Terminology Work in South Tyrol: New Approaches, New Termbase, New Contents

doi.org/10.35321/term26-01 Terminologiarbete i Sydtyrolen: nya arbetssätt, ny termbank, nytt innehåll ELENA CHIOCCHETTI Institutet för tillämpad lingvistik, Eurac Research SAMMANFATTNING Artikeln ger en översikt över utvecklingen av arbetet med juridisk terminologi i Sydtyrolen. Arbetsmetoderna har utvecklats. Mikrojämförelser mellan det italienska och de tyskspråkiga systemen (Österrike, Tyskland och Schweiz) har blivit ett kännetecken för vårt terminologiarbete. Onlinesystemet bistro (http://bistro.eurac.edu/) har också förnyats för att möta förändrade användarbehov, till exempel genom att erbjuda avancerad filtrering och en återkopplingsfunktion. En policy med ökad uppmärksamhet på målgrupperna har lett till att vi inkluderat arbete med juridiska kollokationer. Ytterligare användarönskemål gäller områden som arbetsmiljö och säkerhet. Detta innebär att relevant teknisk, medicinsk och annan vetenskaplig terminologi behöver behandlas. Att göra detta och samtidigt förbli konsekvent med de metoder som tillämpas på juridisk terminologi utgör en betydande metodologisk utmaning. NYCKELORD: juridisk terminologi, Sydtyrolen, mikrojämförelse, bistro, juridiska kollokationer, terminologianvändarnas behov. SAMMANFATTNING Artikeln ger en översikt över utvecklingen av arbetet med juridisk terminologi i Sydtyrolen. Arbetsmetoderna har utvecklats. Mikrojämförelser mellan det italienska och de tyskspråkiga systemen (Österrike, Tyskland och Schweiz) har blivit ett kännetecken för vårt terminologiarbete. Onlinesystemet bistro (http://bistro.eurac.edu/), har förnyats för att möta förändrade användarbehov, till exempel genom förbättrad filtrering och en återkopplingsfunktion. Den ökande uppmärksamheten på målgrupperna har lett till att arbetet även omfattar juridiska kollokationer. Användarna efterfrågar dessutom terminologi inom områden som arbetsmiljö och säkerhet. Detta innebär att även relevant teknisk, medicinsk och annan vetenskaplig terminologi behöver behandlas. Att göra detta och samtidigt vara konsekvent med de metoder som används för juridisk terminologi utgör en stor metodologisk utmaning. NYCKELORD: juridisk terminologi, Sydtyrolen, mikrojämförelse, bistro, juridiska kollokationer, terminologianvändarnas behov. 6 Elena Chiocchetti Terminology Work in South Tyrol: New Approaches, New Termbase, New Contents INLEDNING Genom att bygga vidare på och sammanfatta tidigare forskning som belyser början på terminologiarbetet i Sydtyrolen (Mayer 1997, 2000), de arbetsmetoder som tillämpats under en period på omkring 25 år (Sandrini 1998; Maganzi Gioeni d’Angiò, Ralli 2010; Chiocchetti, Ralli 2016; Chiocchetti et al. 2017, 2019; Chiocchetti 2019) och de verktyg som utvecklats för att sprida resultaten (Streiter et al. 2004; Ralli, Andreatta 2018), syftar artikeln till att ge en översikt över utvecklingen av juridiskt terminologiarbete i Sydtyrolen sedan andra världskriget. Sydtyrolen (Südtirol – Alto Adige) är en flerspråkig provins i norra Italien med omkring 525 000 invånare (ASTAT 2018: 9). Två tredjedelar av lokalbefolkningen talar ett minoritetsspråk: 70% har tyska som modersmål, medan 4,5% är1 ladinska modersmålstalare (ASTAT 2018: 15). I dag är båda språken officiellt erkända på lokal nivå, om än i olika grad och inom områden av olika storlek. Tyska har officiell status i hela provinsen (Presidential Decree No. 670/1972, Art. 99–100). Den lokala offentliga förvaltningen och rättsväsendet är skyldiga att erbjuda sina tjänster på det språk som medborgaren föredrar och att publicera lagstiftning och andra officiella dokument på både italienska och tyska. Alla offentliganställda måste styrka sina kunskaper i dessa två språk genom att avlägga ett prov med fyra olika nivåer och både en muntlig och en skriftlig del. Det finns skolor på alla utbildningsnivåer där antingen italienska eller tyska är det huvudsakliga undervisningsspråket och det andra språket lärs ut som andraspråk. Ort- och platsnamn är systematiskt tvåspråkiga (Palermo, Woelk 2011: 301; Alber, Palermo 2012: 291–293). Det ladinska språket är officiellt erkänt i dalarna Gardena och Badia i Sydtyrolen. Ladinsktalande har rätt att använda sitt modersmål i kontakten med den lokala offentliga förvaltningen i de två dalarna (t.ex. kommunerna) och med provinsens myndigheter utanför kärnområdet, förutsatt att dessa huvudsakligen arbetar i den ladinska befolkningens intresse (t.ex. den ladinska skolstyrelsen). Relevant lagstiftning görs också tillgänglig på den lokala ladinska varieteten eller, på provinsnivå, växelvis på en av 1 Ladinska är ett gammalt rätoromanskt språk som talas i fem dalar i Dolomiterna, vilka hör till tre olika provinser i Italien: Bolzano, Trento och Belluno. I hela området finns omkring 30 000 talare (Verra 2005: 115). Omkring 20 000 bor i Sydtyrolen (ASTAT 2018: 15), ytterligare 8 000 i Trentino (Lanzafame 2014: 6) och de återstående få i provinsen Belluno. I denna artikel behandlar vi inte den ladinska minoritetens historia och språk i detalj. För mer information, se till exempel Pescosta 2010. Terminologija | 2019 | 26 7 de två varieteterna (Resolution of the Provincial Government No. 210/2003). Anställda inom den ladinska förvaltningen måste styrka sina kunskaper i alla tre officiella språken i den omfattning som krävs för deras specifika befattning. I ladinska skolor används italienska och tyska i lika hög grad som undervisningsspråk, och de alterneras regelbundet. Ladinska undervisas också några timmar i veckan (Verra 2005: 120). Ort- och platsnamnen i Gardena och Badia är trespråkiga, på ladinska, tyska och italienska (Verra 2005: 118). Denna korta översikt visar en situation där de två sydtyrolska minoritetsgrupperna åtnjuter ett omfattande skydd och många grundläggande rättigheter och utan tvekan är de bäst skyddade minoriteterna i Italien (Alber, Palermo 2012: 290). Dagens situation är dock resultatet av årtionden av sociala, ekonomiska och politiska konflikter, däribland terroristattacker (Forcher, Peterlini 2010: 338–362). Sydtyrolen blev en del av Italien 1919 efter första världskriget. Trots alla löften som Italiens kung gav vid den tiden undertryckte den fascistiska regim som tog makten 1922 systematiskt den tyskspråkiga pressen och tyska ortnamn, italieniserade skolsystemet, den offentliga förvaltningen och rättsväsendet fullständigt och förbjöd i praktiken användningen av tyska offentligt (Forcher, Peterlini 2010: 267–273; Pescosta 2010: 366–368). Ladinska betraktades medvetet som en italiensk dialekt (Pescosta 2010: 383). De första minoritetsrättigheterna beviljades genom fredsfördragen i Paris efter andra världskriget. Den första autonomistadgan (Constitutional Law No. 5/1948), som den italienska republiken antog 1948, lämnade dock Sydtyrolens minoriteter i stort sett missnöjda. Vissa språkliga rättigheter och minoritetsskydd infördes, såsom tyskspråkig press och skolor samt möjligheten att undervisa i viss ladinska i grundskolan (Constitutional Law 5/1948, Art. 15, 87). Den offentliga förvaltningen liksom den lagstiftande och dömande makten förblev emellertid i huvudsak italienskspråkiga och i praktiken otillgängliga för medlemmar av de lokala minoritetsgrupperna (se Alcock 2001 för en mer ingående historisk redogörelse på engelska). Dessutom förblev användningen av tyska i lagstiftning, domstolsförhandlingar och offentlig förvaltning endast en möjlighet (Constitutional Law 5/1948, Art. 85), som därför knappt omsattes i praktiken (Alber, Palermo 2012: 293). The situation changed radically in 1972, when the New Statute of Autonomy (Presidential Decree No. 670/1972) was approved by the Parliament in Rome. From that moment on, the South Tyrolean minorities received a growing number of rights and ample autonomy, including 8 Elena Chiocchetti Terminology Work in South Tyrol: New Approaches, New Termbase, New Contents primära och sekundära lagstiftningsbefogenheter inom många förvaltningsområden, vilket har lett till den nuvarande situationen och, föga förvånande, till ett ökat behov av juridisk terminologi. Av utrymmesskäl kommer följande avsnitt att koncentrera sig på den terminologiska utvecklingen av tyska, men inte ladinska, i Sydtyrolen. 1. BÖRJAN PÅ TERMINOLOGIUTVECKLINGEN PÅ TYSKA Juridiskt språk innebär en särskild terminologisk utmaning i Sydtyrolen. Att benämna italienska rättsbegrepp på tyska kräver fortfarande särskilda ansträngningar, av flera skäl. För det första hade tyska tidigare aldrig använts för att uttrycka det italienska rättssystemet och dess begrepp; därför fanns ingen referensterminologi tillgänglig (Coluccia 2000: 381). För det andra hämmades utvecklingen av en tysk juridisk terminologi för det ovan nämnda ändamålet under många årtionden både av det fascistiska förbudet mot det tyska språket i Sydtyrolen och senare, fram till 1970-talet, av minoritetsspråkets marginaliserade ställning inom rättsväsendet och förvaltningen. För det tredje finns det andra länder i Europa där tyska är ett officiellt språk på nationell eller regional nivå (Ammon et al. 2016: XXXIX). På grund av skillnaderna mellan rättssystemen och den därav följande systembundna karaktären hos rättsbegrepp (de Groot 1999: 12) kan dock exempelvis österrikiska, tyska eller schweiziska termer inte utan vidare lånas in för att uttrycka det italienska rättssystemets begrepp (Alber, Palermo 2012: 300–310; Chiocchetti, Ralli 2016: 103–105). Ett tydligt exempel är den federala organisationen i Österrike, Tyskland och Schweiz, som återspeglas i deras terminologi. Sådana termer är i stor utsträckning olämpliga för att beteckna den mer centraliserade italienska styrelseformen. Fram till för ett halvt sekel sedan var utvecklingen av tysk juridisk terminologi i Sydtyrolen okoordinerad och inte sällan ad hoc. Framför allt under 1970- och 1980-talen slog sig olika grupper av lokala akademiker, jurister och domare som arbetade inom specifika områden samman för att översätta de italienska lagtexter som gällde deras respektive verksamhetsfält från italienska till tyska. De parallella textutgåvor av civillagen, straffprocesslagen, insolvenslagen med flera som blev resultatet trycktes och distribuerades av ett lokalt förlag (Zanon 2001: 178). Efter den nya autonomistadgan och till följd av den nya ställningen för tyska som medofficiellt språk översattes många andra texter, såsom lagar och administrativa dokument av alla slag, till tyska av offentliga tjänstemän, handläggare Terminologija | 2019 | 26 9 och yrkesöversättare för både internt och offentligt bruk. Tyvärr styrdes inte alla dessa insatser av ett centralt organ och de saknade den nödvändiga strategiska språk- och terminologiplaneringen. Översättningar utarbetades ofta utifrån aktuella behov eller lämnades åt initiativ från (privata) kontor, handläggare, föreningar med flera som arbetade med specifika ämnen (Mayer 1997: 128; Palermo, Pföstl 1997: 53; Woelk 2000: 213; Chiocchetti et al. 2017: 258). Följden blev att samma begrepp ofta kom att betecknas med olika termer på tyska (Mayer 1997: 128–129; Sandrini 1998: 399–400; Zanon 2001: 178; Chiocchetti et al. 2013: 261; Chiocchetti, Ralli 2016: 105; Chiocchetti 2019: 178), vilket skapade konkurrerande benämningar, förvirring och terminologisk osäkerhet. Exempelvis återgavs beni ereditari (egendom som tillhör en avlidens kvarlåtenskap) som Erbschaftsgüter i den översatta civillagen och som Nachlassgüter eller Verlassenschaftsgüter i civilprocesslagen. When the New Statute of Autonomy was approved in 1972, it was soon realized that the implementation of the new language provisions needed to be based on consistent, complete and univocal legal terminology. It took over a decade of further uncontrolled development before a dedicated Terminology Commission was established by Presidential Decree 574/1988. The Terminology Commission was set up in 1991 and consisted of six experts (bilingual judges, lawyers and translators). Its mandate was to officially validate legally binding couples of Italian and German terms in the main subdomains of law (e.g. civil law, criminal law, procedure law, administrative law, etc.). The Commissioners’ aim was to develop a consistent set of well-researched German terms designating the most important legal concepts of the Italian legal system, which had to be used by the South Tyrolean legislature, judiciary and administration. These terms were intended as one-to-one correspondents to the legal terminology in Italian and as a means of fostering legal certainty and reducing terminological variation in South Tyrolean German (Alber, Palermo 2012: 97–298; Chiocchetti et al. 2013: 266–268; 2019: 176–177; Chiocchetti, Ralli 2016: 105–106). De italienska och tyska termparen publicerades successivt i den lokala officiella tidningen i form av parallella listor. Från och med publiceringen blev den officiellt standardiserade terminologin rättsligt bindande i Sydtyrolen. Under omkring 20 års verksamhet lyckades Terminology Commission standardisera cirka 7 400 termpar. Den första listan publicerades 1994 och den sista 2012. Därutöver ytterligare 10 Elena Chiocchetti Terminology Work in South Tyrol: New Approaches, New Termbase, New Contents terminologi fanns redan tillgänglig i de parallella textutgåvorna av de viktigaste italienska lagtexterna. Terminologin i dessa översättningar standardiserades i ett svep, vilket ökade antalet officiellt validerade termer i Sydtyrolen till uppskattningsvis 15 000–20 000 (Chiocchetti et al. 2017: 265; 2019: 187). Kommissionärerna fick stöd i sitt standardiseringsarbete av ett team av terminologer och juridiska experter vid Eurac Research (http://www.eurac.edu/linguistics) som ansvarade för det inledande forskningsarbetet. Det tvärvetenskapliga teamet började arbeta med ett systematiskt och domänorienterat angreppssätt genom att avgränsa varje delområde som analyserades och samla in relevant källmaterial. Därefter extraherade, valde ut och ordnade de de viktigaste termerna inom de centrala delområdena av det italienska rättssystemet (t.ex. straffrätt, familjerätt, arbetsrätt) på italienska. Sedan samlade de in befintliga tyska benämningar på dessa nationella rättsbegrepp i sydtyrolska texter. Definitioner och användningskontexter från relevanta och auktoritativa böcker eller normativa texter lades till, tillsammans med uppgifter om källorna (Mayer 1997: 126; Chiocchetti et al. 2019: 177–178). Dessa fullständiga terminologiska poster, utarbetade enligt terminologiska principer och metoder (Arntz et al. 2014: 211–219), låg till grund för Terminology Commissions beslut att officiellt validera en sydtyrolsk benämning för varje behandlat rättsbegrepp. På så sätt bidrog standardiseringsarbetet i hög grad till att tränga undan äldre improviserade eller felaktiga termer och minska den terminologiska variationen i sydtyrolsk juridisk tyska. Exempelvis är den standardiserade termen Erbschaftsgüter nu den enda benämning som används för att återge beni ereditari i lokal lagstiftning. Det systematiska angreppssättet gjorde det möjligt att skapa ett bestånd av sammanhängande tysk terminologi för de viktigaste verksamhetsområdena inom den lokala lagstiftningen, rättskipningen och förvaltningen. 2. NYA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Den första förändringen i arbetssättet gäller rättsjämförelse. Med denna metod kan olika rättssystem jämföras med varandra för att identifiera likheter och skillnader. Jämförelsen kan omfatta hela rättsfamiljer och rättssystem med avseende på deras allmänna metoder och förhållningssätt till rättsliga frågor, lagstiftningspraxis, rättstolkning, rättspraxis osv. (makrojämförelse). Den kan också gälla specifika begrepp eller problem. I det senare fallet kallas metoden mikrojämförelse (Zweigert, Kötz 1996: 4–5; Pommer 2006: 84–85) och blir relevant Terminologija | 2019 | 26 11 for terminology work in the domain of law (Sandrini 1996: 160–166; Mayer 1997: 126–127; de Groot 2002: 222; Chiocchetti 2019: 180–182). Micro-comparison allows to understand whether two designations belonging to different legal systems refer to the same legal concept or not, i.e. to check whether the relevant characteristics of the given concepts coincide or to detect important conceptual discrepancies (see e.g. Chiocchetti, Ralli 2016: 107–110 for examples). In relation to terminology work in South Tyrol, applying micro-comparison means looking for legal concepts in Austria, Germany and Switzerland that are conceptually equivalent to the Italian legal concepts under analysis and which have a similar function within their respective legal systems (Mayer 2000: 299; Chiocchetti, Ralli 2016: 106–111). Redan i början av det terminologiska arbetet i Sydtyrolen stod det snart klart att terminologiarbete inte var möjligt utan att blicka över gränsen. Sydtyrolen har endast drygt 300 000 tysktalande (ASTAT 2018: 9), medan det finns nästan 100 000 000 andra personer med tyska som modersmål i Europa, främst bosatta i Österrike, Tyskland och Schweiz (Biere 2017: 22). Dessutom har Sydtyrolen alltid haft livliga sociala, kulturella, kommersiella och politiska kontakter med dessa länder (Woelk 2000: 213–214). För att undvika en överdriven regionalisering av den sydtyrolska tyskan och främja den gränsöverskridande kommunikationen med andra tyskspråkiga områden (Sandrini 1998: 408) skulle det därför ha varit en fördel att beakta den terminologi som används i grannländerna. Även av rent praktiska skäl kunde Terminologikommissionen använda två strategier för att fylla eventuella terminologiska luckor: antingen skapa neologismer eller låna tyska benämningar från andra områden, som används för motsvarande begrepp. Detta innebar att mikrojämförelse infördes för begrepp som saknade benämningar eller hade olämpliga benämningar på sydtyrolsk tyska (Mayer 1997: 129; 2000: 299). Till en början användes denna ganska ”arbetskrävande och tidsödande metod” (Mayer 2000: 297) sporadiskt för att fylla terminologiska luckor eller föreslå bättre lämpade benämningar. I början av det nya millenniet gjorde EU-finansiering det dock möjligt att utvidga metoden till ett växande antal begrepp. Med åren blev rättsjämförelse en grundläggande metod för att säkerställa hög terminologisk kvalitet i Sydtyrolen (Mayer 2000: 297), framför allt genom att minska antalet improviserade och ofta ordagranna översättningar från italienska samt olämpliga tyska benämningar. I dag är rättsjämförelse mellan det italienska rättssystemet och de närliggande tyskspråkiga rättssystemen kännetecknande för terminologiarbetet vid Eurac Research (Chiocchetti et al. 2019: 178). 12 Elena Chiocchetti Terminology Work in South Tyrol: New Approaches, New Termbase, New Contents Den andra förändringen i arbetssättet, ungefär ett årtionde senare, var en övergång från ett systematiskt och i huvudsak standardiseringsinriktat tillvägagångssätt till ett mer deskriptivt tillvägagångssätt, som också tillåter ad hoc- och textorienterat terminologiarbete. Denna övergång blev nödvändig när Terminologikommissionens verksamhet upphörde 2012 av flera skäl. Samtliga kommissionsledamöter hade heltidsanställningar i andra befattningar och kunde därför bara arbeta med terminologifrågor sporadiskt, vilket innebar att standardiseringsarbetet inte fortskred i någon högre takt. Dessutom var endast tre av de sex kommissionsledamöterna tyskspråkiga som modersmål. Dessa tre hade en större arbetsbörda än sina italienskspråkiga kollegor, särskilt när det krävdes nybildning av termer. Det formella standardiseringsförfarandet hämmade också verksamheten, eftersom de listor som Terminologikommissionen hade godkänt måste godkännas både av den lokala regeringen och av den lokala representanten för centralregeringen innan de kunde publiceras i den officiella tidningen. Detta innebar en systematisk försening på sex månader. Tidsbristen och det utdragna förfarandet gjorde det till slut svårt att hålla jämna steg med ny lagstiftning, benämningen av nya begrepp och de nödvändiga revideringarna vid rättsreformer. Det hände faktiskt att tidigare standardiserade termer blev föråldrade ganska snart. Slutligen blir en försening på över 20 år uppenbar om vi beaktar att de terminologiska behoven blev akuta 1972, då den nya autonomistadgan antogs, och att de första standardiseringsresultaten publicerades 1994. Under tiden fortsatte terminologiutvecklingen på ett okoordinerat och oplanerat sätt, vilket gjorde den efterföljande standardiseringen ännu mer utmanande (Chiocchetti et al. 2017: 262–263). Trots alla dessa hinder har standardiseringsarbetet tillfört en ansenlig mängd etablerad terminologi inom flera rättsområden och – framför allt – riktat uppmärksamheten mot språkets, översättningens och terminologins kvalitet samt mot de befintliga terminologiska resurserna. Alla standardiserade termer har inte accepterats av användarna, den terminologiska variationen kvarstår och det finns fortfarande flera områden där ett systematiskt terminologiarbete skulle behövas (t.ex. skatterätt). Sådant systematiskt arbete bedrivs fortfarande när nya områden utforskas, men en betydande del av det terminologiska arbetet vid Eurac Research i dag är textrelaterat (till exempel när ny lagstiftning antas i viktiga frågor) och ad hoc-baserat (till exempel när nya begrepp blir aktuella eller särskilda förfrågningar kommer in). Dessutom kontrolleras det befintliga terminologibeståndet regelbundet Terminologija | 2019 | 26 13 och uppdateras vid behov. I dag är underhåll och uppdatering avgörande steg för att bevara kvaliteten och tillförlitligheten hos varje terminologisk resurs för dess slutanvändare (Drewer, Schmitz 2017: 37; Zanola 2018: 77). Standardiseringsarbetet har alltid grundat sig på i huvudsak deskriptiva terminologiposter. När det sista normativa steget övergavs bestod det deskriptiva tillvägagångssättet. Eftersom det dessutom nu är enklare att sprida terminologi brett (t.ex. via internet) och syftet med terminologiarbetet i dag inte längre enbart är att utveckla det sydtyrolska juridiska språket, utan också att underlätta och främja gränsöverskridande kommunikation, behövs standardisering inte med samma brådska som tidigare. När det fortfarande råder tvekan om vilken term som bör användas i Sydtyrolen bland två eller flera konkurrerande termer, samråder terminologerna vid Eurac Research med Språkfrågebyrån, som ansvarar för översättning och granskning av lokal lagstiftning, samt med ämnesexperter, så att en gemensam rekommendation kan ges. Rekommendationen är dock inte på något sätt rättsligt bindande, och användarna är fria att välja utifrån den information som finns i terminologiposterna. Den tredje och sista förändringen i arbetssättet gäller samarbetet med slutanvändarna. På 1990-talet valdes de mest akuta områdena utifrån behoven, med prioritet för de delområden som var mest relevanta för den sydtyrolska offentliga förvaltningen och rättsväsendet, medan vissa andra områden i huvudsak lämnades utanför, till exempel sjörätt och kyrkorätt. Under de senaste tre decennierna har den lokala regeringen fått ytterligare lagstiftningsbefogenheter på primär och sekundär nivå, och vissa delområden har blivit mer relevanta, till exempel arbetsmiljö. Följaktligen är det nuvarande förhållningssättet till terminologiarbete starkt inriktat på de behov som slutanvändarna uttrycker. Begäran om terminologiarbete inom arbetsmiljöområdet framfördes till exempel av de ansvariga kontoren inom den lokala förvaltningen. Terminologiarbetet om livstestamenten utlöstes av en ny lag som antogs i Italien 2017. Andra lokala offentliga eller privata organisationer, till exempel revisionsrätten och tullmyndigheten, liksom privatpersoner och föreningar, har lämnat in flera ad hoc-förfrågningar. Sådana förfrågningar analyseras och besvaras, och resultaten görs tillgängliga för allmänheten. Genom att ägna större uppmärksamhet åt användarnas faktiska behov kan terminologiarbetet vid Eurac Research inriktas på aktuella ämnen och samtidigt lättare spridas bland specifika yrkesgrupper. Att arbeta med dagens lagstiftning och omdiskuterade frågor som 14 Elena Chiocchetti Terminology Work in South Tyrol: New Approaches, New Termbase, New Contents så snart som möjligt bidrar också till att styra textförfattarnas språkval i lokala medier och inom förvaltningen, vilket minskar förekomsten av tillfälliga översättningar och terminologisk variation. Att till exempel mycket snart göra det jämförande terminologiarbetet om terminologin som används i debatten om samkönade civila partnerskap tillgängligt bidrog till att eliminera ordagranna översättningar som zivile Union för den italienska termen unione civile och sprida den motsvarande termen eingetragene Lebenspartnerschaft. Den senare är den term som används i Tyskland, vars lagstiftning tjänade som förebild för den italienska (Deputati PD 2016: 1). Den schweiziska och österrikiska termen eingetragene Partnerschaft är mycket lik och stöder ytterligare valet av en etablerad utländsk motsvarighet framför en ordagrann översättning som bara skulle förstås av sydtyrolare. 3. NY TERMBANK För att vara effektivt och värdefullt behöver terminologiarbetet spridas och göras tillgängligt för slutanvändarna (Arntz et al. 2014: 251; Drewer, Schmitz 2017: 30). De tvåspråkiga ordlistorna med standardiserade termer som publicerades i den officiella tidningen var inte allmänt tillgängliga. Dessutom innehöll de fullständiga terminologiposterna ytterligare värdefull information, såsom definitioner, användningskontexter och anmärkningar, som också var värda att dela. Av detta skäl och tack vare den gynnsamma tekniska utvecklingen har sedan 2002 alla terminologiposter som producerats vid Eurac Research publicerats i sin helhet och gjorts fritt tillgängliga online via informationssystemet för juridisk terminologi bistro (http://bistro.eurac.edu/). bistros syfte är att främja kommunikation och ömsesidig förståelse mellan människor och organisationer från olika rättssystem, med fokus på Österrike, Italien, Tyskland och Schweiz. Även de relevanta överstatliga nivåerna inom EU-rätten och internationell rätt ingår delvis. Med ett mer lokalt fokus avser bistro också att stödja och främja utvecklingen och harmoniseringen av juridisk terminologi på sydtyrolsk tyska. Innehållet rör främst förvaltningsrätt, civilrätt, handelsrätt, bolagsrätt, straffrätt, familjerätt och processrätt (civil- och straffprocessrätt). Arbetsmiljö och säkerhet är i dag ett annat välrepresenterat juridiskt delområde. bistros målgrupper är både yrkesverksamma, det vill säga juridiska experter, juridiska textförfattare och översättare, samt studenter inom juridik, lingvistik, översättning och närliggande ämnen. bistro innehåller terminologi på italienska, tyska och – i betydligt mindre omfattning – ladinska. Dess unika särdrag är att tysk terminologi tydligt särskiljs utifrån vilket rättssystem den tillhör. Terminologija | 2019 | 26 15 Terminologin särskiljs tydligt efter vilket rättssystem den tillhör. Även för ladinska termer anges vilken av de två lokala varianterna de tillhör (Ralli, Andreatta 2018: 8). Datorlingvister vid Eurac Research började utveckla bistro 2001 för att ge snabb och generell tillgång till terminologisk information och information om standardisering i Sydtyrolen. Poster utarbetades i ett kommersiellt terminologihanteringssystem (TMS) och publicerades sedan via bistro. Då byggde bistros arkitektur på en relationsdatabas: den var modulär och datavisualiseringen dynamisk. En XML-fil från TMS importerades, och innehållet i varje post (t.ex. termer, definitioner, grammatisk information, källinformation osv.) lagrades separat i olika SQL-tabeller. Dessa kopplades samman genom dubbelriktade grafer, så att all information kunde hämtas vid användarsökningar. Datavisualiseringen organiserades i olika vyer, som dynamiskt kombinerade data och använde formatmallar (XSLT, CSS) (Streiter et al. 2004: 204, 213). Informationen i terminologiposterna visades dock alltid i samma ordningsföljd, och det var till exempel inte möjligt att ordna innehållet efter språk eller sökterm (Chiocchetti et al. 2019: 186). Utöver att ge tillgång till terminologi erbjöd det tidigare bistro även en tvåspråkig korpus med juridiska texter kallad CATEx (Gamper, Dongilli 1999) samt grundläggande verktyg för termextraktion och termigenkänning. Under årens lopp och delvis till följd av den fortsatta tekniska utvecklingen blev den första versionen av bistro långsam och föråldrad. Den var inte särskilt användarvänlig, innehållet i de uppdaterade terminologiposterna började skilja sig från den ålderstigna CATEx-korpusen med juridiska texter och sökfunktionerna var begränsade. Det blev också alltmer komplicerat och tidskrävande, samt felbenäget, att uppdatera relationsdatabasen. Av dessa och andra skäl började ett team av terminologer och IT-experter 2013, med finansiering från den autonoma provinsen Bolzano, tänka om, omforma och programmera om bistro för att göra systemet mer flexibelt, användarvänligt och interaktivt (se Ralli, Andreatta 2018 för en detaljerad redogörelse för alla dess funktioner och egenskaper). Det nya bistro riktar sig till samma användargrupper men lägger större vikt vid internationellt samarbete och kommunikation. Det ger först en grundläggande översikt över alla termer som betecknar samma begrepp och snabb tillgång till den fullständiga terminologiposten för användare som vill ha mer information. Det går också att välja mellan ett enkelt och ett avancerat sökläge. Det senare har 16 Elena Chiocchetti Terminology Work in South Tyrol: New Approaches, New Termbase, New Contents filterfunktioner för varje språk eller variant, rättssystem och specifikt juridiskt delområde som förekommer i terminologiposterna (Ralli, Andreatta 2018: 21–22). Det innebär till exempel att användare som översätter en text från italienska till tyska för österrikiska läsare kan välja att använda ett filter och därmed ta bort information om de andra tyskspråkiga rättssystemen och det ladinska språket. Användarna kan också välja att fälla ut eller dölja kontexter eller att få tillgång till fullständig bibliografisk information för varje källa (Ralli, Andreatta 2018: 29). När det gäller dataunderhåll tillhandahölls bättre och snabbare importfunktioner (Ralli, Andreatta 2018: 38–39). Med en återkopplingsknapp kan användarna kommentera befintliga poster, föreslå ändringar eller föreslå nya termer som kan läggas till (Ralli, Andreatta 2018: 30). Slutligen togs föråldrade verktyg och innehåll, såsom CATEx och termextraktionsverktyget, bort eftersom de ofta ledde användarna på villospår och inte höll jämna steg med den senaste tekniken. Today (July 2019) bistro contains about 12,500 bilingual terminological entries, a small amount of which are trilingual and also contain Ladin terms. Many are legal comparative entries, i.e. they collect not only the Italian and German (and sometimes Ladin) designations for Italian legal concepts, but also the German terms for equivalent foreign concepts from Austria, Germany and Switzerland. bistro has become a flexible, reliable and intuitive system, both for the terminologists, who update its contents by regularly uploading an export from the commercial TMS, and for its target user groups (Zanola 2018: 77–78). This is shown by the growing number of accesses since 2016: in the first 12 months accessed doubled (from 12,000 to over 26,000), in the following year they reached almost three times the initial number (36,000) (Chiocchetti et al. 2019: 189). Inputs and questions received through the feedback form also show that there is increasing interest in bistro outside South Tyrol (Chiocchetti et al. 2019: 185). 4. NYTT INNEHÅLL Som framgått av de föregående avsnitten har tidigare insatser gett användarna av bistro en betydande samling tillförlitlig juridisk terminologi, även om flera ämnesområden återstår att komplettera, uppdatera eller behandla. Vi har också sett att den ökade uppmärksamheten på slutanvändarnas behov och möjligheten att lämna återkoppling via en särskild funktion (Drewer, Schmitz 2017: 31) i bistro delvis har förändrat arbetssättet inom terminologiarbetet. Terminologija | 2019 | 26 17 En annan följd av den ökade användarorienteringen är att Eurac Research för ungefär ett decennium sedan började utarbeta juridiska kollokationer2. (Fack)språkliga kollokationer utgör ofta fallgropar såväl för ovana som för avancerade språkförmedlare och för användare av främmande språk eller andraspråk (Holderbaum, Prien 2004: 451; Forget 2014: 245; Grass 2014: 109; Lerat 2014: 98). Att lägga till dem i bistro innebar att en semasiologisk (dvs. ordorienterad) sektion infördes i relevanta poster, vilka utarbetas enligt en onomasiologisk (dvs. begreppsorienterad) princip (Maganzi, Ralli 2010: 100). Kollokationerna lagras därför under huvuduppslagsordet (t.ex. adempiere un contratto, dvs. fullgöra ett avtal, lagras under uppslagsordet contratto) och är synliga endast när man öppnar den fullständiga terminologiposten (Ralli, Andreatta 2018: 20). Den begränsade samlingen tvåspråkiga kollokationer uppskattas särskilt av översättare (Grass 2014: 108–109) och av personer som inte är vana vid att formulera juridiska texter eller behöver göra det på sitt andraspråk (Maganzi, Ralli 2010: 106). För närvarande innehåller bistro nästan 1 500 kollokationer på italienska och över 1 800 på tyska. I likhet med terminologin i sig hänförs kollokationerna också till ett eller flera rättssystem. Detta beror på att även kollokationer är rättssystembundna. Exempelvis kan eine Frist beifügen eller beisetzen, dvs. fastställa en tidsfrist, användas i Sydtyrolen men inte i andra rättssystem, där man föredrar eine Frist ansetzen. På liknande sätt används als Erbe berufen, dvs. utse någon till arvinge, ofta i det tyska rättssystemet, medan als Erbe einsetzen är vanligare i Österrike och Schweiz. Det närmare samarbetet med (potentiella) slutanvändare ledde till önskemål om terminologiarbete inom ämnesområden som går utöver kärninnehållet i bistro, dvs. det juridiska området. När det gäller arbetsmiljö och säkerhet (OHS) måste man till exempel ta ställning till hur teknisk, medicinsk och annan vetenskaplig terminologi ska hanteras. Den utgör en grundläggande del av arbetsmiljöområdet, men är inte strikt juridisk. ”Stegar”, ”lyftanordningar”, ”vibration”, ”strålning” och specifika sjukdomar som ”asbestos” eller ”utbrändhet” är till exempel centrala termer inom arbetsmiljöområdet, även om man förmodligen inte skulle förvänta sig att hitta dem i en 2 För bistro antog terminologgruppen vid Eurac Research den definition som Ulrich Heid och Rufus H. Gows föreslagit. De definierar kollokationer brett som ”återkommande förekomster av minst två lexikala enheter som är direkt syntaktiskt relaterade till varandra och vars förekomst begränsas lexikalt och/eller pragmatiskt” (Heid, Gows 2006: 980). Detta omfattar grupper som består av N + Adj, Adj + Adv, V + Adv, V + Nobj, Nsubj + V, N + Ngen osv. Eftersom vissa av dessa är typiska strukturer i flerordsuttryck som betecknar juridiska begrepp, exempelvis N + Adj eller N + Ngen, vilka behandlas onomasiologiskt, består kollokationerna i bistro huvudsakligen av grupper av typen V + N (Maganzi, Ralli 2010: 100–102). 18 Elena Chiocchetti Terminology Work in South Tyrol: New Approaches, New Termbase, New Contents en juridisk termbank. Dessutom har många av dessa termer vetenskapliga definitioner som inte varierar mellan rättssystemen, och därför behövs ingen rättslig jämförelse. Lagstiftningen påverkar alla aspekter av livet. Därför är det inte ovanligt att termer som ursprungligen hör till andra ämnesområden blir relevanta ur juridisk synvinkel. Inom familjerätten är till exempel regler om ”artificiell insemination” viktiga; vissa metoder kan vara tillåtna eller förbjudna (exempelvis var insemination med donerade spermier förbjuden i Italien i över ett decennium). Därför har bistro alltid innehållit en begränsad mängd terminologi som ursprungligen hör till andra ämnesområden men används i lagstiftningen, ibland till och med med en särskild juridisk definition som skiljer sig från definitionen inom ursprungsområdet. Arbete med arbetsmiljö och säkerhet innebär att man möter en mängd sådana termer, vilket gör det nödvändigt att gemensamt besluta när och hur de ska läggas till i termbanken och hur posterna ska utarbetas. Som allmän regel har vi beslutat att, när så är möjligt, för varje rättssystem som ingår lagra juridiska definitioner och användningskontexter hämtade ur juridiska texter, så att dessa termer behandlas på samma sätt som den centrala juridiska terminologin. Centrala termer inom arbetsmiljöområdet hämtas endast ur relevanta juridiska eller administrativa texter, för att undvika alltför detaljerad teknisk behandling. Samma regler tillämpas på den tyska delen av posterna för varje rättssystem som ingår. Trots oron för att överbelasta bistro med teknisk och medicinsk terminologi har önskemålen om att lägga till nya ämnesområden godtagits, som i fallet med arbetsmiljö och säkerhet, eller är under övervägande, som i fråga om socialt boende. Detta innebär att även terminologi som inte är strikt juridisk behandlas, vilket leder till nya angreppssätt, arbetsmetoder och användargrupper. I framtiden kan bistro öppnas för många andra ämnesområden och bli en mer allmän resurs för italienska och tyska. SLUTSATSER Denna artikel ger en översikt över utvecklingen av det juridiska terminologiarbetet för tyska i Sydtyrolen sedan andra världskriget. De metodologiska tillvägagångssätten för terminologiarbete har förändrats för att höja språkkvaliteten och anpassas till nya situationer. Under årens lopp har metoden med mikrojämförelser mellan det italienska och de tyskspråkiga rättssystemen blivit ett kännetecken för terminologiarbetet vid Eurac Research i Bolzano. För de italienska rättsliga begrepp som analyserats av ett tvärvetenskapligt team av terminologer och rättsexperter ges information om de termer som används i Syd Terminologija | 2019 | 26 19 tyrolsk tyska, men också om motsvarande begrepp i andra tyskspråkiga länder (Österrike, Tyskland och Schweiz). Ett särdrag i terminologiarbetet vid Eurac Research är att varje term tydligt knyts till ett eller flera specifika rättssystem, vilket fullt ut erkänner den systembundna karaktären hos juridisk terminologi. Med målet att utveckla sydtyrolsk juridisk terminologi på tyska gör detta tillvägagångssätt det möjligt att undvika en överdriven regionalisering av det lokala rättsliga och administrativa språket, eftersom motsvarande termer kan antas och användas i Sydtyrolen när godtagbara utländska motsvarigheter finns tillgängliga. Med sikte på internationellt samarbete och handel främjar det i hög grad gränsöverskridande kommunikation mellan Italien och de tyskspråkiga länderna. Onlinesystemet som används för att sprida resultaten av detta arbete, bistro, har också förnyats helt för att tillgodose terminologernas och målgruppernas behov. Detta gjordes dels för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Dels var avsikten att erbjuda ett intuitivt och lättanvänt verktyg för terminologisökning med avancerade filterfunktioner, utbyggbara kontexter, tillgång till fullständiga bibliografiska uppgifter och en återkopplingsfunktion. Den sistnämnda ingår i en ny policy som främjar ett allt större samspel med målgrupperna, vare sig det rör sig om enskilda personer eller hela kontor och organisationer. För att underlätta textförfattares och översättares arbete och tillhandahålla värdefull kompletterande språklig information innehåller flera terminologiposter i bistro ett avsnitt om juridiska kollokationer. Terminologiposterna utarbetas med ett begreppsorienterat tillvägagångssätt, medan kollokationerna följer ett ordorienterat tillvägagångssätt och finns i slutet av den post som behandlar det aktuella uppslagsordet. På användarnas begäran öppnar bistro slutligen gradvis upp för nya områden, såsom arbetsmiljö och säkerhet eller socialt boende. Sådana områden omfattar en betydande mängd relevant teknisk, medicinsk och annan vetenskaplig terminologi. Att behandla sådana termer och samtidigt hålla sig till de metoder som används för juridisk terminologi innebär en betydande metodologisk utmaning, som vi har försökt lösa med ett pragmatiskt tillvägagångssätt. Den lärdom vi har dragit av att genomföra alla dessa innovationer och förändringar är att terminologiarbetet regelbundet måste anpassas till rättsliga, tekniska och samhälleliga förändringar för att förbli värdefullt. Metoder, verktyg och innehåll måste tillgodose målgruppernas föränderliga behov och främja spridningen av terminologi. 20 Elena Chiocchetti Terminology Work in South Tyrol: New Approaches, New Termbase, New Contents RÄTTSLIGA HÄNVISNINGAR Konstitutionell lag nr 5/1948 (första autonomistadgan). – Legge costituzionale del 26 febbraio 1948, n. 5 “Statuto speciale per il Trentino – Alto Adige”. Tillgänglig på: http://www.consiglio-bz.org/download/1.Statuto-di-Autonomia-1948.pdf [hämtad 19.08.2019]. Presidentdekret nr 670/1972 (ny autonomistadga). – Decreto del Presidente della Repubblica del 31 agosto 1972, n. 670 “Approvazione del testo unico delle leggi costituzionali concernenti lo Statuto speciale per il Trentino – Alto Adige”. Tillgänglig på: http://lexbrowser.provinz.bz.it/doc/it/dpr-1972-670/decreto_del_presidente_della_repubblica_31_agosto_1972_n_670.aspx [hämtad 19.08.2019]. Presidentdekret nr 574/1988. – Decreto del Presidente della Repubblica del 15 luglio 1988, n. 574 “Norme di attuazione dello Statuto speciale per la regione Trentino – Alto Adige in materia di uso della lingua tedesca e della lingua ladina nei rapporti con la pubblica amministrazione e nei procedimenti giudiziari”. Tillgänglig på: http://lexbrowser.provinz.bz.it/doc/it/dpr-1988-574/decreto_del_presidente_della_repubblica_15_luglio_1988_n_574.aspx [hämtad 19.08.2019]. Beslut nr 210/2003 av Sydtyrolens provinsregering. – Delibera della Giunta Provinciale del 27 gennaio 2003, n. 210 “Utilizzo della lingua ladina da parte degli enti pubblici e negli atti normativi”. Tillgänglig på: http://lexbrowser.provinz.bz.it/doc/20141121/it/1571/delibera_n_210_del_27_01_2003.aspx [hämtad 19.08.2019]. REFERENCES Alber E., Palermo F. 2012: Creating, Studying and Experimenting with Bilingual Law in South Tyrol: Lost in Interpretation? – Bilingual Higher Education in the Legal Context. Group Rights, State Policies and Globalisation. X. Arzoz (ed.), Leiden: Nijhoff, 287–309. Alcock A. 2001: The South Tyrol Autonomy. A Short Introduction, Londonderry / Bolzano: Autonomous Province of Bolzano / Bozen. Ammon U., Bickel H., Lenz A. N. (eds.) 2014: Variantenwörterbuch des Deutschen. Die Standardsprache in Österreich, der Schweiz, Deutschland, Liechtenstein, Luxemburg, Ostbelgien und Südtirol sowie Rumänien, Namibia und Mennonitensiedlungen, Berlin: De Gruyter. Arntz R., Picht H., Schmitz K.-D. 2014: Einführung in die Terminologiearbeit. 7th ed., Hildesheim: Olms. ASTAT – Landesinstitut für Statistik / Istituto provinciale di statistica 2018: Südtirol in Zahlen/Alto Adige in cifre, Bolzano / Bozen: ASTAT. Biere B. U. 2017: Ein Europa – Viele Sprachen: Mehrsprachigkeit in Europa, Brev: Mykum. bistro – Information System for Legal Terminology, Bolzano: Institute for Applied Linguistics of Eurac Research. Available at: http://bistro.eurac.edu/ [accessed 19.08.2019]. Chiocchetti E. 2019: Legal Comparison in Terminology Work: Developing the South Tyrolean German Legal Language. – Disziplinák találkozása: nyelvi közvetítés a XXI. Században. S. Szóták (ed.), Budapest: OFFI, 175–185. Chiocchetti E., Ralli N. 2016: Ein Begriff, zwei Sprachen, unterschiedliche (Rechts)Kulturen. – Terminologie und Kultur. Akten des Symposions, Mannheim, 3.–5. März. P. Drewer, F. Mayer, K.-D. Schmitz (eds.), Munich et al.: Deutscher Terminologie-Tag e.V., 103–112. Chiocchetti E., Kranebitter K., Ralli N., Stanizzi I. 2019: 25 Jahre Bozner Methode: Terminologiearbeit in Südtirol. – Terminologie: Epochen, Schwerpunkte, Umsetzungen. Zum 25-jährigen Bestehen des Rats für deutschsprachige Terminologie. P. Drewer, D. Pulitano (eds.), Berlin: Springer Vieweg, 175–191. Chiocchetti E., Kranebitter K., Ralli N., Stanizzi I. 2013: Deutsch ist nicht gleich Deutsch. Eine terminologische Analyse zu den Besonderheiten der deutschen Rechtssprache in Südtirol. – Diatopische Variation in der deutschen Rechtssprache. M. M. Brambilla, J. Gerdes, C. Messina (eds.), Berlin: Frank, Timme, 253–285. Chiocchetti E., Ralli N., Stanizzi I. 2017: From DIY Translations to Official Standardization and Back Again? 50 Years of Experience with Italian and German Legal Terminology Work in South Tyrol. – Terminological Approaches in the European Context. P. Faini (ed.), Cambridge: Cambridge Scholars, 254–270. Coluccia S. 2000: Il linguaggio giuridico in Alto Adige. – Heimat. Identità regionali nel processo storico. Antonio Pasinato (ed.), Rome: Donzelli, 379–388. De Groot G.-R. 1999: Das Übersetzen juristischer Terminologie. – Recht und Übersetzen. G.-R. de Groot, R. Schulze (eds.), Baden Baden: Nomos, 11–46. Terminologija | 2019 | 26 21 De Groot G.-R. 2002: Rechtsvergleichung als Kerntätigkeit bei der Übersetzung juristischer Terminologie. – Sprache und Recht. U. Haß-Zumkehr (ed.), Berlin: De Gruyter, 222–239. Deputat PD 2016: La legge sulle unioni civili. Dossier n. 145. Available at: http://www.deputatipd.it/files/documenti/145_La_legge_sulle_unioni_civili_(1).pdf [accessed 19.08.2019]. Drewer P., Schmitz K.-D. 2017: Terminologiemanagement. Grundlagen – Methoden – Werkzeuge, Berlin: Springer Vieweg. Eurac Research – Institute for Applied Linguistics. Available at: http://www.eurac.edu/linguistics [accessed 19.08.2019]. Forcher M., Peterlini H. K. 2010: Südtirol in Geschichte und Gegenwart, Innsbruck: Haymon. Forget P. 2014: La phraséologie chez les jurilexicographes: les exemples linguistiques dans la deuxième edition du Dictionnaire de droit privé et lexiques bilingues. – Legal Lexicography. A Comparative Perspective. M. M. Aodha (ed.), Abingdon: Routledge, 223–264. Gamper J., Dongilli P. 1999: Primary data encoding of a bilingual corpus. – Sammelband der Jahrestagung der GLDV 99. J. Gippert (Hrsg.), Prague: Enigma, 323–331. Grass T. 2014: Principes terminologiques pour la constitution d’une base de données pour la traduction juridique. – Legal Lexicography. A Comparative Perspective. M. M. Aodha (ed.), Abingdon: Routledge, 103–114. Heid U., Gows R. H. 2006: A Model for a Multifunctional Dictionary of Collocations. – Proceedings of the XII EURALEX International Congress (Turin, 6–9 September 2006), Vol. 1. E. Corino, C. Marello, C. Onesti (eds.), Alessandria: Dell’Orso, 979–988. Holderbaum A., Prien M. 2004: Kollokationen im Web: Zur Herleitung einer zweisprachig ausgearbeiteten Kollokationsdatenbank. – AREAS 26, 451–472. Available at: http://areas.iued.uni-heidelberg.de/artikel/Band26.pdf [accessed 19.08.2019]. Lanzafame F. 2014: Rilevazione sulla consistenza e la dislocazione territoriale degli appartenenti alle popolazioni di lingua ladina, mòchena e cimbra (15° Censimento generale della popolazione e delle abitazioni – dati definitivi), Trento: Servizio statistica della Provincia Autonoma di Trento. Available at: http://www.statistica.provincia.tn.it/binary/pat_statistica_new/popolazione/RilevazionePopolazioniLadinaMochenaCimbra.1394031752.pdf [accessed 19.08.2019]. Lerat P. 2014: Pour des dictionnaires juridiques multilingues du citoyen de l’union européenne. – Legal Lexicography. A Comparative Perspective. M. M. Aodha (ed.), Abingdon: Routledge, 89–102. Maganzi Gioeni D’Angiò F., Ralli N. 2010: Data modeling delle collocazioni: fra terminologia e lessicografia. – Fachsprachen in der weltweiten Kommunikation / Specialized Language in Global Communication. Akten des XVI Europäischen Fachsprachensymposiums, Hamburg 2007 / Proceedings of the XVIth European Symposium on Language for Special Purposes (LSP), Hamburg (Germany) 2007. W. von Hahn, C. Vertan (eds.), Frankfurt a. M.: Peter Lang, 99–106. Mayer F. 1997: Terminologiearbeit in Südtirol. – Terminologie et Traduction. W. Osterheld (ed.), Luxembourg: Office des publications officielles, 124–137. Mayer F. 2000: Terminographie im Recht: Probleme und Grenzen der Bozner Methode. – Rechtslinguistik des Deutschen und Italienischen. D. Veronesi (ed.), Padova: UNIPRESS, 295–306. Palermo F., Pföstl E. M. 1997: Normazione linguistica e tutela minoritaria / Minderheitenschutz durch Sprachnormierung, Bolzano / Bozen: Accademia Europea di Bolzano / Europäische Akademie Bozen. Palermo F., Woelk J. 2011: Diritto costituzionale comparato dei gruppi e delle minoranze, 2nd ed. Padova: CEDAM. Pescosta W. 2010: Storia dei ladini delle Dolomiti, San Martin de Tor: Istitut Ladin Micurà de Rü. Pommers S. 2006: Rechtsübersetzung und Rechtsvergleichung, Frankfurt a. M.: Peter Lang. Ralli N., Andreatta N. 2018: bistro – ein Tool für mehrsprachige Rechtsterminologie. – trans-kom. Zeitschrift für Translationswissenschaft und Fachkommunikation 11, 1, 7–44. Sandrini P. 1996: Terminologiearbeit im Recht. Deskriptiver begriffsorientierter Ansatz vom Standpunkt des Übersetzers, Vienna: Termnet. Sandrini P. 1998: Italienisches Recht in deutscher Sprache – Terminologische Überlegungen. – Italienisch und Deutsch im Kontakt und Vergleich: Akten des 7. Treffens der Italienischen und österreichischen Linguisten (17–19 October 1996, Innsbruck, Austria). P. Cordin, M. Iliescu, H. Siller-Runggaldier (eds.), Trento: Università di Trento, 399–417. Streiter O., Ralli N., Ties I., Voltmer L. 2004: BISTRO, the Online Platform for Terminology Management: Structuring Terminology without Entry Structures. – Linguistica Antverpiensia, New Series – Themes in Translation Studies 3, 203–215. 22 Elena Chiocchetti Terminology Work in South Tyrol: New Approaches, New Termbase, New Contents Verra R. 2005: L’insegnamento trilingue nelle località ladine della Provincia di Bolzano. – International Journal of the Sociology of Language 171, 115–131. Woelk J. 2000: Von „Advokat“ bis „Zentraldirektion der Autonomien“: Die Südtiroler Rechtssprache aus Sicht eines „bundesdeutschen“ Juristen. – Rechtslinguistik des Deutschen und Italienischen. D. Veronesi (ed.), Padova: UNIPRESS, 209–222. Zanola M. T. 2018: Che cos’è la terminologia, Rome: Carocci. Zanon H. 2001: Spuren setzen 1999: Die deutsche Sprache bei Gericht in Südtirol. – Die deutsche Sprache in Südtirol. Einheitssprache und regionale Vielfalt. K. Egger, F. Lanthaler (eds.), Vienna / Bolzano: Folio, 168–186. Zweigert K., Kötz H. 1996: Einführung in die Rechtsvergleichung. 3rd ed., Tübingen: Mohr Siebeck. TERMINOLOGIJOS DARBAS PIETŲ TIROLyJE: NAUJI POŽIŪRIAI, NAUJA TERMINŲ BAZĖ, NAUJAS TURINYS S a n t r a u k a Straipsnyje aprašoma teisės terminologijos darbo raida Pietų Tirolyje nuo Antrojo pasaulinio karo laikų iki šių dienų. Pietų Tirolis yra daugiakalbė Šiaurės Italijos provincija, kurioje kaip mažumų kalbos yra įteisintos vokiečių kalba ir ladinų kalba. Daugiausia dėmesio skiriama vokiškos terminijos tvarkybai, atskleidžiami metodų ir požiūrių pokyčiai. Sisteminį, į standartizavimą orientuotą požiūrį neseniai pakeitė labiau aprašomojo pobūdžio metodas, sudarantis sąlygas specialesnei, į tekstą orientuotai terminologijai. Esmine Eurac Research atliekamų terminologijos srities darbų metodologine ypatybe yra tapęs itališkos ir vokiškos (naudojamos Austrijoje, Vokietijoje, Šveicarijoje) kalbų sistemų lyginimas mikolygmeniu. Internete pateikiamoje teisės terminijos informacinėje sistemoje (http://bistro.eurac.edu/) kiekvienas terminas priskiriamas vienai ar kelioms konkrečioms teisės sistemoms ir taip parodomas sisteminis teisės terminijos pobūdis. Kuriant Pietų Tirolio vokiečių kalbos terminiją, toks sistemiškumas padeda išvengti per didelio vietinės teisės kalbos regioniškumo, nes kai tik galimi priimtini atitikmenys užsienio kalba, terminai gali būti adaptuojami ir vartojami Pietų Tirolyje. Šalims bendradarbiaujant ir prekiaujant, tai gerina tarpvalstybinius Italijos ir vokiškai kalbančių šalių santykius. Siekiant tenkinti tikslinių vartotojų poreikius ir reikalavimus, 2016 m. sistema bistro buvo iš esmės atnaujinta. Dabartinė apima teisines kolokacijas, tobulesnes filtravimo funkcijas, išplėstinį kontekstą, prieigą prie visos bibliografinės informacijos, grįžtamojo ryšio funkciją. Vartotojų pageidavimu įtraukiama naujų sričių, pavyzdžiui, profesinė sveikata ir sauga, o tai kelia nemažų metodologinių iššūkių. Kad terminologijos darbai ir toliau turėtų vertę, jie turi būti taikomi prie teisinių, technologinių ir visuomenės pokyčių. Taikomieji metodai, priemonės ir turinys turi atitikti kintančius tikslinių vartotojų grupių poreikius, skatinti terminijos sklaidą. Gauta 2019-08-19 Elena Chiocchetti Eurac Research Institute for Applied Linguistics Viale Druso 1, I-39100 Bolzano E-mail [email protected] Terminologija | 2019 | 26 2 3