Latvijos švietimo įstaigų simboliniai pavadinimai

VELGA LAUGALE Liepājas universitet, Lettland SYMBOLISKA NAMN PÅ LETTISKA UTBILDNINGSINSTITUTIONER Inom lettisk språkvetenskap är uppfattningen att en institutions symboliska namn är en villkorlig benämning, vanligtvis skriven inom citationstecken, i kursiv stil eller på annat grafiskt framhävt sätt (Īpašvārdu rakstība 1998: 14). Symboliska namn kan bestå av egennamn, appellativ, kombinationer av egennamn och appellativ samt särskilt skapade namn. Under de senaste 15 åren har den snabba datoriseringen och det engelska språket haft stor inverkan på deras grafiska utformning. Registreringarna i Republiken Lettlands företagsregister visar att symboliska namn används i stor utsträckning vid bildandet av företagsnamn. I förteckningen över utbildningsinstitutioner utgörs en särskild grupp också av blandade namn med en symbolisk beståndsdel, det vill säga symboliska namn. Detta är ett ord (ord) som anger de individuella särskiljande kännetecknen hos ett objekt som benämns med en nomenklaturbeteckning; utan det kan den nämnda nomenklaturbeteckningen endast användas i allmän betydelse, till exempel pamatskola (grundskola), vidusskola (gymnasium), augstskola (högskola). Jfr: Pirmskolas izglītības iestāde „Saulīte“ (förskoleinstitutionen ”Saulīte” [”Lilla solen”]), Arodskola „Dzīvesprieks“ (yrkesskolan ”Dzīvesprieks” [”Livsglädje”]), Hokeja skola „Rīga“ (ishockeyskolan ”Rīga”). I anvisningarna för användning av versaler rekommenderas en minimal struktur för sådana namn, till exempel Sākumskola „Taurenītis“ (grundskolan ”Taurenītis” [”Fjärilen”]), där ”ett nomenklaturord som anger den berörda företagstypen vanligen står före det symboliska namnet” (Skujiņa 1999: 22). I det undersökta materialet hittades endast några få namn som följer det omvända mönstret: symboliskt namn + nomenklaturord, till exempel „Anšpēteru“ veselīgas ēdināšanas un servisa arodizglītības skola (yrkesskolan för hälsosam kost och service ”Anšpēteru”). De insamlade uppgifterna visar att utbildningsinstitutionernas namn mycket sällan följer den nämnda tvådelade struk- V. LAUGALE. Latvijos švietimo įstaigų simboliniai pavadinimai 211 turen. Vanligtvis ingår även andra beskrivande element i dessa namn, och inte sällan kombineras två nomenklaturordskonstruktioner, till exempel „Aija Fashion“ Modelių skola un Stila studija (modellskolan och stilstudion ”Aija Fashion”) (Laugale 2010: 147–163). I vardagligt tal och vardagligt skriftbruk används det symboliska namnet emellertid som en fristående benämning (t.ex. „Turība“, „Saulīte“) utan nomenklaturord (Laugale 2009: 46–49). Om en utbildningsinstitutions namn är symboliskt anges ortsnamnet som nomenklaturord ganska sällan. Sådana skolor finns i Jūrmala (i dessa fall nämns inte stadens namn), liksom på andra platser i Lettland: Sākumskola „Ābelīte“ (grundskolan ”Ābelīte” [”Lilla äppelträdet”]), Sākumskola „Zvaniņš“ (grundskolan ”Zvaniņš” [”Lilla klockan”]). Tendensen att utelämna ortnamnet i utbildningsinstitutionens namn försvårar ibland möjligheten att få information om var skolan ligger, till exempel: Sākumskola „UNIVERSUM“ (grundskolan ”UNIVERSUM”) i Valmiera, Eksperimentālā Kristīgā vidusskola „Staburadzē“ (den experimentella kristna skolan ”Staburadzē”) i Jūrmala, Arodskola „Dzīvesprieks“ (yrkesskolan ”Dzīvesprieks” [”Livsglädje”]) i Vanes socken i Tukums kommun, med flera. FORMEN HOS SYMBOLISKA NAMN Vid utformningen av skolornas namn är de allmänna normerna för det lettiska språket viktiga. Varje namn är samtidigt också ett ord som fyller alla de funktioner som kännetecknar ett ord. Oftast är det ett böjbart ord med alla de grammatiska egenskaper som är typiska för det lettiska språket. Oböjliga former Ett symboliskt namn följer i allmänhet språkets regler, men som namn på en institution betyder det ofta ingenting, utan väcker kanske bara uppmärksamhet genom sin ovanlighet. Ett namn i oböjlig form är svårare att använda: Ropažu mūzikas un mākslas skola „RODENPOIS“ (Musik- och konstskolan i Ropaži „RODENPOIS“), Mācību ražošanas kombināts „Zerko“ (Utbildnings- och produktionskombinatet „Zerko“). För att förstå betydelsen av sådana namn behövs alltid ytterligare information, till exempel: „Rodenpois“ är det äldre namnet på orten Ropaži (på liviska betyder det „järnkille“); inte ens institutionens ledning känner till betydelsen av namnet „Zerko“ (enligt ett samtal med direktören Arvyds Lacis den 12 november 2008). 212 KALBOS KULTŪRA | 83 Det är praktiskt när ett symboliskt namn (även om det ibland är konstgjort bildat) kan böjas, till exempel: Modes skola „ANISOLS“ (Modeskolan „ANISOLS“), Privātā Profesionālā vidusskola „SIGMA“ (Privata yrkesgymnasiet „SIGMA“). Vissa symboliska namn på utbildningsinstitutioner består av bokstavsförkortningar: Profesionālās pamatizglītības iestāde „ZET“ (Institution för grundläggande yrkesutbildning „ZET“). Även för att förstå dem behövs ytterligare information och vissa kunskaper. Till exempel har förkortningen som utgör det symboliska namnet Mācību centrs „RIMAN“ (Utbildningscentrum „RIMAN“) bildats av de första stavelserna i namnet på företaget „Rīgas manufaktūra“, som hyr ut lokalerna. Detta kan symbolisera platsen där skolan ligger. Ett symboliskt namn på ett annat språk (till exempel ryska) strider inte mot bestämmelserna i språklagen, om det skrivs med latinska bokstäver. Ett symboliskt namn på ryska förstärker informationen genom att upprepa den, till exempel: Privātā krievu nacionālā vidusskola „Podsolnuh“ (Privata ryska nationella skolan „Podsolnuch“)1. I det här fallet förtydligar den tillagda förklarande texten på lettiska informationen om skolan även för dem som inte kan ryska. Ett intressant faktum är att skolan grundades som den privata grundskolan „Saulespuķe“2. UTTRYCKSSÄTT HOS SYMBOLISKA NAMN „Även om syftet med ett symboliskt namn inte är att direkt beskriva institutionens karaktär och huvudsakliga funktioner, bör man ändå försöka välja eller skapa ett namn som direkt eller indirekt, genom ett begrepp, en symbol eller på något annat sätt, hjälper till att beskriva institutionens väsen“ (Skujiņa 1999: 22). Symboliska namn används ofta för att benämna sådana specialiserade institutioner som erbjuder utbildning inom ett visst område (till exempel konst, idrott eller dans). Sådana namn har oftast samband med dessa områden, till exempel: Starptautiskā frizieru mākslas skola „Skaistums“ (Internationella frisörkonstskolan „Skaistums“ [„Skönhet“]), Hokeja skola „Aisbergs“ (Hockeyskolan „Aisbergs“ [„Isberg“]), Šūšanas un rokdarbu skola „Burda Rīga“ (Sömnads- och hantverksskolan „Burda Riga“). 1 Podsolnuch – solros. 2 Saulespuķe – solros. V. LAUGALE. Latvijas švietimo įstaigų simboliniai pavadinimai 213 Ett ortnamn, som inte ingår i namnet som ett led med direkt betydelse, kan användas som ett symboliskt namn och fyller då en särskiljande funktion. Namnet kan innehålla namnet på en stad: Bērnu un jauniešu basketbola skola „RĪGA“ (Barn- och ungdomsbasketbollskolan „RYGA“), Vidzemes jaunatnes futbola centrs „Staicele“ (Vidzeme ungdomsidrottscentrum „Staicele“3), Sporta centrs „Daugavpils ledus“ (Idrottscentrum „Daugavpils is“); namnet på en stadsdel – Bērnu un jaunatnes sporta skola „Jugla“ (Barn- och ungdomsidrottsskolan „Jugla“) i Riga; ibland anges en särskild del av staden – Sporta skola „Arkādija“ (Idrottsskolan „Arkādija“) i Riga, Profesionālās ievirzes sporta skola „Pārdaugava“ (Idrottsskola med professionell inriktning „Pārdaugava“) i Riga; eller en specifik byggnad – Bērnu un jauniešu sporta centrs „Daugavas sporta nams“ (Barn- och ungdomsidrottscentrum „Daugavas sporthus“) i Riga. Äldre ortnamn används ibland som symboliska namn, till exempel bäckens namn Rīdzene i två skolnamn – Bērnu un jaunatnes sporta skola „Rīdzene“ (Barn- och ungdomsidrottsskolan „Rīdzene“) i Riga och Pamatskola „Rīdze“ (Grundskolan „Rīdze“), också i Riga; Privātā vidusskola „Mītava“ (Privata gymnasiet „Mītava“) i Jelgava – namnet bygger på ett tidigare namn på Jelgava. Användare kan vilseledas när ett ortnamn ingår i ett symboliskt namn men den ort där skolan ligger inte har någon koppling till detta ortnamn. Missförstånd kan uppstå kring ordet Dauguva (i Lettiska SSR fanns idrottsföreningen „Dauguva“, som verkade i alla distrikt), till exempel LIEPĀJAS SPORTA SKOLA „DAUGAVA“ (Liepājas idrottsskola „Daugava“)4. Eftersom denna flods namn redan ingår i en skolas namn har den nyare skolan i namnet Hokeja skola „Rīgas Daugava“ (Ishockeyskolan „Rigas Daugava“) även angett orten, för att undvika missförstånd. I det första fallet valdes namnet utan eftertanke – ett visst ord ska ge information om ett visst objekt, det vill säga man måste följa överensstämmelsen mellan lexikal betydelse och verklighet. Detta är väsentligt, eftersom en av det symboliska namnets funktioner är att förenkla kommunikationen. Detta är särskilt viktigt för idrottsskolor, vars namn ofta också är namn på idrottslag. Därför förefaller det obefogat att använda ett och samma ortnamn i namnen på flera olika skolor, till exempel: Bērnu un jauniešu 3 Staicele är en stad i nordvästra Vidzeme. 4 Staden Liepāja ligger i sydvästra Lettland och har ingen koppling till floden Daugava. 214 KALBOS KULTŪRA | 83 basketbola skola „RĪGA“ (Barn- och ungdomsbasketbollskolan „RYGA“) och Hokeja skola „Rīga“ (Ishockeyskolan „Riga“); Iecavas novada sporta skola „Dartija“ (Iecava kommuns idrottsskola „Dartija“) och Sākumskola „Dartija“ (Grundskolan „Dartija“) i Bauska distrikt5. Ett symboliskt namn kan ange elevernas nationalitet (om den inte nämns i den beskrivande delen med direkt betydelse). Ett sådant namn bildas utifrån specifika begrepp för en folkgrupp, vilka är viktiga och betydelsefulla just för människor med denna nationalitet. Därmed anges att elever med en viss nationalitet studerar vid utbildningsinstitutionen, till exempel: Rīgas ģimnāzija „IVRIT“ (Rigas gymnasium „IVRIT“). Den som skapar ett sådant namn måste naturligtvis vara helt säker på att ordet är känt för språkbrukarna. Det symboliska namnet kännetecknas av språklig ekonomi, vilket i grunden innebär möjligheten att skapa bildrika, innehållsrika och associationsväckande namn som hjälper till att locka framtida kunder (Емельянова 2007: 7). Det kan vara ett ord med positiv betydelse, förknippat med utbildningens kvalitet, till exempel: Frizieru skola „Vernišaža“ (Frisörskolan „Vernissage“). Under de senaste åren har en tendens märkts, särskilt i privata utbildningsinstitutioners namn, att använda olika värderande och preciserande ord som gör namnet originellt eller särskiljande i jämförelse med andra. Betydelsen av sådana symboliska namn är dock inte alltid förståelig utan ytterligare information: Frizieru skola–studija „Galateja“ (Frisörskolan–studion „Galateja“), Frizieru skola „Studija–I“ (Frisörskolan „Studio–I“), Biznesa skola „Nimfa 2000“ (Handelsskolan „Nimfa 2000“), Privātā vidusskola „Gaismas tilts 97“ (Privata gymnasiet „Gaismas tilts [”Ljusets bro”] 97“), Mākslas skola „Iberians“ (Konstskolan „Iberians“), Daugavpils mākslas vidusskola „Saules skola“ (Daugavpils konstgymnasium „Saules skola“). Internationella ord används ofta i symboliska namn. Detta betraktas som positivt, särskilt när ordet redan har assimilerats i lettiskan och tagits upp i lettiska ordböcker (till exempel norma, harmonija). Deras betydelse är begriplig för språkbrukaren, eftersom sammanhanget – den generiska beteckningen – visar att det är fråga om ett skolnamn. Sådana symboliska skolnamn visar grundarnas avsikter, även om orden kan vara mångtydiga, till exempel: harmonija – 4 betydelser (SV 1999: 266), alfa – 4 betydelser (SV 1999: 42). Jfr: Pamatskola „Harmonija“ (Grundskolan 5 Dartija är en ort i Iecava kommun, Bauska distrikt. V. LAUGALE. Latvijos švietimo įstaigų simboliniai pavadinimai 215 skolan ”Harmonija”), gr. harmonia – ”harmoni, proportionerlighet mellan delarna av föremål eller företeelser” (SV 1999: 266); Privātā sākumskola „Alfa“ (Privat grundskola ”Alfa”) i Jelgava (alfa och omega är en biblisk fraseologism, det vill säga början och slutet, det allra viktigaste, grunden till allt; LFV I 1997: 76) – detta är en skola med kristen inriktning, och därför är även förkortningen hämtad från Bibeln (från samtal med rektorn Ingvilda Ivanova den 12 november 2008). Kontexten (i detta fall kopplingen till en utbildningsinstitution) bidrar dock inte alltid till att undvika mångtydighet, det vill säga till att framhäva just en betydelse. I en ordbok över internationella ord anges till exempel tre betydelser av ordet norma (SV 1999: 522). Skolans föreståndare Irina Lode (22 november 2008) förklarade att det symboliska namnet Privātā vidusskola „NORMA“ (Privat gymnasieskola ”NORMA”) valdes utifrån betydelsen av det internationella ordet (lat. norma – ”mått, förebild”), nämligen ”regel, princip, standard” (SV 1999: 522), för att betona att skolan inte har någon särskild inriktning, till skillnad från vissa andra privatskolor, utan att undervisningen där följer en allmän standard. Oklarheter kan uppstå när ett namn på ett annat språk är obegripligt och inte alla främmande ord finns med i relevanta ordböcker. Sådana är några av de lettiska skolnamnen, till exempel Privātskola „Latreia“ (Privatskolan ”Latreia”). Detta är den första privatskolan i det återupprättade självständiga Lettland; namnet består av ett grekiskt ord som betyder ”inspiration” (från samtal med rektorn Valdis Krūmiņš den 22 november 2008). Det nämnda ordet betyder på grekiska ”tjänst; tjänstgöring i ett gudstempel” (LGC VV 1999: 68). I skolans namn Privātā pamatskola „Maksima“ (Privat grundskola ”Maksima”) används det latinska ordet [lat. maxima, (regula, sententia) – ”grund, lag, högsta princip”], eftersom ordet förknippas med moraliska och etiska principer och uppföranderegler som en människa följer – så anser skolledningen (skolans rektor Inara Kuharjonoka, 12 november 2008). I vissa fall kan namnets betydelse anas om man har särskilda förkunskaper (till exempel om romersk mytologi). Så är det med skolnamnet RSEBAAs Profesionālā Vidusskola „VICTORIA“ (RSEBAA:s yrkesgymnasium ”VICTORIA”), som innehåller det latinska namnet på segergudinnan Viktorijas (SV 1999: 830). Enligt skolledningen betyder det ”det första yrket, den första segern” (från samtal med rektorn Andžela Dubinska den 26 november 2008). 216 KALBOS KULTŪRA | 83 I avsnittet om namnbildning i lagen om det statliga språket anges att ett objekts namn ska skrivas med latinska eller lettiska bokstäver. Det finns namn som uppfyller detta grundläggande krav, men den oförklarade symbolens innebörd kan ändå förbli obegriplig, till exempel Rīgas sākumskola „Papatya“ (Rigas grundskola ”Papatya”). Lettiska ord lämpar sig bäst för symbolfunktionen, eftersom deras betydelse, det vill säga semantik och symboliska funktion, är lätt att förstå utan kommentarer eller ytterligare information, till exempel: latvių kalbos žodžiai, Privātā pamatskola „Avots“ (Privat grundskola ”Avots” [”Källa”]), Privātā pamatskola „Saulgrieži“ (Privat grundskola ”Saulgrieži” [”Sommarsolstånd”]), Privātā sākumskola „Namiņš“ (Privat lågstadieskola ”Namiņš” [”Lilla huset”]), Privātā vidusskola „Taka“ (Privat gymnasieskola ”Taka” [”Stigen”]), Privātsākumskola „Varavīksne“ (Privat lågstadieskola ”Varavīksne” [”Regnbåge”]). Användningen av ett ord i dess bokstavliga betydelse i ett symboliskt namn ses som positiv; en sådan symbol kan bättre och mer precist fylla namnets funktioner. Ordet spars (LLVV VII2 1991: 85) betyder till exempel ”driv, aktivitet, ihärdighet” (i verksamhet och uppförande); dess intensiva uttryck och energi lämpar sig för namnet på en idrottsinstitution: Ventspils pilsētas domes Izglītības pārvaldes Sporta skola „Spars“ (Ventspils stadsfullmäktiges utbildningsförvaltnings idrottsskola ”Spars”). Ibland förekommer även ovanliga lettiska ord som slags symboler: Privātā pamatskola „Patnis“ (Privat grundskola ”Patnis”), patnis betyder individ (LLVV VI1 1986: 519); Privātā vidusskola „Laisma“ (Privat gymnasieskola ”Laisma”) har tagit in det sällsynta ordet laisma i sitt namn – dialektalt: en trevlig sysselsättning (LLVV IV 1980: 578). Möjligheterna att välja symboliska namn är obegränsade. Ibland anser skolornas grundare att det är viktigt att symboliskt ta med nya arbetsmetoder som används i skolan i namnet, till exempel naujus darbo metodus, Privātsākumskola „Innova“ (Privat lågstadieskola ”Innova”). I samtalet med rektorn Inta Baltiņa (22 november 2008) framkom att namnet bygger på det latinska ordet innovatio, ”förnyelse, förändring” (SV 1999: 308), vilket förknippas med nya pedagogiska undervisningsmetoder. Liknande associationer väcks också av ytterligare ett namn – Privātvidusskola „Brīvā attīstība“ (Privat gymnasieskola ”Brīvā attīstība” [”Fri utveckling”]); betydelsen av denna fras är kopplad till utvecklingen av elevernas individuella förmågor (fri utveckling är ett alternativpedagogiskt koncept). V. LAUGALE. Latvijas švietimo įstaigų simboliniai pavadinimai 217 Det är värt att undersöka det symboliska namnet på logopedskolan Rīgas sākumskola „Valodiņa“ (grundskolan i Riga ”Valodiņa” [”Lilla språket”]). För att skolans namn inte skulle innehålla ord med anknytning till talfel fick den år 2003 namnet ”Valodiņa”. Detta är hittills den enda specialskolan i Lettland vars namn inte innehåller ordet specialioji. Utifrån sin lexikala betydelse och användning betraktas namnet som en eufemism. Ibland kan ett symboliskt namn utgöras av ett personnamn, men registreringshandlingarna för institutionerna visar att det inte rör sig om grundarnas, ägarnas eller skolornas rektorers namn; för att klarlägga motiven behövs ytterligare uppgifter, till exempel: Privātsākumskola „Elita“ (privat grundskola ”Elita”), Profesionālās pamatizglītības iestāde „Studija Maija“ (yrkesinriktad grundutbildningsinstitution ”Studija Maija”). Namngivarna saknar inte kreativ fantasi och livlig föreställningsförmåga; en privatskola har till och med fått namn efter den berömde sjöfararen Christofer Columbus: Privātā sākumskola „Kolumbs“ (privat grundskola ”Kolumbs”) i Riga. Djurnamn används i utbildningsinstitutioners namn utifrån egenskaper som förknippas med djuren. Exempelvis associeras namnet på ett rovdjur, som valts för en idrottsskola, med en kämpaglöd. Ibland väljs ett djur som lagets symbol: på flaggan för ishockeylaget ”Riga 2000” finns ett lejon, medan ett annat, mindre djur – lodjuret – har valts som symbol för dess idrottsskola för barn: Profesionālās ievirzes sporta izglītības iestāde „Lūši“ (idrottsutbildningsinstitution med professionell inriktning ”Lūši” [”Lodjuren”]). Genom sitt väl genomtänkta symbolval utmärker sig Tautskola „99 Baltie zirgi“ (folkskolan ”99 vita hästar”) både genom betydelsen och genom sin förmåga att väcka uppmärksamhet. Skolans rektor Ojārs Ruode förklarar att namnet, som rekommenderades av en folklivskännare, rymmer många betydelser6. Stöd från sponsorer är viktigt för idrottsskolor och deras lag. Därför händer det att skolans namn består av sponsorföretagets namn, 6Siffran 9 står för fullbordan och rytm, det vet matematikerna väl. 99 är inte bara ett tal, det betyder mycket. I forna tider fanns en niodagarskalender. Barn föds efter nio månader. I sin tur betyder vit ”gudomlig”; olika folks folktro talar om norr, där man ska söka något ljust och vackert. Hästen är en förmedlare mellan denna värld och den andra. Den vita hästen ansågs förr kunna avgöra ödet. När ett viktigt beslut skulle fattas lät man hästen ta det första steget. I regionen (Cēsis distrikt, Drusti socken; mitt förtydligande – V. L.) finns en tradition: om man möter en vit häst blir dagen lycklig, och när man har räknat 99 vita hästar blir det bröllop – det betyder en ny början. ”Vi lärde oss av folket och ville lära folket något, och så kom namnet på folkskolan till. Vi försöker bevara detta ömsesidiga band än i dag” (tidskriften Patiesā Dzīve, 2008, nr 21, 22). 218 KALBOS KULTŪRA | 83 till exempel: Specializētā sporta skola „Latvijas Bērzs“ (specialiserad idrottsskola ”Latvijas Bērzs” [”Lettlands björk”]). En särskild grupp utgörs av de symboliska namnen på förskoleinstitutioner – i 90 procent av fallen är det symboliska namnet en diminutivform av ett substantiv. Det märks att många förskolors symboliska namn består av samma ord. Exempelvis ingår ordet Saulīte (Lilla solen) i namnen på 19 förskoleinstitutioner, Pasaçiņa (Lilla sagan) i 13 namn, och Bitīte (Lilla biet) och Sprīdītis (Lille tumlingen) i 11 förskolenamn vardera. I diminutivformer av substantiv uttrycker de förminskande suffixen -iņ-, -īt-, -ēn-, -uk- vanligen en positiv värdering – de ger orden en nyans av ömhet, uppriktighet och välvilja. Ett symboliskt ord i en utbildningsinstitutions namn gör namnet mer personligt, men ordets betydelse, även när ordet ingår i institutionens namn, påverkar både barn och personal (dessa frågor hör till sociolingvistiken, psykolingvistiken och etnolingvistiken och bör undersökas vidare). En symbol i en institutions namn är ett tecken på en viss kultur och kompletterar dess semantik med ett tänkesätt och begrepp som återspeglar just den kulturen. Man bör beakta att ”användningen av ord/namn kan ge upphov till personliga associationer och forma en individuell känslomässig inställning till det betecknade objektet, men dess kulturella nationella väsen uttrycks genom en allmänt brukad konnotation” (Аюпова 2004: 44). Även om utbildningsinstitutionernas symboliska namn (särskilt inom förskoleutbildningen) är mycket varierande, ges i denna artikel endast en kort översikt över namnen i denna grupp och en beskrivning av de viktigaste namntyperna. ŠALTINIAI Latvijos Respublikos švietimo ir mokslo ministerijos švietimo įstaigų registrai: http://doc.izm.gov.lv/liis/org/pases.nsf/WebIzgl3?OpenView LITERATŪRA Īpašvārdu rakstība 1998: Īpašvārdu rakstība, Rīga: LR Valsts valodas centrs. L a u g a l e V. 2009: Izglītības iestāžu nosaukumi latviešu valodā: lingvistiskais aspekts. Promocijas darba kopsavilkums filoloģijas doktora grāda iegūšanai valodniecības zinātņu nozares latviešu sinhroniskās valodniecības apakšnozarē, Liepāja: LiePA. V. LAUGALE. Latvijas švietimo įstaigų simboliniai pavadinimai 219 Laugale V. 2010: Skolu nosaukumu struktūra Latvijā un Lietuvā / Mokyklų pavadinimų sandara Latvijoje ir Lietuvoje. – Res Humanitariae VI, Klaipėda: Klaipėdos universiteto leidykla, 147–163. LFV I 1997: Laua A., Ezerina A., Veinberga S. Latviešu frazeoloģijas vārdnīca, 1. sējums, Rīga: Avots. LGCVV 1999: Skujiņa V. Latīņu un grieķu cilmes vārddaļu vārdnīca, Rīga: Kamene. LLV 1955: Latīņu-latviešu vārdnīca, Rīga: Latvijas Valsts izdevniecība. LLVV 1972–1996: Latviešu literārās valodas vārdnīca, 1.–8. sējums, Rīga: Zinātne. MLLVG I 1959: Mūsdienu latviešu literārās valodas gramatika, I. daļa, Rīga: LPSR ZA izdevniecība. Skujiņa V. 1999: Latviešu valoda lietišķajos rakstos, Rīga: Zvaigzne ABC. SV 1969: Svečvārdu vārdnīca, Rīga: Liesma. SV 1999: Svečvārdu vārdnīca, Rīga: Jumava. Аюпова Е. И. 2004: О символическом компоненте значения слова. – Русская и сопоставительная филология: состояние и перспективы. Меж-дународная научная конференция, посвященная 200-летию Казанского университета, Казань: Издательство Казанского университета. Емельянова А. М. 2007: Эргонимы в лингвистическом ландшафте полиэтнического города. Автореферат диссертации на соискание ученой степени кандидата филологических наук, Уфа: Башкирский гос. пед. университет. Маслова В. А. 2001: Лингвокультурология, Москва: Академия. Романова Т. П. 2006: Эволюционные процессы в области современной российской эргономической терминологии. – Вопросы ономастики, № 3, Издательство Уральского университета. Gauta 2010 10 28 220 KALBOS KULTŪRA | 83 SYMBOLIC NAMES OF THE LATVIAN EDUCATIONAL INSTITUTIONS S u m m a r y The documents of the Latvian Company Registrar show that the names of enterprises and companies are often symbolic. The same can be said about the names of the educational establishments which include a specific group of ergonyms made from mixed names with a symbolic part, so-called symbolic names. They can be found in the names of different schools, for example, primary school Saulīte, vocational school Dzīvesprieks, hockey school Riga, business university Turība. In everyday use, which also covers written language, the symbolic name is used as a constant designation, for example Turība, Saulīte etc., without any mention of the educational institution. The functions of the symbol can be conveyed by toponyms, e. g. Riga, abbreviations, e. g. ZET, RIMAN, internationalisms, e. g. NORMA, Harmonija, and groups of words, e. g. Brīvā attīstība. The names of Latvian origin are particularly appreciated as their semantic meaning is quite clear, e. g. Avots ‘spring’, Taka ‘path’, Valodiņa ‘language (diminutive form)’. The connection between the symbolic meaning and the specialization of the school is obvious. For example, diminutives are particularly frequent in the names of primary schools: Ievina ‘a small bird cherry tree’, Dzintariņš ‘a small piece of amber’, Skudriņa ‘a small ant’. The names for sport schools are chosen from words related to the notion of strength: Lūši ‘lynx’, Aisbergs ‘iceberg’. The study has shown that symbolic words are very often used in the names of different schools so a more extensive research could reveal other interesting tendencies in the practice of institutional names. VELGA LAUGALE Liepājas Universitāte Kūrmājas prosp. 13, LV-3401 Liepāja [email protected] V. LAUGALE. Latvijas švietimo įstaigų simboliniai pavadinimai 221