Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose

SOLVITA LABANAUSKIENĖ Institutet för det litauiska språket DE MEST TYPISKA SYNTAXFELEN I ESSÄER SKRIVNA AV AVGÅNGSELEVER I SÖDRA AUKŠTAITIJA NYCKELORD: syntaxfel, kasus, prepositioner, postpositioner, particip, gerundier, halvparticip, meningsbindning. INLEDNING Institutet för det litauiska språkets grupp för skolrelaterade litauiska studier undersöker litauiska elevers språk. Med tillstånd från det nationella examenscentret analyseras två tusen prov från det statliga examensprovet i litauiska och litteratur, som skrevs år 2014. Syntaxfel är de farligaste, eftersom de undergräver själva språksystemet. Inget enskilt olämpligt ord skadar språket så mycket som en felaktig syntaktisk konstruktion, som vanligtvis omfattar alla övriga ord (Šukys 2001: 101). Därför valdes just denna typ av fel för undersökningen. De samlades in från 104 uppsatser av sydaukštaitiska elever (från Alytus län) vid det statliga examensprovet i litauiska och litteratur år 2014, och fortsatta undersökningar av data från andra län bör visa om det finns regionala skillnader i användningen av dessa företeelser. Artikelns syfte är att fastställa de mest typiska syntaxfelen i uppsatserna från 2014 års statliga examensprov i litauiska och litteratur, skrivna av avgångselever i Södra Aukštaitija1. Vid bedömningen av om syntaktiska företeelser i uppsatserna är korrekta utgick man från bedömningen av varierande syntaktiska företeelser i Kalbos patarimuose: varianter som bör undvikas eller inte rekommenderas betraktades som språkfel. Syntaxens huvudsakliga objekt är meningen som en helhet av inbördes ordrelationer och betydelserelationer (DLKG 2006: 476). Till syntaxen hör inte bara meningen och texten, utan också en mellanliggande enhet – ordgruppen (Sirtautas, Grenda 1988: 9). Detta ämne omfattar kasus, prepositioner och postpositioner, particip, gerundier och halvparticip samt frågor om meningsbindning. I artikeln klassificeras syntaxfelen enligt den vedertagna klassificeringen av syntaktiska företeelser, som återges i olika normerande publikationer. 1. KASUSFEL Av syntaxfelen i de undersökta studenternas arbeten är kasusfelen vanligast. 1 Se även Aurelia Tamulionienės artikel ”De vanligaste stavfelen i elevers uppsatser och bloggar” i denna Bendrinės kalbos-volym. BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose 1.1. Ett av de vanligare felen i elevernas uppsatser när det gäller användningen av nominativ är att en obestämd mängd saker eller en del av ett föremål (i stället för partitiv genitiv) uttrycks felaktigt med verbet vara: Alltid har det funnits krig och sammandrabbningar (= krig och sammandrabbningar) om rikedomar, landområden och religiösa meningsskiljaktigheter2 (A 9)3. 1.2. Ibland förekommer det i uppsatser felaktig användning av verbalsubstantiv i dativ för att uttrycka syfte eller ändamål. Sådana verbalsubstantiv bör ersättas med infinitiv (med dativ): Just kärleken till henne gör honom till en bättre och mildare människa och fostrar Mykoliukos ädla karaktär, <...> den får honom till och med att förneka sig själv och offra sin själ och kroppsliga styrka för att försköna broderns framtid (= för att försköna framtiden) (A 44). 1.3. Eleverna använder felaktigt ackusativ för att uttrycka en obestämd mängd saker eller en del av ett föremål (i stället för partitiv genitiv), till exempel: När man älskar någon kan man göra många olika saker (= många olika saker), till och med sådana (= sådana), som kan verka alltför djärva eller rentav dumma, men detta gör människan till en ädel och särpräglad personlighet (A 38). Den sistnämnde hade mycket goda diplomatiska förmågor (= goda diplomatiska förmågor), vilka han använde i ett försök att stoppa korsriddarordens angrepp <...> (A 23). Ganska ofta förekommer det i uppsatser fall där ackusativ används med det transitiva verbet ge, trots att partitiv genitiv borde användas4, särskilt när det handlar om abstrakta företeelser, till exempel: Således är kärlek inte alltid ett lämpligt sätt att skänka värdighet (= värdighet) <...> (A 12). Denna egenskap ger människan inte bara känslor av lycka och glädje förnimmelser (= förnimmelser), utan också respekt, inre andlighet och moral (A 28). 1.4. När studenterna använder instrumentalis gör de ibland fel genom att i onödan välja detta kasus för att uttrycka objekt med verb som betecknar fullständighet och har prefixet pri-: Fyller kärleken verkligen upp människans vardag med värdighet (= värdighet) (A 20)? Det förekommer uppsatser där instrumentalis felaktigt används med adjektiv som betecknar överflöd, till exempel: I dikten skildras Litauens skogars förflutna, som var rikt på frodiga skogar och rena, välskötta floder <...> (= då det fanns gott om frodiga skogar, rena och välskötta floder och stora ängar) (A 20). 2 I exemplen har stavnings- och interpunktionsfelen i uppsatserna rättats. 3 Här anges Alytaus län och uppsatsens kod. 4 Jonas Šukys tokius atvejus priskiria prie sunkiai nustatomų (Šukys 1998: 199). BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose Eftersom adjektivet turtingas inte tydligt styr kasus, är det visserligen bättre att där så är möjligt använda andra uttrycksmedel. I vissa fall används substantivets instrumentalis i uppsatser tillsammans med verbet būti, vilket bör undvikas för att uttrycka ett permanent tillstånd. I sådana fall bör den ersättas med nominativ, till exempel: Liudos föräldrar önskade att deras son skulle bli präst (– en präst) (A 10). Som en person med hög moralisk karaktär (– en människa) skrev Vaižgantas ett verk där den skildrade kärlekshistorien är ett verkligt bevis på ädelhet (A 56). Ett exempel på en mening där en elev använder instrumentalis för att uttrycka ett bestående tillstånd. I sådana fall bör denna användning undvikas (KP S1: 77): Så även om en människa har sårats av någon hon älskar, måste hon förbli en hedervärd och ädel person (– en hedervärd och ädel person) (A 68). 1.5. I uppsatser förekommer ganska ofta inessivfel. Här påträffas icke-rekommenderade och avrådda kalkeringar, såsom: a) eigoje: Kärlek till nästan, stöd och medkänsla från omgivningen, uppskattning av personlig utveckling eller skapelsen, under livets gång (– medan man lever) bör skänka en känsla av fullkomlighet (A 41). Under verkets gång (– I verket) förälskar han sig och glömmer, bländad av kärlek, allt som var gott och rent. Agnės kärlek till Tilius är ren; ingenting kan förstöra den, men under verkets gång (– i verket) lämnar Tilius Agnė <...> (A 91); b) pagrinde: Troligen framför allt (= främst) talar och skriver man om kärlek (A 5); c) pasekoje: Enligt min mening är passion kärlekens dåliga sida, och till följd av den som följd (= vilket leder till) uppstår otrohet (A 4). <...> Kärlek skänker inte människans vardag ädelhet, och det händer oftast i sådana fall då som följd av kärlek (= på grund av kärlek) förödmjukas en människa <...> (A 41); d) Andra fall: Under tidigare tider (– Under tidigare tider)5, då alla landsmän som levde måste vara flitiga och uthålliga människor (A 26). Kärlek kan finnas i olika skepnader (= i olika former), i detta fall kärlek till en människa, familjen och fosterlandet (A 66). Kärleken för också in ädelhet i människans vardag, men man måste förstå att detta värde kan finnas i många olika former (= kan ha många former) (A 67). I uppsatser missbrukas den inre lokativformen, en allativ med betydelsen ”för”, ofta vardan. Av vissa språkvetare räknas den till de nyare prepositionerna (se Klimavičius 1993: 20–21). I språkråden anges att vardan inte får användas för att uttrycka syfte, orsak eller handlingens 5 I lediga språkstilar kan tid uttryckas med pluralens lokativ, medan man i officiella stilar använder den vanliga temporalformen (se Šukys 1998: 296). BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose för att uttrycka grund (KP S1: 124). Detta är en boklig internationell kalk, jfr ryska во имя, engelska in the name (of). Konstruktionen med vardan är motiverad endast i två fall – i korstecknet (Vardan Dievo tėvo) och i hymnen (Vardan tos Lietuvos). I alla andra fall bör det ersättas med dėl, dėlei, kieno nors labui, t.ex.: Den får människan att känna sig bättre (= vara bättre), avstå från laster, offra något vardan (= för) den utvaldes skull eller göra sig själv illa för någon annans lycka (A 1). I våra dagar behåller männen vardan to, kad atsisakytų (= i stället för att avstå) från en (kvinna – S. L.) ändå två. En del tvingas avstå från friheten vardan (= för) andras väl (A 10). I ”Altorių šešėly” avstår man från en falsk kallelse vardan (= för) den skapande frihetens skull (A 10). Putinas offrade sin frihet vardan (= för) föräldrarnas önskan, men valde senare friheten och avstod från det som inte låg honom varmt om hjärtat (A 10). De förälskade offrar sina liv eller sin livskraft vardan (= för) den ädla kärlekens skull (A 56). Kärleken till familjemedlemmar och närstående får oss att göra uppoffringar vardan (= för) deras väl (A 96). 1.6. Separat bör det vanligaste kasusfelet som eleverna gör nämnas; även Jonas Jablonskis korrigerade det (Jablonskis 1957: 551–672) – användningen av litauiskans icke-inhemska (slaviska) instrumentalis för tillstånd i stället för dubbelkasus. Dubbelkasus är konstruktioner som består av ett adjektiv eller ett adjektiviskt ord som kongruerar med ett uttryckt eller underförstått substantiv eller substantiviskt ord i satsen. Som Antanas Rasimavičius påpekar styr verb i litauiskan inte adjektiviska ordklasser; följaktligen kan verb genom sin rektion inte kräva instrumentalis av en adjektivisk ordklass (se Rasimavičius 1972: 4). I modern litauiska är normerna för användningen av dessa konstruktioner inte fasta. För att ta reda på vilka förändringar i bruket som kan förväntas inom den närmaste framtiden undersöktes bruket av sådana konstruktioner, för vilka modeller normerna för uttryck av tillstånd verkar svagast i kombination med vilka verb, med hänsyn även till att dagens elever, med undantag för dem som har ett annat modersmål, inte längre direkt påverkas av vare sig ryska eller, ännu mindre, polska. Flest fall påträffades där instrumentalis av adjektiv och adjektiviskt använda ord för att uttrycka tillstånd används i stället för: a) nominativ; b) dativ och c) ackusativ. 1.6.1. Vad gäller nominativ användes följande felaktiga modeller för att uttrycka tillstånd i de undersökta uppsatserna: a) (kan, försöker, måste...) vara + vilken: Båda författarna hävdar att hemlandet måste vara det allra viktigaste för människan turi būti pačia svarbiausia (= det allra viktigaste), alla måste älska och värna det (A 20). I alla tider har människan försökt vara dygdig och ädel stengėsi būti doru, kilniu (= dygdig och ädel) (A 36). <...> personen behöver stöd och förståelse, för om hen inte får det kommer hen helt enkelt inte längre att försöka vara sådan nebesistengs tokiu (= sådan) būti BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose (A 41). Det finns människor som (= vilka) för andras lycka kan offra sig och vara ädla och förstående gali pasiaukoti ir būti kilniu ir supratingu (= ädla och förstående) (A 57). När man arbetar i en hiss turi tala med främmande människor, le mot dem, būti nuolankiu (= ödmjuk) (A 84); b) känna sig + vilken: Därför kan bara en person med kärlek till hemlandet inom sig känna sig ädel kilniu (= ädla) gali jaustis. I Stutthof kände sig ingen (= upplevde sig inte) och kunde inte ens känna sig fri negalėjo jaustis laisvu (= fri) (A 70). Först när han i minnet återvände till sin ungdom, tillbaka till sin hembygd, kände han sig fri och lycklig pasijausdavo laisvu ir laimingu (= fri och lycklig) (A 70); c) förbli + vilken: Först och främst vill jag skriva att hur många minnen som än lever inom människan, kommer de viktigaste alltid att vara de som får en att le från öra till öra svarbiausiais (= viktigast) išliks de som får en att le från öra till öra <...> (A 74). d) (inte) bli + vilken: Denna handling visar att även de största förförarna kan bli ädla och hedervärda när de är förälskade tapti kilniais ir garbingais (= ädla och hedervärda) (A 103). Uppgifterna visar att studenterna mer sällan väljer adjektivisk instrumentalis som predikativt led när infinitiven vara föregås av verben gali, stengiasi, turi. Felen är vanligare när predikatets kopula är (a) förändringsverb, (b) det delvis närbesläktade verbet išlikti eller (c) olika känsloverb, t.ex.: a) Därför förefaller vardagens sysslor inte alls svåra, utan snarare lätta, eftersom kärleken gör att du blir ädel (= ädel) och ger allt av dig själv även i vardagssysslor <...> (A 28). Han lider och plågas mycket, men blir inte hämndlysten eller grym (= hämndlysten, grym) (A 42). Ädelhet är ett alltmer sällan använt ord och en förekommande (= framträdande) karaktärsegenskap, medan kärlek är en grundläggande orsak som fortfarande värderas högt, och som får människor att vilja bli bättre och ädlare (= bättre, ädlare) <...> (A 44). <...> vi kan inte bara förändras, bli annorlunda (= annorlunda), än vi var tidigare, utan också sätta upp och sträva efter nya mål (A 45). Ofta blir helt oigenkännliga (= oigenkännliga), för önskan att behaga och göra intryck på en annan människa kan åstadkomma mycket och underbara saker (A 55). Därför blir en människa med kärlekens hjälp (= en förälskad människa), som hade verkat vara sin egen (= sin egen), ädlare (= ädlare) än tidigare (A 67). Människan har plågats och kommer att plågas av vissa svårigheter, men när hon har övervunnit dem blir hon bara starkare (= starkare) (A 85). Framför allt påverkar kärleken människor positivt – de blir ädlare, mildare och lyckligare (= ädlare, mildare, lyckligare) (A 85). Således strävar en person som lämnat sitt hemland efter att frigöra sig från själens lidanden, bli fri (= fri) i ett främmande land, genom att distansera sig (= medan han distanserar sig) från de levande minnen som fortfarande finns kvar i minnet (A 88). Således strävar en person som lämnat sitt hemland efter att frigöra sig från själens lidanden, bli fri (= fri) i ett främmande land (A 88); BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose b) Hur många minnen som än lever inom människan, de viktigaste (= viktigast) kommer alltid att finnas kvarde som får en att le från öra till öra (A 74). Ständigt försjunken i livets gångna ögonblick lyckades han bevara sin nationalitet och sina värderingar, förbli motståndskraftig (= motståndskraftig) (A 84); c) Ädel (= ädel) kan känna sig endast en person som har kärlek till sitt hemland inom sig (A 67). I Šthofe kände sig ingen fri och kunde inte ens känna sig fri (= fri) (A 70). Det konstaterades att icke-standardiserade fall där adjektiv eller ord som används adjektiviskt står i instrumentalis för att uttrycka tillstånd i stället för nominativ, i de undersökta uppsatserna utgör omkring 33 procent av alla fel med dubbla kasus. 1.6.2. Ett annat fall är när eleverna använder den slaviska tillståndsinstrumentalen i stället för dativ. Följande felaktigt använda konstruktioner påträffades: a) vara + någon: Denne folkets ljusgestalt visade genom sina goda gärningar sin kärlek till hemlandet, som gav honom möjlighet att vara ädel (= ädel) i vardagen (A 12). <...> Kärleken tillåter inte bara kvinnan att vara lycklig (= lycklig), utan förvandlar också livet till kaos (A 12). I en sådan situation döljs den ädelhet som kärleken skänkt av hån, och senare även viljan att vara sådan (= sådan) att vara (A 41). Således framhäver kärleken människans goda egenskaper och hjälper henne att bli bättre (= bättre) (A 47). Att vara ädel (= ädel) innebär att villkorslöst offra sig själv och sitt välbefinnande, inte bara sitt eget (A 86); b) ((inte) låta) känna sig + någon: Tiden tillsammans ger mod att gå vidare, gör att man känner sig upprymd (= upprymd) (A1). Så känner sig Mykoliukas otillräcklig (= mindre värd), oduglig och framför allt oälskad av alla, vilket delvis också hindrar honom själv från att känna sig ädel (= ädel) (A 37). Det gör att man känner sig ädlare (= ädlare) än de som inte känner något för sitt folk och för vilka folket är värdelöst (A 50); c) išlikti + kokiu: Šio jausmo galia yra neaprėpiama, nes ji suteikia jėgų išgyventi ir išlikti kilniu (= kilniam) (A 18). Netgi vienpusė meilė žmogui padeda išlikti doru (= doram) ir kilnios sielos (A 47). Žinojimas, jog pasielgus (= pasielgęs) galbūt neteisingai, bet nepkitavališkai, būsi suprastas mylimojo, leidžia žmogui išlikti stipriu (= stipriam) (A 56); d) bli + någon: Just ett sådant beteende hjälper oss att klokt välja föremål för vår kärlek, för endast genom ett lämpligt val kan alla positiva egenskaper komma fram och man slutligen bli ädel (= ädel) (A 44). Således kan jag dra slutsatsen att uppoffringar för närstående och kärleken till dem hjälper en att bli ädel (= ädel) (A 51). I sådana meningar ska adjektivet eller det adjektiviskt använda ordet kongruera i genus, numerus och kasus med dativen som fungerar som objekt, men ofta är detta objekt endast underförstått. BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose Det förekom allra flest meningar där instrumental kasus felaktigt används tillsammans med verbet jaustis, till exempel: Detta gör det möjligt att känna sig ädlare (= ädlare) än de som inte känner något för sitt folk (A 31). Känslan som fyllt hennes hjärta gör att hon kan känna sig lycklig (= lycklig) och inte bara själv, utan också göra andra lyckliga (= lyckliga) (A 39). Men hängivenhet och respekt är det som gör att man känner sig hederlig och lämplig (= hederlig och lämplig) (A 104). I studenternas uppsatser utgör de normstridiga fallen av dubbel kasus, där adjektiv eller adjektiviskt använda ord står i instrumental kasus för att uttrycka tillstånd i stället för dativ, omkring 27 procent. 1.6.3. Dubbel ackusativ består av ackusativformer av den sammansatta predikatets nominaldel och objektet. Objektets ackusativ krävs av predikatets förbindelseled – ett verb som styr ackusativ (Tolutienė 1967: 48). Dubbel ackusativ är sedan länge en levande konstruktion i litauiskan, men, som undersökningens resultat visar, lyckas eleverna inte kongruensböja adjektivet, som uttrycker predikatets nominaldel, efter objektet. Den huvudsakliga syntaktiska modellen för felaktig användning av dubbel ackusativ i uppsatser är: (pa)göra + vad, till exempel: Dėl to jis nėra vadinamas savanaudžiu niekšu, kuris, būdamas nelaimingas, nelaimingu (= nelaimingą) daro ir kitą (A 1). Meilė kasdienišką žmogaus gyvenimą padaro tauresniu (= tauresnį). Meilė mus daro geresniais (= geresnius), verčia jaustis ypatingai (A 2). Šis jausmas priverčia žmogų džiaugtis ar liūdėti, gyvenimą padaro gražiu ir šviesiu (= gražų ir šviesų) (A 7). Be visa ko, ji praskaidrina mūsų gyvenimus, žmogų daro laimingesniu ir geresniu (= laimingesnį ir geresnį) (A 13). Taigi meilė žmogų daro geresniu ir kilnesniu (= geresnį ir kilnesnį) (A 28). <...> Daugelis rašytojų moko, kad meilė iš pagrindų pakeičia žmogaus gyvenimą, padaro jį laimingesniu (= laimingesnį) ir išmoko jį elgtis kilniai <...> (A 28). Meilė šiems vaikams bei meilė Severijai darė jį laimingu, kilniu, geru (= laimingą, kilnų, gerą) (A 33). Taigi, meilė suteikia žmogaus kasdienybei kilnumo, nes meilė daro žmogų geresniu ir rūpestingesniu (= geresnį ir rūpestingesnį), o kilnumas iš šių dalykų ir susideda (A 33). Meilė, mano manymu, žmogaus gyvenimą gali padaryti kilniu, išskirtiniu, pilnaverčiu (= kilnų, išskirtinį, pilnavertį) (A 38). Meilė Severijai Mykoliuko gyvenimą įprasmino, padarė jį gražesniu (= gražesnį) (A 38). Taigi apibendrinant galima teigti, kad meilė kasdienišką žmogaus gyvenimą ir jį patį padaro tauresniu (= tauresnį) ir suteikia kilnumo (A 54). Ji žmogų daro kilnesniu ir sąžiningesniu (= kilnesnį ir sąžiningesnį) (A 59). Iš to galima spręsti, jog aukojimasis dėl artimųjų daro mus labiau žmogiškais bei kilnesniais (= žmogiškesnius bei kilnesnius) (A 67). Meilė vis dėlto suteikia BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose ädelhet åt människans vardag, oavsett vad hon älskar, men moralen gör den vardagliga tillvaron ädlare (= ädlare) (A 92). Enligt Pranas Kniūkšta förekommer det dock fall då varken ackusativ alltid passar eller dativ är lämplig, medan instrumental kasus är fel (se Kniūkšta 1983: 37). I sådana fall är det bäst att välja ett annat uttryckssätt (bisats, utbyggd adverbialbestämning och så vidare). Bokaktiga och livlösa meningar konstrueras med verben a) lära, b) uppmuntra, c) tvinga, till exempel: a) Taigi meilė ne visada būna laiminga, tačiau moko žmogų būti geresniu <...> (= geresnį / moko gerumo). Taigi kartais meilė, nors ir nelaiminga, tačiau moko žmogų būti stipriu, atlaidžiu (= stiprybės, atlaidumo), susitaikyti su praradimais, neprarasti dorų vertybių <...> (A 42). Meilė šeimai moko būti pagarb(i)u, tolerantišku (= pagarbų, tolerantišką / pagarbos, tolerantiškumo), leidžia suprasti, kad darni šeima yra viena iš didžiausių vertybių (A 68); b) Sådant arbete och sådana uppoffringar för fosterlandets bästa sporrade partisanerna att kämpa, förbli värdiga (= värdiga / uppträda värdigt), att inte ge upp (A 90). En persons känslor och upplevelser kan utveckla många positiva och negativa karaktärsdrag; till exempel sporrar lycka och glädje till uppriktighet (= uppriktighet), medan vrede eller avund får en att hyckla (A 90); c) En ren kärlek som varade knappt en vecka tar huvudpersonens tankar i besittning, får honom att bli annorlunda (= annorlunda / får honom att förändras) <...> (A 1). 1.6.4. Det är mycket sällsynt att elever inte kan använda dubbel genitiv (vanligen tillsammans med ett nekande verb): De flesta som älskar uppriktigt försöker inte förstöra en människas personliga lycka, gör dem inte olyckliga (= olyckliga), och hämnas inte (A 68). I elevernas uppsatser utgör de normstridiga fallen av dubbel kasus, där instrumentalformen av adjektiv eller adjektiviskt använda ord felaktigt används för att uttrycka tillstånd i stället för ackusativ, omkring 27 procent, och i stället för genitiv 2 procent. 1.6.5. Det förekommer fall (hyperkorrektioner) där eleverna överdriver och i onödan använder dubbel kasus, till exempel med verbet bli, som betyder 'förvandlas', och dess avledningar: Å andra sidan gör tillbakablickar livet lättare (= gör livet lättare), vilken sorts människa man bör vara (A 8). Just dessa egenskaper hjälper människan i alla tider att visa sin goda sida och sin talang, eller hjälper henne att förstå de allra viktigaste BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose saker, förvandlar livet intressantare (= intressantare) (A 25). Genom att offra sig blir personlighetens själ ädlare och noblare (= ädlare och noblare) (A 63). Att eleverna inte helt förstår uttrycket för tillstånd framgår av de korrekta och felaktiga varianter som ges i samma uppsats, till exempel: <...> endast kärleken, som han upplever varje dag, gör det möjligt för honom att förbli ädel, anständig, strävsam och längtande efter att glädja andra. <...> Sammanfattningsvis skulle jag kunna säga att den här världen vore dyster och sorglig utan kärlek, för det är tack vare den (= tack vare den) som människan finner kraft att förändras, göra något gott och naturligtvis bli bättre (= bättre) (A 34). Jag anser att det är mycket viktigt att gentemot sig själv och andra förbli hederlig och föredömlig samt ädel. <...>. Denna relation uppmuntrar människor att bli åtminstone lite bättre, mer humana och mer omtänksamma (= bättre, mer humana och mer omtänksamma) (A 36). Således visar även elevernas språkexempel tydligt att predikatsinstrumentalisen tränger in i de gamla konstruktionerna med dubbla kasus (se fig. 1). FIG. 1. Frekvensen av fel i dubbla kasus (i procent) 1.6.6. Enligt Vytautas Ambrazas är dubbla kasus ett av de mest framträdande fornida satsdragen som litauiskan har bevarat fram till historisk tid, i vissa fall ända till i dag (se Ambrazas 2006: 280). Även i lettiskan har sådana konstruktioner för att uttrycka tillstånd bevarats fram till i dag. I de slaviska språken används däremot endast instrumentalis (se tabell 1). Den lettiske språkforskaren Janis Endzelynas (Jānis Endzelīns) ansåg dock att predikatsinstrumentalis skulle vara ett baltiskt och slaviskt språkfenomen (se Endzelīns III 2: 456). BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose TABELL 1. Uttryck för tillstånd i de baltiska och slaviska språken Litauiska Lettiska6 Ryska Polska7 försökte vara ärlig (nom.) försökte vara ärlig (nom.) пытался быть честным (instr.) starał się być uczciwym (instr.) känna sig lycklig (anv.) känna sig lycklig (anv.) känna sig lycklig (instrumentalis) känna sig lycklig (instrumentalis) gör särskild (nominativ) gör särskild (nominativ) gör särskild (instrumentalis) gör särskild (instrumentalis) Enligt undersökningsresultaten från studenternas uppsatser utmärker sig fel i användningen av dubbla kasus genom sin frekvens bland kasusfelen. Det innebär att man behöver söka efter effektivare metoder för att lära eleverna att bevara dessa forntida baltiska konstruktioner. 2. FELAKTIG ANVÄNDNING AV PARTICIP, PARTICIPIALKONSTRUKTIONER OCH HALVA PARTICIP Som konstaterats använder eleverna i sina uppsatser oförsiktigt: a) particip i aktiv form och preteritum, när en handling som pågår samtidigt med predikatets handling ska uttryckas, t.ex.: Han visar sitt ädla handlande genom att ha valt (= genom att välja) en kvinna (A 5). Kvinnorna tog emot en intellektuell luffare i sina hem, kanske genom att använda (= genom att använda) sin uppfinningsrikedom (A 24). Denna författare, som fruktade (= av rädsla för) de ryska repressalierna, var tvungen att lämna sina hemländer (A 60); b) participialkonstruktioner som inte kan uttrycka en bisats som anger en handling utförd av samma aktör (sådana meningar förekom oftast), t.ex.: Det är inte förvånande att människor försöker fly från verkligheten, genom att använda (= genom att använda) minnen (A 8). Således kan oväntad kärlek vår vardagliga och till synes rätta livsväg vända upp och ned och styra i rätt riktning, genom att få (= genom att få) oss att handla ädelt och rätt (A9). Huvudpersonen beslutar att se sin älskade endast på avstånd, utan att försöka (= utan att försöka) komma nära henne som tidigare (A 13). I livet måste man alltså kunna släppa det som är kärt och nära, för om man lever (= om man lever) enbart på minnen blir man inte mätt (A 14). När vi ser (= när vi ser) uppåt ser vi det blå 6 Vi har utgått från Latviešu valodas gramatika (LVG 2013) och artikeln ”Datīvs latviešu valodas sintaktiskajā sistēmā” av den lettiska språkforskaren Ilze Luokmane (Ilze Lokmane). 7 Jag tackar min kollega dr Asta Leskauskaitė för hjälpen med översättningen till polska. BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose den lilla fågeln som flyger över himlen (A 17). En människa som har upplevt en sådan skräck minns den under lång tid, eftersom befinner sig (= befinner sig) i sådana situationer förlorar personen sin tro, sina åsikter och utvecklar nya värderingar som består hela livet (A 45). Om man sammanfattar (= sammanfattande), skulle jag vilja säga att människan verkligen har gåvan att minnas väl, <...> (A 53). Ofta är det först när vi har skilts åt och förlorat (= när vi har skilts åt och förlorat) en människa förstår vi att vi inte kan leva utan honom (A 89); c) halvparticip när de inte lämpar sig för att ange en omständighet för en handling som inte sker samtidigt som predikatets handling, till exempel: Medveten om följderna av sin romans med Monika, skyddar han av kärlek till henne skyddar kvinnan och räddar henne därmed genom att rädda (= skyddar kvinnan och räddar henne) från döden <....> (A 1). Baranauskas förmanar alltså att var och en måste skapa en bild av fosterlandet och skydda och älska den (= skydda och älska) (A 20). Avslutningsvis vill jag säga att kärlekskänslan förändrar människans vardagsliv, men skapar därmed (= och skapar) något nytt (A 63). I uppsatserna används presensparticip oftast felaktigt. 3. FELAKTIG ANVÄNDNING AV PREPOSITIONER OCH POSTPOSITIONER I uppsatserna använder eleverna oftast tre prepositioner felaktigt: pas, prieš, virš. Eleverna gör fel när de använder prepositionen pas för att uttrycka tillhörighet, ägande och innehav (denna typ av fel har sitt ursprung i grannspråken slaviska språk): Känslorna, tycker jag, hos alla (= hos alla) är olika (A 5). När vi börjar tala om Mykoliukas arbetade han hos sin familj (= i sin brors familj) (A 29). I uppsatserna förekommer meningar där prepositionen prieš används olämpligt för att beteckna objekt: <...> Det är viktigt att förbli människa inte bara inför sig själv (= mot sig själv), utan också inför andra (= mot andra) (A 12). Det är som härskarens nederlag inför sitt eget folk (= för sitt eget folk) och inför sig själv (= mot sig själv), eftersom mänskligheten har gått förlorad för gott (A 36). I en uppsats använde studenten prepositionen virš, som bör undvikas när man talar om att ett belopp överskrids: Det är känt att 13 människor dog den dagen och att över femhundra skadades (– mer än femhundra) (A 30). BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose Oftare görs fel vid användningen av postpositioner eller närliggande instrumentalisformer. Det har konstaterats att abiturienterna använder postpositionerna dėka och (su) pagalba felaktigt, till exempel: Proto dėka (= Protaudami / Mąstydami), vi överväger saken noggrant och väljer det bästa alternativet (A 4). Enligt min mening skiljer människans kärlek till nationen, staten och religionen henne från andra och sätter på henne en särskild mask, kurios dėka (= su kuria) människan blir en patriot som inte kan tåla lögn, avhumanisering eller hot mot statens självständighet (A 36). I romanen ”Miškais ateina ruduo” skildrar han en kärlekstriangel, kurio dėka (= dėl kurio) rollfigurernas liv åtminstone för en stund får ett nytt ljus (A 62). Genom de normer som det moderna samhället brukamų normų dėka (= Dėl šiuolaikinės visuomenės brukamų normų) påtvingar oss har detta yrke blivit mycket nedvärderat (A 84). I uppsatserna används den felaktiga postpositionen pagalba för att uttrycka medel; i sådana fall bör den ersättas med instrumentalis för medel su kuo eller en annan konstruktion, till exempel: Därför tycker jag att man inte behöver vara rädd för prisiminimų, eftersom jų pagalba (= prisimindami) kan vi inte bara förändras <...> (A 45). Han hade fulländat detta vapen och kunde på ett fantastiskt sätt su jo pagalba (= juo) sprida frihetsidéer bland människor (A 67). Kärlek är en känsla, kurio pagalba (= kuriuo; kurio padedamas) människan kan övervinna till och med sjukdom, hjälpa en person som drabbats hårt av ödet eller helt enkelt berika vardagen och skänka den en känsla av ädelhet och upphöjdhet (A 93). I uppsatserna förekommer också meningar med atžvilgiu, vilket används i postpositionsbetydelse. Vissa lingvister kallar det en stelnad instrumentalisform (se Akelaitis 2005: 71), andra en precisionsinstrumentalis (se Šukys 1998: 557). En del sådana relationella instrumentalisformer är lämpliga i litauiskan, men när atžvilgiu bara gör meningen längre, mer tungrodd och stilistiskt märklig, bör hela meningen eller en del av den omformuleras, till exempel: När människor i livet möter (= möter) passion och sann kärlek blir de blinda för dåliga saker (– lägger inte märke till dåliga saker) (A 1). Alltså gör kärleken människan blind för den andra människans jausmų atžvilgiu (– Alltså gör kärleken människan blind och hindrar henne från att lägga märke till den andra människans känslor) (A 90). Forskningsresultaten visar att det inte finns många fel i användningen av prepositioner i elevernas arbeten. Oftare görs fel vid användningen av postpositioner. 4. FEL I MENINGSDELAR OCH MENINGSFOGNING I arbeten av abiturienter från södra Aukštaitija hittades minst antal fel i denna grupp. I uppsatser använder eleverna felaktigt konjunktioner, partiklar och olika ordkombinationer för att foga samman bisatser av tidskaraktär. BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose Konjunktionen som används felaktigt – den bör undvikas när tidsbisatser fogas samman; därför korrigeras den till när (se KP 2009: 30): Jag tvivlar inte alls på att vi har hört de stora kärlekshistorierna från ”Titanic”, som är mycket gripande och visar att den sanna kärleken inte dör, inte ens när som (– när) man förlorar den (A 15). Men det kommer alltid en tid som (– när) vi måste ta farväl eller förlora en närstående (A 22). Han kände sin personliga frihet då som (– när) han valde något han tyckte om – sitt intresse för skapande (A 83). I uppsatserna förekom också det översättningspräglade uttrycket i stället för att, som inte bör användas tillsammans med en finita verbform för att uttrycka medgivande: I stället för att få (= utan att ha fått) åtminstone lite respekt, kärlek eller värme från dem, får han ingenting (A 37). För att sammanfoga satsdelar väljer eleverna också olämpliga uttrycksmedel, till exempel frasen och även, som inte bör användas för att lägga till samordnade satsdelar och satsled (KP 2009: 37): I dikterna ”Lietuva, brangi” och ”Kur bėga Šešupė” hävdar poeten att kämparna för Litauen är hjältar, och även (= också / dessutom) minns Vytautas trupper (A 73); partikeln taipogi, som inte är godtagbar i standardspråket (DŽ.): Människor som går bort lever kvar i våra minnen, likaså (= också) för evigt (A 30). Det förekommer oklara fall där språk normen tillämpas på fel sätt eller på fel ställe; i sådana fall är meningen felaktig på grund av en olämplig konjunktion, till exempel: Så är det därför, eftersom (= att) hela samhället är starkt negativt inställt till sådana personer. (A23). Så är det därför, eftersom (= att) människor är själviska och inte tänker på andra, utan bara på att de själva går miste om något <...> (A 41). Språknormerna överträds i meningar som börjar med konjunktionen nes – utan tydlig stilistisk motivering får man inte dela upp leden i en komplex mening och presentera dem som fristående meningar, till exempel: Andra viktiga teman i Maironis dikter är att beskriva fosterlandets och naturens skönhet. Eftersom (= skönhet, eftersom) det är ett typiskt drag hos varje romantiker att söka ro och inspiration i naturen (A 20). Kärleken kan ofta lämna oss med stor sorg och dåliga minnen i livet. Eftersom (= minnen, eftersom) kärleken inte alltid är så enkel och underbar och inom räckhåll (A59). Ett fall hittades där konjunktionen och används i förstärkande konstruktioner med upprepade partiklar: De återspeglar att det i människans undermedvetna alltid kommer att finnas kvar sådant som inte längre finns och inte kommer tillbaka: vare sig det är kärlek, barndom eller kanske fosterlandet, kommer människan alltid att återvända till dem i sina minnen om och om igen (= åter / igen / ännu en gång). BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose Sammanfattningsvis kan man konstatera att konjunktioner och konnektorer i sammansatta meningar oftast används felaktigt i uppsatserna. FIGUR 2. Frekvensen av syntaxfel (i procent) i gymnasieelevernas arbeten i Alytus län Det bör nämnas att kasusfel totalt utgör omkring 62 procent av alla påträffade syntaxfel i gymnasieelevernas uppsatser i Alytus län, och av dessa är ungefär 40 procent fel i dubbelkasus. Uppgifterna visar att en annan aktuell felkategori är användningen av verbformer – particip, gerundium och presensparticip – (omkring 18 procent). Färre fel görs vid användningen av prepositioner och postpositioner (omkring 11 procent) och vid sammanfogning av meningar eller satsdelar (omkring 9 procent). SLUTSATSER 1. Bland syntaxfelen i gymnasieelevernas uppsatser i södra Aukštaitija dominerar felaktig kasus användning. En stor grupp av kasusfelen gäller instrumental, som i onödan ersätter den andra leden i dubbelkasuskonstruktioner. Detta kan ha uppstått inte bara på grund av påverkan från slaviska språk, utan också genom analogi med substantiv. De mest riskabla verben, med vilka flest fall av normavvikande uttryck för tillstånd påträffades, är att vara, förbli, känna sig, anse, (göra) till, bli. Därför behöver orsakerna till denna användning undersökas, liksom effektivare metoder för att undervisa dubbelkasus, så att dessa normer upprätthålls. I de undersökta uppsatserna påträffades inga meningar med felaktig genitiv. BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose 2. Den näst största gruppen syntaxfel gäller felaktig användning av particip, gerundium och presensparticip. Flest syntaxfel görs sannolikt genom att gerundium väljs felaktigt, när samma aktör utför både huvudhandlingen och den underordnade handlingen i personliga meningar. 3. Den tredje gruppen syntaxfel utgörs av felaktig användning av prepositioner och postpositioner. De prepositioner som oftast används felaktigt är pas, prieš, virš. Bland de felaktiga postpositionskonstruktionerna utmärker sig konstruktioner med dėka, (su) pagalba och atžvilgiu. 4. Mer sällan görs fel i uppsatserna vid sammanfogning av satsdelar och meningar – gymnasieeleverna använder oftast konjunktioner och konnektorer i sammansatta meningar felaktigt. LITERATŪRA Akelaitis G. 2005: Konstrukcijos su atžvilgiu, požiūriu administracinėje kalboje. – Kalbos kultūra 78, 67–76. Ambrazas V. 2006: Lietuvių kalbos istorinė sintaksė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. DLKG 2006: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. DŽ₆ 2008 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. Endzelīns J. III-2: Darbu izlase 3, 2 daļa, 1980, Rīga: Zinātne. Jablonskis J. 1957: Raštai 1, Vilnius: Valst. polit. ir moksl. lit. 1-kla. LVG 2013: Latviešu valodas gramatika. Autori: Ilze Auziņa, Ieva Breņķe, Juris Grigorjevs u. c. Rīga: LU Latviešu valodas institūts. Lokmane I. 2002: Dativos latviešu valodas sintaktiskajā sistēmā. – Linguistica Lettica 10. Rīga: LU Latviešu valodas institūts, 151–161. Klimavičius J. 1993: Kada tinka vardarī, o kada ne. – Gimtasis žodis 4, 20–21. Kniūkšta P. 1983: Tarinio įnagininko bėdos. – Kalbos kultūra 45, 30–38. KP S1: Kalbos patarimai. Kn. 2. Sintaksė: 1. Linkšnių vartojimas. Sud. Rita Miliūnaitė, teksto aut. Vitas Labutis, Aldonas Pupkis ir Jonas Šukys. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2009. KP S2: Kalbos patarimai. Kn. 2. Sintaksė: 2. Įvairūs dalykai. Sud. Rita Miliūnaitė, teksto aut. Vitas Labutis ir Aldonas Pupkis. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2009. Rasimavičius A. 1972: Dėl dvejybinių linksnių vartojimo. – Mūsų kalba 3, 3–5. Sirtautas V., Grenda Č. 1988: Lietuvių kalbos sintaksė. Vilnius: Mokslas. BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose Šukys J. 1998: Lietuvių kalbos linksniai ir prielinksniai: vartosena ir normos, Kaunas: Šviesa. Šukys J. 2001: Lietuvių kalba 11 klasei, Kaunas: Šviesa. Tolutienė B. 1967: Dvej ybinis galininkas. – Kalbos kultūra 13, 48–50. Gauta 2015 11 09 Priimta 2016 01 22 COMMON SYNTAX MISTAKES IN GRADUATES’ ESSAYS OF SOUTH HIGHLANDERS Summary This article discusses common syntax mistakes found in the essays written by graduates during the Lithuanian Language and Literature Exam 2014. The data was obtained from 104 essays of South Highlanders (Alytus county), and further study should show whether there are any regional differences in the use of these phenomena. Syntax mistakes prevailing in the graduates’ essays are case use mistakes (about 60%). A common mistake which has been described since Jonas Jablonskis’ times is the use of not Lithuanian (Slavic) state instrumental case instead of double declension. In modern Lithuanian, use of these structures are not sound. Perhaps they appeared not only due to the impact of the Slavic languages but also for the analogy with nouns. The most problematic verbs which were mostly accompanied by a number of non-normative state expression cases are būti, išlikti, jaustis, laikyti, (pa)daryti, tapti (be, remain, feel, keep, do, and become). Hence, it is necessary to look for the causes of such use, as well as effective methods to observe norms. Other category of relevant mistakes is use of verb forms, such as participles (about 18%). Perhaps major syntax mistakes are made while using participles when a single character performs both major and minor roles in personal sentences. The third group of syntax mistakes contains use of prepositions and postpositions (about 11%). Prepositions which are used most incorrectly are pas, prieš, virš (about, at, before, over). The most abundant are the cases of incorrect use of postpositions déka, (su) pagalba (thanks (to), (with the) help (of)). When writing essays, fewer mistakes are made while joining sentences or clauses (about 9%). BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSSN 2351-7204 SOLVITA LABANAUSKIENĖ. Būdingiausios sintaksės klaidos Pietų Aukštaitijos abiturientų rašiniuose KEYWORDS: syntax mistakes, cases, prepositions, postpositions, participants, verbal adverbs, participles, joining sentences. SOLVITA LABANAUSKIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204