Dvižodžiai statybos terminai su sudurtiniu būdvardžiu išreikštu šalutiniu dėmeniu

doi.org/10.35321/term29-02 Tvåordiga byggtermer med ett underordnat led uttryckt genom ett sammansatt adjektiv LINA RUTKIENĖ Litauiska språkinstitutet ORCID-id: https://0000-0001-6661-3115 SAMMANFATTNING Sammansatta adjektiv används i olika omfattning i terminologin inom skilda fackområden. Inom byggområdet, vilket kvantitativa data visar, används de ganska ofta när specifika tvåordstermer bildas. Artikeln behandlar förhållandet mellan sammansatta adjektiv från 1900- och 2000-talen, använda som terminologiska attribut, och huvudleden i tvåordiga byggtermer med avseende på den betydelse som uttrycks – de lexikal-relationella betydelserna hos sammansatta adjektiv fastställs. Även den ordbildningsstruktur genom vilken dessa betydelser realiseras gås igenom. Studien visade att sammansatta adjektiv som fungerar som underordnade led i byggtermer uppvisar sammanlagt 12 lexikal-relationella betydelser och bildas enligt 10 ordbildningsmönster. I byggterminologin används framför allt sammansatta adjektiv som anger en särskiljande egenskap hos denotatet som betecknas av huvudleden, med avseende på konstruktion eller form, en särskiljande del av ett fästelement samt ett särskiljande element. NYCKELORD: ordbildningsstruktur, tvåordsterm, lexikal-relationell betydelse, byggande, sammansatt adjektiv, underordnat termled. ABSTRACT Omfattningen av användningen av sammansatta adjektiv i terminologin inom olika fackområden varierar. Kvantitativa data visar att de används tämligen ofta för att bilda specifika tvåordstermer inom byggområdet. Artikeln behandlar förhållandet mellan sammansatta adjektiv från 1900- och 2000-talen, använda som terminologiska attribut, och huvudleden i tvåordiga byggtermer med avseende på den betydelse de förmedlar: de lexikal-relationella betydelserna hos sammansatta adjektiv identifieras. Även deras ordbildningsstruktur, genom vilken betydelserna förmedlas, gås igenom. Studien visade att de sammansatta adjektiv som används som underordnade led i byggtermer har tolv lexikal-relationella betydelser och bildas enligt tio ordbildningsmönster. Byggterminologin domineras av sammansatta adjektiv som betecknar den särskiljande egenskapen hos det denotat som uttrycks av huvudleden. Terminologija | 2022 | 29 23 huvudkomponenten vad avseende sammansättning, en formegenskap, en del av det särskiljande fästelementet och den särskiljande delen. NYCKELORD: ordbildningsstruktur, tvåordsterm, lexikal-relationell betydelse, byggande, sammansatt adjektiv, sekundär komponent. INLEDNING I terminologisystemen inom olika vetenskapsområden dominerar fasta benämningar på begrepp bestående av flera ord, det vill säga sammansatta eller flerordstermer, vilka liksom enordstermer fyller en nominativ funktion och inför det benämnda i ett komplext terminologisystem inom ett visst vetenskapsområde. Forskarna Melania Cabezas-García och Pamela Faber skriver att flerordstermer är det främsta sättet att språkligt uttrycka begrepp inom fackområden (Cabezas-García, Faber 2017). Begoña Montero hävdar också att ett vetenskapligt begrepp mycket ofta uttrycks med sammansatta termer snarare än enordstermer, och påpekar att kärnan i en sammansatt term (det vill säga huvudkomponenten), som utgörs av ett substantiv, vanligtvis inte bör modifieras av fler än tre modifierare1. En sammansatt term bör vara sådan att de semantiska relationerna mellan orden är tydliga. Dessa termer bör förmedla logisk, tydlig, exakt och koncis information till läsaren (Montero 1996: 68–69). De sammansatta termernas aktualitet kan förklaras av behovet av att benämna ett begrepp så exakt och konkret som möjligt och samtidigt bevara en hög informationskoncentration i en enda lexikal enhet. Det går sannolikt att hävda att sammansatta termer utgör ett av lexikens snabbast växande skikt, vilket framför allt hänger samman med den intensiva utvecklingen inom vetenskapen. Som Tatjana Grigorjeva och Aistė Andriušytė hävdar fördubblas mängden vetenskaplig kunskap vart tionde till femtonde år (Grigorjeva, Andriušytė 2015: 11). Följaktligen behövs ofta många nya termer för att benämna ny kunskap. Sammansatta termer uppvisar stor formmässig variation2 och kan studeras ur olika perspektiv. Enligt Kazimieras Gaivenis används i modern litauiska främst sammansatta termer bestående av två komponenter, och största delen av dessa är underordnade termer (Gaivenis 2014 [1975]: 94). 1Inom litauisk språkvetenskap är termerna bestämning och bestämd komponent vanligare än termerna modifiering, modifierad komponent eller modifierare, vilka är vanliga i engelskspråkig litteratur. I vissa arbeten förekommer dock även de senare (se till exempel Džežulskienė 2010). 2Som K. Gaivenis skriver är de längsta sammansatta termerna i termordböcker och standarder sjutermsledade. I vetenskapliga texter förekommer ännu längre, så kallade beskrivande sammansatta termer (Gaivenis 2002: 17). Om de typer av sammansatta termer som terminologin har fastställt, se Gaivenis 2014 [1968]. 24 Lina Rutkienė Dvižodžiai statybos terminai su sudurtiniu būdvardžiu išreikštu šalutiniu dėmeniu I takt med att antalet sammansatta termer ökar, ökar också forskningen om dem. Under andra hälften av 1900-talet (1975) skrev K. Gaivenis att litauiska sammansatta termer dittills hade ägnats föga uppmärksamhet, trots att de utgjorde den största delen av alla termer i ordböcker inom olika vetenskapsområden (Gaivenis 2014 [1975]: 61). Under denna period var det främst denne terminolog som undersökte sammansatta termer. På 2000-talet har sammansatta termer blivit föremål för forskning bland en betydande del av litauiska terminologer och andra språkvetare. Forskarna behandlar dessa termer ur olika perspektiv och utgår från empiriskt material från olika områden. Gintautas Akelaitis (2008) undersökte exempelvis sammansatta termers strukturella modeller, medan Albinas Drukteinis (2011) studerade deras syntaktiska modeller. Jolanta Gaivenytė-Butler (2010) analyserade frågor om synonymi bland sammansatta fysiktermer. Alvydas Umbrasas (2010) behandlade i en monografi relationer och uttryckssätt mellan komponenterna i sammansatta juridiska termer. Palmira Zemlevičiūtė (2021) studerade tvåordsbenämningar inom medicinen med sjukdom som huvudkomponent liga. Under de senaste åren har komparativa studier av sammansatta termer i litauiska och andra språk, oftast engelska, ökat markant. Bland dessa kan nämnas publikationer av Violeta Janulevičienė och Sigita Rackevičienė (2009), Laimutė Kitkauskienė (2009), Judita Džėžulskienė (2010) och Nijolė Litevkienė (2015). Inom utländsk språkvetenskap riktas forskarnas uppmärksamhet mot automatisk identifiering av sammansatta termer, deras översättningsproblem och skillnaderna mellan en sammansatt term och en textfras. I denna artikel behandlas en undergrupp av en av de mest utbredda typerna av sammansatta termer – tvåordiga kongruerande (attributiva) fraser – nämligen termer där den underordnade komponenten uttrycks med ett sammansatt adjektiv. Artikelns empiriska material består av inhemska och hybrida sammansatta adjektiv från 1900- och 2000-talen, vilka fungerar som underordnade komponenter i tvåordiga byggtermer. Det bör noteras att de granskade texterna inom byggområdet inte innehöll ett enda sammansatt adjektiv med två lånade led – alla adjektiv som behandlas används enbart i litauisk byggterminologi, och ordbildningen har ägt rum på litauiska. Detta till synes snäva ämne har valts med hänsyn till kvantitativa data: det konstaterades att sammansatta adjektiv ganska ofta används som terminologiska attribut vid benämning av byggbegrepp. Enbart i Statybos terminų žodynas (2002) hittades 542 sådana termer. Termerna samlades in från totalt 55 källor (ordböcker, läroböcker, läromedel, byggnadstekniska handböcker, monografier, föreläsningsanteckningar och artikelsamlingar); sammanlagt samlades 635 unika enheter in – enskilda tvåordstermer med en underordnad komponent uttryckt genom ett sammansatt adjektiv. Terminologija | 2022 | 29 25 När materialet samlades in var planen att endast fördjupa sig i sammansatta adjektiv, oavsett deras relation till det huvudsakliga – substantiviska – ledet. En sådan terminologisk analys av sammansatta adjektiv som lösgjorts från substantivet skulle dock vara tvivelaktig, eftersom ett adjektiv som utgör ett underordnat led i en sammansatt term förlorar sin självständighet: som en del av termen betecknar det tillsammans med huvudledet ett visst – ett enda – avgränsat vetenskapligt begrepp. Det går alltså inte att skilja adjektiven från substantiven och undersöka dem separat. Även om tvåledade termer betecknar ett enda begrepp förblir de dock analyserbara både syntaktiskt och med avseende på den tanke de uttrycker. ”Deras attribut kan ur olika synvinklar karakterisera huvudledet”, säger K. Gaivenis (Gaivenis 2014 [1975]: 70). Syftet med denna artikel är att ur ett terminologiskt perspektiv behandla det sammansatta adjektiv som utgör det underordnade ledet i tvåledade byggtermer. Först och främst är avsikten att undersöka relationen mellan det sammansatta adjektivet, som terminologiskt attribut, och termens huvudled med avseende på den tanke som uttrycks, det vill säga att fastställa dess lexikalisk-relationella betydelser. Artikeln ger också en översikt över den ordbildningsstruktur hos sammansatta adjektiv genom vilken dessa betydelser förverkligas. I undersökningen är förhoppningen även att identifiera de sammansatta adjektiv som oftast fungerar som terminologiska attribut i byggtermer. Arbetets huvudsakliga metod är analytiskt-deskriptiv. Metoden omfattar insamling och systematisering av data, diskussion av dem samt sammanfattning av resultaten. Med denna metod delas de insamlade termerna in i grupper och undersöks som medlemmar av dessa grupper. I artikeln presenteras klassificeringen först utifrån huvudledets betydelse; på denna grund delas tvåledade termer med ett sammansatt adjektiv som underordnat led in i tematiska grupper. Efter den tematiska grupperingen av det empiriska materialet undersöks de underordnade ledens lexikalisk-relationella betydelser närmare. Kvantitativa data belyser förhållandet mellan de lexikalisk-relationella betydelserna hos de undersökta leden. Antalet insamlade termer anges i varje tematisk grupp, och i slutsatserna presenteras även procenttal. Eftersom samma lexikalisk-relationella betydelser kan känneteckna medlemmar av olika tematiska grupper anses det ändamålsenligt att sammanfatta dem och redovisa dem separat från den tematiska gruppen. Analysen av artikelns empiriska material bygger huvudsakligen på K. Gaivenis publikation ”Dvižodžiai sudėtiniai terminai dabartinėje lietuvių kalboje” (1975). Terminologen undersökte termer som förekommer i terminologiska ordböcker från andra hälften av 1900-talet (däribland fackordböcker inom teknik). Enligt de uppgifter som K. Gaivenis presenterar, 26 Lina Rutkienė Dvižodžiai statybos terminai su sudurtiniu būdvardžiu išreikštu šalutiniu dėmeniu utgör tvåledade termer ”11 ofta förekommande grammatiska konfigurationer i nutida litauiska” (Gaivenis 2014 [1975]: 94), och en av dem är sammansatt adjektiv + substantiv. Forskaren påpekar att ”[H]ittills har de lexikalisk-relationella betydelserna hos litauiska adjektiv med suffixet –inis, –ė, genitiver av substantiv och passiva particip undersökts grundligast” (Gaivenis 2014 [1975]: 71). Forskaren fastställde att underordnade led uttryckta med sammansatta adjektiv har fem lexikalisk-relationella betydelser, det vill säga att de kan ange 1) en särskiljande egenskap hos ett instruments eller en agents verkan, 2) en särskiljande detalj, 3) färgen på ett djurs eller en växts kropp, 4) formen på ett enskilt organ, 5) ett materials struktur eller konsistens. Som framgår av K. Gaivenis omfattande undersökning uppvisar det sammansatta adjektivet ingen stor variation av lexikalisk-relationella betydelser i den litauiska terminologin från andra hälften av 1900-talet. Det kan vara relevant att undersöka terminologin inom ytterligare ett konkret område – byggbranschen – där sammansatta adjektiv är relativt produktiva, och behandla deras lexikalisk-relationella betydelser. Det är också viktigt att bedöma vilka andra lexikalisk-relationella betydelser ett terminologiskt använt sammansatt adjektiv kan ha utöver dem som terminologen K. Gaivenis fastställde under andra hälften av 1900-talet, och därigenom komplettera terminologisk forskning i detta avseende. Innan byggterminologin undersöks närmare bör man också ta upp resultaten från studier av sammansatta termer inom andra områden som anknyter till ämnet och bedöma de sammansatta adjektivens plats i de undersökta områdenas terminologiska system. Även om det, som K. Gaivenis uppgifter visar, endast finns några få lexikalisk-relationella betydelser för sammansatta adjektiv, innebär det inte att man kan hävda att sammansatta adjektiv generellt används sällan som underordnade led i sammansatta termer, även om en sådan tanke naturligtvis ligger nära till hands. Efter att ha undersökt administrativa sammansatta termer fastställde G. Akelaitis att en modell för tvåledade termer med ett prepositionellt underordnat led består av ett pronominellt adjektivord (adjektiv, passivt particip, räkneord) eller ett adjektiv med suffixet -inis + substantiv, medan en andra modell består av substantiv i genitiv + substantiv (Akelaitis 2008). Forskaren nämner inte alls några modeller med sammansatta adjektiv. Utifrån undersökningen kan man få intrycket att sammansatta adjektiv inte används för att bilda administrativa termer, eller används så sällan att det inte är ändamålsenligt att urskilja någon modell med dem. A. Umbrasas undersökning av termer i de viktigaste rättsreglerna från 1918–1940 visade att Terminologija | 2022 | 29 27 Av nästan 3 100 tvåordstermer finns det bara drygt 20 vars bestämningar uttrycks med adjektiv som inte kan ha bestämd form, och bland dessa dominerar sammansatta adjektiv (Umbrasas 2010: 154). Att sammansatta adjektiv i vissa terminologiska system relativt sällan förekommer som bestämningar i termer framgår också av P. Zemlevičiūtės studie. Efter att ha analyserat medicinska benämningar från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet med huvudledet liga konstaterar forskaren att ”[I] det undersökta materialet förekom endast en bestämning uttryckt med ett sammansatt adjektiv, vars första led är pronomenet savas och det andra substantivet stovis [savistovė liga]” (Zemlevičiūtė 2021: 248). Det sammansatta adjektivets produktivitet som bestämning varierar naturligtvis kraftigt mellan olika fackområdens terminologiska system och tidsperioder. En sammanfattning av de studier som diskuterats visar dock en allmän tendens: som terminologiskt attribut konkurreras det sammansatta adjektivet ofta ut av adjektiv i bestämd form, passiva particip och substantiv i genitiv. De studier som tagits upp väcker frågan om det möjligen är bristen på variation i adjektivens lexikal-relationella betydelser som begränsar en bredare användning av adjektiv för terminologiska behov, det vill säga för benämning av vetenskapliga begrepp. Denna fråga försöker vi besvara i det följande genom att undersöka tvåordstermer inom byggområdet där bestämningen uttrycks med ett sammansatt adjektiv. SAMMANSATTA ADJEKTIV SOM TERMINOLOGISKA ATTRIBUT Sammansatta adjektiv har vissa egenskaper som är av terminologisk betydelse. Enligt Adelė Valeckienė kan sammansatta adjektiv ”beskriva det betecknade föremålets egenskap mycket mer konkret och detaljerat än ett adjektiv uttryckt med ett enda ord (icke-sammansatt)” (Valeckienė 1957: 279). Vincentas Drotvinas uppmärksammar deras produktivitet: enligt honom är bildningen av sammansatta adjektiv ”ett av de mer produktiva sätten att bilda adjektiv”, såväl i äldre texter som i nutida litauiska (Drotvinas 1963: 75). Nurul Pratiwi och medförfattare framhåller att sammansatta adjektiv modifierar substantiv tydligare och mer detaljerat än de vanligare icke-sammansatta adjektiven, och påpekar att objekt som betecknas med substantiv och beskrivs med attribut uttryckta genom sammansatta adjektiv lättare kan visualiseras (Pratiwi m.fl. 2016). När exakta, korta och tydligt motiverade termer skapas är det alltså ändamålsenligt att också använda sammansatta adjektiv. Enligt Stasys Kein is sammansatta adjektiv 28 Lina Rutkienė Dvižodžiai statybos terminai su sudurtiniu būdvardžiu išreikštu šalutiniu dėmeniu žodžiai padeda išvengti pažyminių susitelkimo (Keinys 2005 [1983]: 130). Sudurtiniai būdvardžiai, kaip terminologiniai atributai, žymi individualų, specifinį, nekintamą pažymimuoju žodžiu pasakomo dalyko požymį. Jie apibendrintai ir tiksliai apibrėžia pagrindiniu dėmeniu įvardijamą daiktą ar reiškinį, jį išskiria iš kitų, neturinčių tokio požymio (arba kurių tas požymis nėra esminis). Tvåordstermer inom byggområdet betecknar olika (vanligen specifika) begrepp med anknytning till byggandet av byggnader och andra anläggningar (torn, hamnar, broar osv.), anläggning av huvudledningsnät för vägar, avlopp och gas, styrning av byggprocesser, projektering, byggteknik, uppförande av fundament och andra underjordiska konstruktioner samt arbets- och brandsäkerhet. Eftersom byggterminologin är mycket omfattande delas tvåordstermer inom byggområdet med bestämningar uttryckta genom sammansatta adjektiv, som nämnts i inledningen, in i tematiska grupper innan de lexikal-relationella betydelserna hos de sammansatta adjektiven undersöks; därefter behandlas de gruppvis. Vid insamlingen och undersökningen av det empiriska materialet noterades att det inte är vanligt att använda sammansatta adjektiv vid bildningen av tvåordstermer i alla tematiska grupper inom byggområdet. Sammansatta adjektiv används oftast för att bilda tvåordstermer som betecknar byggnadsverk (främst byggnader), deras delar och konstruktioner, byggmaterial, halvfabrikat för byggande samt maskiner och verktyg. En betydande grupp av de aktuella tvåordstermerna utgörs av benämningar på fästdetaljer; färre betecknar abstrakta företeelser. Det är ovanligt att uttrycka bestämningen med ett sammansatt adjektiv vid bildningen av termer för personer, skyddsutrustning, dokument, platser för byggverksamhet och byggtekniker. LEXIKAL-RELATIONELLA BETYDELSER OCH ORDBILDNINGSSTRUKTUR HOS BESTÄMNINGAR UTTRYCKTA MED SAMMANSATTA ADJEKTIV Innan bestämningarna behandlas närmare utifrån deras lexikal-relationella betydelser bör uppmärksamhet riktas mot en tendens som framträdde vid indelningen av det empiriska materialet: när sammansatta adjektiv är äldre ord i det allmänna språket (här stöder vi oss på källorna i den akademiska Lietuvio kalbos žodyno), förekommer de i mycket olika tematiska grupper och kan fungera som attribut i byggtermer som betecknar avlägset besläktade begrepp. Framför allt gäller detta, med hänsyn till det kvantitativa kriteriet, sammansatta adjektiv med de sammanbindande stammarna -gubas, -a, -tisas, -a samt adjektiven dvipusis, -ė, vienpusis, -ė. Terminologija | 2022 | 29 29 Dessa adjektiv har använts länge inom byggterminologin, och med dem har många byggtermer med två ord i olika ämnesgrupper bildats; deras sekundära led betecknar en särskiljande egenskap med avseende på konstruktionen, t.ex.: dubbel vägg KKGSP 1910, dubbel platta CPK 1992, dubbel tapp STŽ 2002, dubbel urtag MK 2000, dubbelglas STŽ 2002, dubbelvinkel STŽ 2002, dubbel fönster ŽŪS 1929, STŽ 2002, dubbelglas CPK 1992, dubbel styrning STŽ 2002, dubbel böjning STŽ 2002, dubbel skiljevägg SA 2007, dubbel muff STŽ 2002; massiv platta CPK 1992, massivt tvärsnitt MK 2000, massiv stolpe STŽ 2002; tvåsidig båge STŽ 2002, tvåsidig fog SBPK 1995, tvåsidig armering STŽ 2002, dubbelsidig sugkopp V 2008, tvåsidig spont STŽ 2002; ensidig belastning SGBT 1931, enkelriktad trafik STŽ 2002, ensidig insättning ALKS 1993, ensidig sammanfogning ALKS 1993. I en betydande del av sådana tvåordstermer från olika ämnesgrupper utgörs sekundärleden, med den lexikal-relationella betydelsen av en subjektivt värderande egenskap, av adjektivet sekundär, -t (”mindre viktig”): sekundära byggnader PLST 1972, sekundär arbetare STŽ 2002, sekundär byggnad KS 1936, sekundär balk BGD 1978, sekundär ventilation STŽ 2022, sekundär järnväg MT 1929. När ett sammansatt adjektiv är en nybildning inom byggterminologin bildar det oftare termer som tillhör samma ämnesgrupp. Exempelvis tillhör alla tvåordstermer med adjektivet flerstödd, -t ämnesgruppen byggnadskonstruktioner: flerstödd konstruktion ALKS 1993, flerstödd balk MK 2000, flerstödd ram MK 1977, medan alla tvåordstermer med ledet snabbhärdande, -t tillhör ämnesgruppen byggmaterial: snabbhärdande cement ALKS 1993, snabbhärdande gips STŽ 2002, snabbhärdande blandning STŽ 2002, snabbhärdande puts ALKS 1993. I grunden har varje ämnesgrupp sina egna karakteristiska lexikal-relationella betydelser hos sekundärleden. Att de återkommer beror förmodligen på analogisk ordbildning, vars behov följer av kraven på terminologins systematik, användbarhet och tydlighet. Detta kan sannolikt förklara både återkommande ordbildningsstruktur och till och med samma produktiva led bland medlemmarna i samma ämnesgrupper. I början av den vetenskapliga byggterminologins framväxt (från början av 1900-talet) var tvåordstermer med ett sammansatt adjektiv som sekundärled fåtaliga. Några återfinns i den 1910 utgivna, från ryska översatta lilla boken Hur och av vad man kan bygga billiga och hållbara ekonomibyggnader: moldrebė 30 Lina Rutkienė Dvižodžiai statybos terminai su sudurtiniu būdvardžiu išreikštu šalutiniu dėmeniu troba KKGSP 1910, mollipė siena KKGSP 1910, molplukė siena KKGSP 1910. Šių statinių (pastatų) ir jų konstrukcijų teminėms grupėms priklausančių dvižodžių terminų šalutiniais dėmenimis pasakomas pagrindiniu dėmeniu įvardijamo daikto padarymo būdas: troba nudrebiama iš molio, siena taip pat nulipinama ir nuplukama iš molio. Šiems sudurtiniams būdvardžiams būdinga darybinė struktūra D → V3. Minimoje knygelėje aptiktas dvižodis terminas su medžiagos konsistenciją žyminčiu šalutiniu dėmeniu – pusiauskista tešla KKGSP 1910, kuris padarytas prieveiksmį tiesiog pritraukus prie būdvardžio (Pv → B), paliekant būdvardžio galūnę -a. Medžiagos konsistenciją žymintis šalutinis dėmuo, paremtas sudurtiniu būdvardžiu, aptiktas ir tarpukario statybos literatūroje: pusrupis smėlis SSM 1937. Jam taip pat būdinga Pv → B darybinė struktūra, tik daryba jau sistemiška. Įdomu, kad vėlesniuose šaltiniuose aptartų šalutinių dėmenų leksinių-santykinių reikšmių nepavyko aptikti. Under mellankrigstiden, i takt med att byggterminologin fortsatte att utvecklas, fungerade sammansatta adjektiv främst som sekundärled i tvåordstermer som betecknade byggnadskonstruktioner och uttryckte en egenskap förknippad med konstruktionens uppbyggnad (t.ex.: enradig stenläggning SGBT 1931, pulpettak MGN 1933, se vidare nedan). En stor mängd sammansatta adjektiv som terminologiska attribut tillkom i byggterminologin under sovjettiden. Även senare, efter att Litauen återupprättat sin självständighet, ökade antalet sammansatta adjektiv i byggterminologin. 1. Den allra största gruppen av de termer som diskuteras utgörs av benämningar på byggnader, deras delar och konstruktioner – det vill säga resultat av byggverksamhet. 1.1. Bland dessa är den största gruppen (217) termer där det sekundärled som uttrycks med ett sammansatt adjektiv anger en särskiljande egenskap hos objektet med avseende på dess uppbyggnad, det vill säga hur många eller vilka delar (ofta huvudsakliga konstruktionsdelar) som utgör det definierade objektet. I en betydande del av dessa sammansatta adjektiv bygger det första ledet på adverbet många, som styr ett substantiv, eller på ett räkneord från ett till sex, och 3 Enligt A. Valeckienė är ”alla litauiska sammansatta adjektiv, med avseende på syntaktiska relationer, underordnade. Den ena beståndsdelen (vanligen den första) är knuten till eller styrs av den andra och preciserar, kompletterar den andra delens betydelse” (Valeckienė 1957: 279). I den moderna litauiska grammatiken (DLKG 2005) används termerna bestämmande (determinativa) och samordnande (kopulativa) sammansättningar, men när det gäller sammansättningar vars andra led bygger på ett verb är denna klassificering naturligtvis inte längre tillämplig. A. Valeckienės föreslagna term underordnade sammansatta adjektiv omfattar sammansatta adjektiv av alla ordbildningstyper. I denna artikel markeras beroenderelationerna med en pil: den riktas från det beroende ledet mot huvudledet, det vill säga i riktning mot det styrande ledet. Här och nedan betecknar B ett adjektiviskt led, D ett substantiviskt led, Dı ett participialt led, Į ett pronominellt led, Pv ett adverbiellt led, S ett numeriskt led och V ett verbalt led. Terminologija | 2022 | 29 31 the second is a noun denoting the specific structural part of the object being named (Pv ← N or S → N): multibågig konstruktion STŽ 2002, byggnad med många bågar PK 1962, bro med flera bågar STŽ 2002, flerplansplattform STŽ 2002, garage med flera våningar STŽ 2002, flerplansram MK 1977, flerfalsad dörr ALKS 1993, tvåvåningshus ALKS 1993, tvåvåningsbyggnad STŽ 2002, tvåbågigt fönster ALKS 1972, dubbelskiktsvägg APKS 1960, tvåpelarkolonn STŽ 2002, sadeltak MS 1928, MK 2000, fyravåningsbyggnad PK 1962, fyrsidigt torn PK 1962, fyrsidigt tak KS 1936, STŽ 2002, femvåningshus PNA 1994, GNSK 1962, sexlägenhetshus AC 1964, pulpettak CPK 1992, enkelskiktsdörr KS 1936, enkelglasfönster STŽ 2002, enkelloppstrappa STŽ 2002. It can be observed that the antonymy of the adverbs many and few, which underpin the first constituents of the compound adjectives, also gives rise to antonymy between the terms themselves: flerplansbyggnad PK 1962 – låghus SM 1993, STŽ 2002, flerplanshus MK 1956 – lågt hus MK 1956. Eftersom samma strukturella egenskaper kan känneteckna olika byggnader och byggnadsdelar är det vanligt att använda samma sammansatta adjektiv för de särskiljande bestämningarna. With compounds of the B → N derivational structure, the secondary constituents express which kinds of structural building components make up the object being defined, for example: stående bräddörr STŽ 2002, grovblocksvägg SISCh 2000, grovblockshus STŽ 2002, storpanelhus RLKP 1959, storplatsbyggnad STŽ 2002, storplattvägg ŠVOK 1992. 1.2. A much smaller group of names in the thematic group of construction activity results comprises two-word terms whose secondary constituent denotes an external property—namely, the shape—of the object named by the main term constituent (62 such terms were found). The first constituent of the compound adjective serving as the secondary constituent is generally based on the adverb half, and the second on an adjective denoting a round or circular shape (Adv → Adj): halvcirkelformad båge STŽ 2002, halvrunt fönster STŽ 2002, halvcirkelformad båge ŽŪS 1929. Compound adjectives with the discussed lexical-relational meaning and the B → N derivational structure are rare (e.g., narrow-ended arch STŽ 2002, brant tak ALKS 1972). 1.3. In a few (6) terms in the thematic group under discussion, denoting structural parts of buildings, the secondary constituent indicates a potential property of the building structure: självstängande dörr ALKS 1993, självstängande hiss STŽ 32 Lina Rutkienė Dvižodžiai statybos terminai su sudurtiniu būdvardžiu išreikštu šalutiniu dėmeniu 2002, självbärande vägg ALKS 1993. In every case, the first constituent of the compound adjective serving as the secondary constituent is pronominal, while the second is verbal. Formally speaking, the derivational structure of such adjectives is Pron → V, although, on the other hand, a subject rather than an object relation can be discerned between these constituents. A semantic analysis shows that the pronominal constituent denotes not the object toward which the action is directed (i.e. not closes itself or supports itself), but the agent performing the action: that is, it is stated that the action is performed by itself (the lift and door close by themselves, the wall supports itself). 1.4. The secondary constituents of 3 terms in the thematic group under discussion have an evaluative lexical-relational meaning; in all of them, the same adjective is used: secondary building PLST 1972, secondary railway MT 1929, secondary outbuilding KS 1936. 1.5. As one might expect, properties perceived by the senses should not characterize construction objects. Indeed, among secondary constituents expressed by compound adjectives, only one with this lexical-relational meaning was found: slightly warm roof structure SP 1965. 2. The second largest thematic group containing two-word terms with secondary constituents expressed by compound adjectives consists of names of materials. In this group, an even wider range of lexical-relational meanings of secondary constituents occurs. 2.1. When materials are named, the secondary constituent—expressed by a compound adjective—most often denotes a potential property of the material named by the main constituent (25 terms). The onomasiological basis is the material’s ability to change its state; another salient feature is the rate of this change. The second, verbal, constituent of the compound adjective indicates that the material has a certain potential, while the first, adverbial, constituent specifies the rate or manner of that potential (Adv → V): snabbbrinnande material STŽ 2002, snabbtorkande färg ALKS 1993, snabbhärdande kalk PSAK 2008, snabbhärdande betong STŽ 2002, snabbhärdande cement STŽ 2002, snabbhärdande portlandcement STŽ 2002, långsamhärdande kalk PSAK 2008, långsamhärdande cement ALKS 1993, långsamhärdande cement ALKS 1993, STŽ 2002, lugnflytande stål ALKS 1993. Term antonymy can also be observed in this group, based on the antonymy of the adverbs quickly and slowly, which underpin the first constituents of the compound adjectives. A material’s potential can also be expressed by compound adjectives with the Pron → V derivational structure. However, all the different two-word Terminologija | 2022 | 29 33 terminų – savitempis betonas STŽ 2002, savitempis cementas MBD 2008, savitempis gelžbetonis STŽ 2002 – šalutiniu dėmeniu eina tas pats sudurtinis būdvardis savitempis. Taigi, negalima teigti, kad L → V darybos tipas dvižodžių statybos medžiagų pavadinimų daryboje yra produktyvus. 2.2. Bland materialbenämningarna har 21 termer noterats där materialet särskiljs genom det underordnade ledet med avseende på struktur. Det sammansatta adjektivets andra, nominala led anger vanligtvis det väsentliga strukturelementet, medan det första, adjektiviska ledet anger en kvalitativ egenskap hos strukturelementet. Sammansatta adjektiv med denna funktion som underordnade led har den morfologiska strukturen B → D: atviraporė medžiaga SMG 1974, smulkiagrūdis asfaltbetonis STŽ 2002, smulkiagrūdis cementas BGD 1978, smulkiaporė skalda BS 1976, smulkiaporė medžiaga MTPM 1976, smulkiaporis tufas BS 1976, stambiagrūdis betonas ALKS 1993, stambiagrūdis asfaltbetonis STŽ 2002, stambiagrūdis plienas KP 1978, stambiaporis betonas MK 1956, stambiaporis keramzitbetonis SG 1971. 2.3. Underordnade led uttryckta genom adjektiv med de morfologiska strukturerna S → D och Pv ← D anger materialets sammansättning; i detta fall betecknar det första ledet en kvantitativ egenskap hos materialets beståndsdel: dvikomponentė mastika PAPŠ 2008, dvikomponentė medžiaga BAPK 2010, vienkomponentė medžiaga ALKS 1993, dvisluoksniai dažai ALKS 1993; daugiasluoksnė medžiaga STŽ 2002, daugiasluoksnis šiltalas STŽ 2002. Totalt har 20 sådana termer påträffats. 2.4. Den lexikalisk-relationella betydelsen ”värderande egenskap hos subjektet” uttrycks av 18 underordnade led med sammansatta adjektiv, men i huvudsak dominerar samma adjektiv – aukštavertis, -ė (B → D): aukštavertis gipsas SM 1966, aukštavertė keramika SM 1966, aukštavertis betonas STŽ 2002, aukštavertis cementas STŽ 2002, aukštavertis molis MK 1956. Adjektivet aukštakokybis är mer sällsynt (t.ex. aukštakokybis plienas STŽ 2002). Från slutet av 1900-talet började adjektiven žemaklasis, žemamarkis användas inom byggterminologin, till exempel: žemaklasis betonas STŽ 2002, žemamarkis betonas ALKS 1993; deras första led är bildat med utgångspunkt i antonymen aukštas, -a, nämligen žemas, -a. Man kan anta att analogisk ordbildning har använts i detta fall. 2.5. Endast den tematiska gruppen materialbenämningar omfattar termer vars underordnade led anger ett material, en viss mängd av vilket ingår i materialet som betecknas av tvåordstermens huvudled: mažanglis plienas STŽ 2002, mažacementis betonas KAŠ 2007, mažakalčiai pelenai SMU 2006, mažakalcis cementas ALKS 1993, mažaskaldis mišinys ALKS 34 Lina Rutkienė Dvižodžiai statybos terminai su sudurtiniu būdvardžiu išreikštu šalutiniu dėmeniu 1993, mažavandenis gipsas STŽ 2002 (12 sådana termer har samlats in). Som exemplen visar bygger alla sammansatta adjektivs första led på adverbet mažai, medan det andra bygger på ett substantiv (Pv ← D). Att fastställa den morfologiska strukturen (dvs. att skilja adverbet mažai från adjektivet mažas) möjliggörs av ordbildningsmotivationen och, givetvis, den semantiska grunden. 2.6. Liksom i den tidigare behandlade tematiska gruppen byggnader, byggnadsdelar och konstruktioner kan man bland materialbenämningarna också hitta ett fåtal (dvs. 6) underordnade led med den lexikalisk-relationella betydelsen ”egenskap som uppfattas med sinnena”, uttryckta med sammansatta adjektiv. Något fler sådana har påträffats, men alla bygger på adverbet pusiau och de antonyma adjektiven kietas och minkštas (Pv → B): puskietė mediena SMG 1974, puskietis gruntas GMLD 1992, pusminkštis plienas STŽ 2002. 3. Den tematiska gruppen tvåordiga benämningar på maskiner, apparater och anordningar, dvs. hjälpmedel för byggnadsarbete, omfattar också många termer med underordnade led uttryckta genom sammansatta adjektiv. Särskilt många sådana termer finns bland maskinbenämningarna. Följande lexikalisk-relationella betydelser är karakteristiska för dessa underordnade led: 3.1. En konstruktiv egenskap hos maskinen, apparaten eller anordningen anges: man nämner en särskiljande detalj med en viss kvantitativ eller kvalitativ egenskap hos det objekt som huvudledet betecknar; detaljen är ett av dess viktigaste element (45 termer). De flesta sammansatta adjektiv har den morfologiska strukturen Pv ← D eller S → D: daugia­kaušė grioviakasė ALKS 1993, daugia­kaušė žemkasė ALKS 1993, daugia­kaušis ekskavatorius CPK 1992, daugia­rat is plentvolis ALKS 1993, dviratis karutis SDKŽ 1940, dviratis vežimėlis STŽ 2002, daugiavelenės staklės MK 1977, dvielenė maišyklė STŽ 2002, vienkaušis krautuvas SBPK 1995, vienakaušė žemkasė STŽ 2002, triratė beto-nierė (”betongblandare”) SSM 1937, vienratis karutis SDKŽ 1940. 3.2. En särskiljande egenskap hos maskinens, apparatens eller anordningens funktion anges: dviejgis domkratas STŽ 2002 (S → D), savaeigis greideris STŽ 2002 / savaeigis klotuvas STŽ 2002, savaeigis kranas STŽ 2002 (Į → D), savivartis sunkvežimis PAPŠ 2008 (Įv → V). Oftast gäller egenskapen dock arbetsredskapets rörelseriktning: atgaliaėgis ekskavatorius STŽ 2002, atgalėjaigis kastuvas STŽ 2002, atgaliakrovis skreperis STŽ 2002, atgalia-vertis savivartis STŽ 2002, pirmyneigis ekskavatorius STŽ 2002, pirmyn-eigis kastuvas ALKS 1993. Dessa sammansatta adjektiv har den morfologiska strukturen Pv → D eller Pv → V, och det första ledet bygger på Terminologija | 2022 | 29 35 antoniminiais prieveiksmais pirmyn ir atgal. Tiesa, Statybos terminų žodyne (2002) teikiami ir dvižodžiai terminai, kurių atributinio pažyminio funkciją atliekantis sudurtinis būdvardis turi kitokią darbinę struktūrą, t. y. B → D: įvairiakryptis ventiliatorius STŽ 2002, įžambiaverstuvis buldozeris STŽ 2002. Aptariamųjų terminų rasta 30. 4. De underordnade leden i tvåledade termer som betecknar fästelement kännetecknas av att ange en särskiljande del av fästelementet (70 sådana termer samlades in). Det sammansatta adjektiv som benämner denna del anger i sitt andra – substantiviska – led den del av den detalj som betecknas av huvudledet, medan dess första led – adjektiviskt (B → D), substantiviskt (D → D), numeriskt (S → D) eller participiskt (DĮ → D) – uttrycker följande: a) formen eller ett annat yttre kännetecken hos den aktuella delen av fästelementet anges, något som skiljer ett fästelement från ett annat: apvaliągalvė kniedė STŽ 2002, apvaliągalvis medsraigtis ALKS 1993, apvaliągalvis varžtas STŽ 2002, kvadratagalvis medsraigtis ALKS 1993, kvadratagalvis varžtas STŽ 2002, plačiagalvė vinis STŽ 2002, plokščiagalvis varžtas STŽ 2002, skėstagalis varžtas STŽ 2002, skėstagilzis varžtas STŽ 2002; b) pasakomas tvirtinimo detalės dalių kiekis: dvigalvė vinis STŽ 2002, šešiakampė veržlė MT 1929; c) den synlighet som fästelementets del har anges: paslėptagalvis medsraigtis ALKS 1993, paslėptagalvis varžtas STŽ 2002. 5. De underordnade leden i tvåledade termer som betecknar mellanprodukter kännetecknas av att ange antingen en form som gör att de objekt som benämns av huvudleden skiljer sig från varandra (aštuoniabriaunė plytelė MTPM 1976, aštuoniakampė plytelė SM 1966, keturkampė lentutė SSM 1937, trikampė lenta STŽ 2002 (S → D); nusklem bt akraštis stiklas STŽ 2002, obliuotabriaunė lenta STŽ 2002 (DĮ ← D) (21 termer)), eller en struktur (daugiamolekulė plėvelė PSDP 2001) (1 term)), eller sammansättning (daugia tuštymė plokštė ALKS 1993, daugiasluoksnė plėvelė RNS 2012, daugiasluoksnis blokas SMG 1974, daugiasluoksnis kartonas STŽ 2002, daugiasluoksnė fanera STŽ 2002 (Pv ← D); pilnaviduris strypas MA 1941, plačiajuostis profilis MK 2000, plonavielis tinklelis ALKS 1993 (B → D); penkiasluoksnė plokštė MK 2000, septyniasluoksnė plokštė MK 2000, septynskylis blokelis MDKM 1971 (S → D) (47 termer)). 36 Lina Rutkienė Dvižodžiai statybos terminai su sudurtiniu būdvardžiu išreikštu šalutiniu dėmeniu 6. De tematiska grupperna av konkreta benämningar är gamla och omfattande. Till skillnad från dem var den tematiska gruppen av abstrakta benämningar mycket liten i början av byggterminologins utveckling; dessutom påträffades där inga tvåledade termer med underordnade led som utgjordes av sammansatta adjektiv. Senare, i takt med att terminologin inom byggområdet utvecklades, bildades allt fler abstrakta benämningar under andra hälften av 1900-talet, och bland dem uppstod också tvåledade termer med underordnade led uttryckta genom sammansatta adjektiv. De började dock tillföra byggterminologin i större omfattning först under 2000-talet. 6.1. När huvudledet i en tvåledad term betecknar något abstrakt, uttrycker det underordnade ledet en särskiljande egenskap i fråga om sammansättning, det vill säga anger hur många av de komponenter – vanligen etapper – som uttrycks av det sammansatta adjektivets andra led som tillsammans utgör det som benämns av termens huvudled (14 sådana termer påträffades). Det första ledet i de flesta sammansatta adjektiv bygger på adverbet daug, och det andra på ett substantiv (Pv ← D): daugia,icė apkrova SBPK 1995, daugiaciklis patvarumas STŽ 2002, daugiapakopis režimas RNS 2012, daugiapakopis griuždymas STŽ 2002, daugiapakopis valymas STŽ 2002. Mer sällan används sammansatta adjektiv med avledningsstrukturen B → D (mažaciklis nuovargis BAPK 2010) och S → D (dvit arpsnis projektavi-mas STŽ 2002) för att uttrycka denna lexikala-relativa betydelse. 6.2. Benämningarna i denna tematiska grupp kännetecknas av att deras underordnade led bygger på de antonymiska adjektiven ilgalaikis, -ė ir trumpalaikis, -ė (B → D), vilka anger varaktigheten hos det abstrakta fenomen som uttrycks av huvudledet: ilgalaikė relaksacija STŽ 2002, ilgalaikis bandymas STŽ 2002, ilgalaikis įlinkis ALKS 1993, ilgalaikis poveikis STŽ 2002, trumpalaikė apkrova KABK 2012, trumpalaikė vertė STŽ 2002, trumpalaikis apgyvendinimas SA 2007, trumpalaikis bandymas ALKS 1993, trumpalaikis poveikis KABK 2012, trumpalaikis stipris KABK 2012, trumpalaikis procesas STŽ 2002. Sexton termer samlades in. Sammanfattningsvis bör analysen återknyta till den undersökning som K. Gaivenis genomförde. Som nämnts visade terminologens undersökning att underordnade led uttryckta genom sammansatta adjektiv har fem lexikala-relativa betydelser. Dessa uppgifter gav anledning att betrakta det sammansatta adjektivets användbarhet som terminologiskt attribut som begränsad. Även andra forskares undersökningar bekräftade denna uppfattning. Analysen av tvåledade byggtermer visade emellertid att det sammansatta adjektivet har större terminologisk potential: de underordnade leden i tvåledade byggtermer som uttrycks genom sammansatta adjektiv kännetecknas av 12 lexikala-relativa Terminologija | 2022 | 29 37 betydelser, vilket innebär att sammansatta adjektiv sannolikt kan användas ganska brett för att benämna begrepp inom olika vetenskapsområden. Dessa uppgifter ger naturligtvis information endast om ett område. När det gäller den ordbildningsmässiga strukturen hos sammansatta adjektiv som ingår i tvåledade byggtermer kan det konstateras att de har bildats enligt 10 ordbildningstyper (se figur 1). Figur 1. Ordbildningstyper för sammansatta adjektiv som fungerar som bestämmande led i tvåledade byggtermer Som framgår av figur 1 utmärker sig fyra ordbildningstyper genom sin produktivitet: B → D, S → D, D → V och Pv ← D / Pv → D. Den andra leden är i de flesta fall substantivisk, betydligt mer sällan verbal eller adjektivisk. Inga sammansatta adjektiv med en andra led baserad på en annan ordklass påträffades. Många sammansatta adjektiv som fungerar som bestämmande led bildas med samma första leder. Bland adjektiviska leder dominerar sådana som bygger på antonyma adjektiv platt – tjock, låg – hög, liksom adjektiven grov, brant, tom. De flesta numeriska leder bygger på räkneord från ett till fyra, medan merparten av de adverbiella bygger på adverbet mycket. Många första leder i sammansatta adjektiv bygger också på adverben snabbt, länge, lite, kortvarigt. En tendens att på konstlad väg utöka sådana grupper i ordböcker kan iakttas. Till exempel finns det i Byggterminologisk ordbok (2002) hela 107 tvåledade termer där den första leden i det sammansatta adjektivet som fungerar som bestämmande led är dvi-, och 31 tvåledade termer där det sammansatta adjektiv som ingår har första leden daug. 38 Lina Rutkienė Dvižodžiai statybos terminai su sudurtiniu būdvardžiu išreikštu šalutiniu dėmeniu I allmänhet kan man konstatera att man vid bildandet av de aktuella byggtermerna oftast utgår från sammansatta adjektiv som redan används inom byggterminologin, snarare än att skapa nybildningar. A. Valeckienė hävdar, med avseende på allmänspråkliga adjektiv, att sammansatta adjektiv betecknar ”en egenskap som ofta är karakteristisk för endast ett enda föremål” (Valeckienė 1957: 279). Inom byggterminologin ser vi emellertid motsatsen: många av samma adjektiv som fungerar som bestämmande led beskriver olika företeelser. Figur 2 visar de sammansatta adjektiv som oftast fungerar som bestämmande led i byggtermer. Figur 2. Sammansatta adjektiv – de vanligaste terminologiska attributen inom byggterminologin Adjektivet daugiasluoksnis, -ė fungerar exempelvis som bestämmande led i 19 olika tvåledade byggtermer, stačiakampis, -ė i 18, medan adjektivet dvisluoksnis, -ė, liksom adjektiven plonasienis, -ė, tuščiaviduris, -ė, förekommer som bestämmande led i 16 tvåledade byggtermer. Följaktligen söker man först efter ett igenkännbart uttryck när begreppen har gemensamma kännetecken. Sådana termer är naturligtvis lätta att minnas och praktiska att använda, men det är betänkligt att andra lexikala enheter då inte utnyttjas tillräckligt. SLUTSATSER 1. Tvåledade termer med sammansatta adjektiv som bestämmande led utgör en viktig del av byggterminologin. Dessa termer betecknar underordnade begrepp, huvudsakligen sådana som rör byggverksamhetens medel och resultat: de benämner byggmaterial, byggnadsverk, deras delar och Terminologija | 2022 | 29 39 konstruktioner, mellanliggande byggprodukter, maskiner och verktyg, fästdetaljer. Mer sällan betecknar sådana tvåledade termer abstrakta företeelser. 2. Huvudleden i tvåledade byggtermer vars attributled uttrycks med sammansatta adjektiv kan definieras ur olika betydelseaspekter – dessa led uppvisar 12 lexikal-relationella betydelser. Ett sammansatt adjektiv kan alltså användas ganska brett för att benämna begrepp inom byggområdet. Betydelser som egenskap med avseende på konstruktion, formegenskap, strukturegenskap, värderande egenskap, potentiell egenskap och sinnesförnimmbar egenskap förekommer hos medlemmar i flera tematiska grupper. 3. Kvantitativt utmärker sig sammansatta adjektiv som anger en särskiljande egenskap hos ett abstrakt eller konkret föremål med avseende på dess konstruktion – hela 45,70 procent av de insamlade termernas attributled, uttryckta med sammansatta adjektiv, har denna betydelse. En mindre andel av attributleden betecknar formegenskap (13,22 procent), en del av en särskiljande fästdetalj (11,15 procent) eller en särskiljande detalj (7,17 procent). Ännu färre sammansatta adjektiv som används som attributled betecknar potentiell egenskap (4,94 procent), en maskins funktionsegenskap (4,78 procent), strukturegenskap (3,50 procent), ett abstrakt föremåls varaktighet (2,55 procent), ett material vars viss mängd ingår i huvudmaterialet (1,91 procent) samt en sinnesförnimmbar egenskap (1,11 procent). Allra mest sällan uttrycks ett objekts tillverkningssätt med sammansatta adjektiv (0,48 procent). Denna sistnämnda lexikal-relationella betydelse hos sammansatta adjektiv förekommer inte längre i byggterminologin sedan mitten av 1900-talet. 4. De flesta sammansatta adjektiv kännetecknas av de ordbildningsstrukturella mönstren B → D, S → D, D → V och Pv ← D / Pv → D. De mest produktiva är de nominativa ordklasserna – substantiv, adjektiv, räkneord och adverb. En tendens att upprepa samma komponenter kan iakttas. Detta gäller särskilt termer som är belagda i ordböcker. 5. Eftersom olika denotat inom byggområdet kan ha samma grundläggande egenskaper, är det vanligt inom byggterminologin att uttrycka underordnade led med samma sammansatta adjektiv. De vanligaste terminologiska attributen inom byggterminologin är de sammansatta adjektiven flerlagrad, -t, rektangulär, -t, tvålagrad, -t, tunnväggig, -t, ihålig, -t, enkellagrad, -t, enkelsidig, -t, långvarig, -t, finkornig, -t, grovkornig, -t. 40 Lina Rutkienė Dvižodžiai statybos terminai su sudurtiniu būdvardžiu išreikštu šalutiniu dėmeniu ŠALTINIAI AC – Armocementas, aut. F. Bielinskis, P. Buškūnas, Vilnius: Vaizdas, 1964. ALKS – Anglų–lietuvių kalbos statybos terminų žodynėlis, sud. J. Stonys, Vilnius: VISI, 1972. APKS – Akmens panaudojimas kaimo statyboje, aut. V. Vitkauskas, Vilnius: Vaizdas, 1960. BAPK – Betonas ir armatūra: pagrindinės konstrukcinės savybės: mokomoji knyga, aut. D. Zabulionis, Vilnius: Technika, 2010. BGD – Betono ir gelžbetonio darbai, aut. V. Mažeika, Vilnius: Pergalė, 1978. BS – Betonai ir skiediniai: žinynas, aut. A. Čechovas, vert. J. Dyčmonas, A. Žvirėnas, Vilnius: Mokslas, 1976. BŽSM – Bendrosios žinios apie statybos mašinas: paskaitų konspektas, aut. D. Midvikis, J. Starkus, Vilnius: LTSR aukšt. ir spec. vid. mokslo ministerija, 1982. CPK – Civilinių pastatų konstrukcijos: vadovėlis, aut. A. Nakas, J. Gajauskas, M. Prikšaitis, Vilnius: Mokslas, 1992. GMLD – Gruntų mechanikos laboratoriniai darbai, aut. F. Norkus, Kaunas: Technologija, 1992. GNSK – Gyvenamųjų namų statybos klausimai: mokslinių straipsnių rinkinys, vyr. red. K. Blaževičius, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1962. KABK – Kompozitais armuotos betoninės konstrukcijos: vadovėlis, aut. G. Kaklauskas, D. Bačinskas, V. Gribniak, D. Jakubovskis, D. Ulbinas, E. Gudonis, A. Meškėnas, E. Timinskas, A. Sokolov, Vilnius: Technika, 2012. KAŠ – Kaitrai atsparūs šamobetoniai: monografija, aut. S. Goberis, V. Antonovič, Vilnius: Technika: 2007. KKGSP – Kaip ir iš ko galima statyti pigius ir tvermingus ūkio trobesius, vert. J. Bražinskas, Vilnius: Juozapo Zavadzkio spaustuvė, 1910. KP – Konstrukciniai plienai, aut. A. Pavaras, Vilnius: Mokslas, 1978. KS – Kaimo statyba, aut. P. Drąsutis, P. Gaižutis, L. Gud zinskas, J. Juška, P. Kalita, E. Kersnauskas, V. Švipas, Kaunas: Spindulys, 1936. MA – Medžiagų atsparumas, aut. K. Vasiliauskas, Kaunas: Vilnius, 1940. MBD – Mūrininko ir betonuotojo darbai: vadovėlis, aut. V. Adomavičius, J. Aleksejeva, A. Česas, R. Dovydaitė, Vilnius: Mintis, 2008. MDKM – Mūro darbai ir konstrukcijų montavimas: vadovėlis, aut. I. Iščenka, Vilnius: Mintis, 1971. MGN – Miesto gyvenamieji namai: jiems statomi reikalavimai ir jų projektavimas, aut. V. Švipas, Kaunas: Varpas, 1933. MK – Medinės konstrukcijos: vadovėlis, aut. A. Valentinavičius, B. Valiūnas, Vilnius: Enciklopedija, 2000. MK – Metalinės konstrukcijos: vadovėlis, aut. J. Paulauskas, A. Kvedaras, Vilnius: Mokslas, 1977. MK – Mūrinės konstrukcijos, aut. A. Rozenbliumas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1956. MS – Molio statyba, aut. K. Reisonas, Kaunas: Valstybės spaustuvė, 1928. MT – Mediniai tiltai, aut. S. Grinkevičius, Kaunas: Spindulys, 1929. MTPM – Medžiagotyra tinkuojamoms plytelių ir mozaikos klojėjams: vadovėlis, aut. A. V. Aleksandrovskis, Vilnius: Mokslas, 1976. PAPŠ – Pastato apdaila. Pastato šiltinimas ir tinkavimas. Apdaila plytelėmis ir apdailos elementų montavimas: vadovėlis, aut. M. Černius, E. Kuliešius, V. Rutkevičienė, V. Savarauskienė, Vilnius: Mintis, 2008. PK – Pastatų konstrukcijos. I dalis: vadovėlis, aut. A. Bistrickas, N. Geršas, J. Kapčius, K. Kaušinis, J. Mikuckas, V. Verbickis, B. Ziberkas, A. Žintelis, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1962. PK – Plieninės konstrukcijos: vadovėlis, aut. J. Paulauskas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1961. PLST – Prancūzų–lietuvių statybos terminų žodynėlis, sud. A. Gudaitis, Vilnius: VISI, 1972. PNA – Pastatyti namų apšiltinimas, reng. B. Vektaris, Kaunas: Raidė, 1994. PSAK – Pastato dažymas ir apmušalų klijavimas: vadovėlis, aut. V. Butavičienė, V. Stasionienė, Vilnius: Mintis, 2008. PSDP – Pastatų sienų dažytų paviršių ilgaamžiškumas: monografija, aut. R. Miniotaitė, V. Stankevičius, Kaunas: Technologija, 2001. RLKP – Rusų–lietuvių kalbų politechninis žodynas, red. kol. A. Novodorskis, L. Kumpikas, J. Mikuckas, J. Stana itis, S. Vasauskas, J. Vidmantas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1959. Terminologija | 2022 | 29 41 RNS – Raštinio namo statyba: žinynas, aut. R. Bortkūnas, T. Braškys, V. Čei kauskas, R. Daraškevičius, T. Gecas, T. Lapinskas, E. Norvaišas, M. Sakaitis, A. Sirvydis, T. Šlivinckas, G. Unikas, V. Uosaitis, Vilnius: Balto print, 2012. SA – Statybinė akustika: vadovėlis, aut. V. J. Stauskis, Vilnius: Technika, 2007. SBPK – Suvirintų ir besiūlių plieninių konstrukcijų saugos ir ilgalaikiškumo įvertinimas, aut. A. Kudzys, V. Vaitkevičius, Vilnius: Solertija, 1995. SDKŽ – Statybos darbininkų kvalifikacijos žinynas, reng. S. V. Bašinskij, P. V. Blaževič, I. A. Petrov, Kaunas: Vilnius, 1940. SG – Surenkamas gelžbetonis, aut. A. Bujokas, A. Stonys, Vilnius: Mintis, 1971. SGBT – Sauskeliai. Gelžbetoniniai ir betoniniai tiltai, aut. J. Gabrys, Kaunas [n. s.], 1931. SGKP – Statyba: gipso kartono plokščių montavimas ir apdaila, aut. A. Zienius, Vilnius: Lodvila, 2006. SISCh – Statinių ir inžinerinių sistemų charakteristikų dinamika. I dalis: mokomoji knyga, aut. A. Janickas, Kaunas: Technologija, 2000. SK – Statybinės konstrukcijos: konferencijos, skirtos prof. A. Rozenbliubo 100-osioms gimimo metinėms pažymėti, įvykusios Vilniuje 2002 m. birželio 5–6 d., pranešimų medžiaga, Vilnius, 2002. SKKS – Statybinės konstrukcijos: kūrimas ir stiprinimas, aut. D. Bačinskas, A. Baltrušaitis, A. Bičiulaitienė, E. Dulinskas, A. Endriukaitytė, A. Jarmolajev, V. Jokūbaitis, G. Jurkėnas ir kt., Vilnius: Technika, 1998. SM – Statybinės medžiagos: vadovėlis, aut. S. Ščesnulevičius, Vilnius: Mintis, 1966. SM – Statybos medžiagos, aut. Č. R. Ramonas, Kaunas: Ūkininko patarėjas, 1993. SMG – Statybinės medžiagos ir gaminiai: vadovėlis, aut. B. Grigaliūnas, Vilnius: Mintis, 1974. SMU – Statybinės medžiagos. Užpildai: mokomoji knyga, aut. A. Naujokaitis, Vilnius: Technika, 2006. SP – Statybos pagrindai, aut. A. Iljičiovas, A. Kokinas, J. Rebortovičius, vert. R. Kuosaitė. Vilnius: Vaizdas. SSM – Statyba. I tomas. Statybinės medžiagos, aut. J. Šimoliūnas, Kaunas: Spindulys, 1937. STŽ – Statybos terminų žodynas, aut. A. Kudzys, A. Rosenas, B. Kudzienė, Vilnius: Lietuvos mokslas, 2002. ŠVOK – Šildymas, vėdinimas ir oro kondicionavimas, aut. D. Gutauskaitė, Kaunas: Technologija, 1992. V – Vėdinimas: vadovėlis, aut. E. Juodis, Vilnius: Technika, 2008. ŽŪS – Žemės ūkio statyba: bendroji dalis: statybos medžiagos ir trobėsių dalys: vadovėlis, aut. L. Gimbutas, Kaunas: Spindulys, 1929. LITERATŪRA Akelaitis Gintautas 2008: Sudėtinių administracinių terminų struktūriniai modeliai. – Specialybės kalba: terminija ir studijos: mokslinių straipsnių rinkinys, Vilnius: Mykolo Romerio universitetas, 5–13. Cabezas-García Melania, Faber Pamela 2017: Exploring the semantics of multi-word terms by means of paraphrases. – Temas actuales de terminología y estudios sobre el léxico, Granada, España: Comares, 193–217. Prieiga internete: https://www.researchgate.net/publication/321225904_Exploring_the_semantics_of_multi-word_terms_by_means_of_paraphrases. DLKG – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, red. V. Ambrazas, 4-as patais. leid., Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2005. Drotvinas Vincentas 1963: Lietuvių literatūrinės kalbos sudurtinių būdvardžių struktūriniai-semantiniai tipai (remiantis XVI–XVIII a. raštų medžiaga). – Kalbotyra 6, 75–97. Drukteinis Albinas 2011: Sintaksiniai sudėtinių jūreivystės terminų modeliai. – Res humanitariae 10, 234–255. Džežulskienė Judita 2010: Prepozicinė ir postpozicinė modifikacija: trižodžių angliškų ir lietuviškų terminų gretinamoji analizė. – Kalbotyra 62(3), 7–21. Gaivenis Kazimieras 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. Gaivenis Kazimieras 2014 [1968]: Iš 2 ir 3 dėmenų sudarytų sudėtinių terminų tipai dabartinėje lietuvių kalboje. – Kazimieras Gaivenis. Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 34–46. Gaivenis Kazimieras 2014 [1975]: Dvižodžiai sudėtiniai terminai dabartinėje lietuvių kalboje. – Kazimieras Gaivenis. Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 60–97. Gaivenytė-Butler Jolanta 2000: Sudėtinių fizikos terminų sinonimijos atvejai terminų žodynuose. – Kalbos kultūra 73, 62–67. Grigorjeva Tatjana, Andriušytė Aistė 2015: Mokslinių tyrimų pagrindai: mokomoji knyga, Vilnius: Technika. 42 Lina Rutkienė Dvižodžiai statybos terminai su sudurtiniu būdvardžiu išreikštu šalutiniu dėmeniu Janulevičienė Violeta, Rackevičienė Sigita 2009: Nusikalstamų veikų pavadinimai lietuvių ir anglų kalbomis. – Socialinių mokslų studijos 4(4), 357–381. Keinys Stasys 2005 [1983]: Lietuviškų sudurtinių terminų daryba. – Dabartinė lietuvių terminologija, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 129–182. Kitkauskienė Laimutė 2009: Statybos ir civilinės statybos terminus reiškiantys dvižodžiai junginiai anglų ir lietuvių kalbose. – Santalka 17(2), 52–60. Lietkevičienė Nijolė 2015: Tridžodžių anatomijos derinamojo pažyminio ir nederinamojo pažyminio lietuviškų terminų ir lotyniškų atitikmenų priklausomybė. – Profesinės studijos: teorija ir praktika 15, 42–46. Prieiga internete: https://svako.lt/uploads/pstp-15-2015-6.pdf. Montero Begoña 1996: Technical Communication: Complex Nominals Used to Express new Concepts in Scientific English – Causes and Ambiguity in Meaning. – ESpecialist 17(1), 57–72. Prieiga internete: https://revistas.pucsp.br/index.php/esp/article/download/9476/7042. Pratiwi Nurul, Ohoiwutun Jos E. B., Waris Abdul 2016: Morphological analysis of compound adjectives in sentences in Brooke’s Heartland. – e-Journal of English Language Teaching Society (ELTS) 4(2). Prieiga internete: https://media.neliti.com/media/publications/243571-morphological-analysis-of-compound-adjec-fbc1995d.pdf. Umbrasas Alvydas 2010: Lietuvių teisės terminija 1918–1940 metais: pagrindinių kodeksų terminai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Valeckienė Adelė 1957: Dabartinės lietuvių kalbos įvardžiuotinių būdvardžių vartojimas. – Literatūra ir kalba 2, 161–328. Zemlevičiūtė Palmira 2021: XIX a. pab. – XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu „liga“ ir būdvardžiu reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis. – Terminologija 28, 239–255. TWO-WORD CONSTRUCTION TERMS WITH THE SECONDARY COMPONENT EXPRESSED BY A COMPOUND ADJECTIVE Summary Compound adjectives denote an individual, specific, and stable feature of something that is expressed by the modified word. They describe the thing or phenomenon designated by the main component in a generalising and precise manner, distinguish it from others not possessing such a feature (or where such a feature is not essential) and can therefore be rather widely used for the nomination of scientific concepts. However, as illustrated by other scholarly studies, the terminological capacities of the compound adjective are underused in certain fields. In the field of construction, the compound adjective becomes a terminological attribute rather frequently: 635 distinct two-word terms with the secondary component expressed by a compound adjective were found in a total of 48 sources. The article employs the analytical-descriptive method to address compound adjectives from a terminological perspective: the relations between the secondary components of construction terms taking the form of compound adjectives and the main component are discussed in terms of the idea conveyed by them, i.e., their lexical-relational meanings are determined; the word-formation structure of compound adjectives, through which these meanings are conveyed, is reviewed; the compound adjectives that are most commonly used as the terminological attributes of construction terms are identified. The study revealed that the main components can be modified by the secondary components of two-word construction terms expressed by compound adjectives by conveying different aspects of meaning: as many as twelve lexical-relational meanings Terminologija | 2022 | 29 43 can be expressed by these components. Therefore, the compound adjective can be rather widely used for the nomination of concepts in the field of construction. Compound adjectives denoting a distinctive feature of an abstract or concrete thing in terms of its composition stand out from others by their quantity: the secondary components expressed by compound adjectives have this meaning in the case of as many as 45.70% of the terms collected in the study. This meaning is inherent in the secondary components comprising the terms of different thematic groups: names of structures, their parts, and constructions (daugiaaukštė aikštelė, dviremės langas), abstract names (daugiaciklis patvarumas, daugiapakopis režimas), and intermediate construction products (daugiasluoksnis kartonas, plonavielis tinklelis). A total of 13.22% of the secondary components modifying the main components of the terms from the thematic groups of structures, their parts and constructions, and intermediate construction products specify some property of form (pusapskritė arka, pusapvalis langas; aštuoniakampė plytelė, keturkampė lentutė). Fewer secondary components describe a part of a distinctive fastener (11.15%) or a distinctive part (7.17%). Even fewer compound adjectives used as secondary components designate a potential property (4.94%), a machine operating property (4.78%), a structural property (3.50%), duration of an abstract thing (2.55%), a substance a certain amount of which constitutes the main substance (1.91%), and the property experienced through senses (1.11%). Compound adjectives are least commonly used to denote the method in which an object is made (0.48%). Formation of compound adjectives comprising two-word construction terms follow ten word-formation patterns. Four of them are most productive: adjective→noun, numeral→noun, noun→verb and adverb←/→noun. A number of compound adjectives used as secondary components are formed using the same initial constituents. Adjectival constituents are dominated by antonymic adjectives plonas–storas, žemas–aukštas, as well as adjectives stambus, status, tuščias. Most of the numerical constituents are based on the numerals from one to four, while most of the adverbial elements rely on the adverb daug. Quite a few of the initial constituents of compound adjectives feature adverbs, such as greitai, ilgai, mažai, trumpai. A tendency to artificially expand such groups in dictionaries is observed. As different denotata of the field of construction may demonstrate the same principal properties, there is a tendency in construction terminology to express specific components by the same compound adjectives. The most widespread terminological attributes in construction terminology are compound adjectives daugiasluoksnis, -ė, stačiakampis, -ė, dvisluoksnis, -ė, plonasienis, -ė, tuščiaviduris, -ė, viengubas, -a, vienpusis, -ė, ilgalaikis, -ė, smulkiagrūdis, -ė, stambiagrūdis, -ė. Obviously, such terms are easy to remember and convenient to use, but there are certain doubts that other lexical units may be underused in this case. Gauta 2022-08-26 Lina Rutkienė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected] 44 Lina Rutkienė Dvižodžiai statybos terminai su sudurtiniu būdvardžiu išreikštu šalutiniu dėmeniu