Finnish–Russian Thematic Dictionary for Healthcare Interpreters: The Principles and Challenges of Compilation

doi.org/10.35321/term27-02 Finsk–rysk tematisk ordbok för tolkar inom hälso- och sjukvården: principer och utmaningar vid sammanställningen IGOR KUDASHEV Tampere University, Faculty of Information Technology and Communication Sciences OLGA SEMENOVA Tampere University, Faculty of Information Technology and Communication Sciences SAMMANDRAG Den ökande internationaliseringen har lett till ett växande behov av samhällstolkning världen över. Hälso- och sjukvården är ett av de mest utmanande områdena för samhällstolkar, eftersom missförstånd, särskilt sådana som orsakas av felaktig terminologi, i värsta fall kan kosta liv. I denna artikel beskriver vi processen med att sammanställa den Finsk–ryska tematiska ordboken för tolkar inom hälso- och sjukvården. Vi börjar med att beskriva den teoretiska bakgrunden till ordboksplanering och analysera målgruppernas informationsbehov. Därefter motiverar vi valet av ordbokskällor, beskriver ordbokens mega-, makro- och mikrostruktur samt redogör kortfattat för projektets tekniska genomförande. Slutligen reflekterar vi över några av de utmaningar som uppstått i projektet samt dess framtidsutsikter. NYCKELORD: medicinsk ordbok, medicinsk ordlista, kommunikation mellan läkare och patient, samhällstolkning, tolkning inom hälso- och sjukvården SAMMANFATTNING Den ökande internationaliseringen leder till ett allt större behov av samhällstolkning (eng. community interpreting) världen över. Hälso- och sjukvård är ett av de mest utmanande områdena för samhällstolkar, eftersom missförstånd, särskilt sådana som orsakas av felaktig terminologianvändning, i värsta fall kan kosta liv. I den här artikeln beskriver vi processen för att sammanställa den tematiska finsk-ryska ordboken för tolkar inom hälso- och sjukvården. Vi börjar med att beskriva den teoretiska bakgrunden till ordboksplanering och analysera målgruppernas informationsbehov. Därefter motiverar vi valet av ordbokskällor, beskriver ordbokens Terminologija | 2020 | 27 31 mega-, makro- och mikrostruktur och redogör kort för detaljerna i projektets tekniska genomförande. Avslutningsvis diskuterar vi några utmaningar som uppstått i projektet samt dess framtidsutsikter. NYCKELORD: medicinsk ordbok, medicinsk ordlista, läkare–patientkommunikation, samhällstolkning, tolkning inom hälso- och sjukvården 1. INLEDNING Den ökande internationaliseringen har lett till ett ständigt växande behov av samhällstolkning världen över (jfr de Pedro Ricoy 2009: 1). I Finland, liksom i många andra europeiska länder, har representanter för språkliga minoriteter i många fall (enligt nationell lagstiftning och organisationsspecifika anvisningar) rätt att kommunicera med myndigheter och offentliga tjänsteleverantörer på sitt modersmål, vilket i praktiken innebär att en samhällstolk kallas in till mötet. Kvaliteten på samhällstolkning har på senare tid blivit ett hett ämne inom tolkforskningsstudier (t.ex. Hale 2007; Valero-Garcés 2008; Flores et al. 2012; Maley 2018). Korrekt terminologianvändning är en nyckelfaktor för tolkning av hög kvalitet. Hälso- och sjukvården är ett av de mest kritiska områdena i detta avseende, eftersom missförstånd, särskilt sådana som orsakas av felaktig terminologianvändning, kan leda till olämplig behandling och i värsta fall kosta liv. I Finland har utbildningen av samhällstolkar utvecklats systematiskt (Mäntynen 2013). Det finns dock fortfarande stora variationer i tolkarnas kompetensnivåer (Ollila 2017: 28), vilket även är fallet i många andra länder (t.ex. Roat, Crezee 2015). Projektet ”Utveckling av utbildning i tolkning inom hälso- och sjukvården” (2019–2020) syftade till att förbättra utbildningen på universitetsnivå för samhällstolkar som arbetar inom hälso- och sjukvården i Finland. Ett av projektets främsta mål var att sammanställa den tematiska finsk-ryska ordboken för tolkar inom hälso- och sjukvården (Semenova, Kudashev, kommande). Ett av skälen till att ryska valdes som målspråk var att det är det språk som oftast efterfrågas vid samhällstolkning i Finland (jfr Koskinen, Vuori, Leminen 2018: 9). Enligt Statistikcentralen i Finland utgör invandrare från Ryssland och det forna Sovjetunionen den största gruppen med ett främmande språk som modersmål i Finland1. År 2018 uppgick de till över 85 000, och antalet fortsatte att öka2. 1 http://www.stat.fi/til/vaerak/2019/02/vaerak_2019_02_2020-05-29_tie_001_fi.html 2 https://www.stat.fi/til/vaerak/2018/02/vaerak_2018_02_2019-06-19_tie_001_fi.html 32 Igor Kudashev | Finnish-Russian Thematic Dictionary for Healthcare Interpreters: The Principles and Challenges of Compilation I denna artikel beskriver vi processen för att planera och sammanställa ordboken, presenterar dess mega-, makro- och mikrostruktur, redogör för det tekniska genomförandet och reflekterar över några av de utmaningar som projektet medfört samt ordbokens framtidsutsikter. Vi hoppas att denna information kan vara till nytta för sammanställare av liknande ordböcker med andra språkpar och för utbildare av samhällstolkar. 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR ORDBOKSPLANERINGEN Vi börjar med att beskriva den teoretiska bakgrunden till ordboksplanering. Faktorer som påverkar planeringen av en ordbok kan delas in i faktorer som härrör från målgruppens behov och faktorer som återspeglar omvärldens begränsningar. De kan kallas lexikografiska faktorer i egentlig mening respektive externa lexikografiska faktorer (Kudashev 2007: 66). När ordboksanvändare (t.ex. samhällstolkar) utför en uppgift (t.ex. tolkning inom hälso- och sjukvården) har de vissa informationsbehov (t.ex. de behöver information om motsvarigheter på målspråket och hur dessa används), liksom behov som rör informationssökning och informationsbearbetning (t.ex. de behöver snabbt kunna hitta och bearbeta informationen i arbetssituationen). Ordboksredaktören känner dock i de flesta fall inte exakt till vilka behov den potentiella användaren kommer att ha i en viss kommunikativ situation. Den allmänna bild som ordboksredaktören har är endast en uppskattning, som kan förbättras med hjälp av enkäter och intervjuer med företrädare för målgruppen samt genom ett omsorgsfullt urval av ordbokskällor. Ordboksplaneringen påverkas således i hög grad av metoden för att samla in information om användarnas behov, informationens omfattning och kvalitet samt metoden för urval av källor. Dessa faktorer sammanfattas i figur 1 (jfr Kudashev 2007: 68). Externa faktorer har i sin tur framför allt att göra med tillgången till resurser, såsom tidsmässiga, ekonomiska, personella och tekniska resurser. Resursgivare (t.ex. sponsorer, förlag) kan ställa vissa ytterligare villkor. En annan extern faktor är de begränsningar som databäraren medför. Ordboksredaktörens bakgrund, utbildning, tidigare erfarenhet av ordboksarbete osv. kan också påverka ordboksplaneringen (Kudashev 2007: 71–73). Målgruppens behov i vårt ordboksprojekt och metoden för att samla in information om dessa beskrivs i avsnitt 3. Ordbokens källor och motiveringen till urvalet av dem beskrivs i avsnitt 4. Bland de externa faktorer som haft stor inverkan på ordboksprojektet måste vi nämna den snäva tidsramen (ett Terminologija | 2020 | 27 33 Figur 1. Faktorer som påverkar ordboksplaneringen år) och den begränsade budgeten, vilket innebar att vi endast kunde anlita en terminolog på deltid och använda frivilliga från hälso- och sjukvårdssektorn som ämnesexperter. Vi lyckades dock sammanställa en ordbok med 4 000 uppslagsord som täcker 30 vanliga sjukdomar. 3. MÅLGRUPPER OCH DERAS BEHOV I enlighet med den allmänna teorin om utformning av fackspråkliga ordböcker (t.ex. Bergenholtz, Tarp 1995; Kudashev 2007; Grinev–Grinevič 2009), med särskilt fokus på pedagogiska och statistiska ordböcker (Morkovkin 1990; Alekseev 2001; Fuertes-Olivera, Arribas-Baño 2008; Fuertes-Olivera 2010), inledde vi projektet med att analysera målgruppernas informationsbehov. Ordbokens huvudsakliga målgrupp består av yrkesverksamma samhällstolkar och universitetsstudenter i samhällstolkning. Sekundära målgrupper omfattar patienter, vårdpersonal och läkarstudenter. Information om målgruppernas behov samlades in genom självreflektion och genom studier av facklitteratur om samhällstolkning i allmänhet (t.ex. Hale 2007; Valero-Garcés, Martin 2008; Koskinen, Vuori, Leminen 2018) och sjukvårdstolkning i synnerhet (t.ex. Pöchhacker, Shlesinger 2007; Angelelli 2008; Arocha 2012; Mäntynen 2013; Metzger, Nicodemus 2014; Roat, Crezee 2015; Ollila 2017; Souza, Fragkou 2020). Dessutom intervjuade vi Seija Koskinen, föreståndare för Pirkanmaa 34 Igor Kudashev Finnish-Russian Thematic Dictionary for Healthcare Interpreters: The Principles and Challenges of Compilation Olga Semenova tolkcentral (Tammerfors, Finland), och Girta Roots, en samhällstolk som arbetar med finska, ryska och estniska. Pirkanmaa Interpreter Centre tillhandahåller samhällstolkning i Finlands näst folkrikaste stadsregion. Nästan 40% av tolkcentralens uppdrag gäller sjukvård. De sekundära målgrupperna företräddes av Galina Mäkräinen, en ryskspråkig läkare som deltog i språkkurser för läkare med invandrarbakgrund. Mäkräinen bidrog också med råd i olika medicinska frågor och verifierade motsvarigheterna. Studenterna på specialkursen Finsk–rysk sjukvårdstolkning, som anordnades under höstterminen 2019 vid Tammerfors universitet, gav också återkoppling på ordbokens första version. Yrkesverksamma samhällstolkar använder medicinska ordböcker för att repetera medicinska termer när de förbereder sig inför ett uppdrag. De kan också behöva ordboken under tolkningen för att kontrollera en term som de inte känner till eller inte kommer ihåg. Tolkningsstudenter använder medicinska ordböcker i samma syfte, men fokus ligger på att tillägna sig ordförrådet och förbereda sig för simulerade tolkningssessioner. När yrkesverksamma tolkar och studenter förbereder sig inför verkliga eller simulerade uppdrag sätter de sig in i ämnet och studerar den terminologi som hör till det. De kan inte på förhand veta vilken del av materialet som kommer att vara användbar vid tolkningen av det aktuella fallet (Veisbergs 2006: 1220). Studenterna känner till uppdragets ämne i förväg, men yrkesverksamma tolkar har inte alltid den möjligheten på grund av den allmänna dataskyddsförordningen (GDRP) och liknande regler som begränsar tillgången till konfidentiell information. Därför kan de ha mycket kort tid för förberedelser. För att underlätta ett snabbt inlärande av medicinsk vokabulär efter ämnesområde bör ordboken vara tematiskt organiserad och endast innehålla den mest relevanta informationen (jfr Grinev–Grinevič 2009: 68). Tolkningsstudenter har mindre förkunskaper och lägre språklig kompetens än yrkesverksamma tolkar. Därför behöver de mer språklig information om termerna och motsvarigheterna. Vår erfarenhet har till exempel visat att finskspråkiga studenter behöver information om ordaccent för de flesta ryska motsvarigheterna, medan erfarna finskspråkiga tolkar endast vill ha denna information i svåra fall (t.ex. целикая, рефлюкс). Tolkningsuppdrag, till exempel läkarbesök, är strikt tidsbegränsade, så en sjukvårdstolk har mycket kort tid för Terminologija | 2020 | 27 35 kontrollera termer. Detta innebär att ordboken måste vara välstrukturerad och ha snabba och smidiga sökverktyg. Ordboken har två funktioner. Den första är pedagogisk. Samhällstolkar och studenter måste kunna vissa grundläggande termer utantill. Eftersom det knappast är möjligt att alltid komma ihåg mer specifik terminologi som hör till varje sjukdom behöver de också repetera sjukdomsspecifik terminologi när de förbereder sig inför ett konkret uppdrag. Ordbokens andra funktion är refererande: tolkar kan glömma en viss term på plats och vilja slå upp den. Ordboken måste därför vara tematisk och alfabetisk för att uppfylla båda kraven. Sjukvårdstolkar behöver åtminstone vissa grundläggande kunskaper om sjukvårdsområdet, men dessa kunskaper bör troligen inhämtas från lättillgängliga texter eller särskilda handböcker, till exempel ”Introduction to Healthcare for Interpreters and Translators” (Crezee 2013). En pedagogisk sjukvårdsordbok för tolkar är inte rätt plats för att tillhandahålla sådan information, eftersom ordboksartiklarna måste vara mycket kortfattade. Dessutom är det känt att sammanställning och bearbetning av definitioner är mycket arbetskrävande uppgifter som kräver stora resurser, samråd med ämnesexperter, hänsyn till immateriella rättigheter etc. Därför har vi inte tagit med definitioner eller encyklopedisk information i vår ordbok. 4. ORDBOKSKÄLLOR Den bästa källan för en medicinsk ordbok avsedd för sjukvårdstolkar hade förmodligen varit inspelningar av autentiska läkarbesök. Tyvärr är denna information konfidentiell, vilket gör det problematiskt att få tillgång till den. Det enda möjliga alternativet till autentiska samtal är skriftliga källor, helst sådana som är avsedda för kommunikationen mellan läkare och patient. Följande finska källor valdes ut som primära: • evidensbaserade riktlinjer för patienter (Käypä hoito) och sjukdomsbeskrivningar publicerade av Finlands Läkarförbund, Duodecim (Terveyskirjasto 2020) • internationella klassifikationer och standarder – Internationell klassifikation av sjukdomar, 10threvision3 – Internationell klassifikation av primärvård, 2ndutgåva4 3 https://icd.who.int/browse10/2016/en 4 https://www.who.int/classifications/icd/adaptations/icpc2/en 36 Igor Kudashev | Olga Semenova Finnish–Russian Thematic Dictionary for Healthcare Interpreters: The Principles and Challenges of Compilation – Terminologia Anatomica (Kolesnikov 2003, kompletterad med finska termer i ett av våra tidigare projekt, se Kudashev 2012) Finska klassifikationer och ontologier – Finsk klassifikation av kirurgiska ingrepp (Lehtonen, Lehtovirta, Mäkelä–Bengs 2013) – Läkemedelsklassifikation av den finska läkemedelsmyndigheten FIMEA5 – Finländsk ontologi för hälsa och välfärd TERO6 De primära källorna till ryska motsvarigheter omfattade: Evidensbaserade riktlinjer från Ryska federationens hälsoministerium7 Läkarhandboken ”2000 sjukdomar från A till Ö” (Denisov, Ševčenko 2010) Som sekundärkällor till finska termer och ryska motsvarigheter har vi också använt kursböcker och handböcker för vårdpersonal (t.ex. Jousimaa et al. 2017; Mustajoki et al. 2019) samt enspråkiga och tvåspråkiga ordböcker (t.ex. Hyttinen et al. 2013; Fagradańac s.d.; se Semenova 2020: 29–34 för en kritisk översikt över befintliga finsk-ryska medicinska ordböcker). Som regel har vi inte använt material som översatts från andra språk. Många klassifikationer är dock numera internationella. Dessutom är det mesta av det material om evidensbaserad medicin som finns tillgängligt på ryska översatt från engelska eller andra språk. Vi har till exempel använt en unik tryckt handbok, ”Riktlinjer för evidensbaserad medicin” (Denisov et al. 2002), översatt från engelska. Översatta texter användes dock med försiktighet, och termer som hämtats ur dem dubbelkontrollerades mot icke-översatta källor. 5. M E G A S T R U K T U R Ordbokens inledande delar består av förordet och anvisningar om hur ordboken ska användas. De avslutande delarna innehåller ett rysk–finskt register och en källförteckning. Själva ordboken består av två delar. Del 1 innehåller cirka 2 000 av de vanligaste termerna, som är avsedda att läras in utantill. Eftersom termer är lättare att lära sig tematiskt grupperas de enligt de domäner som anges nedan. Inom varje domän delas ordförrådet vidare 5 http://www.fimea.fi 6 https://finto.fi/tero/fi 7 http://cr.rosminzdrav.ru/#!/ Terminologija | 2020 | 27 37 indelat i grundläggande och avancerad nivå. Till exempel omfattar den grundläggande nivån av anatomisk terminologi cirka 150 termer och den avancerade nivån cirka 800 termer. De grundläggande termerna är avgörande och bör läras in först; de avancerade termerna är också viktiga, men kan läras in senare. De tematiska avsnitten i del 1 är följande: Hälso- och sjukvårdssystemet Allmän medicinsk vokabulär Sjukdomar, symtom och besvär Anatomi och fysiologi Medicinska undersökningar Behandling och vård, sjukdomsförebyggande åtgärder och rehabilitering Läkemedel Medicinsk utrustning Ordbokens andra del är sjukdomsspecifik. Den har två funktioner. För det första hjälper den tolkar och studenter att förbereda sig inför ett uppdrag som gäller en viss sjukdom, även med kort varsel. Den andra funktionen är refererande. Inte ens erfarna tolkar – för att inte tala om studenter – kan komma ihåg all terminologi de kan behöva. Ordbokens andra del förser dem med sjukdomsspecifika motsvarigheter, smidigt grupperade i underdomäner för snabbare uppslagning. Varje sjukdomsspecifikt avsnitt i del 2 är indelat i följande tematiska avsnitt: Sjukdom och dess underklasser Associerade sjukdomar och sjukdomar med liknande symtom Anatomi och fysiologi Symtom och besvär Medicinska undersökningar Behandling och vård, sjukdomsförebyggande åtgärder och rehabilitering Läkemedel Medicinsk utrustning Övrigt Termer från del 2 kan också ingå i del 1, vilket innebär att de två delarna av ordboken inte är åtskilda utan delvis överlappar. I den aktuella versionen av ordboken omfattar del 2 omkring 30 av de vanligaste sjukdomarna, vilka valdes ut på grundval av hälsovårdsstatistik från Institutet för hälsa och välfärd8 samt samråd med en 8 https://sampo.thl.fi/pivot/prod/fi/avo/perus06/summary_icd1001 38 Igor Kudashev | Finnish-Russian Thematic Dictionary for Healthcare Interpreters: The Principles and Challenges of Compilation Olga Semenova domänexpert. Domänerna i del 1 och 2 valdes genom att gruppera termerna som hämtats från medicinska texter i tematiska klasser och genom att utföra en ramverksanalys av den kommunikativa situationen ”läkarbesök” (jfr Madžajeva 2012; Gagarina 2015). 6. MAKROSTRUKTUR Ordboksartiklarna är organiserade i en tabell med två kolumner. Även om tabellformatet påskyndar sökningen bör tabellens linjer vara tunna så att de inte distraherar användaren. Ordboken är indelad i tematiska avsnitt enligt beskrivningen ovan, men i samtliga avsnitt i del 1 och del 2 är termerna ordnade alfabetiskt. Den tematiska ordningen stöder den pedagogiska funktionen, medan den alfabetiska ordningen fyller den referentiella funktionen. Figur 2 visar ett utdrag ur ordbokens sjukdomsspecifika avsnitt Reflux. Den första rubriken i fetstil är Sjukdom och dess underklasser, och den andra är Associerade sjukdomar och sjukdomar med liknande symtom. Fig. 2. Exempel på ett sjukdomsspecifikt avsnitt Som standard anges de finska termernas synonymer både under huvuduppslagsordet och som hänvisningar på sina alfabetiska platser. Hänvisningar är oumbärliga när användaren kontrollerar en obekant term. För användarens bekvämlighet anges även ryska motsvarigheter vid hänvisningarna. Eftersom upprepningar kan vara till besvär för användare som lär sig termer är det dock möjligt att stänga av hänvisningarna i den elektroniska versionen av ordboken. Terminologija | 2020 | 27 39 Homonymer, det vill säga ord eller ordkombinationer som betecknar två eller flera begrepp, förses med romerska index och disambigueringstillägg. I exemplet nedan (se figur 3) syftar kuivuminen I på torrhet (som i hudtorrhet), medan kuivuminen II syftar på uttorkning (som i uttorkning av kroppen). Fig. 3. Behandling av homonymer Det begreppsorienterade tillvägagångssättet förebygger en av den tvåspråkiga lexikografins ”dödssynder” (jfr Kromann, Riiber, Rosbach 1991: 2724), nämligen att flera betydelser presenteras i samma uppslagsord utan att skiljas åt på ett tydligt sätt. Detta resulterar i en lång rad översättningsmotsvarigheter, varav vissa inte är utbytbara eftersom de avser olika begrepp. Dessutom kan avsaknaden av disambigueringstillägg fördröja valet av rätt motsvarighet och leda till översättningsfel. Det främsta behovet hos varje översättare eller tolk som använder en ordbok är att så snabbt som möjligt hitta en korrekt översättningsmotsvarighet och vara säker på att det är rätt val (Varantola 1998: 181; Grinev-Grinevič 2009: 68; Nkwenti-Azeh 2001: 604–606). Det är också viktigt att använda en lämplig avskiljare mellan synonymerna. Komma är inte det bästa alternativet, eftersom vissa fackspråkliga benämningar (särskilt förklarande motsvarigheter) redan kan innehålla ett komma (se figur 4). Semikolon är ett säkrare alternativ (Kudashev 2007: 275). Fig. 4. Exempel på motsvarigheter som innehåller kommatecken MIKROSTRUKTUR Uppslagsartiklarna i ordboken består av följande datafält: den finska huvudtermen, eventuella synonymer till den, tillhörande grammatiska etiketter och bruksetiketter, den ryska motsvarigheten, eventuella synonymer till den samt tillhörande grammatiska etiketter och bruksetiketter. Synonymernas ordning inom uppslagsartikeln fastställdes med hjälp av statistisk analys och ämnesexperter. 40 Igor Kudashev Olga Semenova Finnish-Russian Thematic Dictionary for Healthcare Interpreters: The Principles and Challenges of Compilation Eftersom vi utgår från att de flesta samhällstolkar behärskar det främmande språket väl har vi tillhandahållit endast en begränsad mängd fonetisk och grammatisk information. I vissa fall har vi dock också behövt ta hänsyn till behoven hos den andra målgruppen, det vill säga studenter. Alla ryska motsvarigheter med mer än en stavelse har betonade stavelser markerade med fetstil (se figur 5). I vissa ord kan betoningen variera. Exempelvis kan спирометрия (”spirometri”) uttalas спирометрия eller спирометрия. I sådana fall markeras båda möjliga betoningarna samtidigt. I framtida versioner av ordboken planerar vi också att markera sekundär betoning i ord med flera beståndsdelar, såsom электронейростимуляцию (”elektroneurostimulering”), till exempel genom understrykning. Fig. 5. Exempel på betoning i ryska motsvarigheter med mer än en stavelse Den ryska bokstaven ”ё” ersätts aldrig med ”e” i vår ordbok, eftersom det kan orsaka problem för personer som inte har ryska som modersmål och till och med leda till missförstånd när ”ё” skiljer mellan betydelser. Om vi till exempel skriver небо i stället för нёбо (”gom”), kan en student eller en oerfaren tolk tro att denna anatomiska term är homonym med det allmänspråkliga ordet som betyder ”himmel”, vilket skulle leda till stora problem vid tolkningen. Från början planerade vi inte att ge några ytterligare uttalsanvisningar för ryska termer utöver ordaccenten. Vi har dock märkt att det korrekta uttalet av vissa termer inte är självklart ens för personer med ryska som modersmål, än mindre för studenter som lär sig ett främmande språk. Här följer några exempel på svårigheter. Ibland behövs uttalsanvisningar om palataliserade konsonanter i ryska ord (till exempel att термотерапия [”termoterapi”] och протез [”protes”] ska uttalas med ett mjukt ”т”). Eftersom uttalet av förkortningar inte alltid går att förutsäga på ryska bör det sannolikt anges åtminstone i tvetydiga fall. Förkortningar som МЭГ (förkortning av магнитოэнцефалография ”magnetoencefalografi”) kan exempelvis uttalas antingen bokstav för bokstav (эм-э-гэ) Terminologija | 2020 | 27 41 eller som ett ”vanligt” ord med en stavelse (мэг)9. Termer och förkortningar som innehåller främmande beståndsdelar kan också orsaka uttalsproblem. Till exempel: uttalas ”C” som ”s” eller ”ts” i С-реактивный белок och dess förkortning СРБ (”C-reaktivt protein, CRP”)? Och hur ska pH-метрия (”pH-mätning”) uttalas? En kombination av fonetisk transkription och ljudfil vore sannolikt en idealisk lösning i sådana problematiska fall. Pluralformer och förkortningar förses med motsvarande etiketter. Informella, vardagliga former (hämtade från artiklar riktade till patienter och med hjälp av ämnesexperten) markeras med en bruksetikett (se figur 6). Exempelvis kallas HDL cholesterol ofta informellt good cholesterol. Båda termerna ingår i ordboken, men den senare är markerad som vardaglig. Fig. 6. Exempel på grammatiska etiketter och bruksetiketter Oregelbundna pluralformer anges i kursiv stil inom parentes för att uppmärksamma användarna på den ovanliga böjningen. Termer som vanligtvis används i plural anges med en anmärkning (se figur 7). Fig. 7. Exempel på oregelbundna grammatiska former och en anmärkning om övervägande pluralbruk Ryska motsvarigheter som slutar på det mjuka tecknet (”ь”) förses med genusetiketter, eftersom deras genus inte är uppenbart (se figur 8). Genuset anges också för ordkombinationer som innehåller beståndsdelar som slutar på ”ь”, såvida det inte kan utläsas av de bestämmande orden. Fig. 8. Exempel på genusetikett 9 http://new.gramota.ru/spravka/letters/60-rubric-91 42 Igor Kudashev Olga Semenova Finnish-Russian Thematic Dictionary for Healthcare Interpreters: The Principles and Challenges of Compilation Partiella ekvivalenter markeras med tecknet ≈ (se figur 9). Till exempel skiljer sig det finska begreppet luontaistuote (≈ ”naturprodukt / hälsokost”) från det ryska begreppet биодобавка (≈ ”kosttillskott”), även om de i många fall kan användas som kontextuella ekvivalenter. Fig. 9. Behandling av partiella ekvivalenter Idealiskt sett bör skillnaderna mellan begreppen också kommenteras, men sådana kommentarer skulle samtidigt hindra ordboken från att vara ett kompakt referensverk. Detta är ett exempel på de oundvikliga inre motsättningarna hos en ordbok med flera funktioner och/eller som riktar sig till flera målgrupper. I sådana fall måste ordboksredaktörerna antingen prioritera eller göra kompromisser. 7. UTMANINGAR I PROJEKTET 7.1. Kultur- och språkspecifika termer Bland de främsta utmaningarna i alla tvåspråkiga ordboksprojekt finns naturligtvis kulturspecifika termer, eftersom nationella begreppssystem och terminologier skiljer sig åt även inom ett så internationellt område som medicin. Särskilt termer som rör organiseringen av hälso- och sjukvården i olika länder kan orsaka problem. Till exempel betyder finska fysioterapia och ryska физиотерапия olika saker. Den finska termen avser främst fysioterapi, medan den ryska avser elektroterapi. På Wikipedia finns en omfattande diskussion om skillnaderna mellan dessa begrepp i västländer och postsovjetiska länder. Det är inte alltid tydligt vilken strategi, domesticering eller främmandegöring, som bör användas i sådana fall. Skillnader mellan språk kan leda till situationer där ett substantiv måste översättas med ett verb eller ett adjektiv och vice versa. Till exempel kan den finska termen raskauden yliaikaisuus (ordagrant ”överburenhet av graviditeten”) inte översättas direkt till ryska eller engelska med en substantivkonstruktion. Åtminstone skulle det inte låta naturligt. I sådana fall är en ”kontextuell” ekvivalent (переношенная беременность ”överburen graviditet”) och en anmärkning förmodligen en bättre lösning (jfr Vehmas-Lehto 2010: 368; Probirskaja-Turunen 2005: 104). Terminologija | 2020 | 27 43 För att förstå nyanserna i översättningen av kultur- och språkspecifika termer måste man i de flesta fall behärska de språk som används i ordboken väl, i vårt fall finska och ryska. Eftersom det inte är meningsfullt att diskutera sådana frågor i en artikel skriven på engelska hoppar vi över detta ämne och fokuserar på några mindre språkspecifika utmaningar. 7.2. Tvärvetenskaplig terminologi En av utmaningarna vid sammanställningen av medicinska ordböcker är att den moderna medicinen är ett multidisciplinärt område som har kopplingar till många andra områden: biologi, kemi, farmakologi, teknik osv. (t.ex. Georgievskij 1981: 82). I Finland är hälso- och sjukvården också nära sammankopplad med socialförsäkrings- och socialvårdssektorn. Även det ministerium som ansvarar för hälso- och sjukvården heter Ministry of Social Affairs and Health. Följaktligen är det inte alltid lätt att avgöra om sådana termer som sairausloma (”sjukledighet”), äitiyspäiväraha (”moderskapspenning”) eller ammatillinen kuntoutus (”yrkesinriktad rehabilitering”) hör till det medicinska området eller socialvårdsområdet. Eftersom dessa termer emellertid återkommer i texter riktade till patienter, och samhällstolkar ändå måste behärska socialförsäkringsterminologi, har vi tagit med socialförsäkrings- och socialvårdsterminologi som ofta används inom hälso- och sjukvården i vår ordbok. 7.3. Uppslagsordens och ekvivalenternas form As was demonstrated in several studies (e.g. Kudashev 2007: 360–363; Kudashev 2012; Kudashev 2013: 64–70; Kudashev 2016), terms a) are not always used in texts and reference resources in their full and unambiguous form, and b) some lexicographic practices aimed at data compression may disorient users as regards the form of terms and target language equivalents. Dictionary compiler should avoid these pitfalls by extracting and reconstructing terms correctly from the dictionary sources and presenting them unambiguously in the dictionary. De vanligaste utmaningarna vid ”textutvinning” omfattar: kontextuell användning av förkortade och sammandragna termformer omotiverad användning av versaler i hela termen eller i dess första bokstav ersättning av delar av termer med ett specialtecken, även när den ursprungliga termen inte kan återskapas mekaniskt användning av inversion sammanföring av flera termer till en enda term. 44 Igor Kudashev | Finnish–Russian Thematic Dictionary for Healthcare Olga Semenova | Interpreters: The Principles and Challenges of Compilation För att inte vilseleda användarna bör uppslagsord och motsvarigheter anges i ordboken i fullständig, entydig och naturlig form. Detta innebär i synnerhet att versaler endast bör användas när stavningsreglerna kräver det. Till exempel är skrivsätt som FINNISH INSTITUTE FOR HEALTH AND WELFARE eller Cosmetic Surgery omotiverade, medan korrekt versalisering krävs i termer som ACE inhibitor eller vitamin D deficiency. Ingen omkastning av ordföljden bör användas. Till exempel bör nasal spray inte anges i formen spray, nasal. Uppslagsord och motsvarigheter bör inte förkortas på något sätt, till exempel genom att upprepade led utelämnas och ersätts med kommatecken, snedstreck, parenteser osv. Även om termen transcutaneous electrical nerve stimulation ofta förkortas till transcutaneous electrical stimulation och transcutaneous nerve stimulation, bör alla tre formerna tas upp i ordboken som synonymer och skrivas ut i sin helhet. Användare, särskilt studenter, kanske inte kan tolka förkortade former som transcutaneous (electrical) (nerve) stimulation korrekt. Dessutom har tolkar som snabbt slår upp något inte tid att dechiffrera sådana former. Ur teknisk synvinkel försvårar förkortningar dessutom sökning, sortering och skapandet av registret på målspråket. Även om uppslagsord vanligen anges i singular i ordboken, kan och/eller måste vissa substantiv anges i plural (jfr Berkov 2004: 30). Pluralia tantum, det vill säga substantiv som alltid används i plural (t.ex. scissors), är ett tydligt exempel. Vissa substantiv har dock formellt en singularform men används vanligen i plural (t.ex. bronchus / bronchi, cramp / cramps, chemical / chemicals). I det senare fallet bör substantivet sannolikt anges två gånger för användarnas bekvämlighet, både i singular och i plural. I det medicinska språket har vissa adverb synonymer som strikt sett inte är lexikala enheter. Till exempel подкожно / под кожу (”subkutant / under huden”), назально / через нос (”nasalt / genom näsan”). Sådana uttryck är dock lexikaliserade enheter i sin egen terminologiska rätt, och bör därför tas upp i ordboken som fullvärdiga uppslagsord (jfr Kudashev 2013: 59–60). 7.4. Vetenskapliga kontra informella termer Medicinsk diskurs är, liksom många andra fackspråk, flerdimensionell. Den kan särskilt kategoriseras utifrån deltagarna. Man kan urskilja kommunikation mellan läkare, läkare Terminologija | 2020 | 27 45 and nurses, doctors and patients, etc. (cf. Bergenholtz, Tarp 1995: 19; Abramova 2003; Alekseeva, Mishlanova 2002: 104–105; Agadžanân 2018; Gotti 2018: 13–14). Doctor–patient communication differs from other communicative situations in many respects. Typically, patients (and community interpreters) lack a medical background, which means that they tend to communicate using everyday vocabulary rather than scientific medical terminology. This presents a major challenge for dictionary compilers, who have to balance between the general and professional dimensions. Det ryska ordet гипертония (arteriell hypertoni) var till exempel tidigare en officiell medicinsk term. Den är allmänt förstådd och mycket vanlig i vardagligt tal. Den har dock blivit föråldrad i vetenskapligt språkbruk och har ersatts av termen артериальная гипертензия, som är betydligt mindre välbekant för patienter. Ett liknande fall är termparet аденома простаты och гиперплазия предстательной железы (prostatahyperplasi). Eftersom vår ordbok beskriver kommunikationen mellan läkare och patienter har vi beslutat att ta med informella men allmänt använda termer vid sidan av de officiella. De officiella termerna placeras dock före de informella. Det är inte självklart hur sådana informella termer bör etiketteras. Ur läkarens synvinkel är de föråldrade, men inte ur patientens. Vi har beslutat att beteckna dem som vardagliga, eftersom de ingår i patienternas ordförråd och har ”determinologiserats”. Många officiella termer förkortas i muntlig kommunikation. Till exempel används диабет (”diabetes”) vanligen i sin fullständiga form i texter och referensverk (сахарный диабет ”diabetes mellitus”), men i vardagslivet är den förkortade formen mycket vanligare. Termer kan också ”förkortas” på begreppsnivå med hjälp av metaforisk överföring. Till exempel består шейка матки (”livmoderhals”) av flera delar, däribland наружное отверстие шейки матки (”livmoderhalsens yttre öppning”). Vid gynekologiska undersökningar gör patienter ändå vanligtvis ingen noggrann åtskillnad mellan de olika delarna och tenderar att bara tala om cervix. Bör en lexikograf som sammanställer en ordbok för kommunikation mellan läkare och patienter vara överdrivet noggrann i detta avseende eller inte? Termer som används i vetenskapliga klassifikationer kan skilja sig från termer och allmänspråkliga ord som används i kommunikationen mellan läkare och patienter. Vi hittar till exempel inte ord som waist och middle (kroppsdelar), som är viktiga i ett samtal om fetma, i Terminologia Anatomica. Detta understryker vikten av att hämta termer från flera källor i stället för att förlita sig på endast en, om än auktoritativ, källa. 46 Igor Kudashev Olga Semenova Finnish–Russian Thematic Dictionary for Healthcare Interpreters: The Principles and Challenges of Compilation Kulturer och språk skiljer sig åt när det gäller preferenser för internationella respektive nationella komponenter i medicinska termer. I Finland används till exempel termer som bygger på nationella komponenter mycket oftare än avledningar från latin och grekiska, både bland läkare och patienter. Det finns dock undantag. En internationell term som diabetes är till exempel mycket vanligare än termen som består av finska komponenter – sokeritauti (”sockersjukdom”). I ryskan är däremot termer som bygger på latin och grekiska populärare än ryska synonymer, även bland patienter. Dessa kulturspecifika preferenser bör beaktas i ordboken. Sammanfattningsvis måste vi konstatera att det inte alltid är lätt att avgöra vilka termer – strikt vetenskapliga, fackmässiga eller vardagliga – som i första hand bör tas med i en ordbok för kommunikationen mellan läkare och patienter, och i vilken ordning de bör anges. Det finns ingen universell ”tumregel” i detta avseende, så varje fall måste behandlas individuellt. 7.5. Behandling av synonymer och förkortningar En mängd synonymer och förkortningar är typisk för medicinskt språk (t.ex. Georgievskij 1981; Kuryshko 2001; Abramova 2003). Om en grundterm har många synonymer har även dess avledningar gott om synonymer. Till exempel har лекарство (”läkemedel”) flera synonymer på ryska: средство, препарат, медикамент osv. Följaktligen kan alla slags läkemedel benämnas med (nästan) alla dessa ord, till exempel är anti-inflammatory drugs противовоспалительные лекарства / средства / препараты / медикаменты. En mängd synonymer medför flera utmaningar när det gäller urvalet och i vilken ordning de ska placeras i uppslagsartikeln. Vi har tillämpat följande kriterier för att hantera dessa frågor: • begriplighet (patienter och tolkar bör förstå så många termer som möjligt) • frekvens (ofta använda termer är vanligtvis mer begripliga och lättare att komma ihåg) • enkelhet och korthet (enkla och korta termer är lättare att komma ihåg) • mångfald (för att fylla referensfunktionen bör ordboken också innehålla termer som ligger utanför tolkens aktiva ordförråd) • källans auktoritet (termer från auktoritativa källor prioriteras). Terminologija | 2020 | 27 47 Dessa kriterier kan dock stå i motsats till varandra. Förkortade former är till exempel kortare och borde i princip vara lättare att komma ihåg. I vissa fall stämmer detta. Förkortningen УЗИ (medicinskt ultraljud) är exempelvis mycket vanligare på ryska än den fullständiga formen ультразвуковое исследование. Dessutom känner alla till denna förkortning. Det är därför helt motiverat att placera förkortningen före den fullständiga formen. Vissa förkortningar är dock mindre kända bland patienter. Förkortningen НПВС (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, NSAID) är till exempel ganska ovanlig, trots att själva NSAID-preparaten sannolikt är välbekanta för alla. I detta fall bör den fullständiga formen placeras först. Ett annat exempel visar motsättningen mellan auktoritet och frekvens. Enligt en auktoritativ medicinsk handbok (Denisov, Ševtšenko 2010) heter waist circumference окружность талии på ryska. Termen är i sig vanlig: denna ordkombination ger cirka 577 000 träffar på Google. Enligt Google är dock två andra synonymer ännu vanligare: объём талии ger över 7 000 000 träffar och обхват талии över 11 000 000 träffar. I just detta fall är synonymordningen inte särskilt viktig, eftersom alla former är vanliga. Exemplet understryker dock återigen vikten av att kontrollera uppgifterna även när termer och motsvarigheter hämtas från auktoritativa källor. Som vi kan se varierar prioriteringen av de allmänna vägledande principerna från fall till fall. För att verifiera sina beslut bör ordboksförfattare rådfråga ämnesexperter och företrädare för målgrupperna. 8. T E K N I S K I M P L E M E N T E R I N G Ordboken kommer att publiceras både som en webbtillgänglig databas och som en utskrivbar ordbok i pdf-format. Den elektroniska versionen möjliggör effektiva sökningar och flera användbara dynamiska funktioner. Det går till exempel att visa eller dölja vissa uppgifter (t.ex. korshänvisningar, administrativa uppgifter och ämnesetiketter) beroende på det avsedda användningsområdet. Den utskrivbara versionen kan i sin tur användas även i situationer där elektroniska enheter inte är tillåtna eller internetuppkopplingen är dålig. Ordboken har sammanställts med hjälp av en anpassad version av det egenutvecklade ordboksverktyget MyTerMS (se Kudashev, Kudasheva 2006). MyTerMS är ett webbgränssnitt till den underliggande lexikografiska databasen. MyTerMS har använts i flera ordboksprojekt och fungerar som ett terminologihanteringssystem för terminologiprojekt vid Tammerfors universitet och Helsingfors universitet i Finland. 48 Igor Kudashev Olga Semenova Finnish-Russian Thematic Dictionary for Healthcare Interpreters: The Principles and Challenges of Compilation Fig. 10. Huvudfönstret i MyTerMS ordboksverktyg MyTerMS utför alla grundläggande operationer som kan förväntas av programvara för ordbokshantering, såsom att lägga till, redigera, söka, bläddra bland, skriva ut och ta bort poster. Programmet automatiserar också många arbetsmoment. När man till exempel lägger till flera poster inom samma ämnesområde går det att fylla i ämnesfältet i förväg i stället för att välja det manuellt varje gång. MyTerMS bidrar också till att säkerställa uppgifternas integritet, exempelvis genom att förhindra dubbla poster och hantera korshänvisningar automatiskt. Dessutom kontrollerar det att inmatningen är korrekt genom att utföra en validering innan uppgifterna sparas. Posterna är indelade i datafält, och artiklarna sätts samman ”i realtid” med hjälp av skript och stilmallar. Posternas utformning ligger så nära den slutliga versionen som möjligt, med undantag för vissa administrativa uppgifter, som visuellt skiljs från slutuppgifterna med färg. Administrativa uppgifter och korshänvisningar kan visas eller döljas genom att markera respektive kryssrutor. En av MyTerMS styrkor är den avancerade sökfunktionen. Användare kan utföra även mycket komplexa sökningar genom att använda jokertecken och reguljära uttryck samt kombinera flera sökvillkor. Detta gör det möjligt att extrahera uppgifter utifrån nästan vilka kriterier som helst eller kombinationer av dem. Figur 10 visar programmets huvudfönster. Den gröna ramen är kontrollpanelen med olika knappar och alternativ. De två listorna till vänster är termlistan och träfflistan. Den största ramen är postramen. Bokstavsintervallen i Terminologija | 2020 | 27 49 I det övre vänstra hörnet kan termlistans längd begränsas för att uppdateringen ska gå snabbare. I samma hörn finns också en ”snabbsökning”-ruta som underlättar navigeringen i termlistan och träfflistan. Användaren behöver bara skriva in de första bokstäverna i termen som hen söker efter. I en tematisk ordbok är det särskilt viktigt att ange domänetiketter korrekt. I MyTerMS görs detta med hjälp av domänväljaren, som kan öppnas från formuläret för att lägga till/redigera och från huvudfönstret. Domäntaggar läggs till med hjälp av alternativknappar och kryssrutor. I exemplet nedan (se Figure 11) läggs en term till i del I (Osa 1), den tematiska gruppen ”Anatomi och fysiologi” (Anatomia ja fysiologia), på avancerad nivå (Vaikeusaste B) samt i del II (Osa 2), klassen ”Tuberkulos” (tuberkuloosi) och underklassen ”Anatomi och fysiologi” (c. Anatomia ja fysiologia). Fig. 11. Domänväljare Som vi kan se kan en term markeras som tillhörande den allmänna terminologin och/eller som relaterad till en eller flera sjukdomar. Vid en sökning kan användarna begränsa den till valfri kombination av domäner och/eller underdomäner genom att öppna samma väljare (se Figure 12). Samma verktyg kan också användas för att ange en domän eller en kombination av domäner som ”föredragen”. Detta sparar tid och hjälper till att undvika fel när terminologen lägger till flera termer med anknytning till samma domän. Uppslagsord läggs till och redigeras med hjälp av ett HTML-formulär (se Figure 13). Formuläret gör det möjligt att lägga till upp till sju synonymer för varje 50 Igor Kudashev Olga Semenova Finnish–Russian Thematic Dictionary for Healthcare Interpreters: The Principles and Challenges of Compilation Fig. 12. Domäner valda för sökningen med hjälp av domänväljaren språk. Ytterligare avsnitt för synonymer öppnas vid behov. Programmet gör det möjligt att lägga till formatering direkt i texten (t.ex. fetstil, kursiv stil, upphöjda och nedsänkta index). Det sparas dock också oformaterade textkopior av motsvarande fält för att säkerställa korrekta och snabba sökningar. De flesta etiketter som rör grammatik och bruk är fördefinierade, men användarna kan även lägga till egna anteckningar i fri form inom dessa kategorier. Fig. 13. HTML-formulär för att lägga till och redigera uppslagsord Terminologija | 2020 | 27 51 MyTerMS genererar också automatiskt det rysk-finska registret (se figur 14). Fig. 14. Automatiskt genererat rysk-finskt register 9. S L U T S A T S Sammanställningen av en tematisk ordbok för sjukvårdstolkar visade sig vara en mycket intressant men samtidigt utmanande uppgift. Vissa informationsbehov och behov i samband med informationssökning skiljer sig åt även mellan ordbokens huvudsakliga målgrupper och i olika situationer där ordboken används. Kombinationen av pedagogiska funktioner och referensfunktioner skapar också en viss spänning. Ytterligare målgrupper (såsom patienter, läkare med invandrarbakgrund osv.) skulle ha försvårat situationen ytterligare. I det aktuella projektet kom lexikografiska motsättningar också att kompliceras av externa faktorer, såsom en snäv tidsplan och begränsad budget. Om vi får möjlighet att fortsätta vårt arbete kommer ordboken att vidareutvecklas i flera riktningar. Även om antalet termer som bör läras in utantill (cirka 2 000) närmar sig den optimala nivån, är den sjukdomsspecifika delen av ordboken onekligen blygsam. Vårt nästa mål är att täcka omkring 100 av de vanligaste sjukdomarna, vilket motsvarar ungefär 10 000–12 000 termer. Sjukdomarna kommer att väljas ut på grundval av officiell sjukvårdsstatistik. Enligt Paretoprincipen (även känd som 80 / 20-regeln) räknar vi med att nå en rimlig mättnadspunkt när ordboken täcker de 80 procent vanligaste anledningarna till läkarbesök. Ett tänkbart prob- 52 Igor Kudashev Olga Semenova Finnish–Russian Thematic Dictionary for Healthcare Interpreters: The Principles and Challenges of Compilation lem här är att de klasser som förekommer i statistiken ofta är ”för stora” och omfattar flera odifferentierade sjukdomar. Under kursen i sjukvårdstolkning som anordnades vid Tammerfors universitet lade vi märke till att studenternas kunskaper om medicinska termer, av vilka de flesta är substantiv, är otillräckliga. För att använda termerna korrekt i sitt sammanhang behöver studenterna också behärska verb och kollokationer. Vi planerar att berika ordboken med användningsexempel. I den elektroniska versionen skulle dessa kunna slås på och av beroende på ordbokens avsedda användning. Även om det rysk-finska registret gör det möjligt att använda ordboken i motsatt riktning kan den inte betraktas som en fullvärdig rysk-finsk ordbok. Eftersom ordboken bygger på det finska begreppssystemet och finska källor saknar den till exempel namn på sjukdomar som används allmänt i de postsovjetiska länderna men inte erkänns av de internationella sjukdomsklassifikationerna (t.ex. остеохондроз [”osteokondros”]; дисбактериоз [”dysbakterios”], диатез [”diates”]; вегетососудистая дистония [”vegetativ-vaskulär dystoni”], osv.). Dessa termer kan emellertid mycket väl förekomma vid medicinsk tolkning. Det innebär att ordboken bör kompletteras med åtminstone vissa kulturspecifika ryska termer, troligen i en bilaga. Helst borde även en separat rysk-finsk ordbok sammanställas. En annan bilaga skulle kunna ägnas åt falska vänner, som förekommer även mellan så olika språk som finska och ryska. Förutom internationella termer som kan betyda olika saker på olika språk (se exemplet med fyseoterapia / физиотерапия ovan) är förkortningar en annan källa till falska vänner. Till exempel bör den finska förkortningen IBS, som kommer från engelskan (”irritable bowel syndrome”), inte förväxlas med den ryska ИБС, som står för ишемическая болезнь сердца (”kranskärlssjukdom”). Det är en god idé att varna tolkar för sådana fall i ett särskilt avsnitt. Vår ordbok är redan dynamisk och i viss mån anpassningsbar. Anpassningsmöjligheterna kan dock utökas ytterligare. Vårt slutmål är en medicinsk ordbok för flera ändamål och målgrupper, där innehållet kan anpassas efter målgruppen och den avsedda användningen. Detta kräver dock en mer ingående undersökning av användarnas perspektiv samt ett omfattande lexikografiskt arbete och mjukvaruutveckling. Terminologija | 2020 | 27 53 REFERENCES Abramova Galina Alekseeva 2003: Абрамова Галина Алексеевна. Медицинская лексика: основные свойства и тенденции развития (на материале русского языка): дис. д-ра филол. наук, Москва, Краснодар: КубГУ. Agadžanàn Sona Aramovna 2018: Агаджанян Сона Арамовна. Вербальная коммуникация „врач – пациент“ в функционально-стилистическом аспекте (на материале английского языка): дис. канд. филол. наук, Москва: МГУ. Alekseev Pavel Michailovič 2001: Алексеев Павел Михайлович. Частотные словари: учеб. пособие, Санкт-Петербург: С.-Петерб. ун-т. Alekseeva Larisa Michailovna, Mišlanova Svetlana Leonidovna 2002: Алексеева Лариса Михайловна, Мишланова Светлана Леонидовна. Медицинский дискурс: теоретические основы и принципы анализа, Пермь: Пермский университет. Angelelli Claudia V. 2008. The Role of the Interpreter in the Healthcare Setting: A plea for a dialogue between research and practice. – Crossing Borders in Community Interpreting: Definitions and Dilemmas. Valero-Garcés & Martin (eds.), Amsterdam, Philadelphia: Benjamins, 147–163. Arocha Izabel 2012: Medical Interpretation. – Encyclopedia of Immigrant Health. Loue, S. & Sajatovic, M. (eds.), New York: Springer, 1062–1066. Bergenholtz Henning, Tarp Sven 1995: Manual of Specialised Lexicography: The Preparation of Specialised Dictionaries, Amsterdam, Philadelphia: Benjamins. Berkov Valerij Pavlovič 2004: Берков Валерий Павлович. Двуязычная лексикография, учебник, 2-е изд., перераб. и доп., Москва: Астрель [и др.]. Crezee Ineke Hendrika Martine 2013: Introduction to Healthcare for Interpreters and Translators, Amsterdam, Philadelphia: Benjamins. Denisov Igor Nikolajevič, Ševtšenko Ju. L., Kulakova V. I.,Haitova R. M. (eds.) 2002: Клинические рекомендации для практикующих врачей, основанные на доказательной медицине, под ред. И. Н. Денисова, Ю. Л. Шевченко, В. И. Кулакова, Р. М. Хаитова, Москва: ГЭОТАР-МЕД. Denisov Igor Nikolajevič, Ševtšenko Úrij Leonidovič (eds.) 2010: Справочник-путеводитель практикующего врача. 2000 болезней от А до Я, под ред. И. Н. Денисова, Ю. Л. Шевченко, 2-е изд., Москва: ГЭОТАР-Медиа. De Pedro Ricaquel 2009. Introduction, De Pedro Ricoy R., Perez A., Wilson Chr. W. L. – Interpreting and Translating in Public Service Settings. Policy, Practice, Pedagogy, Manchester, Kinderhook: St. Jerome Publishing, 1–7. Fagrðānc s.d.: Фаградянц Игорь В. Электронный финско-русский и русско-финский медицинский словарь Polyglossum, Москва: ЭТС. Flores Glen, Abreu Milagros, Barone Cara Pizzo, Bachur Richard, Lin Hua 2012: Errors of Medical Interpretation and their Potential Clinical Consequences: A Comparison of Professional versus Ad Hoc versus no Interpreters. – Annals of Emergency Medicine 60(5), 545–553. Fuertes-Olivera P. A. (ed.) 2010: Specialised lexicography for learners, Berlin, New York: de Gruyter. Fuertes-Olivera P. A., Arribas-Baño A. 2008: Pedagogical Specialised Lexicography: The Representation of Meaning in English and Spanish Business Dictionaries, Amsterdam, Philadelphia: Benjamins. Gagarina Jelena Jurjevna 2015: Гагарина Елена Юрьевна. „Фрейм“on-line-консультация в медицинских Интернет-форумах – Вестник МГОУ4, 39–43. Georgievskij Anatolij Sergejevič 1981: Георгиевский Анатолий Сергеевич. Опыт составления терминологического словаря военной медицины: актуальные вопросы упорядочения медицинской терминологии, под ред. И. П. Лидова, Москва: Медицина, 80–84. Gotti Maurizio 2018: LSP as Specialised Genres. Humbley J., Budin G., Laurén Chr. (eds.). – Language for Special Purposes: An International Handbook, Berlin: De Gruyter, 3–25. Grinev-Grinevič Sergej Viktorovič 2009: Гринёв-Гриневич Сергей Викторович. Введение в терминографию: Как просто и легко составить словарь, учебное пособие, изд. 3-е, доп., Москва: ЛИБРОКОМ. Hale Sandra Beatriz 2007: Community Interpreting, Basingstoke: Palgrave Macmillan. Hyttinen Riitta, Kosinskaja Svetlana, Latvala Raija, Lauronen Leena 2013: Kuinka voitte? Как ваше здоровье? Suomi–веняjä–suomi-sanasto terveysalalle. Финско-русско-финский словарь по здравоохранению, Joensuu: Joensuun Pohjois-Karjalan ammattikorkeakoulu. 5 4 Igor Kudashev | Olga Semenova Finnish-Russian Thematic Dictionary for Healthcare Interpreters: The Principles and Challenges of Compilation Jousimaa Jukkape kka, Alenius Heidi, Atula Sari et al. (eds.) 2017: Lääkärin käsikirja 12, uudistettu painos, Helsinki: Duodecim. Käypä hoito -suositukset potilaalle 2020: Available at: https://www.kaypahoito.fi/potilaalle. Kolesnikov Lev Lvovič (ed.) 2003: Terminologia Anatomica. Международная анатомическая терминология (с офиц. списком рус. эквивалентов), под ред. Л. Л. Колесникова, РАНК Рос. анат. номенклатур. комис. Минздрава РФ, Москва: Медицина. Koskinen Kaisa, Vuori Jaana, Leminen Anni-Kaisa 2018: Johdanto. Koskinen K., Vuori J., Leminen A.-K. (eds). – Asioimistulkkaus. Monikielisen yhteiskunnan arkea, Tampere: Vastapaino, 7–28. Kromann Hans-Peder, Riiber Theis, Rosbach Poul 1991: Principles of Bilingual Lexicography. Hausmann F. J. et al. (eds). – Wörterbücher: ein internationales Handbuch zur Lexikographie: an international encyclopedia of lexicography: encyclopédie internationale de lexicographie, teilbd 3, Berlin: de Gruyter, 2711–2728. Kudashev Igor, Kudasheva Irina: 2006. Software Demo: The Terminographic Processor MyTerMS, Schryver G.-M. de (ed.) DWS 2006: Proceedings of the Fourth International Workshop on Dictionary Writing Systems, Turin / Italy, 5 September 2006 (Pre-EURALEX 2006), Pretoria: (SF)² Press, 35–40. Kudashev Igor 2007: Кудашев И. С. Проектирование переводческих словарей специальной лексики, Хельсинки: Yliopistopaino. Kudashev Igor 2012: International Medical Classifications from the Terminological Point of View (case: International Classification of Diseases and Terminologia Anatomica). – Languages in Motion. VAKKI symposium XXXII, N. Nissilä, N. Siponkoski (eds.), Vaasa, 10–11 February 2012, Vaasa: University of Vaasa, 118–129. Kudashev Igor 2013: Quality Assurance in Terminology Management: Recommendations from the TermFactory project, Helsinki: Unigrafia. Kudashev Igor 2016: A Different Kind of Text: Students’ Glossaries in Moodle. – Text and Textuality. VAKKI symposium XXXVI, P. Hirvonen D. Rellstab, N. Siponkoski (eds.), Vaasa, 11–12 February 2016, Vaasa: VAKKI, 402–412. Kuryshko Grigorij Feodosjevič 2001: Куры́шко Григорий Феодосьевич. Явление синонимии в профессиональной лексике (на материале немецкой и русской медицинской терминологии), Москва: Народный учитель. Lehtonen Jari, Lehtovirta Jukka, Mäkelä-Bengs Päivi 2013: THL-toimenpideluokitus, Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Madžajeva Sanja Ibragimovna 2012: Маджаева Санья Ибрагимовна. Фреймовый подход к систематизации терминологических знаний – Учёные записки: электронный научный журнал Курского государственного университета 2(22), 130–137. Maley Jason H. 2018: Hemoptysis or Hematemesis? – The Importance of Professional Medical Interpretation: A Teachable Moment. – JAMA Internal Medicine 178(6), 841–842. Mäntynen Anna 2013: Asioimistulkkaus maahanmuuttajien terveyspalveluyksikössä Tampereella, K. Koskinen (ed.). – Tulkkaus Tampere, Tampere: Tampere University Press, 106–125. Metzger Melanie, Nicodemus Brenda (eds.) 2014: Investigations in Healthcare Interpreting, Washington, DC: Gallaudet University Press. Morkovkin Valerij Venjaminovič 1990: Морковкин Валерий Веньяминович. Основы теории учебной лексикографии: дис. в форме научн. доклада... д-ра филол. наук, Москва: Институт русского языка им. А. С. Пушкина. Mustajoki Marianne, Alila Anja, Matilainen Elina et al. (eds.) 2019: Sairaanhoitajan käsikirja, 9.-10. painos, Helsinki: Duodecim. Nkwenti-Azeh Blaise 2001: User-Specific Terminological Data Retrieval. – Handbook of Terminology Management 2: Application-Oriented Terminology Management, S. E. Wright, G. Budin (eds.), Amsterdam, Philadelphia: Benjamins, 600–612. Ollila Seija (ed.) 2017: Tulkkaus terveydenhuollossa: Lähtökohtana asiakkaan ymmärrys, Vaasa: University of Vaasa. Prob irskaja-Turunen Svetlana 2005: Korpusvetoinen juridinen kääntäminen, Lisensiaatintutkielma, Tampere: Tampereen yliopisto, kieli- ja käännöstieteiden laitos. Available at: https://trepo.tuni.fi/bitstream/handle/10024/76406/lisuri00033.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Pöchhacker Franz, Shlesinger Miriam (eds.) 2007: Healthcare Interpreting. Discourse and Interaction, Amsterdam, Philadelphia: Benjamins. Terminologija | 2020 | 27 55 Root Cynthia E., Crezee Ineke Hendrika Martine 2015: Healthcare Interpreting. H. Mikkelson & R. Jourdenais (eds.). – The Routledge Handbook of Interpreting, London, New York: Routledge, 236–253. Semenova Olga 2020: Принципы лексикографического описания медицинской лексики для целей социального перевода (на материале финского и русского языков), MA thesis, Tampere: Tampere University. Souza Izabel E. T. de V., Fragkou Effrossyni (eds.) 2020: Handbook of Research on Medical Interpreting, Hershey, PA: IGI Global. Terveyskirjasto 2020: Available at: https://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti. Valero-Garcés Carmen 2008: Hospital Interpreting Practice in the Classroom and the Workplace. Valero-Garcés C., Martin A. (eds.). – Crossing Borders in Community Interpreting: Definitions and Dilemmas, Amsterdam, Philadelphia: Benjamins, 165–185. Valero-Garcés Carmen, Martin Anne (eds.) 2008: Crossing Borders in Community Interpreting: Definitions and Dilemmas, Amsterdam, Philadelphia: Benjamins. Varantola Krista 1998: Translators and their Use of Dictionaries. Atkins B. T. S. (ed.). – Using Dictionaries: Studies of Dictionary Use by Language Learners and Translators, Tübingen: Niemeyer, 179–192. Vehmas-Lehto Irina 2010: Termit kääntäjän näkökulmasta. – Language and emotions. VAKKI jubilee symposium XXX, N. Nissilä, N. Siponkoski (eds.), Vaasa, 12–13 February 2010, Vaasa: Vaasan yliopisto, 142–152. Veisbergs Andrejs 2006: Dictionaries and Interpreters. Corino E., Marello C., Onesti C. (eds.). – Proceedings of the XII EURALEX International Congress, 2006, 6–9 September, Turin: Turin University, 1219–1224. ACKNOWLEDGEMENTS We wish to express our gratitude to the Finnish Cultura Foundation (https://culturas.fi) for funding the project “Developing Healthcare Interpreting Training”. We also gratefully acknowledge the contribution of the Director of the Pirk ส? TEMINIS SUOMIŲ–RUSŲ KALBŲ ŽODYNAS SVEIKATOS PRIEŽIŪROS SRITIES VERTĖJAMS ŽODŽIU: SUDARYMO PRINCIPAI IR IŠŠŪKIAI S a n t r a u k a Augantis tarptautiškumas lemia vis didėjantį bendruomeninio vertimo (angl. community interpreting) poreikį. Taisyklingų terminų vartojimas yra pagrindinis kokybiško vertimo faktorius. Šiuo atžvilgiu sveikatos priežiūra yra viena iš kritinių sričių, kadangi nesusipratimai, ypač kylantys dėl netinkamo terminų vartojimo, gali baigtis netinkamu gydymu. Medicinos žodynas yra didžiulis, tad sveikatos priežiūros srities vertėjams žodžiu ir vertimo žodžiu studentams reikalingas žodynėlis, kuriame a) būtų dažniausiai vartojami terminai; b) terminai būtų išdėstyti pagal temas; c) kuris būtų patikimas ir leistų greitai surasti tinkamiausius atitikmenis vertimo kalboje. Šiame straipsnyje aprašomas Teminio suomių–rusų kalbų žodyno sveikatos priežiūros srities vertėjams žodžiu sudarymo procesas. Žodyną sudaro dvi dalys. Tam tikrus pagrindinius terminus vertėjai žodžiu turi mokėti atmintinai, taigi pirmoje dalyje pateikiama apie 2000 dažniausiai vartojamų terminų, sugrupuotų pagal temas, kurios buvo pasirinktos remiantis freimų analize (angl. frame analysis). Kiekvienoje temoje žodynas yra toliau suskirstytas į bendruosius ir specialiuosius terminus. Antroji dalis yra suda- 56 Igor Kudashev | Olga Semenova Finnish–Russian Thematic Dictionary for Healthcare Interpreters: The Principles and Challenges of Compilation ryta pagal konkrečias ligas. Ji padeda vertėjams žodžiu ir studentams pasirengti su konkrečia liga susijusiai užduočiai. Be to, kadangi vertėjai žodžiu gali pamiršti konkretų terminą vertimo metu ir norėtų jį pasižiūrėti, antroje dalyje pateikiami su konkrečiomis ligomis susiję atitikmenys, patogiai sugrupuoti į mažesnius skyrius, kad juos būtų galima greitai surasti. Kadangi vertėjams žodžiu skirti žodyno straipsniai turi būti labai glausti, juose pateikiama tik minimali semantinė ir lingvistinė informacija. Vis dėlto vertėjams žodžiu, verčiantiems sveikatos priežiūros srityje, paprastai trūksta medicininio išsilavinimo, tad jiems reikia šiek tiek informacijos apie medicinos terminų tarimą ir gramatinius požymius. Kompaktiškas skirtingų reikšmių išaiškinimas yra labai svarbus pasirenkant teisingą atitikmenį. Žodyno sudarymas buvo be galo įdomi, tačiau ir sudėtinga užduotis. Šiame straipsnyje aprašomi kai kurie iššūkiai, susiję su konkrečioms kultūroms būdingomis sąvokomis, tarpdalykine terminologija, mokslinių ir neformalių terminų opozicija, sinonimų ir sutrumpinimų gausa. Ateityje planuojama žodyną plėsti keliomis kryptimis. Mūsų galutinis tikslas yra daugiafunkcis, įvairioms tikslinėms grupėms skirtas žodynas, kurio turinys galėtų būti pritaikytas pagal tikslinę grupę ir naudojimo tikslą. Vis dėlto tam reikia išsamesnės naudotojų perspektyvų studijos ir daug leksikografinės ir programinės inžinerijos. Gauta 2020-06-30 Igor Kudashev Tampere University Kanslerinrinne 1 FI-33014 Tampere, Finland [email protected] Olga Semenova Tampere University Kanslerinrinne 1 FI-33014 Tampere, Finland [email protected] Terminologija | 2020 | 27 57