Parūpinamieji veiksmažodžiai „Bendrinės lietuvių kalbos žodyne“

GERTRŪDA NAKTINĖNĖ Litauiska språkets institut KAUSATIVA VERB ORDBOK ÖVER DET LITAUISKA STANDARDSPRÅKET NYCKELORD: standardspråk, kausativa verb, språkbruk, normering, ordbok INLEDANDE ANMÄRKNINGAR Vid Litauiska språkets instituts lexikografiska centrum, där Ordbok över det litauiska standardspråket (nedan BŽ) utarbetas, preciseras vissa normer och sakförhållanden i standardspråket samt hur dessa presenteras. En av verbgrupperna, som visserligen är liten men vållar svårigheter för användare av standardspråket, språkivrare och lexikografer, är de kausativa verben. I Den moderna litauiska språkets grammatik betraktas kausativa verb som en undergrupp av transitiva verb; det betonas att de utgör ”en särskild, om än liten, betydelsegrupp med tydliga särskiljande formegenskaper” (DLKG 287; LG 226). ”De bildas av transitiva verb med suffixet -dinti och betecknar en handling genom vilken man ser till att något sker eller blir gjort av andra aktörer. Jfr: bygga ett hus: låta bygga ett hus (med hjälp av byggnadsarbetare, hantverkare), hamra en liten ring: låta hamra en liten ring (hos en smed), väva ett band: låta väva ett band (hos en vävare)” (DLKG 287). Kausativa verb (kurativa verb) kallas också icke-agentiva kausativa verb. Deras bildningsbas utgörs av verb för aktiv handling (oftast med sekventiell betydelse) (DLKG 399). KOMPONENTERNAS EGENSKAPER OCH SKILLNADER I LEXIKOGRAFISK FRAMSTÄLLNING AV SATSER MED VERB SOM ANGER ATT NÅGON LÅTER GÖRA NÅGOT Det har skrivits mycket om de formella och semantiska egenskaperna hos verb som anger att någon låter göra något, om kriterierna för att skilja dem från kausativa och andra verb (LKG II 25, 265; Jakulienė 1975; Paulauskienė 1979: 12, 1994: 286; LKM 150 KALBOS KULTŪRA | 84 110, Savičiūtė 1984: 73–78, 1985: 236–251, 1986: 206–209, 1995: 129–141 m.fl.). Förutom andra viktiga formella och semantiska kriterier betraktas, med stöd av Fridrichas Kuršaitis, Jonas Jablonskis och andra författares arbeten (Kurschat 1876: 122; Jablonskis I 289; LKM 110), förekomsten av ett extra subjekt, dvs. ett förmedlande subjekt, på den djupa och ibland även på den ytliga nivån i en kurativ sats (dvs. en sats med ett verb som anger att någon låter göra något) som det viktigaste särskiljande kännetecknet för sådana verb. Utifrån uppgifterna i LKŽ och DŽ₂ har de semantiska egenskaperna hos komponenterna på den djupa nivån i kurativa satser undersökts och regelbundenheter i semantisk kongruens (semantisk överensstämmelse) fastställts (Savičiūtė 1985: 236–251). Därav framträdde (se tabellen ”Semantisk kongruens på den djupa nivån i kurativa satser”, ibid., s. 239) tre huvudsakliga situationer, som kan beskrivas med följande omskrivningar: 1) ”ett subjekt med befälsrätt ombesörjer eller befaller att någon (en tjänare, bödel osv.) ska göra något”, t.ex.: Kungen lät hugga huvudet av honom; 2) ”en beställare (någon som inte kan eller har svårt att utföra ett visst arbete) ombesörjer eller beställer att någon (en specialist inom ett visst område eller hantverk, en mästare osv.) ska göra något”, t.ex.: väva (bälten), låta tillverka (en gravsten), låta smida (ett kors), låta sticka (en tröja), låta sy (skor, en rock), låta bygga (ett hus, en kyrka, ett slott), låta skriva (ett testamente) osv.; Biskopen lät bygga en kyrka; 3) ”någon ombesörjer, ber eller befaller att någon (en mellanhand) ska göra något”, t.ex.: låta skriva (ett brev) osv. Som de uppgifter som samlats in för ordboksartiklarna i BŽ visar, finns det i det allmänna språkbruket fortfarande flest verb av den andra och några av den tredje undergruppen som anger att någon låter göra något. Verben i den första undergruppen speglar förhållanden i det förflutna och behövs vanligen när man skriver eller berättar om forntiden. I satser med sådana verb har ord som betecknar föremål, material eller abstrakta företeelser vanligen inte rollen som förmedlande subjekt. Ett och annat exempel som påträffas av denna typ utgör en övergång mellan kuration och kausation: betydelsen av verbet etsningsbehandla, som används inom kemin, betraktas i DŽ₃₋₆ som kurativ, medan den i LKŽ, LKŽₑ och BŽ anges som kausativ, t.ex.: Svavelsyra används för att ets[ningsbehandla] metaller (DŽ₂₋₆). Efter en bedömning av olika särskiljande kriterier behandlas verben pažindinti, veikdinti, žiodyti som kurativa i DŽ, medan de i BŽ presenteras som kausativa. I Bendrinės lietuvių kalbos žodyne försöker man, i enlighet med kraven i BŽPP och BŽln, genom frågorna med pronomenet kas ange det grundläggande och det fakultativa G. NAKTIENĖ. Parūpinamieji veiksmažodžiai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 151 verbens valens, men de båda typerna av valens skiljs inte åt med några formella medel. I ordboken över det allmänna litauiska språket är Litauisk ordbok över verbens valens (Sližienė 2004: 35), som är till stor hjälp för siūdinti, ~a, ~o (pa-)₅ ’se till att någon syr’, det enda kausativa verbet med grundläggande och inom parentes angiven fakultativ valens: Nom Acc (Dat) (išGen) (pasAcc) [C P B O A₍c₎] samt aktanternas semantiska roller markeras: Nom Hum Acc –Anim Dat +_ Anim pasAcc Hum išGen –Anim1. Valensegenskaperna illustreras med följande meningar: ”Kläder brukade mamma åt henne låta sy hos byns skräddare; Av den där ylletyget lät jag sy en kostym åt min man; Låt sy överdrag till möblerna; Hos vem lät du sy tyglarna?; Mina föräldrar brukade låta sy skor i stället för att köpa dem” (Sližienė 2004: 35). Det påpekas att ”I stället för pasAcc kan Loc användas i meningen för att beteckna platsen där den som syr arbetar, t.ex.: Vissa damer låter sy sina finklänningar i s y a t e l j é n.” (anmärkning 2, Sližienė 2004: 35). Som Nijolė Sližienė påpekar skiljer sig de reflexiva kausativa verbens valens inte väsentligt från de icke-reflexivas: ”Användningen av det reflexiva verbet siūdintis skiljer sig endast genom att dativ saknas i meningen; den ersätts av reflexivsuffixet -s(i) (dess betydelse kan förstärkas av den possessiva pronomenformen sau), t.ex.: Av f ä r s k i n n lät jag sy mig (åt mig) en ny f ä r s k i n n s k a p a.” (anmärkning 1, Sližienė 2004: 35). Med utgångspunkt i de nämnda studierna av kausativa verb och den ingående valensanalysen av verbet siūdinti har följande artikel om verbet siūdinti utformats i BŽ2: siūdinti, siūdina, siūdino verb. [kaus.]3 (vad, åt vem, var) se till, beställa så att någon (vanligen en skräddare, skomakare) syr: Jag låter sy en kostym åt min man i en syateljé. | refl. (hos vem): Många låter sy hos honom. Nu är det bästa tiden att låta sy kläder – vi ger rabatt. | refl. (vad, var, hos vem, av vad): Låta sy ortopediska skor (åt sig). Jag låter sy en kappa av slät kashmirväv. Hon lät sy en aftonklänning hos en berömd designer på ett modehus. Det föreslogs att låta sy flaggor åt de församlingar som ännu inte har några. | refl. nek. (vad): Jag tycker inte om att låta sy upp kläder individuellt, jag köper färdigsydda. 1 A – agent (den som utför handlingen); C – kausator; P – patient (rollen som det påverkade föremålet eller tillståndsbäraren); B – beneficient (rollen som adressat, mottagare eller innehavare); O – källa (rollen som handlingens eller tillståndets ursprung, utgångstillstånd); A₍c₎ – agentkausator; +Anim – levande varelse, även person; –Anim – livlöst föremål; Hum – person (även en grupp personer, institution o.d.) (Sližienė 2004: 6). 2Här citeras ordboksartiklar om kausativa verb i BŽ, skrivna av denna artikels författare år 2003, senare kompletterade och reviderade, och redigerade av Klementina Vosylienė. De kan komma att ändras när ordboken slutredigeras. 3Markeringen [prp.] (=kausativt verb) används för närvarande i BŽ-texten för sökändamål. 152 KALBOS KULTŪRA | 84 I ordboken över det allmänna litauiska språket har man vid presentationen av kausativa verb avstått från den hänvisningsmetod som är svår att förstå för ordboksanvändare, där verben inte förklaras utan endast förses med markeringen prp. (kausativt verb, DŽ₁–₆ₑ), cur. (verbum curativum, kausativt verb, LKŽ, LKŽₑ) och knyts till grundverben eller deras betydelser. I ordboken över det allmänna litauiska språket används definitionsformeln ”se till (beställa, befalla, beordra, be och liknande) att någon (vanligen en specialist inom ett visst område) utför det som grundordet anger”. Pronomenet kas i definitionen anger att det finns en annan aktör som fysiskt utför den åsyftade handlingen. Om möjligt preciseras semantiken hos ordet som betecknar den som utför handlingen (siūdinti – en skräddare syr; statydinti – byggnadsarbetare bygger; (nu)kišdinti – bödeln hugger av (huvudet) osv.). Man strävar efter att ge tydliga illustrativa exempel där den befallande eller beställande aktören anges, eller där den aktör som fysiskt utför den beställda (befallda, ålagda, efterfrågade osv.) handlingen uttrycks särskilt, eller där det sägs att handlingen utförs på ett företag som tillhandahåller tjänster (verkstad, reparationsverkstad, ateljé osv.), t.ex.: liėdinti, liėdina, liėdino verb. [kaus.], liėdinti, liėdina, liėdino (vad) se till, beställa så att någon (vanligen hantverkare) gjuter⁴: Prästen lät bygga en kyrka och gjuta klockor. Inkräktarna tog med sig klockorna och lät gjuta kanonkulor av dem. | refl. (vad, var): Vi lät tillverka en gravsten på en stenhuggarverkstad. Även om denna typ av definition ofta ger intryck av att vara konstlad, onaturlig och långrandig, är den dock mer begriplig för icke-filologer än arbetsmarkeringar och hänvisningar till grundordet (Naktinienė 2000: 21–22; 2006: 24). TABELL 1. Exempel på hur kausativa verb presenteras i ordböcker DŽ₆ₑ LKŽₑ BŽ áusdin‖ti, ~a, ~o kaus. väva 1. ~ning (1) áusdinti, -ina, -ino cur. väva 1: Jag ska bygga en båt och låta väva ett segel KlpD44. | refl. tr.: De låter inte längre väva några pennkjolar, ribbstickade eller blommiga kjolar I.Simon. áusdinti, áusdina, áusdino verb. [kaus.] (vad, hos vem, åt vem) se till, beställa så att någon (vanligen en väverska) väver (1 r.): Hon låter väva en gobeläng som gåva hos en berömd textilkonstnär. | refl. (vad): Jag lät väva ett överkast- och gardinset åt mig. 4Se fotnot 2. G. NAKTINIENĖ. Parūpinamieji veiksmažodžiai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 153 DŽ6e LKŽe BŽ smida||, ~ar, ~ade förv. s m i d a: K. en plogbill, en hästsko, pengar smida, -ar, -ade Š; M 1. förv. 1 smida 6: Han måste göra det av tillhuggna stenar Bb¹²Moz20,25. Sten smidd R399. 2. K förv. 1 smida 10: Smid hästskor J. Och smid plogbillar till den nya plogen LTR. Smid en plogbill eller en vändskiva till en spjutspets eller ett svärd S.Dauk. Och jag ger dig tillstånd att smida dina pengar i ditt land Bb1Mak15,6. Jag smider en ring J.Jabl. [...] Smid en liten bro över sjön N174. Smid inte en liten ring, slå inte bort ett litet namn JV74. [...] låta smida, låter smida, lät smida verb. [kaus.] (vad, åt vem) sköta om, beställa att någon (vanligen hantverkare) smider (3 r.): Vi lät smida ett kors och en ljusstake på metallverkstaden. | nek. (vad): Vi låter inte smida ringar, vi köper färdiga. | refl. (vad, hos vem): Hon låter smida ett smyckeset hos juveleraren. låta bygga||, ~er, ~de förv. b y g g a: Bygga hus. | refl.: ~a sig ett hus. ~ande (ett) (1) låta bygga (–yti), –er, –de [...] 3. NdŽ förv. bygga 5: Låt bygga nya stall J. Herren låter bygga en bro J.Jabl. Vytautas lät bygga kyrkor på olika platser i Litauen A1884,22. | refl. tr. NdŽ, DŽ¹: Vi låter inte bygga hus, vi har inga pengar Mrj. Större delen av Litauens godsägare lät bygga palats åt sig själva i klassicistisk stil rš. [...] låta bygga, låter bygga, lät bygga verb. [kaus.] (vad, åt vem) sköta om, beställa att någon (vanligen byggnadsarbetare) bygger: De låter bygga ett hus åt dottern. | refl. (vad): Grannen planerar att låta bygga nya ekonomibyggnader. | nek. refl. (vad): Vi låter inte bygga ett hus, det är bättre att köpa ett begagnat. SÄRDRAG I BRUKET AV KAUSATIVA VERB Sällsynt och inkonsekvent bruk Kausativa verb är en ålderdomlig men utdöende verbgrupp som används inkonsekvent5 och som man försöker bevara i standardspråkets verbförråd. 5 Vid ett seminarium för översättare och redaktörer som hölls vid Lietuvių kalbos institutas den 26 februari 2004 genomförde artikelförfattaren en liten muntlig enkät. Seminariedeltagarna tillfrågades om de själva använder verbet siūdinti när de talar (inte när de skriver, redigerar eller översätter). 154 KALBOS KULTŪRA | 84 verbgruppen. Av de 95 kausativa verben i DŽ₃ (inklusive prefixavledda), utvalda med hjälp av DŽ₃ₖ, bekräftar data från Vytautas Magnus-universitetets centrum för datorlingvistik, från korpusen för det nutida litauiska språket, som är tillgängliga via internet, samt andra språkliga internetresurser som kan nås med sökverktyget http://www.google.lt/,, inte bruket av alla. Till exempel hittades inga nya belägg för verbet pīrk­dinti, trots att en sådan situation i vår tid vore fullt tänkbar, till exempel: låta köpa en tomt åt sin son (via en mellanhand), låta köpa en bostad åt sig (genom att bo utomlands och ge en vän fullmakt) och liknande; i ordböckerna (DŽ₂₋₆ₑ, LKŽ och LKŽₑ) illustreras verbet pīrk­dinti däremot endast med folklores exempel: pīrkdin‖ti, ~a, ~o kaus. k ö p a 1: Jag ska låta smida en liten plog, ~ låta köpa tjurkalvar, låta smida små plogbillar (d.) (DŽ₂₋₆ₑ). pīrk­dinti (–yti), –ina, –ino 1. kaus. köpa 1: Jag ska låta smida en liten plog, låta köpa tjurkalvar, låta smida små plogbillar KlpD44. Ska du låta köpa en liten krans? Ska du ge en liten gåva? JV218 (LKŽₑ). För närvarande finns det 107 kausativa verb i BŽ, varav 39 utan prefix: trycka (låta trycka), tillverka (låta tillverka), arbeta (låta arbeta), transportera (låta transportera), riva (låta riva), asfaltera (låta asfaltera), hugga (låta hugga), gräva (låta gräva), gräva upp (låta gräva upp), lyfta (låta lyfta), baka (låta baka), klippa (låta klippa), skära (låta skära), välta (låta välta), lasta (låta lasta), bjuda in (låta bjuda in), gjuta (låta gjuta), måla (låta måla), sticka (låta sticka), slå (låta slå), sy (låta sy), bära (låta bära), plöja (låta plöja), skriva (låta skriva), gråta (låta gråta)³, sy (låta sy), skicka (låta skicka), kungöra (låta kungöra), raka (låta raka), bygga (låta bygga), skjuta (låta skjuta), ropa (låta ropa), rätta (låta rätta), köra (låta köra), koka (låta koka), spinna (låta spinna), skära (låta skära), kyla (låta kyla), transportera (låta transportera). I den frekvensordbok över modern skriven litauiska kom endast hugga (låta hugga), sy (låta sy), bygga (låta bygga) med (Grumadienė, Žilinskienė 1998). Eftersom gruppen av kausativa verb är liten används vid sidan av dem andra enkla verb (icke-kausativa) som uttrycker liknande situationer, trots att det i båda fallen inte är beställarna själva som utför arbetet, utan yrkespersoner inom området, såsom sömmerskor, byggnadsarbetare, frisörer och andra, och statýdinti, när situationen är tydlig, det vill säga när man avser att subjektet inte syr eller bygger själv, utan beställer arbetet och betalar för det. Tre svarsalternativ gavs: ”Jag använder det alltid”, ”Jag använder det ibland”, ”Jag använder det aldrig”. Seminariedeltagarna svarade jakande genom att räcka upp handen. 29 seminariedeltagare yttrade sig om verbet siūdinti: ”jag använder det alltid” – 14 (48 procent), ”jag använder det ibland” – 4 (14 procent), ”jag använder det aldrig” – 11 (38 procent). 24 seminariedeltagare yttrade sig om verbet statýdinti: ”jag använder det alltid” – 6 (25 procent), ”jag använder det ibland” – 16 (67 procent), ”jag använder det aldrig” – 2 (8 procent). Att språkexperter – översättare och redaktörer, vars arbete i hög grad påverkar det litauiska standardspråkets tillstånd – inte alla eller inte regelbundet själva använder de nämnda verben i talspråk, bekräftar bara att bruket av kausativa verb i det litauiska standardspråket inte är särskilt utbrett. G. NAKTIENĖ. Parūpinamieji veiksmažodžiai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 155 t.ex.: låta sy, men reparera, korta, smalna av (en kappa); låta bygga, men inreda, mura (ett hus); låta klippa, men kamma, locka, tvätta, färga (håret). Sådana verb används ofta i en och samma mening, t.ex.: Ibland vänder sig även män till en syateljé. Men de tänker inte låta sy något, utan vill oftast få sina kläder lagade (G); Ska jag låta sy en ny klänning eller laga den gamla? De kausativa verben används inte med alla prefix. Till exempel upptas áusdinti, išáusdinti i DŽ₃, men pri(si)áusdinti finns inte; belägg för verbet parašydinti fanns, men uppenbarligen inte för verbet rašydinti (det senare har redan tagits upp i DŽ₅ₑ–₆ₑ) osv. Motsvarande kausativa betydelser bildas inte av alla betydelser hos grundverbet. Till exempel är mėgzdinti (stickor) en kausativ betydelse, medan gurkor växer, blommor knoppas saknar kausativa motsvarigheter. Utbredning i dialekterna Den felaktiga användningen av kausativa verb och deras grundverb (de verb som bildar dem) har också uppkommit därför att en stor del av Litauens invånare inte känner till vad de kausativa verben betyder, eftersom de saknas i deras egna hemspråksdialekter. Det gäller främst öst- och sydhögletter. Användning av bildade verb i stället för standardspråkets kausativa verb förekommer ibland också i LKŽ och LKŽₑ, t.ex.: sy [...] 2. se siūdinti 1 (illustrerat med meningar från Kupiškis, Rodūnia, Skrebotiškis, Eržvilkas, Miežiškiai, Meškuičiai och Apsas, ur J. Kardelytės bok Gervėčių tarmė, s. 78, samt ur J. Paukštelis skrifter (LKŽ XII 631). Med denna sy”låta sy”-förebild (LKŽₑ), där användningen av grundverbet (det bildande verbet) i kausativ betydelse ges lexikografisk legitimitet, skulle man kanske kunna göra på motsvarande sätt även i BŽ: i artiklarna för grundverb som har kausativa motsvarigheter kunde man dessutom ange en separat betydelse som variant av det kausativa verbet eller dess kausativa betydelse, t.ex.: Jag låter sy en kappa i en syateljé (hos en bra skräddare). Detta skulle inte bara ge legitimitet åt den rådande situationen och tillgodose intressena hos en stor del av standardspråkets användare, utan också hjälpa ordbokens läsare att få veta att det finns ett kausativt verb. I de syd- och östhöglettiska Vilnius-dialekterna är transitiva verb med suffixet –inti inte kausativa. Deras betydelser sammanfaller oftast med betydelserna hos motsvarande grundverb i standardspråket (Naktinienė 1997: 154–162), t.ex.: 156 KALBOS KULTŪRA | 84 piřkdinti (–yti), –ina, –ino [...] 2. tr. köpa: Barn klättrar över stängslen, tappar byxorna, tappar skjortan, och så får du köpa igen Lz. Köpte en rock Lz. Any (de) köpte socker billigare Lz. De skördar humle och för den till marknaden, medan pojkarna köper LKKIII204(Lz) (LKŽe). Kausativa verb används mest i samogitiska dialekter, ofta i västaukštaitiska dialekter (suvalkiska), sällan i šiauliškiai-dialekterna, som gränsar till samogitiskan. De förekommer i skrifter av författare med rötter i dessa trakter och i Lill-Litauen samt i samlingar av folklore som har samlats in där. I äldre skrifter fanns det betydligt fler av dem och de var mer varierade. Grundverbet i stället för det kausativa verbet Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje (DLKG 2006: 287) nurodoma, kad „šnekamojoje kalboje kartais linkstama jų (parūpinamųjų veiksmažodžių – G. N.) nevartoti, sakyti siūtis paltą, užuot sak ius siūdintis paltą. Mat šie veiksmažodžiai žymi įprastus veiksmus ir iš šnekos situacijos kartais savaime aišku (arba nesvarbu), kas juos atliks“; „Tas veikėjas, kuris pasirūpina, kad veiksmas būtų atliktas, čia yra svarbesnis, negu tas, kuris iš tikrųjų atlieka veiksmą“ (LKM 1976: 110). Neretai taip ne tik sakoma, bet ir rašoma. Atitinkamais pamatiniais (padaromaisiais) veiksmažodžiais reiškiamos situacijos suvokimas dažnai priklauso nuo konteksto, pvz., atstatyti apleistą pastatą gali reikšti ir tiesioginius savininko darbo veiksmus, ir parūpinamąją situaciją, kai darbus atlikti yra pasamdyti statybininkai. Net jei subjekto semantika aiškiai rodo, kad juo reiškiamas asmuo pats nedirbs fizinio darbo, dažnai pavartojamas pamatinis (padaromasis), o ne parūpinamasis veiksmažodis, pvz.: Didikas pastatė (// pastatydino) rūmus. Veiksmažodis pastatyti pavartotas net kruopščiai parengtame vadovėlyje, kuriame kalbant apie valdovą būtų geriau pasirinkti pagrindinį normos variantą – parūpinamąjį veiksmažodį pastatydinti (paryškinta straipsnio autorės), pvz.: Förutom den stora muren byggde han (Cin Ši Chvang Di – infogat av G. N.) byggde ett palats med plats för 10 000 människor. 700 000 krigsfångar och inkallade bönder byggde hans enorma gravkammare (Pasaulis I 210). Det finns också fler exempel på användning av detta slag (Savičiūtė 1985; Savičiūtė-Naktinienė 1995). Det är intressant att liknande företeelser i fråga om användningen av kausativa verb iakttas inte bara i litauiska utan också i finska och norska (Racekevičienė 2001: 29; 2002: 138, 142–144). G. NAKTIENĖ. Parūpinamieji veiksmažodžiai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 157 Det kausativa verbet i stället för grundverbet När man inte uppfattar skillnaden mellan kausativa verb och grundverb (resultativa verb), används ibland kausativa verb för att beskriva situationer där subjektet självt utför handlingen, till exempel: siuvėja siūdina (=siuva) kostiumėlį och liknande. Även om en sådan användning knappast kan motiveras i standardspråket, har exempel på den belagts i dialekterna, till exempel: mėgzdinti (-yti), -ina, -ino [...] 3. tr. megzti: A jau i žmogui mėgzdini pirštines? KzR. Da aš turiu gobtūrą..., mezgėjėlių mėgzdintą JV416. | refl. tr.: Žakietuką pradėjau mėgzdytis KzR (LKŽₑ); numėgzdinti [...] 2. tr. numegzti: Numėgzdino en jacka åt en person KzR (LKŽₑ). Sannolikt är en liknande användning av ett kausativt verb i icke-kausativ betydelse belagd i en mening som J. Jablonskis skrev ned: statydinti [...] 3. [...] I städerna får man mycket bra betalt för att låta bygga ugnar J.Jabl (LKŽₑ). En tendens till denna typ av inexakt användning är, som exempel från internet, pressen och talspråket visar, särskilt typisk för verbet kaldinti, trots att platsen där arbetet i fråga utförs kallas (monėtų, medalių) kalykla och inte kaldykla. När ordet används generellt och mer utförligt sammanhang saknas är det oklart vad som avses med att säga (skriva) kaldinti kryžių, medalį, monetàs, paminklą, pinigus och liknande – en beställning att prägla ett kors, en medalj, mynt, ett monument eller pengar, eller utförandet av beställningen, det vill säga specialisternas konkreta arbete. I exemplet som följer framgår det av sammanhanget att konkreta fysiska handlingar avses, och därför borde grundverbet (det resultativa verbet) nukalti ha använts (betoning tillagd av artikelförfattaren): Daugelį domino pagal senovinį modelį pagamintas monetų kalimo presas. Užtuoti per jį sunku kūju ir pačiam pasigaminti pinigėlį galėjo kiekvienas panorėjęs [...]. Kas norėjo, galėjo čia pat pasimokyti kalvystės amato ir gal net kai ką nukaldinti (= nukalti) savo mylimajai. (LŽ 2004 06 02: 24). Daug kas norėjo nusikaldinti (= nusikalti) pinigėlį (parašas po nuotrauka; ten pat). Folkkonstnärer på stadsdagsfesten smider (= smider) också en ”lokal valuta” (T: Lietuvos rytas, 2001). Ändå kan grundverbets kalti mångtydighet, när objekt saknas i meningen, skapa oklarhet om vad som avses – att slå in en spik i 158 KALBOS KULTŪRA | 84 att tillverka ett föremål av trä genom att slå i spikar, till exempel en holk, eller att genom att bearbeta metall på ett visst sätt tillverka ett föremål av den, till exempel: [...] medan de nyfikna tittar på, kommer han att fästa, väva, sy, gjuta, svarva, kaldins (= kals) (T: Lietuvos rytas, 2001). Det kan hända att de nämnda exemplen visar vissa, om än oklara, tendenser till att vissa kausativa verb får en ytterligare nyans av uttryck för komplicerade arbetsmoment. Det finns ändå ingen grund för att anta att en sådan nyans redan har etablerats, och därför tas de inte upp i Ordbok över det allmänna litauiska språket, och detta bruk uppmuntras inte i standardspråket. LEXIKALISERINGSPROCESSER Vissa verb med suffixet -dinti (eller deras betydelser), som tidigare betraktades som kausativa, anses i BŽ ha genomgått lexikalisering, till exempel: kìldin‖ti, ~a, ~o kaus. av kilti 6; ange, fastställa ursprung; siedin‖ti, ~a, ~o kaus. av sieti (DŽ₃₋₆e). Jfr: nukìršdinti, nukìršdina, nukìršdino verb. [...] 2. [kaus.] (någon, åt någon) se till, beordra, befalla att någon (vanligen bödeln) hugger av (huvudet), utdöma dödsstraff genom halshuggning: Kungen lät hugga huvudet av honom (folkl.). 3. jurid. verkställa dödsstraff genom halshuggning: På hans befallning blev ingen halshuggen eller hängd. TABELL 2. Exempel på lexikalisering DŽ LKŽₑ BŽ kìldin‖ti, ~a, ~o kaus. a v k o m m a 6; ange, fastställa ursprung: Han härstammar enligt egen utsago från adeln. K. ordet från vilket språk. ~imas (1) kìldinti, -ina, -ino tr. ange, fastställa ursprung: Grekerna härleder sina stammar ur mytologin rš. Varifrån bör ortnamn och andra egennamn härledas? rš. Där det är möjligt härleds ord från rötter, i synnerhet verbala rötter EncIX513. Jag är benägen att härleda litauiskt ė från det slutna ē K.Būg. kìldinti, kìldina, kìldino verb. 1. (något, från något) ange, fastställa ursprung: Man brukar härleda namnet Litauen från ett flodnamn. Vissa historiker är benägna att härleda Birutė från en inflytelserik adelsätt. 2. (något) KILDYTI 1: Jäsa deg [jäst] (kul.). G. NAKTIENĖ. Parūpinamieji veiksmažodžiai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 159 DŽ LKŽe BŽ siedin||ti, ~a, ~o prp. s i e t i: Med förfäderskulten förbundna bärnstensfigurer av människor. ~imas (1) siedinti, -ina, -ino cur. sieti. 1. Als binda, fästa: Siedinti ett rep vid en bjälke J. 2. fastställa ett inbördes samband: Även de bärnstensfigurer av människor som hittats i Juodkrantė förknippas med förfäderskulten rš. Den progressiva samhällstanken vid universitetet förknippas först och främst med namnet Joachimas Lelevelis rš. siedinti, siedina, siedino verb (vad, med vad) fastställa ett inbördes samband, kopplingar: Krašeškis förknippade Litauens självständighet med Vytautas. Örhängen som påträffas i Litauen förknippas vanligen med huvudbonad eller hårprydnader. — atstatydinti 1. KŽ jfr atstatyti 4: Nu börjar man återställa [de rivna monumenten] Mšk. | refl. KŽ: Nu återuppbyggs Kražiai i stor omfattning Krž. 2. KŽ jfr atstatyti 9. | refl. Š, Rtr, KŽ: Ministerkabinettet avgick rš. Han beslöt sig till och med för att lämna in en begäran om avgång J.Jabl. atstatydinti6, atstatydina, atstatydino verb [...] 2. (vad) avsätta från en tjänst (på grund av vissa omständigheter): Generalförsamlingen avsatte styrelseordföranden. | intr. lämna sin tjänst (på grund av vissa omständigheter): En tjänsteman kan antingen själv avgå eller avskedas för förseelser. Bankdirektören avgick. AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR 1. I Ordboken över det litauiska standardspråket, där huvudnormer (prestigenormer) och sekundära normer för standardspråkets bruk presenteras, har endast tagits med förmedlande verb vars användning beläggs inte bara i ordböcker utan också i andra skriftliga källor till standardspråket, korpusar och internetkommunikation, eller som används i standardspråkets talade form. 2. Användningen av förmedlande verb i standardspråket bestäms av flera faktorer: dessa verb används inte i de östliga och sydliga höglandsmålen, det finns få lexem och paradigmerna är ofullständiga, andra av liknande typ 6Se KancKP 47 för bedömningen av detta ord. 160 KALBOS KULTŪRA | 84 användningen av vanliga verb tillsammans med kausativa verb (ofta till och med i en och samma mening), komplexiteten i den situation som uttrycks osv. 3. I Ordboken över det allmänna litauiska språket används följande formel för definitionen av kausativa verb: ”se till (beställa, beordra, befalla, be och liknande) att någon (vanligen en specialist inom ett visst område) gör det som anges av grundordet”. Hänvisningsmetoden har övergetts, där kausativa verb inte förklaras utan endast kopplas till grundverben genom en grammatisk markering. 4. Man strävar efter att ge tydliga illustrativa exempel där subjektet (personen med befogenhet att ge order, beställaren) namnges, där den som fysiskt utför den beställda (beordrade, påbjudna, begärda och liknande) handlingen också anges, eller där det sägs att handlingen utförs av ett företag som tillhandahåller tjänster och liknande. 5. Användning av kausativa verb i stället för grundverb (verb som betecknar handlingens utförande) betraktas som normstridig och registreras inte i den normativa ordboken. 6. Användning av grundverb (verb som betecknar handlingens utförande) i stället för kausativa verb betraktas som ett vanligt fenomen i standardspråket, särskilt i talspråket, och skulle kunna registreras i Ordboken över det allmänna litauiska språket. 7. Vid upptagandet av kausativa verb i ordboken har man medvetet avlägsnat sig från den lexikografiska traditionen i LKŽ, LKŽₑ, DŽ₁–₆ₑ, i förhoppningen att definitionerna och de tydligare illustrativa exemplen ska hjälpa användarna av standardspråket att bättre förstå dessa arkaiska verbs särdrag, använda dem mer korrekt och bevara dem i standardspråket. ŠALTINIAI BŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (rengiamas). DŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Atsak. redaktorius J. Kruopas. Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1954. DŽ₂ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. 2-as papildytas leid. Atsak. redaktorius J. Kruopas. Vilnius: Mintis, 1972. DŽ₃ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. 3-ias pataisytas ir papildytas leid. Vyr. red. S. Keinys, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1993. DŽ₃ₖ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. 3-io pataisyto ir papildyto leidimo kompiuterinis variantas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, Matematikos ir informatikos institutas, 1995. DŽ₄ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Ketvirtas leidimas. Vyr. redaktorius S. Keinys. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2000. 4-o G. NAKTINIENĖ. Parūpinamieji veiksmažodžiai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 161 leidimo elektroninis variantas (kompaktinė plokštelė), Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2002. Internetinis variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2002. Prieiga per internetą: www.lki.lt. DŽ5e – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Penktas (kompiuterinis) leidimas. Kompaktinė plokštelė. Vyr. red. S. Keinys, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 2003. DŽ6e – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Šeštas (trečias elektroninis) leidimas. Kompaktinė plokštelė. Vyr. red. S. Keinys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2006. G – Interneto vartosenos pavyzdžiai, atrinkti paieškos įrankiu http://www.google.lt. Grumadienė L., Žilinskienė V. 1998: Dažninis dabartinės rašomosios lietuvių kalbos žodynas (abėcėlės tvarka). Vilnius: Mokslo aidai. LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas I–XX. Ats./vyr. red. J. Balčikonis, J. Kruopas, K. Ulvydas, V. Vitkauskas, Vilnius, 1941–2002. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (t. I–XX, 1941–2002): elektroninis variantas. Redaktorių kolegija: G. Naktinienė (vyr. red.), J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. [Atnaujinta versija, 2008]. Prieiga per internetą: www.lkz.lt. LŽ – Lietuvos žinios. Dienraštis. Pasaulis I – Emblemas T., Hetlandas O. et. all. Pasaulis I: Pasaulio istorija iki 1850 m. Istorijos vadovėlis. Iš norvegų kalbos vertė Eglė Išganitytė, red. Rimanta Jokimaitienė. Vilnius: Vaga, 1999. T – Vytauto Didžiojo universiteto Humanitarinių mokslų fakulteto Kompiuterinės lingvistikos centro parengtas Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga per internetą: donelaitis.vdu.lt/tekstynas. LITERATŪRA BŽln – „Bendrinės lietuvių kalbos žodyno“ rengimo instrukcija (rankraštis). BŽPP – Liutkevičienė D., Naktinienė G. „Bendrinės lietuvių kalbos žodyno“ rengimo pagrindai ir principai (rankraštis; Valstybinės lietuvių kalbos komisijos aprobuota), 1998, 1–3. DLKG 2006: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. 4-oji pataisyta laida. Red. Vytautas Ambrazas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Jablonskis J. 1957: Rinktiniai raštai I. Sudarė J. Palionis, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla. Jakulienė A. 1975: Priežastinių ir parūpinamųjų veiksmažodžių skyrimo kriterijai. – Kalbotyra 26 (1), 78–81. KancKP – Kancel(i)arinės kalbos patarimai. Pataisytas ir papildytas leidimas. Parengė Pranas Kniūkšta. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 162 KALBOS KULTŪRA | 84 1998. Internetinis leidimas. Sudarytojas Pranas Kniūkšta, vyr. red. Rasuolė Vladarskienė, 2007. Prieiga per internetą: kanceliariniaipatarimai.lki.lt. Kurschat F. 1876: Grammatik der littauischen Sprache. Halle: Buchhandlung des Waisenhauses. LG – Lithuanian Grammar. Ed. by Vytautas Ambrazas, Vilnius: Baltos lankos, 1997. LKG II – Lietuvių kalbos gramatika. II: Morfologija. Vyr. red. Kazys Ulvydas, Vilnius: Mintis, 1971. LKM 1976: Jakaitienė E., Laigonaitė A., Paulauskienė A. Lietuvių kalbos morfologija, Vilnius: Mokslas. Naktinienė G. 1997: Pietų aukštaičių ir rytų aukštaičių vilniškių priežastiniai veiksmažodžiai žodynuose. – Lietuvių kalbotyros klausimai 37, 154–162. Naktinienė G. 2000: Bendrinės kalbos žodynas ir leksikos norminimo problemos. – Kalbos kultūra 73, 12–24. Naktinienė G. 2006: Svarbesnieji Bendrinės lietuvių kalbos žodyno semantikos aspektai. – Leksikografija ir leksikologija 1, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 19–33. Paulauskienė A. 1979: Gramatinės lietuvių kalbos veiksmažodžio kategorijos, Vilnius: Mokslas. Paulauskienė A. 1994: Lietuvių kalbos morfologija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Rackevičienė S. 2001: Kauzacijos raiška Baltijos regiono kalbose (kauzatyviniai veiksmažodžiai ir veiksmažodiniai junginiai). Daktaro disertacija, Vilnius, 2001. Rackevičienė S. 2002: Morfologiniai lietuvių, norvegų ir suomių kalbų kauzatyvai. – Kalbotyra 51 (1), 135–146. Savičiūtė G. 1984: Parūpinamieji veiksmažodžiai ir sakinio struktūra. – Jaunųjų filologų darbai 1, 73–78. Savičiūtė G. 1985: Parūpinamųjų veiksmažodžių semantika. – Lietuvių kalbotyros klausimai 24, 236–251. Savičiūtė G. 1986: Dėl lietuvių kalbos priežastinių veiksmažodžių reikšmės aprašymo. – Jaunųjų filologų darbai 2, 206–209. Savičiūtė–Naktinienė G. 1995: Lietuvių kalbos priežastinių ir parūpinamųjų veiksmažodžių leksikografinis pateikimas. – Lietuvių kalbotyros klausimai 35, 129–141. Sližienė N. 2004: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 2(2), Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. Gauta 2011 12 12 G. NAKTINIENĖ. Parūpinamieji veiksmažodžiai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne 163 CURATIVE VERBS IN THE BENDRINĖS LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNAS (DICTIONARY OF STANDARD LITHUANIAN) Summary Curative verbs constitute a small group of archaic words preserved in standard Lithuanian. Their rare occurrence in actual usage must have been determined by the scarcity of lexemes and lack of systematicity (e.g. siūdintis naują suknelę ar taisytis seną? ‘should I have another dress made or have the old one mended?), a limited number of prefixes attached to them, not being found in some dialects, the complexity of a situation described by them, their context-dependent understanding, similarity with causative verbs, likely confusion with the base verbs referring to crafts or other professional activities etc. The norm setting Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of Standard Lithuanian) includes curative verbs, which are found in dictionaries and other written sources, such as newspapers, language corpora, internet and standard spoken Lithuanian. In an attempt to contribute to a better understanding of these verbs and their more accurate usage, the Dictionary of Standard Lithuanian offers an explicit formulaic definition: ‘to have something done (order, ask, insist etc.) by someone (usually a specialist in the field), as indicated by the base verb’ and includes clear illustrative examples. The Dictionary also gives well-formed cases of lexicalisation (e. g. atsistatydinti ‘to resign’); however, instances of actual usage where curative verbs replace respective base verbs (e.g. kaldinti ‘to have something made using a hammer, as by a blacksmith’ rather than kalti ‘to hammer, to make with the hammer’) with no lexicalisation are treated as violating the norm and are not included into the Dictionary. Common cases, when in standard spoken Lithuanian base verbs replace respective curative verbs, are not treated as violating the norm (e.g. kalti ‘to hammer, to make with the hammer’ rather than kaldinti ‘to have something made using a hammer, as by a blacksmith’), presently, such cases are not featured in the Dictionary of Standard Lithuanian. KEY WORDS: standard language, curative verbs, usage, accuracy. GERTRŪDA NAKTININĖ Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] 164 KALBOS KULTŪRA | 84