„Bendrinės lietuvių kalbos žodyno“ struktūra, tikslai ir perspektyvos

DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Litauiska språkets institut DET LITAUISKA STANDARDSKRIFTSPRÅKETS ORDBOKS STRUKTUR, MÅL OCH PERSPEKTIV Vid Litauiska språkets instituts lexikografiska centrum utarbetas Det litauiska standardspråkets ordbok (härefter BŽ)1, en normerande publikation avsedd för allmänheten, vars syfte är att återge korrekt ordanvändning i dagens litauiska standardspråk. Man strävar efter att upprätthålla en balans i ordbokens återgivning av det officiella och det vardagliga språkets ordförråd samt vissa andra språkliga särdrag. Målen är: 1) största möjliga systematik; 2) att, samtidigt som kontinuiteten med dagens litauiska ordbokstraditioner bevaras, successivt modernisera arbetet med Det litauiska standardspråkets ordbok och inrikta det mot modern lexikografi på andra språk. Detta är de viktigaste målen. För att undvika systematiska brister skrev och redigerade BŽ:s redaktörer ordboken i lexikala semantiska grupper2 (om detta, se även Liutkevičienė 2006: 9). Det är naturligtvis förmodligen omöjligt att dela in alla ord i separata grupper, och därför skrevs ordboken även alfabetiskt. Arbetet bedrevs alltså i flera steg – först grupperades orden efter vissa teman och det så kallade tematiska skrivandet inleddes. På detta sätt behandlades: 1) termer inom anatomi, botanik, kemi, konst, filosofi, fysik, fotografi, geografi, historia, språkvetenskap, militärväsen, datavetenskap, matlagning, litteratur, medicin, musik, pedagogik, psykologi, religion, idrott, byggnadsteknik, veterinärmedicin, zoologi, jordbruk med mera, samt benämningar på skodon, möbler, kläder, kärl, yrken, folk med mera; 2) verbgrupper (verb bildade med suffixen -auti, -inti, -yti, -oti med flera, ansträngningsverb, förmånsverb, kausativa verb och rörelseverb); 3) vissa adjektivgrupper (adjektiv bildade med suffixen -ėtas, -ykštis, -ingas, -ytas, -opas, -otas, -uotas, sammansatta adjektiv med mera); 4) vissa 1 Om målen och de grundläggande principerna för det då påbörjade arbetet med BŽ hade det skrivits i Gimtoji kalba (GK 1999), men när ordboken skrevs förändrades naturligtvis redaktörernas syn på vissa frågor något. 2 Här fick BŽ-redaktören stor hjälp av J. Paulauskas Sisteminis lietuvių kalbos žodynas (Paulauskas 1987), Русский семантический словарь (RSS, I–II, 2002; III, 2003). D. LIUTKEVIČIENĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno struktūra, tikslai ir perspektyvos 141 vilka ordklasser – adverb (adverb), partiklar, ljudhärmande ord, pronomen, interjektioner, räkneord med mera. Det tematiska skrivandet hade också nackdelar – arbetet gick långsammare eftersom orden måste grupperas, definitionerna jämföras och så vidare. Fördelarna var dock obestridliga. Likheter och skillnader mellan närliggande ord blev tydliga, och i många fall utformades definitionsscheman som var typiska för en viss grupp3 (om definitionsscheman för vissa ord, se även Murmulaitytė 2006: 34–54; Naktinienė 2006: 21), och det blev lättare att skilja mellan betydelser. Exempelvis definieras folkbenämningar i BŽ på följande sätt: ’folk som bor på en viss plats och talar ett språk som tillhör en viss grupp’. Jfr: berbėrai4 subst. plural (2) grupp av folk som lever i Nordafrika och talar berberspråk av afroasiatiskt ursprung: Större delen av berberna bor i byar, en del är nomader eller halvnomader. bretònai subst. plural (2) folk som bor på Bretagnehalvön och talar ett av de keltiska språken samt franska: Bretonskà. buriãtai subst. plural (2) folk som lever i Burjatien, norra Mongoliet och nordöstra Kina och talar ett av de mongoliska språken: Burjãtiska. lãtvai subst. plural (2) folk som bor i Lettland och talar ett av de östbaltiska språken: Lettiskà. Hos motsvarande adjektiv som bildats av benämningar på folk eller invånare urskiljs två eller flera betydelser, vilka definieras så här: 1. ’typisk för invånarna på en viss ort, deras kultur eller orten i fråga’; 2. ’tillverkad, förekommande och så vidare på den orten’; 3. (om det gäller ett folk med ett eget språk) ’som hör till det folkets språk, skriven på det språket, utgiven och så vidare’. Jfr: kazakisk, kazakisk adj. (1) 1. typisk för kazakerna, deras kultur eller Kazakstan: Kazakisk gästfrihet. Kazakisk mat föll mig inte i smaken, den är mycket fet. 2. som finns i Kazakstan, tillverkad där: Kazakisk olja. 3. på det kazakiska språket, skriven eller utgiven på kazakiska osv.: Kazakiska tidningar. moçambikisk, moçambikisk adj. (1) 1. typisk för moçambikierna, deras kultur eller Moçambique: Till middag åt vi efter ett moçambikiskt recept 3 Naturligtvis följdes dessa definitionsscheman inte i alla fall; ibland verkade det mycket mer logiskt och tydligt att definiera ett eller annat ord eller dess betydelse på ett helt annat sätt. 4 Definitionerna, exemplen osv. för de ord som nämns här och nedan kan fortfarande komma att ändras efter den slutliga redigeringen. 142 KALBOS KULTŪRA | 83 tillagad kyckling. 2. odlad, tillverkad osv. i Moçambique: Moçambikisk bomull. Definitionsschemat för möbelbeteckningar är valt enligt följande: ’hur den ser ut, vad den är avsedd för’. Jfr.: fōtelis subst. (1) stoppad möbel med ryggstöd och armstöd, vanligen avsedd för en person; jfr fåtölj: Han kröp ihop i fåtöljen. Sätt dig i fåtöljen, så sätter jag mig på stolen. lóva subst. (1) möbel bestående av en trä- eller metallram och en madrass, vanligen klädd med tyg, som man sover på: Enkelsäng [dubbelsäng, våningssäng]. Smal [bred, kort] säng. Bädda sängen. Lägg dig i sängen och sov. stãlas subst. (4) möbel med en plan skiva upptill och ett eller flera ben (ibland med lådor, skåp), som man äter, skriver osv. vid: Skrivbord [hopfällbart bord, köksbord, tennisbord, datorbord]. Sätta sig vid [till] bordet. Resa sig från bordet. Duka av [plocka undan från, torka av] bordet. Definitionsschemat för kausativa verb5 är ’att göra, handla så att den handling som anges av grundverbet äger rum’. Jfr.: áušinti, áušina, áušino verb. (vad, med vad) göra så att det svalnar, blir kallt: Kyler mjölken. En luftkyld kondensor (tekn.). Kylvätska (tekn.). | neg. (vad): Kyl inte bastun, stäng dörren snabbare. | refl.: När växten avdunstar vatten kyler den sig (bot.). vėsinti, vėsina, vėsino verb. 1. (vad) göra så att det blir kallare (1:a bet.), kyligare (om väder): Regnet kylde luften. Havet kyler klimatet. 2. (vad) göra så att det blir svalare (2:a bet.), kyla: Kyler soppan. 3. (vad) göra så att ett rum blir svalare, kyla ner: Kyler bastun. Vindkylda rum. 4. (vad) göra så att något som blivit överhettat svalnar och återhämtar sig: Frukt och grönsaker kyler kroppen. 5. (vad) göra så att det svalnar (4:e bet.), dämpa intensiteten: Dämpa entusiasmen [vreden]. När ord beskrivs tematiskt framhävs deras betydelser mer enhetligt. Ett sådant exempel är betydelserna hos de nämnda adjektiven (kazačiškas, mozambikietiškas osv.). Som vi har sett finns det minst två. Även andra lexikalsemantiska grupper redovisas: om betydelsen (eller betydelsenyansen) ’musik’ anges för dansbeteckningarna rùmba, tángo, vàlsas, har även andra ord som betecknar danser samma betydelse, såsom fokstròtas, kadrìlis eller rokenròlas. 5 Det är ganska svårt och ofta helt onödigt att pressa in verb i scheman. Deras förklaringar följer ofta andra principer. Om en grupp verb, jfr. också Įsionytė, Zaikauskas (2006: 146–169). D. LIUTKEVIČIENĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno struktūra, tikslai ir perspektyvos 143 Jfr: rùmba substantiv. (1) levande sällskapsdans för par med kubanskt ursprung. | dess musik. tángo substantiv. mask. oböjl. sällskapsdans för par med argentinskt ursprung, i medeltempo och med passionerade inslag samt plötsliga pauser: I år valde de en passionerad tango till fridansen. | dess musik. válsas substantiv. (1) sällskapsdans för par i medeltempo, elegant och dansad i cirkel. | dess musik eller ett musikstycke i liknande stil: J. Strauss valser. fokstròtas substantiv. (2) sällskapsdans för par i snabbt tempo, dansad med glidande steg: Foxtroten blev populär efter första världskriget. | dess musik. kadrìlis substantiv. (2) dans i medeltempo med olika figurer, som dansas av ett jämnt antal par. | dess musik. rokenròlas substantiv. singular (2) sällskapsdans för par med amerikanskt ursprung i snabbt tempo. | dess musik. Med denna metod är det enklare att välja ut de ord som bör tas med i BŽ (om urvalet av ord, se även Lazauskaitė, Liutkevičienė 1998: 205–207; Naktinienė 2006: 19). Om ordboken tar med anestèzija, diabètas, kataraktà kommer användaren sannolikt också att förvänta sig att hitta anestètiką, diabètiką eller glaukomą. Om ordboken innehåller benämningar på invånare i alla nu existerande stater, bör den också innehålla alla adjektiv som bildats av substantiv av denna typ, inte bara några av dem. Nästa steg var att beskriva de återstående orden i alfabetisk ordning. Orden som hade beskrivits tematiskt redigerades också tematiskt. Därefter sammanfördes alla ordgrupper i alfabetisk ordning. I ordboken över det litauiska standardspråket har man övergett den nästlade presentationen av ord, som är typisk för många förklarande ordböcker (för en utförligare genomgång av vissa fördelar och nackdelar med nästlad ordpresentation, se Jakaitienė 2005: 50, 55–56; Vaskelienė 2006: 55–71; Melnikienė 2009: 168–179); i den ordboken beskrivs verb- och adjektivavledningar, adverb och liknande i separata artiklar. Hänvisningsbaserade definitioner har minskats (om vissa problem med hänvisningsbaserade definitioner, se även Svetikienė 2006: 181–191). Diminutiver och nekande former har behållits i samma ordboksartikel, men framöver bör de förmodligen också flyttas till egna artiklar (om nackdelarna med en sådan presentation, se Šepetytė 2006: 209–219). För jämförelsens skull kan man jämföra hur några ord presenteras i denna ordbok och i Ordbok över det nutida litauiska språket (nedan DŽ₆ₑ 2006)6, som är en av de viktigaste källorna till ordboken över det litauiska standardspråket. 6BŽ:s redaktörer använde alla utgåvor av Ordbok över det nutida litauiska språket som källor, men den främsta var förstås den senaste, den sjätte (elektroniska) utgåvan. 144 KALBOS KULTŪRA | 83 DŽ₆ₑ BŽ klar|, ~ (4) 1. utan moln, ljus, solig: Klar himmel, väder, morgon. 2. ren, genomskinlig: Klart vatten. 3. bildl. glad: ~ stämning. ~ timmar. ~ adv. ~ adv. ~ (1) ~het (2) klart adv. 1. → k l a r 1: Det är klart väder och solen skiner. 2. → k l a r 2: Bäcken porlar klart. | På något sätt känns det klart sorgligt i hjärtat. 3. → k l a r 3: Och trots fattigdomen förmår de leva glatt och sorglöst. klar, klart adj. (4) 1. utan moln, mulet; ljus, solig, klar: Klar himmel. Svalor flög i den klara skyn. • mots. mulen, molnig. | där det råder väder utan moln, klart; ljust, soligt: Det är fint att titta på stjärnorna en klar natt. I går var dagen klarare. Jag trivs både i klart och ruskigt väder vid havet. • mots. mulen, grå, regnig. klart opers. klart väder: Om det är klart i morgon ska vi göra i ordning gravarna. • mots. mulet, molnigt. 2. ren, genomskinlig, klar: Klart vatten. | ljus, tydlig, ren: Flickan såg på honom med en öppen och klar blick. | klingande, klangfull, klar: På avstånd hörs klockornas klara klang. 3. glad, munter: Jag belönades med ett glatt leende. En glad barndom. klarhet subst. (1) (ofta stor) klarhet: Vilken klarhet i himlen, vilken klarhet i luften! klarare adv. 1. → k l a r 1: Under vandringen gladde vi oss åt den ljusnande himlen – allt längre bort, allt klarare. | Dagarna blev allt klarare och vädret bättrade sig. 2. → k l a r 2. 3. → k l a r 3: Stämningen blev allt gladare för varje sång. klarhet subst. (2) 1. → k l a r 1: Dagen var osedvanligt klar redan tidigt på morgonen. 2. → k l a r 2: En sådan själslig klarhet hade jag dittills bara upplevt i kyrkan. 3. → k l a r 3: Den lille artisten charmade alla med sitt klara leende. D. LIUTKEVIČIENĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno struktūra, tikslai ir perspektyvos 145 DŽ6e BŽ rysk|, ~a (1) → r y s s: Ryskt ord. Ryska bokstäver. ~t adv.: Tala ~t. ~het (2) på ryska adv. → r y s k 3: Tala på ryska. rysk, ryskt adj. (1) 1. typisk för ryssar, deras kultur eller Ryssland: Ryskt badhus [bastu]. 2. tillverkad i Ryssland: Rysk tekokare. Rysk kosmetika. Ryska flygplan. 3. ryskspråkig, skriven på ryska: Ryska bokstäver. ryskhet subst. (2) → r y s k 1: Kritikern betonar att han främst intresserar sig för Dostojevskijs ryskhet. När ord presenteras i separata artiklar är det enklare att visa deras betydelser och betydelsenyanser och lägga till exempel. Vi menar att en sådan presentation är mer användarvänlig. Som exemplen visar har man i tydlighetens intresse avstått från tilde som står för en del av ordet. I exemplen är alla ord, inte bara uppslagsordet, accentuerade. I BŽ anges ordklass för alla ord, i vissa fall även numerus eller genus, och för verb samt vissa adjektiv och substantiv (i svårare fall) syntaktisk valens7. Den anges med kasusformer av det interrogativa pronomenet vad (med eller utan preposition, inom parentes). Ordens semantiska valens visas med illustrativa exempel. Jfr: vinäger subst. sing. (2) en starkt sur vätska som framställs av vin m.m. och används som krydda, för att konservera och lägga in mat: Vinägeressens. Salladen kryddades med vinäger. underhållsbidrag subst. plur. (2) medel som föräldrar enligt lag ska betala för att försörja sina barn, eller barn sina föräldrar: Begära underhållsbidrag. rösta, röstar, röstade verb (om vad, mot vad, för vad, vad) avge sin röst vid val eller när en grupp gemensamt fattar beslut, uttrycka sin mening genom röstsedel eller handuppräckning: Ledamöterna röstade om ratificeringen av avtalet. Två personer röstade mot hans förslag. Vem röstar för att publikationen ska godkännas för tryckning? I dag röstar vi om resolutionsförslaget. 7 BŽ sudarytojai naudojosi Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynu (Sližienė 1994, 1998, 2004), Dabartinės lietuvių kalbos gramatika (DLKG), Kalbos patarimais (KP S1, KP S2, KP S3) ir kt. Beje, kai kurių žodžių ar reikšmių junglumą teko nustatyti patiems. 146 KALBOS KULTŪRA | 83 full, fullt adj. (3) 1. (vad) helt fylld, upptagen: Jag plockade två fulla korgar med svamp. 2. (vad) innehållande mycket, med mycket av något: Vägen är full av gropar. 3. (av vad) fylld av, full av (känsla, omsorg, egenskap): Jag är full av glädje [kärlek, rädsla]. representation subst. (1) (åt vem) → representera: Representation för klienten. Markering av valens kommer utan tvekan att vara till nytta för användarna; den ger inte bara grammatisk information utan hjälper också till att undvika vissa språkfel. En av nyheterna i BŽ är att två- eller flerordsbenämningar på termer eller helt enkelt på företeelser, som används oftare, tas upp som uppslagsord. Jfr: afghansk vinthund – en hög jakthund med avsmalnande nos och lång, mjuk päls; amerikansk fotboll – en sport med oval boll, som påminner om rugby, där två lag med 11 spelare vardera möts; svart magi – magiska handlingar för att uppnå ett ont syfte, med hjälp av onda andar; Den yttersta domen – i vissa religioner en dom som Gud ska hålla över mänskligheten vid världens slut. I uppslagsordslistan tas inte bara appellativer upp, utan också många egennamn – bland annat mer välkända ortnamn i Litauen och världen samt viktiga religiösa namn. Enligt BŽ:s redaktörer är sådan information mycket praktisk för användarna. För närvarande är ordbokstexten nästan helt färdigskriven och temaredigerad. Därefter återstår en genomgående alfabetisk redigering av hela texten. Arbetet kommer utan tvekan att underlättas för ordboksredaktörerna av den arbetsdatabas för Bendrinės lietuvių kalbos žodyno som nyligen färdigställdes; ordbokstexten förs in där och sorteras alfabetiskt. I databasen kan enskilda ord redan nu rättas och kompletteras. Databasen behöver naturligtvis utvecklas ytterligare i framtiden. Den kommer utan tvekan att underlätta arbetet för dem som förbereder såväl den första som senare utgåvor av BŽ. ŠALTINIAI DŽ₆ₑ 2006: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. Elektroninis leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. D. LIUTKEVIČIENĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno struktūra, tikslai ir perspektyvos 147 LITERATŪRA DLKG 1994: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Red. V. Ambrazas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. GK 1999: Pristatome rengiamą bendrinės kalbos žodyną. – Gimtoji kalba 7, 1–10. Jakaitienė E. 2005: Leksikografija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Jasionytė E., Zaikauskas E. 2006: Ilokucinių veiksmažodžių reikšmės aiškinimas bendrinės kalbos žodyne. – Leksikografija ir leksikologija 1: Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 149–169. KP S1 2003: Kalbos patarimai. Sintaksė: linksnių vartojimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. KP S2 2003: Kalbos patarimai. Sintaksė: prielinksnių ir polinksnių vartojimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. KP S3 2003: Kalbos patarimai. Sintaksė: įvairūs dalykai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Lazauskaitė V., Liutkevičienė D. 1998: Valgių ir gėrimų pavadinimai „Bendrinės lietuvių kalbos žodyne“. – Lietuvių kalbotyros klausimai 40, 205–217. Liutkevičienė D. 2006: Bendrinės lietuvių kalbos žodynas. Siekiamybė ir realybė. – Leksikografija ir leksikologija 1: Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 9–18. Melnikienė D. 2009: Dv tomar? Murmulaitytė D. 2006: Kai kurių daiktavardžių apibrėžimas „Bendrinės lietuvių kalbos žodyne“. – Leksikografija ir leksikologija 1: Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 34–54. Naktinienė G. 2006: Svarbesnieji Bendrinės lietuvių kalbos žodyno semantikos aspektai. – Leksikografija ir leksikologija 1: Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 19–33. Paulauskas J. 1987: Sisteminis lietuvių kalbos žodynas, Vilnius: Mokslas. RSS I–II 2002: Русский семантический словарь 1, 2. Ред. Н. Ю. Шведова, Москва: Азбуковник. RSS III 2003: Русский семантический словарь 3. Ред. Н. Ю. Шведова, Москва: Азбуковник. Sližienė N. 1994: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 1, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. 148 KALBOS KULTŪRA | 83 Sližienė N. 1998: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 2(1), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Sližienė N. 2004: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 2(2), Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Svetikienė D. 2006: Kai kurios išvestinių būdvardžių ir iš jų padarytų prieveiksmių pateikimo aiškinamuosiuose lietuvių kalbos žodynuose problemos. – Leksikografija ir leksikologija 1: Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 181–191. Šepetytė R. 2006: Dėl žodžių iliustravimo jų vediniais aiškinamuosiuose lietuvių kalbos žodynuose. – Leksikografija ir leksikologija 1: Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 209–220. Vaskelienė J. 2006: Dėl kai kurių darinių pateikimo „Bendrinės lietuvių kalbos žodyne“. – Leksikografija ir leksikologija 1: Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 55–71. Gauta 2010 09 14 THE STRUCTURE, AIMS AND FUTURE PROSPECTS OF THE DICTIONARY OF STANDARD LITHUANIAN Summary The Centre of Lexicography at the Institute of the Lithuanian language is currently compiling the Dictionary of Standard Lithuanian. It is a prescriptive general dictionary whose editors aim to register the correct usage of contemporary Lithuanian. An attempt has been taken to achieve a balance between formal and colloquial uses of words. The compilers have also seeked: 1) to apply a more systematic approach, and 2) to gradually modernize the process of compilation by implementing insights from modern lexicographic publications of other languages into the context of the Lithuanian lexicographic tradition. To achieve systematicity, the Dictionary of Standard Lithuanian is not only edited but also written by dealing with separate lexico-semantic or derivational word groups. A complete view of similar words allows to formulate definitions more accurately and, when necessary, to create defining patterns as well as distinguish the senses more precisely. Systematicity also makes the process of word selection easier. The compilers give preference to shorter dictionary entries hence verbal, adjectival, adverbial etc. derivatives of nouns are presented in separate entries rather than in one entry of the nominal headword. Compounds that are D. LIUTKEVIČIENĖ. Bendrinės lietuvių kalbos žodyno struktūra, tikslai ir perspektyvos 149 special terms are also presented as separate headwords. Every entry contains information about word class, sometimes gender and number of the headword, verbal and some other headwords may have information about their syntactic combinability which is also illustrated in the example sentences. All the words in the examples, not just the headwords, are stressed. The headword is reproduced in full form rather than partly replaced by the tilde symbol. The list of the headwords includes both common and proper names, among which the most popular Lithuanian and foreign placenames, religious names etc. can be found. The database of the Dictionary has already been completed. It contains the alphabetically listed entries. Individual entries in the database can be further edited and supplemented. The compilers hope that the database will be particularly useful for the preparation of later editions of the Dictionary. DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] 150 KALBOS KULTŪRA | 83