Terminological Variation in Specialised Discourse: The Case of the Mediterranean Diet

doi.org/10.35321/term30-1 Terminologisk variation i specialiserad diskurs: fallet med medelhavskosten Terminologisk variation i specialiserad diskurs: fallet med medelhavskosten FÁTIMA NORONHA University of Algarve, Centro de Investigação em Comunicação e Artes (CIAC) ORCID-id: https://orcid.org/0000-0003-3583-5991 S A M M A N F A T T N I N G I detta arbete visar vi hur terminologisk variation som uppstår mellan olika grupper av specialister påverkar terminologiska databaser. Vi använder medelhavskosten som fallstudie, ett sammansatt område där traditionella verksamheter har egen inbäddad kunskap och terminologi, något som dock sällan beaktas i de viktigaste terminologiska resurserna. Även om variation är oundviklig behöver den variation som uppstår i olika gemenskaper hanteras och förklaras på ett lämpligt sätt. Vi föreslår ett perspektiv på begreppen specialist och specialiserad diskurs, vilket möjliggör en effektivare organisering av specialiserade corpora och en bättre förståelse av den diastratiska variationens ursprung. Vi presenterar också ett teoretiskt ramverk baserat på ekolingvistik för områden där traditionella gemenskaper spelar rollen som specialister. Vårt mål är att bidra till att hjälpa kommunikativa förmedlare att fatta bättre beslut och göra välgrundade val utifrån sin målgrupp. NYCKELORD: terminologisk variation, diastratisk variation, ekolingvistik, medelhavskosten, specialiserad diskurs. S A M M A N F A T T N I N G I detta arbete visar vi hur terminologisk variation, som uppstår till följd av skillnader mellan specialistgrupper, påverkar terminologiska databaser. Som fallstudie använder vi Medelhavskosten, ett sammansatt område där traditionella verksamheter har egen inbäddad kunskap och terminologi, som dock sällan beaktas i de viktigaste terminologiska resurserna. Även om variation är oundviklig behöver den variation som uppstår i olika gemenskaper hanteras och förklaras på ett lämpligt sätt. Vi föreslår ett perspektiv på begreppen specialist och specialiserad diskurs, vilket möjliggör en effektivare organisering av specialiserade korpusar och en bättre förståelse av ursprunget till diastratiska variationer. Vi presenterar också ett teoretiskt ramverk, baserat på ekolingvistik, för områden där traditionella gemenskaper spelar rollen som specialister. Vi vill bidra till att kommunikationsförmedlare kan fatta bättre beslut och göra välgrundade val utifrån sin målgrupp. 8 Fátima Noronha Terminological Variation in Specialised Discourse: The Case of the Mediterranean Diet För områden där traditionella gemenskaper fyller specialistrollen föreslår vi att ett ekolingvistiskt teoretiskt ramverk tillämpas. Vårt mål är att hjälpa kommunikationsförmedlare att fatta bättre och, beroende på det uppställda målet, mer välinformerade beslut. NYCKELORD: terminologisk variation, diastratisk variation, ekolingvistik, Medelhavskosten, specialiserad diskurs. I N L E D N I N G Terminologisk variation är ett av de aktuella intresseområdena inom terminologistudier, där flera forskare diskuterar hur extralingvistiska och intralingvistiska faktorer påverkar dessa fenomen och därmed terminologin inom ett område. Eftersom termvariation uppstår i diskurs när termer verbaliseras, kommuniceras och delas, uttrycks resultatet ofta genom olika benämningar, som återspeglar olika mänskliga diskursbehov, kommunikativa mål, kognitiva strukturer och kunskaper om ett specifikt ämne (Freixa 2005, 2006, 2013; Fernández-Silva et al. 2014; Freixa, Fernández-Silva 2017). Terminologiskt arbete begränsar sig därför inte till kunskapsrepresentation, eftersom det också har en viktig kommunikativ funktion och tillgodoser behoven hos yrkesverksamma som arbetar med kommunikativ förmedling, ämnesexperter, pedagoger, språkpolitiska beslutsfattare och allmänheten. Detta uppnås genom att terminologiska resurser byggs upp och görs tillgängliga. Dessa resurser bör följa internationella standarder för att uppfylla principerna om precision, tillförlitlighet och effektivitet, samtidigt som termvariation elimineras och kontrolleras. Ändå förekommer variation, och dess ursprung och orsaker ligger ibland inbäddade i själva metodiken för terminologiskt arbete och påverkar även stora och populära databaser. Förekomsten av oväntade variationsformer påvisades av Noronha och Célio Conceição (Noronha 2018; Noronha, Conceição 2020a) i några relevanta terminologiska resurser som ofta används av översättare inom vattenbruksområdet, på engelska och europeisk portugisiska. Dessa produkter (t.ex. IATE1, Eurotermbank) ägs av internationella organisationer eller företag. De framställs huvudsakligen för internt bruk i lagstiftnings- och administrativa sammanhang, för att förbättra konsekvensen på interna och/eller externa nivåer. Ändå konstaterades ett oväntat stort antal olika fall av termvariation i dessa resurser. Tabell 1 visar hur 1 IATE - Interactive Terminology for Europe på https://iate.europa.eu/home [Hämtad 21/05/2023]. Terminologija | 2023 | 30 9 samma IATE-post (ID #1129093) betecknas med olika språkliga former. Tabell 1. Benämningsvariation i IATE:s termbank (post-ID #1129093), som visar olika benämningsformer för samma begrepp PORTUGISISKA ENGELSKA FRANSKA RUMÄNSKA estabelecimentos de aquicultura exploração unidade de aquicultura aquaculture establishment aquaculture farm farm ferme aquacole ferme d’aquaculture, installation d’aquaculture fermă de acvacultură unitate de acvacultură, När ingen annan information tillhandahålls gör detta det möjligt för användare att sprida okontrollerade former av benämningsvariation. Genom upprepad användning stelnar vissa former så småningom, det vill säga de blir accepterade inom vissa diskursgemenskaper (Noronha, Conceição 2017; 2020a). Dessutom är vissa former inte konsensuellt erkända eller accepterade bland olika specialiserade gemenskaper, såsom administrativ personal, forskare och andra yrkesverksamma. Därför använder olika gemenskaper olika benämningar. Detta väcker några frågor. Beaktades alla relevanta specialister när dessa databaser byggdes upp? Vilka lämnades utanför, och vems kunskap representerades när en terminologisk resurs planerades och byggdes upp? Hur kan variation hanteras för att förbättra terminologiska resurser genom att ge bättre information om variation? 2. DIASTRATISK VARIATION Variation kan ha olika orsaker, och hanteringen av den kan kräva ett tillvägagångssätt som tar hänsyn till mångfalden inom specialiserad diskurs. Dessutom behöver skilda diskursgemenskaper inte vara begränsade till vetenskapliga eller tekniska diskurser, utan kan finnas i gemenskaper med olika kulturell och social bakgrund (Picton 2010, 2014; Tercedor-Sánchez 2011; Condamines 2017; Delavigne 2017). Dessa kan vara en källa till variation, nämligen diastratisk variation, som uppstår i diskursiva praktiker utövade av olika grupper av specialister inom området till följd av sociokulturella skillnader. Som Picton och Dury (2017) konstaterade, har denna 10 Fátima Noronha Terminological Variation in Specialised Discourse: The Case of the Mediterranean Diet diastratiska variation reducerats till skillnader mellan specialiserad och icke-specialiserad, eller populariserad, diskurs. De menar också att “<...> inom ett givet expertområde <...> finns det olika situationer där specialister kommunicerar med varandra och, viktigast av allt, olika typer av specialister som använder sina egna specifika termer” (Picton, Dury 2017: 61). Vanligtvis ligger terminologins fokus på akademiska och tekniska sammanhang, vilka betraktas som den naturliga miljön för specialiserad kunskap och därmed för specialiserad diskurs. Eftersom mycket av arbetet inom terminologin bygger på metoder från korpuslingvistik använder terminologin specialiserade texter som producerats av diskursgemenskaper vilka anses relevanta inom tekniska och vetenskapliga verksamhetsområden. Den större textproduktionen inom dessa verksamhetsområden gör stora mängder material tillgängliga, vilket begränsar terminologistudierna till vissa diskursgemenskaper. Detta måste beaktas när man söker efter orsaker till terminologisk variation, eftersom termer cirkulerar i ett sammanhang av komplexa sociala, kulturella och kommunikativa praktiker. Ett vidgat perspektiv på dessa interaktioner gör att vi bättre kan förstå variation, närmare bestämt diastratisk variation. Som Conceição (2005) konstaterar: Vi kan inte studera terminologin hos grupper som betraktas som kulturellt hegemoniska (specialisterna) på ett förenklat sätt, eftersom terminologisk harmonisering främst äger rum genom olika processer och på olika nivåer av sociala handlingar och kommunikativa strukturer. Detta bidrar också till att säkerställa kontinuitet mellan det allmänna språket och de specialiserade språken (Conceição 2005: 137).2 Vi delar denna uppfattning: studiet av termer kan inte begränsas till en enda talargemenskap som områdets enda företrädare. Utgångspunkten måste ta hänsyn till olika diskursiva perspektiv och vidga definitionen av vem som kan betraktas som specialist. Inom många områden, såsom idrott, är många specialister varken forskare eller ens yrkesverksamma: de är icke-professionella specialister, eftersom de kan ha tillräckligt goda kunskaper om området för att kunna förstå och producera en specialiserad diskurs, vilket Bowker och Pearson (2002) framhåller: <...> ett specialiserat fält behöver inte nödvändigtvis vara ”högtekniskt”, och experterna behöver inte heller vara ”yrkesverksamma”. Om du till exempel har 2 Vår översättning; originalet på franska. Terminologija | 2023 | 30 11 en hobby, såsom quiltning eller mountainbikeåkning, <...> finns det vissa specialiserade termer som förknippas med denna hobby (Bowker, Pearson 2002: 27). Condamines (2017) provides another example of recreational fishing and the way how the emotive factor affects the use, sharing, and change of terms by practitioners. She notes the lesser attention given to term behaviour in discourses considered as specialised but produced outside technical and scientific communities, particularly when the speaker is emotionally bounded with the domain and the discourse is not neutral, noting the need to register terms often considered jargon: <...> Jag hävdar att det inom specialiserade områden som hör till sport eller hobbyer som jargong framstår (i betydelsen termer eller bruk som ligger långt från dem som används i ”neutrala situationer”) måste beskrivas och registreras i en ordbok och ibland kan förklaras direkt av talarens subjektiva engagemang (Condamines 2017: 14). Addressing the wine-tasting domain, Gautier (2019) also notes that the terminology used by industry professionals and consumers in wine tastings is heavily based on sensorial and (highly) subjective criteria. He refers to the need for a holistic and innovative approach as a way to explore complex domains in which various stakeholders and discursive contexts interact at a professional, institutional and personal level. Att närma sig dessa specialiserade kretsar i hela deras komplexitet kräver därför att man lämnar fältet av neutrala, förment objektiva och falskt släta diskurser – som utan tvekan alla är relevanta när målet är strikt terminologiskt och normativt – för att införliva mindre släta data, det vi föreslår att kalla ”diskurser i spänning”, det vill säga sådana där kontroverser utspelas, diskussioner och interna influenser inom det berörda fältet <...> (Gautier 2019: 377).3 Om vi således godtar att en specialist inte nödvändigtvis har en hög utbildningsprofil kan vi blicka bortom de tekniska och akademiska kontexterna, som traditionellt har varit terminologins fokus. Detta omfattar inte bara fritidsaktiviteter utan särskilt aktiviteter och grupper som ägnar sig åt traditionella verksamheter. I dessa grupper är kunskaper och kunnande ofta empiriska och förvärvas genom förfäders praxis och icke-formella lärprocesser, såsom relationer mellan mästare och lärling. Detta förhållande värderas dock ofta inte socialt. Till försvar för yrkesskickliga utövare 3 Vår översättning; original på franska. 12 Fátima Noronha Terminological Variation in Specialised Discourse: The Case of the Mediterranean Diet vars kunnande grundar sig på erfarenhet noterade Conceição (2006) att de också bör betraktas som relevanta kommunikativa aktörer inom områdets terminologi: <...> Inom traditionella verksamheter finns, i stället för kunskap som värderas socialt genom formell utbildning, kunskap som förvärvas genom erfarenhet och som värderas lågt socialt. Därför hävdar vi att även ”hantverkare” måste betraktas som specialister inom sitt verksamhetsområde och att deras kunskap också är specialiserad (Conceição 2006: 497).4 Olika grupper kan alltså ha sin egen diskurs och sin egen terminologi, och de kan skapa olika dynamiker inom områdets terminologi. Vissa grupper förväntas dock inte omfatta specialister, eftersom de befinner sig utanför den akademiska sfären, trots den förkroppsligade kunskap de besitter och sin förmåga att förmedla den genom språket. Diskurser som produceras utanför akademiska eller tekniska sammanhang kan förbigås, liksom den terminologi de kan innehålla och hur termer förändras inom dessa grupper. Detta fick oss att ompröva teoretiska och metodologiska tillvägagångssätt för hur variation, särskilt diastratisk variation, bättre kan hanteras, framför allt inom områden med diskursgemenskaper som vanligtvis inte täcks av stora databaser. 3. FALLSTUDIE: MEDELHAVSKOSTEN 3.1. Att definiera medelhavskosten För att illustrera vår ståndpunkt använde vi medelhavskosten (MD) som fallstudie. Begreppet myntades av Ancel Keys (Real & Graça 2019; Delgado et al. 2022) för att beskriva livsstilen hos människor som lever kring Medelhavsbäckenet, inte enbart ett kostmönster. Medelhavskosten5 togs upp på UNESCO:s6 representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv 2013 och definierades som ”en uppsättning färdigheter, kunskaper, ritualer, symboler och traditioner som rör odling, skörd, fiske, djurhållning, konservering, förädling, matlagning och i synnerhet delande och konsumtion av mat”. Respekten för naturmiljön och dess rytmer leder till en hållbar ekonomi med betoning på konsumtion av säsongsprodukter eller på enkla 4 Vår översättning; original på portugisiska. 5 Kost – från grekiskans diáita, som betyder levnadssätt, livsstil. 6 Medelhavskosten, hos UNESCO. Tillgänglig på: https://ich.unesco.org/en/RL/mediterranean-diet-00884 [Hämtad 20/05/2023]. Terminologija | 2023 | 30 13 Figur 1. MD-ramverket (Real et al 2020) tekniker för konservering och förädling av livsmedel. UNESCO:s definition förstärker värden som gemenskap vid måltiderna, en grundläggande social ritual för att befästa den kulturella identiteten och hållbarheten i lokalsamhällen. Andra värden som representeras i UNESCO:s definition är gästfrihet, interkulturell dialog, respekt för kulturell mångfald och kulturella uttryck samt firanden. Fysisk aktivitet ingår också i MD:s värdegrund och återspeglar en tid då det innebar manuellt arbete och andra fysiska aktiviteter (t.ex. jordbruksarbete och hantverk). I 14 Fátima Noronha Terminological Variation in Specialised Discourse: The Case of the Mediterranean Diet Enligt UNESCO:s beskrivning spelar kvinnor också en viktig roll i överföringen av traditionell kunskap och bevarandet av uråldriga tekniker. Lokala marknader fungerar som faktiska forum, utvalda platser för utbyte, delning och överföring av kunskap samt för genomförande av affärer. The conceptual complexity of the MD was discussed by Real et al. (2020), who proposed a conceptual framework to improve the communication of the concept and its dissemination to the public, while contributing to the development of public policies aiming for its safeguard. Their model (Fig. 1) was based on four pillars: food, conviviality, sustainable food production, and lifestyle which represent “a cultural model, with impact on areas such as the environment, economy, health, and tourism” (Real et al. 2020: 6). Modellen visar ett multidisciplinärt och interdisciplinärt ramverk där vi kan finna olika kulturella, sociala och miljömässiga dimensioner samt olika skikt av aktörer inom skilda verksamhetsområden. Kunskapen är därför inbäddad i gemenskaper knutna till traditionella aktiviteter och kan spela en roll i områdets diskurs och terminologi. 3.2. Medelhavsdietens terminologi: en första ansats A previous study on the MD’s terminology, conducted by Machinho (2018), showed that this multidisciplinary and interdisciplinary scenario corresponds to the definition of a composite domain (Conceição 2005; Fréjaville 2009). Composite domains are complex structural networks of distinct fields of activity constantly interfering with each other. They are represented by a high diversity of stakeholders, distinct specialists from different social and cultural communities and backgrounds, with distinct communicative contexts, which may result in terminological variation. Machinho also notes the underestimated terminological representation of knowledge from communities linked to traditional activities, as she also considers specialists of these discursive communities as holders of specialised knowledge: <...> En terminologi för Medelhavsdieten som inkluderar folklig terminologi kan göra det möjligt för människor att knyta vetenskaplig terminologi till de folkliga termer som är kända i de lokala gemenskaper som använder dem och alltid har gjort det. Även om denna terminologi inte är resultatet av vetenskaplig kunskap i egentlig mening, är den resultatet av empirisk kunskap som har utvecklats över tid och utgör därför också specialiserad kunskap (Machinho 2018: 59). Terminologija | 2023 | 30 15 Författaren ger några exempel på benämningsvarianter i en lista med termer för olivolja, vin och örter på europeisk portugisiska (PT-eu). Ett av exemplen är den inhemska aromatiska växten Foeniculum vulgare Mill (fänkål, EN-uk) och dess olika uppsättning folkliga namn som används i Algarves sydliga region i Portugal: Vetenskapligt namn: Foeniculum vulgare Mill. Familj: Apiaceae (Umbelliferae) Folkliga namn (PT-eu): erva-doce; fôlho; fonho; funcho; funcho-amargo; funcho-bravo; funcho-de-florença; funcho doce; funcho hortense. I de referenser7 som Machinho använde identifierades inte de två underarterna av Foeniculum vulgare Mill. (Foeniculum vulgare Mill. subsp. vulgare var. dulce Mill., eller Foeniculum vulgare Mill. var. vulgare). Vi fann samma information på vissa botaniska referenswebbplatser (Universidade de Évora8; Universidade de Trás os Montes e Alto Douro9). Detta bekräftade den bredare användningen av de specifika folkliga namnen för båda underarterna. Om man däremot endast beaktar sorten dulce, var benämningen funcho doce (sötfänkål) den enda officiella benämning som antogs på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats.10 Beslutet om benämningsform syftar naturligtvis till att minska kommunikativa missförstånd. Vi ifrågasätter dock varför denna form valdes och om en annan benämningsform (funcho doce, erva-doce) borde visas (eller inte) som ett alternativ, tillsammans med lämplig information om dess användning, i en offentlig terminologisk databas. Å andra sidan, hur används dessa former utanför stora organisationers diskursiva sammanhang? Finns det andra liknande fall där olika diskursgemenskaper skapar olika terminologier och/eller använder andra varianter till följd av skilda sociala och kulturella sammanhang? 7 Romano A., Gonçalves S. 2015: Plantas silvestres comestíveis do Algarve, Faro: Universidade do Algarve. Available at: https://issuu.com/ualg/docs/plantas-silvestres-comestiveis-do-a [Retrieved on 19/05/2023]. 8Museu da Biodiversidade da Universidade de Évora. Tillgänglig på: https://www.museubiodiversidade.uevora.pt/elenco-de-especies/biodiversidade-actual/plantas/angiospermicas/foeniculum-vulgare/ [Hämtad 21/05/2023]. 9Jardim Botânico da Universidade de Trás os Montes e Alto Douro (UTAD). Tillgänglig på: https://jb.utad.pt/especie/Foeniculum_vulgare [Hämtad 21/05/2023]. 10Frukt av sötfänkål. Sammanfattning av HMPC-rapporten avsedd för allmänheten. Tillgänglig på: https://www.ema.europa.eu/en/documents/herbal-summary/foeniculum-vulgare-miller-subsp-vulgare-var-dulce-miller-thellung-fructus-fennel-fruit-sweet-hmpc_pt.pdf [Hämtad 20/05/2022]. 16 Fátima Noronha Terminological Variation in Specialised Discourse: The Case of the Mediterranean Diet För att undersöka skillnaderna närmare mellan den terminologi inom domänen som används av specialister på Medelhavskosten och den information som finns i stora termbanker sammanställde vi en textkorpus om Medelhavskosten enligt följande kriterier: a) Originalspråk: europeisk portugisiska (PT-eu); b) Domän, titel, nyckelord i dokumentet: Medelhavskosten; c) Delområden, titel, nyckelord: livsmedel; livsmedelsförädling; sociala och kulturella sedvänjor/aktiviteter (med anknytning till livsmedel); d) Tidsperiod: < 10 år. Materialet hämtades från offentliga dokument och webbplatser (16,5%) som producerats av två större diskursiva grupper, vilka representerar forskare respektive kulturförmedlare (t.ex. lokala utvecklingsgrupper och föreningar) inom Medelhavskosten: a) Akademiska/tekniska – forskningsartiklar, vetenskapliga dokument om Medelhavskosten; b) Kulturförmedlare – material från lokala utvecklingsorganisationer och icke-statliga organisationer som arbetar med att skydda det immateriella kulturarvet och har nära relationer med lokalbefolkningen. Korpusen DM-1 analyserades med korpusanalysverktyget Sketch Engine. Grundläggande information visas i tabell 2. Tabell 2. Korpusen DM-1 – grundläggande information; 16,5% av materialet hämtades från webbplatser ARBETSSPRÅK Portugisiska (europeisk) TOKEN 237,655 ORD 191,394 MENINGAR 13,597 DOKUMENT (16,5% FRÅN WEBBPLATSER) 37 Med hjälp av Sketch Engines funktioner (Concordance, CQL, Word Sketch, Keywords) extraherade vi potentiella termkandidater. Därefter sökte vi i IATE-databasen för att jämföra våra extraherade termkandidater med den information som finns tillgänglig i databasen. Vårt syfte var inte bara att bedöma om samma termkandidater och möjliga varianter fanns i databasen, utan också att kontrollera den tillgängliga informationen om hur de används. IATE valdes på grund av sin betydelse och utbredda användning bland översättare och språkexperter. Vi använde två parallella korpusar (Linguee, tillgänglig online; Terminologija | 2023 | 30 17 EUR-Lex 2/201611 – portugisisk/engelsk korpus, tillgänglig via Sketch Engine) för att tillhandahålla engelska motsvarigheter när de inte återfanns i termbasen. Tabell 3 och 4 visar vissa skillnader i terminologin mellan vår korpus, som sammanställts av material producerat av grupper som är direkt involverade i området, och den referensterminologiska databasen IATE, som bygger på arbete utfört inom europeiska institutioner. I tabell 3 representerar exempel 1–5 de centrala nyckelbegreppen inom UNESCO:s ramverk. Exemplen i tabell 4 (6–11) erhölls med hjälp av funktionen för termextraktion och undersöktes sedan vidare genom konkordanssökning och CQL. Begreppsvärdet bekräftades genom kontextuella definitioner som återfanns i korpusen. Tabell 3 visar några av luckorna i databasen. Det första exemplet (1) är huvudtermen dieta mediterrànica/mediterrânea (medelhavskost), som saknas i IATE men bekräftas i den parallella Eur-Lex-korpusen. Ett liknande fall är exempel 5, padrão alimentar mediterrânico (mediterrant kostmönster). Här fann vi dock ingen motsvarighet i de parallella korpusarna. Exempel 3, sazonalidade (säsongsbundenhet), syftar på naturliga cykler som avgör livsmedelsproduktionen och tillgången på vissa produkter under särskilda årstider och därmed påverkar lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter. I referenstermbasen (IATE) avser sazonalidade (säsongsbundenhet) emellertid ett annat område, <turism>, och ett annat begrepp. Termen betecknar där i stället säsongsvariationer i turistströmmarna under året. Detta andra begrepp för sazonalidade (3.1) förekommer även i vår korpus och visar också på turismområdets inverkan på korpusen. Detta väckte vår uppmärksamhet, eftersom det innebär att olika grupper av aktörer arbetar med medelhavskosten och producerar olika terminologier. I exempel 4 betecknar convivialidade (samvaro)12 i vår korpus sociala sammankomster, främst vid måltider med vänner och/eller familj, vid särskilda tillfällen knutna till firanden eller ritualer. I IATE hör den benämningsform som återfinns dock också till ett annat område, nämligen <IT> och <elektronik>, och betecknar där det användarvänliga i att använda ett verktyg eller instrument. Detsamma gäller motsvarigheterna i Linguee och Eur-Lex-korpusen. 11 Sketch Engine. Tillgänglig på: https://www.sketchengine.eu/ [Åtkommen 24/04/2023]. 12 Vår översättning. 18 Fátima Noronha Terminological Variation in Specialised Discourse: The Case of the Mediterranean Diet Tabell 3. Huvudtermer inom medelhavskosten; # – absolut frekvens i korpusen; (L) – engelska motsvarigheter som endast återfanns via Linguee; gråmarkerat – annat begrepp/annat verksamhetsområde DM-1 KORPUS | REFERENSSPRÅKRESURSER IATE / LINGUEE (L) | KORPUS EUR-LEX 2/2016 | EX. | TERMKANDIDAT (LEMMA) | # | IATE-ID | PT-EU | EN | EN | 1 | dieta mediterrânica | 396 | -------- | dieta mediterrânica (L) | mediterranean diet (L) | mediterranean diet | dieta mediterrânea | 16 | -------- | 2 | património cultural | 19 | 1084705 | património cultural | cultural heritage | cultural heritage | património cultural imaterial | 3 | 2211294 | património cultural imaterial | intangible cultural heritage | intangible cultural heritage | 3a | sazonalidade | 17 | seasonability/seasonal nature | 3b | sazonalidade | 7 | 869363 | sazonalidade | seasonability | seasonability | 4 | convivialidade | 18 | 135511 | convivialidade | user-friendly/ease of use | user friendliness | 5 | padrão alimentar mediterrânico | 44 | -------- | regime alimentar mediterrânico (L) | Mediterranean food pattern (L) | ------------ | regime alimentar mediterrânico | 1 | -------- | regime alimentar mediterrânico (L) | Mediterranean food pattern (L) | ------------ Fler fall visas i tabell 4. Exempel 7 visar olika varianter av erva aromática (aromatisk ört/kryddört). I vår korpus har erva aromática den högsta frekvensen, vilket tyder på att det är den form som specialiserade användare föredrar. IATE föreskriver däremot ervas condimentares (pluralform), som inte förekommer i DM-1-korpusen om den inte kombineras med aromática. Terminologija | 2023 | 30 19 Tabell 4. Termer i MD; # – absolut frekvens i korpusen; (L) – motsvarighet som återfinns i Linguee; gråmarkerat – annat begrepp / annat verksamhetsområde DM-1 KORPUS | REFERENSSPRÅKLIGA RESURSER IATE / LINGUEE (L) | KORPUS EUR-LEX 2/2016 EX. | TERMKANDIDAT (LEMMA) | # | IATE-ID | PT-EU | EN | EN 6 | produto sazonal | 3 | 1571579 | produto sazonal | säsongsprodukter | säsongsprodukter 6 | (produto) da época | 10 | Eurolex (2010/ C16 E/31) | produto da época (L) | säsongsprodukter (L) | säsongsprodukter 7 | erva aromática | 87 | 327664 | ervas condimentares (preferred) | kulinariska örter / köksörter | aromatiska örter/köksörter/torkade örter 7 | ervas aromáticas | | | = | | 7 | erva de cheiro (=erva aromática) | 1 | | ------------ | ------------ | blandade örter 7 | aromática | 1 | | ------------ | ------------ 7 | erva condimentar | 0 | | ervas condimentares | kulinariska örter / köksörter | köksörter (#1) 7 | erva aromática (e) condimentar | 14 | | ervas aromáticas condimentares | | ------------ 8 | funcho | 33 | 757114 | funcho | fänkål | fänkål 8 | | | 1572869 | funcho /erva-doce | bitterfänkål | bitterfänkål 8 | funcho doce | 0 | 1332746 | funcho doce | sötfänkål / romersk fänkål | sötfänkål 8 | erva doce / erva-doce | 22 | =1572869 | erva-doce | bitterfänkål | anis (Pimpinela anisum L.) 9 | ramo de cheiros | 6 | -------- | ramo de cheiros (L) | aromatisk örtbukett (L) | 9 | =bouquet garni | 3 | | | | 20 Fátima Noronha Terminological Variation in Specialised Discourse: The Case of the Mediterranean Diet DM-1 KORPUS REFERENSSPRÅKLIGA RESURSER IATE / LINGUEE (L) KORPUS EUR-LEX 2/2016 EX. TERMKANDIDAT (LEMMA) # IATE-ID PT-EU EN EN boneca de cheiros 2 -------- -------- -------- -------- 10 matança 4 1352178 matança kosher-slakt (gård) slakt slaktfester/slakt i hemmet matança do porco 2 Eurolex (2008/C 328/12) matança do porco (L) slakt i hemmet (L) slakt i hemmet Exempel 8 är det ovan diskuterade Foeniculum vulgare Mill. (funcho/fennel). Konkordanssökning i korpusen gjorde det möjligt för oss att skilja funcho (fennel), Foeniculum vulgare Mill., från erva doce (aniseed), Pimpinela anisium L., som olika växter. Emellertid används erva doce (= erva-doce) i stället för funcho för Foeniculum vulgare Mill. (funcho/fennel). När vi sökte i IATE efter bitter fennel fann vi en post (1572869) med båda trivialnamnen (funcho, erva-doce). Ingen ytterligare information om dessa former anges. Ett annat exempel som illustrerar terminologiska skillnader mellan korpusen och termbanken är ramo de cheiros (9). Enligt vår korpus motsvarar det den franska kulinariska termen bouquet garni, en liten bukett aromatiska örter som binds ihop med ett tunt snöre eller läggs i en tygpåse (boneca, boneca de cheiros / aromatic doll). Den används för att smaksätta olika slags maträtter. Termen saknas både i IATE och i EUR-Lex-korpusen och kunde endast hittas i Linguee som ”aromatisk bukett”. Slutligen avser exempel 10, matança do porco / matança (slakt av grisen), en traditionell händelse som var mycket vanlig fram till slutet av 1900-talet. Förr i tiden samlades människor från landsbygdssamhällen för att slakta en gris som hade utfodrats väl och skötts om under hela året. Händelsen upplevdes nästan som en ritual och syftade till att förse samhället med kött. Dagens sanitära krav har nästan utplånat denna sed; den betraktas dock fortfarande som en viktig ritual i landsbygdsområden. Benämningsformen förekommer i Eur-Lex-korpusen och Linguee, där den används i ett administrativt sammanhang för rättsliga och reglerande ändamål och där en del av dess Terminologija | 2023 | 30 21 begreppsliga värde går förlorat. I IATE leder den till ett helt annat begrepp och därmed en annan term (kosher-slakt). Fallet med MD-terminologin visar hur svårt det är att hitta lämpliga terminologiska resurser inom vissa kunskapsområden och vilken skillnad de källor som används för korpusen kan göra. Även om vi inte kan utesluta att översättningsbias spelar en roll för dessa avvikelser inom och mellan de två institutionella resurserna (IATE och Euro-Lex Corpus), vilket Clay (2022: 157) påpekar; författaren föreslår också en korpusbaserad metod för att hantera instabilitet och utbredd variation. Dessa fall illustrerar emellertid vilka slags problem språkprofessionella kan ställas inför när de förlitar sig på större resurser för att hitta motsvarigheter på målspråket, och hur olika textkällor från olika grupper kan ge upphov till terminologiska skillnader. Vi är medvetna om de begränsningar som kan uppstå när en stor databas som IATE jämförs med en specialiserad korpus. Samtidigt vill vi visa hur dessa resursers institutionella karaktär och arkitektur kan påverka resultatet av det arbete som utförs av kommunikativa förmedlare (t.ex. översättare, tolkar och andra yrkesverksamma) när de använder databaserna. IATE är bara ett exempel bland flera (Noronha 2018). Vi visade att vissa termer som används inom områden som inte täcks av stora termbaser saknas, och att föreslagna motsvarigheter inte nödvändigtvis återspeglar den faktiska fackspråkliga diskursen inom området. Detta innebär att kommunikativa förmedlingsinsatser, särskilt för översättare inom specifika områden, kräver mer arbete för att hitta korrekta motsvarigheter. För det andra visade vi att skillnader mellan olika gruppers diskurser kan påverka terminologin, eftersom benämningsformerna i korpusen skiljer sig från formerna i databasen. I DM-1-korpusen hämtades informationen direkt från texter som producerats av specialister inom området. I databasens fall kommer källan från Europeiska institutionernas lagstiftningsdokument, vilka senare verifieras med hjälp av externa lexikala resurser. Dessutom är informationen om varianternas användning ofullständig eller saknas. Vår korpus utgör emellertid själv en källa till variation, eftersom den i huvudsak består av två olika textgrupper: akademiska texter och texter från kulturella förmedlare, producerade inom forsknings- och sociala utvecklingsprogram. Dessa aktörer hämtar information från andra diskursgemenskaper som ägnar sig åt aktiviteter som ingår i beskrivningen av Mediterranean Diet. 22 Fátima Noronha Terminological Variation in Specialised Discourse: The Case of the Mediterranean Diet Detta innebär att vi inte använder diskursmaterial som samlats in direkt från lokala samhällen, utan via en tredje part, den kulturella förmedlaren eller forskaren. Detta kan också förklara variationen i korpusen (produto sazonal vs. produto da época; ramos de cheiros vs. boneca de cheiros). 4. OMFORMULERING AV TERMINOLOGISK VARIATION Exemplen ovan fick oss att reflektera över två sätt att närma sig variation och hur olika diskursgemenskaper kan påverka ett domänområdes terminologi. För det första undersöker vi vilken strategi som bör användas vid sammanställning av korpusar för termextraktion, eftersom de bör omfatta olika diskursgemenskaper och deras diskurser som centrala aktörer i domänområdets terminologi. För det andra behöver vi, om vi vill bredda begreppen specialist och specialised discourse så att de omfattar diskursgemenskaper utanför akademiska och/eller tekniska sammanhang, ett teoretiskt ramverk som gör det möjligt att utvidga specialistbegreppet och inkludera diskursiva randtypologier som produceras utanför dessa gemenskaper. Det förstnämnda behandlar vi med hjälp av den kommunikativa kontextmetod som föreslagits av Remígio-Oliveira (2010), och det sistnämnda genom att betrakta terminologin ur ekolingvistikens perspektiv. 4.1. Kommunikativa kontexter När Remígio-Oliveira (2010) studerade vulgariserad diskurs inom området funktionella livsmedel fokuserade hon på att identifiera kommunikativa kontexter inom domänområdet. Dessa förstår hon som ”den specifika situation där den vulgariserade diskursen <...> produceras, med hänsyn till textproducenterna, deras kommunikativa avsikt och den publik de riktar sig till” (Remígio-Oliveira 2010: 252–253). Hon noterade hur terminologin kännetecknar vulgariserade diskurstyper genom en lägre abstraktionsnivå, lägre terminologisk täthet och mindre precision. Remígio-Oliveira argumenterar så här: <...> en lägre abstraktionsnivå behöver inte nödvändigtvis innebära lägre precision. Diskursen kan innehålla färre termer och färre och/eller andra begreppsliga kännetecken kan aktiveras där, men precisionen kan ändå – och bör – vara konstant på olika nivåer. <...> Förmågan att göra det som ursprungligen är komplext enkelt får inte, eller bör inte, påverka korrektheten i det som yttras (Remígio-Oliveira 2010: 232–233). Terminologija | 2023 | 30 23 Figur 2. Kommunikativa kontexter – domänområdet funktionella livsmedel (anpassad efter Remígio-Oliveira, 2010: 237) Därefter presenterar hon en modell för att identifiera kommunikativa kontexter inom domänområdet. Modellen använder en horisontell diskurstypologi i stället för den hierarkiska, vertikala typologi som används inom terminologin (Bowker and Pearson 2002; Guantiva et al. 2008; Nazar and Cabré 2012). Här identifieras och framhävs relevanta kommunikativa kontexter inom domänområdet dynamiskt, vilket gör det möjligt att inkludera nya aktörer och andra diskursiva interaktioner mellan dem, inte bara interaktioner med intilliggande nivåer. Dessutom kan modellen visa hur olika gemenskaper (som olika sociala grupper) kommunicerar beroende på de sociala och kulturella band som har etablerats (Fig. 2). As per Remígio-Oliveira (2010), this is to be carried out during the preliminary study on the domain, the first phase of terminographic work, which she designates as the pre-terminographic phase. It includes the process of identifying relevant intervenients within the domain, the typology of the discourses produced, and the delimitation of their communicative contexts. This has methodological consequences when selecting materials for a corpus, which should reflect the diversity of textual producers and communicative situations. The way these groups are linked depends on each domain itself and can only be identified during the pre-terminographic phase. 24 Fátima Noronha Terminological Variation in Specialised Discourse: The Case of the Mediterranean Diet Figur 3. Förslag till identifiering av kommunikativa kontexter – textproducenter (ellips med flera nivåer); förmedlare (fyrkantiga rutor, streckade linjer); passiva användare/konsumenter (fyrkantiga rutor, heldragen linje) Also, Rodríguez-Tapia (2018) considers that discursive categories (vulgarised, specialised, semi-specialised) can accommodate different groups and spheres of activity and proposes three main typologies for specialised discourse: (1) specialists, as text producers, (2) mediators and professionals with some degree of formal education, and (3) consumers, seen as passive intervenients, thus not text producers. By adapting these contributions to the communicative contexts of the MD domain, we can now identify different discursive communities relevant to the domain terminology and the communicative contexts where variation can possibly occur. Based on their proposals, we focused on text producers and advanced four categories for the MD contexts: 1. Akademin – med högre formell utbildning (vetenskaplig eller teknisk); forskare; 2. Professionella verksamheter – särskild formell utbildning (akademisk, teknisk) inom området; heltidsverksamhet som yrkesutövare (företag, verksamheter). Terminologija | 2023 | 30 25 3. Traditionella verksamheter – aktörer med liten eller ingen formell utbildning; yrkesutbildning som inte är formell (yrkesmässig eller akademisk utbildning); specialister såsom traditionella hantverkare. 4. Lagstiftare/administratörer – formell utbildning (akademisk, teknisk eller yrkesinriktad) inom ett annat verksamhetsområde (juridik, redovisning, förvaltning), verksamma inom ett särskilt område (offentlig förvaltning, beslutsfattare). Utöver textproducenter kan vi, enligt Remígio-Oliveira och Rodríguez-Tapias typologi, även lägga till diskursiva aktörer såsom kommunikativa förmedlare, utbildningspersonal och konsumenter (som passiva aktörer, inte textproducenter). Den föreslagna modellen visas i figur 3. Vi beaktar också en vertikal hierarki inom vart och ett av dessa sammanhang, för att inkludera undervisnings- och inlärningsrelationer. Vårt fokus ligger på textproducenter inom den medelhavska kosten (MD); vi kan nu använda modellen som utgångspunkt för att identifiera specialister inom domänen, kommunikativa kontexter och diskursiva relationer mellan dem. Eftersom Remígio-Oliveiras modell är centrerad kring identifiering av kommunikativa kontexter, utan att utesluta icke-akademiska eller icke-tekniska grupper, kan vi nu söka efter ett teoretiskt ramverk som vidgar begreppet specialist (och specialiserad diskurs) och rymmer kommunikativa kontexter och diskursgemenskaper utanför de tekniska och vetenskapliga fälten som specialister. 4.2. Det ekolingvistiska angreppssättet teoretiska angreppssätt inom terminologin har utgått från att representationen av specialiserad kunskap kan betraktas ur andra perspektiv än enbart det konceptuella. Detta gäller den kommunikativa och lingvistiska dimension som Cabré (2003) introducerar, den sociala dimensionen i det socioterminologiska angreppssättet (Conceição 2005; Gaudin 2005), den kulturella terminologin (Diki-Kidiri 2000) och det etnografiska angreppssättet (Depecker 2014). Dessa ramverk godtar att det, utöver tekniska och vetenskapliga verksamhetsområden, finns diskursiva aktörer som bör inkluderas i studier av ett områdes terminologi. Temmerman och Van Campenhoudt (2014) framhåller också behovet av att integrera terminologiska teoretiska angreppssätt med angreppssätt från andra discipliner, inklusive metoder, vilket ger utrymme för ett bredare teoretiskt ramverk för terminologisk variation. För att förklara terminologisk variation i specialiserade diskurser bör man därför söka integrera olika perspektiv (kognitiva, lingvistiska och sociokommunikativa), 26 Fátima Noronha Terminological Variation in Specialised Discourse: The Case of the Mediterranean Diet samtidigt som begreppet specialist och specialiserad diskurs breddas. Vissa domäner uppvisar dessutom ytterligare ett drag som behöver beaktas när orsakerna till terminologisk variation analyseras: kopplingen till miljön och hur den påverkar mänskliga populationer, deras kultur, språk, kunskap och terminologi. Kunskap som byggs upp, delas och kommuniceras genom språk, via terminologi, kan också återspegla ekosystemiska processer. MD:s aktörer, deras produkter (resultatet av arbete och livsstil) och aktiviteter påverkas av naturliga faktorer (biologiska, geologiska, biofysiska) och är beroende av dem. Detta skapar ett band mellan människor och ekosystemet, även om det är antropogent. Ett terminologiskt förhållningssätt till variation, särskilt när det gäller en sammansatt domän där en mångfald av verksamhetsområden flätas samman och ger upphov till många olika kategorier av specialister, måste ta hänsyn till detta. I en tidigare artikel presenterade Noronha och Conceição (2020b) ett första angreppssätt på terminologisk variation med hjälp av det ekolingvistiska ramverket enligt Sune Steffensen och Alvin Fill (2014) och deras definition av ekolingvistik, som senare vidareutvecklades av Kravchenko (2016): <...> studiet av (språk förstått som) de processer och aktiviteter genom vilka människor – på individ-, grupp-, populations- och artnivå – utnyttjar sin miljö för att skapa en utvidgad, meningsmättad ekologi som stöder deras existentiella förlopp (Kravchenko 2016: 111). Enligt Steffensen, Fill och Kravchenko beskriver denna definition språket som ett system som är djupt sammanvävt med vår biologi, en påverkansfaktor i ekosystemet och i vår existens genom det sätt på vilket vi använder det i diskurs. Den knyter samman konceptualisering med språk och det utvidgade ekologiska sammanhang där de förekommer, vilket kan omfatta inte bara kognitiva eller lingvistiska faktorer utan även sociala, kulturella och miljömässiga faktorer. På terminologins område innebär den kognitiva motivering av terminologisk variation som Fernández-Silva (2016) förespråkar en organisk koppling mellan språk och kognition, vilket överensstämmer med det ekolingvistiska perspektivet enligt Steffensen, Fill och Kravchenko. Genom att använda detta ekolingvistiska perspektiv, inte som ett paradigm utan snarare som en plattform för att observera ett lingvistiskt fenomen, skulle vi kunna närma oss terminologisk variation utifrån en enhetlig synvinkel, såsom Honório do Couto (2014) framhåller. Han betraktar språk, kognition, kultur, samhälle och natur som delar av en helhet, vilket innebär att vi kan studera alla problem som uppstår på nivån för specialiserad Terminologija | 2023 | 30 27 diskurs utan att förlora de kognitiva, sociala, kulturella och miljömässiga motiven ur sikte. Å andra sidan lägger Nash och Mühlhäusler (Nash 2011; Nash, Mühlhäusler 2014) fram ett metodologiskt förslag för ekolingvistik. Metoden bygger på insamling av data från befolkningar på öarna Pitcairn och Norfolk (Australien). De visade hur den sociala och naturliga miljön påverkar språket och befolkningens lexikala val av ortnamn. Det ekolingvistiska fältarbetet, som Nash och Mühlhäusler (2014) kallar det, kräver en nära relation till lokalsamhällena och förståelse för den sociokulturella och biofysiska kontexten. De anser att detta är nödvändigt för att få fram relevanta lingvistiska data och skapa textkorpusar (Nash 2011). Ur terminologisk synvinkel motsvarar detta den preterminografiska fasen, då fältspecialister och kommunikativa kontexter identifieras. Empirisk minimalism, Nash och Mühlhäuslers andra metod, lyfts fram av Albuquerque (2019) och avser behovet av att behandla varje domän som ett unikt, särpräglat och enskilt fall. Han rekommenderar försiktighet när metoder, procedurer och slutsatser från en annan diskursiv kontext tillämpas på den aktuella domänen. Sett ur ett terminologiskt perspektiv förstärker detta uppfattningen att varje domän har unika drag och därför kräver ett anpassat preterminografiskt angreppssätt som tar hänsyn till domänens egenskaper, dess diskursiva och kommunikativa ekosystem, deltagarnas särdrag samt sökandet efter orsaker till variation som hänger samman med lingvistiska eller icke-lingvistiska faktorer (antropogena och/eller biofysiska). Därför kommer vi att behandla en sammansatt domän såsom MD, som kännetecknas av en stor mångfald av sociala grupper, aktiviteter och diskurser vilka vanligen produceras utanför den akademiska/tekniska kontexten och som också uppvisar drag som starkt präglas av och är beroende av kulturella, sociala och miljömässiga faktorer (livsmedelsproduktion, livsmedelsbearbetning, hantverk osv.). Återgivningen av deras terminologi är en fråga om att bevara traditionell kunskap och, ur ett holistiskt perspektiv, om att förstå hur mänskliga och miljömässiga faktorer påverkar variationen. Att inrama terminologisk variation med hjälp av det ekolingvistiska angreppssättet kan göra det möjligt att behandla dessa fenomen ur ett holistiskt perspektiv, med vissa metodologiska implikationer (Noronha, Conceição 2020b): a) Det förstärker benämningens roll i studiet av termen, en enhet som inte kan behandlas fullständigt enbart genom konceptuella drag. 28 Fátima Noronha Terminological Variation in Specialised Discourse: The Case of the Mediterranean Diet Figur 4. Textproducenter inom MD och kommunikativa sammanhang b) Faktorer som påverkar terminologisk dynamik och variation (kulturella, sociala, politiska och biofysiska) kan integreras fullt ut i terminologistudier när de blir en del av processerna inom det utvidgade mänskliga ekosystemet. c) Variation är nu en del av ekosystemet för specialiserad diskurs, och dess kontroll är en harmoniseringsprocess som kräver en lämplig beskrivning för användaren; normering är ett medel, inte ett mål, som ska användas för särskilda ändamål i särskilda kommunikativa sammanhang. För närvarande pågår det preterminografiska arbetet för MD. Ett tvärvetenskapligt samarbetsnätverk håller på att etableras, där olika identifierade grupper av specialister och kommunikativa sammanhang ingår inom de kategorier av textproducenter som ursprungligen föreslogs och identifierades i figur 4: (1) akademin; (2) yrkesverksamheter; (3) traditionella verksamheter; (4) lagstiftare. Genom att tillämpa Remígio-Oliveiras angreppssätt på MD genomför vi en omfattande studie av domänen för att bekräfta och identifiera relevanta aktörer och deras kommunikativa sammanhang. Dessutom arbetar vi, genom att anpassa Nash och Mühlhäuslers metod, nära tillsammans med kulturförmedlare, såsom lokala utvecklingsföreningar, som fungerar som förmedlande intressenter mellan oss och lokala specialister inom verksamheter med anknytning till MD-profilen. En lokal undersökning genomförs för att samla in terminologiska data direkt från dessa lokala specialister genom att utföra Terminologija | 2023 | 30 29 intervjuer när skriftliga data saknas. Detta gör det möjligt för oss att skapa en sociokulturell ram för dessa grupper och deras utvidgade ekosystem. Efter den preterminografiska fasen kommer metodiken att följa terminografiskt arbete genom att sammanställa, bearbeta och analysera extraktionskorpusar. Data som hittills har hämtats används för att bygga en ny korpus om MD. Korpusen består av språkliga data som klassificerats enligt sin typologi och det sociokulturella sammanhang som hittills identifierats. Den nya korpusen annoteras på filnivå för att identifiera diastratiska grupper och synliggöra den diastratiska variation som följaktligen kan förekomma i större grupper av textproducenter. 5. SLUTSATS MD:s diskursgemenskaper, deras kunskaper och verksamheter betingas av naturliga faktorer (biologiska, geologiska, biofysiska) och är beroende av dem; de skapar ett band mellan människor och ekosystemet, även när miljön är antropogen, såsom en stadsmiljö. Varje terminologiskt angreppssätt måste ta hänsyn till detta, särskilt när det gäller en sammansatt domän. I mycket mångskiftande interlingvistiska och interkulturella sammanhang är förståelse för specialisterna och deras kommunikativa sammanhang avgörande för bättre kommunikation. För att stärka den kommunikativa förmedlingen och de terminologiska resurser som språkexperter använder krävs en bättre förståelse av variationens orsaker, vilka kan ha sin grund i diskursiva sammanhang. En breddning av begreppen specialist och specialiserad diskurs gör det möjligt att registrera och förklara variation och kontrollera den mer effektivt. Dessutom måste en terminologisk resurss arkitektur i sammansatta domäner som MD beakta mångfalden av diskursiva scenarier och deras viktigaste intressenter som specialister. För att bättre förstå och förklara terminologisk variation, särskilt dess diastratiska karaktär, får normeringsidealet inte överskugga vikten av att bevara kulturell och språklig mångfald och kunskap inom domäner som starkt präglas av traditionella verksamheter, kunskaper och levnadssätt. I detta avseende kan ett ekolingvistiskt angreppssätt på terminologi användas för att rama in detta mål. Detta är ett pågående projekt som ska utvecklas inom ramen för en doktorsavhandling. Målet är att bidra till en bättre förståelse av den specialiserade diskursens dynamik och samtidigt bevara specifika gemenskapers kunskaper och kunnande i ett samhälle som vill vara hållbart. 30 Fátima Noronha Terminological Variation in Specialised Discourse: The Case of the Mediterranean Diet REFERENCES Albuquerque Davi 2019: As relações entre Ecolexicografia e Lexicografia Pedagógica. – Domínios de Língu@gem 12(4), 2066–2101. DOI: https://doi.org/10.14393/DL36-v12n4a2018-7. Bowker Lynne, Pearson Jennifer 2002: Working with Specialized Language - A practical guide to using corpora, Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9780203469255. Cabré Maria Teresa 2003: Theories of terminology. – Terminology 9(2), 163–199. DOI: https://doi.org/10.1075/term.9.2.03cab. Clay Edward 2022: A Corpus-Based Approach to Examining Terminological Variation in EU Law. – International Journal of Language and Law 11, 142–162. DOI: https://doi.org/10.14762/jll.2022.142. Conceição Manuel Célio 2005: Concepts, termes et reformulations, Presses Universitaires de Lyon. Conceição Manuel Célio 2006: Há mar e mar... Há termos e termos. Quando os termos dizem mas não condizem! – La Terminología en el siglo XXI: contribución a la cultura de la paz, la diversidad y la sostenibilidad. Actas del IX Simposio Iberoamericano de Terminología RITERM04, Eds. M. T. Cabré, R. Estopá, C. Tebé, Institut Universitari de Lingüística Aplicada, Universidade Pompeu Fabra, 495–502. Condamines Anne 2017: The emotional dimension in terminological variation. – Multiple Perspectives on Terminological Variation, Eds. P. Drouin, A. Francœur, J. Humbley, A. Picton, John Benjamins Publishing Company. 11–30. DOI: https://doi.org/10.1075/tlrp.18.01con. Delavigne Valérie 2017: Term usage and socioterminological variation: The impact of social and local issues on the movement of terms. – Multiple Perspectives on Terminological Variation, Eds. P. Drouin, A. Francœur, J. Humbley, A. Picton, John Benjamins Publishing Company. DOI: https://doi.org/10.1075/tlrp.18. Delgado Amélia, Cruz Ana Lúcia, Coelho Natacha, Romano Anabela 2022: The Mediterranean Diet: Fostering a Common Vision Through a Multidisciplinary Approach, Universidade do Algarve Editora. DOI: https://doi.org/https://doi.org/10.34623/1e6f-ke51. Depecker Loic 2014: Pour une ethnoterminologie. – Dans tous les sens du terme, Eds. J. Quirion, L. Depecker, L.-J. Rousseau, Les Presses de l’Université d’Ottawa. 13–29. Diki-Kidiri Marcel 2000: Une approche culturelle de la terminologie. – Terminologies Nouvelles 21 (n° esp. Terminologie et diversité culturelle), 27–31. Fernández-Silva Sabela 2016: The cognitive and rhetorical role of term variation and its contribution to knowledge construction in research articles. – Terminology 22(1), 52–79. DOI: https://doi.org/10.1075/term.22.1.03fer. Fernández-Silva Sabela, Freixa Judit, Cabré Maria Teresa 2014: A method for analysing the dynamics of naming from a monolingual and multilingual perspective. – Dynamics and Terminology: An interdisciplinary perspective on monolingual and multilingual culture-bound communication, Eds. R. Temmerman, M. van Campenhoudt, John Benjamins Publishing Company, 183–212. DOI: https://doi.org/10.1075/tlrp.16.10fer. Freixa Judit 2005: Variación terminológica: ¿Por qué y para qué? – Meta 50(4). DOI: https://doi.org/10.7202/019917ar. Freixa Judit 2006: Causes of denominative variation in terminology: A typology proposal. – Terminology 12(1), 51–77. DOI: https://doi.org/10.1075/term.12.1.04fre. Freixa Judit 2013: Otra vez sobre las causas de la variación denominativa. – Debate Terminológico 9, 38–46. Available at: https://www.seer.ufrgs.br/riterm/article/view/37170/24032. Freixa Judit, Fernández-Silva Sabela 2017: Terminological variation and the unsaturability of concepts. – Multiple Perspectives on Terminological Variation, Eds. P. Drouin, A. Francouer, J. Humbley, A. Picton, John Benjamins Publishing Company, 155–180. DOI: https://doi.org/10.1075/tlrp.18.07fre. Fréjaville Rosa Maria 2009: Le corpus en analyse terminologique de domaines composites et interdisciplinaires. – Passeurs de Mots, Passeurs d’espoir-Actes Des 8e Journées Scientifiques Du Réseau de Chercheurs Lexicologie, Terminologie, Traduction, 593–604. Available at: www.bibliotheque.auf.org/doc_num.php?explnum_id=877. Gaudin François 2005: La socioterminologie. – Langages 157(1), 81. DOI: https://doi.org/10.3917/lang.157.0081. Gautier Laurent 2019: La recherche en «langues-cultures-milieux» de spécialité au prisme de l’épaisseur socio-discursive. – Dynamische Approximationen. Festschriftliches pünktlichst zu Eva Lavrics 62,5. Geburtstag (= Kontraste/Contrastes; 3), Eds. M. Calderón, C. Konzett-Firth, Peter Lang, 369–336. Terminologija | 2023 | 30 31 Guantiva Ricardo, Cabré María Teresa, Castellà Josep 2008: Clasificación de textos especializados a partir de su terminología. – Íkala, Revista de Lenguaje y Cultura 13(19), 15–39. Honório do Couto Hildo 2014: Ecological approaches in linguistics: A historical overview. – Language Sciences 41, 122–128. DOI: https://doi.org/10.1016/j.langsci.2013.08.001. Kravchenko Alexander 2016: Two views on language ecology and ecolinguistics. – Language Sciences 54, 102–113. DOI: https://doi.org/10.1016/j.langsci.2015.12.002. Machinho Sílvia 2018: O Conceito de Domínio em Terminologia: o Caso da Dieta Mediterrânica: Dissertação de Mestrado em Ciências da Linguagem, Universidade do Algarve. Available at: http://hdl.handle.net/10400.1/12264. Nash Joshua 2011: Insular toponymies: pristine place-naming on Norfolk Island, South Pacific and Dudley Peninsula, Kangaroo Island, South Australia: PhD Thesis, School of Humanities, University of Adelaide. Nash Josua, Mühlhäusler Peter 2014: Linking language and the environment: The case of Norf’k and Norfolk Island. – Language Sciences 41, 26–33. DOI: https://doi.org/10.1016/j.langsci.2013.08.004. Nazar Rogelio, Cabré María Teresa 2012: Towards a new approach to the study of neology. – Neologica: Revue Internationale de Néologie 6, 63–80. Noronha Fátima 2018: Proposta para a criação de um recurso terminológico no domínio da aquacultura: Dissertação de Mestrado em Ciências da Linguagem, Universidade do Algarve. Available at: http://hdl.handle.net/10400.1/12270. Noronha Fátima, Conceição Manuel Célio 2017: Fixação terminológica por tradutores: em busca da normalização perdida. – XIII Jornada Realiter: Terminologia per a La Normalització i Terminologia per a La Internacionalització, 17. Noronha Fátima, Conceição Manuel Célio 2020a: Discursos de especialidade e recursos terminológicos: mediação e dinamismo. – Terminologia e mediação linguística: métodos, práticas e atividades, Eds. M. C. Conceição, M. T. Zanola, Universidade do Algarve Editora, 59–74. DOI: https://doi.org/http://dx.doi.org/10.34623/bvf-bh80. Noronha Fátima, Conceição Manuel Célio 2020b: Terminological Variation and Communicative Mediation Within the Context of Specialised Discourse – an Ecolinguistic Approach. – 10th International Conference on The Dynamics of Specialized Languages: Innovative Approaches and Strategies, Eds. C. Teglas, R. M. Nistor, Universidade Babeș-Bolyai, Cluj-Napoca, 153–168. Picton Aurélie 2010: Marqueurs et contextes riches en connaissances pour observer l’évolution en diachronie courte. – Reconceptualizing LSP: Online proceedings of the XVII European LSP Symposium 2009, Eds. C. Heine, J. Engberg. Picton Aurélie 2014: The dynamics of terminology in short-term diachrony. – Dynamics and Terminology: An interdisciplinary perspective on monolingual and multilingual culture-bound communication, Eds. R. Temmerman, M. van Campenhoudt, John Benjamins Publishing Company, 159–182. DOI: https://doi.org/10.1075/trlp.16.09pic. Picton Aurélie, Dury Pascaline 2017: Diastratic variation in language for specific purposes. – Multiple Perspectives on Terminological Variation, Eds. P. Drouin, A. Francœur, J. Humbley, A. Picton, John Benjamins Publishing Company, 57–80. DOI: https://doi.org/10.1075/trlp.18.03pic. Real Helena, Dias Rui Rosa, Graça Pedro 2020: Mediterranean Diet conceptual model and future trends of its use in Portugal. – Health Promotion International 36(2), 1–13. DOI: https://doi.org/10.1093/heapro/daaa056. Real Helena, Graça Pedro 2019: Marcos da história da Dieta Mediterrânica, desde Ancel Keys. – Acta Portuguesa de Nutrição 17, 6–14. DOI: https://doi.org/10.2011/apn.2017.1702. Remígio-Oliveira Ana Rita 2010: Processo terminográfico: vertentes conceptual, comunicativa e textual: Tese de Doutoramento, Universidade de Aveiro. Available at: http://hdl.handle.net/10773/4532. Rodríguez-Tapia Sérgio 2018: El grado de especialización textual: caracterización a partir de la percepción sociocognitiva de la terminología y las relaciones discursivas: Thesis Doctoral, Universidad de Córdoba. Steffensen Sune, Fill Alwin 2014: Ecolinguistics – The state of the art and future horizons. – Language Sciences. DOI: https://doi.org/10.1016/j.langsci.2013.08.003. Temmerman Rita, Campenhoudt Marc Van 2014: Introduction – Dynamics and Terminology. – Dynamics and Terminology: an interdisciplinary perspective on monolingual and multilingual culture-bound communication, Eds. R. Temmerman, M. Van Campenhoudt, John Benjamins Publishing Company 16, 1–13. DOI: https://doi.org/10.1075/trlp.16 Tercedor-Sánchez Maribel 2011: The cognitive dynamics of terminological variation. – Terminology 17(2), 181–197. 32 Fátima Noronha Terminological Variation in Specialised Discourse: The Case of the Mediterranean Diet TERMINOLOGINIS VARIANTIŠKUMAS SPECIALIZUOTAME DISKURSE: VIDURŽEMIO JŪROS REGIONO DIETOS ATVEJIS Santrauka Terminologiniai ištekliai turi atitikti tarptautinius standartus – kuo labiau turi būti mažinamas terminų variantiškumas. Vis dėlto terminų variantiškumo pasitaiko, o jo priežastis kitąkart galima sieti su terminologinio darbo metodika. Terminologinis variantiškumas, o būtent diastratinis variantiškumas, gali būti susijęs su specializuoto diskurso įvairove, su skirtinga diskurso praktika. Remiantis ankstesniu akvakultūros srities darbu, šiame straipsnyje keliamas klausimas, ar kuriant terminų bazes yra atsižvelgiama į visų reikiamų specialistų nuomonę ir ar galima patobulinti terminų bazių sudarymo būdus. Atvejo analizei šįkart pasirinkus Viduržemio jūros regiono dietą, atskleidžiama, kaip terminų bazes veikia variantiškumas, susidarantis dėl specialistų grupių skirtumų. Analizuojama, kaip šios srities terminija pateikiama pagrindiniuose terminologijos šaltiniuose (veiklos sritys: viešasis administravimas, įstatymų leidyba ir teisė), ir ji lyginama su pačių susidaryto specializuoto tekstyno terminais (veiklos sritys: akademinė / techninė, kultūrinio / socialinio tarpininkavimo sritis). Pateikiama pavyzdžių, rodančių dviejų skirtingų specialistų grupių pateikiamų terminologinių duomenų skirtumus. Tačiau net ir į pačių susidarytą tekstyną patenka ne vietos bendruomenių, o kultūros tarpininkų ir tyrėjų pateikta medžiaga. Todėl abejojama, ar jame yra tinkamai pateikiamos žinios, susijusios su tradicine veikla, kurios mokslo ir technikos sritys neapima. Tai veikla, kuriai būdingas ištisas veiklos sričių tinklas ir didžiulė specialistų įvairovė. Svarstoma, kaip įtraukti šias diskurse galinčias dalyvauti bendruomenes. Pirma, ieškoma metodikos, kaip, remiantis komunikaciniu kontekstu, parengti tekstyną, kuris apimtų įvairias diskurse galinčias dalyvauti bendruomenes. Antra, siekiant įtraukti ne tik akademines ir (arba) technines bendruomenes, siūloma ekolingvistika pagrįsta teorinė sistema, kuri leistų išplėsti specialisto sąvoką įtraukiant įvairesnių diskurso tipologijos skalių. Tai srityse, kuriose specialistų vaidmenį atlieka tradicinės bendruomenės, besireiškiantį variantiškumą leistų nagrinėti iš holistinės perspektyvos. Gauta 2023-10-14 University of Algarve Faculdade de Ciências Sociais e Humanas Campus de Gambelas 8005-139 Faro, Portugal E-mail [email protected] Terminologija | 2023 | 30 33