Irenos Ermanytės nuopelnai leksikografijai

VIOLETA ČERNĖ Litauiska språkets institut IRENA ERMANYTĖS FÖRTJÄNSTER INOM LEKSIKOGRAFIN VIOLETA ČERNĖ. Irenos Erm anytės nuopelnai leksikografijai | 2 tillsammans med kollegorna Bronius Savukynas, Aleksandras Vanagas, Vytautas Vitkauskas och Klementina Vosyl yte sammanställde hon Lietuvos TSR upių ir ežerų vardyną (1963). Irena bidrog till insamlingen av material till Lietuvių kalbos atlasui, band 1–3 (1977–1991) (Zinkevičius 1994: 252–253; Sabaliauskas 2012: 247–250). Senare gick hon över till ordbokssektionen och ägnade all sin kraft åt Ordet, som samlades i tjugo band av den akademiska Lietuvių kalbos žodyno. I. Ermanytė slog alltså in på leksikografins huvudväg, fördjupade sig i ordboksarbetet och hängav sig åt ett arbete som, med lingvistens ord, kräver järntålamod, stor koncentration och enastående uthållighet1. Enligt Vytautas Vitkauskas, chefredaktör för band XVII–XX av Lietuvių kalbos žodyno och pionjär inom litauisk terminologisk lexikografi, behövde alla ordboksredaktörer behärska semantik, även dialekternas minsta detaljer, historisk grammatik och de gamla skrifternas alla märkligheter, och framställa allt detta vetenskapligt (Vitkauskas 2001: 2). När man bläddrar i Lietuvių kalbos žodyną, ofta kallad den stora ordboken, finner man I. Ermanytės namn som ordbokstextförfattare från och med band IX (1973). Språkhistorikern, professor Algirdas Sabaliauskas, uppger i Lietuvių kalbos tyrinėjimo istorijoje att Irena skrev omkring 110 författarark text för den akademiska Lietuvių kalbos žodynui, från band IX till XVIII (Sabaliauskas 2012: 247–250). Ordboksredaktören tog kort ur de lådor hon tilldelats, ordnade orden efter betydelse, skilde mellan huvudbetydelser och överförda betydelser och kontrollerade noggrant källorna. Och så, från palnyčiai till pamplūtis, från peikikas till penėgubas, från piestà till piktasnikus (band IX, 1973), från plėstrà till parplėžuoti, från pradiedas till prametūmas, från provėieniu till puikžolė (band X, 1976), från r till rai tšulė, från rūgtiniai till užrupšnoti (band XI, 1978), från savìtaiga till sekšmė, från skylė till skriestūvas (band XII, 1981), från spievokas till spyžius, från spjovà till spraktūkas, från stòp till stovimóji (band XIII, 1984), från sùltė till suńkvežimis, från sutrūkelis till pasverdúoti, från šaudalai till užščūti, från šliùbas till šliuožti (band XIV, 1986), från šliùp till šnėruoti, från tākas till talpūs, från teišku till užtektinùmas (band XV, 1991), från traìnis till traškė, från trauktūkas till treputė, från trìbelė till trimitúotojas (band XVI, 1995), från turguolė till turtúotas, från valdīnis till valgùs (band XVII, 1996). Medan arbetet fortskred kom band XVII av Lietuvių kalbos žodyno ut; I. Ermanytės namn stod både bland textförfattarna och bland redaktörerna. År 1996 tilldelades Irena, tillsammans med andra leksikografer vid institutet, den prestigefyllda Litauens republiks vetenskapspremie för sitt arbete med Lietuvių kalbos žodyno. Palnyčiai gjorde sitt intåg i Irenas liv – eller kanske snarare knackade de försiktigt på – antonymerna. I en intervju har Irena sagt att det var leksikografen Jonas som ledde in henne på detta område 1 Samtal mellan författaren till dessa rader och I. Ermanytė den 21 april 2007. Ljudinspelning i författarens arkiv. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 VIOLETA ČERNĖ. Irenos Erm antytės nuopelnai leksikografijai | 3 Paulauskas, kuris visaip skatino jaunąją kolegę (Babickienė 1997: 14–18). Beje, žodynininką J. Paulauską I. Ermanytė laiko savo Mokytoju. 1973 m., turėdama dešimties metų leksikografinio darbo patirtį, – o liaudies išmintis byloja, kad be praktikos ir ausin nepataikysi, – Irena pradėjo kaupti lietuvių kalbos antonimų kartoteką (Ermanytė 2008: 134). Teorijos klausimus gvildeno studijuodama rusų, anglų, vokiečių kalbininkų darbus. 1985 m. iš spaudos išėjo I. Ermanytės parengtas Lietuvių kalbos antonimų žodynas, pirmas tokio pobūdžio specialusis žodynas Lietuvoje, dar palyginti nedidelės apimties, jame pateikta apie 920 antoniminių porų (Ermanytė 1985: 8). 1 PAV. I. Ermanytė. Lietuvių kalbos antonimų žodynas. Kaunas: Šviesa, 1985. År 1994 disputerade I. Ermanytė som extern doktorand med avhandlingen Lietuvių kalbos antonimija ir antonimai (handledare A. Vanagas). Även om lingvisten fortsatte att ägna största delen av sin kraft åt arbetet med Lietuvių kalbos žodyno, dess författande och redigering, låg hennes uppmärksamhet också på antonymerna. År 2002 utkom en utökad upplaga med nya uppgifter och rikligare illustrationsmaterial, Mokyklinis lietuvių kalbos antonimų žodynas. I ordbokens ”Inledning” står det att arbetet är ett försök att skapa en normativ skolordbok över litauiska antonymer, Mokyklinį lietuvių kalbos antonimų žodyną, som lärare kan använda när de lär elever ett målande språk (Ermanytė 2002: 6). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 VIOLETA ČERNĖ. Irenos Erm enytės nuopelnai leksikografijai | 4 2 PAV. I. Erm anytė. Mokyklinis lietuvių kalbos antonimų žodynas. Kaunas: Šviesa, 2002. Kort därefter kunde vi läsa och studera den gedigna antonymordboken på närmare 600 sidor, Antonimų žodyną (2003). Detta verk inom litauisk lexikografi är resultatet av ett långvarigt arbete som krävde stor sakkunskap och noggrannhet (Jakaitienė 2005: 176–182). I ordbokens ”Inledning” erkänner författaren att det inte var lätt att samla in och systematisera antonymerna. Illustrationsmaterialet hämtade hon från många olika källor, naturligtvis i första hand från band I–XX av Lietuvių kalbos žodyno, kortregistret för tilläggen till Lietuvių kalbos žodyno, folklorsamlingar, verk av de litauiska litteraturklassikerna Antanas Baranauskas, Kristijonas Donelaitis, Balys Sruoga, Vaižgantas, Motiejus Valančius, Antanas Vienuolis och Žemaitė, Bibeln och Nya testamentet samt periodiska publikationer (Ermanytė 2003: V–XII). Denna Antonimų žodyne innehåller 5 259 antonymuppslag. Vissa ord bildar många antonympar, till exempel kalnas – tretton, džiaugsmas – elva, pakilti – tio, žalias – nio par, darbas – åtta, atsikėlti – sju och så vidare. Ordboken tar också upp synonymer; till exempel står vid ordet angelas i betydelsen ”god ande” de onda andarna – demonas, šėtonas, velnias, vėlnis; vid kalniau i betydelsen ”mer uppför berget” listas alfabetiskt kloniaŭ, lobiāu, lomiāu, pakalniaŭ; vid kalvūs står dubūs, lomūs, slėnūs, slėsnūs; intill kilnū – meñka, niekšinga, žẽma och så vidare. Som den franske poeten Charles Baudelaire säger kan dygdens blommor tydligen inte blomma utan ondskans blommor. När man bläddrar i Antonimų žodyną slås man av att nästan alla ordklasser kännetecknas av antonymi, även interjektioner BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 VIOLETA ČERNĖ. Irenos Ermანტytės nuopelnai leksikografijai | 5 (till exempel, márš - stòp), inte heller prepositioner (till exempel, į – iš). Ordboken innehåller också idiom som bygger på antonymer, till exempel förr eller senare; [både] kallt och varmt; [både] vinter [och] sommar och så vidare. Den allmänna lexikografiska nivån höjs av ”Antonymordens register” (Jakaitienė 2005: 176–182). Antonymordboken redigerades av lexikografen dr J. Paulauskas. 3 PAV. I. Ermантytė. Antonimų žodynas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2003. I. Ermanytė behandlade frågor med anknytning till antonymer i olika artiklar. Till exempel: Stilistiska funktioner hos ord med två motsatta betydelser (Språkvård 42, 1982), Om antonymers betydelse och användning i språket (Språkvård 46, 1984), Antonymiska betydelser hos ett och samma verb (Språkvård 61, 1991), Kontextuella antonymer (Språkvård 65, 1993), Motsats som semantisk och logisk grund för antonymi (Frågor i litauisk lingvistik 35, 1995), Några anmärkningar om enantiosemi (Frågor i litauisk lingvistik 37, 1997), Idiom med antonymursprung (Modersmålet 6, 2004), Anmärkningar om antonymers struktur och semantik (Språkvård 77, 2004). År 2008 gav Litauens språkinstitut ut I. Ermanytės monografi Antonymi och antonymer. I detta arbete behandlar författaren antonymteori, undersöker sambanden mellan antonymi, polysemi och synonymi samt sammanfattar ingående de erfarenheter som litauiska, ryska, tyska och engelska lingvister har samlat när de undersökt teoretiska och metodologiska frågor kring antonymi. Monografin ägnar stor uppmärksamhet åt enantiosemi – ett språkfenomen där ett och samma ord har två motsatta betydelser. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 VIOLETA ČERNĖ. Irenos Ermanytės nuopelnai leksikografijai | 6 4 PAV. I. Ermanytė. Antonimija ir antonimai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008. I. Ermanytė kallar antonymer sitt livs stora kärlek. Oavsett om hon lyssnar på radio eller läser hör och ser hon redan antonymiska ordpar. Enligt Irena tänker hon i antonymer, kan inte leva utan dem och drömmer till och med om antonymer om nätterna. När författaren till dessa rader i somras frågade jubilaren om kärleken inte hade falnat, blev svaret: ”Åh, nej!” I. Ermanytė begränsade sig inte till dessa arbeten. Hon är en av författarna till Fraseologiska ordboken. Förutom Irena arbetade även det litauiska språkinstitutets lexikografer Ona Kažukauskaitė, Gertrūda Naktinienė, Jonas Paulauskas, Zita Šimėnaitė och Angelė Vilutytė-Rimševičienė med idiomen. Detta verk på närmare niohundra sidor inom litauisk lexikografi utkom år 2001. För arbetet med Fraseologiska ordboken tilldelades I. Ermanytė tillsammans med de andra ordboksförfattarna Republiken Litauens vetenskapspris (2002). I. Ermanytės arbete (tillsammans med andra kollegor) med Skolordbok över internationella ord bör också nämnas. Den utkom i fyra upplagor – 1995, 1998, 2000 och 2010. Ett annat viktigt område i språkvetarens verksamhet var insamlingsresor för ord, som den blivande ordboksförfattaren började delta i när hon gick fjärde året på universitetet. Första gången reste Irena ut för att samla in ord år 1958, till Varniai. Expeditionen leddes av den blivande professorn Vladas BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 VIOLETA ČERNĖ. Irenos Ermanytės nuopelnai leksikografijai | 7 Grinaveckis. Senare, när hon redan arbetade vid institutet, vandrade hon kors och tvärs genom nästan hela Litauen. Irena har till och med fått prata med en herde som satt bland korna2. Hon kunde få landsbygdsborna att öppna sina hjärtan, så att minnena strömmade fram och språkets rikedomar kunde flöda ymnigt. År 1962 intervjuade I. Ermanytė tillsammans med andra kollegor invånare i Akmenė och Mažeikiai; år 1963 samlade hon in dialektord i Vėšėvėnai (Telšiai distrikt) och Zervynos (Varėna distrikt); år 1964 ledde vägarna till Gadūnavas (Telšiai distrikt) och Gegužinė (Kaišiadorys distrikt); år 1971 samlade hon material till Litauiska språkets ordbok i Pelesa, Rodūnia och Gervėčiai. År 1972 begav hon sig till Žilinai (Varėna distrikt); år 1973 kom hon till Kruopiai (Akmenė distrikt); året därpå gav hon sig av till Rūdninkai. Hon samlade in språkfakta i Punsk och Sejny. Och så var det Kupiškisområdet och trakten kring Rokiškis! Över 20 000 dialektala lexikala enheter skrevs upp. Liksom andra ordinsamlare gav sig Irena ut på de första expeditionerna utan bandspelare; hon skrev ned allt för hand i skrivhäften och anteckningsböcker, och har samlat på sig en hel hög av dem. Många av de meningar hon skrev ned lever nu sitt eget liv på sidorna i Litauiska språkets ordbok. 2 Samtal mellan författaren till dessa rader och I. Ermanytė den 21 april 2007. Ljudinspelning från författarens arkiv. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 VIOLETA ČERNĖ. Irenos Erm anytės nuopelnai leksikografijai | 8 FIG. 5. I. Ermanytė på ordinsamlingsexpedition (1971, Gervėčiai) FIG. 6. Fragment ur I. Ermanytės anteckningsbok. Ordinsamlingsexpedition 1964 (Gegužinė, Kaišiadorių distrikt) BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 VIOLETA ČERNĖ. Irenos Erm anytės nuopelnai leksikografijai | 9 Leksikografi och lexikologi var inte de enda områden som fångade Irenas intresse. Hon intresserade sig också för det litauiska språkets kultur, toponymi och andra frågor, vilka samlades i artiklar och småartiklar i Lietuvių kalbotyros klausimai (Acta Linguistica Lithuanica), Kalbos kultūra, Gimtoji kalba och andra publikationer. Här är några exempel: S. Daukanto aukà ir kiti bendrašakniai žodžiai (1967), Laikrodis ir laikraštis (1967), Žemės kalba (1968, med K. Eigminas), Būdas ir pobūdis (1969), Pažiūra, požiūris ir jų sinonimai (1971), Taurūs ir kilnūs (1972), Darbas, veikla ir kūryba (1974) och så vidare. I. Ermanytė har översatt vetenskaplig litteratur från lettiska. ”Hjärngymnastik” kallade Irena många år senare arbetet med Mitologijos enciklopedijos två band (1997– 1999), som hon översatte tillsammans med andra översättare3. Här går det inte att räkna upp allt som lingvisten I. Ermanytė har gjort till det litauiska språkets gagn. Det verkar som om var och en av oss har sin egen personlighetssida. Irena, som av kollegor och vänner kallas Irutė, är ett undantag. Man hör aldrig ett ont ord om någon från Irenas läppar. Underbar, uppriktig, varm, ljus, subtil, kunnig i alla dialekter in i minsta detalj, med en skarpsynt, suvalkisk tankeförmåga4... Med sådana färger tecknar I. Ermanytė porträtt av människor som hon har arbetat och umgåtts med. Kanske är det därför kollegorna talar om Irena enbart med respekt. Och ett vänligt ord är ju bättre än en gåva. LITERATŪRA Babickienė Z. 1997: „Kalba yra sistema, prilygstanti tiksliesiems mokslams“ (pokalbis su I. Erm anyte). – Gimtoji kalba 8, 14–18. Erm anytė I. 2008: Antonimija ir antonimai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Erm anytė I. 2003: Antonimų žodynas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Erm anytė I. 2007: Bibliografijos rodyklė. Sudarė Zita Šimėnaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Erm anytė I. 1985: Lietuvių kalbos antonimų žodynas, Kaunas: Šviesa. Erm anytė I. 2002: Mokyklinis lietuvių kalbos antonimų žodynas, Kaunas: Šviesa. Jakaitienė E. 2005: [Recenzija]. Acta Linguistica Lithuanica LII, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. 3 Šių eilučių autorės pokalbis su I. Erm anyte 2007 04 21. Garso įrašas iš autorės archyvo. 4 Šių eilučių autorės pokalbis su I. Erm anyte 2007 04 21. Garso įrašas iš autorės archyvo. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 VIOLETA ČERNĖ. Irenos Ermanytės nuopelnai leksikografijai | 10 LKE 2008: Lietuvių kalbos enciklopedija. Sudarė Kazys Morkūnas, redagavo Vytautas Ambrazas. 2-as patiksl. ir papild. leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Sabaliauskas A. 2012: Lietuvių kalbos tyrinėjimo istorija, 1980–2010 m., Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. VLE 2004: Visuotinė lietuvių enciklopedija 5, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Vitkauskas V. 2001: Esame vos ne nušvilpti ir neminėtin i. – Literatūra ir menas, Nr. 48 (2876), lapkričio 30. Zinkevičius Z. 1994: Lietuvių kalbos istorija 6: Lietuvių kalba naujausiais laikais, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Gauta 2017 09 28 VIOLETA ČERNĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204