„Meilės“ konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje

AGNĖ ALEKSAITĖ Institutet för litauiska språket KÄRLEKENS KONCEPT OCH DESS SYNONYMER I DEN LITAUISKA SPRÅKVÄRLDSBILDEN NYCKELORD: konceptet KÄRLEK, kognitiv lingvistik, konceptuell metafor, den litauiska språkets världsbild. Kärlek är inte en relation. Kärlek knyter samman, men det är inte en relation. Relationer är något fullbordat. Det är ett substantiv. Smekmånaden är över, relationen har stannat upp. Det finns ingen glädje, ingen entusiasm, allt är slut. Du kan fortsätta relationen endast för att hålla de löften du gett. Du kan fortsätta relationen eftersom det är bekvämt, hemtrevligt och trevligt. Eftersom du inte kan göra något annat. Eftersom du skulle skapa en massa bekymmer om du gjorde slut... Relationer är något avslutat, slutet och uttömt. Kärlek är på intet sätt en relation. Kärlek är kommunikation. Kärlek är alltid som en flod, den flyter och har inget slut. Det är inte en romans som börjar här och slutar där. Kärleken stannar aldrig helt upp – smekmånaden börjar, men tar inte slut. Det är en process. De älskande avslutar relationen, men kärleken fortsätter, eftersom den är oavbruten. Kärlek är ett verb, inte ett substantiv. (Osho Kärlek, frihet, ensamhet. Vilnius: Kärlekens väg. 2013; s. 63) INLEDNING Undersökningsobjektet för denna artikel är 108 användningsexempel på ordet den moderna litauiska språkets korpus (hädanefter DLKT), utvalda ur skönlitteratur- och publicistikdelarna, för ordet kärlek och dess synonymer. I Synonymordboken (hädanefter SŽ) anges att synonymer till ordet kärlek är följande lexem: förälskelse, kärlek, tillgivenhet, passion (stark, het kärlek). Enligt artikelförfattaren kan även ordet sus' användas som synonym till konceptet KÄRLEK. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 2 urskilja vissa framväxande tendenser, särskilt eftersom LOVE-konceptet hittills inte har undersökts inom litauisk språkvetenskap. Visserligen finns det gott om enstaka artiklar som undersöker andra koncept – VÄG (Cibulskienė 2005: 51–64), GODHET och SKÖNHET (Aliūkaitė, Sideravičiūtė-Mickienė 2006: 16–22), JORD (Aliūkaitė, Šorochova 2006: 4–7; Ruškys 2011: 120–140), SJUKDOM (Kvašytė, Papaurelyté-Klovienė 2013: 107–117) och många andra1, och därför är det lämpligt att undersöka innehållet i konceptet KÄRLEK och dess synonymer, dess nationella särdrag och dess metaforiseringstendenser. Antagandet är att de viktigaste litauiska värderingarna (som har samband med känslor) skulle kunna blottläggas i ett litet fragment av den litauiska språkbilden. Utomlands publiceras däremot en rad analyser av KÄRLEK-konceptet (Lv, Zhang 2012: 355–359; Киреенко 2013: 286–291 med flera2), och till och med studenter på kandidat- och masternivå vid universitet undersöker metaforiseringstendenser för detta koncept i sångerna av kända artister, till exempel Mariah Carey och Kylie Minogue (Gavelin 2015; Harpela 2015). Syftet med denna artikel är att systematisera de konceptuella metaforer som hämtats ur delarna skönlitteratur och journalistik i DLKT samt att fastställa metaforiseringstendenserna för konceptet KÄRLEK och dess synonymer i den litauiska språkbilden. Konceptuell analys används för att undersöka konceptet KÄRLEK och dess synonymer. Enligt professor Aloyzas Gudavičius (2006: 47) bör analys av konceptuella metaforer betraktas som det främsta verktyget för att blottlägga innehållet i abstrakta koncept (till exempel KÄRLEK) och deras nationella särdrag (se även Rutkovska, Smetona, Smetonienė 2017: 7). Den konceptuella metaforens struktur består av en koppling mellan k ä l l d o m ä n e r (eng. source domain) och m å l d o m ä n e r (eng. target domain) (koncept). M å l d o m ä n e t är det som en nation tänker och talar om, medan k ä l l d o m ä n e t är det man utgår från, det koncept man använder för att tydligare föreställa sig, modellera och strukturera det innehåll man tänker på (Gudavičius et al. 2014: 18). I denna artikel utgår man från den förbättrade version av Tomasz Pawel Krzeszowskis teori om konceptuella metaforer som presenteras i uppslagsverket över konceptuella metaforer Konceptualiosios metaforos viešajame diskurse, den så kallade stora 1 En betydelsefull kollektiv monografi, Vertybės lietuvio pasaulėvaizdyje, utkom 2017. Dess författare – Kristina Rutkovska, Marius Smetona och Irena Smetonienė – var sannolikt de första i Litauen som tog sig an en ingående och systematisk analys av koncept. I en och samma publikation, i stället för utspridda i separata artiklar, presenteras analyser av hela åtta koncept: ELD, VATTEN, HEM, FAMILJ, ARBETE, EUROPA, FRIHET och ÄRA. 2 Metaforiseringstendenserna för KÄRLEK-konceptet beskrivs ingående i George Lakoffs och Mark Johnsons bok (1980) Metaphors We Live By (Metaforerna vi lever efter): KÄRLEK ÄR EN FYSISK KRAFT (eng. LOVE IS A PHYSICAL FORCE), KÄRLEK ÄR GALENSKAP (eng. LOVE IS MADNESS), KÄRLEK ÄR MAGI (eng. LOVE IS MAGIC), KÄRLEK ÄR KRIG (eng. LOVE IS WAR) och så vidare. I denna artikel begränsar man sig dock till att undersöka en del av den litauiska språkbilden. Det vore givetvis lämpligt att jämföra metaforiseringstendenserna för konceptet KÄRLEK i de litauiska och engelska språkbilderna, men detta är ett ämne som kräver en separat, ingående studie. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 3 varelsernas kedja (lat. scala naturae), schemat [föremål – växter – djur – människor – gudar] (Gudavičius et al. 2014: 43). För att beskriva de erhållna resultaten och jämföra dem med definitionerna i Dabartinės lietuvių kalbos žodyno (nedan DŽ7) och Lietuvių kalbos žodyno (nedan LKŽe) används beskrivande och jämförande metoder. ETT NYTT PERSPEKTIV PÅ SPRÅKET INOM KOGNITIV LINGVISTIK Kognitiv lingvistik som en ny gren av språkvetenskapen tog form i slutet av 1970-talet (Dirvenas 2009: 11–12). Under denna period skedde ett viktigt skifte i det vetenskapliga paradigmet – en övergång från strukturalistisk (objektiv) till kognitiv (subjektiv) lingvistik (Gudavičius 2000: 5, 65; Mikulskas 2009: 39). Företrädare för kognitiv lingvistik studerar, till skillnad från strukturalister, inte språket som ett självständigt existerande (slutet) system, utan som en helhet av språk och människans kognitiva förmågor, såsom sinnesförnimmelse, minne, uppmärksamhet, känslor, tänkande med mera (Dirvenas 2009: 11–12; Mikulskas 2009: 39). När kognitivisterna söker samband mellan språket och människans medvetande, samhället och kulturen, undersöker språkets plats i tankeprocesserna och analyserar den information som aktualiseras i kommunikationsakten (Gudavičius 2000: 6; 2007: 9; se även Jakaitienė 2010: 45; Gudavičius 2011: 109), förkastade de ”den strukturella synen på betydelsebegreppet, där syntagmatiska och paradigmatiska relationer mellan ord analyseras och den betydelse som förmedlas genom dem” (Maumevičienė 2010: 11; se även Mikulskas 2009: 40). Från ”immanent” lingvistik, som studerar språket enbart ”i sig självt och för sin egen skull”, övergick man till en antropologisk, människoorienterad lingvistik (Gudavičius 2007: 17). Denna lingvistik har två grundläggande frågor: ”1) vilken inverkan människan har på språket och 2) vilken inverkan språket har på människan, hennes tänkande och kultur” (Rol 1988: 91, citerad i Gudavičius 2000: 6). ”Även om ordets betydelse ter sig självklar för den som talar, varierar ändå uppfattningen om den betydligt inom språkvetenskapen och beror på den övergripande lingvistiska teorin” (Gudavičius 2003: 61). Därför skiljer sig strukturalisters och kognitivisters uppfattningar om betydelse. Under en kommunikationsakt kan deltagare med helt olika encyklopediska kunskaper (på grund av ålder, erfarenhet och utbildning) ändå förstå varandra i olika vardagssituationer (Gudavičius 2000: 47). Det står därför klart att den största delen av betydelsen är gemensam för alla talare (Gudavičius 2003: 61). Kognitivister tenderar dock att betona BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 4 den subjektiva betydelse som bestäms av individernas erfarenhet, utbildning, kommunikationssituationens omständigheter och andra faktorer (Gudavičius 2003: 61; se även Maumevičienė 2010: 17–18). När begreppet subjektiv betydelse förklaras anges att ”den lexikala betydelsen är en betydelse för en enda person. Eftersom all kommunikantdeltagarnas kunskap deltar i den språkliga kommunikationen – både gemensam kunskap och situationsbunden kunskap som är knuten just till detta kommunikationssammanhang och konkreta erfarenheter – och skillnaden mellan språklig och icke-språklig kunskap inte erkänns, är det uppenbart att språkanvändare har sina egna, individuella ordbetydelser” (Gudavičius 2007: 20–21). Det råder ingen tvekan om att talarnas fasta lexikala förråd också innehåller ord där ”betydelsen återspeglar inte bara själva verkligheten, utan också värderingen av denna verklighet – talarens emotionella förhållande till det föremål eller fenomen som benämns” (Gudavičius 2007: 83). Enligt kognitivisterna uttrycker individen genom språket inte bara sitt positiva eller negativa emotionella förhållande, i egenskap av talare, till det som benämns, utan lär också känna världen (Gudavičius 2000: 126). Det betonas att ”ordet betecknar en betydelse som först och främst är resultatet av kognitiv verksamhet, och denna verksamhet kan i sin tur definieras både som en mental uppfattning och som en tankeprocess. Kärnan i kunskap är att dela in världen omkring oss i kategorier, det vill säga kategorisering” (Mikulkas 2009: 40; jfr Gudavičius 2003: 62). Kognitivister betraktar människans kognitiva verksamhet som en kategoriseringsprocess, där kognitiva kategorier, eller koncept, representerar en naturlig uppdelning av den omgivande världen, inte en konstlad klassificering av världens företeelser (Mikulkas 2009: 42). Det är förstås olika hur världen kategoriseras i olika språk (se vidare Gudavičius 2003: 62), ”och därför skiljer sig också varje folks världsbild något från de andras” (Gudavičius 1992: 3). KONCEPTUELLA METAFORER Ända sedan antiken har metaforen ägnats stor uppmärksamhet. Aristoteles och företrädare för andra klassiska lingvistiska skolor betraktade metaforen som en retorisk figur, en sorts utsmyckning av texten, som länge befann sig i språkvetenskapens utkanter. Jfr definitionen av metafor i Tarptautinių žodžių žodyną (hädanefter TŽŽ): metãfora (gr. metaphora – ”överföring”) – ”en av troperna (de andra mest kända är metonymi, synekdoke, ironi och hyperbol): en sammanställning av företeelser utan samband, grundad på likheten mellan någon av deras egenskaper; i metaforen framgår det av sammanhanget vad som jämförs (ansikten, händer), medan det som det jämförs med uttrycks BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 5 med en konkret bild (små rosor, små liljor), till exempel: små rosor blommar / på mina kinder; / vita liljor / på mina små händer; / små blommor skimrar / på mina fingrar. (Folklore)”. Till kännetecknen för en sådan poetisk metafor räknas dess individualitet, nyhet och överraskande karaktär – det som skapar en emotionell-expressiv laddning (Gudavičius et al. 2014: 15). I själva verket är metaforen en dold jämförelse, som bör betraktas som ett av de grundläggande sätten att lära känna världen, eftersom vi lär känna mycket genom att jämföra (Gudavičius 2000: 87). Det är just denna egenskap hos metaforen som kognitiv lingvistik betonar: metaforen ses inte som en utsmyckning av texten, utan som ”ett medel för att förstå och förmedla folkets mentalitet” (Vaivadaitė-Kaidi 2011: 9). George Lakoff och Mark Johnsons bok Metaphors We Live By (Metaforer vi lever efter), som utkom 1980, utvidgade metaforbegreppet avsevärt (Gudavičius et al. 2014: 14). Enligt den traditionella uppfattningen är metaforen endast ett språkligt fenomen, medan kognitivisterna betraktade den konceptuella metaforen som en tankestrategi, ett sätt att tänka och lära känna världen som förverkligas i språket genom metaforiska uttryck (Gudavičius et al. 2014: 14)3. Företrädare för kognitiv lingvistik betonar att den kognitiva process som konceptuella metaforer innebär blir begriplig för alla språkanvändare, eftersom många viktiga begrepp är abstrakta och svåra att urskilja i språkanvändarnas erfarenhet (till exempel kärlek). För att förankra dem i medvetandet måste talarna därför ta hjälp av mer påtagliga begrepp (till exempel ett naturfenomen) (Lakoff, Johnson 1980: 115, citerat i Gudavičius et al. 2014: 14). Följaktligen ”underlättar konceptuella metaforer kommunikationsprocessen, eftersom de gör det möjligt att tala om sådant som är svårare att uppfatta” (Kvašytė, Papaurelytė-Klovienė 2013: 108); det vill säga genom att tillskriva abstrakta ting (till exempel kärlekskänslan) konkreta, sinnesförnimbara egenskaper gör språkanvändarna dessa abstraktioner tydligare (Gudavičius et al. 2014: 14). Konceptuella metaforer underlättar inte bara kommunikationsprocessen, utan avslöjar också folkets världsbild, mentalitet och värderingar, eftersom ”[v]arje folks språk bevarar en intressant historia om människors strävan under många århundraden att lära känna, förstå och underkuva den omgivande världen” (Копыленко 1995: 19, citerat i Gudavičius 2000: 8)4. 3 Metaforen är ett så vanligt redskap att vi använder den omedvetet, liksom automatiskt, nästan utan någon ansträngning, utan att ens märka det (Lakoff, Turner 1989: xi). 4 Jfr Edward Sapirs berömda tanke: ”Language [is] a symbolic guide to culture. Vocabulary is a very sensitive index of the culture of a people” (Wierzbicka 1997). ”[Språket är nyckeln till folkets kultur. Det är just i lexikets mest föränderliga skikt som folkets ständiga förändring blir synlig” – övers. av förf.] BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 6 KÄRLEK KONCEPTETS OCH DESS SYNONYMERS ANALYS I DEN LITAUISKA SPRÅKETS VÄRLDSBILD LKŽe anger fem betydelser av ordet kärlek, varav följande är relevanta för den föreliggande studien: 1. ”känsla av tillgivenhet och hängivenhet gentemot någon”; 2. ”känsla av stark attraktion till en person av det motsatta könet”. DŽ7 ger definitioner av fyra betydelser av detta ord, där de två första är desamma som i LKŽe: 1. ”känsla av tillgivenhet och hängivenhet”; 2. ”känsla av stark attraktion till en person av det motsatta könet”. Av definitionerna i LKŽe och DŽ7 framgår att tre lexem är centrala när kärlekskänslan beskrivs: tillgivenhet, hängivenhet och (stark) attraktion. I studien samlades 62 belägg för användningen av konceptet KÄRLEK ur delarna med skönlitteratur och journalistik i DLKT (1682 förekomster av nominativformen singularis meilė i skönlitteratur och 1044 i journalistik granskades). Det insamlade empiriska materialet visade att den mest produktiva källdomänen är DEN LIVLÖSA VÄRLDEN (NATUREN) (29 procent). Analysen av källdomänen NATUREN gör det möjligt att tala om tre dominerande konceptuella metaforer: KÄRLEK ÄR FENOMEN (ELD) (12,9 procent), KÄRLEK ÄR HIMLAKROPPAR (SOLEN) (6,5 procent) och KÄRLEK ÄR VATTEN (4,8 procent). Exempel från DLKT visar att kärlek jämförs med eld och vatten – universums viktigaste element, vilka utgör sakrala zoner (Čepienė 2014: 57, 58). Den konceptuella metaforen KÄRLEK ÄR ELD representeras av följande belägg, som omfattar huvudstadierna i en kärlek som inte vårdas: (1) <...> och i mitt bröst tändes5 kärlek [S. T. Kondrotas. Meilė pagal Juozapą; 2004]; (2) Då ordnade sig allt och hans kärlek flammande6 ännu starkare [I. Buivydaitė. Telefoninis romanas; 2001]; (3) <...> allt tog slut, allt gick över, bara kärleken glöder7 ännu i hjärtats innersta vrå [L. Gutauskas. Sapnų teologija; 2006]; (4) Gailė kände hur kärleken8 falnade till Karminas [R. Kundrotas, A. Lyva. Oro pilis; 2002]. 5 LKŽe žiebti: 1. ”göra upp (en eld), tända en lampa”. 6 LKŽe suliepsnoti: 4. ”bildligt: uppstå, börja och pågå häftigt, aktivt”. 7 LKŽe rusenti: 1. ”brinna sakta, glöda”. 8 LKŽe blėsti: 1. ”slockna, elden avta och övergå i aska (om glöd)”; 2. ”bildligt: försvagas, blekna”. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 7 Genom ett exempel på den konceptuella metaforen KÄRLEK ÄR VATTEN visas att kärlekens kraft i den litauiska språkbilden likställs med ett av världens grundläggande element – vatten, som ”genomsyrar och förenar världens grundläggande skikt (himlen, jorden och underjorden), markerar världens början och slut (världens uppkomst ur urhavets botten och dess nedsänkning i flodens djup) och följer människans viktigaste livsögonblick (vatten i dop-, bröllops-, begravnings- och andra sedvänjor)” (Būgienė 1999: 13), till exempel: (5) Kärleken grep tag i Evita som den nionde vågen9 [J. Ivanauskaitė Sapnų nublokšti; 2000]. Drauge su kitais gamtos objektais lietuviai garbino vandens telkinius (Būgienė 1999: 17), manė, kad tik tyras ir tekantis šaltinių bei upių vanduo teigiamai veikia žmogų (Būgienė 1999: 58). DLKT randami du konceptualiąją metaforą MEILĖ YRA VANDUO (UPĖ) reprezentuojantys vartosenos pavyzdžiai: (6) Suprato, kad jo meilė taip pat nesilieja10 per kraštus [Z. Čepaitė. Moters istorija; 2003]; (7) – Nej, invänder hon, – kärleken sinar inte11, sann kärlek kan inte sina [A. Markevičius. Žaliakė gyvatė; 1996]. Tekantis vanduo lietuvių tikėjimuose sietas su saule (Būgienė 1999: 65), manyta, kad abu objektus jungia apvali forma (pvz., vandens telkinio), blizgesys, spindesys ir judėjimas, nusakomas bendru abiem objektams žodžiu tekėti (Būgienė 1999: 64). Be to, lietuviai saulę garbino, kartais laikė net dievybe, į kurią buvo nevalia rodyti pirštu ir nuodėmių sutepam žiūrėti nepridengta akimi į ją (Razauskas 2012: 16, 18). Per konceptualiosios metaforos MEILĖ YRA SAULĖ vartosenos pavyzdžius atskleidžiama, kad meilės, įprasminančios žmogaus būtį, nenuslėpsi: (8) Kärleken utstrålar ju [Artuma; 2003]; (9) Kärleken är världens enda sol, som ger liv [XXI amžius; 1997]. 9 Den första association som infinner sig hos artikelns författare är den berömde marinmålaren Ivan Aivazovskijs (Иван Константинович Айвазовский) målning Devintoji banga.10 I LKŽe lieti: 4. ”refl. rinna rikligt; strömma”; 5. ”refl. rinna över kanten, lämna sin fåra”.11 I LKŽe išsekti: 1. ”sjunka undan, torka ut”; 3. ”bildl. nå sitt slut, ta slut”. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 8 De konceptuella metaforerna KÄRLEK ÄR ELD, KÄRLEK ÄR SOL och KÄRLEK ÄR VATTEN, som belagts i DLKT, visar att kärleken i den litauiska världsbilden är en ren känsla, eftersom den jämförs med sakrala element i den baltiska tron – eld, sol och vatten. Inom källområdet naturfenomen kan man även urskilja tre enstaka konceptuella metaforer: KÄRLEK ÄR LUFT, KÄRLEK ÄR VIND och KÄRLEK ÄR FÄRG (4,8 procent), vilka beskriver kärlekens utvecklingsstadier – början och slutet, till exempel: (10) Hans kärlek hade inte försvagats och hade inte heller svalnat [Artuma; 2003]; (11) Jag känner att hennes kärlek likt varma vindbyar når fram från någon sorts djup [J. Ivanauskaitė. Pakalnučių metai; 2003]; (12) Men med tiden bleknar kärleken som färgerna på en gammal målning [N. Pečiūra. Vilniaus kiberpoema; 2004]. Källområdet naturens metaller framträder genom den konceptuella metaforen KÄRLEK ÄR JÄRN: (13) Med andra ord besannades talesättet att gammal kärlek inte rostar12 den här gången [A. Tamaliūnas. Kriminalinės istorijos 1; 1995]; (14) – Gammal kärlek rostar inte [P. Treinys. Aktorė; 2001]. Av dessa exempel framgår att det i den litauiska språkbilden finns en utbredd övertygelse om att varma känslor som uppstod för många år sedan inte går att glömma. Denna uppfattning stöds också av studier av litauisk folklore, som visar att kärleken alltid har betraktats som en beständig, djup och oförgänglig känsla (Mačianskas 1972: 50). Den tredje källdomänen sett till produktivitet är DEN LIVLÖSA VÄRLDEN (FÖREMÅL) (19,4 procent). Genom exempel på användningen av den konceptuella metaforen KÄRLEK ÄR FÖREMÅL visas att kärlek är en skör känsla som kräver stora ansträngningar och hängivenhet från de förälskade. Kärlek som inte vårdas jämförs med trasiga och krossade föremål, av vilka bara en hög värdelösa skärvor och splitter återstår, till exempel: 12 LKŽₑ rosta: 1. ”täckt av rost”; 5. ”bildligt talat långsamt försvagas, tyna bort”. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 9 (15) – Om kärleken gick sönder, men om den aldrig funnits? – frågar du och fnissar [B. Jonuškaitė. Didžioji sala, del II; 1999]; (16) Då skulle min kärlek ha krossats, liksom en tallrik som tappats ur händerna krossas [A. Markevičius. Žaliakė gyvatė; 1996]. Inom källdomänen natur betonas kärlekens sakralitet, medan man inom domänen föremål tenderar att nedvärdera kärleken genom att göra den till ett ting och jämföra den med oönskade materiella ting som rentav påträngande och med tvång trugas på en: (17) Kärlek prackas på13 med tvång i dag [bernardinai.lt; 2006 02 17]. Inom källdomänen föremål finns enstaka exempel som representerar de konceptuella metaforerna KÄRLEK ÄR MAT och KÄRLEK ÄR TRANSPORT (1,6 procent): (18) <...> den rent berusande14 kärleken avtar så småningom, bekräftade undersökningsresultaten [Verslo žinios; 2005 11 14]; (19) Kärleken bryter igenom ensamhetens skal [I. Kanišauskaitė, N. Servinikaitė, S. Žukas. Literatūros vadovėlis 9 klasei; 2006]. I användningsexempel 18 kan man urskilja motivet med alkoholhaltiga drycker, av vilka (liksom av kärlek) huvudet blir snurrigt och omtöcknat, medan exempel 19 har en isbrytarmetafor. De varma känslor som föds i hjärtat är så mäktiga (liksom ett fartyg som bryter genom isen) att människan blir maktlös inför dem. Visserligen kan man i mening 19 urskilja inte bara isbrytarmotivet utan även motivet med ett verktyg – för att bryta igenom ett tunt skal skulle ett enkelt arbetsredskap räcka gott och väl; ändå går det inte att avfärda den primära associationen, isbrytaren, eftersom texter om starka känslor visar en tendens till hyperbolisering. Genom enstaka exempel på den konceptuella metaforen KÄRLEK ÄR VÄXTER (4,8 procent) visas att kärleken är som en ömtålig växt som behöver särskilda förhållanden för att trivas och blomstra, medan varma känslor som inte vårdas försvinner liksom försummade växter vissnar: 13 Jfr Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne (nedan ND) det registrerade nyordet brukalas: 1. ”oönskat (vanligen) elektroniskt brev, skräppost”; 2. ”något som påträngande och med tvång trugas på en”. 14 LKŽe bli berusad: 1. ”känna yrsel, bli omtöcknad; bli berusad, börja känna sig berusad”. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 10 (20) Den blomstrande kärleken är liksom allsmäktig [Artuma; 2003]; (21) – Skulle verkligen också vår kärlek vissna som en blomma, blekna som dessa bortglömda palats? [R. Kundrotas, A. Lyva. Oro pilis; 2002]. Av användningsexemplen som representerar källdomänen döda ting och växter framgår det att kärleken är en okontrollerbar känsla som kräver mycket ansträngning och hängivenhet av de förälskade. Den näst mest produktiva källdomänen är MÄNNISKAN SOM FYSISK VARELSE (27,4 procent). Den konceptuella metaforen KÄRLEK ÄR HANDLINGAR illustreras rikligt med användningsexempel: (22) <...> kärleken hann ifatt oss mot vår vilja [P. Treinys. Aktoriaus Anupro meilė; 2000]; (23) <...> Anupras av lycka och insåg att den sanna kärleken hade trätt in i hans liv för alltid [P. Treinys. Aktoriaus Anupro meilė; 2000]; (24) Hans kärlek kommer att vältra undan stenen som håller oss instängda i graven [bernardinai.lt; 2007 04 08]. I den litauiska språkbilden är kärleken inte en passiv betraktare av händelser, utan den är en aktiv drivkraft bakom handlingars förlopp. I DLKT återfinns hälften så många användningsexempel som representerar källdomänen MÄNNISKAN SOM PSYKISK VARELSE (12,9 procent): (25) Kärleken längtar efter att Han ensam ska ha dem och vara <...> [Artuma; 2002]; (26) Nej, jag tänker inte börja berätta att kärleken önskar enbart det bästa, eftersom <...> [A. Zurba. Upokšnis: moksleivių kūrybos almanachas; 2003]; (27) Men kärleken tror alltid på mirakel [bernardinai.lt; 2007 04 08]; (28) <...> lägger märke till sonen innan han hunnit komma nära, eftersom kärleken erkänner inga avstånd [bernardinai.lt; 2007 09 16]. Dessa DLKT-exempel visar att den personifierade kärleken är ren och hängiven. Till källdomänen MÄNNISKAN SOM SAMHÄLLELIG VARELSE hör endast några få användningsexempel (4,8 procent); bland dessa bör följande exempel som belyser de konceptuella metaforerna KÄRLEK ÄR KRIG och KÄRLEK ÄR RELIGION diskuteras närmare: BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 11 (29) En gång sade han: kärleken är som ett svärd15, om man inte ständigt putsar det börjar det rosta [A. Markevičius. Žaliakalė gyvatė; 1996]; (30) Jag såg hur kärleken sänker sig16 till Magdalena [XXI amžius; 1997]. I exempel 29, där kärleken jämförs med ett krigsredskap av järn – ett svärd – vill man framhålla att kärlek som inte vårdas blir värdelös, liksom ett rostigt svärd, medan man i bruksexempel 30 kan skönja motivet med en ängel som understryker kärlekens renhet. Sammanfattningsvis kan man om KÄRLEK-konceptet i den litauiska språkbilden hävda att DLKT domineras av konceptuella metaforer med positiv emotionell konnotation, vilka visar att kärlek i den litauiska språkbilden är en ren, stark och okontrollerbar känsla som kräver stora ansträngningar och hängivenhet av de älskande. Ur DLKT:s skönlitterära och publicistiska delar granskades 17 bruksexempel från skönlitteratur och 72 från publicistik där konceptet FÖRÄLSKELSE nämns, och endast en konceptuell metafor med ursprungsområde inom naturfenomen påträffades: FÖRÄLSKELSE ÄR ELD: (31) Men när förälskelsen slocknar kommer vardagen, och kvinnan märker att <...> [Artuma; 2002]. Ur DLKT:s skönlitterära och publicistiska delar samlades endast 3 bruksexempel på konceptet TILLGIVENHET (40 brukstillfällen i skönlitteratur och 130 i publicistik granskades); exemplen representerar de konceptuella metaforerna TILLGIVENHET ÄR VATTEN, TILLGIVENHET ÄR KROPP och TILLGIVENHET ÄR HANDLINGAR: (32) <...> just denna dystra månad och just denna dag flödade Min Tillgivenhet över i detta öppna brev till dig! [V. Beitnaras. Mongoliškos glamones; 1995]; (33) Långsamt växte min tillgivenhet för min hembygd [J. Kačinskas. Gyvenimas ir muzikinė veikla; 1997]; 15 Även om metafor och jämförelse enligt kognitivisternas uppfattning inte är samma sak, har ändå en och annan jämförelse tagits med i denna artikel, eftersom ”nominella metaforer kan omformuleras till jämförelser – figurativa jämförelser (med överförd betydelse – S. V.) av formen X är som Y, grammatiskt identiska med påståenden i direkt språk. Vi kan alltså säga både Tiden är en flod och Tiden är som en flod” (Gentner, Bowdle 2008: 119, cit. från Vasiliauskas 2014: 24–25). 16 LKŽe nuleisti: 5. ”refl. närma sig marken eller något som befinner sig långt ner från en högre position”. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 12 (34) Fäst vid varandra slets de åt olika håll [J. Ivanauskaitė. Sapnų nublokšti; 2000]. Exempel 33 bör undersökas närmare, eftersom det kan tolkas på två sätt. Även om växter också kan växa, har man ändå valt att hänföra detta exempel inte till källdomänen VÄXTER utan till MÄNNISKAN SOM FYSISK VARELSE, eftersom pronomenet i mig antyder moderlivet, vilket gör det möjligt att se ett samband med de fysiologiska förändringar som sker i kvinnans kropp under graviditeten. I DLKT ingår endast ett belägg på användningen av konceptet FÖRÄLSKELSE, visserligen i bokstavlig betydelse, medan 5 användningsexempel av konceptet FASCINATION valdes ut (76 belägg i skönlitteratur och 129 i publicistik granskades). Den enda identifierade källdomänen är DEN LIVLÖSA VÄRLDEN (NATUREN). Den konceptuella metaforen FASCINATION ÄR HIMLAKROPPAR illustreras av följande exempel: (35) Bara i Aurimas ögon strålade fascinationen, medan Augustinus präglades av vilt raseri. [P. Treinys. Aktorė; 2001]; (36) <...> men hans ojämförliga fascination värmde dem båda inte länge [M. Sluckis. Gražuolės sugrįžimas; 1998]. I exempel 35 kan man urskilja ett stjärnmotiv och i exempel 36 ett solmotiv, även om det inte bara är himlakroppen solen som kan värma, utan också exempelvis en ugn. Den konceptuella metaforen FASCINATION ÄR VATTEN representeras också av två exempel: (37) Matyt, susižavėjimas skraidančiais aparatais neatslūgo [Menotyra; 2003]; (38) <...> verkligheten kommer att skilja sig från den föreställda och fascinationen kommer att förflyktigas, och kontakten kommer att upphöra [bernardinai.lt; 2008 10 21]. Det 38:e exemplet kan visserligen tolkas på olika sätt: inte bara vatten utan också varm mat och jord kan avge ånga, men varken maten eller jorden kan förångas helt. Inom källdomänen naturfenomen kan man urskilja den konceptuella metaforen FASCINATION ÄR ELD: (39) Men den första starka fascinationen för dem slocknar snabbt [Šiaurės Atėnai; 1996]. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 13 Sammanfattningsvis kan man, utifrån de få exempel som illustrerar synonymer till konceptet KÄRLEK (förälskelse, tillgivenhet och beundran), hävda att metaforiseringstendenserna för konceptet KÄRLEK och dess synonymer liknar varandra. Bland källdomänerna för naturfenomen dominerar den konceptuella metaforen FÖRÄLSKELSE, BEUNDRAN ÄR ELD samt den konceptuella metaforen TILLGIVENHET, BEUNDRAN ÄR VATTEN. DLKT innehåller mängder av exempel på användningen av synonymen aistra till konceptet KÄRLEK. Från DLKT:s delar med skönlitteratur och journalistik samlades 37 exempel på användningen av konceptet AISTRA in (465 förekomster i skönlitteratur och 342 i journalistik granskades). LKŽₑ definierar aistra som 1. ”stark dragning till något, begär, lystnad”. Jfr DŽ₇: 1. ”stark dragning, begär”. I definitionen av Aistros är det viktigaste lexemet (stark) dragning, begär; följaktligen kan aistrą beskrivas som stark, brinnande kärlek (SŽ), där till skillnad från vad som anges i definitionen av meilės, sådana element som tillgivenhet och hängivenhet saknar betydelse. Den mest produktiva källdomänen är DEN LIVLÖSA VÄRLDEN (NATUREN) (40,5%). Inom källdomänen för naturfenomen kan man urskilja de konceptuella metaforerna AISTRA ÄR VIND (2,7%), AISTRA ÄR LUFT (5,4%) och AISTRA ÄR FÄRG (2,7%), vilka illustreras av enstaka användningsexempel: (40) <...> det där pratet om tärningsspel andas helt enkelt 17 aistra [Ji; 1996]; (41) <...> och tidens köttkvarn skilde oss åt, innan ens vår svalnat18 aistra [L. Gutauskas. Laiškai iš Viešvilės; 2000]; (42) Lugna er, och du, bleka19 aistra, kom, kom, gör rent ditt hjärta [J. Ivanauskaitė. Tibeto mandala; 2004]. Den mycket produktiva konceptuella metaforen AISTRA ÄR ELD (24,9%) hör till källdomänen för naturfenomen: (43) Den flammande20 aistra. Allt tycktes ha hänt på ett ögonblick [R. Lonskis. Kelias į niekur; 1999]; 17 LKŽₑ dvelkti: ”blåsa sakta; sprida en doft”. 18 LKŽₑ atšalti: 1. ”bli kallare, svalna (om väder)”. 19 LKŽₑ blyškus: ”blek, urblekt, med en ljus nyans”. 20 LKŽₑ liepsnoti: 1. ”brinna med låga”; 2. ”prk. vara gripen av någon stark känsla”. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 14 (44) <...> när som helst kan flamma upp21 passion [Cosmopolitan; 2004]; (45) En förtärande, brännande passion som förvandlar allt till aska [Nemunas; 2004]. Även om litauerna i forna tider dyrkade elden Gabija och bad till henne i böner om välgång för hemmen (att skydda dem från brand) och goda skördar, och balterna tackade Gabija för värmen och till och med bäddade åt henne (Zavjalova 1998: 6), framgår det ändå av dessa belägg på användningen av konceptet PASSION att den sakrala betydelsen av eld har gått förlorad; tvärtom identifieras den med en destruktiv kraft. Den negativa känslomässiga värderingen av passion kommer till uttryck genom den konceptuella metaforen PASSION ÄR ELD. Det visas att passion flammar upp plötsligt som eld, men att en människa som drabbas av stark, het kärlek upplever obehag, t.ex.: (46) Jag skrattade åt mig själv; om nätterna sved jag Vytenis med en levande passion22 [N. Kepenienė. Ensamhet för två; 2000]. I DLKT finns enstaka belägg som representerar de konceptuella metaforerna PASSION ÄR SOLEN (2,7%) och PASSION ÄR VATTEN (8,1%); det betyder att passion (liksom kärlek) jämförs med heliga element i baltisk tro – eld, sol och vatten, men här är det svårt att urskilja någon kvarvarande sakral betydelse: (47) I ansiktet lyser23 passion: en passion möter oväntat en annan [Baltos lankos; 1996]; (48) Det låter kanske komiskt, men när passionen väller över24 en, blir alla tekniker och Kama Sutras ställningar <...> [Cosmopolitan; 2004]. Ett ytterst improduktivt källområde är DEN LIVLÖSA VÄRLDEN (FÖREMÅL) (10,8%), men även av enstaka belägg som belyser de konceptuella metaforerna PASSION ÄR FÖREMÅL och PASSION ÄR MAT framgår en negativ känslomässig värdering av passion: (49) Kroppen börjar åter pirra av passion, ansiktet blossar av hetta [V. Blažytė. Sökandet; 2007]; 21 LKŽė plykstelėti: 1. ”plötsligt börja brinna, flamma upp”; 2. ”blixtra till, glimta till”. För övrigt kan inte bara eld utan även blixten flamma upp. 22 LKŽė svilinti: 1. ”bränna, rosta”; 3. ”värma mycket, hetta upp en yta, steka”; 6. ”bildl. framkalla en obehaglig känsla”. 23 LKŽė nušvisti: 3. ”börja lysa, stråla, skina”. 24 LKŽė užplūsti: 1. ”intr. stiga, svämma över”; 2. ”intr. vara översvämmad, överfluten, dränkt”; 3. ”tr., intr. översvämma, dränka, skölja över”. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 15 (50) Medan han slukade, sprang tenoren ut i kaskader av liderlig lättja [P. Andriušis. På andra sidan sjön; 1997]. I exempel 49 kan man urskilja motivet med ett vasst föremål som sticker och gör ont, till exempel en nål; det vill alltså visa att den som gripits av passion plågas av obehagliga förnimmelser. Även om källdomänen djur representeras av bruksexempel på endast tre konceptuella metaforer av typen PASSION ÄR VILDA DJUR (8,1 procent), framgår ändå en negativ känslomässig värdering av passionen även av de fåtaliga uppgifterna: (51) Där stank allt av rutten passion, livlösa begär <...> [J. Ivanauskaitė. Placebas; 2003]; (52) Hennes underläpp hängde en aning, men när passionen angriper, vem tittar då på de läpparna?! [V. Rožukas. Jag älskar er, jag älskar er, jag älskar er; 1998]; (53) <...> även om åskan mullrar i hjärtat och passionen eller hatet sliter i bröstet och buken [G. Aleksa. Adams bröder och kvinnor; 2001]. Passion kan liknas vid döda och stinkande bestar eller farliga vilda djur, som en människa kan möta och då uppleva obehagliga förnimmelser, skadas eller till och med dö. I exempel 51 är avsikten att helt förringa och förakta passionen, medan de andra exemplen, där motivet med vilda djur kan urskiljas (även en hund eller katt kan ju gå till angrepp och riva), syftar till att framhäva den negativa inverkan som denna starka, heta känsla har på den förälskade. Den näst vanligaste källdomänen är MÄNNISKAN SOM FYSISK VARELSE (43,8 procent). Metaforerna inom denna domän rangordnas efter frekvens på följande sätt: PASSION ÄR HANDLINGAR (28,1 procent), PASSION ÄR KROPP (9,4 procent) samt de enstaka metaforerna PASSION ÄR SJUKDOM och PASSION ÄR FUNKTIONSNEDSÄTTNING (2,7 procent). Den mest frekventa konceptuella metaforen PASSION ÄR HANDLINGAR visar att passionen (liksom kärleken) aktivt driver händelseförloppet, men passionen kännetecknas av en allt förgörande kraft, till exempel: (54) <...> om det bara är ett kortvarigt kärleksäventyr, bör passionen inte förgöra [J. Ivanauskaitė. Bortförda av drömmar; 2000]; (55) <...> passionen och vreden kommer att rubba den balans du längtar efter [J. Ivanauskaitė. Bortförda av drömmar; 2000]; (56) Jag skulle inte vara rädd för att brinna i passionens lågor heller. – Den passionen kommer att förgöra dig. Är det kärlek? [N. Raižytė. Kvinnor och sniglar; 2003]. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 16 Sammanfattningsvis kan man, utifrån exemplen på användningen av synonymen meilės aistra, säga att metaforiseringstendenserna för konceptet KÄRLEK och dess synonym är likartade. Bland källdomänerna från naturfenomen dominerar den konceptuella metaforen KÄRLEK, PASSION ÄR ELD, medan den konceptuella metaforen KÄRLEK, PASSION ÄR HANDLINGAR dominerar bland källdomänerna från människan som fysisk varelse. De känslomässiga värderingarna av koncepten KÄRLEK och PASSION skiljer sig dock helt åt. Meilė värderas i den litauiska språkbilden som en ren, stark och evig känsla, med kopplingar till sakrala element i den baltiska tron, medan aistra beskrivs som en stark men tillfällig känsla, präglad av en destruktiv kraft. Man kan anta att meilė är ett värde för litauerna, men inte ne aistra. SLUTSATSER 1. Omfattningen av materialet i denna studie medger inte några långtgående generaliseringar, men även i det begränsade empiriska materialet kan vissa framträdande tendenser urskiljas – tendenser i metaforiseringen av konceptet KÄRLEK och dess synonymer (förälskelse, kärlek, tillgivenhet, passion och beundran) i ett fragment av den litauiska språkbilden – i delarna med skönlitteratur och publicistik i DLKT. Även det begränsade empiriska materialet blottlägger litauernas grundläggande värderingar kring känslor. 2. Den mest produktiva källdomänen för konceptet KÄRLEK är DEN LIVLÖSA VÄRLDEN (NATUREN) (29%). De konceptuella metaforerna KÄRLEK ÄR ELD (12,9%), KÄRLEK ÄR SOLEN (6,5%) och KÄRLEK ÄR VATTEN (4,8%) visar att meilė i den litauiska språkbilden är en ren känsla, eftersom den jämförs med sakrala element i den baltiska tron – eld, sol och vatten. 3. Den näst mest produktiva källdomänen är MÄNNISKAN SOM FYSISK VARELSE (27,4%). Den konceptuella metaforen KÄRLEK ÄR HANDLINGAR visar att meilė i den litauiska språkbilden inte är en passiv betraktare av händelser, utan aktivt påverkar händelseförloppet. 4. Exempel på användning som representerar källdomänerna FÖREMÅL I DEN LIVLÖSA VÄRLDEN (19,4%) och VÄXTER (4,8%) visar att meilė är en okontrollerbar känsla som kräver stora ansträngningar och hängivenhet av de förälskade. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 17 5. Metaforiseringstendenserna för konceptet KÄRLEK och dess synonymer (förälskelse, tillgivenhet och beundran) är likartade. Bland källdomänerna från NATURFENOMEN dominerar den konceptuella metaforen FÖRÄLSKELSE, BEUNDRAN ÄR ELD samt den konceptuella metaforen TILLGIVENHET, BEUNDRAN ÄR VATTEN. 6. Den mest produktiva källdomänen för konceptet PASSION är DEN LIVLÖSA VÄRLDEN (NATUREN) (40,5%). Av de centrala konceptuella metaforerna PASSION ÄR ELD (24,9%), PASSION ÄR SOLEN (2,7%) och PASSION ÄR VATTEN (8,1%) framgår att aistra (liksom meilė) jämförs med sakrala element i den baltiska tron – eld, sol och vatten. Den sakrala betydelsen har dock gått förlorad, och aistra likställs med en destruktiv kraft. 7. Exempel på användning som representerar de konceptuella metaforerna PASSION ÄR FÖREMÅL, PASSION ÄR MAT, PASSION ÄR VILDA DJUR och PASSION ÄR HANDLINGAR visar att en negativ känslomässig värdering av aistros dominerar i den litauiska språkbilden. 8. Metaforiseringstendenserna för konceptet KÄRLEK och dess synonym aistra är likartade. Bland källdomänerna från NATURFENOMEN dominerar den konceptuella metaforen KÄRLEK, PASSION ÄR ELD, medan den konceptuella metaforen KÄRLEK, PASSION ÄR HANDLINGAR dominerar bland källdomänerna från MÄNNISKAN SOM FYSISK VARELSE. Meilė värderas i den litauiska språkbilden som en ren, stark och evig känsla, med kopplingar till sakrala element i den baltiska tron, medan aistra beskrivs som en stark men tillfällig känsla, präglad av en destruktiv kraft. Detta gör det möjligt att hävda att meilė är ett värde för litauerna, men inte aistra. ŠALTINIAI DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/ [žiūrėta 2018 m. birželio–liepos mėn.]. DŽ7 2017 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt/dabartinis [žiūrėta 2018 m. birželio–liepos mėn.]. LKŽe 2017 – Lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: www.lkz.lt [žiūrėta 2018 m. birželio–liepos mėn.]. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 18 ND – Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. [Tęstinis internetinis žinynas nuo 2011 m.] Sudarytoja R. Miliūnaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://naujažodžiai.lki.lt [žiūrėta 2018 m. birželio mėn.]. SŽ 2015 – Sinonimų žodynas. A. Lyberis. Antrasis pataisytas leidimas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt/sinonimu [žiūrėta 2018 m. birželio mėn.]. TŽŽ 2007 – Tarptautinių žodžių žodynas. Sud. V. Vaitkevičiūtė. Ketvirtasis pataisytas ir papildytas leidimas, Vilnius: Žodynas. LITERATŪRA Aliūkaitė D., Sideravičiūtė-Mickienė I. 2006: Gėrio ir grožio konceptai lietuvių kalbinėje sąmonėje. – Liaudies kultūra 111, 16–22. Aliūkaitė D., Šorochova I. 2006: Konceptas žemė antologijoje „Žemė“: egzilio žodžio patirtys. – Filologija 11, 4–7. Būgienė L. 1999: Mitinis vandens įprasminimas lietuvių sakmėse, padavimuose ir tikėjimuose. – Tautosakos darbai XI (XVIII), 13–85. Cibulskienė J. 2005: Konceptualioji kelio metafora lietuvių rinkimų diskurse. – Kalbotyra LIV (1), 51–64. Čepienė I. 2014: Kai kurie mitinės pasaulėkūros aspektai lietuvių tradicinėje kultūroje. – Geografija ir edukacija 2, 56–65. Prieiga internete: http://www.ge.leu.lt/index.php/GE/article/view/20/17. Dirvenas R. 2009: Kognityvinė lingvistika. – Kalba ir žmonės, 11–38. Gavelin E. 2015: Conceptual metaphors: a diachronic study of LOVE metaphors in Mariah Carey's song lyrics. Umea: Umea University. Prieiga internete: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:902296/FULLTEXT01.pdf. Gudavičius A. 1992: Kalbos tautiškumas. – Gimtoji kalba 6, 1–5. Gudavičius A. 2000: Etnolingvistika, Šiauliai: Šiaulių universitetas. Gudavičius A. 2003: Žodžio reikšmės definicijos tautinis aspektas. – Leksikografijos ir leksikologijos problemos, 61–69. Gudavičius A. 2006: Gretinamosios semantikos kognityvinis aspektas. – Acta humanitarica universitatis Saulensis 1, 41–48. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 19 Gudavičius A. 2007: Gretinamoji semantika. Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. Gudavičius A. 2011: Reikšmė – sąvoka – konceptas ir prasmė. – Res humanitariae 10, 108–119. Gudavičius et al. 2014 – Būdvytė-Gudienė A., Gudavičius A., Jurgaitis N., Papaurelėytė-Klovienė S., Toleikienė R., 2014: Konceptualiosios metaforos viešajame diskurse. Konceptualiųjų metaforų žodynas, Šiauliai: Šiaulių universitetas. Harpela J. 2015: Love, Kylie or Metaphors of Love in the Lyrics of Kylie Minogue, Oulu: University of Oulu. Prieiga internete: http://jultika.oulu.fi/files/nbnfioulu-201506051789.pdf. Jakaitienė E. 2010: Leksikologija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Kvašytė R., Papaurelėytė S. 2013: Kai kurie koncepto liga bruožai Lietuvos viešajame diskurse. – Filologija 18, 107–117. Lakoff G., Turner M. 1989: More than Cool Reason. A Field Guide to Poetic Metaphor, Chicago: The University Of Chicago Press. Lv Z., Zhang Y. 2012: Universality and Variation of Conceptual Metaphor of Love in Chinese and English. – Theory and Practice in Language Studies 2(2), 355–359. Prieiga internete: https://pdfs.semanticscholar.org/5b0f/acb6cd85facc3d4751a0a75a8ece1bff0741.pdf. Mači persons Mači an skas F. 1972: Grožis ir moralė tautosakoje. – Problemos 9, 45–51. Prieiga internete: http://www.zurnalai.vu.lt/problemos/article/view/5852/3883. Maumevičienė D. 2010: Prototipų teorija ir semantika. – Kalbų aktualijos, 11–18. Mik uls kas R. 2009: Kognityvinė lingvistika ir leksikografijos problemos. – Kalba ir žmonės, 39–80. Raz auskas D. 2012: Iš baltų mitinio vaizdyno juodraščių: Saulė. – Liaudies kultūra 3, 16–41. Ruškys A. 2011: Konceptas žemė lietuvių frazeologijoje. – Res humanitariae 10, 120–140. Rutkovska K., Smetona M., Smetonienė I. 2017: Vertybės lietuvio pasaulėvaizdyje, Vilnius: Akademinė leidyba. BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 20 V a i v a d a i t ė - K a i d i E. 2011: Rojaus konceptualiosios metaforos Sigito Gedos Korano vertime. – Lietuvių kalba 5, 1–11. Prieiga internete: http://www.lietuviukalba.lt/index.php/lietuviu-kalba/article/viewFile/36/88. V a s i l i a u s k a s S. 2014: Konceptualiosios metaforos Leonido Donskio publicistikoje. Magistro darbas, Vilnius: Lietuvos edukologijos universitetas. W i e r z b i c k a A. 1997: Understanding Cultures through Their Key Words: English, Russian, Polish, German, and Japenese. Oxford: Oxford University Press. Z a v j a l o v a M. 1998: Ugnies įvaizdis lietuvių ir rusų užkalbėjimuose. – Liaudies kultūra 58, 6–12. К и р е н к о Е. В. 2013: Концептуальная метафора ЛЮБОВЬ – БОЛЕЗНЬ в украинской, английской и французской фольклорно-магических картинах мира. – Лингвистика XXI века: сб. науч. ст.: к 65-летнему юбилею проф. В. А. Масловой. Серия Концептуальный и лингвальный миры. Вып. 3, 286–291. Prieiga internete: http://dspace.luguniv.edu.ua/jspui/bitstream/123456789/1079/1/Kirienko_21.pdf. Įteikta 2018 07 14 Priimta 2018 11 12 THE CONCEPT OF LOVE AND ITS SYNONYMS IN THE WORLD-VIEW OF THE LITHUANIAN LANGUAGE S u m m a r y The subject of this article is 108 cases of the usage of the word love (Lith. meilė) and its synonyms (crush, fondness, affection, passion, infatuation) found in the fiction and publicistics sections of the Corpus of the Contemporary Lithuanian Language. The tendencies of metaphorisation of the concept LOVE and its synonyms in the world-view of the Lithuanian language were established by structuring the conceptual metaphors: BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 21 2. The most productive source domain of the concept LOVE is the INANIMATE WORLD (NATURE) (29%). The conceptual metaphors LOVE IS FIRE (12.9%), LOVE IS THE SUN (6.5%), and LOVE IS WATER (4.8%) show that, in the world-view of the Lithuanian language, love is a pure feeling for it is compared with sacral elements of the Baltic religions: fire, sun, and water. 3. The second most productive source domain is MAN AS A PHYSICAL BEING (27.4%). The conceptual metaphor LOVE IS ACTION shows that, when it comes to the world-view of the Lithuanian language, love is not a passive observer, but rather an active force that drives the course of action. 4. The cases of usage that represent the source domains of ITEMS OF THE INANIMATE WORLD (19.4%) and PLANTS (4.8%) indicate that love is an unchecked feeling that requires a lot of effort and dedication from those in love. 5. The metaphorisation tendencies of the concept LOVE are similar to those of its synonyms (crush, affection, infatuation). Amidst the source domain of NATURAL PHENOMENA, the conceptual metaphors CRUSH, INFATUATION IS FIRE, and AFFECTION, INFATUATION IS WATER prevail. 6. The most productive source domain of the concept PASSION is the INANIMATE WORLD (NATURE) (40.5%). The underlying conceptual metaphors PASSION IS FIRE (24.9%), PASSION IS THE SUN (2.7%) and PASSION IS WATER (8.1%) show that passion (much like love) is compared to sacral elements of the Baltic religions: fire, sun, and water, only the sacral meaning is no longer there, and passion associates with the destructive spring. 7. The cases of usage that represent the conceptual metaphors PASSION IS THINGS, PASSION IS FOOD, PASSION IS WILD ANIMALS, and PASSION IS ACTION show that there is a negative emotional attitude towards passion in the world-view of the Lithuanian language. 8. The concept LOVE and its synonym passion share similar tendencies for metaphorisation. The source domain of NATURAL PHENOMENA is dominated by the conceptual metaphor LOVE/PASSION IS FIRE, while the source domain of MAN AS A PHYSICAL BEING, by the conceptual metaphor LOVE/PASSION IS ACTION. In the world-view of the Lithuanian language, love is a pure, strong, and eternal feeling, one that is tied BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Meilės konceptas ir jo sinonimai lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje | 22 with sacral elements of Baltic religions, while passion is defined as a strong yet fleeting emotion that has a destructive source. It can be said that Lithuanians value love and not passion. Of course, the scope of data does not facilitate making any major generalisations, yet the limited empirical material, too, can give insight into some clear tendencies, all the more as there have been not efforts to study the concept of LOVE in Lithuanian linguistics so far. KEYWORDS: the concept LOVE, cognitive linguistics, conceptual metaphor, world-view of the Lithuanian language. AGNĖ ALEKSAITĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204