Terminology Work, Terminology Management, Terminography – Potato, Patato or Not Exactly?

doi.org/10.35321/term31-04 Terminologiarbete, terminologihantering, terminografi – potatis, potatis eller inte riktigt? Terminologiarbete, terminologihantering och terminografi – samma sak eller inte riktigt? IGOR KUDASHEV Tammerfors universitet, fakulteten för informationsteknik och kommunikationsvetenskap ORCID-id: https://orcid.org/0000-0001-8147-8150 S A M M A N F A T T N I N G Denna artikel fokuserar på definitionerna av tre övergripande begrepp inom terminologin, vilka ibland betraktas som identiska, ibland som delvis överlappande och ibland som olika – terminologiarbete, terminologihantering och terminografi. Som forskningsmaterial använder jag de senaste utgåvorna av ISO-standarder om terminologiarbete, terminologipolitik och terminologiprodukter, liksom de två största handböckerna om terminologi och terminologihantering. Metoden omfattar textanalys, begreppsanalys och semantisk analys. Den refererande delen följs av ett analytiskt avsnitt, varefter en uppsättning principer fastställs för att omdefiniera begreppen, och preliminära förslag läggs fram på hur de kan omdefinieras. NYCKELORD: terminologiarbete, terminologihantering, terminografi, terminologistudier, terminologivetenskap, definition. S A M M A N F A T T N I N G Denna artikel fokuserar på definitionerna av tre övergripande terminologibegrepp – ”terminologiarbete”, ”terminologihantering” och ”terminografi” – som ibland betraktas som identiska, ibland som delvis överlappande och ibland som olika. Som forskningsmaterial används de senaste utgåvorna av ISO-standarderna om terminologiarbete, terminologipolicy och terminologiprodukter, samt de två största handböckerna om terminologi och terminologihantering. Metodiken omfattar textanalys, begreppsanalys och semantisk analys. Efter den teoretiska och analytiska delen följer en uppsättning principer för att omdefiniera begreppen och preliminära förslag på hur de skulle kunna definieras på nytt. NYCKELORD: terminologiarbete, terminologihantering, terminografi, terminologiforskning, terminologivetenskap, definition. Terminologija | 2024 | 31 75 1. INLEDNING Det är känt att de mest övergripande begreppen är de svåraste att definiera, och ändå är det viktigt att definiera dem så att de inte blir missvisande. I denna artikel fokuserar jag på definitionerna av tre övergripande begrepp som ibland betraktas som identiska, ibland som delvis överlappande och ibland som olika – terminologiarbete, terminologihantering och terminografi. Eftersom definitioner av specialiserade begrepp vanligtvis baseras på andra specifika begrepp måste jag också beröra definitionerna av flera relaterade begrepp, såsom terminologivetenskap, terminologistudier, terminologisk verksamhet, terminologisk referensresurs och terminologiskt verktyg. En god översikt över användningen och tolkningarna av termerna terminologiarbete, terminologihantering och terminografi i terminologilitteraturen finns till exempel i Anita Nuopponens artikel (2018: 7–8). I slutet av översikten drar hon följande slutsats: ”I den terminologiska litteraturen beskrivs olika typer av terminologiarbete på mycket olika sätt. Det finns många synonyma termer och fall av polysemi” (Nuopponen 2018: 8). Nuopponens artikel fokuserar emellertid främst på klassificeringen av olika slags terminologiarbete, och därför utvecklar hon inte närmare de tre begreppens avsikt eller definitioner. Nuopponens artikel byggde också på de numera föråldrade utgåvorna av ISO-standarderna. I den uppdaterade översikten över forskningsläget riktar jag särskild uppmärksamhet mot de senaste utgåvorna av de centrala ISO-standarderna om terminologiarbete, nämligen ”Terminology work and terminology science – Vocabulary” (ISO 1087:2019) och ”Terminology work – Principles and methods” (ISO 704:2022). Jag kommer också att undersöka närliggande standarder, såsom ”Terminology work in support of multilingual communication” (ISO 12616-1:2021), ”Terminology policies – Development and implementation” (ISO 29383:2020) och ”Terminology products and services” (ISO 22128:2008). Den andra viktiga delen av mitt material utgörs av de två största handböckerna om terminologi och terminologihantering – ”Handbook of Terminology Management” (HTM) och ”Handbook of Terminology” (HOT). Efter analysen av dessa källor kommer jag att lyfta fram de problem i definitionerna som jag anser vara problematiska, undersöka begreppen utifrån deras väsentliga och sekundära kännetecken samt fastställa en uppsättning principer för en tydligare avgränsning och definition av dessa begrepp 76 Igor Kudashev Terminology Work, Terminology Management, Terminography – Potato, Patato or Not Exactly? och användningen av motsvarande termer, samt lägga fram ett preliminärt förslag till omdefinition av begreppen. Metodologin omfattar textanalys, begreppsanalys och grundläggande semantisk analys. 2. DEFINITIONER AV TERMINOLOGIARBETE, TERMINOLOGIHANTERING, TERMINOGRAFI OCH RELATERADE BEGREPP I ISO-STANDARDER Det är omöjligt att analysera alla de 80 standarder som ISO:s tekniska kommitté 37 (”Språk och terminologi”) har utfärdat inom ramen för denna artikel, men det är också onödigt av två skäl. För det första är inte alla dessa standarder relevanta när definitionerna av de utvalda begreppen diskuteras, och för det andra godtar de flesta av dessa standarder definitionerna i de centrala standarderna ”Terminology work and terminology science – Vocabulary” (ISO 1087:2019) och ”Terminology work – Principles and methods” (ISO 704:2022). Jag börjar med att undersöka dessa två standarder. 2.1. Definitioner i de centrala ISO-standarderna om terminologiarbete I den centrala standarden ISO 1087:2019 ”Terminology work and terminology science – Vocabulary” betraktas terminologivetenskap som en synonym till terminologistudier, och båda definieras som ”vetenskap som studerar terminologier, aspekter av terminologiarbete, de resulterande terminologiresurserna och terminologiska data” (ISO 1087:2019: 2). Terminologiarbete betraktas i sin tur som synonymt med terminologihantering, och båda definieras som ”arbete som avser systematisk insamling, beskrivning, bearbetning och presentation av begrepp och deras benämningar”. En anmärkning till posten anger att ”terminologiarbete ofta syftar till att skapa och underhålla terminologiresurser” (ISO 1087:2019: 13). En annan anmärkning säger att terminologiarbete ofta syftar till terminologisk planering och kan omfatta begreppsharmonisering, termharmonisering och termbildning. Ett terminologihanteringssystem definieras som ett ”programvaruverktyg med en metadatastruktur särskilt utformad för insamling, underhåll och åtkomst till terminologiska data”. Terminografi definieras i denna standard som ”terminologiarbete som syftar till att skapa och underhålla terminologiresurser” (ISO 1087:2019: 13). Eftersom de ovan nämnda definitionerna hänvisar till flera andra centrala begrepp måste även deras definitioner slås upp. Terminologiresurs betraktas som synonym till terminologisk datasamling och Terminologija | 2024 | 31 77 definieras som en ”samling av terminologiska poster” (ISO 1087:2019: 15). En terminologisk post är en ”samling av terminologiska data som endast rör ett begrepp” (ISO 1087:2019: 14). Terminologiska data är ”data som rör begrepp och deras benämningar” (ISO 1087:2019: 14). ISO 704:2022 ”Terminology work – Principles and methods” introducerar begreppet ad hoc-terminologiarbete, där tonvikten ligger på hur terminologi används i praktiken (ISO 704:2022: 45). Ad hoc-terminologiarbete ställs implicit mot systematiskt terminologiarbete, där tonvikten ligger på begreppsrelationer och begreppssystem. Läsaren hänvisas till ISO 12616-1:2021 ”Terminology work in support of multilingual communication” för mer information om ämnet. ISO 12616-1 anger faktiskt i anmärkning 3 till definitionen av terminologiarbete att terminologiarbete kan utföras systematiskt eller ad hoc (ISO 12616-1:2021: 3). Det finns också en tabell (se tabell 1) som ställer några av de viktigaste skillnaderna mellan systematiskt och ad hoc-terminologiarbete mot varandra (ISO 12616-1:2021: 3). Tabell 1. De viktigaste skillnaderna mellan systematiskt och ad hoc-terminologiarbete enligt ISO 12616-1:2021 SYSTEMATISKT AD HOC Fokus Klassificering av begreppen inom ett ämnesområde Lösning av terminologiska problem som uppstår i specifika situationer, t.ex. ett översättningsprojekt Språklig nivå Endast benämningar Benämningar och andra textelement Huvudsakligt angreppssätt Onomasiologiskt Semasiologiskt Utgångspunkt Ett ämnesområde En text på ett källspråk Resultat Begreppsposter som är mer eller mindre sammanlänkade i ett större system Enskilda poster Intressant nog nämns terminologihantering inte en enda gång i ISO 704:2022, trots att termen enligt ISO 1087:2019 ska vara en synonym till terminologiarbete, och ISO 704:2022 är en nyare standard. Terminografi nämns bara en gång – den definieras kontextuellt som ”skapande och underhåll av terminologiresurser, huvudsakligen i tryckta och elektroniska medier” (ISO 704:2022: vi). I ISO 12616-1:2021 används termerna terminologiarbete och terminologihantering (och i viss mån även terminografi) något omväxlande i innehållsförteckningen och i texten. 78 Igor Kudashev Terminology Work, Terminology Management, Terminography – Potato, Patato or Not Exactly? 2.2. Definitioner i ISO-standarden om terminologipolicy Eftersom ISO TC-37-standarder utarbetas i flera kommittéer och deras livscykler varierar, är vissa relevanta definitioner åtminstone under en tid inte synkroniserade med de centrala standarderna, vilket gör dem till intressant och värdefullt forskningsmaterial. Till exempel definieras och kommenteras terminologiarbete, terminologihantering och terminografi i ISO 29383:2020-standarden (”Terminologipolicyer – Utveckling och implementering”) på ett något annorlunda sätt än i de ISO-standarder som nämnts ovan. Anmärkning till post 3.14 anger att terminologiarbete omfattar termextraktion, begreppsharmonisering, termharmonisering och terminografi (ISO 29383:2020: 3), så terminografi betraktas som en del av terminologiarbetet snarare än dess sort. Terminologihantering är i sin tur inte längre en synonym till terminologiarbete utan definieras som metoder för insamling, underhåll och åtkomst till terminologiska data (ISO 29383:2020: 3). Samtidigt introducerar denna ISO-standard en intressant och användbar jämförelse mellan terminologianvändare och terminologiansvariga. Terminologianvändare omfattar resurs- och dokumentationsutvecklare, översättare, jurister, marknadsföringspersonal med flera; som intressenter i terminologiplaneringsaktiviteterna är de främst intresserade av att söka efter och använda termer och terminologiska data (ISO 29383:2020: 15–16). Terminologiansvariga är terminologer och informationsbehandlare med ansvar för utveckling och underhåll av databaser och andra terminologiska resurser; de ansvarar för att genomföra terminologipolicyer i form av terminologiska resurser, framför allt termdatabaser. Denna jämförelse kan vara användbar för att upptäcka ytterligare betydelser hos dessa termer beroende på typ av terminologiska aktiviteter och därigenom precisera definitionerna av terminologiarbete och terminologihantering. 2.3. Definitioner i ISO-standarden om terminologiprodukter och -tjänster När det gäller olika synsätt som bidrar till att bättre förstå relationerna mellan terminologiarbete, terminologihantering och terminografi, är det användbart att undersöka vilka typer av terminologiprodukter och -tjänster som framställs till följd av olika slags terminologiska aktiviteter. ISO 22128:2008-standarden ”Terminologiprodukter och -tjänster – Översikt och vägledning” innehåller en detaljerad klassificering av Terminologija | 2024 | 31 79 such products and services. This standard was last reviewed and confirmed in 2020, therefore the 2008 edition remains current. Intressant nog nämns termerna terminologiarbete och terminologihantering inte alls i denna standard, medan en jokerteckensökning på ”terminograph*” ger 45 träffar. ISO 22128:2008 introducerar två centrala begrepp: terminologiprodukt och terminologitjänst: 3.13 terminologiprodukt produkt som stöder användning av fackspråk eller terminologins område ANM. Produkter som stöder användning av fackspråk avser ordböcker, databaser och andra produkter för spridning av specialiserad terminologi, medan produkter som stöder terminologins område avser tidskrifter, utbildningshandböcker, verktyg osv. 3.14 terminologitjänst tjänst som omfattar produktion och/eller spridning av terminologi eller terminografiska produkter eller stöder utbildning inom terminologiområdet (ISO 22128:2008: 3). Enligt denna standard delas terminologiprodukter in i fyra kategorier: terminografiska produkter; terminologidokument; utbildningsprodukter; terminologiverktyg (ISO 22128:2008: 3). En terminografisk produkt definieras som ”en terminologiprodukt som består av en uppsättning benämningar och terminologisk och/eller språklig information för att stödja användningen av fackspråk” (ISO 22128:2008: 2). Enligt standarden utgör denna kategori den största produktgruppen och utgör kärnan i de terminologiprodukter som produceras av terminologer. Kategorien omfattar exempelvis tryckta och elektroniska terminologier, terminologidatabaser, systematiska terminologier för informationshantering, terminologilistor osv. (ISO 22128:2008: 4). Såvitt vi kan se innebär definitionen av terminografiska produkter att de är referensprodukter av ordbokstyp med en ”vänstersida” (en lista över terminologiska benämningar) och en ”högersida”, dvs. viss terminologisk och/eller språklig information som hör till dem. Systematiska terminologier och terminologiska databaser betraktas som endast en möjlig typ bland andra (även om listan över terminografiska produkter i ISO 22128:2008 bygger på flera indelningsgrunder, så typerna av terminografiska produkter utesluter inte varandra). Den huvudsakliga egenskapen 80 Igor Kudashev Terminology Work, Terminology Management, Terminography – Potato, Patato or Not Exactly? Systematiska terminologier kännetecknas enligt standarden av att de är samlingar av terminologiska poster som systematiskt ordnats efter klasser eller i begreppssystem (ISO 22128:2008: 8). Systematiska terminologier omfattar olika typer av produkter, såsom nomenklaturer, taxonomier, tesaurer och ontologier (ISO 22128:2008: 8). En annan kategori av terminologiprodukter, terminologidokument, omfattar alla dokument som behandlar terminologiska frågor och spörsmål. Terminografiska poster utgör inte huvuddelen av dokumentets innehåll, även om det kan innehålla inbäddade terminologier. Denna kategori av terminologiprodukter omfattar terminologitidskrifter, terminologibibliografier eller kataloger, föreskrivande terminologidokument och terminologipolitiska dokument (ISO 22128:2008: 11). Utbildningsprodukter omfattar alla produkter som utvecklats för undervisning vid en formell utbildningsinstitution eller för mindre formell utbildning inom ramen för yrkesutveckling. Denna kategori omfattar alla produkter eller dokument som används för att ”undervisa i terminologi, utbilda terminologer eller främja terminologyrket” (ISO 22128:2008: 12). Enligt standarden omfattar denna produktkategori exempelvis terminologihandböcker, terminologikurser, terminologiseminarier och terminologihandledningar. Den sista gruppen av terminologiprodukter enligt standarden ISO 22128:2008 omfattar terminologiverktyg – datorprogram som hjälper terminologer att ta fram och tillhandahålla terminologiprodukter och -tjänster. En leverans kan utvecklas som ett fristående verktyg, i kombination med andra verktyg i ett integrerat system eller genom att anpassas och skräddarsys utifrån befintliga program. Denna kategori omfattar terminologihanteringssystem, verktyg för termextraktion, sökning, jämförelse, publicering, annotering, konvertering, indexering, inlämning, ersättning, kontroll och alignering, samt statistiska terminologiverktyg, verktyg för terminologiarbetsflöden, terminologiverktyg för lokalisering och konkordansverktyg för terminologi (ISO 22128:2008: 13). Som vi kan se är utbudet av terminologiverktyg brett och begränsas inte enbart till termdatabaser och terminologihanteringssystem. Terminologitjänster delas i sin tur in i följande kategorier: terminologikonsulttjänster, terminologihanteringstjänster, tjänster för framställning och tillhandahållande av terminografiska resurser, verktygsutvecklingstjänster, referens- och informationstjänster, utbildningstjänster och certifieringstjänster (ISO 22128:2008: 16). Terminologija | 2024 | 31 81 Slutsatsen efter en granskning av standarden ISO 22128:2008 är att terminologiarbete/terminologihantering, så som det definieras i ISO 1087:2019, endast kan kopplas till en liten del av hela spektrumet av terminologiprodukter och -tjänster. En grupp publikationer som saknas i standarden ISO 22128:2008 är akademiska publikationer om terminologi, såsom avhandlingar, monografier och konferensskrifter. De hör hemma någonstans mellan terminologidokument och utbildningsprodukter. En annan möjlighet är att betrakta dem som terminologiska ”metaprodukter”, vilka inte i sig är produkter eller tjänster, utan främjar terminologivetenskap och terminologisk verksamhet i allmänhet. Ett tydligt mervärde med standarden ISO 22128:2008 är också begreppet terminografisk produkt, vars definition ligger mycket nära den för en terminologisk referensresurs. 3. DEFINITIONER I HANDBÖCKER OM TERMINOLOGI OCH TERMINOLOGIHANTERING I detta avsnitt undersöker jag explicita och kontextuella definitioner av de aktuella begreppen i de två största handböckerna om terminologi och terminologihantering, utgivna av John Benjamins Publishing Company: ”Handbook of Terminology Management” och ”Handbook of Terminology”. Båda handböckerna är samlingar av artiklar om olika aspekter av terminologiarbete och terminologihantering, skrivna av framstående forskare och experter inom terminologi. 3.1. Definitioner i ”Handbook of Terminology Management” (1997) Redaktörerna för ”Handbook of Terminology Management” (HTM) anger flera skäl till att de valde termen terminology management framför termerna terminology work och terminography. För det första anser de att den är den enda kandidat som helt täcker den breda uppsättning terminologiska aktiviteter som handboken behandlar. För det andra är termerna terminography och terminology work enligt deras mening alltför snäva eller saknar allmän acceptans, särskilt bland personer med engelska som modersmål och personer som regelbundet använder engelska. För det tredje utgör terminology management ett parallellt begrepp till information management. Handboken nämner också data elements (diskreta, identifierbara och återhämtningsbara dataenheter) som det centrala elementet i terminologihantering (HTM: 2). 82 Igor Kudashev Terminology Work, Terminology Management, Terminography – Potato, Patato or Not Exactly? I handboken definieras terminologihantering mycket brett som ”avsiktlig hantering av terminologisk information av vilket slag som helst” (HTM: 1). Enligt handboken omfattar detta mycket allmänna begrepp: praktisk terminologihantering sådan den har bedrivits av ämnesspecialister för att tillgodose deras behov av ett precist och entydigt språk, både i form av de begrepp de skapar och tänker med och de motsvarande termer de använder för att kommunicera med varandra; systematisk registrering av sådan information och dess presentation i form av ordböcker, terminologisamlingar och terminologidatabaser; och tillfällig informationssökning efter sådan information för översättning och tolkning, för textproduktion inom teknisk kommunikation och för informationshantering (HTM: 2). 3.2. Definitioner i ”Handbook of Terminology” (2015) En senare ”Handbook of Terminology” (HOT) behandlar ett brett spektrum av ämnen med anknytning till terminologi. Även om ordet ”management” inte ingår i bokens titel nämns det inom parentes i presentationstexten på omslagets framsida: ”The Handbook of Terminology <...> syftar till att sprida kunskap om terminologi (management) och ge enkel tillgång till ett brett spektrum av ämnen, traditioner, bästa praxis och metoder <...>”. Ordkombinationen terminology management förekommer 290 gånger i handboken, medan sökningen efter terminology work ger 192 träffar och terminography 32. Resultaten är endast vägledande, eftersom vissa träffar härrör från referenser, nyckelord, rubriker, indexord och delar av längre termer, såsom terminology management system eller terminology management project. Till skillnad från sammanställarna av ”HTM” ger redaktörerna för ”HOT” inte uttryckliga och strikta definitioner av terminology work, terminology management eller terminography i förordet. Författarna till två artiklar (Steurs, De Wachter & De Malsche 2015: 222; Karsch 2015: 291–292) godtar definitionen av terminology work i ISO 1087-standarden: ”arbete som avser systematisk insamling, beskrivning, bearbetning och presentation av begrepp och deras benämningar”. Det finns också en definitionsliknande förklaring av vad ”management of terminology” är: ”Terminologihantering (som en del av kunskapshantering) ingår i terminologiarbetet och avser insamling, bearbetning, uppdatering och beredning av terminologiska data” (Steurs, De Wachter & De Malsche 2015: 224). Terminologija | 2024 | 31 83 Andra definitioner och förklaringar är främst kontextuella. Jag har manuellt gått igenom alla förekomster av ordkombinationerna terminologiarbete, terminologihantering och terminografi* (det sistnämnda ordet med en jokerteckenmarkering för att även fånga sådana former som terminografisk eller terminograf) och undersökt kontexten. Jag vill lyfta fram några kontextuella definitioner som är relevanta för studien. Terminologiarbete omfattar insamling, analys och distribution av termer (Faber 2015: 14). Terminologiarbete handlar om att klargöra begrepp och om de språkliga benämningar som används för att representera begreppen i kommunikationen (Madsen & Thomsen 2015: 250). Den stringens och systematik som präglar terminologiarbetet ökar från deskriptivt till normativt. <...> Preskriptivt terminologiarbete, som ofta till sin natur är mer systematiskt, resulterar i terminologiska produkter som kan användas av många målgrupper för en rad olika ändamål och under lång tid utan större underhåll. Enligt Cabré Castellví (Cabré Castellví 1999: 222) bör endast terminologer utföra denna typ av arbete. Dessutom måste resultatet av deras arbete återspegla ämnesexpertens förståelse och kunskap (Karsch 2015: 294). Vissa forskare hävdar att den (onomasiologiska ansatsen – I.K.) sällan används i terminografins praktik (ett ofta använt ord för terminologihantering) (Warburton 2015: 362). Termen terminograf används ibland om terminologen när fokus ligger på det praktiska arbetet med att utveckla termbaser (terminografi), parallellt med lexikograf, som producerar ordböcker (lexikografi) (Warburton 2015: 374). Grovt sett betecknar ”terminografi” den första betydelsen av terminologi som anges i början av detta avsnitt: praktiker, aktiviteter, metoder och kunnande med anknytning till insamling och beskrivning av termer, sammanställning av terminologiska lexikon, upprättande av begreppssystem eller ontologier, utarbetande av tesaurer etc., vilka utgör en viktig aspekt av terminologi (Kageura 2015: 56). 4. DEFINITION AV TERMINOGRAFI I LEXIKOGRAFISK LITTERATUR En diskussion om olika betydelser av termen terminografi vore ofullständig utan att dess förhållande till termen specialiserad lexikografi behandlades. År 1975 införde ISO 1087-standarden termen terminografi som ersättning för termen terminologisk lexikografi och bidrog därmed till att befästa åtskillnaden mellan lexikografi och terminografi (Fuertes-Olivera, Tarp 2014: 27). Den nya termen bildades analogt med lexikologi: lexikografi:: 84 Igor Kudashev Terminology Work, Terminology Management, Terminography – Potato, Patato or Not Exactly? terminologi: terminografi, men det främsta syftet med denna term var att betona att lexikografin endast borde behandla beskrivningen av det allmänna ordförrådet, medan specialiserad terminologi borde hanteras av en annan disciplin (Burkhanov 1998: 240). Detta ledde också till ett ”febrilt sökande efter skillnader, kanske i ett försök att framställa terminografi som något verkligt unikt” (Bergenholtz, Kaufmann 1997: 93). Skillnaderna som syftade till att ställa terminografi mot lexikografi har diskuterats och avvisats i flera publikationer av forskare som bedriver forskning inom specialiserad lexikografi (Fuertes-Olivera, Tarp 2014: 27). Trots detta kvarstår en stark opposition, och många forskare håller fast vid sina ståndpunkter och tycks ovilliga att delta ytterligare i debatten (se till exempel Kageura 2015: 57–58). För denna undersökning behöver vi bara konstatera att en tolkning av termen terminografi likställer den med specialiserad lexikografi, som kan definieras som ”en komplex av aktiviteter som rör utformning, sammanställning, användning och utvärdering av specialiserade ordböcker” (Hartmann, James 1998: 129; se även Fuertes-Olivera, Tarp 2014: 7). 5. SEMANTIKEN HOS ORDEN ”ARBETE” OCH ”FÖRVALTNING” Innan vi diskuterar definitionerna av terminologiarbete och terminologiförvaltning vidare är det lämpligt att slå upp ordboksdefinitionerna av deras överordnade allmänspråkliga begrepp — arbete och hantera(ing) — i Merriam-Webster Dictionary (MW), som beskriver sig självt som ”Amerikas mest betrodda ordbok”. Definitionerna av motsvarande verb är mer informativa än substantivens. Eftersom definitionerna är ganska omfattande uppmanas läsarna att konsultera dem online. Det viktiga i definitionerna av arbete är att det är en målinriktad, upprepad och ihållande aktivitet. Ur definitionerna av hantera kan vi urskilja följande semantiska kännetecken: en viss grad av skicklighet, förändring i ett visst syfte (till exempel omorganisering) samt ett försök att tygla och utnyttja något vilt och mäktigt. 6. IAKTTAGELSER OCH FRÅGESTÄLLNINGAR I detta avsnitt kommer jag att redogöra för mina iakttagelser och uppmärksamma några frågeställningar som jag har noterat i definitionerna av terminologiarbete, terminologiförvaltning och terminografi. Den första iakttagelsen är att dessa centrala begrepp inte alltid förses med uttryckliga, strikta definitioner i terminologirelaterade standarder och Terminologija | 2024 | 31 85 handböcker om terminologi(förvaltning). Den andra iakttagelsen är att definitionerna varierar kraftigt, även i de terminologirelaterade ISO-standarder som förväntas vara samordnade med avseende på definitionerna av centrala begrepp i förhållande till de grundläggande standarderna. Detta kan till viss del förklaras av att olika standarder har olika livscykler, men inte i alla fall. Samtidigt är variation i definitionerna inte alltid något dåligt, särskilt om standarderna beskriver olika typer av terminologisk verksamhet. Vissa definitioner är alltför breda och omfattar alla slags aktiviteter som involverar terminologi, såsom ”all avsiktlig hantering av terminologisk information” (HTM: 1). Dessutom för ordet manipulation med sig negativa konnotationer från en av sina betydelser – ”att förändra med skickliga eller orättvisa medel för att tjäna sitt eget syfte” (MW). Å andra sidan avgränsas begrepp ibland medvetet för ett särskilt syfte, utan att detta anges uttryckligen. ISO 704:2022 beskriver exempelvis främst metodiken för normativt terminologiarbete som används inom standardisering och harmonisering, vilket återspeglas i definitionerna av centrala begrepp, medan verkligheten inom affärsprocesser eller översättnings- och lokaliseringsbranschen ser annorlunda ut, jfr.: ”Efter mer än 50 års verksamhet har ISO/TC 37 publicerat 40 standarder och håller på att utveckla ytterligare 15, men ingen av dem behandlar specifikt hur man ska arbeta med terminologi för kommersiella ändamål” (Warburton 2015: 362). I ISO-standarderna definieras terminologiarbete som systematiskt och begreppsorienterat, men ad hoc-terminologiarbete, som också förutsätts vara en typ av terminologiarbete, uppfyller inte dessa kriterier. ISO 704:2022 bortser inte bara från ad hoc-terminologiarbete (textdrivet, semasiologiskt) utan också från många andra typer av terminologisk verksamhet som resulterar i det breda spektrum av terminologiprodukter och -tjänster som beskrivs i standarden ISO 22128:2008. Den sistnämnda standarden omfattar i sin tur inte (åtminstone inte uttryckligen) ett brett utbud av akademiska publikationer med anknytning till terminologi (avhandlingar, monografier, konferensbidrag osv.). På grund av ISO-standardernas pragmatiska karaktär tenderar de i allmänhet att fokusera enbart på praktisk terminologisk verksamhet och bortse från akademisk/teoretisk forskning och typer av terminologisk verksamhet som inte resulterar i en konkret produkt eller tjänst. Den akademiska världen kritiseras i sin tur ofta för att befinna sig i ett elfenbenstorn och ha liten kontakt med näringslivet, jfr. ”Terminologiförvaltning uppfattas fortfarande som en akademisk sysselsättning” (Warburton 2015: 363). 86 Igor Kudashev Terminology Work, Terminology Management, Terminography – Potato, Patato or Not Exactly? Allt detta för oss till ett större problem: handböcker om terminologi(management) är samlingar av artiklar skrivna av dussintals författare utifrån olika perspektiv. Det är i sig inget fel med detta, men för närvarande tycks det inte finnas någon sammanhängande allmän teori om terminologihantering. Detta leder till situationer där definitionerna är alltför snäva och potentiellt inte tillämpliga på andra typer av terminologiarbete/terminologihantering, samtidigt som författarna avsiktligt eller oavsiktligt glömmer att ange definitionernas rätta ”namnrymd” (tillämpningsområde). Enligt en av reglerna för terminologiarbete måste sådana specifika definitioner åtföljas av anmärkningar som ”i denna ordlista/detta område”, ”för ändamålen med <...>” osv. (jfr Sanastotyön käsikirja 1989: 64–65). Relationerna mellan de centrala begreppen skiljer sig avsevärt beroende på utgångspunkt. Ofta återspeglar de maktspel. Är terminologiarbete till exempel bara en del av ett ordboksprojekt som styrs av reglerna för facklexikografi/terminologisk lexikografi, eller är terminografi bara en typ (eller del) av terminologiarbete, där resultaten fastställs i form av en ordbok? Är begreppsanalys eller termextraktion självständiga aktiviteter eller bara en del av sammanställningen av en ordlista/terminologiarbete? Ett alltför stort inflytande från ett visst språk (vanligen amerikansk engelska), särskilda geografiska regioner (vanligen USA och västvärlden i allmänhet) eller vissa organisationer (t.ex. centra för teknisk terminologi och standardisering) på begreppen och termerna utgör också ett problem. Det är knappast önskvärt att vana engelsktalare avfärdar termkandidater i sammanhang där ”internationell engelska” vore ett rättvisare alternativ. Samtidigt bör naturligtvis engelskans regler och språkets allmänna användbarhet beaktas när termer bildas eller termkandidater väljs. 7. PRINCIPER FÖR EN OMDEFINITION AV BEGREPPEN I detta avsnitt ska jag försöka formulera en uppsättning principer som behöver beaktas när begreppen terminologiarbete, terminologihantering, terminografi, och närbesläktade begrepp omdefinieras. 1. Olika teorier kan vara effektiva i ett fall och ineffektiva i andra. Ingen enskild teori, metodik, datamodell osv. bör utropas till den enda rätta för terminologiarbete/terminologihantering. Terminologija | 2024 | 31 87 2. Definitionerna bör ta hänsyn till terminologiarbetets olika skeden och aktörer: innehållsproduktion, innehållshantering och innehållsåtervinning. 3. En åtskillnad bör göras mellan teoretisk forskning och praktiskt terminologiarbete. Arbete/hantering avser i högre grad praktiska aktiviteter, främst inriktade på att förbättra fackspråklig kommunikation, medan terminologistudier/forskning omfattar olika slags aktiviteter, vars uppgift bland annat är att ge riktlinjer för praktiskt terminologiarbete. Terminologistudier är knappast en bra synonym till terminologivetenskap, eftersom det kan sänka dess status. Eftersom terminologiarbete/terminologihantering åtminstone bör skiljas från terminologistudier/forskning behövs ett bredare begrepp som omfattar båda, till exempel terminologisk verksamhet. 4. Man bör undvika ett ”antingen-eller”-perspektiv präglat av maktspel och ersätta det med ett tvärvetenskapligt, holistiskt perspektiv. Exempelvis bör terminografi betraktas som en tvärvetenskaplig vetenskap som delvis överlappar med (eller har sina rötter i) terminologivetenskap, lexikografi och flera andra discipliner, å ena sidan, och som en typ av terminologisk verksamhet, å andra sidan. 5. Som Myking (2007: 281) påpekar är dikotomier ”viktiga eftersom de gör det möjligt att identifiera studieobjektet och de teoretiska och metodologiska grundsatserna. Priset är dock en (över)förenkling”. Ett prototypiskt och mångfacetterat perspektiv kan i många fall vara mer fruktbart (jfr Nuopponen 2018: 8). Exempelvis kan (fullständigt) systematiskt terminologiarbete och enskilda sökningar efter terminologisk information ses som två ytterligheter, medan det faktiska terminologiarbetet ligger någonstans däremellan (jfr Karsch 2015: 294; Kudashev 2020: 202). Fullständigt systematiskt arbete skulle innebära att alla begrepp och benämningar inom ett visst område täcks in och definieras systematiskt med hjälp av begreppsanalys och annan teoretiskt underbyggd bästa praxis. Det bör involvera framstående ämnesexperter och professionella terminologer (jfr Karsch 2015: 294 ovan). Den andra ytterligheten är en enskild terminologisk förfrågan som syftar till att snabbt lösa ett aktuellt terminologiskt problem. Den överväldigande majoriteten av terminologiska aktiviteter saknar många kännetecken på ”fullständigt systematiskt terminologiarbete”, men är samtidigt mer komplexa än enkla sökningar efter enskilda termer. Det prototypiska perspektivet kan också leda till större försiktighet och tvetydighet i definitionerna än vad den klassiska terminologiarbetsmetodiken föreskriver (t.ex. uttryck som mestadels, huvudsakligen, övervägande och ofta). 88 Igor Kudashev Terminology Work, Terminology Management, Terminography – Potato, Patato or Not Exactly? 6. Eftersom terminologiska aktiviteter är ändamålsinriktade är det avsedda syftet ofta en god kandidat till en väsentlig egenskap i definitionerna av dem (”inriktad på”, ”med fokus på”, ”avsedd att”). Terminologiska aktiviteter leder dock inte nödvändigtvis till (färdiga, konkreta, publicerbara) produkter och bör därför inte definieras enbart genom de terminologiprodukter som de ”resulterar i”. Samtidigt gäller det att ”på deras frukt skall ni känna igen dem”, så listan över terminologiska produkter och tjänster bidrar till att avgränsa och definiera olika slags terminologiska aktiviteter. 7. Terminology work/management kan bestå av projektliknande aktiviteter som avslutas med att en konkret produkt eller tjänst skapas, eller av kontinuerliga processer. Terminology work/management bör i första hand betraktas som kontinuerliga processer, eftersom work och management förutsätter kontinuerliga insatser. Planerings- och uppföljningsfaserna bör också räknas som delar av terminology work/management. 8. Objekten för terminology work och terminology management (som en typ av terminologisk aktivitet) är LSP-beteckningar och de underliggande fackspecifika begreppen och begreppssystemen. Huvudsyftet med terminologiarbete/-hantering är att förbättra kommunikationen inom LSP genom att ta fram olika terminologiprodukter och tjänster. Terminography handlar däremot enbart om terminology reference resources – samlingar av poster som består av LSP-beteckningar och deras terminologiska beskrivningar, organiserade på ett sätt som är avsett att påskynda återfinningen av dem. Enligt min mening är terminology reference resource en tydligare och mer exakt term än terminology resource (ISO 1087:2019) eller terminographical product (ISO 22128:2008). Terminology resource låter som om det nästan skulle kunna syfta på vilken källa som helst till terminologisk information, inte bara en ordboksliknande produkt (jfr en av betydelserna av ordet ”resource” i MW: ”a source of information or expertise”). Terminographical product (såsom det definieras i ISO 22128:2008) hade varit en god termkandidat om det bara hade funnits enighet om vad terminografi är. Om terminografins betydelse begränsas till en teknisk del av systematiskt, begreppsorienterat terminologiarbete (såsom i de flesta ISO-standarder), blir även terminographical product alltför snävt och specifikt. Reference resource är däremot ett användbart överordnat begrepp för alla ordboks-/ordlisteliknande verk där en uppsättning beteckningar å ena sidan har organiserats för snabb och enkel återfinning och där det å andra sidan finns en specifik typ av information om dem (se Hartmann, James 1998: 41, 116–117; Kudashev 2007: 47–48). Terminologija | 2024 | 31 89 Terminological description är information om LSP-beteckningars form, betydelse, ursprung, relationer och användning. I terminologiska referensresurser ger terminologiska beskrivningar information som är avsedd att hjälpa användarna att förstå, använda eller ersätta LSP-beteckningar i externa sammanhang (jfr Kudashev 2013: 14). Denna egenskap bidrar till att skilja terminologiska referensresurser från liknande verktyper, såsom uppslagsverk och handböcker. LSP-beteckningar omfattar inte bara prototypiska termer, utan även andra lexikala och lexikaliserade enheter som används i LSP, såsom nomenklatur, benämningar, yrkesslang, fasta uttryck och termled (se Kudashev 2013: 48–64 för en diskussion om vad som kan vara föremål för beskrivning, till exempel i en termbank). 9. Work och management är processer som kräver en viss grad av sakkunskap och färdighet. I samband med terminologiarbete/-hantering kan detta tolkas som ”teoribaserat”. Bästa praxis och allmänt accepterade metoder kan också vara till hjälp, men fackområden, språk, mål osv. skiljer sig åt, så man måste veta vad man gör och inte bara kopiera någon annans erfarenheter eller förlita sig på en enda ”universell” vägledning. 10. Användningen av termen terminology management i texter tycks syfta på åtminstone två olika begrepp: ett bredare och mer abstrakt (= en typ av terminologisk aktivitet, jfr terminology management strategy), och ett mer begränsat och tekniskt (= datorstödd bearbetning av terminologiska data, jfr terminology management system). Terminology management (I) utförs vanligtvis för behoven i ett visst projekt eller hos en viss kund, till skillnad från terminology work, som vanligtvis utförs på fackområdes- eller delfackområdesnivå. Terminology management (II) tycks alltid avse processer och operationer som utförs med hjälp av datorprogram (terminologiverktyg) och är starkt beroende av metadata, vilka är av avgörande betydelse för kvalitetssäkringen (jfr Kudashev 2013: 15). Dessutom håller en tredje betydelse av terminology management på att växa fram (eller borde växa fram): ett kunskapsområde som studerar hanteringen av terminologiska data med hjälp av terminology tools. 8. SLUTSATS I denna artikel har jag undersökt tre centrala begrepp och termer inom terminologin: terminologiarbete, terminologihantering och terminografi, liksom flera relaterade begrepp. Efter analysen av hur dessa tolkas i 90 Igor Kudashev Terminology Work, Terminology Management, Terminography – Potato, Patato or Not Exactly? ISO-standarderna och de två största handböckerna om terminologi (hantering) har jag pekat på flera problem i definitionerna som jag anser vara problematiska och formulerat en uppsättning principer som syftar till en tydligare avgränsning och definition av de centrala begreppen och användningen av motsvarande termer. Utifrån dessa principer vill jag lägga fram ett preliminärt förslag till definitioner av begreppen samt två begreppsscheman, som finns i bilagan. Det bör noteras att definitionen av så breda och komplexa begrepp kräver grundliga överväganden ur flera perspektiv. Mitt mål är inte att förkasta de befintliga definitionerna och ersätta dem med nya, utan snarare att inleda en diskussion om ämnet inom terminologigemenskapen. Jag hoppas att denna forskning och den uppsättning principer som fastställts ovan kommer att bidra till att förbättra definitionerna och förståelsen av dessa tre stora begrepp och verksamhetsområden inom terminologin. REFERENCES Bergenholtz Henning, Kaufmann Uwe 1997: Terminography and Lexicography. A critical survey of dictionaries from a single specialised field. – Hermes, Journal of Linguistics 18, 91–125. Burkhanov Igor 1998: Lexicography: A Dictionary of Basic Terminology, Rzeszów: Wydawnictwo Wyższej Szkoły Pedagogicznej. Cabré Castellví M. Teresa 1999: Terminology: Theory, Methods and Applications 1, translated by Janet Ann DeCesaris, edited by Juan C. Sager, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. Faber Pamela 2015: Frames as a Framework for Terminology. – Handbook of Terminology 1, Kockaert Hendrik J., Steurs, Frieda (eds.), Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 14–33. Fuertes-Olivera Pedro, Tarp Sven 2014: Theory and Practice of Specialised Online Dictionaries. Lexicography versus Terminography, Berlin: De Gruyter. Hartmann Reinhard, Gregory James 1998: Dictionary of Lexicography, London, New York: Routledge. HOT 2015 – Handbook of Terminology 1, Kockaert Hendrik J., Steurs, Frieda (eds.), Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. HTM 1997 – Handbook of Terminology Management 1. Basic Aspects of Terminology Management, compiled by Sue Ellen Wright and Gerhard Budin, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. ISO 704:2022 Terminology work – Principles and methods, Geneva: ISO. ISO 1087:2019 Terminology work and terminology science – Vocabulary, Geneva: ISO. ISO 12616-1:2021 Terminology work in support of multilingual communication, Geneva: ISO. ISO 22128:2008 Terminology products and services, Geneva: ISO. ISO 29383:2020 Terminology policies – Development and implementation, Geneva: ISO. Kageura Kyo 2015: Terminology and Lexicography. – Handbook of Terminology 1, Kockaert Hendrik J., Steurs, Frieda (eds.), Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 45–59. Karsch Barbara Inge 2015: Terminology Work and Crowdsourcing: Coming to terms with the crowd. – Handbook of Terminology 1, Kockaert Hendrik J., Steurs, Frieda (eds.), Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 291–303. Kudashev Igor 2007: Proektirovanie perevodčeskih slovarej special'noj leksiki, Helsinki: Yliopistopaino. Kudashev Igor 2013: Quality Assurance in Terminology Management: Recommendations from the TermFactory project, Helsinki: Unigrafia. Kudashev Igor 2020: Sähköiset työkalut auttavat parantamaan terminologisen tiedon saavutettavuutta. – Hirvonen Maija, Kinnunen Tuija (eds.). Saavutettava viestintä. Yhteiskunnallista yhdenvertaisuutta edistämässä, Helsinki: Gaudeamus, 199–211. Terminologija | 2024 | 31 91 Madsen Bodil Nistrup, Thomsen Hanne Erdman 2015: Concept Modeling vs. Data Modeling in Practice. – Handbook of Terminology 1, Kockaert Hendrik J., Steurs, Frieda (eds.), Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 222–249. Myking Johan 2007: Dichotomies: impossible and indispensable? – Evidence-based LSP: Translation, text and terminology, Ahmad Khurshid, Rogers Margaret (eds.), Bern: Lang, 265–283. MW – Merriam-Webster. Available at: https://www.merriam-webster.com. Nuopponen Anita 2018: Dimensions of Terminology Work. – Terminologija 25, 6–22. Sanastotyön käsikirja 1989: Sanastotyön käsikirja. Soveltavan terminologian periaatteet ja työmenetelmät, toimittanut Tekniikan sanastokeskus, Helsinki: Suomen Standardisoimisliitto. Steurs Frieda, De Wachter Ken & De Malsche Evy 2015: Terminology Tools. – Handbook of Terminology 1, Kockaert Hendrik J., Steurs, Frieda (eds.), Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 222–249. Warburton Kara 2015: Managing Terminology in Commercial Environments. – Handbook of Terminology 1, Kockaert Hendrik J., Steurs, Frieda (eds.), Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 360–392. APPENDIX REDEFINED CONCEPTS AND RELATED CONCEPT CHARTS terminology science science studying the origin, development, functioning, description and documentation of LSP designations and special domain concepts terminology activity activity with the primary focus on LSP designations and special domain concepts or systems of concepts terminology study terminology activity aimed at studying LSP designations and special domain concepts or systems of concepts NOTE: terminology studies may be conducted for theoretical or practical needs. terminology work systematic and theory-based terminology activity aimed at improving LSP communication on the domain or subdomain level by collecting and analyzing LSP designations and special domain concepts, providing them with terminological descriptions, and presenting the results in the form of terminology products or services terminology management I (terminology activity) terminology activity conducted for the needs of a particular project or client, aimed at collecting, (re)arranging, quick accessing, effective use and updating of LSP designations and their terminological descriptions NOTE: terminology management is usually conducted with the help of terminology tools, especially terminology management systems 92 Igor Kudashev Terminology Work, Terminology Management, Terminography – Potato, Patato or Not Exactly? terminology inquiry terminology activity aimed at the exploration and analysis of individual LSP designations and special domain concepts for solving a particular task related to LSP communication NOTE: terminology inquiries may be conducted for theoretical or practical needs. Figure 1. Types of terminology activities by their primary focus LSP designation lexical or lexicalized object in languages for special purposes NOTE: In addition to terms, LSP designations also include proper names, professional slang, nomenclature, set phrases, and other lexical(ized) LSP objects. terminological description information about the origin, development, form, meaning, relations and usage of LSP designations as well as special domain concepts related to them NOTE: In terminological reference resources, terminological descriptions provide information that is supposed to help users understand, use or replace LSP designations in external contexts terminology reference resource terminology product, the core of which constitutes a collection of entries consisting of LSP designations and their terminological descriptions, organized in a way meant to speed up their retrieval Terminologija | 2024 | 31 93 NOTE 1: In addition to terminological entries, terminology reference resources may also contain outside matter (preface, user manual, appendices, etc.). An electronic terminology reference resource may also contain metadata required for its management. NOTE 2: Terminology entries may be organized in multiple ways, depending on the purposes of the terminology reference resource and the philosophy of its compilers. terminology tool computer application intended to assist in mining, refining, retrieving, and performing other transactions on terminological data, as well as planning, producing, managing, using, and developing terminology products and services terminology management system terminology tool with a metadata structure specifically designed for creating, maintaining, and using terminology reference resources NOTE: The terminology management system may incorporate other terminology tools, too, but its primary goal is the management of terminology reference resources. Figure 2. Terminology reference resources, terminology, and terminology management 94 Igor Kudashev Terminology Work, Terminology Management, Terminography – Potato, Patato or Not Exactly? terminography I (field of knowledge) field of knowledge studying the history, development, design, compilation, use, maintenance, and evaluation of terminology reference resources NOTE: Terminography (I) is an interdisciplinary field of knowledge that has its roots in terminology science, lexicography, information science, knowledge management, computer science, and computational linguistics. terminography II (terminology activity) terminology activity related to design, compilation, and maintenance of terminology reference resources terminology management II (data management) management of terminological data with the help of terminology tools terminology management III (field of knowledge) field of knowledge studying the management of terminological data with the help of terminology tools NOTE: Terminology management (III) includes planning, organization, implementation and maintenance of terminology tools as well as the methodology and workflows for computer-assisted management of terminological data. TERMINOLOGIJOS DARBAS, TERMINŲ TVARKYBA IR TERMINOGRAFIJA – TAS PATS AR NE VISAI? Santrauka Šiame darbe daugiausia dėmesio skiriame terminų terminologijos darbas, terminų tvarkyba ir terminografija, kurie kartais laikomi sinonimiškais, apibrėžtims. Kaip tyrimo medžiagą naudojame terminologijos darbo, terminologijos politikos ir terminologijos produktų ISO standartus, taip pat du didžiausius terminologijos ir terminų tvarkybos vadovus. Mūsų metodika apima teksto analizę, sąvokų analizę ir pradinę semantinę analizę. Po teorinės ir analitinės dalių pateikiamas principų rinkinys naujam sąvokų apibrėžimui ir preliminarūs pasiūlymai, kaip sąvokas būtų galima apibrėžti kitaip. Išsiaiškinome, kad minėtosios sąvokos ne visada aiškiai ir griežtai apibrėžiamos standartuose ir vadovuose. Jų apibrėžtys taip pat labai skiriasi, net ir standartuose. Kai kurios apibrėžtys yra per plačios, tačiau dažniau jos tikslin gai susiaurinamos to neakcentuojant. Didelė problema, kad vadovai yra straipsnių rinkiniai, parašyti įvairiais požiūriais, ir, rodos, kad nėra nuoseklios bendros terminų tvarkybos teorijos. Siūlome atskirti terminus terminologijos mokslas, terminologijos tyrimai ir terminijos analizė. Terminologijos darbas turėtų būti skirtas sisteminei ir teorija pagrįstai terminologijos veiklai, kuria siekiama pagerinti dalykinę komunikaciją srities ar posričio lygiu, Terminologija | 2024 | 31 95 pavadinti. Terminas terminų tvarkyba platesne prasme reiškia terminologijos veiklą, vykdomą konkretaus projekto reikmėms ar kliento poreikiams tenkinti. Specialesne prasme jis reiškia terminologinių duomenų tvarkymą naudojant terminologinius įrankius. Be to, atsiranda ir trečioji termino terminų tvarkyba reikšmė: žinių sritis, tirianti terminologinių duomenų tvarkymą terminologiniais įrankiais. Nedidelės apimties terminologijos veikla, atliekama sprendžiant konkrečią terminologinę problemą, tikriausiai turėtų būti vadinama terminijos analizė (o ne ad hoc terminologijos darbu). Terminografija yra ir tarpdisciplininė žinių sritis, ir terminologijos veikla, apimanti terminijos išteklių (ir tik jų) projektavimą, sudarymą ir priežiūrą. Gauta 2024-05-03 Igor Kudashev Tampere University, Faculty of Information Technology and Communication Sciences Kanslerinrinne 1, FI-33014 Tampereen yliopisto Tampere, Finland E-mail [email protected] 96 Igor Kudashev Terminology Work, Terminology Management, Terminography – Potato, Patato or Not Exactly?