Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai

ERIKA RIMKUTĖ Vytautas Magnus-universitetet ÅTER OM LEXIKALA FEL I LISTAN ÖVER GROVA SPRÅKFEL: SEMANTISMER NYCKELORD: språkvård, litauiska, semantismer, listan över grova språkfel, Det nutida litauiska språkets korpus, motiverad och omotiverad användning. 1. INLEDNING I artikeln diskuteras hur aktuell den lista över grova språkfel (nedan DKKS) är som Statliga kommissionen för litauiska språket (nedan VLKK) godkände redan 1997. Som det anges på VLKK:s webbplats1 är detta ett av VLKK:s mest kända beslut. DKKS tar upp lexikala fel, ordbildningsfel, morfologiska och syntaktiska fel samt rättelser av dessa, liksom de viktigaste uttalskraven. Låt oss stanna vid en del av DKKS – lexikala fel (i DKKS betecknas de som ordförrådsfel). År 2014 upphävdes DKKS två första underpunkter (1.1 ”Otillåtna främmande ord och deras avledningar” och 1.2 ”Otillåtna nya lånord”) (se Urnėžiūtė 2014 och informationen på VLKK:s webbplats). Därmed återstår två delar av de lexikala felen i DKKS: 1) otillåtna översättningslån och 2) betydelsefel i ord och uttryck. Det går med säkerhet att säga att båda dessa grupper av lexikala fel är relevanta för språkbrukarna och farliga.2 I denna andra (och sista) artikel i serien om ordförrådsfelen i DKKS ägnas störst uppmärksamhet åt betydelsefel i ord och uttryck, de så kallade semantismerna; resultaten av undersökningen jämförs med de uppgifter om otillåtna översättningslån som presenterades i den föregående artikeln (den första behandlade användningen av otillåtna översättningslån, se Rimkutė 2014). Semantismer undersöktes i en källa som återspeglar det nutida språket – Det nutida litauiska språkets korpus (nedan Korpusen). Det bör genast nämnas att Korpusen inte är den lämpligaste analyskällan, eftersom många av dess texter är (eller borde vara) redigerade. Att otillåtna översättningslån och semantismer från DKKS (liksom andra språkfel) kan hittas i Korpusen gör det möjligt att dra flera slutsatser: 1) en del av texterna i Korpusen publicerades före DKKS godkändes (de äldsta korpustexterna publicerades 1992), och därför kan de otillåtna översättningslån och semantismer som hittats i dem inte betraktas som grova fel (de är vanliga språkfel); 1 Tillgänglig på internet: http://www.vlkk.lt/aktualiausios-temos/didziosios-klaidos. 2 Det vore naturligtvis också nödvändigt att skriva och diskutera språkfel på andra språkliga nivåer, eftersom sådana är vanliga även i akademiskt språk; jfr VLKK:s undersökning av språket i läroböcker, magisteruppsatser och sammanfattningar av doktorsavhandlingar (se http://www.vlkk.lt/naujienos/kitos-naujienos/akademines-kalbos-tyrimas-rodo-zema-rastingumo-lygi). BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 2 2) vissa felaktiga ordformer används av motiverade skäl: språkbrukarna gjorde medvetet språkliga fel (se vidare 3.4); 3) textförfattare och språkredaktörer känner inte igen och kan inte rätta otillåtna översättningslån och semantismer. I nästa avsnitt diskuteras vilka ord som betraktas som semantismer. I det tredje avsnittet presenteras en undersökning av semantismer som förekommer i DKKS och har hittats i Textynas korpus, med hänsyn till semantismernas frekvens, förekomst i olika delar av Textynas korpus och i texter från en viss tidsperiod samt motiven bakom användningen. 2. SEMANTISMERNAS BEGREPP OCH UNDERSÖKNINGENS METODOLOGI I detta avsnitt beskrivs närmare de semantismer som anges i DKKS och har hittats i Textynas korpus, det vill säga litauiska ord eller ordkombinationer som under påverkan av andra språk får nya betydelser, vilka betraktas som normstridiga. Enligt Aldona Paulauskienė (2000: 76) påverkas oftast ordets bibetydelser, medan huvudbetydelsen förblir opåverkad. Aldonas Pupkis (2005: 263) semantizmus dar vadina semantiniais, reikšmės vertiniais, semantybėmis. Jų lietuvių kalboje atsiranda ne tik dėl netikslaus vertimo, bet ir dėl neapdairaus vartojimo (pvz., supainiojus dviejų žodžių reikšmes: kompanija ir kampanija, formacija ir far- macija). Jonas Šukys (2003: 51) mini keletą lietuviškų semantizmų: abuojas, -a (neteiktina reikšmė „abejingas, -a“), aplamai (neteiktina reikšmė „apskritai“), berods (neteiktina reikšmė „rodos, turbūt, matyt“), gangreit (neteiktina reikšmė „gana greitai“), tūlas, -a (neteiktina reikšmė „kažkoks, -ia“), ainis (neteiktina reikšmė „protėvis, prosenis“). Kaip matyti iš pavyzdžių, tai nesuprasti tarminiai žodžiai. Otillåtna betydelser uppstår dock oftast till följd av påverkan från andra språk: tidigare från ryskan, och under de senaste åren från engelskan. Lionginas Pažūsis (2014: 21–30) nämner falska vänner eller falska motsvarigheter, till exempel metropolitenas får inte användas i betydelsen ”huvudstad, storstad”, prezidentas bör inte användas i betydelsen ”ordförande”; den nyligen spridda användningen av harmonizuoti i betydelsen ”ordna, samordna” kritiseras; det rekommenderas att inte använda ordet ambicija i betydelsen ”strävan, mål”, eller pilotinis i betydelsen ”primär, inledande”. Vilmantas Vilkončius (2001) har också skrivit om engelska ord som översätts felaktigt. Dessa ord kan betraktas som nya semantismer. Dalia Gedzevičienė (2014) och Rasuo­lė Vladarskienė (2013) behandlar några nya semantismer som uppkommit under engelskans inflytande i artiklar från de senaste åren. DKKS, som nämnts ovan, kan betraktas som den mest kända förteckningen över semantismer. Andra författare till språkhandledningar tar också upp fler semantismer – i deras arbeten finner man flera dussin semantismer som inte anges i DKKS. Exempelvis betraktar A. Paulauskienė (2000) följande ord som semantismer: atmintis (betydelsen ”minne”), dirbti (betydelsen ”fungera”, när det inte handlar om en människa), eilė (betydelsen ”många”, ”ett stort antal”, ”mer än en”), galvoti (betydelsen ”anta”), naudoti (betydelsen ”använda”), papirkti (betydelsen ”locka”, ”förtrolla”), pasisakyti (betydelsen ”tala offentligt”), pergyventi (betydelsen ”oroa sig”, ”bekymra sig”), perlenkti (betydelsen ”överdriva”, ”ta i för mycket”) med flera. J. Šukys (2003), be jau minėtų lietuviškų semantizmų, nagrinėja ir daugiau netinkama reikšme vartojamų, į DKKS neįtrauktų semantizmų: baltiniai (reikšmė „apatiniai drabužiai, BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 3 skjortor”); dainuoti (i betydelsen ”framföra en hymn”), didėti (i betydelsen ”öka i antal”), duota(si), -a/-oji (i betydelsen ”denna”, ”befintlig”, ”känd”), eilinį kartą (i betydelsen ”än en gång”, ”på nytt”), gimtasis, -oji (när det inte handlar om födelseorten), ypatingai (i betydelsen ”särskilt”); negrįžtamas, negrįžtamai (i betydelsen ”oåterkallelig”, ”slutgiltig”), pastovus, -i (i betydelsen ”ständig”, ”vanlig”), sutikti (i betydelsen ”hitta”, ”lägga märke till”, ”upptäcka”), šviežias, -ia (i betydelsen ”ny”) med flera. I en av de nyaste läroböckerna i språkvård – Redagavimo pradmenyse, utgiven 2013 – betraktar Nijolė Linkevičienė följande ord som semantismer: anksti (i betydelsen ”avsevärt”³), apvalus (i betydelsen ”rund”), atpigintas (i betydelsen ”till ett lägre, nedsatt pris”), dėkingas (i betydelsen ”gynnsam”, ”lämplig”), dvigubas (i betydelsen ”dubbelartad”), išgyvenimai (i betydelsen ”känslor”), koks (i betydelsen ”vilken”), matymas (i betydelsen ”synsätt”), medžiaga (i betydelsen ”artiklar”, ”reportage”, ”meddelanden” och liknande), padavėtas (i betydelsen ”begagnad”), pakankamai (i betydelsen ”tillräckligt”), praktiškai (i betydelsen ”nästan”), prasmė (om det betyder ”betydelse”), ženkliai (i betydelsen ”avsevärt”) med flera. Läsarna bör uppmärksammas på att DKKS innehåller många ord med olämpligt använda prefix (t.ex. atkrauti, atredaguoti, pajungti, paskaičiuoti, praeiti, prafinansuoti, užskaityti), vilka det vore mer korrekt att betrakta som ordbildningsfel (en uppfattning som exempelvis Šukys 2003 företräder). Det bör alltså understrykas att inte alla semantismer som anges i DKKS motsvarar den vedertagna uppfattningen om semantismer, men i denna undersökning behandlas detta formellt, och hela förteckningen över ord betydelser och uttryck i DKKS undersöks. I det följande undersöks endast semantismer som anges i DKKS. Statistik och exempel har hämtats från Laura Vilčinskaitės kandidatuppsats ”Semantismer i Dabartinės lietuvių kalbos tekstyne” (2015)⁴. Semantismer (liksom de otillåtna översättningslån som behandlades i cykelns första del) undersöks med utgångspunkt i den metodologi som tillämpades i Povilas Rudzevičius artikel (2005): man undersökte i vilka texter och när de hade publicerats semantismerna förekom, och om de hade använts motiverat eller omotiverat. 3. ANVÄNDNING AV SEMANTISMER I NUTIDA LITAUISKA SPRÅKKORPUSEN I DKKS anges 115 semantismer. Alla dessa söktes i olika former (inte bara som uppslagsformer) i Tekstyne. Inga belägg hittades för användningen av ordet at reaguoti5. För några få ord hittades endast exempel på korrekt användning: det gäller atleisti, išvesti, pavesti, perspėti och uždaryti, till exempel: STT kan enligt lagarna inte föreslå lagförslag, så detta ö v e r l å t s åt antikorruptionskommissionen.6 När soldaterna hade fångat denna spejare kom de först inte på att genomsöka honom grundligt och släppte iväg honom efter att ha ö v e r l å t i t honom vidare. 3 Jfr: ”Redan tidigt (= avsevärt tidigare) före sammanträdet hade människor samlats i grupper vid domstolsbyggnaden” (Linkevičienė 2013: 92). Mindre vanligt förekommande semantismer som kan ge upphov till oklarheter kring användningen förklaras. 4 Handledare Erika Rimkutė. 5 Generellt bör man fråga sig om atreaguoti kan betraktas som en semantism, eftersom det är svårt att föreställa sig ett sammanhang där detta ord skulle användas korrekt. Ordet liknar snarare en olämplig översättningslån. 6 Här och i fortsättningen är exemplen hämtade ur Tekstynas. Exemplen har inte ändrats, endast början och slutet av vissa meningslösa konkordansrader har strukits, och de relevanta orden har markerats. Varken lexikala eller andra fel har rättats. BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 4 denna fråga löses genom ömsesidig överenskommelse och, om arbetsgivaren samtycker, a v s k e d a s arbetstagaren från och med det datum som anges i ansökan, med utbetalning av lönen fram till avskedsdagen beväpning av kriminella grupper (artikel 234-4) – villkorlig f r i g i v n i n g från straff före strafftiden löpt ut eller ersättning av den återstående delen av straffet med ett lindrigare straff Han v a r n a r de kristna i Korinth för att de som begår äktenskapsbrott, stjäl eller super inte ska ärva Guds rike. I programmet ”Panorama” hörde vi den ryska representantens v a r n i n g att vi inte ens skulle tänka på att erkänna Tjetjenien, eftersom det fortfarande är ryskt territorium. Vissa semantismer förekommer endast i språkrekommendationer, det vill säga i ett motiverat sammanhang (mer om användningsmotiveringen, se avsnitt 3.4). Det är orden apsidėti, atidengti, atkoreguoti, atredaguoti, gyvybingas, išnešti, prachi(u)opti, pradiktuoti, prafinansuoti, pragalvoti, prakomentuoti, prakonsultuoti, pr kontroliuoti, prileisti trūkumų, užėjimas, užplaukimas och užvežimas, till exempel: ”springa, springa iväg”: Jag springer (=springer iväg) några kilometer varje dag. 1.3.71. p r a č i u o p t i – rekommenderas inte, betydelsen ”känna, känna efter”: När levern är förstorad är den lätt att känna en bok, en anteckningsbok; öppna ett paraply = fälla upp ett paraply. 1.3.10. atidengti: a t i d e n g t i en gärningsperson, en brottsling = fastställa vem som är gärningsperson, brottsling; Det är inte alltid klart hur användningsfallen av sekantis, -i ska bedömas. DKKS anger att sekantis, -i inte får användas i betydelserna ”denna, detta, sådan, sådant” (före en uppräkning), ”här är vad, här är varför” (före en förklaring), och att sekančiai inte får användas i betydelsen ”så, på detta sätt”. Dessa otillåtna betydelser av sekantis,-i; sekančiai utgör endast cirka 8 procent av alla felaktiga förekomster som hittats i Tekstynas korpus (utan åtskillnad mellan motiverad och omotiverad användning, men med de fall borträknade där orden felaktigt använts i språkguider för att förklara att de är språkfel), till exempel: Den sovjetiska regeringen konstaterar riktigheten av följande fakta från det uttalande som Litauens utrikesminister Urbšys lämnat: 1. Under de senaste månaderna har de litauiska myndigheterna Men till sist fattar du beslut först efter att själv ärligt ha besvarat följande frågor: – Kan jag vara företagare? Logistikens betydelse kan också motiveras med följande argument: – företag måste ta hänsyn till kundernas behov I uppgifterna nedan betraktas även exempel med sekantis, använt i betydelserna ”annan”, ”fortsatt”, ”kommande”, ”som följer efter” och liknande, som språkfel (dock inte grova fel, jfr Kniūkšta 2008) och skiljs inte från de otillåtna betydelser av sekantis, sekančiai som anges i DKKS. 3.1. Frekvensen för användningen av semantiska anglicismer i Dabartinės lietuvių kalbos tekstyne De ord som undersöktes och som förekommer flest gånger i korpusen är: žinoti (50 925⁷), priimti vais-tus (34 064), skaityti (20 194), statyti (16 236), išlaikyti (16 023). När man ställdes inför en så stor 7 I uppslagsverken anges det totala antalet förekomster av ordet i korpusen, utan att skilja mellan korrekt och inkorrekt användning. I de följande exemplen anger siffran inom parentes hur många inkorrekta fall som hittats. BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 5 datamängd beslutades det att undersöka användningen av de nämnda orden (och andra ord eller fraser som förekommer mer än 3 000 gånger i korpusen) närmare endast i den journalistiska delen (övriga undersökta ord granskades i alla korpusens delar). I denna del av korpusen hittades endast 7 fall av inkorrekt användning av žinoti, två fall vardera av priimti vaistus och skaityti, 28 fall av statyti och 5 fall där išlaikyti användes i en olämplig betydelse. Det är således uppenbart att den icke-normativa användningen av dessa ord utgör en mycket liten andel. För ord vars samtliga exempel inte undersöktes på grund av det stora antalet förekomster (utöver de tidigare nämnda gäller det även orden atidaryti, atleisti, dėti(s), išeiti, (iš)pildyti, išskirti, išžiūrėti, nešti atsakomybę, pavesti, perspėti, pervesti, peržiūrėti, prabėgti, praeiti, reiškia, uždaryti, užsipilti, vesti) går det inte att göra en tillförlitlig sammanvägning av korrekt och inkorrekt användning. Genom att undersöka övriga ord, för vilka alla förekomster i korpusen granskades, kan man dra tydliga slutsatser om andelen korrekt respektive inkorrekt användning. Totalt hittades 58 518 konkordansrader med korrekt användning (85,31 procent) och 10 073 fall av inkorrekt användning (14,69 procent). Semantiska anglicismer förekommer alltså relativt sällan i korpusen (jfr korpusens storlek: 140 miljoner ord). Efter frekvens har semantiska anglicismer delats in i fyra grupper: 1) förekommande mer än 501 gånger; 2) förekommande 101–500 gånger; 3) förekommande 10–100 gånger och 4) förekommande 1–9 gånger. Det bör noteras att här och i det följande endast fall av inkorrekt användning undersöks; korrekta exempel har uteslutits. De åtta vanligaste semantiska anglicismerna, som undersöktes i alla delar av korpusen, är: paskaičiuoti (1666), peržiūrėti (1591), apmokyti (1153), sekantis, -i (832), pašvęsti (593), vieningas, -a (574), iššaukti (548), įpakavimas (519). I den näst vanligaste gruppen semantiska anglicismer, det vill säga ord som förekommer 101–500 gånger, hittades 12: ap(si)jungti, apsivesti, at(si)žymėti, bendrai, gautis, įjungti, matomai, pašalinis (vaistų) veikimas, pervesti, reiškia, stovis och užskaityti. Den största andelen semantiska anglicismer förekommer ganska sällan i korpusen (10–100 gånger) – 51 ord hittades, till exempel: abuojas, apsieiti, aptarnauti sąskaitą, atlieti, atremontuoti, atrestauruoti, atsiekti, aukščiau stovintis, -i, davinys, glaustas, įnešti, išdirbti, išieškoti, išjungti, išpulti, išrišti, išskirti, išžiūrėti, įvesti, kurčias, nuimti, pajungti, pakelti, pernešti, praeiti, praklausyti, pravesti, pribūti, priešakinis, -ė, prigulėti, rastis, regimai, sąstatas, statyti, talpinti, tūlas, -a, užmanyti, užsipilti med flera. De 38 semantiska anglicismer som förekommer allra minst (1–9 gånger), till exempel: atidengti, atkoreguoti, atmainyti, atredaguoti, atreguliuoti, atsinešti, gyvybingas, -a, išimti, išlaikyti, išstatyti sąskaitą, išstoti, nešti atsakomybę, prabalsuoti, prabėgti, pragalvoti, užėjimas, užinteresuoti, užkrauti akumuliatorių, užnešti, užplaukimas, užvažiavimas med flera. Det är värt att nämna de ord som i korpusen nästan alltid (i 80–100 procent av fallen) används endast i olämplig betydelse. Dessa ord är abuojas, -a, ap(si)jungti, apsivesti, aptarnauti sąskaitą, apturėti, atkoreguoti, atkrauti, atmirti, atredaguoti, atreguliuoti, atremontuoti, atrestauruoti, atsiekti, at(si)žymėti, aukščiau stovintis, -i, gautis, išmetinėti / užmetinėti, paskaičiuoti, praanalizuoti, prabalsuoti, pračiuopti, pradiktuoti, prafinansuoti, pragalvoti, prakeliauti, praklausyti, prakomentuoti, prakonsultuoti, prakontroliuoti, praskambėti, pribūti, užinteresuoti, užmanyti, užskaityti, užvežimas. Vissa av de tidigare nämnda orden förekommer bara några gånger i korpusen, och därför går det inte att dra tillförlitliga slutsatser om att de endast används i inkorrekt betydelse. Språkvårdare bör uppmärksamma att avledningar med prefixen at-, pra- ofta används inkorrekt (det finns visserligen ganska många fall där dessa ord förekommer i språkvetenskapliga arbeten som exempel på inkorrekt BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 6 användning). En granskning av data från Textkorpusen ger intrycket att den vedertagna användningen övergår i betydelserna av de gautis, paskaičiuoti, užskaityti som inte rekommenderas. För att kunna hävda att dessa ord utgör en fara för korrekt språkbruk måste man dock först undersöka deras motivering (se avsnitt 3.4). I Textkorpusen används följande ord oftast korrekt (i 80–100 procent av fallen; här nämns inte de ord som alltid förekommer i lämplig betydelse, vilka räknas upp i början av artikeln): apsieiti, atidaryti, atidirbti, bendrai, davinys, dėti(s), gyvybingas, –a, glaustas, įnešti, išdirbti, išeiti, išieškoti, išimti, išjungti, išlaikyti, išnešti, (iš)pildyti, išrišti, išskirti, išstoti, išvesti, išžiūrėti, kurčias, –a, nuimti, pajungti, pakelti, pernešti, pervesti, praeiti, praplaukti, pravažiuoti, pravesti, priešakinis, –ė, rastis, reiškia, sąstatas, statyti, talpinti, tūlas, užbėgimas, užėjimas, užnešti, užplaukimas, užvažiavimas, vesti, vieningas, –a, žinoti. Som en sammanfattning kan uppgifter om semantismernas frekvens jämföras med de viktigaste slutsatserna från undersökningen av olämpliga kalkeringar. I Textkorpusen hittades 3 086 konkordansrader med olämpliga kalkeringar (i olika former) från DKKS. Kalkeringar är alltså betydligt färre än semantismer i Textkorpusen. De vanligaste kalkeringarna som hittades i Textkorpusen är: išsireikšti, išsireiškimas (506), vienok (277), gerbūvis (241), neužilgo (235), (kaž)koks tai (231), (kaž)kas tai (209). De mest sällan använda översatta uttrycken är ant kiek, ant tiek, ant sveikatos, kaip kartas, (kaž)kieno tai, (kaž)kodėl tai. Kalkeringarna būti (ne) kurse, ir taip, (kaž)kur tai. hittades inte alls i Textkorpusen. Som framgår av de tidigare beskrivna uppgifterna är både antalet semantismer som anges i DKKS och antalet förekomster av dem i Textkorpusen betydligt större. Förmågan att känna igen semantismer och korrigera dem kräver alltså större uppmärksamhet från språkbrukare och normgivare. 3.2. Semantismernas fördelning i det samtida litauiska språkets textkorpus olika delar När man räknar hur många semantismer som förekommer i Textkorpusens olika delar måste uppgifterna tolkas försiktigt. Av figur 1 framgår att flest semantismer används i journalistiska texter. Detta kan förklaras av att journalistiska texter utgör den största delen av hela Textkorpusen. Talspråket verkar vid första anblick vara mest korrekt, men så är det inte: här hittades färre fel- aktiga former därför att talade texter utgör den minsta delen av Textkorpusen. FIGUR 1. Semantismernas fördelning i Textkorpusen8 8 Textkorpusens texter delas in i de delar som anges i figur 1; proportionerna visas i http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/menu?page=statistics. Här har de semantismer som endast undersökts i den journalistiska delen inte räknats med, eftersom över 3 000 förekomster av dem hittades i Textkorpusen. BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 7 Jämför vi användningen i korpusen av ganska likartade icke rekommenderade översättningslån får vi följande uppgifter: även dessa förekommer främst i publicistiska texter (58,2 procent), betydligt mer sällan i facklitteratur (18,4 procent), talspråk (12 procent) och skönlitteratur (8,8 procent). Minst förekommer de i korpusens administrativa språk (2,6 procent). När den normaliserade frekvensen räknades ut (antal förekomster per 100 000 ord) blev resultatet helt annorlunda: flest semantiska avvikelser noterades i talspråk (36 förekomster per 100 000 ord). Frekvenserna för semantiska avvikelser var ganska lika i publicistiska texter (9,8 förekomster), administrativ litteratur (8,8 förekomster) och facklitteratur (7,8 förekomster). Neteiktinų vertinių (plačiau žr. Rimkutė 2014) normalizuoto dažnumo duomenys gerokai skiriasi nuo semantizmų: sakytinėje kalboje 100-ui tūkst. žodžių pasitaiko 65,3 atvejai, negrožinėje literatūroje – 2,7, publicistikoje – 2, grožinėje literatūroje – 1,5, administracinėje literatūroje – 0,6 pavartojimo atvejų. Taigi tik sakytinės kalbos dalyje neteiktinų vertinių pavartojama daugiau nei semantizmų, o kitose Tekstyno dalyse vertinių kelis kartus mažiau. Ir vėl galima daryti išvadą, kad semantizmus sunkiau atpažinti nei kitas leksikos klaidas. Šiuos duomenis galima palyginti ir su P. Rudzevičiaus straipsnyje (2005) apie nevartotinas senąsias svetimybes pateiktomis išvadomis. Jis teigia, kad svetimybių daugiausia grožinėje literatūroje (30,2 proc.). Darytina prielaida, kad senosios svetimybės yra reikalingesnė stilistinė priemonė grožinės literatūros veikėjų kalbai ir charakteriams iliustruoti nei vertiniai ar semantizmai. Nedan listas de fem vanligaste semantiska avvikelserna i varje del av korpusen och deras förekomstfrekvens anges. I administrativ litteratur förekom semantiska avvikelserna paskaityti (339), įpakavimas (110), užskaityti (82), sekantis, -i (78) och pašvęsti (77) flest gånger. I skönlitteraturen återfanns följande ofta använda semantiska avvikelser: paskaityti (120), iššaukti (88), sekantis (87), apmokyti (79) och pašvęsti (36). I facklitteraturen nämndes dessa vanliga semantiska avvikelser: sekantis, -i (221), stovis (169), apmokyti (165), pašvęsti (149) och iššaukti (136). I publicistiska texter förekom semantiska avvikelserna paskaityti (1073), apmokyti (797), sekantis, -i (429), vieningas, -a (420) och pašvęsti (331) oftast. De fem semantiska avvikelser som oftast förekom i talspråkliga källor är gautis (118), paskaityti (19), sekantis, -i (17), apsivesti (6) och užsipilti (5). Som exemplen visar kan den semantiska avvikelsen sekantis hittas i alla delar av korpusen, medan pašvęsti, paskaityti förekommer i nästan alla delar. Även verbet gautis bör nämnas; det är vanligt både i talspråk och i publicistiska texter (46 respektive 40 procent). Språkvårdarna bör alltså uppmärksamma dessa vanliga ord, som används i olika slags texter. De ger också upphov till diskussioner (jfr Dainius Razauskos (2008) ståndpunkt om sekantis). Dessutom finns det vissa fasta uttryck med den ena eller andra semantiska avvikelsen (se avsnitt 3.4), och den frekventa användningen av dem kan ge språkbrukarna det felaktiga intrycket att uttrycken är korrekta. 3.3. Semantiska avvikelsers fördelning i texter från olika tidsperioder I undersökningen av de lexikala fel som anges i DKKS utgick man från antagandet att språkbrukarna med tiden blir bättre på att behärska språknormerna och gör färre fel. Därför formulerades hypotesen att i äldre BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 8 texter (publicerade före år 2000) skulle det finnas fler semantiska avvikelser (liksom andra fel som anges i DKKS), medan de skulle förekomma mer sällan i nyare texter (publicerade från och med 2001). Undersökningen av materialet bekräftade hypotesen: de semantiska avvikelser som förekom i texter utgivna före år 2000 utgör 60 procent av alla exempel, medan motsvarande andel i texter utgivna från och med 2001 är 40 procent. Resultaten är mycket likartade för undersökningen av icke rekommenderade översättningslån: 59 procent av dem påträffades i texter publicerade före år 2000, medan 41 procent förekom i texter utgivna från och med 2001. I texter publicerade före år 2000 påträffades inte ett enda belägg för användning av den semantiska avvikelsen dėti(s) (i senare texter förekom den en gång), och i texter utgivna från och med 2001 saknades belägg för hela 26 semantiska avvikelser: apsidėti, atidengti, atkoreguoti, atredaguoti, atreguliuoti, atsinešti, gyvybingas, -a, išimti, išnešti, praanalizuoti, prabėgti, pračiuopti, pradiktuoti, prafinansuoti, pragalvoti, prakeliauti, prakomentuoti, prakonsultuoti, prakontroliuoti, prileisti trūkumų, skaityti, užbėgimas, užinteresuoti, užplaukimas, užvažiavimas, užvežimas. Det kan diskuteras om dessa ord bör tas upp i DKKS, eftersom deras felaktiga användning är ovanlig och ofta obegriplig, särskilt för unga. De semantiska avvikelser som oftast användes före år 2000 är paskaičiuoti (1181), peržiūrėti (716), apmokyti (714), įpakavimas (440) och sekantis, -i (425). Från och med 2001 användes följande semantiska avvikelser felaktigt oftast: peržiūrėti (875), paskaičiuoti (485), apmokyti (414) och sekantis, -i (407). Vissa semantiska avvikelser har alltså förblivit aktuella. Som nämnts i föregående avsnitt används dessa ord i nästan alla delar av korpusen och hör till de vanligaste. Den som vill tala och skriva korrekt standardspråk bör därför uppmärksamma ordens icke-normativa betydelser. 3.4. Motivation bakom användningen av semantiska fel De mest exakta uppgifterna om korrekt eller inkorrekt användning av lexikala enheter kan fås genom att undersöka motiven, eftersom man ganska tydligt kan avgöra om de semantiska fel som anges i DKKS används medvetet, det vill säga med insikt om att det är ett fel (det markeras oftast grafiskt), men av stilistiska eller andra skäl9 är detta det ord som behövs, eller om språkbrukarna inte förstår att de använder vissa ord i fel betydelse. Enligt Dalia Blažinskaitė (2000: 96) kan ”[e]tt gott språk också vara felaktigt, om språkets korrekthet åsidosätts av en eller annan stilistisk anledning”. Även andra språkvetare (t.ex. Šukys 2003: 25–26) instämmer i att normbrott med stilistisk motivering, som oftast förekommer i skönlitteratur, journalistik och vardagligt språk, inte betraktas som fel. Kaip teigia P. Rudzevičius (2005: 215), „aiškiai atskirti motyvuotą ir nemotyvuotą vartojimą ne visada galima ir dėl to, kad patys kalbos vartotojai nevienodai suvokia svetimybių10 nenorminškumą ir galimas jų funkcijas kalboje“. Ir tiriant šiame straipsnyje aprašytų semantizmų vartoseną, ne visada buvo lengva nustatyti motyvaciją: kartais pritrūkdavo ilgesnio konteksto, kai kuriais atvejais būdavo neaiški sakinio mintis. P. Rudzevičius (2005: 214–215) motyvuotais normų pažeidimais laikė: 1) inslag från eller förmodade inslag från den äldre standardspråkliga användningen: a) folkliga traditioner; b) äldre litteratur; c) dialekttexter; 9 Plg. Jurgitos Girčienės (2007: 149) minimas priežastis: dėl „noro pasakyti kitaip, stilistiškai ekspresyviai, išreikšti socialinę tapatybę, taigi siekiant naujesnės, madingesnės kalbinės raiškos“. 10P. Rudzevičius undersökte äldre lånord som inte rekommenderas (anmärkning av E. R.). BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 9 2) aktualiserade främmande ord, där äldre språkbrukselement omformas och infogas i kontexten av stilistiska skäl; 3) citat ur dagens icke-normerade språk: a) när en längre text citeras för att bevara språkets autenticitet; b) när endast ett enskilt ord skrivs inom citationstecken; c) när ett främmande ord används som ett emotionellt-expressivt stilmedel; d) i dialoger; e) i språkrekommendationer. I denna artikel betraktas följande fall som motiverad användning av semantiska fel (de illustreras genast med flera exempel på bruk): 1) skrivna inom citationstecken, till exempel: nästa på engelska kan betyda – ”come out” kan också betyda att något ”blir” (”kommer ut”) för någon övers. Då visade redaktionens kommunistiska grupp verkligen prov på vaksamhet och ”fattade ett beslut”... Gatan, alkoholen eller psykiatrin väntade. från mitten av maj gav de sig ut på turné runtom i Litauen. Teatern ”uppfyllde och överträffade” planerna, skådespelarna uppfyllde ”normerna” för föreställningar och roller Man tror att sallad kan ”väcka” kärlek och ”framkalla”11 förlossning hos en gravid kvinna. På den tiden, före självständigheten, ”lades” föreställningar ned inte bara av politiska utan ofta av konstnärliga skäl: Nästa vecka lovar en företrädare för Moskvas regering att ”lyfta fram dokumenten” och ta reda på om Aleksandras offentliggörs i Litauen ingen kan förneka att Judas silverpenningar faller ned till ”dem som står högre upp” till följd av en sådan arbetsorganisation, och därför försvaras tjänsterna på tre poster med näbbar och klor 2) återfinns i ordagranna citat, liksom i citat ur äldre texter och i facktexter, till exempel: Vaižgantas noterade: ”För dr J. Basanavičius finns eller har aldrig funnits något som skulle ha varit av folket, men som skulle ha varit likgiltigt och oacceptabelt för honom. 27 september 1926 – 2 februari 1933 // LVA. F. ”För att följa den ordning som utbildningsministeriet fastställt rapporterar jag om min verksamhet Och ändå gifte hennes son sig, han tog sig en hustru. Men hon kunde inte göra någonting. ”Där det friska mörkret härskar, / åter, helgat åt tillvarons ursprung, / skall hon födas på nytt för den kommande morgonen” (sonett 17, ”Vinter”, s. 65). ”Statsministern och några ministrar är internerade och befinner sig vid arméhögkvarteret. De offentliga institutionerna är ockuperade av arméförband.” Ur Kazio brev daterat 27.09.1948: ”Det är tråkigt med vår Vladas. Han befinner sig någonstans på ett sanatorium och sjunker troligen ner i pessimism. 3) hitta i normerande publikationer avsedda för undervisning och utbildning, t.ex.: Betjäna: betjäna ett konto = sköta ett konto; Atkoreguoti – rekommenderas inte; använd ”(pa)koreguoti”: Vår kommitté korrigerade nyligen detta projekt; Atidirbti (=färdigställa, utarbeta, slutbearbeta, fullända) en metod, en plan. 11 I detta exempel kan citattecknen ha valts inte för att man vill skydda sig efter att ha använt ett felaktigt ord, utan som en språklig lek. BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 10 1.3.53. uppenbarligen – bör inte användas som inskjutet ord för att uttrycka en åsikt: U p p e n b a r l i g e n (=Tydligen), borde vi rådgöra en gång till. U p p e n b a r l i g e n (=Förmodligen) är det redan dags 1.3.52. d ö v, -t – bör inte användas i betydelsen ”dovt, -t”: en d ö v (=dov) explosion. Han har mer än en gång s v i k i t (=svikit, bedragit) oss. 1.3.63. u t h ä r d a – bör inte användas i betydelsen ”tåla, stå ut med, utstå” 1.3.94. s a m m a n s ä t t n i n g – bör inte användas i betydelsen ”sammansättning”: lagets, kommitténs, rådets s a m m a n s ä t t n i n g (=sammansättning). 1.3.95. f ö l j a n d e – bör inte användas i betydelsen: 1. ”den här, sådan, sådan där” 4) förekommer i skönlitterära gestalters tal, t.ex.: Titta, säger han igen och håller upp teckningen, så många rutor. Du kan r ä k n a dem om du vill. Och det är tre skorstenar också... Men mamma har inte tid med rutor. Nu är vi ensamma igen, sade volontären, jag ä g n a r stunderna före läggdags åt läsning och förklaringar säga retro, satan, när Andrzej ropade genom det öppna fönstret: – Vi ses nästa gång! Lycka till, min drömmars fe! Och där fick du. från femtio till hundrafemtio pund beroende på vilket s k i c k... – Vi har telefonen, vi rådgör och ringer 5) finns i talspråk i citat som återger någons ord (oftast i publicistiska texter), t.ex.: ge nya impulser även åt måleriet? – Jag minns att ni lovade att i scenografin i n k l u d e r a också en målning som ni gjort särskilt för föreställningen? robot: ”Mitt ansikte, min hand i en vit handske, min hållning, mitt g e n o m t ä n k t a sätt att tala – jag är en hederlig kugge i hjulet. liknande utformade reklamer ”t a r b o r t s t r e s s e n” från många i målgruppen genom att ”meddela” att själva den erotiserade produkten kan Parlamenten i Central- och Östeuropa samt de baltiska länderna kommer att hjälpa till att g r a n s k a dem”, står det i den ryska statsdumans upprop. är läkemedlen bättre än kemiska preparat? – Dessa läkemedel har inga b i v e r k n i n g a r alls och kan lätt kombineras med andra läkemedel. Om ”Kareda” f l y t t a s ner till en lägre division kommer jag inte att finansiera laget”, förklarade affärsmannen. ”Budgeten måste vara stabil, den får inte s e s ö v e r flera gånger under året”, sade statsministern. – Nå, låt säga i det här skedet. – Nu, a l l t s å, tar ni initiativ till ett Seimas-beslut om att stoppa det? – Ja. 6) hitta i den talade delen av Textynas korpus, till exempel: du tar inte semester. – Hur menar du att jag inte tar semester? Det gör jag. – D å b l i r det alltså ledigt för dig. – Då är det du som är ledig. Ja. Från måndag. – Men söndagen är ledig. till exempel inom energisektorn: vilken effekt f å r av att gasleveranserna till Ukraina och därmed till hela Europa stoppas? Det f å r till följd att Europa har en energistrategi. BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 11 vänta där, säger hon. – Nå, då kanske Angelė med sin bil, då. Du kan t a n k a bensin åt Angelė, eller vad hon nu kör på, och hon ju... för de där två åren räknas med för dig. Nå. De där åren du studerade på högskolan räknas med för dig. – Kom igen, var har du fått det där ifrån? sitta på kafé. Jag sa ju, gå och dansa. Nå, sådant där, fritiden blir liksom så. När man kommer hem, r ä k n a m e d, då finns det inte mycket tid kvar att gå någonstans – Vi har inga uttag. – Då betyder rosetta kanske att man ska ta med sig en härifrån. Vi k o p p l a r i n någonstans med solpaneler. I en och samma mening kan flera fall av motiverad användning förekomma. I den här artikeln var det viktigt att inte exakt klassificera de undersökta exemplen enligt den klassificering som presenterats tidigare, utan att fastställa om språkfelet hade använts motiverat eller omotiverat. Alla fall som hittades i den talade delen av Textynas korpus betraktades som motiverad användning. Detta beslut fattades av två skäl: 1) den största delen av den talade språkdelens material utgörs av informellt vardagligt talspråk; 2) i den nuvarande versionen av korpusen går det inte att skilja exempel på formellt språk från informellt vardagligt talspråk (formellt språk omfattas av krav på språklig korrekthet, och dessa fall bör betraktas som omotiverade överträdelser). Artikelns läsare kan undra om de tidigare nämnda fallen 4–6 av motiverad användning verkligen bör betraktas som motiverad användning, det vill säga om man tydligt kan fastställa att talaren eller den litterära gestalten medvetet använder en semantisk avvikelse. Dessa fall är komplicerade och omdiskuterade. Det är ändå sannolikt (men inte nödvändigtvis så) att författaren till ett skönlitterärt verk använder semantiska avvikelser i en skapad gestalts tal för att avslöja dennes bristande bildning, enkla sätt att tala och närhet till vardagsspråket (som innehåller många olika språkfel), kanske också för att uttrycka ironi. Exemplen under punkt fem kan förklaras på ett liknande sätt: det kan antas att journalisterna strävar efter att återge samtalspartnernas ord exakt, kanske inte bara för att uppnå autenticitet, utan också för att visa deras bristande bildning eller språkliga inkompetens, eller därför att de ser att den använda semantiska avvikelsen (eller ett annat språkfel) behövs för att förmedla tanken exakt. Även i talat språk kan det förekomma fall där talare använder semantiska avvikelser trots att de vet att de betraktas som språkfel, men gör det för att bli förstådda, identifiera sig med den sociala grupp vars medlemmar de samtalar med, eller för språklekens eller ironins skull. Det råder inget tvivel om att vissa av de diskuterade semantiska avvikelserna används därför att talarna inte känner till språkreglerna och inte inser att de gör ett fel, men detta är svårt och subjektivt att fastställa. Dessa fall kan alltså betraktas som övergångsfall mellan tydligt motiverad och omotiverad användning. Nedan följer några exempel på omotiverad användning som hittats i Textynas korpus: Man kunde se en käpp som han oftast bara släpade efter sig eller hopplöst viftade med i luften. Dessa ordningens kompositionella element förstärks och förenas av privat äganderätt. För övrigt tog posten tidigare betalt av kommunala tjänsteleverantörer för tjänster i samband med hantering av räkningar. det nämnda företagets bränsledepå, men det fanns inga särskilda villkor eller rabatter när man tankade bensin. betraktas fortfarande endast som hjälpmedel, särskilt information som publiceras i virtuella miljöer, vars anskaffningskostnader oftast förknippas med telefon M. Šalkauskas kan dock inte skryta med sin humor: Gediminas, som han gett liv åt, ser ut som Ilja Muromets med en kringla i fickan. BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 12 Distriktscheferna var livsviktigt intresserade av att vinna hans välvilja. Min vän bestämde sig för att utnyttja detta förhållande. De semantismer som flest gånger användes omotiverat är följande: granska (1438), räkna ut (1423), utbilda (1096), enhetlig, -t (520) och förpackning (504). Den frekventa användningen av vissa semantismer berodde på språkbruket i en eller annan publikation eller hos en viss författare. Det innebär att man i vissa fall borde tala om språklig inkompetens hos redaktörer eller skribenter vid vissa publikationer, snarare än om språkfel som är utbredda i dagens språk. Som nämnts tidigare förekommer vissa semantismer i fasta uttryck. Nedan följer några uttryck med semantismer som utmärker sig genom sin frekventa användning – ofta utgjorde just denna fasta användning av en semantism den största delen av felen. Semantismen utbilda används omotiverat i hela 95 procent av fallen; de vanligaste uttrycken är utbilda personal, specialister; personalutbildning, t.ex.: Havras föreslår också att specialister vid Klaipėdas hamn och sjöfartsstudenter vid Klaipėdas universitet utbildas kostnader för personalutbildning och omskolning, däribland utbildning av personal i att arbeta med utrustningen och behärska ny teknik Det är dock ganska svårt att avgöra om utbilda används i rätt betydelse, eftersom det är oklart om textförfattaren avsåg betydelsen ”ge en ytlig, kort introduktion” eller ”undervisa grundligt under lång tid”. Därför kan användningen av utbilda bedömas på olika sätt. Användningen av semantismen förena är också omotiverad i 95 procent av fallen; ett ofta använt uttryck som bör nämnas är förena krafter. T.ex.: en arbetstagare, oavsett vilket företag han arbetar på. Fördelen är att yrkesföreningar från olika industrigrenar blir mer organiserade när de går samman Hur kan vi förena alla idrottsorganisationers krafter? På papperet ser allt bra ut, men i praktiken … I 91 procent av fallen där ordet markera används i fel betydelse har användningen varit omotiverad; det vanligaste uttrycket är markering av straffkastet (eller straffen)12. T.ex.: I anteckningen som den försvunna hade lämnat till hotelladministratören fann polisen en notering om att passets innehavare hade anlänt till Litauen den 30 december via Kalvarija nästan dubbelt så dåligt som ”Alita” sköt de från trepoängs- och straffkastmarkeringarna och var uppenbart underlägsna i kampen om bollen. Adverbet bendrai används i felaktig betydelse i uttrycken bendrai paėmus / imant (ungefär ”sammantaget”). Omotiverad användning utgör 84 procent. Exempel: På tisdagen brann skogar på 25 platser i Italien. Sammantaget är situationen på brandfronten mindre hotfull än för några dagar sedan med hänsyn till pauser, upprepningar, utredning av intonation, dynamik och, sammantaget, tolkning. 12 Som ett semantiskt fel har i detta fall inte bara olika former av at(si)žymėti undersökts och räknats, utan också besläktade ord med ordbildningsmässiga samband till det, dvs. atžyma. Detta tillvägagångssätt valdes eftersom det inte finns många sådana fall och de dessutom i DKKS redovisas under beskrivningen av betydelsefel hos ett ord och dess uttryck. BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 13 Exemplen på omotiverad användning av det semantiska felet įjungti utgör mer än 90 procent; det vanligaste orduttrycket är įjungti į sistemą (”koppla in i systemet”). Exempel: Använda medel från Blockadfonden till återuppbyggnaden av Uppståndelsehelgedomen, i n k o p p l a detta projekt i statens millennieprogram. samordna tillämpningen av tull- och periferiregimerna, k o p p l a r samman alla tullmyndigheter i ett gemensamt automatiserat styrsystem. Det semantiska felet įnešti används ganska ofta omotiverat (den omotiverade användningen utgör totalt 93 procent). I korpusen utmärkte sig uttrycket įnešti pataisą genom sin frekvens, exempelvis: Och livet gör ändringar, när reformen väl börjar genomföras i praktiken. När eleverna får möjlighet att spela upp spelen igen kommer de omedvetet att förbättra dem och göra kreativa ändringar. Hela 97 procent av användningsfallen av det semantiska felet įpakavimas är omotiverade. Bland de övriga felen utmärker sig uttrycket prekių (prekės) įpakavimas (”varuförpackning”), exempelvis: sorters yoghurt, och en ny sorts ost, ”Feta”, tillverkas redan; förpackningens kvalitet har förbättrats avsevärt. mängden läsk som konsumeras och storleken på de varuförpackningar som finns i köpcentrum I 94 procent av exemplen på omotiverad användning förekommer uttrycket biverkning (av läkemedel), fenomen i felaktig betydelse, exempelvis: organismens fysiologiskt aktiva ämnens verkan och orsakar därför mer sällan b i v e r k n i n g a r och allergiska reaktioner. minskade till 250–300 mg%, medan heparin ökade med 37–80%. Under behandlingen observerades inga b i v e r k n i n g a r på levern eller njurarna. I hela 90 procent av fallen hittades exempel på omotiverad användning av semantismen pervesti; det vanligaste uttrycket med denna semantism är pervesti į mokyklą. Exempel: År 1690 fördes fången till det berömda franska fängelset Bastiljen. Där tog man så väl hand om honom 1839/40 – 6 (varav två nya, men även dessa, som nämnts, överförda till Vilnius adliga s k o l a). I Švenčionys adliga skola studerade: Även 90 procent av alla fall av omotiverad användning utgjordes av exempel på semantismen peržiūrėti. Det vanligaste uttrycket med den nämnda semantismen är peržiūrėti įstatymą (–us), exempelvis: vad ska en arbetsför person utan arbete göra? Seimas borde g r a n s k a l a l a g a r n a om pensionärers arbete. Vi kommer att tala om många mycket viktiga, i grunden g r a n s k a d e och helt nya l a g a r som Litauens Seimas planerar att anta. Vid granskningen av användningen av semantismen vieningas, -a utmärkte sig uttrycket vieninga nuomonė, exempelvis: kommer att diskutera hur Ryssland bör reagera på händelserna den 11 september. Det är uppenbart att någon e n i g u p p f a t t n i n g inte kommer att finnas, eftersom politikernas ståndpunkter skiljer sig mycket åt. BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 14 det verkar som om det fanns deputerade och att de tillsammans med allmänheten agerade på motsvarande sätt, men någon enighet råder inte heller, även om majoriteten ändå stöder den idén Ytterligare semantismer som är värda att nämna är sådana som oftare (i fler än 80 procent av beläggen) används omotiverat än motiverat i Textynen: iššaukiantčiai, matomai, paskaičiuoti, sekantis, -i, užskaityti (vanliga förbindelser är skolų / įsiskolinimų užskaita / užskaitymas), pašvęsti – det sistnämnda ordet är särskilt vanligt i religiösa texter; det verkar som om normen där håller på att bli att använda pašvęsti i betydelsen ”ägna, offra” (särskilt vanliga är uttrycken pašvęsti gyvenimą, pašvęstasis gyvenimas – det vore svårt att hitta en korrekt ersättning för det sistnämnda uttrycket på grund av betydelsenyansen, och därför används uttrycket som en term i många religiösa texter). Följande fasta uttryck med semantismer används omotiverat något mer sällan än de som nämnts ovan: (iš)pildyti pareigą (–as), išskirti pašalpą / sklypą, iššaukiantis elgesys, elgtis iššaukiančiai / iššaukiamai, įvesti pataisas, pravesti liniją, karo stovis, talpinti informaciją. Om man alltså bortser från talspråket utgör den motiverade användningen av semantismer 13,94 procent i Textynen, medan den omotiverade utgör 86,06 procent (jfr de mycket likartade uppgifterna om användningen av icke rekommenderade översättningslån: motiverad användning – cirka 16 procent, omotiverad – 84 procent (Rimkutė 2014). Utifrån dessa uppgifter kan en viktig slutsats dras: det är svårt för språkanvändare att känna igen såväl icke rekommenderade översättningslån som semantismer, eftersom översättningslånen till formen liknar litauiska ord, medan semantismers främmande och icke rekommenderade betydelser är svåra att fastställa. Šio tyrimo rezultatus palyginus su P. Rudzevičiaus (2005) neteiktinų senųjų svetimybių analizės rezultatais, išryškėjo tokie skirtumai: kaip minėta anksčiau, neteiktini vertiniai ir semantizmai daug dažniau vartojami nemotyvuotai (atitinkamai 84 ir 86 proc.), o senųjų svetimybių dažnesnė vartosena motyvuota (60 proc.), vadinasi, kalbos vartotojai geriau atpažįsta svetimybes ir, jei jas pavartoja, tai grafiškai ar kitaip išskiria. Tokią vartoseną galima paaiškinti tuo, kad gana lengvai atpažįstama svetimybių forma, o vertinius ir semantizmus sunkiau atskirti nuo taisyklingų lietuviškų žodžių. Semantizmus atpažinti sudėtinga dar ir dėl to, kad jie neretai painiojami su perkeltinėmis reikšmėmis vartojamais žodžiais. 4. SAMMANFATTANDE ANMÄRKNINGAR OCH REKOMMENDATIONER Semantismer är tämligen vanliga lexikala fel i det moderna litauiska språkets korpus. Användningsfrekvensen varierar kraftigt: vissa ord förekommer mer än 50 000 gånger (t.ex. žinoti), medan endast ett fåtal former har påträffats av andra. Man bör dock uppmärksamma att ord och uttryck som kan vara semantismer oftare används korrekt än felaktigt. Om man bortser från uppgifterna om särskilt vanliga ord (som förekom fler än 3 000 gånger och endast undersöktes i den journalistiska delen), hittades 58 518 konkordansrader med korrekt användning av andra ord som kan vara semantismer (85,31 procent) och 10 073 fall av felaktig användning (14,69 procent). Man kan överväga om DKKS bör behålla de ord som är sällsynta i Textynen och vars felaktiga användning främst återfinns i utdrag ur språknormerande publikationer (ord med prefixet pra- samt några ord med prefixet at-). BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 15 Mer uppmärksamhet bör ägnas åt de tämligen vanliga ord som i Textynen nästan alltid (i 80–100 procent av fallen) används omotiverat, det vill säga enbart i en olämplig betydelse: abuojas, -a, ap(si) jungti, apsivesti, aptarnauti sąskaitą, apturėti, atremontuoti, atretauruoti, atsiekti, at(si)žymėti, gautis, išmetinėti / užmetinėti, paskaičiuoti, prabalsuoti, pribūti, užmanyti, užskaityti. En beräkning av den normaliserade frekvensen (antal belägg per 100 000 ord) visade att semantismer förekommer oftast i talspråk (36 belägg per 100 000 ord). Användningssiffrorna för semantismer är tämligen lika i journalistiska texter (9,8 belägg), administrativ litteratur (8,8 belägg) och facklitteratur (7,8 belägg). Motiverad användning av semantismer utgör 13,94 procent, medan omotiverad användning utgör 86,06 procent (alla belägg i talspråk räknades som motiverad användning). Det är alltså svårt för språkanvändare att känna igen semantismer, förmodligen eftersom det är svårt att fastställa främmande betydelser och de förväxlas med godtagbara överförda betydelser hos andra ord. I texter publicerade före år 2000 (det vill säga äldre texter) står semantismer för omkring 60 procent av användningen, medan andelen är 40 procent från och med 2001. Man kan anta att språkanvändare och redaktörer börjar få bättre kunskaper om språknormerna. Både de översättningslån som behandlades i den tidigare artikeln i serien om lexikala fel i DKKS och semantismerna kräver större uppmärksamhet. Förteckningen över de nämnda lexikala felen bör uppdateras och kompletteras: till översättningslånen bör man lägga icke rekommenderade översatta uttryck (ofta bildrika), och förteckningen över semantismer bör kompletteras med nya exempel. Det behövs ett tillförlitligt, elektroniskt register över lexikala fel och korrigeringar av dem, som uppdateras kontinuerligt och innehåller inte bara ord som betraktas som fel och deras korrekta motsvarigheter, utan också kommentarer och förklaringar till varför ett visst ord inte kan användas i litauiskan och hur allvarligt fel det ska anses vara. Språknormerna måste beskrivas tydligare. Att tiga om omstridda och oklara betydelser ökar språkanvändarnas misstro mot språklig expertis. Det kan ifrågasättas om det är meningsfullt att behålla orden apmokyti, paskaičiuoti i DKKS, eftersom det vanligtvis är svårt att fastställa graden av fullständighet eller precision i en handling. Användningen av participet sekantis, -i bör beskrivas tydligare, både den korrekta och den felaktiga. I språknormerande publikationer är det önskvärt att ge fler och mer varierade exempel som tydliggör skillnaden mellan korrekt och felaktig användning. ŠALTINIAI Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt. Didžiųjų kalbos klaidų sąrašas. Prieiga internete: http://www.vlkk.lt/aktualiausios-temos/didziosios-klaidos/zodyno. LITERATŪRA Blažinskaitė D. 2000: Stilistiškai motyvuoti reklamos kalbos nukrypimai nuo normų. – Kalbos kultūra 73, 96–101. Gedzevičienė D. 2014: Semantizmų vartosena teisės mokslo darbų rankraščiuose. – Taikomoji kalbotyra 5. Prieiga internete: http://taikomojikalbotyra.lt/lt/2014/08/semantizmu-vartosena-teises-mokslo-darbu-rankrasciuose (žiūrėta 2015 06 21). BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ERIKA RIMKUTĖ. Dar kartą apie Didžiųjų kalbos klaidų sąrašo žodyno klaidas: semantizmai | 16 Girčienė J. 2007: Naujųjų skolinių vartosena: kalbos kultūros ir stilistikos takoskyra. – Kalbos kultūra 80, 143–152. Kniūkšta P. 2008: Ką seka sekantis? – Kalbos kultūra 81, 236–244. Linkevičienė N. 2013: Redagavimo pradmenys, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Prieiga internete: http://www.flf.vu.lt/mokslas/elektroniniai_istekliai#vadovėliai-mokymo-priemonės (žiūrėta 2015 05 15). Paulauskienė A. 2000: Lietuvių kalbos kultūra, Kaunas: Technologija. Pažūsis L. 2014: Vertimas ir kalba, Vilnius: Vilniaus universitetas. Prieiga internete: http://www.espa-rama.lt/es_parama_pletra/failai/ESFproduktai/2014_Monografija_Vertimas_ir_kalba.pdf (žiūrėta 2015 04 10). Pupkis A. 2005: Kalbos kultūros studijos, Vilnius: Gimasis žodis. Razauskas D. 2008: Dėl sekančio klausimo. – Kalbos kultūra 81, 224–235. Rimkutė E. 2014: Ar vis dar aktualus Didžiųjų kalbos klaidų sąrašas? Vertinių atvejis. – Bendrinė kalba 87, 1–13. Prieiga internete: www.bendrinekalba.lt/Pdf/Rimkute_BK_87_straipsnis.pdf (žiūrėta 2015 06 05). Rudzevičius P. 2005: Svetimybių vartojimo polinkiai lietuvių kalbos tekstyne. – Kalbos kultūra 78, 210–219. Šukys J. 2003: Kalbos kultūra visiems, Kaunas: Šviesa. Urnėžiūtė R. 2014: Taisyklingos kalbos niekas neatsūaukė (R. Urnėžiūtė kalbino D. Vaišnienę, J. Palionytę, R. Miliūnaitę, A. Dvylįtę, D. Smalinską). – Gimtoji kalba 2, 18–26. Vilčinskaitė L. 2015: Semantizmų vartosena Dabartinės lietuvių kalbos tekstyne. Bakalauro darbas, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. Vilkónčius V. 2001: Vertimas į lietuvių kalbą: trafaretų antplūdis, Vilnius: Gimtasís žodis. Vladarskienė R. 2013: Naujos tarptautinių žodžių reikšmės administracinėje lietuvių kalboje, – Taikomoji kalbotyra 3 (2013–2014). Prieiga internete: http://taikomojikalbotyra.lt/lt/2013/12/naujos-tarptautiniu-zodziu-reiksmes-administracineje-lietuviu-kalboje (žiūrėta 2015 07 20). Gauta 2015 07 22 Priimta 2015 11 03 BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204