Figūrų ir tropų pavadinimai 1918–1940 m. literatūros mokslo darbuose

Benämningar på figurer och troper i litteraturvetenskapliga arbeten 1918–1940 ASTA MITKEVIČIENĖ Lietuvių kalbos institutas NYCKELORD: litteraturvetenskapliga termer, figurer, troper, hyperonymer, synonymiska termer, synonymserier, synonymer med gemensam rot, arbetssynonymer INLEDANDE ANMÄRKNINGAR Benämningar på figurer och troper ingår i en större semantisk grupp av benämningar på konstnärliga uttrycksmedel. Dessa termer tillhör inte enbart litteraturvetenskapen – de härrör från retoriken och hör inte bara till den litterära utan också till den lingvistiska stilistiken. Stilistiken har övertagit hela läran om figurer från retoriken (VLE XIX 791). 1900-talets första hälft är en avgörande period i den litauiska litteraturvetenskapens historia – det var då grunden lades för denna moderna vetenskapsgren (Viliūnas 2003: 261). Under denna tid skapades och utvecklades också den nuvarande traditionella litauiska litteraturvetenskapliga terminologin. Efter självständighetsförklaringen började litteraturen undervisas inom Litauens utbildningssystem och blev senare ett av de viktigaste humanistiska skolämnena i den litauiska skolan. Litteratur undervisades vid de högre kurserna i Kaunas (verksamma 1920–1922), som hade en humanistisk avdelning, samt vid lärarseminarier. Från 1922 kunde litteratur studeras vid två fakulteter vid det litauiska universitetet, grundat samma år (från 1930 Vytautas Magnus-universitetet) – humanistiska fakulteten och teologisk-filosofiska fakulteten. För litteraturundervisningen och studiet av litteratur behövdes särskilt inte bara litauiska läromedel, utan också en systematiserad litauisk litteraturvetenskaplig terminologi. Under mellankrigstiden utkom de första särskilda böckerna om litteraturteori, vilka också var de första litauiska läromedlen i stilistik och viktiga källor till litauiska stilistiska termer1. 1 Benämningar på figurer och troper förekom också tidigare i litauiska texter med litterärt tema (se Mitkevičienė 2007 för en utförligare diskussion). 176 Asta Mitkevičienė | Figūrų ir tropų pavadinimai 1918–1940 m. literatūros mokslo darbuose I denna artikel analyseras 77 enordsbenämningar på figurer och troper, hämtade ur arbeten från 1918–1940 om litteraturteori, litauisk litteratur samt allmän och utländsk litteraturhistoria (se källförteckningen). Artikelns källor är följande: 1) alla mellankrigstidens läroböcker i litteraturteori: två olika utgåvor av den första litauiska läroboken i litteraturteori, skriven av Kazys Bizauskas (1918, 1922), samt arbeten i litteraturteori av Stasys Čėšūnas (1925), Motiejus Gustaitis (1927), Jonas Norkus (1930) och Juozas Ambrazevičius (1938); 2) arbeten om litauisk litteraturhistoria: läroböcker i litteraturhistoria av Albinas och Marija Iešmantas (1923), Vincas Zajančkauskas (1928), Zigmas Kuzmickis (5 delar, 1931–1934) och Motiejus Miškinis (1939); verk av lärare vid Litauens universitet (VDU) – två utgåvor av Mykolas Biržiškas litteraturhistoria (1920, 1925), tre häften med Juozas Tumas-Vaižgantas föreläsningar om litteraturhistoria (1924, 1925) samt Vincas Mykolaitis-Putinas verk om litauisk litteraturhistoria (1936). Även en lärobok i folkloristik – M. Biržiškas Dainų literatūros vadovėlis (1923), som kompletterar de undersökta litteraturhistoriska verken av samme författare (vilket han själv nämner); 3) läroböcker i allmän litteraturhistoria: arbeten av Gabrielė Petkevičaitė-Bitė (2 delar, 1922, 1924), Vladas Dubas (två utgåvor, 1923, 1927), J. Norkus (1931), J. Ambrazevičius och medförfattarna Juozas Grinius (del 1–2) och Antanas Vaičiulaitis (del 2) (1938, 1939); 4) arbeten om utländsk litteraturhistoria: V. Dubas historia om fransk litteratur (2 delar, 1929, 1930), Juozas Eretas historia om tysk litteratur (1931), Balys Sruogas historia om rysk litteratur (2 delar, 1931, 1933) och Vladimiras Šilkarskis historia om grekisk litteratur (1938)2. Artikelns syfte är att diskutera ursprunget till och synonymiteten hos enordsbenämningar på figurer och troper, visa hur termerna förändras och fastställa vilka termer som har etablerats. Metoderna är beskrivande-analytiska och jämförande. Begreppen figurer och troper Begreppen figurer och troper och de första klassifikationerna av dem går tillbaka till antiken och den antika retoriken. Men ända sedan antiken har troper och figurer uppfattats på olika sätt. För vissa är troper en av figurernas underarter, medan andra skiljer mellan figurer och troper – tropens kännetecken är bildlighet, medan figurer betraktas som ett syntaktiskt fenomen (Zaborskaitė 1982: 97). Läroböckerna i litteraturteori från 1918–1940 2Utgåvor av samma bok betraktas i denna artikel som skilda källor, medan delar av samma verk som getts ut separat räknas som en enda källa. Terminologija | 2014 | 21 177 I läroböckerna betraktas troper inte som en typ av figurer (därav artikelns titel: benämningar på figurer och troper), och därför föreligger ingen hierarkisk relation mellan de termer i källorna som betecknar dessa två begrepp. I sin lärobok från 1918 definierade K. Bizauskas troper så här: ”ord och uttryck som används i överförd betydelse” BizR 39. J. Ambrazevičius definition från 1938, tjugo år senare, är snävare: ”ett ord som används i indirekt betydelse kallas en trop” Am 43. K. Bizauskas förklarade 1918 ganska vagt att ”figurer kallas sådana uttryck där författaren, gripen av känslor, avviker från de vanliga uttryckssätten” BizR 47 (en liknande formulering finns också i den senare utgåvan från 1922). J. Ambrazevičius gav 1938 en mer terminologisk definition av figurer: ”stilmedel som beror på hur meningar bildas och fogas samman kallas figurer.” I den litauiska encyklopedin (1940) förklaras begreppet ”figur” av Juozas Žiugžda på ett sätt som liknar J. Ambrazevičius lärobok. S. Čėšūnas (1925) tropus priskiria prie poezijos, o figūras – prie kalbos priemonių, M. Gustaitis (1927) tropus apibūdina kaip kalbos lytis, o figūras – kaip retoriškus posakius. Tropais tiriamuose šaltiniuose laikoma metafora, alegorija, prozopopėja, metonimija, sinekdocha, antonomazija, hiperbolė, litotė, ironija, sarkazmas, perifrazė, simbolis, o figūromis – apostrofa, pakartojimas, paralelizmas, laipsniavimas, antitezė, nutylėjimas, elipsė, retorinis klausimas ir retorinis sušukimas, korekcija (S. Čėšūnas prie figūrų skiria hiperbolę ir litotę). Ne visi šaltinių autoriai juos visus išvardija, vieni nurodo jų tarpusavio ryšį, kiti – ne. Kai kurie autoriai tropais laiko epitetą (BiržD, Nor) ir palyginimą (BiržD, Birž₂, Nor). Pastarosios sąvokos dabar literatūros moksle priskiriamos prie tropų (žr. Zaborskaitė 1982: 105–106; LTA 96; LEM 391), nors pažymima, kad jas „iš tropo sferos linkstama išbraukti“ (LTA 96). Į paralelizmą, gradaciją J. Ambrazevičiaus ir J. Griniaus vadovėlyje žvelgiama plačiau – jie laikomi kompozicijos priemonėmis. Inom den klassiska litauiska litteraturvetenskapen räknas troper vanligen till figurerna (se Zaborskaitė 1982: 104; LEM: 391). Även inom litauisk språkvetenskap betraktas troper som en typ av stilfigurer (språkfigurer) (se KTŽ; Župerka 2001: 57; Vaskelienė 2007: 19). Inom retoriken skiljer man mellan troper och retoriska figurer. Några retoriska tankefigurer (semantiska figurer) bygger, liksom troper, på överföring, men är tankens och inte ordets troper. Det rör sig om utvecklade metaforer – allegori och parabel – samt figurerna hyperbol, ironi, litotes och emfas, som benämns med samma termer som troper (Koženiauskienė 1999: 206). Littera- 178 Asta Mitkevičienė Figūrų ir tropų pavadinimai 1918–1940 m. literatūros mokslo darbuose turvetenskapligt räknas prosopopoeia till troperna, medan den inom retoriken räknas till de retoriska tankefigurerna (se Zaborskaitė 1982: 108; LŽ; LEM 247; Koženiauskienė 1999: 334). I litteraturhistoriska arbeten från den undersökta perioden förekommer också benämningar på figurer, men där presenteras vanligen ingen klassifikation av figurer och troper. Därför är det inte alltid klart vad som räknas till figurerna och vad som betraktas som troper. Av detta skäl beslutades att behandla figurer och troper tillsammans i denna artikel. Vid insamlingen av termer till artikeln beaktades också moderna uppslagsverk och ordböcker samt arbeten inom litteraturvetenskap, språkvetenskap och retorik. Med utgångspunkt i den moderna klassificeringen av figurer och troper analyseras därför även termer för allusion, eufemism, uppräkning, ordlek, paradox, parallellism, pleonasm och period, trots att författarna till de undersökta källorna inte kallade dessa för vare sig figurer eller troper. I läroböckerna i litteraturteori från den tiden står det till exempel om pleonasm att det i vissa texter är ett fel, i andra ett stilmedel. I en rysk encyklopedisk ordbok från början av 1900-talet, som några av författarna kan ha använt, tas eufemism, pleonasm och paradox upp i artikeln om figurer (se ЭС 1902: 649). LÅN Det finns färre lånade enordiga benämningar på figurer och troper än litauiska. De utgör 40,3% (av 77) av de enordiga termerna. Hyperonymerna figur och trop Termen tropa BizR 39 / tropas BizR 44, BizL 59, BiržD 79, Birž₂ 38, Češ 25, Gus 79, Zaj 53, Nor 25, NorV 248, Kuz I 24, Put 257, Am 43, AG 14, Miš 633 är av grekiskt ursprung (men jfr TŽŽe gr., VTŽŽe lot. < gr., ЛЭТП gr.), medan figūra BizR 47, BizL 70, BiržD 93, Birž₂ 136, Češ 26, Gus 31, Zaj 53, Nor 33, NorV 193, Kuz I 24, Put 253, Am 53, Miš 65 – är av latinskt ursprung4. J. Norkus (1930) lade till en litauisk tropo-motsvarighet, men använde enbart den internationella termen. Därför är det fortfarande oklart om denna motsvarighet ska betraktas som en term eller bara som en förklaring. K. Bizauskas (1922) använde sammansatta termer— 3 Källhänvisningarna efter termen anges kronologiskt. Snedstreck skiljer mellan termvarianter – olika former av samma term. Varianter av samma term (fonetiska och ortografiska, morfologiska) räknas som en term. 4 Begreppet figur uppstod i det antika Grekland (VLE XIX 791), men själva den internationella termen figūra är av latinskt ursprung. Terminologija | 2014 | 21 179 …termen figūrinis posakis BizL 173. Det finns också fler sammansatta termer som i läroböcker konkurrerar med termen figūra, till exempel synonymerna retoriškasis posakis Gus 31 / retoriškas posakis Gus 33 och retorikos posakis Gus 37, Zaj 89; synonymerna retorinis papuošimas BizL 174, retorinis pagražinimas DubB 157, Sr II 182 och retorinė puošmena Put 500; synonymerna retoriška priemonė Kuz V 111 och retorinė priemonė Šil 116 med flera. Benämningar på slags figurer och troper som lånats in från andra språk är internationella termer. Bland dem finns flest termer av grekiskt ursprung5, till exempel: антономазіја BizL 68, Gus 85, антропоморфизmas AGV 52, autoironija Birž₂ 133, chiazmas Er 16, epitetas BizR 34, BizL 53, DubB 35, BiržD 80, Birž₂ 38, Češ 28, Gus 79, DubL 29, DubP I 313, Nor 27, NorV 14, Kuz I 24, Sr I 87, Put 35, Šil 183, Am 38, AG 14, Miš 6, eufemizmas Gus 11, ironija6 BizR 46, BizL 69, DubB 98, BiržD 80, Pet II 60, VžgV 62, Birž₂ 38, Gus 86, DubL 102, DubP I 112, Nor 32, NorV 179, Er 81, Sr I 162, Kuz II 130, Put 19, Am 48, AGV 211, Miš 148, metonimija BizR 44, BizL 60, Birž₂ 38, BiržD 80, Češ 21, Gus 85, Nor 29, Kuz II 129, Put 257, Am 47, perifraze Gus 10, DubP II 99, Nor 31, Kuz II 145, Miš 269, pleonazmas BizR 24, BizL 40, Gus 13, Nor 21, sarkazmas BizR 46, BizL 69, Gus 86, DubP I 275, Nor 33, NorV 250, Sr II 37, simbolis BizR 42, BizL 63, DubB 117, Ieš 133, Pet II 5, Češ 75, Gus 84, DubL 56, DubP I 73, NorV 25, Er 84, Sr I 151, Kuz II 143, Put 142, Am 46, AG 14, Miš 82. I stället för антропоморфizmo har en annan form av den internationella termen numera etablerats inom litteraturvetenskapen – антропоморfizacija (se Zaborskaitė 1982: 108; LEM 247), jfr termen av latinskt ursprung personifikacija. Andra termer av grekiskt ursprung uppvisade variation under den undersökta perioden, till exempel: antitezė BizR 50, BizL 75, Češ 27, DubL 254, DubP II 80, Er 139, Sr I 98, Kuz II 127, Put 203, Šil 254, Am 54, AG 102 / antiteza Pet I 33 / antitezė BiržD 97 (jfr antitezė TŽŽ 1936, numera också antitezė LEM 353), hiperbolė BizR 45, Češ 27, Gus 86, Kuz I 85, Put 346, Am 49, AG 144, Miš 46 / iperbolė Birž 80, Birž₂ 38 / hiperbola BizL 68, VžgA 4, Nor 31, Sr I 77, Kuz I 66 (jfr hiperbolė TŽŽ 1936), periodas BizR 20, BizL 34, Nor 37, Kuz I 138, Sr II 255 / periodas Gus 30, DubL 121, Put 50 (jfr periodas TŽŽ 1936), litotas Češ 27 / litotė Gus 86 (jfr litotė TŽŽ 1936), 5 De internationella termerna i denna artikel klassificeras efter ursprungskälla. 6 Ironi hör inte enbart till stilistiken utan också till världsbildens sfär (LTA 102; LEM 155). 180 Asta Mitkevičienė │ Figūrų ir tropų pavadinimai 1918–1940 m. literatūros mokslo darbuose prosopopoe BizR 42, Am 44, Miš 107 / prosopopoe BizL 64, BiržD 80, Ieš 124, Birž₂ 38, Gus 81, Nor 30, Kuz V 177 (jfr. prosopopoe TŽŽ 1936), synekdoke BizR 44, BizL 67, Birž₂ 38, Češ 17, Nor 30, Sr I 152, Kuz II 129, Put 257, Am 48 / synekdoke BiržD 80 / synekdoke BiržD 87 / synekdoke Gus 85 (jfr. synekdoke TŽŽ 1936). Numera används den variant som togs med i 1936 års ordbok över internationella ord. Vissa termvarianter som inte har fått genomslag i dag användes bara i en av de undersökta källorna, t.ex.: alegorija BizR 41, BizL 62, BiržD 86, DubB 41, Češ 24, Gus 81, DubL 30, DubP I 73, Nor 28, NorV 65, Er 51, Kuz I 114, Sr II 371, Put 39, Am 45, AG 119, Miš 64 / alegorija Šil 280, apostrofa BizR 47, BizL 70, Kuz I 24 / apostropė BiržD 93 (jfr apostrofa TŽŽ 1936), metafora BizR 39, BizL 60, DubB 41, Birž₂ 38, Češ 24, Gus 80, DubL 29, DubP I 182, Nor 28, Er 156, Sr I 99, Kuz I 149, Put 35, Am 44, AG 144, Miš 63 / metaporė BiržD 80. Även det varierande figurnamnet elipsė BizR 50, BizL 76, BiržD 93, Češ 28, Kuz I 155 / elipsis Gus 29, Am 55 / elipsas DubP II 189 (jfr elipsė TŽŽ 1936; TŽŽė gr.; VTŽŽė lot. < gr.; ЛЭТП gr.) anses vara grekiskt. Av latinskt ursprung är endast några få figurnamn. De har alla formanten -ija, t.ex.: amplifikacija Gus 11, gradacija BizR 49, BizL 74, Zaj 110, AGV 190, personifikacija Gus 81, DubP I 89, Er 123, Sr I 98, Kuz I 138, Put 348, Miš 65 (TŽŽė anger lat.; VTŽŽė anger fr. < lat.). Termen aliuzija Er 155, Sr II 341, Put 414 / alliuzija Šil 206 förknippas med antingen latin eller franska (TŽŽė, VTŽŽė anger fr. < lat.; VLE I medeltidslatin; ЛЭТП fr.). Det enda verk som lämnade inversio Gus 40 (jfr inversija TŽŽ 1936) oöversatt var M. Gustaitis, den ende som använde begreppet som betecknas med denna term. Från franskan kommer den varierande termen kalamburas DubB 63 / kalambūras Gus 10, DubL 99. Termen paralelizmas BizR 24, BizL 40, BiržD 64, Gus 14, Nor 22, Sr I 87, Put 32, Am 41, AG 13, Miš 50 / paralelizmas Kuz I 23 förknippas antingen med franska eller med grekiska (VTŽŽė anger fr., ЛЭТП gr.). Även om dessa termer är enordiga är de inte alla på samma nivå. I J. Ambrazevičius (1938) klassifikation har exempelvis termen metafora tre undertyper: prozopopėja, alegorija, simbolis. Följaktligen är den tvåordiga termen metafora prozopopėja Am 45 den längre formen av termen prozopopėja och en undertypsterm till metaforos. Ett hierarkiskt förhållande förbinder termerna ironija ir autoironija. Terminologija | 2014 | 21 181 I källor från 1918–1940 används abstrakta substantiv bildade av termer som betecknar troper eller avledningar av dessa, t.ex.: hiperbolizmas Put 397, ironizavimas Put 232, synonymerna metaforumas Iėš 6 och metaforiškumas DubP I 182, metonimiškumas Čėš 21 m.fl. LITAUISKA TERMER I de undersökta källorna från 1918–1940 förekommer 46 litauiska enordsbeteckningar för figurer och troper. För det första är det de enda beteckningarna för begrepp som användes vid den tiden och som saknar enordssynonymer – även litauiska sådana: dvigubumas Sr II 182 ”anadiplos?” (jfr lat. anadiplosis ”fördubbling, dubblering” (Koženiauskienė 1999: 266)), išskaitymas Kuz I 74, Put 33 (numera išvardijimas (se Župerka 2001: 73; Vaskelienė 2007: 28)), nutylėjimas BizR 50, BizL 76, BiržD 93, Čėš 28, Gus 37, Nor 35, Kuz III 269, paraginimas Er 77 ”form av retorisk apostrof – adhortation?” (jfr lat. adhortatio ”uppmuntran, uppmaning” (Koženiauskienė 1999: 332)), pasitaisymas (correctio) Gus 37 (numera korekcija (se Koženiauskienė 1999: 282; Župerka 2001: 74; Vaskelienė 2007: 29)). Övriga litauiska enordstermer har synonymer – litauiska (med samma eller olika stam) och internationella (med annan stam). Litauiska synonymer En tretalig serie enordssynonymer består av litauiska synonymer med samma stam: pakartojimas BizR 47, BizL 71, DubB 82, Birž₂ 38, DubL 125, Er 35, Sr I 152, Put 37, Am 54, AG 144, Miš 51 (men jfr pasikartojimo figūra Am 76), kartojimas7 DubB 9, BiržD 93, Čėš 26, Gus 33, Nor 33, Kuz I 24, Miš 48 och atkartojimas Kuz I 54. Termen med prefix pakartojimas har etablerats (se Zaborskaitė 1982: 114; LTA 111; LEM 352) och var också den mest populära under den undersökta perioden. Det bör uppmärksammas att sådana ord med prefix i språket inte är synonymer till ord utan prefix, men när de används för att beteckna samma begrepp neutraliseras betydelseskillnaderna. En fyrledad serie litauiska synonymer med samma stam: palyginimas BizR 35, BizL 54, Pet I 25, DubB 41, VžgA 43, Čėš 22, Gus 79, DubL 8, DubP I 182, Nor 17, NorV 14, Er 124, Sr I 87, Kuz II 145, Put 35, Šil 27, 7 Termen kartojimas NorV 189 användes också för att beteckna en av verkets brister. I denna betydelse tillhör den den semantiska gruppen handlingsbeteckningar. 182 Asta Mitkevičienė Figūrų ir tropų pavadinimai 1918–1940 m. literatūros mokslo darbuose Am 41, AG 14, Miš 61, lyginimas BiržD 80, Birž₂ 38, Nor 26, NorV 14, Kuz I 23, prilyginimas Birž₂ 96, AGV 210 och sulyginimas DubP I 242, Kuz II 140. Den prefixförsedda termen palyginimas (se Zaborskaitė 1982: 106; LTA 96; LEM 391), som förekommer i flertalet källor, har etablerats. Till en fyrledad serie enordssynonymer hör termerna užklausimas BizR 51, paklausimas BizL 77, Kuz II 70, įklausimas BiržD 93 (jfr išaukimas BiržD 99), klausimas Birž₂ 38, Er 77, Kuz I 47, Put 253, Am 55. Endast M. Biržiškas nybildning įklausimas är ovanlig. Termen utan prefix klausimas har etablerats – den var då den vanligaste (jfr (retorinis klausimas, se Zaborskaitė 1982: 114; LTA 114; LEM 353). En femledad serie enordssynonymer består av termer med samma stam: šaukimas BizR 51, Birž₂ 38, sušukimas BizL 77, Gus 32, Kuz I 134, Put 253, Miš 175, išaukimas BiržD 93, šauksmas BizL 71, Sr I 147, šūkis Kuz III 2198. Liksom bland andra synonymer med samma stam blev den under den undersökta perioden vanligaste termen etablerad – sušukimas (jfr (retorinis sušukimas, se Zaborskaitė 1982: 114; LTA 114; LEM 353). Begreppet ”retorisk fråga” betecknas också med sammansatta termer: retoriškas klausimas Češ 28, Gus 3 / ritoriškasis klausimas Kuz III 107 / retoriskasis klausimas Kuz III 238, medan ”retoriskt utrop” betecknas ritoriškasis sušukimas Kuz IV 39. Det attributiva ledet i sådana sammansatta termer är inte ett underordnat led i kontexten för termerna i denna semantiska grupp: retoriškas klausimas och klausimas, rit o riškasis sušukimas ir sušukimas konkurrerar som långa respektive korta termformer. Följaktligen är det enda särskiljande ledet i termen med tre ord knyginis retoriškas kreipimasis Put 19 i termsystemet knyginis. Nästan alla de uppräknade litauiska termerna hör till ordbildningskategorin för handlingsbeteckningar (verbalsubstantiv). Endast den osystematiska termen dvigubumas, använd av B. Sruoga, avviker – en egenskapsbeteckning bildad efter arbetet. Litauiska och internationella synonymer Redan på 1800-talet, när vetenskapliga arbeten om litteratur började skrivas på litauiska, sökte man litauiska termer för vissa internationella begrepp för figurer och troper. Detta fortsatte även 1918–1940. I de undersökta källorna används därför 8 termen šūkis använde B. Sruoga i en annan betydelse – ”devizo” – i Sr I 160. Terminologija | 2014 | 21 183 litauiska och internationella synonyma termer. Samma begrepp benämns också med en internationell term och mer än en litauisk term, vilket ger upphov till synonymrader med flera led. Synonymer av olika ursprung är den litauiska termen išleidimas BizR 50, BizL 76, BiržD 93 och den varierande internationella termen elipsė, vilka tillsammans bildar en synonymrad med två led. Dessa synonymer konkurrerar endast i början av den undersökta perioden: K. Bizauskas lade i båda upplagorna av sin lärobok till den litauiska synonymen efter den internationella termen, medan M. Biržiška (1923) gjorde tvärtom. J. Am-brazevičius (1938) sammanblandade begreppen ”elipsė” och ”nutylėjimas” och angav därför som synonym till elipsės inte termen išleidimas, utan nutylėjimą Am 55 (i dagens litteraturvetenskap används elipsė, se Zaborskaitė 1982: 113; LEM 353). Arbetsmässiga synonymer9 priešprieša BizR 50, BiržD 93, Birž2 38, Nor 35 och priešpriešis Gus 37 samt den varierande internationella termen antitezė ingår i en synonymrad med tre led. I den första upplagan av K. Bizauskas lärobok (1918) och i M. Biržiškas sånglärobok (1923), där dessa termer av olika ursprung används synonymt, ges den litauiska termen priešpriešai företräde. Senare använde dock K. Bizauskas (1922) enbart den internationella termen, medan M. Biržiška (1925) tvärtom använde enbart den litauiska termen (jfr den sammansatta arttermen laipsniuojama priešprieša BiržD 97). M. Gustaitis (1927) föredrog också den litauiska termen – arbetsvarianten av synonymen till priešpriešos, prieš-priešis. I J. Norkaus lärobok (1930) finner vi enbart den litauiska synonymen. I de undersökta källorna från 1930-talet används endast den internationella termen (i dag antitezė, se Zaborskaitė 1982: 112; LTA 112; LEM 353). En synonymrad med tre led utgörs av de litauiska besläktade synonymerna kreipima-sis BizR 47, BizL 70, BiržD 93, Birž2 38, Gus 33, Nor 35, Kuz II 90, Put 253, Am 55, atsikreipimas BiržD 99 och den varierande internationella termen ter-minas apostrofa. Den litauiska synonymen kreipimasis är till och med vanligare än den internationella – den förekommer i en större andel av källorna. K. Bizauskas (1918 och 1922), som använde båda synonymerna av olika ursprung, och M. Gustaitis (1927) föredrog den litauiska termen, medan Z. Kuzmickis (1931, 1932) föredrog den internationella. I M. Biržiškas lärobok (1923) bildar benämningarna på detta begrepp en synonymrad med tre led (kreipimasis, atsikreipimas ir apostropė), där kreipimasis är den dominerande termen. I dag är apostrofa inom retoriken en av varianterna av retoriskt tilltal (se Koženiauskienė 1999: 331). 9 Arbetsmässiga synonymer skiljs från arbetsmässiga varianter enligt de kriterier som Jolanta Vaskelienė har formulerat (se Vaskelienė 2013: 207–210). 184 Asta Mitkevičienė Figūrų ir tropų pavadinimai 1918–1940 m. literatūros mokslo darbuose Litauiska icke-besläktade synonymer överdrift BizR 45, BizL 68, Gus 86, DubL 257, DubP I 313, Nor 31, NorV 68, Er 137, Sr II 342, förstoring NorV 68, Šil 108 och den varierande internationella termen hyperbol bildar också en treledad synonymserie. Dessa termer av litauiskt och internationellt ursprung konkurrerade under hela den undersökta perioden. K. Bizauskas (1918, 1922), M. Gustaitis (1927) och J. Norkus (1930) föredrog den internationella termen, men J. Norkus använde i en annan lärobok (1931) endast litauiska termer – de lexikala synonymerna överdrift och förstoring NorV 68 (jfr TŽŽė gr. hyperbolē ’överskridande, förstoring’). V. Šilkar skisc använde endast den senare synonymen (1938). I den första delen av B. Sruogas lärobok (1931) förekommer den internationella termen, medan den andra delen (1933) använder överdrift. Det bör noteras att M. Biržiška inte använde någon litauisk synonym för hyperbol, trots att han gärna litauiserade termer. Den internationella termen blev etablerad (se Zaborskaitė 1982: 111; LTA 101; LEM 248). Den treledade synonymserien omfattar de litauiska synonymerna sammanställning BiržD 65, Miš 59, parallellitet Nor 22 och den internationella termen parallellism. M. Biržiška (1923) använde både den systematiska litauiska termen sammanställning och den internationella termen parallellism; han presenterade dem sida vid sida och föredrog den litauiska termen. I J. Norkus lärobok (1930) dominerar den litauiska nybildningen parallellitet, som utmärker sig genom att vara ett substantiviskt, inte ett verbalt, abstrakt substantiv, till skillnad från de andra litauiska termerna i denna semantiska grupp. I de flesta andra källor används enbart den internationella termen. I dag är termen parallellism etablerad (se Zaborskaitė 1982: 114; LTA 112; LEM 353). I sin lärobok använde B. Sruoga uttrycket jämförelser och likställanden Sr II 182. Det är möjligt att det andra uttrycket betecknar begreppet ”parallellism”. I så fall skulle betydelserna hos dessa allmänspråkliga synonymer ha differentierats inom litteraturvetenskapens terminologi. En fyrledad synonymserie består av de litauiska termerna stegring BizR 49, BizL 74, BiržD 93, Birž₂ 38, Gus 38, Nor 34, Er 56, Kuz I 74, Put 253, Am 54, AG 32, förstärkning BizR 49, intensifiering Sr II 182 (?) och den internationella termen gradering. År 1918 använde K. Bizauskas tre synonymer förstärkning eller stegring (gradering) BizR 51, men i en senare upplaga av samma lärobok (1922) behöll han bara två – stegring (gradering) BizL 74. Senare använde B. Sruoga (1933) termen intensifiering; det är dock svårt att avgöra exakt utifrån sammanhanget om den betecknar ”gradering” eller någon annan figur (med B. Sruogas ord: retorisk utsmyckning Sr II 182). Den litauiska termen stegring var i källorna från 1930-talet Terminologija | 2014 | 21 185 mer populär än sin internationella synonym (synonymt användes den endast av J. Ambrazevičius med medförfattare (1938, 1939)). Stegring är en tydlig kalkering av den internationella benämningen, vilket sannolikt är anledningen till att den etablerades. Både ordet förstärkning och dess synonym intensifiering har alltför snäva lexikala betydelser; jfr stegring ”uppräkning av satsdelar av samma slag eller satser av samma slag, där de uppräknade begreppen följer i avtagande eller tilltagande ordning” (LEM 353) (kursivering min – A. M.). Av de undersökta källorna är det endast V. Zajančkauskos lärobok som begränsar sig till den internationella termen (numera endast stegring, se Zaborskaitė 1982: 114; LTA 113; LEM 353). Begreppen ”personifikation”, ”prosopopoeia” och ”antropomorfisering” är besläktade, och därför är det lämpligt att diskutera deras benämningar tillsammans. En fyrledad synonymserie består av de litauiska icke-besläktade synonymerna besjälning Gus 81, förmänskligande Kuz I 138, personifiering Put 348 och den internationella termen personifikation. I M. Gustaitis lärobok (1927) används den litauiska termen besjälning, men den internationella termen dominerar. Z. Kuzmickis (1931) föredrog den litauiska termen förmänskligande, medan V. Mykolaitis-Putinas (1936) föredrog personifiering (jfr TŽŽe personifikation – lat. persona ’person’ + facio ’jag gör’). I andra källor från 1930-talet finns endast den internationella termen belagd. I dag är synonymen till termen personifikation den av V. Mykolaitis-Putinas använda personifiering (se Zaborskaitė 1982: 108; LEM 247). Den fyrledade synonymserien omfattar också de litauiska synonymerna personifiering BizR 42, BizL 64, livande BiržD 80, besjälning Nor 30 (jfr TŽŽe gr. prosōpopoiia ’personifiering’) samt den varierande internationella termen prosopopoeia. M. Gustaitis betraktar prosopopoeia som ”en högre grad av personifikation” Gus 81. I den största delen av källorna finns endast den internationella termen; inga fall där enbart den litauiska termen används har påträffats. Bland de författare som använde både den internationella termen och någon av dess litauiska synonymer föredrog endast M. Biržiška (1923) och J. Norkus (1930) den litauiska termen. Ingen av de tre litauiska synonymerna slog igenom (i dag prosopopoeia, se Zaborskaitė 1982: 108; LEM 247). Personifiering, vars etymologiska betydelse liknar betydelsen hos den internationella synonymen personifikation, blev benämningen för ”personifikation”; det är endast termernas ursprung som skiljer sig åt (den ena är grekisk, den andra latinsk). Nybildningen livande betecknar inte en handling, till skillnad från de andra termerna i denna semantiska grupp; dessutom ger suffixet ordet en nedsättande betydelse, medan besjälning dessutom är felaktigt bildat. 186 Asta Mitkevičienė Figūrų ir tropų pavadinimai 1918–1940 m. literatūros mokslo darbuose Således är termen įasmeninimas i terminologin från 1918–1940 tvetydig, medan den i enskilda källor är entydig. I en binär synonymrad ingår den litauiska termen sužmoginimas AGV 52 och den internationella termen antropomorfizmas. Begreppet som benämns med dessa termer förekommer endast i läroboken av J. Ambrazevičius, J. Grinius och A. Vaičiulaitis (1939), där den internationella termen föredras. I dag har den internationella termen antropomorfizacija etablerat sig inom litteraturvetenskapen (se Zaborskaitė 1982: 108; LEM 247). Det bör också uppmärksammas att varianterna sužmoginimas och sužmoninimas under den undersökta perioden betecknade olika begrepp: sužmoginimas (AGV) ”antropomorfism”, sužmoninimas (Kuz) ”personifikation”. Dessa begrepp ligger ganska nära varandra. En och annan författare gick ännu längre på vägen mot litauisering. I M. Biržiškas lärobok (1923) används till exempel termerna metonimija och pakeituolėlis omväxlande, BiržD 80, medan J. Norkaus lärobok (1930), trots att metonimija dominerar, också tar upp den litauiska termen pakeitimas, Nor 29 (jfr TŽŽe gr. metonymia ”namnbyte”). J. Norkaus litauiska synonym till den internationella termen är systematiskt bildad, men skulle vara alltför vag för litteraturvetenskapen. M. Biržiškas pakeituolėlis är konnoterad och förefaller osystematisk i det insamlade materialet (å andra sidan kan författaren ha försökt skapa ett eget system, jfr įgyvinėlis m.fl.). I en senare lärobok (1925) använde M. Biržiška endast termen metonimija. S. Čėšūnas (1925) greta termino metafora skliaustuose pateikė pernaša, priematas Čėš 24 (vyrauja tarptautinis). Abu lietuviški galūnių vediniai įtraukti į LKŽe (pavyzdžiai iš raštų): pernaša „3. perkėlimas, metafora“, priematas „2. primestas, prikergtas dalykas“, nors prirašytame pavyzdyje „Kiekvieną daiktą pristatykime mokinio akims tokį, koks jis yra, nepagražintą priematais, hiperbolėmis“ galime įžvelgti metaforos reikšmę. M. Biržiškos vadovėlyje (1923) konkuruoja epitetas ir bendrašakniai sinonimai prievardėlis BiržD 84 ir prievardis BiržD 80, vyrauja diminutyvas. Šiuo atveju mažybinė diminutyvo reikšmė yra neutralizuota. J. Norkus (1930), nors ir teikė pirmenybę tarptautiniam terminui epitetas, kelis kartus taip pat pavartojo M. Biržiškos termino variantą prievardėlė Nor 27. Vėliau tiek M. Biržiška (1925), tiek J. Norkus (1931) vartojo tik tarptautinį terminą. M. Gustaitis (1927) prie termino sinekdochė prirašė aprėpimas Gus 85, bet toliau vartojo tarptautinį terminą (plg. gr. synekdochē „sutalpinimas, vartojimas ne pagal apimtį“ (Koženiauskienė 1999: 225)). Terminologija | 2014 | 21 187 J. Norkaus vadovėlyje (1930) tarptautinio termino ironija sinonimas yra patyčios Nor 32, kuris nėra tikslus, turi neigiamą konotaciją. Begrepp som benämndes med etablerade litauiska termer har också nationella motsvarigheter till de internationella termerna i vissa andra språk, till exempel ryskans повторение, сравнение, восклицание, олицетворение med flera. Detta har sannolikt också påverkat den litauiska terminologin. I de undersökta källorna konkurrerar motsvarande flerordsuttryck med ledet figūra med enords litauiska och internationella termer, till exempel: apostrofos (kreipimosi) figūra Kuz I 22, laipsniavimo figūra Am 54, nutylėjimo figūra BizL 76, pakartojimo figūra BizR 47, BizL 71, Am 54 / pasikartojimo figūra Am 76 och atkartojo figūra Kuz III 72, šaukimo figūra BizR 51 och sušukimo figūra BizL 77, Kuz III 63, užklausimo figūra BizR 51 och paklausimo figūra BizL 77. Huvudledet i dessa termer är närmast överflödigt, klassificerande, och de båda leden står i relationen ”beskrivning efter namn”, men man måste medge att flerordsuttrycken framstår som ”mer terminologiska” och mer iögonfallande när man läser texten. SLUTSATSER 1. Alla lånade benämningar på figurer och troper som används i de undersökta källorna från 1918–1940 är internationella termer. De är huvudsakligen av grekiskt ursprung; endast ett fåtal benämningar på figurer är latinska eller franska. Mer än en tredjedel av de internationella termerna varierade under mellankrigstiden. I dag har den termvariant som var vanligast under den undersökta perioden etablerat sig. Samma variant togs med i 1936 års ordbok över internationella ord. Nästan alla internationella termer används även i dag. 2. Nio begrepp benämns enbart med litauiska termer. För detta ändamål används 21 termer. De litauiska termerna ingår i en synonymrad med tre led, två med fyra led och en med fem led. Av de litauiska enordssynonymerna har den term som beläggs i den största delen av källmaterialet fått spridning och bevarats fram till i dag. 3. De internationella termerna i de undersökta källorna från 1918–1940 hade mer än en litauisk synonym vardera: vid sidan av fyra tvåledade synonymrader finns sex treledade och fyra fyrledade rader med litauiska och internationella termer (sammanlagt 14 synonymrader). De litauiska synonymerna till internationella termer är till största delen handlingsbeteckningar till sin bildning. Ingen litauisk term med annan uttrycksform (lygiagret ybė, pakeituolėlis, prieveiksmis m.fl.) fick spridning. Och överlag, av de internationella och 188 Asta Mitkevičienė Figūrų ir tropų pavadinimai 1918–1940 m. literatūros mokslo darbuose Av de litauiska synonymerna används i regel numera endast den internationella termen, med undantag för de etablerade litauiska termerna laipsniavimas och įasmeninimas. 4. Även om det finns fler litauiska entermstermer i denna semantiska grupp, framgår det, om vi går från begrepp till term, att färre begrepp benämns med litauiska termer än med internationella termer (23 respektive 31). Detta beror på den omfattande synonymi som finns bland de litauiska termerna. Under mellankrigstiden sökte man därför aktivt litauiska termer för att benämna vissa internationella begrepp. Man försökte också i större utsträckning förlitauiska internationella termer (priematas med flera), men detta förekommer endast hos några få av källornas författare. HUVUDKÄLLOR AG – Ambrazevičius J., Grinius J. Visuotinė literatūra 1. Tredje upplagan, Kaunas: Sakalas, 1938. AGV – Ambrazevičius J., Grinius J., Vaičiulaitis A. Visuotinė literatūra 2. För gymnasieskolor, med 62 illustrationer. Andra upplagan, Kaunas: Sakalas, 1939. Am – Ambrazevičius J. Literatūros teorija. Poetika. För gymnasieskolor. Fjärde upplagan, Kaunas: Sakalas, 1938. Birž – Biržiška M. Vår skrifts historia, 1547–1904, Kaunas: Švyturio b-vė, [1920]. Birž₂ – Biržiška M. Mūsų raštų istorija 1. Fram till 1864. Andra upplagan, Kaunas: Utbildningsministeriets bokutgivningskommission, 1925. BiržD – Biržiška M. Dainų literatūros vadovėlis. Andra, nybearbetade upplagan, Kaunas–Vilnius: Švyturio b-vė, 1923. BizL – Bizauskas K. Literatūros teorija. Lärobok för högre skolor. Tredje upplagan, Kaunas, 1922. BizR – Bizauskas K. Skrift- och litteraturteori 1, Kaunas: Ateities leidinys, 1918. Čėš – Čėšunas S. Poezijos ir prozos teorija. Lärobok för gymnasieskolor, Šiauliai: Kultūros b-vė, 1925. DubB – Dubas V. Įvadas į bendrąją literatūrą. En kurs föreläsningar hållna i Kaunas vid de högre kurserna under vårterminen 1920, Kaunas–Marijampolė: Dirvos b-vė, 1923. DubL – Dubas V. Literatūros įvadas. Andra, omarbetade upplagan, Kaunas–Marijampolė: Dirvos b-vė, 1927. DubP I, II – Dubas V. Prancūzų literatūros istorija 1, 1929; 2, 1930, Kaunas: Humanistiska fakultetets publikation. Er – Eretas J. Vokiečių literatūros istorija 1, Kaunas: Publikation från V. D.-universitetets teologisk-filosofiska fakultet, 1931. Gus – Gustaitis M. Stilistik. Handbok i litteraturteori. Andra utökade upplagan, Kaunas–Marijampolė: Dirvos b-vė, 1927. Ieš – Iešmanta A., Iešmantienė M. [MirA]. Litauisk litteraturhistoria. Med innehållsreferat av de viktigaste verken, Kaunas–Marijampolė: Dirvos b-vė, 1923. Kuz I, II, III, IV, V – Kuzmickis Z. Litauisk litteratur. Lärobok för högre skolor. 1. Folktradition, 1931; 2. Äldre skrifter, kyrklig litteratur och Duonelaitis verk, 1932; 3. Första hälften av 1800-talet (fram till tryckförbudet), 1932; 4. Tryckförbudsperioden, 1933; 5. 1900-talet, 1934, Kaunas: Sakalo b-vė. Miš – Miškinis M. Litauisk litteratur 1, Kaunas: Spaudos fondas, 1939. Nor – Norkus J. Litteraturteori. Grundläggande lagar för prosa och poesi. För mellanskolan. Tredje reviderade upplagan, Kaunas: Spaudos fondas, 1930. NorV – Norkus J. Översikt över den allmänna litteraturhistorien, Kaunas: Knygnešio b-vė, 1931. Pet I, II – Petkevičaitė-Bitė G. Handbok i världslitteraturens historia. 1. Orienten, 1922; 2. Grekerna, 1924. G. Petkevičaitė skrev verket med utgångspunkt i dr Karolis Busės världslitteraturhistoria och med hjälp av diverse andra källor, Kaunas: Varpo b-vė. Put – Mykolaitis-Putinas V. Den nya litauiska litteraturen 1, Kaunas: Humanistiska fakultetens publikation, 1936. Terminologija | 2014 | 21 189 Sr I, II – Sruoga B. Rysk litteraturhistoria 1, 1931; 2, 1933, Kaunas: Publikation utgiven av Vytautas Magnus-universitetets fakultet för humaniora. Šil – Šilčinskis V. Grekisk litteraturhistoria 1. Klassisk period: I epik; II lyrik; III drama, Kaunas: Humanistiska fakultetens publikation, 1938. VžgA – Tumas-Vaižgantas J. Föreläsningar om den förbjudna perioden i litauisk litteratur. Aušrininkai-gruppen: J. A. Vištelis, M. D.-Silvestravičius, T. Žičkis, J. Myliusakis, Kaunas, 1924. VžgB – Tumas J. Föreläsningar om litauisk litteratur. Den förbjudna perioden. Antanas Baranauskas, 1835–1902, Kaunas: Vaivos b-vė, 1924. VžgV – Tumas J. Föreläsningar om den förbjudna perioden i litauisk litteratur. 1. Antanas Vienažindys; 2. Antanas Kriščiukaitis; 3. Ksaveras Sakalauskas; 4. Martynas Jankus, Kaunas, 1925. Zaj – Zajančkauskas V. Lärobok i litauisk litteratur (1400–1904). Reviderad upplaga, Vilnius, 1928. LITERATŪRA DLKG – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Antrasis pataisytas leidimas. Red. V. Ambrazas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1996. Koženiauskienė R. 1999: Retorika. Iškalbos stilistika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. KTŽ – Gaivenis K., Keinys S. Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas: Šviesa, 1990. LE 1940: Lietuviškoji enciklopedija 8, Kaunas: Spヲudos fondas. LEM – Literatūros enciklopedija mokyklai. Sud. L. Mačianskaitė, D. Mitaitė, D. Pociūtė-Abukevičienė, D. Satkauskytė, Vilnius: Lietuvių literatūros ir tautosakos institutas, 2011. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002), elektroninis variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. – www.lkz.lt LTA – Literatūros teorijos apybraiža. Red. V. Kubilius, Vilnius: Vaga, 1982. LTŽ 1962: Literatūros terminų žodynas. Sudarė J. Petronis, V. Vanagas, A. Zalatorius, Vilnius. LŽ – Literatūros žinynas V–XII klasei. Parengė Č. Navakauskas, Kaunas: Šviesa, 2006. Mitkevičienė A. 2007: Iš lietuvių literatūros mokslo terminijos istorijos: XIX amžius. – Terminologija 14, 110–124. TŽŽ 1936: Tarptautinių žodžių žodynas. Sud. K. Boruta, P. Čepėnas, A. Sirutytė-Čepėnienė, [Kaunas]: Spaudos fondas. TŽŽe: Interleksis. Kompiuterinis tarptautinių žodžių žodynas. Ats. red. A. Kinderys, Vilnius: Alma littera, 2002. Vaskelienė J. 2007: Trumpas teksto lingvistikos žinynas, Šiauliai: VšĮ Šiaulių universiteto leidykla. Vaskelienė J. 2013: Darbinių sinonimų, darbinių variantų ir paronimų panašumai bei skirtumai. – Žmogus ir žodis. Didaktinė lingvistika 15(1), 206–214. Viliūnas G. 2003: Į žodžio meno gilumas: lietuvių literatūros mokslas XX amžiaus pirmoje pusėje. – Darbai ir dienos 36, 261–281. VLE I – Visuotinė lietuvių enciklopedija 1, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2001. VLE XIX – Visuotinė lietuvių enciklopedija 19, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras, 2011. VTŽŽe – Vaitkevičiūtė V. Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Fotonija (e. leidimas), 2003. Zaborskaitė V. 1982: Literatūros mokslo įvadas, Vilnius: Mokslas. Župerka 2001: Stilistika. II pataisytas ir papildytas leidimas, Šiauliai: Šiaulių universitetas. ЛЭТИ – Литературная энциклопедия терминов и понятий. Гл. ред. А. Н. Николюкин, Москва: НПК Интелвак, 2001. ЭС 1902: Энциклопедический словарь 70. Ред. К. К. Арсеньев, О. О. Петрушевский, С.-Петербург: Типография Акц. Общ. Брокгаузъ – Ефронъ. THE NAMES OF FIGURES AND TROPES IN THE WORKS OF LITERARY SCIENCE IN 1918–1940 The article deals with 77 one-word names of figures and tropes used in the works of the theory and history of literary science (26 in total) published in Lithuanian between 1918 and 1940 (period of independent Lithuania). Terms are analyzed in respect of origin and synonymy. 190 Asta Mitkevičienė Figūrų ir tropų pavadinimai 1918–1940 m. literatūros mokslo darbuose These conclusions are drawn: 1) All borrowings were international terms. More than one third of them had variants. 2) 9 concepts were named only by Lithuanian-origin terms. 21 terms were used for that purpose (they made from three to five synonymic lines) and the most popular terms are still used today. 3) International terms had from one to three Lithuanian synonyms (14 synonymic lines in total). Most Lithuanian synonyms of international terms were names of action in respect of derivation and terms of different expression were not established. From those international and Lithuanian synonyms now just the international ones are used except the Lithuanian terms laipsniavimas “gradation” and įasmeninimas “personification”. 4) Although the number of Lithuanian terms was greater than of international names of figures and tropes, the former named fewer concepts than the latter (respectively 23 and 31). That was due to numerous synonymy of Lithuanian terms which reflects attempts to name some international concepts with Lithuanian-origin terms. Some cases of excessive Lithuanianization are noticed, but that tendency was not widely spread in the sources investigated. Gauta 2014-09-01 Asta Mitkevičienė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected] Terminologija | 2014 | 21 1 9 1