner ofta föredrar att se termer utan accenttecken, eftersom stränga säkerhetskrav gör det svårt för dem att installera ytterligare typsnitt. Det kan finnas andra orsaker också – ord utan accenttecken är lättare att läsa och enklare att kopiera. Sammantaget kan man anta att den etablerade uppfattningen att litauiska termer i termordböcker ska vara försedda med accenttecken inte är särskilt viktig för många av ordböckernas läsare, även om det ökar ordbokens terminografiska värde.
Tabell 5. Antal termartiklar med godkända termer som lämnats in av institutioner
Litauens jordbruksministerium
2 907
Litauens finansministerium
1 235
Litauens miljöministerium
953
Statens läkemedelskontrolltjänst under Litauens hälsovårdsministerium
454
Polisdepartementet under Litauens inrikesministerium
342
Litauens justitieministerium
316
102
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo
Litauens ministerium för ekonomi
290
Litauens statliga livsmedels- och veterinärtjänst
289
Litauens kommunikationsministerium
259
Litauens energiministerium
252
Litauens inrikesministerium
248
Litauens försvarsministerium
244
Litauens hälsoministerium
194
Litauens parlament
141
Litauens bank
110
Statistikdepartementet under Litauens regering
106
Brand- och räddningsdepartementet under inrikesministeriet
90
Litauens kulturministerium
74
Litauens utbildnings- och vetenskapsministerium
73
Litauens kommunikationsregleringsmyndighet
66
Litauens social- och arbetsministerium
54
Litauens utrikesministerium
53
Litauens republikanska värdepapperskommission
50
Litauens republikanska försäkringstillsynskommission
47
Statens inspektion för kärnenergisäkerhet
41
Litauens radio- och tv-kommission
40
Litauens republikanska tjänst för särskilda utredningar
23
Gränsbevakningstjänsten vid Litauens inrikesministerium
21
Kommittén för utveckling av informationssamhället vid kommunikationsministeriet
18
Litauens chefsarkivaries tjänst
17
Statens dataskyddsinspektion
17
Departementet för nationella minoriteter och utlandsbosatta vid Litauens republikanska regering
15
Tjänsten för utredning av finansiella brott vid inrikesministeriet
10
Statsministerns kansli
6
Departementet för fysisk fostran och idrott vid Litauens republikanska regering
1
Terminologija | 2013 | 20
103
Eftersom Terminologibankens främsta och viktigaste syfte är att förvalta terminologin i rättsakter är det ändamålsenligt att särskilt se närmare på termer med statusen aprobuotas (som nämnts tilldelas denna status endast termer i rättsakter). I september 2013 fanns det sammanlagt 9 056 sådana termposter i banken. Antalet termposter som behandlats av terminologins underkommission är i själva verket större, eftersom en del termposter inte skickades tillbaka efter korrigering enligt synpunkterna eller korrigerades otillräckligt, och det därför beslutades att inte lägga fram dem för godkännande. Termerna lämnades in av 35 institutioner. Den första samlingen termposter som lämnades in till Terminologibanken behandlades av terminologins underkommission nästan ett år efter att lagen om Terminologibanken hade antagits (18 november 2004). Den första institutionen som lämnade in termer var Statens livsmedels- och veterinärmyndighet. En del institutioner har lämnat in bara en eller några få samlingar termposter, medan andra arbetar betydligt mer aktivt (se tabell 5). Ända sedan arbetet med att skapa Terminologibanken inleddes har jordbruksministeriets terminologikommission varit den mest aktiva; antalet godkända termposter som den lämnat in närmar sig snabbt 3 000. Även terminologikommissionerna vid finansministeriet och miljöministeriet arbetar aktivt (den förstnämnda har lämnat in omkring 1 200 termer och den sistnämnda omkring 1 000). En stor del av de godkända termerna kommer alltså från jordbruks-, finans- och miljöområdena. I Terminologibanken omfattar det breda område som jordbruksministeriet ansvarar för jordbruk, fiske och livsmedel; det innefattar termer inom markförvaltning, jordreform, jordbruksekonomi och jordbrukspolitik, liksom livsmedel, foderproduktion och handel, växtodling, trädgårdsodling, djurhållning, fjäderfäuppfödning, fiske med mera (a). Finansministeriet lämnar in termer inom revision, budget, bokföring och finansiell rapportering, försäkring, finans- och finanspolitik, beskattning, förvaltning och kontroll av ekonomiskt stöd samt värdering av egendom, liksom termer för värdepapper, finansiella instrument, företag för kollektiva investeringar och så vidare (b). Miljöministeriet ansvarar för termer inom miljöskydd, miljökonsekvensbedömning, naturresurser, skogsbruk, grönområden, geologi, hydrometeorologi, fysisk planering, byggande och så vidare (c). Exempel på termer från dessa institutioner som har godkänts:
a) genetisk erosion hos populationer av olje- och fiberväxter, organisation för olivodling, smaksatt tjärprodukt, bakteriellt gödselmedel, genetisk linje av honungsbin, bioetanolproduktionsanläggning, andel av potatisstärkelsekvoten, defekt prov, dehydratiserad fruktjuice, rastfålla, gränströskel för retande ämne, genealogisk linje av husdjur, kontroll av gnagare, främmande beståndsdelar i spannmål, kontrollintyg för ekologiska produkter som förs in i Europeiska gemenskapen, vasslesmör, etablering av unga jordbrukare, expert på bedömning av sensoriska egenskaper, kaseinat,
104
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo
avfall från konfektyrindustrin, kontrollblandat jordskifte, kooperativ, mycket svagt öl, registerbok för licensierat lager, marmelad, invasion av mikroorganismer, blandning av skogssvamp, naturlig äng, parti frysta nötköttsprodukter som importerats enligt tullkvot, ersättningsbagge, grisningsbox, fjädermjöl, eftersmak, industriell inulinsirap, stödberättigad pilotstrategi för integrerad produktion, travhäst, rågkli, bortskaffande av animaliska biprodukter, självgående skördetröska, fröbollar, ympkvist, recirkulation av flytgödsel, somatiska celler, vin av frukt och/eller bär framställt med särskild teknik, speltbakverk, färskt fjäderfäkött, utsläppande av färsk frukt och färska grönsaker på marknaden, trippelhybrid, tomt foderprov, sluten vattenbruksanläggning, renrasigt avelsdjur, stödprogram för vin, halt av tarmbakterier, andelsägare i jordbruksbolag, fiskodling, användare av fiskresurser;
b) offentlig tillsyn över auktoriserade revisorer och revisionsföretag, avsättning, omvänt återköpsavtal, banderoll, bolagsfilial, biologisk tillgång, budgetdisciplin, yrkesetisk kod för revisorer, felfrekvens för redovisade stödberättigande utgifter, hög försäkringsrisk, bidrag till företag, finanskris, överträdelse utan ekonomisk påverkan, finansiellt instrument för ingenjörskonst, fiskal agent, funktionell anslagsklassificering, långsiktig antiinflationär budgetpolitik, avgångsvederlag till anställd, anskaffnings- eller tillverkningskostnad, åtaganden gentemot investerare, metod för särskilt fastighetsvärde, förvaltare av holdingfond, kupongperiod för en statsobligation utgiven av Republiken Litauens regering, likvärdig finansiell säkerhet, massvärdering av egendom, nyttjandeperiod, indirekt avgörande inflytande över ett företag, nyttjanderätt, ansökan om finansiering av ett projekt som medfinansieras med medel från Europeiska unionens fonder, optionspremie, dotterföretag, moderföretag, penningöverföring, marknadspris för en vara eller tjänst, uppföljning efter internrevision, captiveförsäkrings- eller återförsäkringsföretag, strukturell indikator för den offentliga sektorns saldo, delprojekt inom ett stödprogram, autogiro, utländska borgenärer, valutaväxlingskontor, statlig garanti för en garantiorganisation, helt decentraliserat genomförandesystem för PHARE-programmet och instrumentet för utveckling av institutioner under övergångsperioden;
stenfördämning, stängning av geologiskt koldioxidlager, tätskärm, åtgärder för återställande av miljön, auktoriserad arkitekt, dumpning av avfall till havs, växtplats, utsläppande av kemikalier och preparat på marknaden, flerbostadshus, stor risk vid geologisk lagring av koldioxid, jordskiva, bedömning av dos (koncentration) och respons (förändring), insjöfälla för fisk, fotoabrasion, säkerhetskontroll av genetiskt modifierad organism eller produkt, strikt skyddad art, hydrometeorologisk prognos,
Terminologija | 2013 | 20
105
enskild avloppshantering, inert avfall, infrastrukturutvecklingsplan, gruvindustri, klint, administration av tillhandahållandet av kommunala avfallshanteringstjänster, kustförvaltning, krematorieverksamhet, fri gallring av skog genom selektiv avverkning, rester från fartygslast, meristem, nya kemiska ämnen, negativ miljöpåverkan, förpackningsanvändare, vindskydd, polymerfamilj, preliminär ekogeologisk undersökning, återintroduktion, seismisk övervakning, planta, växthusgaser, observationsborrhål, takränna, berörd allmänhet, projekt för ren utveckling, föroreningskälla, terrass, ultraviolett solstrålning, urban miljö, gräsmatta, planteringsplats.
Alla övriga ministerier har tillsammans bidragit med knappt mer än 2 000 godkända termer. Bland de institutioner som lyder under ministerierna arbetar Statens läkemedelskontrollmyndighet vid hälsoministeriet ansvarsfullt och produktivt. Nästan femhundra läkemedelstermer har redan godkänts i Terminologibanken. Det rör sig främst om benämningar på läkemedelsformer, administreringssätt, hjälpmedel med mera, till exempel: ampull, applikator, öronpinne, behållare med manipulationsskydd, dunk, munsköljmedel, tandkräm, tandgel, doseringsventil, läkemedelsform, gurgelmedel (tablett till lösning), cervikalkanalgel, indränkt tampong, implantering, implanterbar matris, injektionsvätska, lösning, i cylinderampull, jontofores, munstycke, koncentrat och lösningsmedel till injektions- eller infusionsvätska, kräm, kryogena medicinska gaser, intrastenal administrering, intradiskal administrering, spatel, pulver och vätska till injektions- eller hudpricktestlösning, pulver till blåssköljvätska, granulat med förlängd frisättning i dospåse, peritonealdialysvätska, magsaftresistent hård kapsel, transdermal spray, lösning, förslutning, appliceras på det skadade området, administrering i bakre episklerala rummet, oral administrering, buckalfilm. Även polisavdelningen vid inrikesministeriet har lämnat in ett relativt stort antal termer (över 300). Dessa är termer inom polisverksamhetens administration, operativ verksamhet, kriminalteknik, trafiksäkerhetsövervakning och andra områden med anknytning till allmän säkerhet, till exempel: agentmetod, veteranmotorfordon, inbrottslarm, ballistisk undersökning, daktyloskopikort, partiell kroppsvisitation, högsta tillåtna fordonsmassa, trafikbegränsning, elektronisk underrättelseinhämtning, motorväg, efterlyst person, inbrottsverktyg, vägren, kuapo donoras, skolbuss, polis med ansvar för ungdomsärenden, oavbruten kortegemarsch, förebyggande av situationer med brott och andra lagöverträdelser, officiell varning, bakhåll, spårmikrorelief, arrestcell på polisstation, polisens stridsutbildning, hemligt operativt förhör, specialiserad polisenhet, tjänstehund, polygrafundersökning.
106 Alvydas Umbrasas Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo
Det rekommenderas att de termer som lämnas in för godkännande förses med motsvarigheter på de mest aktuella främmande språken. Institutionerna avgör själva om de ska ange motsvarigheter. Av 9 056 termposter saknar 2 674 poster motsvarigheter (cirka 30%). Övriga termposter har motsvarigheter på minst ett språk. Som väntat anges engelska motsvarigheter oftast – de förekommer i 6 092 termposter (cirka 67%). Tyska och franska motsvarigheter anges betydligt mer sällan – i 2 938 (cirka 32%) respektive 2 471 (cirka 27%) poster. 1 943 godkända termposter (cirka 21%) har ryska motsvarigheter. Det är möjligt att ange motsvarigheter även på mindre vanliga språk, men de institutioner som lämnar in termer brukar inte göra det. Spanska (33), italienska (26), latinska (11), polska (9) och lettiska (7) motsvarigheter förekommer endast i enstaka poster. Eftersom termer, som nämnts, ofta söks med hjälp av engelska motsvarigheter, bör institutionerna ägna dessa större uppmärksamhet. Målet bör vara att så sällan som möjligt lämna in termposter utan motsvarigheter. Just med hjälp av motsvarigheterna går det att koppla samman terminologin i Europeiska unionens och Litauens rättsakter. Termposter utan motsvarigheter kan helt enkelt vara omöjliga för översättare vid Europeiska unionens institutioner att hitta.
En separat fråga gäller valet av motsvarigheter och deras precision. Terminologins underkommitté bedömer i regel inte motsvarigheternas kvalitet (endast de litauiska termerna bedöms, även om tvivelaktiga motsvarigheter också uppmärksammas); ansvaret ligger hos dem som lämnar in termerna. Motsvarigheterna till godkända termer hämtas ofta från Europeiska unionens dokument, och man använder också terminologiska ordböcker. Ibland märker man att omfattningen inte alltid stämmer överens. Exempelvis godkändes termer från en litauisk rättsakt: traktorių ar variklių pateikimas rinkai ”utsläppande på marknaden av traktorer eller motorer”, žemės ūkio techninės priemonės ar variklio eksploatavimo pradžia ”datum för första ibruktagande av en jordbruksteknisk anordning eller motor som monterats och anpassats av tillverkaren eller en tredje part som denne utsett, vilket avses vara dagen för registrering eller utsläppande på marknaden” (utkast till ändring av Republiken Litauens jordbruksministers förordning ”Om ändring av jordbruksministerns förordning nr 3D–171 av den 1 mars 2011 ’Om ändring av jordbruksministerns förordning nr 3D–685 av den 29 december 2004 ’Om godkännande av regler för bedömning av överensstämmelse för jordbruks- och skogsbrukstraktorer, släpvagnar till dessa och dragna maskiner’’”). De angivna motsvarigheterna är i tur och ordning: eng. placing on the market, ty. Inverkehrbringen, fr. mise sur le marché och eng. entry into service, ty. Inbetriebnahme, fr. mise en service. Som synes är motsvarigheterna mer generella, eftersom de hämtats från det direktiv på grundval av vilket
Terminologija | 2013 | 20
107
den litauiska rättsakten utarbetas. Även i direktivets litauiska översättning är termerna korta: ”pateikimas rinkai – första tillhandahållandet av en traktor eller motor på marknaden”; ”pradėjimas eksploatuoti – första gången en traktor eller motor används för avsett ändamål inom unionen. Datumet för ibruktagande anses vara registreringsdatumet eller, i förekommande fall, datumet för utsläppande på marknaden” (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/72/EU av den 14 september 2011 om ändring av direktiv 2000/25/EG vad gäller traktorer som släpps ut på marknaden enligt flexibilitetssystemet). Vid Terminologins underkommittés möten, då termerna i Terminbanken behandlas och bearbetas, försöker man så långt som möjligt anpassa termerna till definitionerna. Följden av denna anpassning är ofta att termerna preciseras (och förlängs). Generellt sett finns det i rättsakter en tendens att, för korthetens skull, definiera kortformer av termer eller rentav närbesläktade termer i stället för specifika termer. Ända sedan arbetet med Terminbanken inleddes har man försökt motverka sådana förslag (även om det förekommer fall där termerna inte går att precisera). Frågor om hur termer och definitioner i rättsakter ska förstås förtjänar en separat undersökning. Erfarenheten visar att termer och definitioner i rättsakter (ibland är det kanske inte ens korrekt att kalla dem definitioner; de är snarare förklaringar) inte alltid har samma utformning som vetenskapliga termer och definitioner, inte minst eftersom syftet med att ange definitioner inom vetenskap respektive i rättsakter inte är helt detsamma. Inom vetenskapen försöker man vanligen ange en generaliserad definition, medan termer i rättsakter ofta definieras enbart med hänsyn till den aktuella rättsaktens sammanhang. När Terminologins underkommitté lämnar synpunkter eftersträvar den att både termen i rättsakten och dess definition ska vara så tydliga som möjligt även utan sammanhang, så att termen vid behov kan användas också i en annan rättsakt.
Under de första åren av arbetet med Terminbanken, då den största uppmärksamheten ägnades åt att inventera terminologin i gällande rättsakter, behövde man ganska ofta lägga till kommentarer i termposter om att en term i den angivna rättsakten borde ersättas med en annan, att den hade preciserats och/eller att dess definition hade preciserats eller redigerats. Sådana kommentarer förekommer ibland även i dag när termer i redan gällande rättsakter behandlas. Kommentarer om ändringar av termer och/eller definitioner finns i en femtedel av de godkända termposterna (över 1 800). Det händer visserligen att de som utarbetar termposter ändrar termer eller definitioner i banken utan att lägga till kommentarer; det angivna antalet kan alltså vara något högre. Tabell 6 visar exempel på hur vissa inventerade termer i rättsakter ändrades (många av de angivna definitionerna redigerades och preciserades också). Förhållandet mellan termerna i dokumenten och de godkända termerna varierar. Man kan se strävanden att ersätta lånord med litauiska uttryck (t.ex. anosmija → kvapo nejutimas, kriokonservuota
108
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo
sperma → užšaldyta sperma), språkliga fel eller andra språkliga brister rättades (t.ex. ikišauktinio amžiaus jaunuolis → ikišaukiamojo amžiaus jaunuolis, mėgėjiško sodo teritorija → mėgėjų sodo teritorija), termerna förbättrades med hänsyn till betydelsen hos de ord som ingår i dem (t.ex. dvigubas sandėliavimo liudijimas → dvidalis sandėliavimo liudijimas, pažeisti grūdai → sugedę grūdai), ibland rättades logiska fel (t.ex. ultrau aukštos temperatūros pienas → ultr aukšta temperatūra apdorotas pienas), och vissa principer för termbildning följdes (t.ex. spermatozoidų judrumas → spermatozoidų judris). Termer ändras alltid med hänsyn till det innehåll som anges i definitionen och med målet att uppnå saklig precision (t.ex. nendrių cukrus → cukranendrių cukrus, tarpveislinis hibridas → hibridinė veislė, žemdirbystės drėkinimo laukai → skystųjų organinių trąšų išlaistymo laukas); dessutom lägger man ganska ofta till ord i termen så att den inte blir för vid i förhållande till definitionen (t.ex. gamintojas → civilinių pirotechnikos priemonių gamintojas). Det förekommer också ändringar där termens form förändras mycket lite, exempelvis genom att en bestämd form införs med hänsyn till innehållet eller, tvärtom, att den bestämda formen tas bort (audituojamasis subjektas → audituojamas subjektas, bulgariškas rūgpienis → bulgariškasis rūgpienis); ibland ändras ordföljden helt enkelt för att uttrycket ska flyta bättre (t.ex. neturintys gyvenamosios vietos asmenys → gyvenamosios vietos neturintis asmuo). Det sista exemplet visar att även numerus har ändrats – om möjligt, och om det inte rör sig om ett kollektivt begrepp, försöker man ange termer i singular.
Tabell 6. Godkända termer som inte överensstämmer med termerna i källorna (exempel)
Godkänd
Förekommer i källan
Definition
Källa
reviderat objekt
revisionsobjekt
En offentlig juridisk person, dess avdelning eller avdelningar, en offentlig juridisk person som är underställd den och/eller hänförs till dess förvaltningsområde, vilka är föremål för internrevision.
Republiken Litauens finansministers förordning nr 1K-175 av den 31 maj 2010 ”Om ändring av finansministerns förordning nr 1K-117 av den 2 maj 2003 ’Om godkännande av en modell för internrevisionsmetodik, yrkesetiska regler för internrevisorer och riktlinjer för analys av bedömningen av behovet av internrevision’” (Žin., 2010, nr 64–3169)
Terminologija | 2013 | 20
109
Godkänd
Förekommer i källan
Definition
Källa
bulgarisk surmjölk
bulgarisk surmjölk
Surmjölk som framställs genom syrning av mjölk med rena kulturer av mjölksyrastreptokocker och bulgariska mjölksyrastavbakterier (Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus).
Republiken Litauens jordbruksministers förordning nr 3D-165 av den 17 april 2003 ”Om godkännande av metoder för sensorisk analys” (Žin., 2003, nr 60-2733)
tillverkare av civil pyroteknisk utrustning
tillverkare
en juridisk person registrerad i Republiken Litauen eller en filial till en utländsk juridisk person som har en licens för tillverkning av civil pyroteknisk utrustning, utfärdad i enlighet med Republiken Litauens rättsakter.
Lag om ändring av Republiken Litauens lag om kontroll av omsättningen av civil pyroteknisk utrustning (Žin., 2002, nr 62-2496; 2004, nr 53-1790)
rörsocker
rörsocker
Kristallin disackarid som framställs genom extraktion av sockerrör.
Republiken Litauens jordbruksministers förordning nr 3D-597 av den 3 november 2004 ”Om godkännande av regler för utsläppande av foderråvaror på marknaden” (Žin., 2004, nr 163-5961)
tvådelat lagerbevis
dubbelt lagerbevis
En äganderättshandling som består av två delar – ett lagerbevis och ett pantbevis – och som ger rätt att förfoga över de varor som förvaras i lagret.
Republiken Litauens lag om licensierade lager och lagerhandlingar (Žin., 2002, Nr. 74-3139)
person utan bostadsort
personer utan bostadsort
En person som saknar bostad eller som av objektiva skäl inte kan anmäla sin bostadsort i den ordning som föreskrivs i lag.
Lietuvos Respublikos gyvenamosios vietos deklaravimo įstatymas (Žin., 1998, Nr. 66-1910; 2004, Nr. 80-2834)
1 1 0
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo
Godkänd
Finns i källan
Definition
Källa
hybridsort
sortkorsningshybrid
Första generationen, godkänd av förädlaren och framtagen genom att korsa plantor som odlats från elitfrö av två korsbefruktande sorter.
Republiken Litauens jordbruksministers beslut av den 30 september 2005 nr 3D-464 ”Om ändring av jordbruksministerns beslut av den 29 september 2000 nr 274 ”Om obligatoriska kvalitetskrav för spannmålsutsäde”” (Žin., 2005, Nr. 118-4280)
ungdom före inkallelseåldern
ung man före värnpliktsåldern
Värnpliktig (man) från 16 till 19 års ålder.
Lietuvos Respublikos karo prievolės įstatymas (Žin., 1996, Nr. 106-2427)
avsaknad av luktsinne
anosmi
Avsaknad av känslighet för luktstimuli. Kan vara fullständig eller partiell, permanent eller tillfällig.
Republiken Litauens jordbruksministers förordning nr 3D-165 av den 17 april 2003 ”Om godkännande av metoder för sensorisk analys” (Žin., 2003, nr 60-2733)
område för en hobbyträdgård
område för en hobbyträdgård
Ett område som avsatts för en trädgårdsodlarförening enligt en markanvändningsplan eller annan fysisk planeringshandling och som i enlighet med rättsakter har delats in i enskilda trädgårdstomter och gemensamt använd mark.
Lietuvos Respublikos sodininkų bendrijų įstatymas (Žin., 2004, Nr. 4-40)
fält för spridning av flytande organiska gödselmedel
jordbruksbevattningsfält
Ett fält avsett för spridning av flytande organiska gödselmedel (flytgödsel, avloppsvatten, flytande organiskt avfall, flytande slam). Spridning sker oberoende av växternas vattenbehov tre eller fler gånger under gödslingssäsongen och/eller med mer än 300 m³/ha (eller t/ha) per år.
Förordning nr D1-367/3D-342 av den 14 juli 2005, utfärdad av Republiken Litauens jordbruksminister och Republiken Litauens miljöminister, ”Om godkännande av miljökrav för hantering av stallgödsel” (Žin., 2005, nr 92-3434)
Terminologija | 2013 | 20
111
Godkänd
Finns i källan
Definition
Källa
spermatozoidernas rörlighet
spermatozoidernas motilitet
Förhållandet mellan antalet rörliga spermatozoider och det totala antalet spermatozoider i den undersökta sperma volymen, beräknat enligt en fastställd metod och uttryckt i poäng eller procent.
Republiken Litauens jordbruksministers förordning nr 3D-550 av den 29 november 2005 ”Om den tekniska föreskriften för metoder för undersökning av sperma från avelstjurar” (Žin., 2005, nr 142-5140)
förstörda spannmålskorn
skadade spannmålskorn
Spannmålskorn som är olämpliga som livsmedel eller foder eftersom de är ruttna, angripna av mjöldagg, bakterier eller av andra orsaker. Som förstörda spannmålskorn betraktas även korn som har överhettats eller skadats genom torkning vid alltför hög temperatur, liksom korn som drabbats av sotbrand och som är fullt mogna och vars skal är gråbruna till svarta och vars tvärsnitt är gulgrått till brunaktigt svart.
Republiken Litauens jordbruksministers förordning nr 3D-471 av den 9 augusti 2004 ”Om godkännande av regler för fastställande av spannmålsföroreningar” (Žin., 2004, nr 126-4542); kommissionens förordning (EU) nr 1272/2009 om fastställande av gemensamma detaljerade regler för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller uppköp och försäljning av jordbruksprodukter genom offentlig intervention
mjölk behandlad vid ultrahög temperatur
ultrahögtemperaturbehandlad mjölk
Drickmjölk som erhålls genom att mjölk upphettas i minst 1 s till en temperatur på minst +135 °C.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung
fryst sperma
kryokonserverad sperma
Sperma som i enlighet med tekniska krav successivt har spätts ut, förpackats, kylts och frysts, och som förvaras i flytande kväve.
Lietuvos Respublikos žemės ūkio ministro 2005 m. lapkričio 29 d. įsakymas Nr. 3D-550 „Dėl Veislinių bulių spermos tyrimo metodų techninio reglamento“ (Žin., 2005, Nr. 142-5140)
Kriterierna för terminers precision och korthet är ibland svåra att förena, men precision ges ändå företräde. Alla 9 056 godkända ter-
112
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo
mer analyserades efter antalet ord4, med det redan från början antagandet att de flesta termer är sammansatta. Analysen visade (se tabell 7) att termer med ett ord, räknat efter frekvens, kommer på fjärde plats – de är 925 (cirka 10%). Tvåords termer dominerar – de utgör en tredjedel – (2 927, cirka 32%), och det finns också jämförelsevis många – en fjärdedel – treords termer (2 160, cirka 24%), medan fyrords termer är märkbart färre – 1 329 (cirka 15%). Därefter framträder en tydlig tendens: ju fler ord en term består av, desto färre sådana termer finns det. Antalet femords termer är fortfarande jämförelsevis stort (719, cirka 8%), medan sexords termer bara är 385 (cirka 4%). Termer med sju eller fler beståndsdelar uppgår sammanlagt till 611 (cirka 7%). Det finns inga strikta kriterier för hur många ord en term ska innehålla för att kallas flerordsterm. Artikelförfattaren har kallat termer med fyra eller fler beståndsdelar för flerordstermer (Umbrasas 2010: 211), medan termer med redan tre beståndsdelar i andra arbeten kallas flerordstermer (Džežulskienė 2010: 18; Babickienė 2012: 60). Om vi håller fast vid den senare ståndpunkten är mer än hälften av de godkända termerna (5 204, cirka 57%) flerordstermer.
Tabell 7. Antal godkända termer efter antalet ord som ingår i dem (översta raden)
2 | 3 | 4 | 1 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 18 2 927 | 2 160 | 1 329 | 925 | 719 | 385 | 265 | 142 | 86 | 53 | 35 | 12 | 6 | 6 | 3 | 2 | 1
De redovisade siffrorna visar att det oftast är artspecifika begrepp som definieras i rättsakter. Å andra sidan innehåller tabell 7 ganska oväntade uppgifter – vissa termer är mycket långa. Den längsta godkända termen består av hela 18 ord – icke-formell fortbildningsprogram för jordbrukare, skogsägare, medlemmar i lokala aktionsgrupper, andra landsbygdsinvånare och deras rådgivare ”Ett dokument där teoretiska och praktiska utbildningsämnen som behövs för att förvärva yrkeskunskaper för vissa jordbrukare, skogsägare, medlemmar i lokala aktionsgrupper, andra landsbygdsinvånare och deras rådgivare redovisas systematiskt” (Lietuvos Respublikos žemės ūkio ministro 2010 m. lap-
4Till skillnad från i vår traditionella terminologi räknas här funktionsord som separata beståndsdelar. I datorteknikens tidevarv är ett formellt avgränsningskriterium mer praktiskt och sannolikt mer framtidsinriktat. För övrigt tar den internationella terminologistandarden inte heller hänsyn till ordens funktion i termen – kriteriet för en sammansatt term (eng. multiword term) är formellt: ”en term som består av mer än en teckensträng” (LST ISO 1087-2:2005: 4).
Terminologija | 2013 | 20
113
förordning nr 3D-1035 av den 26 december ”Om ändring av jordbruksministerns förordning nr 3D–132 av den 26 februari 2009 ”Om utarbetande av program för icke-formell fortlöpande yrkesutbildning för jordbrukare, skogsägare, medlemmar i lokala aktionsgrupper, andra landsbygdsbor och deras rådgivare samt om upphävande av jordbruksministerns förordning nr 241 av den 12 juli 2001” (Žin., 2010, Nr. 141–7220)). Både stavningen (med liten begynnelsebokstav) och dokumentets sammanhang (där termen också förekommer i pluralform) visar att detta inte är ett programnamn, utan att en typ avses. Det är förståeligt att en så lång term (det är till och med svårt att kalla den en term) är opraktisk att använda. Därför har en kortform utbildningsprogram skapats i dokumentet, men enligt den angivna definitionen kan den inte fungera som term eftersom den är alltför vid. I andra rättsakter har fler relaterade termer godkänts: utbildningsprogram för traktorförare, program för icke-formell fortlöpande yrkesutbildning för jordbrukare, utbildningsprogram för personer som bedriver verksamhet inom jord- och skogsbruk. Definitionerna anger särskilda preciseringar, utifrån vilka begreppen skiljs från ett enkelt utbildningsprogram. För övrigt finns ingen sådan godkänd term, men den kan hittas i termordböcker. Där anges de mest allmänna kännetecknen: ”En strukturerad och sammanhängande beskrivning av de teoretiska och praktiska lärandeelement som säkerställer en viss utbildning och/eller kvalifikation eller kompetens. Det kan vara ett utbildningsprogram inom en viss inriktning, specialitet, yrkesgren, undervisningsämne, modul osv. En rekommenderad programstruktur omfattar en beskrivning av lärandemålen (eftersträvade kompetenser inom yrkesutbildning), innehållet och metoderna, en redogörelse för särskilda lärandeförhållanden, en förteckning över läroböcker och annat läromaterial, en beskrivning av parametrarna för bedömning av måluppfyllelsen osv.” (AKSTŽ 2008).
Exempel på termer med tio eller fler led presenteras i tabell 8. Orsaken till att dessa och andra liknande termer uppstår är strävan efter precision och en önskan att så väl som möjligt återge begreppets innehåll. Sådana termer balanserar naturligtvis redan på gränsen till definitioner; ibland är informationen i definitionen bara något mer utförlig. Förekomsten av långa, beskrivande termer beror på rättsakternas begreppsliga särart. Med utgångspunkt i definitionerna är korta termer knappast möjliga.
Som redan nämnts finns det i rättsakter ofta en tendens att använda mer allmänna termer, i praktiken endast kortformer av termerna (utan att ens ange den långa formen), trots att de enligt definitionerna skulle kunna vara mer specifika. Termen väljs som en konventionell beteckning som inte uttrycker de mer detaljerade kännetecknen; uppmärksamheten riktas enbart mot definitionen. Här spelar bekvämlighetskriteriet stor roll,
114
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo
men hur ska då förhållandet mellan term och definition bedömas ur terminologisk synvinkel? Man behöver uppenbarligen söka en kompromiss mellan kraven på precision och korthet.
Tabell 8. Godkända termer med flest led (exempel)
Term (antal ord)
Definition
Källa
fordon som omfattas av obligatorisk ansvarsförsäkring för fordonsägare
10
Fordon för vilket ett avtal om obligatorisk ansvarsförsäkring för fordonsägare gäller, eller ett annat försäkringsavtal som uppfyller kraven i Republiken Litauens lag om obligatorisk ansvarsförsäkring för fordonsägare.
Lag om ändring av Republiken Litauens lag om obligatorisk ansvarsförsäkring för fordonsägare (Žin., 2007, Nr. 61-2340)
genomsnittligt detaljhandelspris på en jordbruks- eller livsmedelsprodukt i butiker på landsbygden
11
Det genomsnittliga värdet under en viss period av priset på en utvald jordbruks- eller livsmedelsprodukt, beräknat som det aritmetiska medelvärdet av de genomsnittliga priserna på samma eller liknande jordbruks- eller livsmedelsprodukter som registrerats i representativa butiker på landsbygden.
Utkast till jordbruksministerns förordning ”Om ändring av jordbruksministerns förordning nr 3D-941 av den 27 december 2011 ”Om godkännande av regler för undersökning av detaljhandelspriser på jordbruks- och livsmedelsprodukter på marknader och i butiker på landsbygden”
mottagare av stöd inom ramen för PHARE-programmet och/eller instrumentet för utveckling av institutioner under övergångsperioden
12
Ministerium, annan statlig institution eller myndighet som får ekonomiskt stöd inom ramen för PHARE-programmet och/eller instrumentet för utveckling av institutioner under övergångsperioden.
Utkast till beslut av Republiken Litauens finansminister ”Om ändring av beslut nr 1K-043 av Republiken Litauens finansminister av den 6 februari 2004 ’Om godkännande av handboken för samordning av PHARE-programmet och instrumentet för övergångsperiodens institutionsuppbyggnad vid avdelningen för förvaltning av Europeiska unionens program vid Republiken Litauens finansministerium’”
Terminologija | 2013 | 20
115
Term (antal ord)
Definition
Källa
Avsändare av dokument och/eller meddelanden som skickas via det nationella systemet för distribution av elektroniska dokument och meddelanden
13
Juridisk eller fysisk person som skickar elektroniska dokument och/eller meddelanden via det nationella systemet för distribution av elektroniska dokument och meddelanden.
Republiken Litauens kommunikationsministers beslut nr 3-617 av den 15 oktober 2010 ”Om godkännande av programmet för inrättande av ett system för distribution av elektroniska meddelanden och elektroniska dokument till fysiska och juridiska personer via det allmänna postnätet samt planen för dess genomförandeåtgärder”
Element i infrastrukturen för dricksvattenförsörjning och avloppsvattenhantering som är farliga för människors hälsa och/eller miljön
14
Element i infrastrukturen för vattenförsörjning och avloppsvattenhantering (t.ex. en pumpstation) som på grund av den energi som lagras i dem och de processer som äger rum där kan utgöra en fara för människors liv och hälsa, miljön eller egendom.
Utkast till lag om ändring och komplettering av Republiken Litauens lag om försörjning med dricksvatten och avloppsvattenhantering
Producentorganisationers självständiga intervention genom att ta bort fiskeriprodukter från marknaden eller lägga dem i lager
15
Interventionsåtgärd där de produkter som anges i bilaga IV till rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 inte säljs till ett pris som är lägre än det pris för återtagande från marknaden som producentorganisationen fastställt i enlighet med artikel 24 i rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999, utan i stället tas bort från marknaden eller stabiliseras eller konserveras.
Utkast till beslut av Republiken Litauens jordbruksminister ”Om ändring av beslut nr 3D-52 av Republiken Litauens jordbruksminister av den 1 februari 2005 ’Om godkännande av reglerna för tillämpning av interventionsåtgärder för reglering av marknaden för fiskeriprodukter’”
Lösa kulturföremål eller andra kulturföremål som olagligen förts ut från Republiken Litauens eller en främmande stats territorium
16
Lösa kulturföremål eller andra kulturföremål som förts ut i strid med Republiken Litauens eller en främmande stats rättsakter om skydd för lösa kulturföremål eller andra kulturföremål, eller som inte har återförts till Republiken Litauen eller den främmande staten efter att den tillåtna tillfälliga utförselperioden löpt ut, eller som förts ut i strid med andra lagstadgade krav.
Lietuvos Respublikos kilnojamųjų kultūros vertybių apsaugos įstatymas (Žin., 1996, Nr.14-352; 2008, Nr. 81-3183)
116
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo
I terminologiska ordböcker är mycket långa termer ytterst sällsynta, men man kan inte säga att sådana termer inte förekommer där. Längden på termer i godkända rättsakter skiljer sig dock tydligt från längden på termer i terminologiska ordböcker. Om vi jämförde de undersökta termgruppernas fördelning efter antal ord med fördelningen efter antal ord i ordbokstermerna som publiceras i Termin yne, som nämndes i början av artikeln, skulle vi se en tydlig skillnad. De längsta godkända termerna (med fem eller fler ord) utgör cirka 19%, medan sådana termer i Terminynos5 ordböcker endast utgör omkring 1%. Den längsta av dem består av 12 ord, till exempel: maskin med slutet luftkylningssystem och separat driven extern fläkt (11 ord), maskin med slutet luftkylningssystem och extern fläkt på maskinaxeln (12 ord), enfasig kommutatormotor med seriemagnetisering och kortsluten kompensationslindning (10 ord) (ETŽ 1999). Som tidigare nämnts utgör enordiga godkända termer omkring 10%, medan artiklar med enordiga termer i de nämnda ordböckerna6 utgör hela en tredjedel – omkring 32%. Tvåordiga termer står för cirka 32% respektive cirka 52%. Relativt många tre- och fyrordiga termer har godkänts (cirka 24% och 15%), medan deras andel i Terminynos ordböcker endast är cirka 12% respektive 3%. Detta är sannolikt en följd av att de godkända termerna preciseras; Terminbanken har bidragit till att termerna i rättsakterna blivit längre.
Terminbanken påverkar, och har utan tvekan redan påverkat, terminologin i rättsakterna. När ett sådant system skapas uppstår möjligheter att enas om hur olika begrepp ska förstås och vilka termer som ska väljas för dem. I olika rättsakter kan samma termer (och begrepp) förklaras något olika. Terminbanken hjälper till att uppmärksamma detta. När termer förs in i banken skapas möjligheter att genom överenskommelse mellan specialister så långt som möjligt harmonisera begreppsuppfattningar och definitioner, eller, efter att skillnaderna mellan begreppen klarlagts, benämna dem olika. Samtidigt behandlas frågorna om behovet av synonymer och urvalet av dem. Specialister från olika institutioner som deltar i Terminologiska underkommitténs möten får kännedom om det terminologiska arbetets särdrag, får värdefulla synpunkter och förbättrar gradvis den terminologiska kvaliteten på rättsakterna. I detta avseende kan man
5 I Termin yne har 298 824 termartiklar samlats från 27 ordböcker. De statistiska uppgifterna har beräknats med hjälp av systemets sökfunktioner.
6 Observera att såväl i denna termdatabas som i Republiken Litauens terminbank redovisas ordbokstermernas betydelser i separata artiklar (detta påverkar statistiken; särskilt enordiga termer har ofta mer än en betydelse). Endast bland termartiklarna för Terminbankens godkända termer förekommer sådana som omfattar mer än en betydelse (ibland används detta för att visa skillnader mellan begrepp i rättsakter).
Terminologija | 2013 | 20 117
säga att Terminbanken indirekt bidrar till terminologisk utbildning av specialister och samhället i stort.
Jämfört med traditionell terminologisk bearbetning, där resultatet av arbetet oftast är terminologiska ordböcker, öppnar Terminbanken andra möjligheter: att snabbt publicera nya termer och vid behov snabbt förbättra och korrigera tidigare publicerade termer. Jämfört med ordböcker erbjuder elektronisk terminologisk bearbetning också helt nya och betydligt större möjligheter att söka efter termer. Standardiseringen av termer i rättsakter medför dock andra svårigheter än bearbetningen av vetenskaplig terminologi och utgivningen av ordböcker. Ordboksförfattare kan, med stöd av egen forskning eller ibland på språkvetarnas uppmaning, ändra tidigare använda termer, benämna nya begrepp, föreslå nybildningar i ordboken och hoppas att specialisterna inom området ska ta dem till sig. Nya termer får ibland fäste, men ibland förblir de livlösa förslag som bara dokumenterats i ordböcker. Så är det inte med termer i rättsakter, särskilt inte i rättsakter på högre nivå, såsom lagar. När de väl har publicerats tas termerna oundvikligen i officiellt bruk och förs därefter in i andra rättsakter, exempelvis genomförandebestämmelser till lagar, och så fortsätter kedjan. Termer kopieras ofta från ett dokument till ett annat, och det är svårt att hejda detta flöde. Specialister vill ofta inte ändra ens dåliga men etablerade termer, särskilt eftersom ett termbyte ibland kan medföra betydande kostnader, inte bara för de institutioner som utarbetar dokumenten utan även för de företag som genomför dem. Ett separat problem är översättningar av Europeiska unionens rättsakter med terminologi av varierande kvalitet, vilken sedan förs över till nationella rättsakter. Att ändra terminologin i dessa översättningar kräver komplicerade förfaranden, och därför är institutionerna ovilliga att göra det. Nästan tio års erfarenhet av att utveckla Terminbanken visar att specialister tar emot förslag om att förbättra terminologin i rättsakter på olika sätt: vissa ser positivt på dem, medan andra redan från början motsätter sig alla ändringar. Trots detta går det i regel att förena de språkliga och ämnesmässiga aspekterna av en termbedömning, även om båda parter ibland måste kompromissa.
Personer som använder Terminbanken föreställer sig ibland felaktigt att banken är som en enda terminologisk ordbok. Så är det inte. Banken är en stor databas som innehåller olika slags material. Förutom godkända termer och termer som publiceras i rekommendationerna från Statliga kommissionen för det litauiska språket förs naturligtvis endast terminologiska ordböcker som granskats av den nämnda kommissionen in i banken, men i en så stor datamängd är variationer oundvikliga. Det händer att olika ordböcker tar upp samma begrepp men definierar dem, och ibland till och med benämner dem, något olika. Det förekommer också motsatt-
118
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo
förhållande – vissa termer och deras definitioner är helt identiska i olika ordböcker. Naturligtvis förekommer det också fel och misstag i terminologiska ordböcker, och många nödvändiga termer saknas helt. De saknas inte därför att språkkommissionen inte har lagt in dem i Terminbanken (som vissa ibland föreställer sig), utan därför att de inte finns i ordböckerna eller andra källor som förs in i Terminbanken. När en användare söker efter en term i Terminbanken får hen alltså inte alltid ett enkelt svar – ibland kan hen behöva välja mellan flera termer och bedöma dem med hänsyn till område, källa, publiceringstidpunkt med mera. Trots sina brister är Terminbanken den mest tillförlitliga, stora och ständigt växande källan till litauiska termer inom olika områden.
SLUTSATSER
1. För 10 år sedan, när Republiken Litauens lag om termbanken antogs, inrättades ett statligt informationssystem för terminologisk förvaltning och en termdatabas började byggas upp. Den är en källa både till rättsakternas terminologi och till vetenskaplig terminologi. Republiken Litauens termbank fungerar i första hand som ett gemensamt system för de statliga institutioner där terminologikommissioner har inrättats. Arbetet med att utveckla den samordnas av Litauens statliga kommission för det litauiska språket, med stöd av nämnda lag och dess genomförandeföreskrifter.
2. Sedan början av 2005, då termer började föras in i termbanken, har den successivt samlat på sig över 210 000 termposter. De flesta kommer från 36 terminologiska ordböcker inom olika områden, men antalet termer i rättsakter som har bedömts språkligt och sakligt ökar stadigt – det finns redan över 9 000 (status godkänd). En tredjedel av de godkända termerna hör till jordbruk, fiske och livsmedel, områden som främst ombesörjs av jordbruksministeriets mest aktiva terminologikommission. 35 institutioner har lämnat in godkända termer, men deras kvantitativa bidrag till termbanken varierar kraftigt.
3. I takt med att uppgifterna i termbanken ökar blir även användarna fler, och termer söks där allt oftare. År 2012 registrerades omkring 700 000 sökningar, och det sammanlagda antalet sökningar sedan banken började byggas upp har redan överstigit 3 miljoner.
4. Sökdata från 2012 visar att litauiska och engelska termer söks oftast, och engelska till och med oftare. Detta är en signal till företrädarna för institutionernas terminologikommissioner att de bör ägna engelska motsvarigheter vederbörlig uppmärksamhet, särskilt eftersom omkring 30% av de godkända termposterna för närvarande
Terminologija | 2013 | 20
119
saknar helt motsvarigheter. Därför kan dessa termer vara svåra för översättare av Europeiska unionens rättsakter att hitta eller att koppla samman med motsvarigheter på andra språk.
5. Analysen av de godkända termerna visade att mer än hälften av dem (omkring 57%) består av tre eller fler ord, och en jämförelsevis stor andel – omkring 7% – till och med av sju eller fler ord. Termer med ett ord utgör endast omkring 10%. Detta visar att artspecifika begrepp ofta definieras i rättsakter. Samtidigt märks strävanden efter största möjliga precision i termerna. Tyvärr är långa termer otympliga, och därför används ofta kortformer av dem i dokument.
6. Termbankens tillkomst bidrar otvivelaktigt till att förbättra kvaliteten på rättsakternas terminologi. Under det första skedet – inventeringen av rättsakternas termer – sågs terminologin i många gällande rättsakter över. I ungefär en femtedel av de godkända termposterna finns anmärkningar om att termen och/eller definitionen i termbanken har ändrats, preciserats, redigerats och så vidare. Detta tas till vara vid utarbetandet av nya versioner av äldre dokument. Nu, när den största uppmärksamheten riktas mot granskningen av termer i förslag till rättsakter, genomförs terminologernas förslag i regel omedelbart i rättsakterna.
7. Även om det förekommer variationer och andra brister är termbanken för närvarande den mest heltäckande och tillförlitliga stora källan till litauiska termer som är fritt tillgänglig på internet. Den kan vara till nytta för forskare, redaktörer, översättare och andra som arbetar med terminologi eller är intresserade av den.
LAGSTIFTNING7
Lietuvos Respublikos terminų banko įstatymas (Žin., 2004, Nr. 7-129).
Statliga kommissionen för det litauiska språket, beslut av den 2 februari 2004 nr N-1 (90) ”Om godkännande av metoden för Republiken Litauens termbank” (Žin., 2004, nr 26-842).
Republiken Litauens regering, beslut av den 12 juli 2004 nr 881 ”Om beviljande av befogenheter för genomförandet av lagen om Republiken Litauens termbank” (Žin., 2004, nr 109-4089).
Republiken Litauens Seimas, beslut av den 14 juni 2005 nr X-245 ”Om årsrapporten för 2004 från Statliga kommissionen för det litauiska språket” (Žin., 2005, nr 78-2811).
Republiken Litauens regering, beslut av den 28 maj 2008 nr 537 ”Om ändring av Republiken Litauens regerings beslut av den 12 juli 2004 nr 881 ”Om beviljande av befogenheter för genomförandet av lagen om Republiken Litauens termbank”” (Žin., 2008, nr 67-2530).
Republiken Litauens Seimas stadga av den 17 september 2009 nr XI-415 ”Om komplettering och ändring av artikel 135 i Seimas stadga” (Žin., 2009, nr 112-4751).
Republiken Litauens regering, beslut av den 17 april 2013 nr 337 ”Om ändring av Republiken Litauens regerings beslut av den 11 augusti 1994 nr 728 ”Om godkännande av arbetsordningen för Republiken Litauens regering”” (Žin., 2013, nr 43-2112).
7 Presenteras i kronologisk ordning.
120 Alvydas Umbrasas │ Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo
LITERATŪRA
AKSTŽ 2008: Aiškinamasis kvalifikacijų sistemos terminų žodynas. Rengėjai R. Gatautis, R. Gudauskas, O. Gurskienė ir kt., Vilnius: Lietuvos darbo rinkos mokymo tarnyba prie Socialinės apsaugos ir darbo ministerijos.
Andžius R., Dagienė V., Meškauskienė S. 2005: Lietuvių kalbos terminų bazės projektavimas ir kūrimas. – Informacijos mokslai 34, 201–207.
Babickienė Z. 2012: Ekonomikos terminų gramatinių ir leksinių variantų sklaida: norma ir realybė. – Specialybės kalba: gramatika ir logika. Mokslinių straipsnių rinkinys, Vilnius: Mykolo Romerio universitetas, 51–64.
Džežulskienė J. 2010: Prepozicinė ir postpozicinė modifikacija: trijųžodžių angliškų ir lietuviškų terminų gretinamoji analizė. – Kalbotyra 62(3), 7–21.
ETŽ 1999: Elektrotechnikos terminų žodynas. Rengimo grupė: R. J. Mukulys, V. Aleksa, R. Balsys ir kt. Moksl. red. A. Smilgevičius, S. Žebrauskas, Kaunas: Technologija.
Ivanauskienė A. 2005: Lietuvos Respublikos terminų bankas. – Gimtoji kalba 3, 3–6.
Ivanauskienė A. 2008: Lietuvos Respublikos terminų bankas: terminijos tvarkybos galimybės ir problemos. – Specialybės kalba: terminija ir studijos. Mokslinių straipsnių rinkinys, Vilnius: Mykolo Romerio universiteto Leidybos centras, 45–49.
LST ISO 1087-2:2005 Terminologijos darbas. Aiškinamasis žodynas. 2 dalis. Kompiuterių taikymas (tapatus ISO 1087-2:2000).
Meškauskienė S. 2005: Matematikos ir informatikos instituto lietuvių kalbos terminų bazė (Lietuvių kalbos terminynas). – Pabaltijo tautų terminologijos problemos ir Europos Sąjunga. Ats. red., sud. A. Auksoriūtė, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 89–96.
Umbrasas A. 2010: Lietuvių teisės terminija 1918–1940 metais: pagrindinių kodeksų terminai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.
Urnežiūtė R. 2002: Rengiamas kompiuterinis terminų bankas [pokalbis su dr. V. Černiausku]. – Gimtoji kalba 7–8, 20–24.
TERM BANK OF THE REPUBLIC OF LITHUANIA: 10 YEARS AFTER PASSING THE LAW
Ten years ago for the first time in the history of Lithuanian terminology the ordering of terminology was regulated by law – at the end of 2013 will be the 10th anniversary of the Law of Term Bank. The Term Bank of the Republic of Lithuania (hereinafter “the Term Bank”) created on the basis of this Law is already well known to society as a terminology source which can be freely accessed on the internet (http://terminai.vlkk.lt). The Term Bank provides terminology evaluated in respect of language and subject. First of all the Term Bank functions as a common system for state institutions which have terminology commissions. The creation of such a system on the basis of the above mentioned law and other related legal acts is co-ordinated by the State Commission of the Lithuanian Language.
The article reviews the conception of the Term Bank, its legal basis, analyses its structure, content, statistics of queries, etc.
From the beginning of 2005 when the input of terms was started until now over 210 000 term entries were gradually accumulated. The majority of them were taken from 36 dictionaries of various fields, though the number of terms from legal acts is constantly increasing – the Term Bank already contains 9000 of such terms (with the status mark aprobuotas (approved)). A third of the terms from legal acts were provided by the Terminology Commission of the Ministry of Agriculture which works most actively. With the number of terms in the Term Bank increasing the number of its users is also growing. In 2012 there were 700 000 queries recorded and the total
Terminologija | 2013 | 20
121
number of queries already exceeded 3 million. The data from 2012 shows that users most frequently look for Lithuanian and English terms, for the latter even more frequently. This is a sign for terminology commissions at various institutions that English equivalents should be given proper attention. Currently about 30% of approved term entries from legal acts do not have any foreign language equivalents, therefore the translators of European Union legal acts might have difficulties finding the right terms.
The analysis of approved terms from legal acts shows that more than a half of those terms consist of three or more words and about 7% – of seven or more words. One-word terms make up only 10%. This shows that legal acts frequently define specific concepts. At the same time it shows attempts of terminologists to seek greater accuracy which determines the length of terms. Unfortunately, long terms are not comfortable to use, therefore in documents their shorter variants are frequently used.
The Term Bank undoubtedly contributes to the improvement of the quality of terminology in legal acts. Quite a lot of terms from legal acts in force have been improved at meetings of the Terminology Sub-commission of the State Commission of the Lithuanian Language – one fifth of the approved term entries have comments that a term and (or) its definition in the Term Bank has been modified, made more accurate, edited, etc.
Despite certain inconsistencies the Term Bank is currently the most reliable and universal source of Lithuanian terminology available on the internet which can be useful for scientists, editors, translators and other specialists working with terminology or interested in terminology.
Gauta 2013-10-02
Alvydas Umbrasas Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected]
122
Alvydas Umbrasas | Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo