Kalbininko Algirdo Sabaliausko garbinga sukaktis

ZIGMAS ZINKEVIČIUS SPRÅKFORSKAREN ALGIRDAS SABALIAUSKAS HÖGTIDLIGA JUBILEUM Den 26 juli 2009 fyllde den framstående litauiske språkforskaren, korresponderande ledamoten av Litauens vetenskapsakademi, författaren till många vetenskapliga och populärvetenskapliga böcker och artiklar (hans publikationslista omfattar omkring två tusen bibliografiska poster!), mottagaren av två storfurst Gediminasorden av Litauen, habiliterad doktor och professor Algirdas Sabaliauskas 80 år. Jubilaren föddes i Marijampolė. Där gick han 1948 ut Rygiškių Jono-gymnasiet (som under sovjettiden förlorade sitt namn). Bland hans lärare fanns den litauiske språkforskaren Jonas Kalbelka, som jubilaren åter träffade när han studerade litauiska vid Vilnius universitet, där han främst intresserade sig för det litauiska språkets historia. Man minns den unge mannen, med ivriga ögon på första bänken, som noggrant antecknade varje tanke som läraren framförde. Han engagerade sig aktivt i Litauiska språkklubbens verksamhet och valdes till dess ordförande. Vid mötena höll han föredrag om atematiska verb (ämnet för hans kommande examensarbete) och konsonantstammar hos substantiv. En viktig händelse var ett besök i Riga tillsammans med en student från en lägre årskurs, som senare blev en känd forskare i litauiska, Jonas Kazlauskas. Då träffade de den store lettiske Z. ZINKEVIČIUS. Kalbininko Algirdo Sabaliausko garbinga sukaktis 367 språkforskaren Jānis Endzelīns. Allt detta fick A. Sabaliauskas att intressera sig för lettiska studier. Han lärde sig lettiska väl. Senare översatte han flera lettiska författares böcker till litauiska och valdes till utländsk ledamot av Lettlands vetenskapsakademi. Paskutiniais studijų universitete metais (1953) pradėjo dirbti Lietuvių kalbos ir literatūros institute, su kuriuo vėliau susiejo visą savo gyvenimą. Institute baigė doktorantūrą (tada vadintą aspirantūra), parašė ir apgynė kandidato, vėliau ir daktaro (dabar habil. dr.) disertacijas. Visą laiką dirbo Kalbos istorijos ir dialektologijos skyriuje – nuėjo kelią nuo jaunesniojo mokslinio bendradarbio iki vyriausiojo mokslo darbuotojo; 1997–2000 m. buvo atkurto Lietuvių kalbos instituto direktorius. Jubilaren har åstadkommit mycket genom att forska i de litauiska ordens historia. Han har publicerat många artiklar och större studier i ämnet. Ämnet för hans doktorsavhandling var Baltų kalbų žemės ūkio augalų pavadinimų kilmė (1958), och ämnet för hans habilitationsarbete var Baltų kalbų leksikos tyrinėjimai (1975). Han publicerade tre omfattande studier inom området: Lietuvių kalbos leksikos raida, Baltų kalbų naminių gyvulių pavadinimai ir Iš baltų kalbų gyvulininkystės terminologijos istorijos. År 1990 gav han ut sammanfattningsverket Lietuvių kalbos leksika. Han intresserade sig för och forskade om lånord från de baltiska språken och baltismer i andra språk. A. Sabaliauskas ägnade mycket tid och energi åt sitt andra forskningsområde: det litauiska språkets och de baltiska språkens forskningshistoria i allmänhet. Han publicerade en mängd artiklar och kortare texter om ämnet och sammanfattade dem i tvåbandsverket Lietuvių kalbos tyrinėjimo istorija: band I – fram till 1940 (utkom 1979), band II – 1940–1980 (utkom 1982). Detta är den mest omfattande och bästa historiken över litauisk och baltisk språkvetenskap i allmänhet. För verket tilldelades författaren ett statligt pris. En tredje bok håller nu på att skrivas; den kommer att överblicka den litauiska (baltiska) språkforskning som bedrivits under de senaste årtiondena, efter 1980. Därtill kommer böckerna Baltų kalbų tyrinėjimai (1986) och Rytų slavų kalbininkai lituanistikos baruose (1990, tillsammans med Jonas Palionis), liksom de populärvetenskapliga Kaip tyrinėta lietuvių kalba (1984), Mes baltai (1986, 22002, engelsk översättning We, the Balts, 1993). Han publicerade många artiklar inom området i Litauen och utomlands: om forskare i litauiska, forskningsinstitutioner, organisationer och publikationer och evenemang av betydelse för litauiska studier och baltiska studier, särskilt i uppslagsverk (bara i Lietuvių kalbos enciklopedijoje (1999) finns hela 563!). Detta ger oss rätt att kalla Algirdas Sabaliauskas den litauiska språkvetenskapens nestor och den främste popularisatorn av litauiska studier. Vad säger inte hans medverkan i ett utländskt verk som Lexicon Grammaticorum: Who’s Who in the History of World Linguistics (Tübingen, 1996; ledamot av redaktionskommittén). 368 KALBOS KULTŪRA | 82 Som den främste popularisatorn av litauisk språkvetenskap publicerade Algirdas Sabaliauskas en mängd andra populärvetenskapliga artiklar och gav ut småböcker som väckte allmänhetens intresse: Žodžiai keliauja (1962, 21993), Žodžiai pasakoja (1965), Žodžiai atgyja (1967, 21980, 32000, engelsk översättning 1973; den japanske språkforskaren Ikuo Murata översatte enskilda kapitel ur boken till japanska!), Šimtas kalbos mįslių (1970, 22001). År 1994 gav han ut ytterligare en bok för ungdomar under utbildning, om ordens ursprung: Iš kur jie?. Allt detta vidgade människors vyer, gjorde litauiska och Litauen mer kända utomlands, stärkte litauernas egen självkänsla och visade på det vida världsomspännande intresset för det litauiska språket. Jubilaren har också åstadkommit mycket inom andra forskningsområden som rör litauiska; exempelvis undersökte han tillsammans med Kazys Morkūnas språket hos invånarna på Kuriska näset, skrev om praktiska frågor kring litauiska och publicerade artiklar om språkvård, ortografi och morfologi. Han deltog aktivt i arrangemangen för Hembygdsföreningens språksektion vid Vilnius universitet. Viktig var hans föreläsningsserie på tv om de litauiska ordens ursprung, litauiska språkforskare med mera. Han bidrog mycket till sammanställning och redigering av kollektiva verk. Ända sedan den vetenskapliga tidskriften Baltistica grundades (1965) har han varit ledamot av dess redaktionskommitté. Han var en av redaktörerna för Jonas Kruopos Rinktinių raštų och boken Vladimiras Toporovas ir Lietuva. Han var ledamot av redaktionskommittéer för olika filologiska och bibliografiska publikationer samt av många råd, nämnder och kommissioner. Han engagerade sig i organiseringen av baltistkonferenser. I omkring 30 år var han ordförande för den statliga examenskommissionen för litauiska studier vid Vilnius pedagogiska universitet (tidigare institutet). Han föreläste för blivande lärare i litauiska och litteratur och även för allmänheten. Algirdas Sabaliauskas har av alla litauiska språkforskare de flesta kontakterna med utländska kolleger. För författaren till dessa rader har det varit en lycka att umgås med jubilaren i mer än 50 år. Det är tillräckligt lång tid för att lära känna en människa väl. Oförglömlig är vår gemensamma resa 1975 till Tartu för att gratulera vår vän, den estniske språkforskaren Paulus Ariste, på hans 70-årsdag, liksom resan till Frankrike 1986 och besöket hos den berömde litauiske forskaren Algirdas Greimas, en av semiotikens grundare, och de många mötena med vår uppriktige vän, den store ryske språkforskaren Vladimir Toporov, med flera. Gång på gång har jag fått övertygas om jubilarens uppriktighet, välvilja och vänlighet. Nu återstår bara att önska honom god hälsa och skaparkraft, så att han kan slutföra allt det han ännu planerat att göra. Z. ZINKEVIČIUS. Kalbininko Algirdo Sabaliausko garbinga sukaktis 369