Terminai internetinėje žiniasklaidoje (žvalgomasis tyrimas)

doi.org/10.35321/term27-05 Termer i onlinemedier (en explorativ undersökning) ASTA MITKEVIČIENĖ Institutet för litauiska språket SAMMANFATTNING Artikeln syftar till att fastställa från vilka domäner termer oftast når de dagliga onlinemedierna och om dessa populära termer förändras mer påtagligt (terminologisk variation och determinologisering diskuteras). Den explorativa undersökningen omfattar tvåordstermer i den offentligt tillgängliga DELFI.lt-korpusen, som består av texter publicerade i nyhetsportalen med samma namn 2014–2016. Den tillämpade metoden har visserligen vissa brister, men gör det möjligt (så långt det är möjligt) att analysera termer utan förutfattade meningar, det vill säga utan att på förhand ange vare sig domän eller specifika termer. NYCKELORD: sammansatt term, variant, synonym, determinologisering, onlinemedier, korpus, fast uttryck ABSTRACT Artikeln försöker fastställa från vilka domäner termer vanligtvis når de dagliga onlinemedierna och om de mest populära termerna genomgår några mer framträdande förändringar (terminologisk variation och determinologisering diskuteras). Pilotstudien fokuserar på tvåordstermer som förekommer i den offentligt tillgängliga DELFI.lt-korpusen, vilken består av texter publicerade i nyhetsportalen med samma namn under perioden 2014–2016. Även om den tillämpade metoden har vissa svagheter gör den det möjligt för oss (så långt det är möjligt) att analysera termer utan förutfattade meningar, det vill säga utan att på förhand ange domänen eller specifika termer. NYCKELORD: sammansatt term, variant, synonym, determinologisering, onlinemedier, korpus, flerordsuttryck Det är väl känt att en del termer används inte bara i vetenskaplig kommunikation utan också förekommer i allmänspråket. Det märkbart ökade antalet termer i den dagliga kommunikationen förknippas med informationsåldern, kunskapssamhället och den teknologiska revolutionen (se Meyer m.fl. 1998: 645; Kageura 2002: 15; Geeraerts 2015: XVII–XIX m.fl.). 108 Asta Mitkevičienė Terminai internetinėje žiniasklaidoje (žvalgom asis tyrimas) En av de viktiga vägar genom vilka termer når en icke-specialiserad publik är massmedierna. Massmedierna för inte bara in termer i allmänspråket, utan bidrar också till att popularisera termer inom vissa för dem relevanta områden. När termer blir allmänt spridda och kända även bland icke-specialister uppstår dessutom möjligheten till determinologisering (Gaivenis 2014: 242). I den här artikeln försöker man fastställa vilka områdens termer som oftast förekommer i den dagliga nätbaserade nyhetsmedierapporteringen och om dessa populära termer förändras mer påtagligt (terminvariation och determinologisering behandlas). Undersökningsobjektet är tvåordstermer som används på nyhetsportalen DELFI.lt. Tvåordstermer valdes av flera skäl. För det första är detta den vanligaste1 (eller åtminstone en av de vanligaste, beroende på område) typen av termer; för det andra har de en snävare extension och en bredare intension än enordstermer på en högre hierarkisk nivå i samma system och är därför lättare att känna igen. Detta är den första undersökningen av termanvändning i massmedierna som inte begränsar sig till termer inom ett enda område och som inte utgår från en på förhand fastställd termlista. Undersökningen är explorativ. Kazimieras Župerka har analyserat användningen av språkvetenskapliga termer i publicistiska texter. Utifrån användningen urskilde han två funktionellt-semantiska grupper. Till den första hör termer som används som termer (med såväl exakt som ungefärlig eller rentav inexakt betydelse), till den andra hör determinologiserade termer (vissa används i systematisk överförd betydelse, andra i individuell överförd betydelse som stilmedel) (Župerka 2000). Denna klassificering är också ett användbart stöd när man diskuterar hur termer från andra områden används utanför sina vanliga sammanhang (vetenskaplig och administrativ stil). Kognitiv psykologi och filosofi betonar att det är svårt att dra en tydlig gräns mellan allmän kunskap och specialkunskap, och språkvetenskapen ifrågasätter en strikt åtskillnad mellan allmänspråk och fackspråk (Cabré Castellví 2003: 171). En icke-specialist kan följaktligen uppfatta ett ord som en term, medan icke-specialister kan betrakta termer som används av specialister som allmänspråkliga ord (Kageura 2012: 12). Därför försöker artikeln inte heller diskutera terminstatus och dess olika grader närmare. UNDERSÖKNINGENS KÄLLOR OCH METOD För undersökningen av termer i massmedierna använde man, i förhoppning om att snabbast nå ett resultat, det offentligt tillgängliga DELFI.lt-korpuset på internet (http://tekstynas.mwe.lt/), som omfattar 70 miljoner ord. Det är en korpus med nätbaserade publicistiska texter, i 1 Žr. Umbrasas 2013: 113, 117; Bielinskienė ir kt. 2015: 65 ir kt. Terminologija | 2020 | 27 109 vilken texter publicerade på webbplatsen DELFI.lt under 2014–2016 ingår, fördelade på 12 avdelningar: DELFI Veidai, Projektai, DELFI Mokslas, DELFI Auto, Sportas, DELFI Gyvenimas, DELFI Žmonės, DELFI Pilietis, Verslas, DELFI FIT, DELFI Žinios och kategorin Neidentifikuota (se LKKŽ 2019: 14–15 för en närmare beskrivning av korpusen). Vissa texter hör alltså till ämnesavdelningar och har informativ eller analytisk stil, medan andra är avsedda för underhållning och har en ledigare, expressiv stil2. Läsarnas kommentarer ingår inte i korpusen. Samlingar av n-gram som hämtats ur korpusen och deras frekvenser är offentligt tillgängliga (http://resursai.mwe.lt/atsisiusti).. För denna undersökning användes bigramlistan. En ytterligare källa är databasen över fasta ordkombinationer i litauiska (PJB), sammanställd på grundval av den nämnda korpusen. Den innehåller omkring 12 000 två- och treords fasta uttryck bildade med de 97 substantiv som oftast förekommer i sådana kombinationer. Om den aktuella termen fanns registrerad där kontrollerades frekvensen för lemma eller form samt varianterna. Undersökningen genomfördes i flera steg. Först granskades bigramlistan och tvåordstermer identifierades i den (mer exakt: termformer, eftersom listan inte var lemmatiserad). På grund av det mycket omfattande materialet beslutade man att endast ta med tvåordstermer där minst en form hade en frekvens över 500 (detta krävde en granskning av fler än 7 000 av de vanligaste bigrammen3). Därefter klassificerades de utvalda termerna efter område. Slutligen analyserades konkordanserna för de valda sammansatta termerna i korpusen. Sammanlagt valdes 461 former av tvåordstermer ut – dessa motsvarar 317 olika termer. Så många som sex kasusformer av uttrycket prekybos centras förekom mer än 500 gånger vardera (PJB anger frekvensen för detta lemma till 7118). En metodologisk begränsning som är relevant för terminologin är att de utvalda tvåordstermerna i massmedierna används inte bara som självständiga termer, utan även som delar av längre termer, jfr. i den nära omgivningen och våld i nära relationer, mervärde och mervärdesskatt. Man beslutade ändå att om en tvåordskollokation är en term, så betraktas den här som en tvåordsterm, även om termen i vissa konkordansrader ingår i en term med flera ord. Att en tvåordsterm bara är en del av en term innebär inte- K. Župerka skiljer mellan tre undertyper av publicistisk stil: informativ, analytisk och expressiv (Župerka 2001: 87), medan Audronė Bitinienė skiljer mellan fyra: informativ, analytisk, expressiv och dialogisk (Bitinienė 2007). Det vanligaste bigrammet som kan betraktas som en term är JAV dolerių (nästan 10 000 förekomster), men det togs inte med i listan över utvalda tvåordstermer eftersom den första komponenten inte är ett självständigt ord utan en akronym. Detta är en konventionsfråga – det finns undersökningar (t.ex. Boizou et al. 2015) där en akronym i en sammansättning likställs med en enordskomponent. 110 Asta Mitkevičienė Terminai internetinėje žiniasklaidoje (žvalgomasi tyrimas) känner dess terminologiska karaktär och användningsfrekvens. Valet stöds också av egennamn: när en term används i sammansatta namn förblir den en term (Vilniaus gyvosios gamtos apsaugos inspekcija). På grund av materialurvalets särdrag omfattade undersökningsmaterialet inte de fall där termens beståndsdelar skiljdes åt av andra ord som sköt in sig mellan dem. Dessutom sammanföll vissa av de utvalda tvåordsformerna i enskilda konkordansrader rent tillfälligt rent formellt med de undersökta termerna; det finns också exempel på icke-terminologisk – överförd – användning (se nedan). Därför kan uppgifterna om termernas användningsfrekvens i korpusen endast betraktas som ungefärliga. IDENTIFIERING AV TERMER Det är väl känt att sammansatta termer inte har någon särskild form som gör det möjligt att enkelt skilja dem från ordkombinationer (eller längre syntaktiska konstruktioner), även om vissa former är mer typiska, exempelvis attributiva kombinationer med ett substantiv i genitiv, med ett adjektiv på -inis, med ett pronominellt adjektiv osv.4 ”Det är nästan omöjligt att automatiskt avgöra vilken ordkombination som är en kollokation och vilken som är en term” (Rimkutė ir kt. 2017: 15). Om en tvåordskollokation är en nominalfras kan man anta att den ofta är en term (eller åtminstone en del av en term). Exempelvis kan mer än 60 procent av de 50 vanligaste attributiva tvåordskombinationerna i PJB, efter granskning, betraktas som termer inom ett eller annat område. Ett liknande antal termer påträffades också bland de 50 vanligaste tvåordskombinationerna i den databasen, oavsett det semantiska förhållandet mellan deras beståndsdelar. För att mer objektivt kunna avgöra om en kollokation är en term försökte man först och främst hitta språkformen i termdatabaser och ordböcker; hänsyn togs till att termer kan ha varianter och synonymer. Naturligtvis tas inte alla termer, inte ens de mest populära, upp i terminografiska resurser, och alla områden har inte terminografiska resurser. Dessutom förekommer ibland även andra språkliga enheter i dessa resurser, exempelvis egennamn. Det vore idealiskt om en ämnesspecialist kunde bedöma ordkombinationernas terminologiska karaktär (ämnesspecialistens bidrag betonas i olika studier av automatiska metoder för identifiering av termer), men i det här fallet handlar det om flera olika områden. En annan komplicerad fråga gäller termgränser. Problemet uppstår när man försöker fastställa gränserna inte bara för termer utan också för andra fasta uttryck 4 Plačiau apie dvižodžių terminų struktūrinius modelius žr. Gaivenis 2014 [1975]: 64–70; Akelaitis 2008: 6–8; Drukteinis 2011: 239–241; Bielinskienė ir kt. 2015: 62; Mockienė 2016: 109–111 ir kt. Terminologija | 2020 | 27 111 (se Bielinskienė ir kt. 2017: 86). Om en ordkombination bara utgör en del av en längre term kan den fungera som term i egenskap av kontextuell synonym. Exempelvis är den kontextuella synonymen till termerna afrikinis kiaulių maras och klasikinis kiaulių maras (upptagna i TB, IATE) kiaulių maras; jämför exemplen från korpusen: Försäkringsbolagen, enligt A. Baravykas, jämförde svinpesten med ett krig och hävdade att de under krig inte längre skulle försäkra mot krig, vilket innebär att de troligen kommer att avstå från att försäkra mot afrikansk och klassisk svinpest. [Verslas] Den svinpest som konstaterades i Litauen förra veckan kommer att orsaka enorma förluster. [Verslas] Ordgruppen kiaulių maras är inte en självständig term; den betecknar en av de två sjukdomarna eller båda i allmänhet. Till formen påminner denna tvåordskombination och de nämnda treordstermerna om typiska överordnade och underordnade termer5. TERMINER EFTER OMRÅDE För att i möjligaste mån undvika subjektivitet klassificerades termerna efter område med stöd av Europeiska unionens flerspråkiga, tvärvetenskapliga tesaurus EuroVoc och Republiken Litauens termbank (TB). Observera att termerna i TB hänförs till ett visst område utifrån sin källa. Därför kan en term med samma eller mycket närliggande betydelse anges som en term inom olika områden. Exempelvis anges följande områden för termen valstybė narė: allmän säkerhet, försvar, rätt, ekonomi, finans, social trygghet, sysselsättning och arbetsvillkor samt hälsa. Därför skiljer sig ibland de områden som anges för en term i TB respektive EuroVoc avsevärt. Till exempel är området för termen tautinė mažuma i TB kultur, medan det i Eurovoc är rätt. I sådana fall avgörs klassificeringen utifrån kontexten. Eftersom områdesklassificeringen i de båda resurserna har både likheter och skillnader har man i denna artikel försökt förena dem, även om TB:s klassificering har getts företräde eftersom den bättre återspeglar litauiska förhållanden. Dessutom har fokus lagts enbart på de största områdena, för att få en mer övergripande bild av områdena. Gruppen yrken och befattningar har skilts ut separat – den är mycket framträdande och omfattande i undersökningsmaterialet (om termerna i denna grupp hänfördes till området social trygghet, sysselsättning och arbetsvillkor skulle detta område ha flest termer). 5 I VLEe-artikeln ”Djursjukdomspest” hävdar dess författare Vytautas Stūgys att ”[f]öljande sjukdomar kallas pest: boskapspest, pest hos små idisslare, afrikansk hästpest (afrikansk sjukdom), afrikansk svinpest och klassisk svinpest, valpsjuka, fågelpest (influensa), laxpest, gäddpest och kräftpest.” Klassisk svinpest och afrikansk svinpest är kontaktsmittande virussjukdomar hos svin (se TB). 112 Asta Mitkevičienė Terminai internetinėje žiniasklaidoje (žvalgomasis tyrimas) På grund av materialets omfattning är det mycket svårt att undersöka varje konkordansrad, och det kan därför hända att en term inte används med samma betydelse i alla förekomster och följaktligen hör till mer än ett område. Trots detta utgår man från att åtminstone det mest övergripande området för de populäraste termerna i medierna bör vara lätt att fastställa. När en term med olika betydelser hör till flera (vanligen två) områden hänförs den i undersökningen till gruppen termer inom flera områden. Vanligtvis dominerar en av betydelserna och ett av områdena tydligt. Exempelvis används trečioji šalis (den vanligaste formen är trečiųjų šalių) oftare som en term inom internationella relationer än som en juridisk term: Jämfört med förra året ökade importvolymen från tredjeländer med 5,4 procent. [Verslas] De undersökta tvåordstermerna som används i medierna hör till mycket varierande områden (se figur 1 och tabell 1). Detta beror naturligtvis på extralingvistiska faktorer – aktuella frågor i medierna och texternas ämnen. Figur 1. De vanligaste tvåordstermerna (en av formerna förekommer mer än 500 gånger) och deras former6 efter område i DELFI.lt-korpusen 6 De frekvenser som anges i bigrammaterialet överensstämmer inte alltid med korpusens sökresultat, men avvikelsen är liten och anses inte vara betydande. De kvantitativa uppgifterna i diagrammet har hämtats från den ursprungliga undersökningskällan – bigrammaterialet. Frekvensen för de termer (lemman) som diskuteras i artikelns övriga avsnitt kontrollerades i korpusen och, om tillgängligt, i PJB. Terminologija | 2020 | 27 113 Tabell 1. De vanligaste (en form förekommer mer än 500 gånger) tvåords-termerna i DELFI.lt-korpusen efter ämnesområde ÄMNESOMRÅDE EXEMPEL ANTAL TERMER kroppsövning och idrott kvalificeringstävling, friidrott, rankingpoäng, idrottsgren 44 yrken och befattningar pressansvarig, företagsledare, polistjänsteman, parlamentsledamot 30 kommunikation webbplats, nyhetsbyrå, presskonferens, videoinspelning 26 juridik appellationsdomstol, lika möjligheter, rättsakt, domstolsbeslut 24 politik lagändring, valkampanj, kommunfullmäktige, regeringskoalition 23 socialt skydd, sysselsättning och arbetsvillkor lön, vårdhem, arbetslöshetsnivå, fackförening 20 finanser euroområdet, räntesats, värdepapper 19 allmän säkerhet trafikolycka, brottslig handling, poliskommissariat 19 miljö avfallshantering, nationalpark, väderprognos 19 transport flygplats, teknisk besiktning, kollektivtrafik 18 ekonomi ekonomisk tillväxt, detaljhandel, mervärde 13 försvar väpnade styrkor, militär utrustning, militärtjänst 11 hälsa medicinsk vård, hälsosam kost, hälsoskydd 10 internationella relationer humanitärt bistånd, toppmöte 7 utbildning och vetenskap högre utbildning, vetenskaplig forskning 7 jordbruk och livsmedel olivolja, mejeriprodukter 6 energi naturgas, elektrisk energi 6 1 1 4 Asta Mitkevičienė Terminai internetinėje žiniasklaidoje (žvalgomasis tyrimas) OMRÅDEEXEMPELANTAL TERMERkulturkulturarv4standardisering och metrologikubikmeter3statistikhushållflera områdentredje part, offentlig sfär7 Som redan nämnts i inledningen valdes de vanligaste termformerna i korpusen ut för undersökningen. Med en lemmatiserad termlista med frekvenser kan områdenas fördelning efter antal termer och frekvens förväntas se annorlunda ut. TERMINER OCH (EGNA) SAMMANSATTA BENÄMNINGAR En del termer kan betraktas som vanliga i icke-vetenskaplig kommunikation, eftersom de förekommer i medierna som en del av egennamn som är viktiga för allmänheten eller en viss grupp inom den. Exempelvis förekommer termformen automobilių kelių över 700 gånger i korpusen, men oftast som en del av namnet Lietuvos automobilių kelių direkcija. Den näst vanligaste formen av samma term – automobilių keliais (med en frekvens på över 180) – ingår också oftast i en sammansatt benämning (Saugaus eismo automobilių keliais įstatymas). Som jämförelse förekommer lokativformen automobilių keliuose endast några få gånger. Det råder dock knappast något större tvivel om att sammansättningen automobilių kelias är en term; den finns också upptagen i TB. Liknande exempel kan ges för några andra termer (se även nästa avsnitt). Ett exempel av annan typ är termen akcijų rinka (frekvens 2382 i PJB). Dess vanligaste former är lokativformen akcijų rinkose (774) och genitivformen akcijų rinkos (526). Både dessa former och själva sammansättningen används oftast i generaliserande benämningar på marknader i en viss region eller ett visst land (t.ex. Azijos akcijų rinkos, JAV akcijų rinkose etc.), jfr: På torsdagen märktes en ström av stora transaktioner på de baltiska aktiemarknaderna. [Verslas] Företagsnyheter låg bakom den ökade handeln på de baltiska ländernas aktiemarknader. [Verslas] Terminologija | 2020 | 27 115 SYNONYMER, PERIFRASER, VARIANTER Vid en genomgång av de utvalda termer som används i medierna noterades synonymer, perifraser och varianter7. Bland de vanligaste bigrammen förekom synonymer från kommunikationsområdet. Ett synonympar är pranešimas spaudai och pranešimas žiniasklaidai (frekvenserna är 4437 respektive 1340; för båda termerna är de vanligaste formerna singularis lokativ). Den första termen finns även i EuroVoc och i termdatabasen IATE, där den bedöms som mycket tillförlitlig. De flesta konkordansrader för den mindre vanliga termen pranešimas žiniasklaidai tillhör rubriken ”Auto”; även ”Mokslas” utmärker sig. Här kan man därför också urskilja avsändarnas subjektiva benägenheter, vilka kan påverkas av publikationernas källor. Båda termerna har tagits med i den senaste ordlistan över PR-termer (RVŽ 2018), där pranešimas spaudai ges företräde. Ett annat synonympar vars båda led ofta används i medierna är visuomenės nuomonė (lemmans frekvens 1217; den vanligaste formen är visuomenės nuomonės) och viešoji nuomonė (lemmans frekvens 742, inklusive den obestämda formen; den vanligaste formen är viešosios nuomonės). I den nämnda ordlistan över PR-termer motsvarar synonymordningen – visuomenės nuomonė, viešoji nuomonė – termers spridning i medierna. Några större skillnader i användningen noterades inte, förutom att det ena synonymet oftare används tillsammans med namnen på vissa opinionsundersökningsinstitut och det andra med namnen på andra. Detta kan delvis förklara varför viešosios nuomonės tyrimas är vanligare i korpusen än visuomenės nuomonės tyrimas (frekvenserna är 265 respektive 146 i PJB). Energisektorns term atominė elektrinė är betydligt vanligare i medierna (lemmans frekvens i korpusen är 1697) än synonymen branduolinė elektrinė (frekvens 58)8. Det första uttrycket har utan tvekan en längre användningstradition, men viktigast är att det ingår i sammansatta benämningar, t.ex. Ignalinos atominė elektrinė, Astravo atominė elektrinė (det officiella namnet är Baltarusijos atominė elektrinė, se VLEe), vilket bidrar till att det sprids i den breda användar- 7 Här tillämpas en snävare uppfattning av termvarianter (olika former av samma term). Om grammatisk variation hos fasta uttryck, däribland sådana som fungerar som termer, i DELFI.lt-texter skriver Agnė Bielinskienė med medförfattare (2019). I den artikeln är begreppet variant bredare; exempelvis betraktas uttryck som pagrįstas sprendimas – nepagrįstas sprendimas, augti kaina – kainų augimas. som varianter. 8 VLEe – branduolinė elektrinė, atominė elektrinė. I TB-källorna är synonymordningen inte enhetlig. Exempelvis prioriteras termen branduolinė elektrinė i Republiken Litauens lag om kärnkraftverk, liksom i försvarsordlistor; i ordlistan över termer inom värme- och kärnteknik och i fysikordlistan prioriteras atominė elektrinė, medan andra källor (t.ex. automationsordlistan) tar upp dem som termer utan synonymförhållande. 116 Asta Mitkevičienė Terminai internetinėje žiniasklaidoje (žvalgomasis tyrimas) gamla. I korpusen förekommer termen ofta i namn på specifika kraftverk (eller används när man talar om kraftverk vars (litauiska) namn innehåller ledet atominė), jfr: Sveriges planer på att stänga kärnkraftverk och det kärnkraftverk som håller på att byggas i Astravets i Belarus kommer också att förändra situationen på vår elmarknad. [Pilietis] Termerna atominė jėgainė (lemmans frekvens 229) och branduolinė jėgainė (193) är också ganska vanliga i korpusen. Utan specialkunskaper och enbart utifrån kontexten är det svårt att med säkerhet säga om de i alla fall används med samma betydelse som de diskuterade termerna med ledet elektrinė, men i flera konkordansrader är den synonyma användningen ganska uppenbar: Det nya kärnkraftverket blir det första kärnkraftverket som byggts i Storbritannien under de senaste tjugo åren. [Verslas] Ignalinas AE är världens första kärnkraftverk som stängts på grund av de ryska RBMK-reaktorer som installerats där och anses osäkra. [Verslas] Kraftverk förväxlas ofta med elektricitetsverk (se anmärkningen om termen vėjo elektrinė i IATE; för en utförligare diskussion, se Klimavičius, Smilgevičius 2002), och i Vikipedijoje definieras termen branduolinė jėgainė också som ett elektricitetsverk. En annan vanlig tvåordsform i korpusen är vyriausybės vadovas. VLEe anger termerna ministras pirmininkas, premjeras (”i många stater chef för regeringen (ministerkabinettet, ministerrådet och andra)”), medan endast ministras pirmininkas finns upptagen i TB (källan är en statsvetenskaplig ordbok), och i Litauens yrkesklassificering finns Ministras Pirmininkas. Den sistnämnda termen är den officiella beteckningen på befattningen i Litauen. Den vanliga lemman vyriausybės vadovas i korpusen (PJB 1693, inklusive femininformer) ser alltså vid första anblick ut som en omskrivning av termerna, en stilistisk synonym (jfr de vanligare lemmana premjeras (över 20 000 förekomster), ministras pirmininkas (över 5 000)). Intressant nog finns just termen vyriausybės vadovas i EuroVoc, och därifrån fördes den också in i IATE. Uttrycket vyriausybės vadovas illustrerar alltså väl att gränsen mellan termer och omskrivningar inte är särskilt skarp (för en något utförligare diskussion, se Mitkevičienė 2015: 54–55). I medierna varierar benämningarna av stilistiska skäl och framstår som likvärdiga enheter: Bland de möjliga kandidaterna nämns Irlands premiärminister Enda Kenny, den tidigare lettiske regeringschefen Valdis Dombrovskis och Estlands tidigare premiärminister Andrus Ansipas. [Žinios] Terminologija | 2020 | 27 117 Bland de vanligaste formerna förekom också termformen prekės ženklo (frekvens 891 PJB). I PJB ingår den generaliserade sammansättningen prekės ženklas (frekvens 3530), som även omfattar fall där det första ledet står i plural. Variation i det bestämmande ledets numerus är terminologiskt betydelsefull. Som term är den nu godkända varianten prekių ženklas (se TB, Republiken Litauens varumärkeslag), även om varianten prekės ženklas också hämtades från ordböcker in i TB. Man kan hävda att den aktuella termen fortfarande varierar (jfr även prekės ženklas, prekių ženklas i VLE, prekės ženklas i VŽ:s ordbok m.fl.)9. Denna variation återspeglas också i korpusen. Tabell 2 sammanfattar den aktuella termens former utifrån båda ledens numerus och anger deras frekvens i korpusen (enligt PJB). Som framgår dominerar varianten prekės ženklas tydligt i medierna, och pluralformen i det bestämmande ledet kan ha påverkats av pluralformen hos huvudledet (prekių ženklai). Samma orsak – huvudledets form i kontexten – kan ha ökat frekvensen även för varianten prekės ženklas. Tabell 2. Frekvens för singular- och pluralformerna av termen prekės / prekių ženklas prekės ženklas (singularformer) 1988 prekės ženklai (pluralformer) 632 Även ägare av v a r u m ä r k e n kan inte begränsa handeln med sina produkter på internet. [Verslas] prekių ženklas (singularformer) 268 prekių ženklai (pluralformer) 642 Av denna anledning försvann många välkända v a r u m ä r k e n under krisen när företagen som ägde dem gick i konkurs. [Verslas] Hur kan man bevara sitt v a r u m ä r k e eller namn vid en bodelning? [Verslas] 2620 910 Den varierande termen prekės / prekių ženklas 3530 Den aktuella varierande termen har också en grammatisk synonym i korpusen – prekinis ženklas, som inte är lika vanlig (lemmans frekvens 592 PJB). Intressant nog förekommer den främst i genitivform, liksom dess synonym prekės ženklas. 9 Mer om termen prekių ženklas och dess varianter som motsvarigheter till lånordet brendas, se Vladarskienė 2016. I den undersökta korpusen förekommer ordet brendas endast ett fåtal gånger, och nästan alltid är det grafiskt markerat, som för att ange dess status. 118 Asta Mitkevičienė Terminai internetinėje žiniasklaidoje (žvalgomais tyrimas) Bland de vanligaste bigrammen finns också attributiva och icke-attributiva varianter av termer, till exempel: nekilnojamojo turto (3684) och nekilnojamo turto (558), viešojoje erdvėje (1296) och viešoje erdvėje (534). Den i medierna populära termen nekilnojamasis turtas (5551 förekomster i PJB) används betydligt oftare i attributiv form (4749) än i icke-attributiv form (802), även om även den senares användning är förvånansvärt vanlig. Användningen av den icke-attributiva formen kan förklaras både med ouppmärksamhet på språklig form och med stilistiska skäl, eftersom termen i icke-attributiv form också förekommer exempelvis i astrologiska prognoser och i citat av uttalanden från samtalspartner (talspråk?), jfr: Vi ser att de flesta objekt inom f a s t i g h e t s b r a n s c h e n, som utvecklas i Vilnius, särskilt i det högre segmentet, nu uppstår just i Užupis och de omgivande områdena”, påpekar <...>. [Verslas] Den 12–13 oktober, när Mars befinner sig i en kunglig grad, kan ni uträtta särskilt mycket viktigt – tiden är gynnsam för dem som vill köpa f a s t e g e n d o m eller bil. [Gyvenimas] I slutet av veckan kommer det att gå bra för dem som vill köpa f a s t i g h e t e n eller byta bostadsort. [Gyvenimas] Ännu en varierande term, vieša (–oji) erdvė, är inte entydig – i medierna används den främst som en kommunikationsterm, men också som beteckning på ett begrepp inom miljöområdet. Den varierar i båda fallen. Frekvensen för icke-attributiva varianter av andra populära termer som används i medierna överstiger inte 500, till exempel: gyvenamoji vieta (2410 PJB) och gyvenama vieta (215); reguliarusis sezonas (1579) och reguliarus sezonas (703) (genitiv singular är den vanligaste formen för båda varianterna av termen), eller så är den mycket låg, till exempel viešasis transportas (2776) och viešas transportas (12) m.fl. En kontextanalys gör det möjligt att hävda att den icke-attributiva formen gyvenama vieta återigen används i astrologiska prognoser, även om den också förekommer i mer sakligt inriktade avdelningar. I sportterminologins ordbok (se TB) anges termen reguliarusis varžybų sezonas. Om vi betraktar just denna term som den primära, måste sammansättningen reguliarusis sezonas betraktas som en kortform. Den treledade termen förekom bara en gång i korpusen (i flera tiotal fall infogades namnet på en viss liga mellan leden, till exempel reguliarusis Eurolygos sezonas). Därför kan man hävda att det i medierna är just den tvåledade sammansättningen reguliarus(is) sezonas som används som sportterm. Terminologija | 2020 | 27 119 Bland de populäraste bigrammen finns också de obestämda formerna raudona kortelė och raudoną kortelę. I sportterminologiska ordlistan (se även ”Kortelė” i VLEe) anges den bestämda termen raudonoji kortelė. I korpuset förekommer denna sportterm inte i bestämd form. De få exempel med bestämd form som påträffats hör inte till sportområdet, även om de utan tvekan är lånade därifrån (transterminologiserade): Dessutom föreslås det att införa ett så kallat ”raudonosios kortelės”-system, som skulle göra det möjligt för 55 procent av EU:s nationella parlament att blockera eller ändra direktiv som utfärdas i Bryssel. [Žinios] Följaktligen är den obestämda varianten raudona kortelė etablerad i medierna som sportterm. Som framhålls i språkbruksråden kan obestämda former i sammansatta benämningar användas i talspråk och andra informella stilar (KP1: 26). Frågan är om uttrycket i så fall fortfarande är en term eller åtminstone fortfarande fyller en termfunktion. Ett entydigt svar är uppenbarligen svårt att ge, inte bara eftersom synen på termer utanför den vetenskapliga diskursen varierar, utan också eftersom motsättningen mellan bestämda och obestämda former är komplicerad. Ramunė Vaskelaitės ingående undersökningar visar att användningen av bestämda former inom terminologin inte överensstämmer med den kodifierade normen (se Vaskelaitė 2016, 2019). Därför måste man först undersöka vilken form en viss term används i inom specialistdiskursen och först därefter dra mer välgrundade slutsatser om förändringar och variation i termernas uttryckssätt i internetmedier. Det kan hända att de termer som används inte sammanfaller med dem som anges i ordböckerna. DETERMINOLOGISERING Som redan nämnts skrev Kazimieras Gaivenis att en förutsättning för determinologisering10 är att termen är allmänt spridd och känd inte bara bland specialister. Vanliga termer i populärmedier bör alltså uppfylla detta villkor. Det bör också framhållas att determinologisering förstås på olika sätt i den vetenskapliga litteraturen. Enligt den vidaste definitionen avser fenomenet varje användning av en term utanför dess vanliga miljö, vilket gör att den betraktas som ett vanligt ord snarare än som en term (t.ex. Superanskaja m.fl. 2003). Det viktigaste kriteriet här är användningssituationen. Ingrid Meyer och Kristen 10 I denna artikel har den genuina internationella termen determininologizacija valts, snarare än den variant som K. Gaivenis använde, determinizacija. 120 Asta Mitkevičienė Terminai internetinėje žiniasklaidoje (žvalgomasis tyrimas) Mackintosh (2000) dažnai cituojamame straipsnyje apibūdina du determinologizacijos atvejus: 1) įvardijama ta pati sąvoka kaip ir atitinkamoje dalykinėje srityje, bet ta sąvoka suvokiama paviršutiniškiau nei dalyko specialisto, galimos konotacijos, 2) nebeįvardijama ta pati dalykinė sąvoka, žodis vartojamas kita reikšme. Pati determinologizacija šių autorių aiškinama kaip semantiniai, gramatiniai (plg. jau aptartą įvardžiuotinių ir neįvardžiuotinių formų opoziciją) ir pragmatiniai pokyčiai, kai terminus vartoja ne tos srities specialistai. Jana Nová (2018), determinologizaciją nagrinėjanti iš leksikografinės perspektyvos, išskiria tarpinį determinologizacijos etapą, kai terminas vartojamas miglota dalykine reikšme – ne specialistai tiesiog nežino, kad terminą vartoja netiksliai (pvz., psichiatrijos ir psichologijos terminų depresija įvardijamas laikinas liūdesys).11 K. Gaivenis förklarar determinologisering som att termer förvandlas till vanliga ord: ”En term som har determinologiserats försvinner inte, utan skjuter bara ut en ny utlöpare (ett vanligt ord) i ett annat användningsområde” (Gaivenis 2014 [1997]: 242). Av detta uttalande och exemplen i den citerade artikeln (epicentras betydelse inom fysik och geologi och neramumų epicentras) framgår att determinologisering där förstås som att en term övergår till ett vanligt ord genom betydelseöverföring. Detta är en snäv definition av determinologisering. Även K. Župerka (2000) ansluter sig till den snäva definitionen av determinologisering (se inledningen) och betraktar inte ens felaktig terminologianvändning som determinologisering. Här kan man också erinra om den i föregående avsnitt nämnda sammanblandningen av termen jėgainė med elektrine. Jurgita Mikelionienė och Aušra Berkmanienė, som undersöker determinologiseringen av termer med leden aparatas, utgår från utländsk litteratur och betraktar stilistisk användning av en term som partiell determinologisering, där termens grundläggande semer bevaras, till exempel: ”Kaffemaskinen hostade till, alltså droppar de sista dropparna.” (Mikelionienė, Berkmanienė 2018: 242). Vid en genomgång av konkordansen för termen prekių / prekės ženklas, som behandlades i föregående avsnitt, noterades en relativt vanlig metonymisk användning av termen: oftast i stället för innehavaren (a), mer sällan i stället för det som betecknas (b), till exempel: a) De flesta v a r u m ä r k e n ser de baltiska länderna som ett enda land. [Verslas] b) Amerikanska och europeiska konglomerat som handlar med välkända v a r u m ä r k e n känner av effekterna av oron i Ryssland <...>. [Verslas] 11 Här har endast några få studier av utländska forskare nämnts, trots att en hel del har skrivits om determinologisering. Några ytterligare betydelsefulla eller mer ingående publikationer kan nämnas: Halskov 2005; Dury 2008; Bagijan 2014; Renouf 2017 m.fl. Terminologija | 2020 | 27 121 Beroende på det teoretiska perspektivet skulle en sådan metonymisk användning också kunna betraktas som ett uttryck för determinologisering. Man går dock inte utanför gränserna för det begrepp som termen betecknar; förbindelsen fyller fortfarande en termfunktion, och metonymi är sannolikt ett fenomen i fackspråket snarare än i det allmänna (icke-specialiserade) språket. Utan att här gå närmare in på determinologiseringens teoretiska subtiliteter behandlas i det följande endast användningen av termer som vanliga förbindelser i överförd betydelse. Determinologisering kan fastställas i korpusen endast utifrån kontexten, och det undersökta materialet är alltför omfattande för att varje konkordansrad för de utvalda tvåordstermerna ska kunna granskas12. Därför valdes, tämligen subjektivt, några termer från olika områden utifrån antagandet att termer inom miljö, idrott och hälsa, som är välkända för allmänheten, tenderar att determinologiseras, och deras konkordansrader analyserades. Omvänt bekräftade konkordansanalysen tanken att förbindelser som naturgas, militär utrustning, brottslig gärning, valkampanj används som termer i medierna. Det konstaterades att jordbävning oftast används i sin exakta (åtminstone kan man anta det utifrån kontexten) terminologiska betydelse. Bara ett dussintal gånger (av fler än 1 300) används det metaforiskt: Euroskeptikernas seger i valet till Europaparlamentet kallas inte utan anledning en jordbävning. [Žinios] Förbindelsen viktklass förekommer i konkordansen oftast som en idrottsterm och mer sällan inom metrologi. Den stilistiska användningen (ett dussintal fall konstaterades) är knuten just till det vanligare begreppet – idrott – och den specifika idrottsgrenen anges ibland även genom metalingvistiska kommentarer, jfr: Ryssland försöker inte mäta sig med USA och tävla med landet som om de båda staterna tillhörde samma viktklass. [Žinios] Ett grovt misstag skulle ha lett till startförbud, medan mindre misstag kunde ha kastat oss till grupp 1, det vill säga en annan viktklass, som brottarna skulle säga”, förklarade kartläsaren S. Jurgelėnas. [Auto] Den vanliga förbindelsen mållinje i korpusen används i överförd betydelse i bara ett dussintal konkordansrader, inte som en idrottsterm. Dessa determinologiserade exempel återfinns såväl i fackinriktade (t.ex. vetenskaps- och affärs-) som i fritidsavdelningar: 12 Julie Humbert-Droz och medförfattare (2019) skriver utförligt om principerna för att sammanställa korpusar för studier av determinologisering med hjälp av språkteknologiska verktyg. De begränsar sig till terminologin inom ett enda område. 122 Asta Mitkevičienė | Terminai internetinėje žiniasklaidoje (žvalgomasis tyrimas) Läkemedelsutvecklingsföretagen tävlar sinsemellan om vem som först ska lansera en ny läkemedelsklass som reglerar kolesterolhalten i blodomloppet. Förhoppningen är att åtminstone några företag ska passera mållinjen just i år. [Mokslas] Det har redan skrivits att sporttermen raudona kortelė förekom i korpusen med transterminologiserad betydelse. Här kan man också tillägga att några användningsexempel visar att denna sammansättning även har determinologiserats (den ursprungliga förväntningen var att sådana fall skulle vara fler): Tusentals tjecker visade symboliskt landets nuvarande president Miloš Zeman det röda kortet. [Žinios] Ett annat exempel i fråga om determinologisering är galvos skausmas. Även om det formellt kom med i undersökningsmaterialet som en av de vanligaste tvåordstermerna, är den terminologiska användningen i konkordansen mindre vanlig än den överförda betydelsen (”bekymmer”) – den utgör omkring 40 procent av alla registrerade förekomster, jfr: Vid den tiden vållade Ukrainas kreditbetyg redan betydande huvudvärk. [Verslas] Allmänna reaktioner – förhöjd temperatur, huvudvärk och utslag – förekommer sällan. [Gyvenimas] Omkring 40 procent av förekomsterna av denna sammansättning i dess grundbetydelse13 är pluralformer. En sådan frekvens hos formen skulle också kunna betraktas som ett särdrag i mediernas termbruk, men inte heller i vetenskaplig stil undviker man pluralformer, vilket en sökning på Google Scholar visar (jfr titeln på en av publikationerna: ”Galvos skausmai: diagnostika ir gydymas. Metodinė priemonė” (2017)). Överförd användning av termer kan oftast betraktas som en stilfråga, inte som en systemisk språkföreteelse. I ordboken över standardlitauiska (BŽ) finišo linija, žemės drebėjimas togs dessutom endast de bokstavliga betydelserna med. Ändå skulle galvos skausmas ”bekymmer” (jfr širdies skausmas ”sorg, hjärtesorg” i LKŽ) kunna betraktas som en separat betydelse hos sammansättningen. SLUTSATSER Även om den genomförda studien endast är explorativ kan vissa tendenser i mediernas användning av termer skönjas. Mediernas vanligaste tvåordstermer är ämnesmässigt varierande – de hör till mer än tjugo områden. Dessa resultat erhölls genom att begränsa undersökningen till endast de största områdena. 13 Motiverade pluralformer (buk- och huvudvärk) ingår inte i detta antal. Terminologija | 2020 | 27 123 Vissa termers popularitet i medierna ökar genom egennamn i sammansatta benämningar som är aktuella för medierna. Även mediernas populärare termer kännetecknas av formell variation och synonymi. Detta beror dels på terminologin inom det aktuella ämnesområdet, där ett begrepp benämns på olika sätt, dels på stilistiska faktorer. Ouppmärksamhet på uttryckssättet kan förklara omotiverad variation. Det går inte att hävda att konsekvent användning av vissa termer i en annan form än den som anges i terminografin är ett kännetecken för mediernas termanvändning – termerna kan ha nått medierna i denna form direkt från fackdiskursen (inklusive den talade). Bland de tvåordstermer som är populära i medierna registrerades fall av determinologisering, vilket innebär att de är välkända för internetmediernas publik. Den metod som tillämpades har visserligen brister, men gör det möjligt (så långt det är möjligt) att analysera termer utan förutfattade meningar – utan att på förhand bestämma vare sig område eller specifika termer. ŠALTINIAI DELFI.lt tekstynas. Prieiga internete: http://tekstynas.mwe.lt/. Lietuvių kalbos pastovieji žodžių junginiai. Resursai atsisiuntimui: 2-gramos ir jų dažniai. Prieiga internete: http://resursai.mwe.lt/atsisiusti. PJB – Lietuvių kalbos pastovieji žodžių junginiai. Duomenų bazė. Prieiga internete: http://resursai.mwe.lt/paieska. LITERATŪRA Akelaitis Gintautas 2008: Sudėtinių administracinių terminų struktūriniai modeliai. – Specialybės kalba: terminija ir studijos: mokslinių straipsnių rinkinys, Vilnius: Mykolo Romerio universiteto Leidybos centras, 5–12. Bagijan 2014: Багиян Александр. Детерминологизация как результат размытости границ между специальной и общепотребительной лексикой. – Филологические науки. Вопросы теории и практики 7(2), 28–33. Prieiga internete: https://www.gramota.net/materials/2/2014/7-2/6.html. Bielinskienė Agnė, Boizou Loïc, Grigonytė Gintarė, Kovalevskaitė Jolanta, Rimkutė Erika, Utka Andrius 2015: Lietuvių kalbos terminų automatinis atpažinimas ir apibrėžimas: monografija, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. Prieiga internete: https://www.vdu.lt/cris/bitstream/20.500.12259/92/3/ISBN9786094671487.pdf. Bielinskienė Agnė, Kovalevskaitė Jolanta, Rimkutė Erika, Vilkaitė Laura 2017: Kolokacijų ir frazeologizmų atpažinimo kriterijai. – Kalbų studijos 31, 83–101. Prieiga internete: http://mwe.lt/wp-content/uploads/2018/01/atpazinimo_kriterijai.pdf. Bielinskienė Agnė, Kovalevskaitė Jolanta, Rimkutė Erika, Vilkaitė Laura 2019: Lietuvių kalbos pastoviųjų junginių gramatinis variantiskumas. – Kalbų studijos 34, 91–110. DOI: https://doi.org/10.5755/j01.sal.0.34.21214. Bitinienė Audronė 2007: Publicistinis stilius, Vilnius: Vilniaus pedagoginio universiteto leidykla. Boizou Loïc, Kovalevskaitė Jolanta, Rimkutė Erika 2015: Lietuvių kalbos dvižodžių junginių morfologinių ir sintaksinių ypatybių sąsajos. – Darbai ir dienos 64, 115–131. Prieiga internete: https://www.vdu.lt/cris/bitstream/20.500.12259/27753/1/ISSN2335-8769_2015_N_64.PG_115-131.pdf. 1 2 4 Asta Mitkevičienė Terminai internetinėje žiniasklaidoje (žvalgomasis tyrimas) BŽ: Bendrinės lietuvių kalbos žodynas, e. leidinys, vyr. red. D. Liutkevičienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://bzk.lki.lt/ [žiūrėta 2020 m. liepą]. Cabré Castellví M. Teresa 2003: Theories of Terminology. Their Description, Prescription and Explanation. – Terminology 9(2), 163–199. DOI: 10.1075/term.9.2.03cab. Drukteinis Albinas 2011: Sintaksiniai sudėtinių įrievystės terminų modeliai. – Res humanitariae X, 234–255. Prieiga internete: https://etalpykla.lituanistikadb.lt/fedora/objects/LT-LDB-0001:J.04~2011~1367184182583/datastreams/DS.002.0.01.ARTIC/content. Dury Pascaline 2008: The rise of carbon neutral and compensation carbone: A diachronic investigation into the migration of vocabulary from the language of ecology to newspaper language and vice versa. – Terminology 14:2, 230–248. DOI: 10.1075/term.14.2.06dur. EuroVoc. Prieiga internete: https://op.europa.eu/lt/web/eu-vocabularies [žiūrėta 2020 m. birželio mėn.]. Gaivenis Kazimieras 2014: Rinktiniai raštai, sud. J. Gaivenytė-Butler, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Geeraerts Dirk 2015: Foreword. – Handbook of Terminology 1, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, XVII–XX. Halskov Jakob 2005: Probing the Properties of Determinologization: The DiaSketch. – LAMBDA 29: 39–63. Humbert-Droz Julie, Picton Aurélie, Condamines Anne 2019: How to build a corpus for a tool-based approach to determinologisation in the field of particle physics. – Research in Corpus Linguistics 7, 1–17. DOI: 10.32714/ricl.07.01. IATE: Interaktyvioji terminologija Europai. Prieiga internete: https://iate.europa.eu/home [žiūrėta 2020 m. liepos mėn.]. Kageura Kyo 2002: The Dynamics of Terminology: A descriptive theory of term formation and terminological growth, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company. Kageura Kyo 2012: The Quantitative Analysis of the Dynamics and Structure of Terminologies, Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins Publishing Company. Klimavičius Jonas, Smilgevičius Algirdas 2002: Jėgainė ir elektrinė ne tas pat. – Lietuvos rytas, 2002 m. rugsėjo 3 d., 6. KP1: Kalbos patarimai 1: Gramatinės formos ir jų vartojimas, sud. R. Miliūnaitė, teksto aut. R. Miliūnaitė, A. Paulauskienė, vyr. red. A. Pupkis, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2002. Lietuvos profesijų klasifikatorius. Prieiga internete: http://www.profesijuklasifikatorius.lt/ [žiūrėta 2020 m. birželio mėn.]. LKKŽ 2019: Lietuvių kalbos kolokacijų žodynas, sud. A. Bielinskienė, L. Boizou, I. Bumbulienė, J. Kovalevskaitė, T. Krilavičius, J. Mandravickaitė, E. Rimkutė, L. Vilkaitė-Lozdienė, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. Prieiga internete: http://mwe.lt/wp-content/uploads/2019/02/Lietuviu_kalbos_kolokaciju_zodynas.pdf. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002), e. variantas, vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. Prieiga internete: www.lkz.lt. Meyer Ingrid, Mackintosh Kristen, Varantola Krista 1998: From Virtual Sex to Virtual Dictionaries: On the Analysis and Description of a De-terminologizes Word. – EURALEX98 Proceedings 2, 645–654. Prieiga internete: https://euralex.org/wp-content/themes/euralex/proceedings/Euralex%201998%20Part%202/Ingrid%20MEYER,%20Kristen%20MACKINTOSH%20&%20Krista%20VARANTOLA%20From%20Virtual%20Sex%20to%20Virtual%20Dictionaries%20On%20%20t.pdf. Meyer Ingrid, Mackintosh Kristen 2000: When terms move into our everyday lives: an overview of de-terminologization. – Terminology 6(1), 111–138. Mikelionienė Jurgita, Berkmanienė Aušra 2018: Determinologisation of Lithuanian and English Technical Terms: The Case of Apparatus. – Readings in Humanities [Humanities - Arts and Humanities in Progress 3], ed. O. Andreica, A. Olteanu. Cham: Springer, 235–246. DOI: 10.1007/978-3-319-66914-4_15. Mitkevičienė Asta 2015: Kai kurie terminų sinonimijos aspektai. – Terminologija 22, 39–60. Mockienė Liudmila 2016: Contrastive analysis of models of formation of two-word terms in legal acts of a constitutional nature in English and Lithuanian. – Kalba ir kontekstai 7(1), 105–113. Prieiga internete: https://etalpykla.lituanistikadb.lt/fedora/objects/LT-LDB-0001:J.04~2016~1488988036342/datastreams/DS.002.1.01.ARTIC/content. Nová Jana 2018: Terms Embraced by the General Public: How to Cope with Determinologization in the Dictionary? – Proceedings of the XVIII EURALEX International Congress: Lexicography in Global Contexts, ed. J. Čibej, V. Gorjanc, I. Kosem, S. Krek, Ljubljana: Ljubljana University Press, 387–398. Prieiga Terminologija | 2020 | 27 125 internete: https://euralex.org/publications/ terms-embraced-by-the-general-public-how-to-cope-with-terminologization-in-the-dictionary/. Renouf Antoinette 2017: Some corpus-based observations on determinologisation. – Neologica 11: La néologie en terminologie, 21–48. Rimkutė Erika, Kovalevskaitė Jolanta, Bielinskienė Agnė, Boizou Loïc, Krilavičius Tomas, Mandravickaitė Justina, Bumbulienė Ieva, Vilkaitė Laura 2017: Lietuvių kalbos terminų ir kolokacijų automatinis nustatymas. – 2-oji tarptautinė mokslinė terminologijos konferencija „Moksliniai, administraciniai ir edukaciniai terminologijos lygmenys“: tezės, 15–16. Prieiga internete: http://old.lki.lt/LKI_LT/images/TEZ%C4%96S_Moksliniai_administraciniai_ir_edukaciniai_terminologijos_lygmenys_2017.pdf. RVŽ 2018: Aiškinamasis ryšių su visuomene terminų žodynas, Vilnius: Lietuvos komunikacijos asociacija. Prieiga internete: https://www.ltka.eu/žodynas/. Superanskaja ir kt. 2003: Суперанекая Александра, Подольская Наталия, Васильева Наталия. Общая терминология. Вопросы теории, отв. ред. Т. Канделаки, Москва: Едиториал УРСС. TB: Lietuvos Respublikos terminų bankas. Prieiga internete: http://terminai.vlkk.lt/ [žiūrėta 2020 m. liepos mėn.]. Umbrasas Alvydas 2013: Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo. – Terminologija 20, 96–122. Vaskelaitė Ramunė 2016: Įvardžiuotinių formų nevartojimas terminijoje ir jo keliamas iššūkis normai. – Bendrinė kalba 89, 1–58. Prieiga internete: http://journals.lki.lt/bendrinekalba/article/view/172/181. Vaskelaitė Ramunė 2019: Įvardžiuotinės formos makroekonomikos terminijoje: vartojimo dėsningumai ir svyravimų priežastys. – Terminologija 26, 103–139. DOI: 10.35321/term26-06. Vladarskienė Rasuolė 2016: Svetimžodžio brendas reikšmės, vediniai ir atitikmenys. – Terminologija 23, 161–174. VLEe: Visuotinė lietuvių enciklopedija (elektroninis variantas), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras. Prieiga internete: https://www.vle.lt/ [žiūrėta 2020 m. liepos mėn.]. VŽ žodynas: „Verslo žinių“ žodynas. Prieiga internete: http://zodynas.vz.lt/ [žiūrėta 2020 m. gegužės mėn.]. Župerka Kazimieras 2000: Kalbotyros terminai publicistikoje. – Darbai ir dienos 24, 175–182. Prieiga internete: http://donelaitis.vdu.lt/publikacijos/zuperka.pdf. Župerka Kazimieras 2001: Stilistika, Šiauliai: Šiaulių universitetas. TERMS IN ONLINE MEDIA (PILOT STUDY) S u m m a r y Media is one of the major ways through which terms reach a non-professional audience. The article attempts to determine the domains from which terms usually get into the daily online media and whether the most popular terms undergo any more prominent changes (terminological variation, determinologization are discussed). The research focuses on two-word terms. The study on the terms used in the media is based on the corpus of the news portal DELFI.lt (http://tekstynas.mwe.lt/). The research was carried out in several stages. First of all, the list of bigrams gathered from the corpus (http://resursai.mwe.lt/atsisiusti) was reviewed and two-word terms (to be more precise, the forms of terms, because the list is not lemmatized) where at least one form demonstrates the frequency higher than 500 were identified. In this way, 461 two-word term forms were selected, resulting in 317 different terms. The selected terms were then divided by domain. Finally, the concordances of the chosen composite terms in the corpus were analysed. Though such methodology has certain weaknesses, it enabled us (as much as possible) to analyse terms without any prejudices, i.e., by not anticipating the field or specific terms. 126 Asta Mitkevičienė Terminai internetinėje žiniasklaidoje (žvalgomasis tyrimas) Though it is only a pilot study, we can nevertheless grasp certain tendencies of term usage in the media: 1) The most common two-word terms used in the media are varied subject-wise – they belong to over twenty domains. Such findings were received by limiting with the largest domains only. 2) The popularity of a part of the terms in the media is increased by composite proper names relevant to it. 3) Even popular media terms demonstrate formal variation and synonymy. It also pertains to the terminology coming from the respective domain in which a concept is named in multiple ways; stylistic factors play a role as well. Unmotivated variation may be explained by inadequate attention to expression. 4) We cannot say that the consistent use of certain terms in a different form than provided in terminology is a characteristic feature defining the usage of terms in the media – they could have come into the media in such a form straight from professional discourse (including spoken). 5) Cases of determologization were identified among the two-word terms which are popular in the media, which means that the audience of the online media is well familiar with them. Gauta 2020-08-28 Asta Mitkevičienė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected] Terminologija | 2020 | 27 1 2 7