Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi

AURELIJA TAMULIONIENĖ Litauiska språkets institut ELEVERNAS INSTÄLLNING TILL LITAUISKA: SAMBANDET MELLAN SPRÅKANVÄNDNING, SPRÅKKUNSKAPER OCH LÄRANDE NYCKELORD: litauiska, elevspråk, språkkunskaper, språkanvändning. SAMMANFATTNING I denna artikel presenteras resultaten av en undersökning som genomfördes 2018–2019. Syftet var att fastställa vilka språk som dominerar elevernas språkbruk och att visa hur elevernas svar hänger samman med deras inställning till lektionerna i litauiska, undervisningen i litauiska och det litauiska språket. Det visade sig att två språk dominerar som elevernas vardagsspråk, beroende på användningsområde: litauiska och engelska. Den största delen av eleverna uppger att de talar litauiska hemma, och nästan alla uppger att de läser böcker på litauiska. Övriga resultat om språkanvändning beror på ålder: ju äldre eleverna är, desto oftare väljer de engelska (t.ex. för att surfa på internet och se på film). Elevernas svar visade på ett starkt samband mellan kunskaper i litauiska och värderingen av lektionerna i litauiska: de elever som har svårt att lära sig litauiska tycker inte om lektionerna i litauiska, och omvänt. INLEDNING Elevernas språk är ett ämne som allt oftare väcker forskares och allmänhetens intresse; man diskuterar i vilken utsträckning andra språk kan påverka elevernas språkutveckling och försämrade läs- och skrivkunnighet. Det är viktigt att tala om förändringar i användningen av litauiska under skolåldern, eftersom påverkan från andra språk befästs mest under denna tid, samtidigt som möjligheterna att påverka språkanvändningen är störst i skolan, eftersom det är där litauiska är ett obligatoriskt ämne. När man har fastställt vilka språk som påverkar elevernas användning av litauiska mest och bedömt sambanden mellan litauiska samt undervisningen i och lärandet av språket, kan man genom utbildningens innehåll också påverka och stärka elevernas förmåga att använda litauiska. Föremålet för denna artikel är en analys av sambandet mellan elevernas språkanvändning, språkkunskaper och lärande, baserad på uppgifter från 536 enkäter som samlades in från skolor med litauiska som undervisningsspråk (elever i lågstadiet (årskurs 3–4) och i grundskolans mellanår (årskurs 5–6 och 7–8)), verksamma BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 2 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 i olika län i Litauen: Druskininkai, Kaunas, Klaipėda, Panevėžys, Šiauliai, Vilnius (enkätens syfte är att undersöka elevernas inställning till det litauiska språket)1. I artikeln analyseras svaren på enkätfrågorna, vilka visar sambandet mellan språkanvändning, språkkunskaper och språkinlärning. Syftet med artikeln är att genom en analys av resultaten från en elevundersökning fastställa vilka språk som dominerar i elevernas språkbruk och visa hur elevernas svar hänger samman med deras inställning till lektionerna i litauiska, undervisningen i litauiska och det litauiska språket. För att uppnå syftet ställdes följande huvudsakliga uppgifter: 1) att analysera språkanvändningen hos elever i olika åldersgrupper och av olika kön hemma, när de tittar på film, läser böcker och surfar på internet; 2) att fastställa hur eleverna bedömer sina kunskaper i litauiska och främmande språk; 3) att synliggöra ett möjligt samband mellan kunskaper i litauiska och självbedömningen av dessa kunskaper. Vid analysen av elevernas svar används en beskrivande-analytisk metod, medan en kvantitativ (räknande) metod används för att beräkna och redovisa svarsfrekvenserna. I artikelns första kapitel behandlas undersökningens relevans och karaktär; i det andra presenteras undersökningsresultaten och en jämförande dataanalys. 1. FORSKNINGENS RELEVANS OCH KARAKTÄR I Litauen har ett stort antal studier genomförts om olika samhällsgruppers språkliga attityder, där enskilda frågor ofta undersöks ur separata aspekter. Det saknas dock fortfarande sammanhängande empiriska studier inriktade på elevers språkanvändning och motivation att lära sig i de lägre och högre årskurserna i skolor där undervisningsspråket är litauiska. På senare tid har elevers språkliga attityder fått stor uppmärksamhet. Oftast undersöks äldre elevers attityder till litauiskan, och studier genomförs om elever vid skolor för nationella minoriteter och deras attityder till litauiskan. Det finns också många studier som visar sambanden mellan inställningen till standardspråket och till dialekter (t.ex. Aliūkaitė ir kt. 2017; Ramonienė 2010; 2013; Ramonienė, Extra 2011). I Litauen och utomlands har många studier genomförts om olika samhällsgruppers språkliga attityder och om särdrag i användningen och behärskningen av litauiska (t.ex. Čubajavaitė 2013; Urbaitytė 2018). Man har undersökt hur inlärning av främmande språk påverkar elevers inställning till litauiskan och studerat sambanden mellan dessa faktorer och inställningen till litauiskans 1 Uppgifterna samlades in inom ramen för projektet ”Andra språks påverkan på elevers litauiska och självuppfattning: situation, tendenser och möjligheter”, finansierat av Litauens statliga kommission för litauiska språket (programmet ”Program för forskning om litauiskt standardspråks, dialekters och andra språkvarieteters funktion och förändring” godkändes genom beslut nr V-10 av ordföranden för Litauens statliga kommission för litauiska språket den 16 januari 2018; genomförande institution: Litauiska språkinstitutet; avtalsdatum: 16 juli 2018, nr K-2/2018). BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 3 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 lektioner. Av de presenterade resultaten framgår att ”barns inställning till litauiskan främst hänger samman med <...> barnets intresse för att läsa, skriva och tala <...>; barn som tycker om dessa aktiviteter säger oftast att de gillar lektionerna i litauiska” (Dabašinskienė ir kt. 2011: 143). Studierna betonar vikten av elevers attityder och motivation att lära sig. Stor uppmärksamhet ägnas åt inlärning av ett annat (vanligen ett andra) språk. Det erkänns att framgång i språkinlärning beror på motivation, som hänger samman med språkliga attityder och lärmiljön (Ushioda 2013; Dörnei 2014). I nyare studier undersöks barns och ungdomars attityder till litauiskan och dess prestige. Forskningen visar att värderingsmässiga attityder till språk formas i yngre skolålder, men tyvärr ”minskar litauiskans prestige med åldern – ju högre årskurs, desto färre elever värdesätter dess sociala betydelse” (Poderienė, Vaičiakauskienė 2019: 215). Nya modeller för motivation att lära sig och attityder till litauiskan presenteras, och det anges att ”[D]en positiva attityden till det litauiska språket, litauerna, Litauen och den egna identiteten påverkar motivationen, som i sin tur leder till bättre språkkunskaper” (Vilkienė ir kt. 2019: 63). Uppgifterna för denna studie samlades in 2018–2019. En enkätundersökning valdes. Enkäten består av två delar. I den första delen fanns allmänna frågor, och i den andra påståenden med möjlighet att välja ett av svarsalternativen (Instämmer inte / Varken instämmer eller instämmer inte / Instämmer). Elever i de högre årskurserna (5–8) fyllde i enkäten på egen hand. För elever i de lägre årskurserna (3–4) lästes enkätens frågor och påståenden upp högt, och de markerade sina svar. De uppgifter som samlades in under studien bearbetades statistiskt manuellt och analyserades i kalkylprogrammet Microsoft Office Excel. Med hänsyn till artikelns ämne valdes följande aspekter ut för analys: 1. Elevernas ålder (årskurs). 1. Vilken årskurs går Du i nu? ____________ 2. Elevernas kön. 3. Markera ditt kön: □ man / □ kvinna. 3. Språkanvändning. 6. Vilket språk eller vilka språk brukar Du tala hemma? □ litauiska, □ polska, □ ryska, □ engelska, annat ______________ (ange) 7. Ange på vilket språk Du vanligtvis a) tittar på film ________________________________________________ b) läser böcker ______________________________________________ c) surfar på internet ____________________________________________ BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 4 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 4. Elevernas inställning till lektionerna i litauiska, undervisningen i litauiska och det litauiska språket. 9. Markera hur det går för dig i skolan med att lära dig följande ämnen: 9b. Litauiska: 1 – mycket dåligt, 2 – dåligt, 3 – bra, 4 – mycket bra (ringa in) 9d. Främmande språk: 1 – mycket dåligt, 2 – dåligt, 3 – bra, 4 – mycket bra (ringa in) Vad tycker du om det litauiska språket? Fundera på vad du tycker och markera det svar som passar dig bäst. Påståenden Instämmer inte Varken instämmer eller instämmer inte Instämmer 6. Jag tycker om att läsa böcker. 11. Litauiska är svårt; det är svårt för mig att tala och skriva bra. 14. Lektionerna i litauiska är ointressanta. 19. Jag tycker om lektionerna i litauiska. 25. Jag tycker inte om det litauiska språket. Man försökte välja undersökningsområden på olika platser i Litauen, och därför valdes länen Druskininkai, Kaunas, Klaipėda, Panevėžys, Šiauliai och Vilnius. FIGUR 1. Län som valdes för undersökningen (karta från internet, tillgänglig på internet: http://www.lietuvoszemelapis.com/apskriciu-zemelapiai) Urvalet gjordes utifrån följande kriterier: undersökningsdeltagarnas ålder (årskurs) och kön. TABELL 1. Undersökningsdeltagarnas karakteristik Län | Druskininkai | Kaunas | Klaipėda | Panevėžys | Šiauliai | Vilnius Totalt: | 73 | 96 | 62 | 42 | 70 | 193 Kön | Kv. | Män | Kv. | Män | Kv. | Män | Kv. | Män | Kv. | Män | Kv. | Män 40 | 33 | 44 | 52 | 31 | 31 | 20 | 22 | 35 | 35 | 105 | 88 Årskurs | 3,4 | 5,6 | 7,8 | 3,4 | 5,6 | 7,8 | 3,4 | 5,6 | 7,8 | 3,4 | 5,6 | 7,8 | 3,4 | 5,6 | 7,8 | 3,4 | 5,6 | 7,8 18 | 22 | 33 | 19 | 19 | 58 | 18 | 22 | 22 | 0 | 42 | 0 | 39 | 15 | 16 | 55 | 77 | 64 BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 5 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 2. FORSKNINGSRESULTAT Med hänsyn till syftet med denna studie undersöktes språkbruket i elevernas vardagsliv, deras språkkunskaper (elevernas självskattning) och sambandet mellan språkkunskaper och lärande. 2.1. Språkanvändning i vardagen I denna studie undersöktes först vilka språk eleverna valde att använda i vardagen, det vill säga man ville fastställa vilket språk eleverna talar hemma, tittar på film på, läser böcker på och surfar på internet på. Resultaten visar att den största delen av de undersökta talar litauiska hemma (93 procent); engelska talas betydligt mer sällan (20 procent), liksom ryska (16 procent), polska (3 procent), och endast i enstaka fall talas andra, mer sällan använda språk, såsom spanska, franska, tyska med flera. Resultaten visar att valet av språk för vardaglig användning inte beror på kön. Svaren är ungefär jämnt fördelade: de flesta flickor (71 procent) och pojkar (68 procent) talar huvudsakligen litauiska hemma, mer sällan engelska (flickor – 14 procent, pojkar – 15 procent), ryska (flickor – 11 procent, pojkar – 13 procent) eller andra språk. I enkäterna kunde eleverna ange flera språk. Även om de flesta uppgav att de bara talar litauiska hemma, fanns det också de som angav att de använder engelska, och mer sällan ryska, vid sidan av litauiska. Dessa uppgifter är svåra att tolka entydigt. Man kan anta att en del elever angav flera språk inte för att de kommunicerar på båda språken hemma, utan för att det förekommer enstaka tillfällen då de kommunicerar med vänner på båda språken, skriver på sociala medier och liknande. Resultaten visas i fig. 2 och 3. FIG. 2. Språket som eleverna talar hemma FIG. 3. Språket som eleverna talar hemma: uppgifter efter kön BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 6 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 Undersökningen syftade till att fastställa hur elevernas ålder påverkar deras språkval. Mer än hälften av eleverna i årskurs 8 (77 procent) uppgav att de talar litauiska hemma; resultaten för övriga årskurser skiljer sig knappt åt (64–69 procent). Flest elever som uppgav att de talar engelska hemma gick i årskurs 6 (22 procent) och årskurs 3 (21 procent). Resultaten för årskurs 5, 7 och 8 ligger på 10–14 procent, medan andelen var lägst bland eleverna i årskurs 4, av vilka 8 procent uppgav att de också talar engelska hemma. Flest elever som talar ryska hemma gick i årskurs 7 (17 procent); resultaten för eleverna i årskurs 4, 5, 6 och 8 var ungefär desamma (10–14 procent), medan eleverna i årskurs 3 i minst utsträckning uppgav ryska som ett språk de använder hemma. En utförlig bild av elevernas benägenhet att använda olika språk hemma i de olika årskurserna framgår av figur 4. FIGUR 4. Språk som eleverna talar hemma: uppgifter efter årskurs Svaren på frågan om vilket språk filmer vanligtvis ses på varierar mer. Hälften (50 procent) av eleverna uppgav att de ser filmer på litauiska, medan 35 procent valde engelska. Ryska (3 procent) och polska (1 procent) markerades endast i enstaka fall. Eleverna angav också språk som används ganska sällan, såsom arabiska, koreanska och franska. Det är möjligt att de inte alla hade förstått frågan helt korrekt. Valet av koreanska väcker till exempel en del frågor. Man kan anta att de ser koreanska filmer, som för närvarande är mycket populära, men dessa är sannolikt översatta till engelska eller något annat språk, eller visas med undertexter. Trots dessa omständigheter framträdde de huvudsakliga tendenserna tydligt: litauiska och engelska dominerar (se figur 5). Vid analysen av uppgifterna undersöktes om kön påverkar språkvalet. Resultaten är likartade: något fler flickor uppgav att de ser filmer på litauiska (53 procent; pojkar: 48 procent), medan flickor något mer sällan ser filmer på engelska BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 7 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 (32 procent; jämför med pojkar: 38 procent). Ungefär lika många elever (12 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna) ser filmer på ryska (se figur 6). FIGUR 5. Språk som eleverna ser filmer på, procent FIGUR 6. Språk som eleverna ser filmer på: uppgifter efter kön, procent Även sambandet mellan elevernas ålder och deras val av språk när de ser filmer undersöktes. Hypotesen som formulerades före undersökningen – att ju äldre eleverna är, desto oftare ser de filmer på engelska – bekräftades. Resultaten visar att elever i de lägre årskurserna i högre grad föredrar att se filmer på litauiska. I årskurs 7 var resultaten jämnt fördelade, medan eleverna i årskurs 8 redan uppgav att de något oftare ser filmer på engelska (se figur 7). FIGUR 7. Språk som eleverna ser filmer på: uppgifter efter årskurs Som undersökningsresultaten visar är de två huvudspråken som filmer ses på litauiska och engelska (se figur 8); filmer ses betydligt mer sällan på ryska (i de olika årskurserna ser 10–16 procent av eleverna filmer på ryska). BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 8 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 FIG. 8. Språket som eleverna tittar på filmer på: uppgifter per årskurs Den största delen av eleverna (hela 85 procent) angav, när de ombads uppge på vilket språk de läser böcker, att de läser på litauiska (se fig. 9). Nästan alla elever läser alltså böcker på litauiska; engelska läses betydligt mer sällan (13 procent), och andra språk nämndes endast i enstaka fall. Detta är mycket viktigt att uppmärksamma: om eleverna väljer litauiska när de läser, kan man genom läsning och val av god litteratur påverka deras språkbruk positivt. Resultaten uppdelade efter kön är ungefär jämnt fördelade (se fig. 10): bara några procent färre flickor angav att de läser böcker på litauiska (83 procent; jfr pojkar – 86 procent), och följaktligen angav bara några procent fler av dem att de läser på engelska (14 procent; jfr pojkar – 10 procent). FIG. 9. Språket som eleverna läser böcker på FIG. 10. Språket som eleverna läser böcker på: uppgifter efter kön Resultaten per årskurs är ungefär jämnt fördelade – litauiska dominerar i alla årskurser (77–91 procent). Elever i årskurs 5 (91 procent) och årskurs 3 (90 procent) väljer oftast att läsa på litauiska. Svaren från elever i årskurs 6–8 är jämnt fördelade, det vill säga 82 procent av eleverna i dessa årskurser läser på litauiska, medan uppgifterna för årskurs 4 skiljer sig något – 77 procent av eleverna i dessa årskurser angav att de läser BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 9 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 på litauiska, medan 19 procent läser på engelska. Andelen elever i de olika årskurserna som angav ett annat språk som lässpråk varierar från 7 till 16 procent. Resultaten visas i fig. 11. FIG. 11. Språket som eleverna läser böcker på: uppgifter per årskurs Eleverna tillfrågades också om vilket språk de använder när de surfar på internet. En något större andel angav att de surfar på internet på engelska (47 procent); litauiska används något mer sällan (45 procent), och ännu mer sällan ryska (7 procent) och andra enstaka språk (1 procent). Flickor väljer oftare än pojkar att surfa på litauiska (49 procent; jfr pojkar – 38 procent). Resultatet för engelska är det omvända: flickor väljer mer sällan att surfa på internet på engelska (42 procent; jfr pojkar – 55 procent). Valet av ryska för internetsurfning är nästan detsamma: 8 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna surfar på detta språk. Resultaten visas i fig. 12 och 13. FIG. 12. Språket som eleverna surfar på internet på FIG. 13. Språket som eleverna surfar på internet på: uppgifter efter kön Redan före undersökningen formulerades hypotesen att ju äldre eleverna är, desto oftare väljer de att surfa på internet på engelska. Antagandena bekräftades – resultaten visar verkligen att äldre elever i högre grad tenderar att surfa på internet på engelska (se fig. 14). En tydlig förändring märks från BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 10 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 I årskurs 6 uppger 81 procent av eleverna redan att de surfar på internet på engelska (jfr årskurs 3 – 48 procent, årskurs 4 – 40 procent, årskurs 5 – 60 procent). Det framgår att elever i de lägre årskurserna hellre surfar på internet på litauiska, medan de senare, när de förmodligen har lärt sig mer engelska, väljer engelska. FIG. 14. Språket som eleverna surfar på internet på: uppgifter per årskurs Sammanfattningsvis kan man konstatera att två språk dominerar bland eleverna – litauiska och engelska. Litauiska föredras inom flera områden, oberoende av elevernas ålder och kön: det används som hemspråk och böcker läses på litauiska. Valet av språk när eleverna tittar på film eller surfar på internet beror på ålder: i de lägre årskurserna väljer man litauiska, medan man i de högre årskurserna går över till engelska. 2.2. Självbedömning av språkkunskaper I undersökningen av elevernas språk var syftet också att fastställa deras språkkunskaper utifrån elevernas egen bedömning. Eleverna ombads bedöma hur det går för dem att lära sig litauiska. Elever i de lägre årskurserna (årskurs 3–4) skulle ange ett betyg från 1 till 4: 1 – mycket dåligt, 2 – dåligt, 3 – bra, 4 – mycket bra. Elever i de högre årskurserna skulle stryka under vilka betyg (från 1 till 10) de får oftast. Elevernas uppgifter sammanställdes, där betygen 10–9 bedömdes som mycket bra (4), 8–6 som bra (3), 5–4 som dåligt och 3–1 som mycket dåligt (1). Resultaten jämfördes med resultaten av självbedömningen av kunskaperna i främmande språk. Av svaren framgick att nästan hälften (43 procent) av eleverna tycker att det går mycket bra för dem att lära sig litauiska, hälften så många tycker att det går bra eller dåligt (26 procent vardera), och endast en liten andel (6 procent) tycker att det går mycket dåligt (se fig. 15). En större skillnad framträdde när resultaten bedömdes efter kön (se fig. 16): fler flickor (35 procent; jfr pojkar – 17 procent) uppgav att det går mycket bra. Mer likartade BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 11 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 resultat erhölls för svaren att det går bra (40 procent av flickorna, 45 procent av pojkarna), dåligt (22 procent av flickorna, 30 procent av pojkarna) och mycket dåligt (3 procent av flickorna, 8 procent av pojkarna). Sammantaget är flickornas självbedömning alltså betydligt bättre än pojkarnas. FIG. 15. Svar på frågan om hur det går med litauiskan FIG. 16. Svar på frågan om hur det går med litauiskan: efter kön Resultaten visar att elever i årskurs 4 (40 procent) och årskurs 3 (34 procent) bedömer sina kunskaper i litauiska högst. Från årskurs 5 förändras resultaten och elevernas självbedömning blir sämre: mindre än en fjärdedel av eleverna i årskurs 5–8 (15–23 procent) anser att det går mycket bra för dem med litauiskan, och andelen som tycker så är lägst i årskurs 7 (15 procent). Andelen som anser att det går bra med litauiskan är nästan densamma (32–42 procent), med undantag för eleverna i årskurs 5 – något mer än hälften av dem (51 procent) anser att det går bra med litauiskan. I alla årskurser är det minst elever som anser att det går mycket dåligt med litauiskan (2–8 procent). Utförliga resultat presenteras i fig. 17. FIG. 17. Svar på frågan om hur det går att lära sig litauiska: efter årskurs BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 12 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 Efter att ha undersökt hur det går med att lära sig litauiska jämfördes resultaten vidare med svaren om kunskaper i främmande språk. Nästan hälften av eleverna i alla årskurser anser att det går mycket bra för dem i främmande språk (49 procent), färre – en tredjedel – av eleverna uppgav att det går bra i främmande språk (32 procent), något fler än en sjättedel valde svaret dåligt (17 procent), och endast enstaka elever uppgav att det går mycket dåligt i främmande språk (2 procent). Uppgifterna visar att både flickor och pojkar ger ganska likartade bedömningar; inga större skillnader kunde observeras (jfr resultaten för litauiska – flickornas självbedömning är betydligt bättre). FIG. 18. Svar på frågan om hur det går i främmande språk FIG. 19. Svar på frågan om hur det går i främmande språk: efter kön Resultaten är tämligen jämna mellan alla årskurser (se fig. 20). Elever i årskurs 6 bedömer sina kunskaper i främmande språk bäst (55 procent; elever i årskurs 4 bedömer sina kunskaper i litauiska bäst – 40 procent), och mer än hälften av eleverna i årskurs 5 (54 procent) samt hälften av eleverna i årskurs 8 (51 procent) bedömer dem ungefär lika. Omkring en tredjedel av eleverna i alla årskurser anser att det går bra i främmande språk (resultaten ligger mellan 28 och 37 procent), och endast enstaka elever valde svaret mycket dåligt (mellan 0 och 4 procent). FIG. 20. Svar på frågan om hur det går att lära sig främmande språk: efter årskurs BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 13 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 Efter att uppgifterna om bedömningen av kunskaperna i litauiska och främmande språk hade analyserats undersöktes vilka skillnader som framträder när resultaten jämförs. De största skillnaderna återfinns vid jämförelse av svaren mycket bra (4) och bra. Omkring hälften av alla elever anser att det går mycket bra för dem i främmande språk, medan lika många elever anser att det går bra i litauiska. Svaren för alla övriga självbedömningsnivåer och årskurser är likartade när eleverna bedömer sina kunskaper i litauiska och främmande språk. FIG. 21. Svar på frågan om hur det går att lära sig litauiska och främmande språk: efter årskurs Eleverna bedömer sina kunskaper i både litauiska och främmande språk som bra. Den huvudsakliga skillnaden är att en större andel av eleverna anser att det går mycket bra för dem i främmande språk, medan det går bra i litauiska. Endast en liten andel av eleverna i alla årskurser anser att de kan litauiska och främmande språk mycket dåligt. 2.3. Sambandet mellan kunskaper i litauiska och bedömningen av litauiska och dess lektioner När de erhållna resultaten bedöms är det viktigt att fastställa i vilken utsträckning de påverkas av sambandet mellan kunskaper i litauiska och bedömningen av lektionerna i litauiska eller den allmänna uppfattningen om litauiska. Man undersökte hur elevernas självbedömning hänger samman med påståendet Litauiska är svårt, jag har svårt att tala och skriva bra. Mer än två tredjedelar av eleverna (68 procent) som uppgav att de klarar sig mycket bra i litauiska håller inte med om detta påstående; nästan hälften av eleverna (44 procent) som valde svaret bra instämmer inte heller i påståendet. Flest elever, det vill säga nästan hälften (43 procent), av dem som uppgav att de klarar sig mycket dåligt i litauiska anser att litauiska BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 14 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 är svårt. Sambandet mellan bedömningen av hur det går att lära sig litauiska och uppfattningen att litauiska är svårt är starkt och direkt: om det inte går bra att lära sig litauiska anses språket vara svårt, och vice versa. FIGUR 22. Sambandet mellan kunskaper i litauiska och påståendet Litauiska är svårt, jag har svårt att tala och skriva bra Man undersökte också sambandet mellan självbedömningen av kunskaperna i litauiska och påståendet Jag tycker inte om litauiska. Innan undersökningen inleddes antog man att elever som hade svårt med litauiska kanske inte skulle tycka om ämnet. Detta antagande bekräftades dock bara delvis: endast omkring en tredjedel (33 procent) av eleverna som valde svaret mycket dåligt uppgav att de instämde i påståendet Jag tycker inte om litauiska (se fig. 23). Fler elever med dåliga betyg instämde inte i påståendet Jag tycker inte om litauiska (37 procent). Resultaten är glädjande: även om eleverna får dåliga betyg i litauiska anser de inte att de ogillar språket. Svaren är ändå i stort sett proportionellt fördelade: flest instämmer inte i påståendet bland de elever som i sin självbedömning valde svaret mycket bra (82 procent), medan andelen är lägst bland dem som valde bedömningen mycket dåligt (37 procent). Det finns ett samband mellan kunskaper i litauiska och hur mycket man tycker om språket, men i ingen av svarsgrupperna föredras påståendet att man inte tycker om litauiska. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 15 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 FIGUR 23. Sambandet mellan kunskaper i litauiska och påståendet Jag tycker inte om litauiska För att bedöma sambandet mellan kunskaper i litauiska och bedömningen av lektionerna i litauiska undersökte man hur självbedömningen av språkkunskaperna hänger samman med påståendena Lektionerna i litauiska är ointressanta och Jag tycker om lektionerna i litauiska. Vid bedömningen av svaren noterades ett direkt samband. I enkäten hade man medvetet formulerat flera frågor på olika sätt för att kontrollera resultatens tillförlitlighet. Därför valdes också svar som ett nekande påstående (Jag tycker inte om lektionerna i litauiska) och ett jakande påstående (Jag tycker om lektionerna i litauiska). Nästan hälften av eleverna som hade valt svaret mycket dåligt (43 procent) uppgav att de tycker att lektionerna i litauiska är ointressanta (jämför med andelen elever som klarar sig mycket bra i litauiska, det vill säga 8 procent). Endast knappt en femtedel (17 procent) av dessa elever instämmer i påståendet Jag tycker om lektionerna i litauiska (jämför med andelen elever som uppgav mycket bra, det vill säga 58 procent). Svaren visas i tabell 2. TABELL 2. Sambandet mellan kunskaper i litauiska och påståendena Lektionerna i litauiska är ointressanta och Jag tycker om lektionerna i litauiska BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 16 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 Sammanfattningsvis kan man konstatera att sambanden mellan kunskaper i litauiska och inställningen till det litauiska språket, liksom mellan kunskaper i litauiska och bedömningen av lektionerna i litauiska, är signifikanta, medan sambandet mellan studier i litauiska och kunskaper i språket är mycket starkt. SLUTSATSER 1. En undersökning av språkanvändningen bland elever i olika åldersgrupper och av olika kön visade följande: 1.1. Elever av båda könen talar litauiska hemma, betydligt mer sällan engelska, ryska och polska och endast i enstaka fall andra, mindre vanligt förekommande språk (spanska, franska, tyska osv.). Mer än hälften av eleverna i samtliga årskurser talar litauiska hemma. Andelen som talar litauiska hemma är lägst bland elever i årskurs 7 (nästan tre femtedelar), medan andelen som talar engelska hemma är högst bland elever i årskurs 6 (nästan en fjärdedel). 1.2. Hälften av de tillfrågade eleverna ser filmer på litauiska, mer än en tredjedel ser dem på engelska och enstaka elever ser filmer på ryska, polska och andra språk. Flickor ser filmer på litauiska något oftare än pojkar, medan pojkar oftare ser filmer på engelska. Elever i de lägre årskurserna ser oftare filmer på litauiska, medan elever i de högre årskurserna (från årskurs 7) ser dem på engelska. 1.3. Elever av båda könen och i olika åldrar läser böcker på litauiska; endast något mer än en tiondel läser på engelska. Elever i alla åldrar väljer att läsa böcker på litauiska, så det är viktigt att beakta detta när man sammanställer listor över rekommenderad läsning. Det är just genom läsning som man kan påverka elevernas språkbruk. 1.4. Nästan hälften av de tillfrågade eleverna surfar på internet på engelska, medan de surfar på litauiska något mer sällan. Flickor väljer oftare än pojkar att surfa på litauiska. Elever i de lägre årskurserna tenderar också att surfa på internet på engelska, och från årskurs 5, när de har lärt sig mer engelska, surfar de allt oftare på detta språk. Det är förståeligt att det fortfarande råder brist på litauiserade datorprogram i Litauen; de är mindre vanliga, och dessutom är de litauiska termer som används i vissa av dem svåra att förstå. Det är dock mycket viktigt att, så långt det är möjligt, ge eleverna uppgifter på litauiska att utföra på internet under lektioner i olika ämnen. 1.5. Två språk dominerar elevernas språkbruk – litauiska och engelska. Litauiska prioriteras (oberoende av elevernas ålder och kön) som det språk som används hemma, och på det BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 17 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 lästa böcker. Valet av språk för att titta på film och surfa på internet beror på åldern: i de lägre årskurserna väljer man litauiska, medan man i de högre övergår till engelska. 2. Efter att ha undersökt hur eleverna bedömer sina kunskaper i litauiska konstaterades följande: 2.1. Mindre än hälften av eleverna anser att det går mycket bra för dem i litauiska, en fjärdedel att det går bra, och endast enstaka elever väljer svaret mycket dåligt. Flickorna bedömer sina kunskaper i litauiska bättre än pojkarna: mer än en tredjedel av flickorna och endast en femtedel av pojkarna bedömer dem som mycket bra. Omvänt bedömer några flickor och färre än en tiondel av pojkarna sina kunskaper som mycket dåliga. Elever i årskurs 4 bedömer sina kunskaper i litauiska bäst. Från årskurs 5 förändras situationen: färre än en fjärdedel av eleverna anser att det går mycket bra för dem i litauiska, och årskurs 7 har minst sådana elever. 2.2. Hälften av eleverna i alla årskurser anser att det går mycket bra för dem i främmande språk, en tredjedel att det går bra, och endast enstaka elever bedömer sina kunskaper i främmande språk som mycket dåliga. Inga betydande resultatskillnader mellan könen observerades. Elever i årskurs 6–8 bedömer sina kunskaper i främmande språk bäst (elever i årskurs 4 bedömer sina kunskaper i litauiska bäst). 2.3. Eleverna bedömer sina kunskaper i både litauiska och främmande språk som bra. Den huvudsakliga skillnaden är att mer än hälften av eleverna anser att det går mycket bra för dem i främmande språk, medan majoriteten av eleverna anger att det går bra för dem i litauiska när de bedömer sina kunskaper i språket. Endast en mycket liten andel elever i alla årskurser anser att de kan litauiska och främmande språk mycket dåligt. 3. Efter att ha undersökt sambandet mellan kunskaper i litauiska och undervisningen i litauiska konstaterades följande: 3.1. Det finns ett direkt samband mellan undervisningen i litauiska och uppfattningen att litauiska är svårt: om eleverna anger att det går dåligt eller mycket dåligt för dem i litauiska, anser de också att språket är svårt, och vice versa. Oavsett hur eleverna bedömer sina kunskaper i litauiska håller majoriteten inte med om påståendet att de inte tycker om litauiska. Det finns ändå ett samband mellan kunskaper i litauiska och hur mycket eleverna tycker om språket. 3.2. Det finns ett starkt samband mellan kunskaper i litauiska och elevernas bedömning av lektionerna i litauiska: majoriteten av de elever som har svårt med litauiska (de valde svaret mycket dåligt) uppger att lektionerna i litauiska är ointressanta (färre än en tiondel av eleverna har lätt för litauiska mycket bra). BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 18 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 LITERATŪRA Aliūkaitė D., Mikulėnienė D., Čepaitienė A., Geržotaitė L. 2017: Kalbos variantiškumas ir jos vertinimas perceptyviosios dialektologijos požiūriu: variantų ir vietų vaizdiniai, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Čubajevaite L. 2013: Sociolingvistinis Kauno moksleivių paveikslas. Daktaro disertacija. Prieiga internete: https://www.vdu.lt/cris/handle/20.500.12259/56358. Dabašinskienė I., Balčiūnienė I., Krivickaitė E. 2011: Ar ankstyvasis užsienio kalbų mokymas lemia požiūrį į gimtąją kalbą? – Kalbų studijos 19, 143–147. Prieiga internete: https://www.researchgate.net/publication/265980537_Ar_ankstyvasis_uzsienio_kalbu_mokymasis_lemia_poziuri_i_gimtaja_kalba. Dörnyei Z. 2014: Motivation in Second Language Learning. – Teaching English as a Second or Foreign Language. Celce-Murcia, M., Brinton, D. M., Snow, M. A. (eds.), Boston, MA: National Geographic Learning / Cengage Learning, 518–531. Poderienė N., Vaičiakauskienė S. 2019: Lietuvių kalbos prestižas: mokinių nuostatos dėl lietuvių kalbos švietimo politikos kontekste. – Lituanistica 65, 3(117), 199–219. Ramonienė M., red. 2010: Miestai ir kalbos I. Kolektyvinė monografija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Ramonienė M., red., 2013: Miestai ir kalbos II. Kolektyvinė monografija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Ramonienė M., Extra G. 2011: Multilingualism in Lithuanian Cities. Languages at Home and School in Vilnius, Kaunas and Klaipėda, Klaipėda / Tilburg: Klaipėdos universiteto leidykla. Urbaitytė K. Kauno kitakalbių kalbinės nuostatos ir tapatybė [interaktyvus], Kaunas: VDU, 2018. Prieiga internete: https://www.vdu.lt/cris/handle/20.500.12259/35646. Ushioda E. International Perspectives on Houndmills, Basingstoke, Hampshire Motivation. – Language Learning and Professional Motivation Challenges, New York, NY: Palgrave Macmillan. Vilkienė V., Vilkaitė-Lozdienė L., Bružaitė-Liseckienė J. 2019: Lietuvių kalba Vilniaus lietuviškose, lenkiškose ir rusiškose gimnazijose: mokėjimo kokybė, kalbinės nuostatos ir motyvacija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Prieiga internete: https://www.vu.lt/leidyba/images/eknygos/Lietuviu_kalba_mokyklose.pdf. Gauta 2019 12 09 Priimta 2019 12 30 BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 19 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 PUPILS’ ATTITUDE TOWARDS THE LITHUANIAN LANGUAGE: THE CONNECTION BETWEEN LANGUAGE USAGE, PROFICIENCY, AND LEARNING Summary The article presents the results of a 2018–2019 study aimed at identifying the most prevalent languages in pupils vernacular, showing the correlation between the pupils’ answers and their own attitudes towards Lithuanian classes as well as towards teaching the Lithuanian language and the Lithuanian language in general. Analysis of the data has revealed that, depending on the area of usage, the daily pupils vernacular is dominated by two languages: Lithuanian and English. The Lithuanian language takes the lead (irrespective of the age and gender of pupils) in several areas: Lithuanian is the language spoken at home and the language for reading books. In other areas, such as watching films and browsing, the choice of language depends on the age, with younger pupils opting for the Lithuanian language, while seniors make a transition towards English. Notably, all pupils choose to read their books in Lithuanian. This is an important factor to note, because it is through reading that the language can be empowered. Analysis of the self-grading of the proficiency of the Lithuanian language has showed that girls tend to give themselves higher grades for their Lithuanian language skills compared to boys. The highest self-grades of Lithuanian language skills have been observed among fourth-graders. Beginning with grade 5, the grades shift and the self-grading tends to go down. The study suggests that pupils tend to give themselves high marks in terms of their proficiency in both Lithuanian and foreign language. The main difference is that the majority – more than one-half – of pupils believe that their foreign language skills are excellent; in grading their own Lithuanian language skills, many pupils rated their Lithuanian language proficiency as good. And only a fraction of pupils across all grades believe that their Lithuanian and foreign language skills are very poor. Investigation of the connection between the proficiency of the Lithuanian language and teaching has highlighted a strong and direct relationship between the self-grade in Lithuanian and the belief that the Lithuanian language is very difficult: pupils who rate their Lithuanian BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA TAMULIONIENĖ. Mokinių požiūris į lietuvių kalbą: ryšys tarp kalbos vartojimo, mokėjimo ir mokymosi | 20 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.13 language skills as poor or very poor also say that this language is difficult, and vice-versa. The pupils’ answers have also revealed a strong tie between the self-grade in Lithuanian and the fondness for Lithuanian classes, with pupils who are failing in Lithuanian having little fondness for Lithuanian language classes, and vice-versa. KEYWORDS: Lithuanian language, pupil vernacular, language proficiency, language usage. AURELIJA TAMULIONIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204