Naujieji kelnių pavadinimai

doi.org/10.35321/term27-07 Nya namn på byxor AUŠRA RIMKUTĖ-GANUSAUSKIENĖ Litauiska språkets institut SAMMANFATTNING Artikeln behandlar en liten semantisk grupp av klädtermer – nya namn på byxor. Forskningsmaterialet hämtas från Databasen över litauiska nyord (hädanefter Nyordsdatabasen). Artikelns syfte är att, med utgångspunkt i materialet från den nämnda källan, diskutera ursprunget till och semantiken hos de nya namnen på byxor. Eftersom dagens klädterminologi är outforskad förväntas det sammanställda materialet vara intressant och användbart. NYCKELORD: kläder, namn på byxor, klädterm, lånord, nyord SAMMANFATTNING Artikeln behandlar en liten semantisk grupp av klädtermer – nya namn på byxor. Forskningsmaterialet kommer från databasen över litauiska nyord. Artikelns syfte är att utifrån materialet från den ovan nämnda källan diskutera ursprunget till och semantiken hos de nya namnen på byxor. Eftersom dagens klädterminologi i stor utsträckning är outforskad förväntas det sammanställda materialet vara intressant och användbart. NYCKELORD: kläder, namn på byxor, klädterm, lånord, nyord UNDERSÖKNINGSMATERIALETS SÄRDRAG OCH SÖKNING Inom terminologin på alla områden tillkommer ständigt nya enords- och sammansatta termer. Med tiden förändras deras form och innehåll. Klädterminologin är inget undantag. Denna artikels studieobjekt är de nya benämningar på byxor som registrerats i den elektroniska Naujažodžių duomenyne1. Efter att en datorbaserad2 1 Mer om databasen och dess resurser finns att läsa i artiklar av Rita Miliūnaitė (Miliūnaitė 2012a: 3–11; Miliūnaitė 2015: 161–184; Miliūnaitė 2018: 1–21), Agnė Aleksaitė (Aleksaitė 2018: 1–2; Aleksaitė 2019: 1–27), Daiva Murmulaitytė (Murmulaitytė 2016a: 1–27; Murmulaitytė 2016b: 68–88) m.fl. 2 Naujažodžių duomenyne räknas ord som inte förekommer i referensordböckerna som nyord: i den elektroniska utgåvan av den sjätte upplagan av Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, i den nätbaserade Lietuvių kalbos žodynas och i Tarptautinių žodžių žodynas, utgiven 2001 (se även http://naujažodziai.lki.lt/?Apie_duomenyna).). Artikeln utgår också från denna förståelse. 164 Aušra Rimkutė-Gan ausauskienė | Naujieji kelnių pavadinimai sökning enligt följande parametrar: ordklass – substantiv, definition – byxor, användningsområde – livsstil (stil); sammanlagt hittades 21 benämningar: aptemptukai, aptemptukės, cigaretės, činai, činas, denimai, glaudinis, kapriai, kelninės, kiulotai, kojakelnės, kulotės, lenarai, obtiažkės, sijonkel­nės, šalvarai, tampkel­nės, tamprės, timpos, tiškel­nės, tregingsai. Som synes används inte alla funna ord för att beteckna byxor: činas är ett tyg, kojakelnės är strumpbyxor. Därför beslutade man att kontrollera resultaten genom att gå igenom samtliga uppslagsord i databasen3. Ytterligare fyra benämningar på byxor hittades: džegingsai, megingsai, tampdžinsiai och timpdžinsiai. Den beskrivna datorbaserade sökningen gav inte dessa benämningar, eftersom de definieras med ordet tamprės. I denna artikel undersöks alltså sammanlagt 23 nya benämningar på byxor – nyord4 eller ord som fått nya betydelser. Artikelns syfte är att, med utgångspunkt i material från Naujažodžių duomenyno, diskutera de nya benämningarnas på byxor ursprung och semantik. För att uppnå detta syfte ställs följande uppgifter: 1) att inventera nya benämningar på byxor; 2) att klarlägga möjliga omständigheter kring uppkomsten av nyorden i denna lilla semantiska grupp – om en ny benämning på ett klädesplagg har uppstått genom analogi med andra språk, om den har skapats med hjälp av det egna språkets ordbildningselement, om ett redan befintligt ord i språket kanske används i en ny betydelse osv.; 3) att fastställa förhållandet mellan benämningar av litauiskt, främmande och blandat ursprung; 4) att undersöka semantiken hos de nya benämningarna på byxor. Det insamlade materialet analyseras med deskriptiva, analytiska, tolkande och kvantitativa metoder. De nya benämningar på byxor som hittades i den elektroniska databasen diskuteras i artikeln indelade efter ursprung. I varje underavsnitt behandlas de mer ingående: de skrivs på separata rader med versaler i alfabetisk ordning och spärras, varefter definitionen från Naujažodžių duomenyno anges (i vissa fall kompletteras förståelsen med beskrivningar från terminologiska ordböcker eller andra källor), och ordbildning och ursprung diskuteras mer utförligt. För att fördjupa undersökningen av de nya benämningarnas semantik söks information och exempel på användning i böcker om kläder och mode. Kvantitativa data sammanfattas i ett diagram. 3 Enligt uppgifter från den 20 december 2019 hade Naujažodžių duomenyne samlat hela 5 400 uppslagsord för nyord (http://naujažodziai.lki.lt/?Apie_duomenyną) [hämtad 2020-04-01]. 4 Ett nyord, eller en neologism, är ”varje språklig enhet som har uppstått nyligen” (Kvašytė 2005: 41; se även KTŽ 1990: 133; Urbutis 2009: 36–37; Jakaitienė 2010: 205; Girčienė 2011: 165), medan en nybildning är ”endast ett sådant nytt ord som har uppkommit genom ordbildning” (LKE 1999: 429). Termen naujadaras har alltså en snävare betydelse än naujažodis. Terminologija | 2020 | 27 165 ORDENS BYXOR EGENSKAPER Innan vi börjar undersöka moderna benämningar på byxor är det värt att påminna sig om betydelsen av ordet kelnės. Byxor, skriver språkvetaren Danutė Sabaliauskaitė i artikeln ”Lietuvių kalbos kelnių pavadinimai” (Litauiska benämningar på byxor), med stöd i de tyska språkvetarna Hermann Hirths och Otto Schraderes arbeten, ”spreds något senare än bälte, mössa, mantel, kjol eller förkläde” (Sabaliauskaitė 1996: 167): ”För övrigt uppstod byxorna ur förklädet (Schrader 1917: 592). Liksom i hela Östeuropa har de burits i Litauen sedan urminnes tider. Detta bekräftas också av arkeologiska fynd från 800–1200-talen (Volkaitė-Kulikauskienė 1970: 130; Atlas 1986: 107). Eftersom byxor var en av de viktigaste delarna av männens klädsel finns det många benämningar på dem i litauiskan” (Sabaliauskaitė 1996: 167). Den litauiska dräkthistorikern och designern Rūta Guzevičiūtė hävdar att ”byxor som ett särskilt klädesplagg uppstod ur behovet av att skydda benen mot skav när man red” (Guzevičiūtė 2002: 16).5 I litauiskan beläggs formerna kelnės, kėlinės (en äldre form) och kėlnės av ordet, vilka D. Sabaliauskaitė nämner i artikeln, för första gången i källor från början av 1600-talet (Sabaliauskaitė 1996: 167). Båda formerna förekommer också i många ordböcker från 1700- och 1800-talen (se LKEŽ för vidare information). Algirdas Sabaliauskas betraktar ordet kelnės som unikt för litauiskan (Sabaliauskas 1990: 206). I Stanislovas Algimantas Ratautas, Eugenija Strazdienė och Ada Gulbinienės Aiškinamajame aprangos terminų žodyne (Förklarande ordbok över klädtermer; härefter AATŽ) definieras byxor som ”ett plagg som täcker den nedre delen av bålen och benen och hålls på kroppen av en midjedel som fästs med knappar eller hängslen, dras åt med resår eller bälte” (AATŽ 2014: 187). Författarna anger följande motsvarigheter på andra språk: engelska pantaloon, pants, trousers, franska pantalon, ryska штаны, брюки, tyska Hose. En något kortare definition ges i Aiškinamajame tekstilės terminų žodyne: su vokiečių, anglų, prancūzų ir rusų kalbų atitikmenimis (Förklarande ordbok över textiltermer med motsvarigheter på tyska, engelska, franska och ryska; härefter ATTŽ): ”Plagg för kroppens nedre del med långa ben, ett för vardera benet” (ATTŽ 2001: 89). Det finns olika typer av byxor. Efter användningsområde, materialet som plagget är sytt av, vävning, skärning, egenskap eller detalj som skiljer dem från andra modeller, exempelvis färg, mönster, form, längd, midja med mera, kan de delas in i mindre semantiska grupper, till exempel underbyxor, badbyxor, babybyxor, kortbyxor (shorts), sportbyxor med mera. De benämningar på byxor som påträffats i Naujažodžių duomenyne grupperas inte i mindre semantiska 5 Nu – Liutkevičienė. 166 Aušra Rimkutė-Ganusauskienė | Naujieji kelnių pavadinimai Fig. 1. Fördelning av nya benämningar på byxor efter ursprung,% grupper, eftersom dessa benämningar för det första är få och för det andra verkar en sådan indelning inexakt. De funna benämningarna delas dock efter ursprung in i litauiska, icke-litauiska och blandade. Som framgår av figur 1 dominerar icke-litauiska benämningar på byxor – de utgör mer än hälften av de undersökta nyorden (52%). Nästan två femtedelar av benämningarna är litauiska (39%), och omkring en tiondel (9%) består av litauiska och icke-litauiska beståndsdelar. NAMN AV LITAUISKT URSPRUNG Sammanlagt finner vi i Naujažodžių duomenyne 9 enordiga litauiska benämningar på byxor: aptemptukai, aptemptukės, glaudinės, kelininės, sijonkel­nės, tampkel­nės, tamprės, timpos, tiškel­nės. Som exemplen visar är några av dem ordbildningsmässigt likartade; endast benämningen glaudinės utmärker sig – den används i en ny betydelse som inte nämns i ordböckerna. APTEMPTUKAI. En avledning med suffixet –ukai, jfr DŽ aptemptas, Naujažodžių duomenyne definieras så här: ”långa (ned till fötterna) åtsittande byxor av tunt tyg, som ofta bärs under en kjol, klänning eller annat längre ytterplagg”, jfr ryska обтяжки, engelska leggings 1. ”tajts, tights”; 2. ”damasker; benvärmare” (ALLAKŽ 2001: 209)6. Alltså betecknar ordet aptemptukai Jfr 1. ”damasker”; 2. ”benvärmare” (Anglonas 2005).6 Terminologija | 2020 | 27 167 här försöker man lyfta fram en viktig egenskap hos dessa byxor – de sitter tätt och omsluter benen. Naujažodžių duomenynass redaktörer anger att i stället för denna benämning på byxor ”har andra varianter etablerat sig i standardspråket – stretchbyxor och tajta byxor”. Just därför är denna terminologiska nybildning7 helt onödig i klädterminologin. Ordet aptemptukai förekommer inte i Lietuvių kalbos žodynas (hädanefter LKŽe), Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (hädanefter DŽ) eller Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (hädanefter BŽ). T I G H T S. En avledning med suffixet -ukės; jfr DŽ aptemptas, Naujažodžių duomenynas definierar ordet på samma sätt som aptemptukai. Detta visar att dessa nyord är identiska. Den nya byxbeteckningen aptemptukės har uppenbarligen, liksom aptemptukai, uppstått genom översättning; jfr ryska обтяжки och även engelska leggings. I korpusen för nutida litauiska (hädanefter DLKT) finns ett enda belägg för ordet aptemptukės; med sökmotorn Google kan man hitta fler belägg. Ordet finns inte i LKŽe, DŽ eller BŽ. Nybildningen aptemptukės kommer, liksom aptemptukai, sannolikt inte att bli ett allmänt använt ord och bör därför inte heller betraktas som en klädterm – benämningen lever endast i ett visst sammanhang, i detta fall främst i Naujažodžių duomenynas, liksom i internetmedier, vissa nätbutiker och internetforum. T I G H T S. Detta feminina pluralord används vanligen i betydelsen ”korta, åtsittande bad- eller sportbyxor”. I Naujažodžių duomenynas förklaras ordet glaudinės så här: ”långa, kroppsnära, ofta stickade trikåbyxor”, jfr engelska tights, ”trikå (åtsittande byxor)” (Anglonas 2005). Enligt LKŽe användes ordet för första gången i betydelsen ”åtsittande byxor” år 1937 i tidningen Gimtoji kalba8. I tidningens avdelning Klausimų kraitelė frågade man om ordet plauktinukas ”Badehose, трусик” var korrekt och brukligt: ”Plauktinūkas är en nybildning, uppenbarligen bildad efter mönster av megztinūkas och liknande, men inte särskilt lyckad ur ordbildningssynpunkt. En megztinis är ju ett s t i c k a t plagg, medan *plauktinis (varav plauk-tinūkas) knappast är e t t s i m m a t plagg. Vi tycker bättre om glaudinės (förstå: byx- 7 Lingvisten Juozas Pikčilingis använder termen terminologisk nybildning (Pikčilingis 1975: 156). 8 I VLEe står det att Modersmålet är ”en månatlig tidskrift för det litauiska standardspråket. Den utkom 1933–41 i Kaunas, 1958–68 i Chicago och utkommer sedan 1990 i Vilnius. Till en början gavs den ut av en grupp språkentusiaster, 1935–37 som en publikation för Litauiska språkföreningen av Sakalo-bolaget, 1938–41 och 1990–96 av Litauiska språkföreningen, 1958–68 av Litauiska gemenskapens kulturfond i Förenta staterna, 1996–2000 av bolaget Modersmålet, och sedan 2000 ges den ut av Vetenskaps- och encyklopediförlaget.” 1936–1937 redigerades tidskriften av språkvetaren Leonardas Dambriūnas (fram till 1945 med efternamnet Dambruskas).” 168 Aušra Rimkutė-Ganusauskienė | Naujieji kelnių pavadinimai naitės) eller åtsittande byxor, som också förekommer i V. Kamantauskas ”Kalbėkime lietuviškai” (KK 1937: 137–138). Ordet glaudinės finns inte i DŽ eller BŽ. Ordet glaudinės rekommenderas i betydelsen ”byxor” i Juozo Prūčinauskas Aprangos žodyne från 20029; jfr eng. anchored pant, trousers with footstraps, ty. Steghose, fr. pantalon à sous pied, ry. рейтузы (AŽ 2002: 37). I Sporto terminų žodyne, sammanställd av Stanislovas Stonkus10, behandlas termen (eng. tights, ty. Sporthose, ry. рейтузы) och definieras så här: ”Sportbyxor av varierande längd, tätt åtsittande kring kroppen. Δ skyddar idrottaren mot skador och håller värmen” (STŽ 2002: 172). Tiek 2005, tiek 2013 m. išėjusiose Kalbos patarimų knygose, skirtose skoliniams, nauja reikšme žodį glaudinės siūloma vartoti vietoj skolinio iš rusų kalbos raitūzai arba reitūzai (KP L1 2005: 95, 96; 2013: 52, 53). Terminas glaudinės pateikiamas ir AATŽ. Čia jis suprantamas kaip „juosmenį siekiančios, glaudžiai prigludusios moteriškos apatinės kelnaitės su įvairaus ilgio tiesiomis klešnėmis“ (AATŽ 2014: 152), plg. angl. knickers, rus. дамские панталоны. I Naujažodžių duomenyne anges att ordet glaudinės bör användas i stället för lånorden raitūzai (reitūzai), jfr ry. рейтузы11, ty. Reithosen. I Terminologijos taisymai från 1992 finner vi följande uppslag: raitūzai se r e i – t ū z a i12 (TT 1992: 89), reitūzai främmande ord (=glaudinės) handel, sport (TT 1991: 90). I Rusų–lietuvių kalbų prekių žodyne står det att ry. рейтузы är en trikåprodukt: ”1. raitūzai, åtsittande byxor, 2. strumpbyxor” (RLKPŽ 1996: 381), jfr åtsittande byxor (RLKPŽ 1996: 610). I Kalbos patarimai kūno kultūros ir sporto specialistams av Genovaitė Irtmonienė och Jonas Šukys, utgiven 2000, ersätts lånordet reitūzai med ordet glaudinės (Irtmonienė, Šukys 2000: 82)13. 9 Ordbokens språk- och terminologikonsult är dr. Jonas Klimavičius. 10 Ordboken har granskats av terminologen dr. J. Klimavičius. 11 I rysk-litauiska ordböcker står det att detta betyder: 1. ”ryttarbyxor; 2. reitūzai (stickade byxor)” (RLKŽ 1949: 439), jfr ”1. ridbyxor; 2. damaskbyxor, åtsittande byxor (för kvinnor och barn)” (RLKŽ 1984: 641). 12 Återges så som det står i publikationen. 13 I en ryskspråkig klädterminologisk ordbok anges tre betydelser av termen reitūzai: 1. Långa, stickade, smala byxor som sitter tätt åt kroppen (ursprungligen avsedda för ridning). 2. Långa, stickade, åtsittande byxor för kvinnor eller barn, ner till anklarna. 3. Kortare stickade plagg för kvinnor eller barn – underkläder, samma slags byxor som beskrivs under betydelse 2. Det ryska ordet härleds från ty. Reithosen (se http://www.moda-dic.ru/html/r/reytuz3.html [hämtad 2020-04-16]). Terminologija | 2020 | 27 169 I LKŽe finner vi också detta ord. I vårt språk används det i hela fyra betydelser: 1. ”krusiga utsmyckningar, prydnad, ornament”; 2. ”röd lilja”; 3. ”en klängande trädgårdsblomma vars blommor liknar liljor” och 4. ”pl. sermėga be skvernų”. Som framgår har den sista betydelsen anknytning till klädsel. Sammanfattningsvis kan man säga att nyordet glaudinės i betydelsen ”byxor” uppkom som ett resultat av språknormering och terminologiskt arbete. Det används redan inom klädterminologin och bör därför inte falla i glömska. BYXKJOLAR. Ett suffixderivat med -inės, jfr DŽ kelnės ”plagg som bärs runt midjan och benen”. Denna nya benämning på byxor registrerades 2015 av språkforskaren Agnė Aleksaitė. Den anges betyda ”åtsittande byxor av stretchigt tyg; en kombination av tights och byxor”. Nyordet används i stället för engelska treggings14, jfr tyska Treggings. I den nätbaserade slangordboken Urban Dictionary används det engelska ordet om mycket åtsittande byxor eller om militärbyxor som sitter ganska tätt och ser ut som tights. Således kan det betraktas som en situationsbunden15 nybildning, tillkommen för att benämna ett nytt plagg. Sökmotorn Google hittade bara några få belägg för användningen av den diskuterade benämningen på byxor. Den har alltså inte blivit allmänt spridd. Detta beror sannolikt också på att avledningar med suffixet -inės är ganska ovanliga, särskilt inom klädterminologin, jfr ausinės, glaudinės, įkapinės m.fl. Benämningen kelininės förekommer inte i klädterminologiska ordböcker. Den finns inte heller i LKŽe, DŽ eller BŽ. Intressant är den anmärkning som redaktörerna för Naujažodžių duomenynas gör: ordet kelininės ”skapades (används) av emigranter”. Det är uppenbart att denna benämning av litauiskt ursprung inte kommer att slå rot inom klädterminologin på grund av sin felaktiga och inexakta motivation – den uttrycker inte byxornas väsentliga egenskap, nämligen elasticiteten. KJOLBYXOR. Enligt Naujažodžių duomenynas är det ”vida byxor som påminner om en kjol och ofta bara täcker knäna (vanligen burna av kvinnor)”. I ordlistan i slutet av boken Mada. Nuo pirmykščių laikų iki šių dienų står det att sijonkelnės är ”ett kvinnoplagg som ser ut som en kjol men fungerar som byxor. Till en början bars det vid ridning eller cykling” (M 2015: 456). Benämningen I Collins English Dictionary står det att det engelska treggings har uppstått av trousers ”byxor” och leggings ”leggings, benkläder” (CED). 14 Situationsbunden nybildning – en tillfällig, individuell nybildning som medvetet skapats med en ovanlig ordbildning eller enligt en improduktiv ordbildningsmodell och som inte följer ordbildningens betydelse (VLEe, jfr Urbutis 2009: 323–324; Jakaitienė 2010: 207). I språkvetenskapliga artiklar kallas den också expressiv, fakultativ, tillfällig, stilistisk, författarskapad, tillfällighetsbildad m.fl. 15 Situationsbunden nybildning – en tillfällig, individuell nybildning som medvetet skapats med en ovanlig ordbildning eller enligt en improduktiv ordbildningsmodell och som inte följer ordbildningens betydelse (VLEe, jfr Urbutis 2009: 323–324; Jakaitienė 2010: 207). I språkvetenskapliga artiklar kallas den också expressiv, fakultativ, tillfällig, stilistisk, författarskapad, tillfällighetsbildad m.fl. 170 Aušra Rimkutė-Ganusauskienė | Naujieji kelnių pavadinimai har sannolikt uppstått genom översättning, jfr eng. culottes 1. ”kjolbyxor” och 2. ”hist. culotter” (Anglonas 2005). Således är det en sammansättning av orden sijonas ”vanl. ett kvinnoplagg som går från midjan och nedåt” och kelnės. I Rysk-litauisk varuordbok finns benämningen sijonas-kelnės, jfr ryska юбка-брюки (RLKPŽ 1996: 537, 687). Det finns inte många ord med leden -kelnės; i LKŽe finner vi till exempel orden kerš-kelnės, plačkelnės, puskelnės, trumpkelnės, och i DLKT – plačkelnės, sauskel­nės, sijonkel­nės16, sportkelnės. AATŽ har fler sådana avledningar: batkelnės, moka-sinkelnės, pėdkelnės, plačkelnės, sauskel­nės och sijonkelnės. Sijonkelnės definieras i denna ordbok som dambyxor som ser ut som en kjol (AATŽ 2014: 362). ATTŽ definierar ordet på liknande sätt, men anger dessutom att det är korta byxor med mycket vida ben (ATTŽ 2001: 289). I båda termordböckerna finner vi följande engelska motsvarigheter till termen: divided skirt och trouser skirt. Ordet sijonkelnės har tagits med i BŽ:s uppslagsord. Av det som sagts kan man dra slutsatsen att den terminologiska nybildningen sijonkelnės är korrekt, motiverad, lätt att använda och systematisk, och därför redan har fått en plats bland klädtermerna och används tämligen allmänt. T A M P K E L N Ė S. En sammansättning av orden tampus ”som töjs, sträcks ut” och kelnės, som liksom den litauiska benämningen kel­ninės har uppstått som ersättning för det främmande ordet tregingsai (eng. treggings), som betecknar en kombination av leggings och byxor. I Valstybinė lietuvių kalbos komisija (nedan VLKK) Konsultacijų bankas rekommenderas benämningen tampkelnės i stället för den blandade benämningen strečo kelnės (jfr eng. stretch pants). Benämningen finns inte i AATŽ, LKŽe, DŽ eller BŽ. T A M P R Ė S. Avledning med ändelsen –ės17, jfr DŽ tamprus ”1. spänstig, elastisk”. Denna motiverade benämning betecknar byxornas väsentliga egenskap – elasticiteten. Benämningen finns i AATŽ, som utkom 2014. Den litauiska avledningen rekommenderas i stället för eng. leggings eller leggings trousers. Den betecknar ”under- eller överbyxor av varierande längd i elastiskt material, vanligen burna av kvinnor och barn, ofta med elastan och används vid spor- 16 Benämningen sijonkelnės registreras också i databasen CORPUS. 17 Enligt samma ordbildningsmodell har ordet glaudės bildats, jfr DŽ glaudus ”1. som befinner sig nära, närbelägen”. Till skillnad från tamprės har detta ord dock skapats utifrån en egenskap hos byxplagget som tydligen inte betraktas som den grundläggande egenskapen. Språkforskaren Stasys Keinys skrev träffande om sådana fall i artikeln ”Galūninė lietuviškų terminų daryba” från 1979: ”Motivationsklarhet och precision kan hjälpa en term att slå rot eller hindra den från att göra det. I åtminstone fyra decennier har språkforskare försökt införa glaudės, som ersättning för trusikai, i litterärt språkbruk. Under den tiden har många nybildningar fått fast fot i språket, medan glaudės fortfarande inte har slagit rot, trots att det är ett kort och välklingande ord. Kan det vara ordbildningens ovanlighet och motivationens bristande åtskillnad som är orsaken?” (Keinys 2005: 105). Terminologija | 2020 | 27 171 tuojant ar laisvalaikiu“ (AATŽ 2014: 410)18. Šis kelnių pavadinimas yra ne tik Naujažodžių duomenyne, kur apibrėžiamas taip: „plono tampraus audinio aptemptos kelnės, dažnai nešiojamos po ilga palaidine, suknele, sijonu ar kitu ilgesniu viršutiniu drabužiu“. Jį vietoj skolinio obtiažkės (rus. обтяжки) siūloma vartoti Kalbos patarimuose (KP L1 2005: 83), taip pat J. Pričinausko Aprangos žodyne (AŽ 2002: 117). Naujažodis tamprės „aptemptų moteriškų megztų arba siūtų iš tampraus audinio kelnių“ reikšmė pateikiamas ir elektroniniame DŽ variante19. Naujųjų skolinių duomenų bazėje fiksuojamas skolinys leginsai „aptemptos kelnės be pėdų“ (kitos formos: legginsai, leggings), pateikiami ir atitikmenys: blauzdinės, timpės, timpos, tamprės, aptemptukės (NSDB20). Įdomių vartosenos atvejų randame internetinės parduotuvės www.stilano.lt svetainėje: „Leginsai21 ir tamprės“, „Mūsų asortimente rasite įvairių stilių ir spalvų leginsų ir tamprių. Moteriški leginsai yra universali aprangos detalė, kuri yra būtina kiekvienos moters garderobe ir jų turi būti ne vieni!“, „Šiandien jau vis daugiau moterų žino, kad leginsai ir tamprės internetu yra šiuolaikiškų moterų teisingas pasirinkimas“22 ir kt. Tokie pavyzdžiai rodo, kad jų autorius skolinį ir lietuvišką jo atitikmenį suvokia kaip žodžius dviem skirtingiems kelnių tipams apibūdinti. Todėl norėtųsi atkreipti dėmesį, kad žodis tamprės laikomas pagrindiniu norminiu variantu ir yra vartojamas vietoj skolinio. Akademiniame LKŽe šio nepriekaištingai sudaryto naujadaro nerasime. Jis įtrauktas į BŽ antraštyną. T I M P O S. Avledning med ändelsen –os23, jfr timpa ”1. gummiband, slang, snöre”. Denna benämning på åtsittande byxor av tunt, elastiskt tyg används synonymt med den redan behandlade benämningen tamprių, jfr AATŽ ”timpos otill. = t a m p r ė s” (AATŽ 2014: 418). G. Irtmonienė och J. Šukys rekommenderar i Kalbos patarimuose kūno kultūros ir sporto specialistams att använda dem i stället för leginsų, men föredrar ordet tamprės. 18 Agnė Gilytė definierar tampres så här: ”smala byxor av trikå eller annat elastiskt tyg, liknande strumpbyxor men vanligtvis ogenomskinliga och utan fotdel” (Gilytė 2015: 237). Som framgår av denna definition betonar stylisten vilket tyg plagget sys av, liksom att byxorna saknar fotdel. 19 Se http://lkiis.lki.lt/dabartinis [hämtad 2020-08-18]. 20 Se http://nsdb.sociolingvistika.lt/zodziai.htm?zodis=leginsai&id=33 [hämtad 2020-04-15]. 21 Här och i fortsättningen är exemplen fetstilta av författaren. 22 Se https://stilano.lt/drabuziai-moterims-leginsai-ir-tampres [hämtad 2020-07-01]. 23 Ordbildningsforskaren Vincas Urbutis har skrivit att ”substantiv bildade med ändelser i modern litauiska är minst lika många som sammansättningar och betydligt fler än substantiv bildade med suffix” (Urbutis 1961: 28). 172 Aušra Rimkutė-Ganusauskienė | Naujieji kelnių pavadinimai I bokens Mada. Nuo pirmykščių laikų iki šių dienų ordlista förklaras termen timpos så här: ”Elastiska insättningar som gör att plagget sitter åt kring höfterna och blir vidare nedtill” (M 2015: 460). DLKT registrerar 33 belägg på ordet timpos, CORPUS 38. Benämningen timpos betraktas som en sidoform till den rekommenderade formen. Ordet timpos förekommer inte i LKŽe, DŽ eller BŽ. Formen timpos hittar vi inte heller i VLKK:s rådgivningsbank. Där anges, vid sidan av ordet tamprės, formen timpės24. Således är benämningarna timpos och tamprės synonymer, som uppkommit till följd av terminologiskt normeringsarbete. Eftersom benämningen tamprės är mer utbredd, kan man anta att den med tiden kommer att etablera sig ännu starkare i språkbruket. TĮSKELNĖS. En sammansättning av verbet tįsti, 1. ”fortsätta, sträckas”, 2. ”bli längre”, och substantivet kelnes. Denna litauiska benämning på byxor med nedsättande betydelse betecknar ”uttänjda eller lätt uttöjbara (tränings)byxor”. Även om nybildningens motivation är tydlig, har den inte fått spridning i allmänt språkbruk, och den förekommer inte heller i terminologiska ordböcker. I artikeln ”Kalbos vartotojai ir naujadarų kūryba” anger språkforskaren R. Miliūnaitė också upphovsmannen till denna nya byxbeteckning – journalisten Andrius Užkalnis (Miliūnaitė 2012b: 8). Kanske kommer benämningen inte att spridas på grund av en oönskad association; jämför LKŽ tįsoklis ”2. dåligt, undermåligt plagg”. Dessutom används ordet i talspråk ofta för att beskriva vilka uttänjda eller nedhasade byxor som helst. SAMMANFATTNING. Som exemplen visar är de litauiskt härstammande byxbeteckningarna visserligen inte bildade enligt de mest produktiva ordbildningsmönstren, men de är ändå fullt begripliga utan kontext och bör därför betraktas som potentiella25 nybildningar. En del av dem har dessutom bildats analogt med ord som redan finns i språket, till exempel: tįskelnės, tampkelnės, sijonkelnės. I denna del av artikeln har endast fyra slags byxor behandlats. För att beteckna dem har dock mer än en litauisk benämning skapats. I stället för den enda engelska byxbeteckningen leggings har vi hela fyra litauiska nybildningar: aptemptukai, aptemptukės, tamprės och timpos; i stället för eng. treggings finns två: kel-ninės och tampkelnės; i stället för eng. culottes – sijonkelnės. Endast en benämning är av litauiskt ursprung, det vill säga den uppkom inte under inflytande från ett annat språk: tįskelnės. De nybildade byxbeteckningarna är suffixavledningar (–ukai, –ukės, –inės) och ändelseavledningar (–ės, –os), samt sammansättningar med leden –kelnės. 24 Se http://www.vlkk.lt/konsultacijos/8276-dzeginsai-tampdzinsiai-timpdzinsiai-treginsai-tampkelnes-timpkelnes-tampres [läst 2020-07-15]. 25 I artikeln avses med potentiella nybildningar nybildningar som skapats enligt en produktiv ordbildningstyp eller som potentiellt kan bildas, men som inte tagits upp i ordböcker och ändå är bekanta för språkbrukaren (jfr Urbutis 2009: 316). Terminologija | 2020 | 27 173 Som Kazimieras Gaivenis hävdar prövar specialister inom olika områden vanligtvis terminologiska nybildningars korrekthet genom analogi: ”om man hittar ett eller flera ord med liknande ordbildning, betraktas nybildningen som korrekt och brukbar; om det inte finns ord med analogisk ordbildning, förkastas den skoningslöst” (Gaivenis 2014: 57). Detta påstående gäller naturligtvis inte i alla fall, men med utgångspunkt i det kan man säga att alla de behandlade nya litauiskt härstammande byxbeteckningarna kan användas i vårt språk. Det är uppenbart att motiverade byxbeteckningar är lättare att minnas och snabbare finner en plats i terminologins mikrosystem, särskilt när det rör sig om nya benämningar. De litauiska nybildningar för byxor som påträffats i Naujazodžių duomenyne (se fig. 1) visar att språkbrukarna försöker skapa nya benämningar och inte alltid har bråttom att använda ett främmande ord. När man bedömer behovet av sådana benämningar kan man nog säga att deras uppkomst främst hänger samman med behovet av att benämna nya typer av byxor, vilket också återspeglar de nära sambanden mellan klädterminologin och klädterminologin i andra språk. BENÄMNINGAR AV ICKE-LITAUISKT URSPRUNG De 12 nya byxbeteckningar som hittats är lånord: cigaretės, činai, denimai, džegingsai, kapriai, kiulotai, kulotės, lenarai, meging­sai, obtiažkės, šalvarai, tregingsai, som kommit in i vårt språk via förmedlande språk, främst engelska; en benämning har lånats från ryska (obtiažkės). CIGARETTER. Enligt Naujazodžių duomenyne är detta ”smala dambyxor som sitter tätt åt benen”. Denna metaforiska byxbeteckning har sannolikt lånats från eng. cigarette pants26; jämför även ty. Zigarettenhose och fr. pantalon cigarette. I boken Mada. Nuo pirmykščių laikų iki šių dienų står benämningen inom citationstecken: ”cigaretės”: ”åtsittande, avsmalnande dambyxor som liknar kaprius, fast längre” (M 2015: 438; jfr även DFH 2010: 48). Det engelska ordet cigarette ’cigarett, papperscigarett’ lånades från fr. cigarette ’cigarett’. I litauiska används internationella ordet cigaretė (TŽŽ 1985: 90; TŽŽ 2001: 135; TŽŽ 2007: 200). I BŽ finns ordet cigaretė i betydelsen ’rökverk av finfördelade tobaksblad, inlindade i ett rör av tunt (cigaret-)papper’; betydelsen ’byxor’ anges inte. Benämningen finns inte i AATŽ. I den engelskspråkiga Mados istorijos žodyne anges att sådana byxor har burits sedan 1950-talet (DFH 2010: 48). 26 I Shorter Oxford English Dictionary finner vi följande förklaring av denna ordkombination: ”dambyxor med raka, mycket smala ben” (COED 2011: 258). 174 Aušra Rimkutė-Ganusauskienė | Naujieji kelnių pavadinimai På internet kan man hitta fler användningsvarianter: cigaretės formos kelnės27, cigarette kelnės28, ”Cigaretės“ tipo kelnės29 osv. C H I N O S. ”Byxor i elegant vardagsstil, passande både för män och kvinnor, sydda av chinotyg”, kallas med det från engelskan inlånade ordet činai, jfr eng. chinos ”khakifärgade byxor” (Anglonas 2005), jfr även ryska чинос. Den ointegrerade anglicismen används också i den tidigare nämnda boken Mada. Nuo pirmykščių laikų iki šių dienų: chinos – ”byxor av bomullstyg i kypert, ursprungligen khakifärgade, burna av amerikanska militärer och senare spridda som fritidsbyxor och i prepių-stilen” (M 2015: 438). På internet och i böcker om mode kallas dessa byxor också čino30, čino-byxor31, CHINO-byxor32 osv. D E N I M. Med detta nyord avses byxor sydda av denim33. Ordet denimas återfinns i ordböcker över internationella ord (TŽŽ 1985: 103; TŽŽ 2001: 155; TŽŽ 2007: 228). Där anges endast en betydelse – ”ett ganska tjockt, tätt bomullstyg”. Ordet har också tagits med i den under utarbetande varande BŽ: ”tjockt, tätt, slitstarkt bomullstyg; syn. jeanstyg”. Betydelsen ”byxor” saknas. Den är alltså ny. Tyget behandlas i ordböcker över kläd- och textilterminologi (AATŽ 2014: 108; ATTŽ 2001: 8734), liksom i en bok om modehistoria (M 2015: 439) och i Drabužių ir mados enciklopedijoje (ECF 2005: 359). Ordet denimas har sannolikt kommit in i vårt språk från engelskan, jfr eng. denim. I den engelskspråkiga Mados istorijos žo- 27 Se https://www.housebrand.com/lt/lt/ui964-59x/ladies-trousers [hämtad 2020-08-13]. 28 Se https://www.mohito.com/lt/lt/catalogsearch/result/?q=cigarette+keln%C4%97s [hämtad 2020-08-13]. 29 Se https://www.glami.lt/house/house-cigarettes-tipo-kelnes-turkio-100744/ [hämtad 2020-08-13]. 30 I Algirdas Griciaus bok från 2017 Den perfekt sittande kostymen: praktisk stil för den moderna mannen används benämningen chino (eng. chinos, khakis) (Gricius 2017: 181), liksom chinobyxor (Gricius 2017: 184). 31 Se A. Griciaus artikel ”6 populiariausios vyriškos kelnės: kaip jos vadinasi, kuo skiriasi ir kuo panašios”, tillgänglig på internet: https://www.vyrostilius.lt/stilius-mada/6-populiariausios-vyriskos-kelnes/ [hämtad 2020-04-04]. 32 Anglicismen markeras med versaler, se https://www.audimas.lt/katalogas/tiesaus-silueto-chino-kel-nes-2/ [hämtad 2020-04-04]. 33 Det är ”ett slitstarkt och starkt jeanstyg av bomull, vanligen med blå indigofärgade varptrådar och ofärgade inslag, som blev populärt i USA från mitten av 1800-talet och tillverkades enligt vävarnas teknik i staden Nîmes i Frankrike i stället för det dyrare importerade jeanstyget från Genua; används också till moderna jeansplagg, fritids- och arbetskläder” (AATŽ 2014: 108). I Władysław Kopalińskis ordbok hittar vi följande beskrivning: ”DENIM, blåjeans; eng. denims (plural av ordet denim). Ordet denim, som betecknar ett grovt bomullstyg i kypert, kommer från fr. (serge de Nîmes – tyg från Nîmes (Nîmes är en stad i södra Frankrike)” (Kopaliński 2001: 85). 34 I ATTŽ föredras termen jeanstyg. Terminologija | 2020 | 27 1 7 5 dyne, liksom i AATŽ och ECF, anges att detta tyg har fått sitt namn efter den franska staden Nîmes, jfr fr. (serge) de Nîmes ’serge35 från Nîmes’ (DFH 2010: 243; AATŽ 2014: 108; ECF 2005: 359). Den aktuella benämningen på byxorna används inte överallt. I klädterminologin är i stället en annan benämning av engelskt ursprung vanligare: džinsai (eng. jeans36; jfr definitionen: ”Slitstarka byxor sydda av denim, som bars av amerikanska farmare och kroppsarbetare, mycket populärgjorda av filmer om cowboys” (M 2015: 440). Just därför är den terminologiska nybildningen denimai helt onödig. JEGGINGS. Den nya benämningen på byxorna har bildats med den engelska kontaminationen 37 jeggings som förebild. Den senare har troligen uppstått av två andra engelska ord – jeans ’jeans’ och leggings ’leggings’ (se COED), jfr ryska джеггинсы. Den engelska benämningens uppkomst är motiverad – den betecknar sådana byxor som har egenskaper både hos jeans och leggings. Troligen föreslås just därför i VLKK:s konsultationsbank att man använder džinsines tamprės, tampdžinsiai, timpdžinsiai38. På internet finner man även fler varianter av detta icke-standardiserade lån: džeginsai, jeggings'ai, jeggins'ai eller helt enkelt jeggings. Endast i en modebok används den tvåordiga benämning som VLKK föreslår, džinsinės tamprės (M 2015: 440). AATŽ upptar inte denna benämning. Den aktuella kontaminationen džegingsai har alltså kommit in i vårt språk som ett lån. Man måste medge att den används inte bara i engelskan utan också i litauiskan för att uttrycka sig kortfattat och naturligtvis uttrycksfullt. Forskaren i standardlitauiska R. Miliūnaitė hävdar i artikeln ”Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje” att ”det är inte alltid möjligt att översätta kontaminationer med motsvarande blandformer i det egna språket, eftersom de då skulle vara svåra att känna igen. Till exempel anses lånordet leginsai vara icke godtagbart i standardlitauiska (man bör använda tamprės, timpės), men i en översatt text går det inte att klara sig utan det, eftersom det inte går att kalla džeginsus för *džimpė- 35 Serge är ”ett tätt tyg med kypertbindning, lätt valkat och ruggat, som används till herr- och damkostymer; ett mycket glansigt tyg används till foder i kostymer och kappor” (AATŽ 2014: 361). 36 Arba džinsais vadinamos „ypač mėlynos kelnės“ (ECF 2010: 243). 37 Kontamination, blandning – ”bildandet av ett nytt ord eller uttryck genom att delar av två ord eller uttryck blandas” (KTŽ 1990: 108). Kontamination har sedan länge inte betraktats som ett ordbildningssätt inom litauisk språkvetenskap (se närmare Urbutis 2009: 324; jfr LKE 2008: 282). Enligt D. Murmulaitytė ”är företeelsen betydligt vanligare i engelskan, studeras ingående och betraktas som ett av de vanliga och produktiva ordbildningssätten” (Murmulaitytė 2018: 61). 38 Se närmare på VLKK:s webbplats: http://www.vlkk.lt/konsultacijos/8276-dzeginsai-tampdzinsiai-timpdzinsiai-treginsai-tampkelnes-timpkelnes-tampres [hämtad 2020-04-04]. 1 7 6 Aušra Rimkutė-Ganusauskienė | Naujieji kelnių pavadinimai mis (’jeanstajts’), medan meginsus *vimpėmis (’herrtajts’) skulle vara inexakt” (Miliūnaitė 2014: 257). C A P R I. Detta är, enligt Naujažodžių duomenyne, ”åtsittande, avsmalnande byxor som når till mitten av vaderna”. Benämningen har sitt ursprung i en toponym – namnet på den italienska ön Capri i Medelhavet, jfr it. isola di Capri. Liksom de flesta nyord har den lånats från engelskan, jfr eng. Capri pants (CED; DFH 2010: 39–40; AATŽ 2014: 183) eller Capris (CED), samt eng. pirate trousers (AATŽ 2014: 183), jfr även ty. Capri-Hose. Byxbenämningen kapriai återfinns inte bara i Naujažodžių duomenyne, utan också i AATŽ (2014: 183), i publikationen Mada. Nuo pirmykščių laikų iki šių dienų (M 2015: 444) och i A. Gilytės bok Spintologija: Teen (Gilytė 2015: 235). Benämningen upptas med betydelsen ”korta, vanligen åtsittande byxor som täcker knäna” i BŽ, liksom i TŽŽ 2013. Den anpassade formen kapriai finns också i den rekommenderande listan över motsvarigheter till främmande ord39, i VLKK:s protokollbeslut nr PN-6, antaget den 28 oktober 2010. Utöver den anpassade formen förekommer även icke-standardiserade varianter, till exempel: kapri kelnės, capri kelnės och andra. Byxbenämningen är belagd i NSDB40 samt i CORPUS. C U L O T T E S. Dessa definieras i Naujažodžių duomenyne som ”förkortade dambyxor med hög midja”. Intressant nog definieras kiulotai annorlunda i AATŽ: ”Smala, korta, åtsittande herrbyxor som nätt och jämnt täcker knäna, med sprundfickor, burna av adeln i Frankrike och andra europeiska länder fram till början av 1800-talet” (AATŽ 2014: 194). Som framgår av ordboksdefinitionen används benämningen för historiska herrbyxor, medan Naujažodžių duomenyne registrerar en ny betydelseaspekt hos ordet – byxor avsedda för kvinnor. Ordet kiulotai kommer från fr. culottes, men den nya betydelsen har troligen kommit via eng. culottes ’1. kjolbyxor; 2. hist. culottes’ (Anglonas 2005), jfr ty. Culotte, Kniehose, ryska кюлоты. I ordböcker över internationella ord anges att kiulotai är ”korta byxor som bars av den franska adeln fram till början av 1800-talet” (TŽŽ 1985: 245; TŽŽ 2001: 371; TŽŽ 2007: 548; 2013); en liknande förklaring ges i en ryskspråkig ordbok över klädtermer (TCO41). I boken Mada. Nuo pirmykščių laikų iki 39 Se https://e-seimas.lrs.lt/portal/legalAct/lt/TAD/TAIS.385140 [hämtad 2020-04-04]. 40 Se http://nsdb.sociolingvistika.lt/zodziai.htm?zodis=kapriai&id=429 [hämtad 2020-04-15]. 41 Se närmare http://modnaya.ru/articles/dictionary/glossary-of-clothing/fc/slovar-202-3.htm#zag-851 [hämtad 2020-04-15]. Terminologija | 2020 | 27 177 šių dienų šiuo žodžiu taip pat vadinamos vyrams skirtos kelnės (M 2015: 445). Žodis kiulotai įtrauktas į BŽ antraštyną. Ši forma laikoma normine. CULOTTES. Detta är en icke-normativ variant av det nya byxnamnet kiulotai. Som en sökning i Googles sökmotor visar används den mer sällan än den normerade varianten, till exempel ”vida, kortare byxor, även kallade culottes⁴²”; i vissa artiklar skrivs ordet inom citationstecken – ”culottes” – eller benämns kjolbyxor: ”vida bomullsculottes (kjolbyxor)⁴³”. LENARBYXOR. Detta är, enligt Naujažodžių duomenynas, ”vida, hängiga byxor som kännetecknar vissa subkulturers (till exempel ravers) stil”. Namnet har sannolikt sitt ursprung i polskan, närmare bestämt i efternamnet på plaggets upphovsman Ryszard Lenar⁴⁴; jfr pol. lenary. I olika artiklar på internet skrivs byxnamnet oftast inom citationstecken, till exempel ”lenarai”⁴⁵. En sökning i Googles sökmotor visar att namnet lenarai i betydelsen ”vida, hängiga byxor” förekommer på webbplatsen Žodynas.lt⁴⁶; Barbarizmų žodynėlis anger en vidare betydelse: ”hängiga och vida rapparbyxor”, ”byxor med lågt hängande gren som man dansar hiphop i eller rappar”⁴⁷; jfr ”lenarai” – en typ av jeans som blev populär på 1990-talet; ”jeansbenen var särskilt vida och grenen satt ungefär vid knäna”⁴⁸. Även formerna ”lenarai (vida byxor i hiphop-/rapstil)”⁴⁹, ”denimlenarai”⁵⁰ och ”byxor lenarai”⁵¹ används. ”Lenarai är hängiga byxor (med mycket lågt hängande gren), avsedda för att dansa till hiphopmusik eller rappa till den ⁴² Se https://www.delfi.lt/stilius/stiliaus-gidas/imkite-pavyzdi-is-kembridzo-kunigaikstienes-kulotes-taps-butinybe-ir-jusu-garderobe.d?id=82516221 [hämtad 2020-04-04]. ⁴³ Se https://ohmy.lt/lt/product/minimalistines-kulotes-road/ [hämtad 2020-04-04]. ⁴⁴ Se utförligare https://pl.wikipedia.org/wiki/Ryszard_Lenar [hämtad 2020-04-04]. ⁴⁵ Se https://www.tv3.lt/naujiena/pramogos/1005384/vieniems-kosmaras-kitiems-dziaugsmas-lenarai-grizta-i-mada [hämtad 2020-04-05]. ⁴⁶ Se utförligare https://www.zodynas.lt/jaunimo-zodynas/L/lenarai [hämtad 2020-04-15]. ⁴⁷ Språket i detta och andra citat har inte redigerats. Se utförligare http://www.barbarizmai.lt/zodis/lenarai.html [hämtad 2020-04-15]. ⁴⁸ Se https://www.tv3.lt/naujiena/pramogos/1005284/vieniems-kosmaras-kitiems-dziaugsmas-lenarai-grizta-i-mada [hämtad 2020-04-15]. ⁴⁹ Se http://www.mainyk.lt/daiktas/lenarai-hip-hop-rap-rep-stiliaus-placios-kelnes/717711 [hämtad 2020-04-15]. ⁵⁰ Se https://www.musumazyliai.lt/apranga-berniukams/su-petnesom-kombinezonai/12344349-dzinsiniai-lenarai [hämtad 2020-04-15]. ⁵¹ Se https://forumas.draugas.lt/searchresults.cfm?fvar_anykeyword=keln%C4%97s+lenarai [hämtad 2020-04-15]. 178 Aušra Rimkutė-Ganusauskienė | Naujieji kelnių pavadinimai rappar. Blev populära omkring 1995. Det var dock inte bara rappare som bar dem, utan även ravare. Det var ett idealiskt plagg och en symbol för att visa rockare, ur laganer och metalheads vem man var52. Detta nyord förekommer också i NSDB53. Där anges originalformen lenara (men det anges inte vilket språk den kommer från). Det finns i slutet av Loreta Vaicekauskienės bok Naujieji lietuvių kalbos svetimžodžiai: kalbos politika ir vartosena, i den där återgivna ”Naujųjų svetimžodžių sąvadas” (Vaicekauskienė 2007: 284). Enligt DLKT förekommer ordet lenarai bland andra klädbeteckningar i Jurgis Kunčinas bok Blanchisserie, arba Žvėrynas–Užupis (1997). MEGGINGS. Den nya byxbeteckningen kommer från engelska meggings, och det senare ordet har förmodligen bildats av engelska male ”man, manlig person” och leggings ”leggings”; jfr även ryska меггинсы. Det är alltså också en kontaminationsbildning som uppstått i engelskan och kommit in i litauiskan som lånord. Beteckningen avser leggings för män (UD, CED). Namnet används sällan. En sökning i sökmotorn Google gav ett exempel där en möjlig litauisk motsvarighet anges synonymt: megingsai, eller vyriškos aptemptukės54. Som redan nämnts är ordet aptemptukės inte etablerat i bruk. I stället för lånordet megingsai skulle man uppenbarligen kunna använda den litauiskt bildade tvåordsbeteckningen vyriškos tamprės, jfr moteriškos tamprės. OBTIAŽKĖS. Den icke-normativa byxbeteckningen används vanligen i informella stilar, jfr ryska обтяжки, samt ryska в обтяжку ”åtsittande, kroppsnära, tätt omslutande kroppen (om klädesplagg)” (RLKŽ 1983: 446). I J. Pričinauskas Rusų–lietuvių kalbų prekių žodyne anges att обтяжки betyder knälånga strumpbyxor, kroppsnära plagg (RLKPŽ 1996: 281). I Kalbos patarimuose hittar vi den registrerade stavningsvarianten obtiaškės, som föreslås ersättas med tamprės (KP L1 2005: 83). Detta lånord skiljer sig från de övriga genom att det har lånats från ryskan – på senare tid har nyord främst lånats från engelskan. I Naujažodžių duomenyne kan åtsittande byxor, som redan diskuterats, även kallas tamprėmis, timpomis, aptemptukais och aptemptukėmis. Eftersom beteckningen obtiažkės används utanför den vetenskapliga sfären kan dess terminologiska nominativitet inte ens diskuteras. Den är helt onödig inom klädterminologin. 52 Se https://www.facebook.com/xfaktorius/posts/1610624642384624/ [hämtad 2020-05-25]. 53 Se http://nsdb.sociolingvistika.lt/zodziai.htm?zodis=lenarai&id=2026 [hämtad 2020-04-15]. 54 Se https://www.zmones.lt/video/megingsai-arba-vyriskos-aptemptukes.46046cb9-94ca-11e8-9f90-aa000054c883# [hämtad 2020-04-04], https://www.15min.lt/gyvenimas/naujiena/mada/keisciausios-mados-idejos-1032-355408 [hämtad 2020-04-04]. Terminologija | 2020 | 27 179 ŠALVARAI. Denna benämning används för att beteckna ”vida byxor som smalnar av vid ankeln och vanligtvis bärs med kamiz i Sydasien” (Naujažodžių duomenynas). Ordet šalvarai, liksom dess variant šarovarai⁵⁵, används vanligtvis när man talar om företeelser i slaviska länder och kommer från det persiska ordet šalvār ’byxor’. I Naujažodžių duomenyne anges: engelsk transkription salwar, shalwar, shalvar; ryska шаровары. Varianten šarovarai återfinns även i ordböcker över internationella ord (TŽŽ 2001: 717; TŽŽ 2007: 1059; TŽŽ 2013: 790). Där står det att ordet kommer från persiskan, men har lånats in via förmedlande språk: ryska шаровары < ungerska salavári < persiska šalvār ’byxor’. En klädordbok på ryska anger att ordet kom in i ryskan från turkiska šalvar (ryska шалвар), och att detta i sin tur kommer från persiskan⁵⁶. Där anges också den litauiska motsvarigheten plačkelinės. AATŽ innehåller inte den nya benämningen på byxorna, men i ordboken hittar vi termen plačkelinės, som betecknar ”långa, vida byxor som rynkas ihop längs underbenet och ingår i vissa östliga folks, liksom ukrainarnas, folkdräkt” (AATŽ 2014: 318), det vill säga i princip samma byxor, men med en annan benämning. Således bör lånet ersättas med ett ord av inhemskt ursprung. TREGGINGS. Lånord från engelskan, liksom džegingsai och megingsai. Det engelska ordet treggings är också en kontaminationsbildning, skapad av de engelska orden trousers ”byxor” och leggings ”leggings”, jfr ryska треггинсы. Som redan nämnts betecknar ordet i Naujažodžių duomenyne ”åtsittande byxor av stretchigt tyg; en kombination av leggings och byxor”. I anmärkningarna i denna Naujažodžių duomenyno finns uppgiften att ”VLKK rekommenderar att man i stället för lånordet använder de litauiska motsvarigheterna tampkelnes, timpkelnes; i emigrantlitauiskt språkbruk föreslås kelhninės”. SAMMANFATTNING. I denna del av artikeln behandlas nya byxbeteckningar som lånats från andra språk (främst engelska). I klädterminologiska ordböcker återfinns endast kapriai och kiulotai. Som framgår övertas också ett för vårt språk ovanligt ordbildningssätt (mönster) när vissa byxbeteckningar lånas in – kontamination: džegingsai, megingsai ir tregingsai. Till sitt sätt att komma in i litauiskan är de lån från engelskan, där orden jeggings, meggings och treggings uppstod som resultat av en kontamination- 55 I VLEe står det: ”šarovarai (ryska šarovary, ungerska salavári < persiska šalvār – byxor), plačkelinės – långa, vida byxor för män och kvinnor, rynkade vid anklarna. De bars främst i östliga länder (Iran, Indien), Ukraina och även Ryssland. Šarovarai är en del av vissa folks nationaldräkt” (se mer på https://www.vle.lt/Str teisnis/sarovarai-91620 [hämtad 2020-04-05]). 56 Se http://modnaya.ru/articles/dictionary/glossary-of-clothing/fc/slovar-216.htm#zag-1645 [hämtad 2020-04-15]. 180 Aušra Rimkutė-Ganusauskienė | Naujieji kelnių pavadinimai …tater. Användarna av sådana benämningar av icke-litauiskt ursprung tycks inte bry sig om benämningarnas lämplighet och korrekthet. De väljer den enklaste vägen – de börjar använda en lånad term. Det bör uppmärksammas att även andra språk i stället för benämningar av icke-litauiskt ursprung cigaretės, činai, denimai, kapriai, kiulotai, kulotės, lenarai, šālvarai använder benämningar av främmande ursprung. Man bör komma ihåg att lån av benämningar som inte är litauiska är oundvikligt. Något helt annat är att ta in och använda dem. BENÄMNINGAR AV BLANDAT URSPRUNG TAMPDŽINSIAI. Detta sammansatta kopulativa ord av blandat ursprung, eller en sammansättning med sammanfogade led57, uppstod sannolikt genom översättning från engelska, jfr jeggings < jeans + leggings, och är bildat av det litauiska ordet tamprės och det internationella ordet džinsai (eng. jeans ”denimtyg”). Ordet finns inte i LKŽe, DŽ eller BŽ. Tampdžinsiais kallas, enligt Naujažodžių duomenyne, ”leggings som imiterar jeans”. Med ett enda ord försöker man alltså beteckna två egenskaper – att byxorna både är džinsai och tamprės. Det bör sägas att tampdžinsiai är en terminologiskt tvetydig benämning, eftersom den också kan förklaras på ett annat sätt, nämligen: jeans som töjer sig. Med utgångspunkt i definitionen i Naujažodžių duomenyno skulle dessa byxor alltså kunna kallas med den specifika termen džinsinės tamprės. TIMP DŽINSIAI. I Naujažodžių duomenyne timp džinsiai definieras på samma sätt som tampdžinsiai: ”leggings som imiterar jeans”. Denna benämning är av blandat ursprung, kopulativ och felaktigt motiverad. Den uppstod sannolikt genom översättning, jfr eng. jeggings. Den är dock bildad av den sekundära normvarianten timpos och det internationella ordet džinsai. Ordet finns inte i LKŽe, DŽ eller BŽ. SAMMANFATTNING. Nyorden tampdžinsiai och timpdžinsiai är bildningar som blint återger sammansättningen hos det engelska kontaminationsordet jeggings, det vill säga de har uppkommit genom översättning av ett engelskt kontaminationsord. När man noggrant har klarlagt vad som utmärker byxorna och funnit en tydlig särskiljande egenskap, bör man använda en enda benämning. Inom terminologin för vilket område som helst, även klädterminologin, är en enordsbenämning betydligt mer praktisk än en tvåordsbenämning. Den måste dock vara precis och motiverad. I det här fallet brister betydelseprecisionen. 57 St. Keinys skriver att leden i sammansättningar med sammanfogade led ”(båda substantiv) inte förklarar eller definierar varandra, utan är jämbördiga” (Keinys 1999: 71). Som det anges i Kalbotyros terminų žodyne är ett kopulativt sammansatt ord, eller ett sammansatt ord med sammanfogade led, ”ett sammansatt ord vars led är lika självständiga både i grammatiskt hänseende och betydelsemässigt” (KTŽ 1990: 196). I den akademiska Lietuvių kalbos gramatikoje anges att de företeelser som uttrycks av leden i kopulativa sammansatta substantiv ”är ungefär lika nära det mellanliggande begrepp som betecknas av det sammansatta ordet” (LKG 1965: 441). Terminologija | 2020 | 27 181 SLUTSATSER 1. Med tiden blir termer föråldrade och nya termer eller mikrosystem av termer uppstår. Språkbruket och det ökande antalet benämningar inom en liten semantisk del av klädterminologin – nya benämningar på byxor (23 nyord) – som registreras i Naujažodžių duomenyne visar att de befintliga, sedan länge använda benämningarna på byxor, som återfinns i klädterminologiska ordböcker, inte längre räcker till, och att den semantiska gruppen av dessa benämningar till följd av olika lingvistiska och extralingvistiska faktorer blir en mindre tydligt avgränsad och isolerad del av klädterminologin. Klädterminologin förändras alltså, förnyas, utvecklas ständigt och blir mer samtida. 2. Nyorden kan indelas i följande grupper utifrån sitt ursprung: 2.1. Benämningar av litauiskt ursprung (39%): aptemptukai, aptemptukės, glaudinės, kelininės, sijonkel­nės, tampkelnės, tamprės, timpos, tiškel­nės, vilka bildas efter mönster av ord som används i litauiskan eller används i en ny betydelse; 2.2. Benämningar av icke-litauiskt ursprung (52%): cigaretės, činai, denimai, džegingsai, kapriai, kiulotai, kulotės, lenarai, me­gingsai, obtiažkės, šalvarai, tregingsai; 2.3. Benämningar av blandat ursprung (9%): tampdžinsiai, timpdžinsiai, som uppkommit i vårt språk genom översättning. 3. Samma företeelse betecknas på flera sätt: i stället för eng. leggings används aptemptukai, aptemptukės, obtiažkės, tamprės, timpos; i stället för eng. treggings används kelininės, tampkelnės, tregingsai; i stället för eng. culottes används kiulotai, kulotės ir sijonkel­nės, och i stället för eng. jeg­gings används džegingsai, tampdžinsiai, timpdžinsiai. Detta sker sannolikt omedvetet, till följd av inflytandet från engelsk klädterminologi. Det överskott av benämningar som uppstått genom språkkontakt visar inte bara att terminologin är ofullkomlig, utan också på försök att ordna den. 4. Glaudinės, kapriai, kiulotai, sijonkel­nės, tamprės är klädtermer som godkänts av VLKK och registrerats i Naujažodžių duomenyne. Aptemptukai, aptemptukės, kelininės, tampdžinsiai, timpdžinsiai, tiškel­nės och andra nya benämningar på byxor som behandlas i artikeln visar att samhället är kreativt och vid behov kan skapa nya benämningar på klädesplagg med hjälp av litauiskans egna resurser. Samma krav på normering och standardisering gäller dock också för delsystemet av benämningar på byxor – en benämning ska vara systematisk, användas ändamålsenligt, vara korrekt, logisk, estetisk och tydlig. 182 Aušra Rimkutė-Ganusauskienė | Naujieji kelnių pavadinimai ŠALTINIAI AATŽ – Stanislovas Algimantas Ratautas, Eugenija Strazdienė, Ada Gulbinienė. Aiškinamasis aprangos terminų žodynas: daugiau nei 6000 terminų lietuvių, anglų, vokiečių, prancūzų ir rusų kalbomis, Kaunas: Technologija. ALLAŽ – Bronius Piesarskas, Bronius Svecevičius. Anglų–lietuvių, lietuvių–anglų kalbų žodynas, Vilnius: „Žodynas“, 2001. Anglonas – Bronislovas Piesarskas. Anglų–lietuvių kalbų kompiuterinis žodynas, Vilnius: Fotonija, 2005. ATTŽ – Ričardas Čiužas, Jurgis Katunskis, Angelė Kaulakienė ir kt. Aiškinamasis tekstilės terminų žodynas: su vokiečių, anglų, prancūzų ir rusų kalbų atitikmenimis, Kaunas: Technologija, 2001. AŽ – Juozas Prčinaskas. Lietuvių–anglų–vokiečių–prancūzų–rusų kalbų aprangos žodynas, Vilnius: Apyaūšris, 2002 [žiūrėta 2020 m. balandžio mėn.]. BŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (rengiamas), redaktorių kolegija: D. Liutkevičienė (vyr. redaktorė), G. Naktinienė, R. Petrokienė, D. Svetikienė, K. Vosylytė, J. Zabarskaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt/ [žiūrėta 2020 m. balandžio–lapkričio mėn.]. BŽ antraštynas – Bendrinės lietuvių kalbos žodyno antraštynas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt/antrastynas/?pg=c [žiūrėta 2020 m. balandžio mėn.]. CED – Collins English Dictionary. Prieiga internete: https://www.collinsdictionary.com/ [žiūrėta 2020-04-03]. COED – Concise Oxford English Dictionary: Luxury Edition. 12 Edition, ed. Angus Stevenson, Maurice Waite, Oxford: Oxford University Press, 2011. Prieiga internete: https://books.google.lt/books?id=sYScAQAAQBAJ&printsec=frontcover&hl=lt&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false. CORPUS – Morfologiškai anotuotas tekstynas, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. Prieiga internete: http://corpus.vdu.lt/lt/. DFH – The Dictionary of Fashion History, ed. V. Cumming et cetera, Oxford, New York, 2010. Prieiga internete: books.google.lt/books?id=e3evAwAAQBAJ&lpg=PP1&hl=lt&pg=PP1#v=onepage&q&f=false. DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/searchall [žiūrėta 2020 m. balandžio mėn.]. DŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, vyr. red. St. Keinys, 7-asis patais. ir papild. leid., e. variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2015 (atnaujinta versija, 2017). Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt/dabartinis [žiūrėta 2020 m. balandžio mėn.]. ECF – Encyclopedia of clothing and fashion 1, Farmington Hills [Mich.]: Charles Scribner‘s Sons, 2005. KTŽ – Kalbotyros terminų žodynas, sud. K. Gaivenis, St. Keinys, red. K. Morkūnas, Kaunas: Šviesa, 1990. LKE – Lietuvių kalbos enciklopedija, par. K. Morkūnas, red. V. Ambrazas, 2-asis patiksl. ir papild. leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2008. LKEŽ – Lietuvių kalbos etimologinio žodyno domenų bazė, Vilnius: Vilniaus universitetas. Prieiga internete: https://etimologija.balt nexus.lt/ [žiūrėta 2020-04-01]. LKG – Lietuvių kalbos gramatika 1, aut. A. Laigonaitė, V. Mažiulis, K. Ulvydas, V. Urbutis, V. Vaitkevičiūtė, A. Valeckienė, vyr. red. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis, 1965. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (IX, 1941–2002), e. variantas, vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://www.lkz.lt/ [žiūrėta 2020 m. balandžio mėn.]. M – Mada. Nuo pirmykščių laikų iki šių dienų, Vilnius: Alma littera, 2015. ND – Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. Tęstinis internetinis žinynas nuo 2011 m., sud. ir atsak. red. R. Miliūnaitė, A. Aleksaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://naujazodziai.lki.lt [žiūrėta 2020 m. balandžio mėn.]. NSDB – Naujųjų skolinių duomenų bazė. Prieiga internete: http://nsdb.sociolingvistika.lt/?lid=1 [žiūrėta 2020 m. balandžio mėn.]. STŽ – Stanislovas Stonkus. Sporto terminų žodynas, 2-asis patais. ir papild. leidimas, Kaunas: Lietuvos kūno kultūros akademija. TCO – Орленко Любовь Васильевна. Терминологический словарь одежды, Москва: Легпромбытиздат, 1996. Prieiga internete: http://modnaya.ru/articles/dictionary/glossary-of-clothing/index.htm. TŽŽ – Tarptautinių žodžių žodynas, atsaking. red. V. Kvietkauskas, Vilnius: Vyriausioji enciklopedijų redakcija, 1985. TŽŽ – Tarptautinių žodžių žodynas, atsakom. red. A. Kinderys, Vilnius: Alma littera, 2001. TŽŽ – Valerija Vaitkevičiūtė. Tarptautinių žodžių žodynas, 4-as patais. ir papild. leidimas, Vilnius: Žodynas, 2007. TŽŽ – Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Alma littera, 2013. UD – Urban Dictionary. Prieiga per internetą: https://www.urbandictionary.com [žiūrėta 2020-04-03]. Terminologija | 2020 | 27 183 LITERATŪRA Aleksaitė Agnė 2018: Ypatybių pavadinimai Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Bendrinė kalba 91, 1–27. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/91/Aleksaite_BK_91_straipsnis_apie_pavadinimus.pdf. Aleksaitė Agnė 2019: Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darbos būdai. – Bendrinė kalba 92, 1–27. Prieiga internete: http://journals.lki.lt/bendrinekalba/article/view/369. Gaivenis Kazimieras 2014: Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Gilytė Agnė 2015: Spintologija. Teen, Vilnius: Alma littera. Girčienė Jurgita 2011: Naujažodžiai su dėmeniu (-)tinkl-. – Kalbos kultūra 84, 165–177. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/84/Girciene_KK_84_straipsnis.pdf. Gricius Algirdas 2017: Idealai tinkantis kostiumas: praktiškas stilius moderniam vyrui, Vilnius: Obuolys. Guzevičiūtė Rūta 2002: Drabužių kelionės. Kelnes. – Liaudies kultūra 2 (83). Prieiga internete: https://etal-pykla.lituanistikadb.lt/object/LT-LDB-0001:J.04~2002~1367156169386/J.04~2002~1367156169386.pdf. Irtmonienė Genovaitė, Šukys Jonas 2000: Kalbos patarimai kūno kultūros ir sporto specialistams, Kaunas: Lietuvos kūno kultūros akademija. Jakaitienė Evalda 2010: Leksikologija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Keinys Stasys 1999: Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryba, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. Keinys Stasys 2005: Dabartinė lietuvių terminologija, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. KK – Klausimų kraitelė. – Gimtoji kalba 8, 1937, 137–138. Prieiga internete: https://www.epaveldas.lt/object/recordDescription/LNB/C1B0004135373 [žiūrėta 2020-04-03]. Kopaliński Władysław 2001: Žodynas: XX amžiaus įvykiai, sąvokos ir mitai, Vilnius: Algarvė. KP L1 – Kalbos patarimai 4: kn. Leksika 1: skolinių vartojimas (L1), sud. D. Mikulėnienė, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2005. KP L1 – Kalbos patarimai 4: kn. Leksika 1: skolinių vartojimas (L1), sud. D. Mikulėnienė, A. Dilytė, antras pataisyt. ir papildyt. leid., Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2013. Kvašytė Regina 2005: Mokomasis terminologijos žodynėlis, Šiauliai: VšĮ Šiaulių universiteto leidykla. LKE: Lietuvių kalbos enciklopedija, par. K. Morkūnas, red. V. Ambrazas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 1999. Miliūnaitė Rita 2012a: Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. – Gimtoji kalba 6, 3–11. Miliūnaitė Rita 2012b: Kalbos vartotojai ir naujadarų kūryba. – Gimtoji kalba 9, 3–14. Miliūnaitė Rita 2014: Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje. – Acta Linguistica Lithuanica 71, 264–264. Miliūnaitė Rita 2015: Naujažodžių atranka ir pateikimas Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Leksikografija ir leksikologija 5, 161–184. Miliūnaitė Rita 2018: Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Bendrinė kalba 91, 1–21. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/91/Miliunaite_BK_91_straipsnis.pdf. Murmulaitytė Daiva 2016a: Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos. – Bendrinė kalba 89, 1–27. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/89/Murmulaityte_BK_89_straipsnis.pdf. Murmulaitytė Daiva 2016b: Naujažodžių duomenyno leksika pakeliui į Bendrinės lietuvių kalbos žodyną. – Acta Linguistica Lithuanica 75, 68–88. Murmulaitytė Daiva 2018: Kontaminacija ir lietuvių kalbos naujadara. – Kalba ir kontekstai 8 (1), 60–70. Prieiga internete: https://vb.lki.lt/object/elaba:34056630/index.html [žiūrėta 2020-04-14]. Pikčilingis Juozas 1975: Lietuvių kalbos stilistika 2, Vilnius: Mokslas. RLKPŽ – Juozas Pričinauskas. Rusų–lietuvių kalbų prekių žodynas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1996. RLKŽ – Chackelis Lemchenas. Rusų–lietuvių kalbų žodynas, Vilnius: Valstybinė enciklopedijų, žodynų ir mokslo literatūros leidykla, 1949. RLKŽ – Rusų–lietuvių kalbų žodynas 2, sud. Ch. Lemchenas, Vilnius: Mokslas, 1983. RLKŽ – Rusų–lietuvių kalbų žodynas 3, sud. J. Kardelytė, J. Macaitis, A. Mankevičienė, Vilnius: Mokslas, 1984. Sabaliauskaitė Danutė 1996: Lietuvių kalbos kelnių pavadinimai. – Lietuvių kalbotyros klausimai 36, 167–178. Sabaliauskas Algirdas 1990: Lietuvių kalbos leksika, Vilnius: Mokslas. 184 Aušra Rimkutė-Ganusauskienė | Naujieji kelnių pavadinimai TT – Kazimieras Gaivenis, Angelė Kaulakienė, Stasys Keinys, Jonas Klimavičius. Terminologijos taisymai, Vilnius: Mokslas, 1992. Urbutis Vincas 1961: Dabartinės lietuvių kalbos galūnių darybos daiktavardžiai. – Kalbotyra 3, 27–60. Prieiga internete: https://baltnexus.lt/uploads/publikacijos/Kalbotyra/Kalbotyra%20III/Kalb_03_05_Urbutis.pdf Urbutis Vincas 2009: Žodžių darybos teorija. 2-asis leid., Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Vaicekauskienė Loreta 2007: Naujieji lietuvių kalbos svetimžodžiai: kalbos politika ir vartosena, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. VLKK – Valstybinė lietuvių kalbos komisija. Prieiga internete: www.vlkk.lt. VLEe – Visuotinė lietuvių enciklopedija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras, 2001–2020. Prieiga internete: www.vle.lt. THE NEW NAMES OF PANTS S u m m a r y The article addresses a small semantic group of the terms of clothing – 23 new names of trousers or pants. The research material comes from the Database of Lithuanian Neologisms (hereinafter – Database of Neologisms). The aim of the article is to discuss the origin and semantics of the new names of trousers or pants based on the material of the above source. It was found that the Database of Neologisms is dominated by the names of foreign origin, which account for as many as 52 per cent (cigaretės, činai, denimai, džegingsai, kapriai, kiulotai, kulotės, lenarai, meging­sai, obtiažkės, šalvarai, tregingsai). The percentage of the names of Lithuanian origin is smaller; they make up 39 per cent (aptemptukai, aptemptukės, glaudinės, kel­ninės, sijonkel­nės, tampkelnės, tamprės, timpos, tiškel­nės). The names of mixed origin are least common, as they account for 9 per cent (tampdžinsiai, timp­džinsiai). It should be noted that the words of different origin are used to name the same thing: instead of English leggings, aptemptukai, aptemptukės, obtiažkės, tamprės, timpos are used; in place of English treggings, kelninės, tampkelnės, tregingsai are used; English culottes are called kiulotai, kulotės and sijonkel­nės in Lithuanian, whereas the English term jeggings is replaced with džegingsai, tampdžinsiai, timpdžinsiai in Lithuanian. This process is most likely unconscious due to the influence of English terminology. Such a surplus of names resulting from language contacts does not only show the imperfection of terminology but also an attempt to organise it. The emergence of the new terms for trousers or pants shows that the available names of trousers or pants used since the old times and established in the dictionaries of the terms of clothing are no longer sufficient. As a result of various linguistic and extralinguistic factors, the semantic group of the names of trousers or pants is becoming a not so clearly defined and isolated part of the terminology of clothing. Gauta 2020-06-12 Aušra Rimkutė-Ganusa kratė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected] Terminologija | 2020 | 27 185