Minint žodynininkės Zitos Virginijos Šimėnaitės (1950–2016) 70-ąsias gimimo metines

GERTRŪDA NAKTINIENĖ, AURELIJA GRITĖNIENĖ Litauiska språkets institut TILL MINNE AV ORDBOKSFÖRFATTAREN ZITA VIRGINIJA ŠIMĖNAITĖS (1950–2016) 70-ÅRSDAG I dag släpper jag ut hjärtat på en promenad. Jag tänker inte gå. Jag tänker inte gå någonstans... Justinas Marcinkevičius Foto: Pranas Vasiliauskas I år, 2020, skulle ordboksförfattaren Zita Virginija Šimėnaitė ha fyllt 70 år den 14 oktober. Syster Döden omfamnade henne den 1 augusti 2016. Kollegorna minns fortfarande med särskild värme den lilla, nätta och alltid stilfulla Zitelė (detta diminutivnamn passade henne mycket väl). Hon kunde samla ordboksförfattare, var krönikör över lexikografin och lexikograferna samt sammanställde, redigerade och gav ut ordböcker, andra böcker och bibliografier. Zita var en estet, en vacker, känslosam och mycket känslig människa, inriktad på det väsentliga och de viktigaste värdena. Zita Šimėnaitė föddes 1950 i staden Šakiai. År 1969 avslutade hon sin skolgång vid Kretingas gymnasium och 1974 tog hon examen från Vilnius universitet (ämne: litauiska språket och litteraturen). År 1973 började hon arbeta på ordboksavdelningen vid Vetenskapsakademins institut för litauiska språket och litteraturen (numera Litauiska språkets institut). År 1973 var hon senior laboratorieassistent, 1974–1991 yngre forskare, 1991–2012 forskare och från 2012 senior forskare; 2005–2014 var hon chef för det dåvarande lexikograficentret vid Litauiska språkets institut. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 GERTRŪDA NAKTINIENĖ, AURELIJA GRITĖNIENĖ. Minint žodynininkės Zitos Virginijos Šimėnaitės (1950–2016) 70-ąsias gimimo metines | 2 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.04 Liksom för många andra lexikografer vid Institutet för litauiska språket (nedan kallat Institutet) var arbetet med det stora Litauiska språkets ordbok (nedan LKŽ) ett livsverk för henne. Tillsammans med andra lexikografer skrev hon texten till LKŽ:s band XII–XVIII (1981–1997). Hon redigerade texten till band XVII–XX (1996–2002), var medlem i redaktionskollegiet för band XVII och arbetade med en elektronisk version av ordboken (2005, uppdaterade versioner 2008 och 2018, se www.lkz.lt) samt en andra elektronisk utgåva (2013), vars redaktionskollegium hon också tillhörde. Zita Šimėnaitė skrev sammanlagt omkring 740 sidor (mer än 70 författarark) av den centrala LKŽ-texten – korta och långa ordboksartiklar. De innehöll baltiska och litauiska arvord, äldre och nyare lånord samt ord som vuxit fram ur folkets skaparkraft och behov och blivit en del av vårt medvetande och liv. Bland orden som Zita beskrev fanns mångtydiga ord av central betydelse för litauiskt liv, såsom hjärta, barn, mörker, tät, saknas, gå, krans och andra, omgivna av ett överflöd av metaforer, liknelser, ordspråk och fraseologismer. Artiklar om sådana ord, med sina målande exempelmeningar från levande språk, kan läsas som konstverk. Tillsammans med sina språkvetarkollegor utarbetade hon Litauisk ordbok för inlärare (2000; en andra, reviderad utgåva 2010) och Fraseologisk ordbok (2001), och bidrog till arbetet med Litauisk ordbok över standardspråket (http://bkz.lki.lt)). För Fraseologisk ordbok tilldelades hon 2002 Litauens vetenskapspris tillsammans med medförfattarna. Samma år fick hon tillsammans med andra en uppskattning från Republiken Litauens regering för sina insatser för den stora Litauiska språkets ordbok. En arbetsgrupp under ledning av Zita Šimėnaitė utarbetade, enligt de riktlinjer som hon och Danutė Liutkevičienė hade tagit fram, den sjunde reviderade och utökade utgåvan av Litauisk ordbok över det moderna språket (huvudredaktör Stasys Keinys, 2012). Tillsammans med sina kollegor bidrog hon till arbetet med Endre Bojtárs Litauisk-ungerska ordbok (2007). En av de ord som den erfarna ordboksredaktören själv hade skrivit för LKŽ väckte särskilt hennes intresse: substantivet hjärta, med 23 betydelser, många fraseologismer och omfattande ordbildningsrelationer. Ur detta lexikografiska arbete växte ett teoretiskt ämne fram. Zita Šimėnaitė utarbetade och försvarade 2003 doktorsavhandlingen ”Betydelse och derivation hos mångtydiga ord (substantivet hjärtas mikrosystem)”. Avhandlingen och artiklarna hon skrev om ämnet – ”Substantivet hjärtas semantik” (Frågor i litauisk lingvistik 37, 1997, 62–87), ”Avledningar av substantivet hjärta” (Frågor i litauisk lingvistik 35, 1995, 148–168) och ”Semantiken hos fraseologismer med substantivet hjärta” (Problem inom lexikografi och lexikologi, 2003, 225–252) – kan ses som exempel på omfattande undersökningar av mångtydiga ord. När lexikografen samlade in språkmaterial deltog hon i mer än tio expeditioner på olika platser i Litauen. Till Litauiska språkets ordboks excerpteringssamling skrev hon upp omkring 10 000 dialektala BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 GERTRŪDA NAKTINĖNIENĖ, AURELIJA GRITĖNIENĖ. Minint žodynininkės Zitos Virginijos Šimenaitės (1950–2016) 70-ąsias gimimo metines | 3 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.04 žodžių. Papildymų kartotekoje rasime jos užrašytų kortelių iš Dubičių (1971), Skaistgirio ir Žagarės (1975), Daūgų (1979), Kråžių (1981), Kavársko (1983), Palėvenės (1986), Seinų (1989), Grūšlaukio (1990), Šalako (1991), Kuktiškių (1991, 1993, 1996), Vajasiškio (1991, 1993, 1994), Salantų (1994), Iñturkės (1995, 1996). Retesnį, įdomesnį žodį, gražesnį pasakymą ji gaudydavo ir darbe. Nemažai kortelių užrašė iš žodingosios LKŽ kartotekų tvarkytojos švenčioniškės Elenos Ažusienienės (1931–2013), su kuria Institute tam tikrą laiką darbavosi viename kambaryje. Žodžius rinko ir iš rašytinių šaltinių: periodinės spaudos, Antano Vaičiulaičio, Romualdo Granausko ir kitų rašytojų raštų. FIG. 1. Kort som Zita Šimėnaitė skrev upp för Litauiska språkets ordbok på olika platser i Litauen Zita var särskilt intresserad av den östlitauiska höglandsdialekten i trakten kring Molėtai. Hon skrev upp ett stort antal kort utifrån sin mormor Zofija Siminkevičienė (1901–1984), som behärskade Alanta-dialekten väl. Zitas somrar och helger tillbringade hon i byn Pasuojė, där även moster Valerija Kazakevičienė (1925–2012) fanns nära till hands. Även efter henne skrev Zita upp mer än tusen kort till ordboken. Efter att ha samlat in många ljudinspelningar av berättelser från Alanta började hon för publicering sammanställa en samling dialekttexter med kommentarer, Alantaborna talar: dialekttexter. År 2001 organiserade hon en lexikografisk expedition till Alanta. Det är beklagligt att hon på grund av den stora arbetsbördan och senare försämrad hälsa aldrig hann färdigställa dessa texter för utgivning. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 GERTRŪDA NAKTINIENĖ, AURELIJA GRITĖNIENĖ. Till minne av lexikografen Zita Virginija Šimėnaitė (1950–2016) på hennes 70-årsdag | 4 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.04 I vetenskapliga publikationer publicerade lexikografen artiklar om frågor inom lexik, fraseologi, fraseografi och lexikografi. FIG. 2. Första sidan av manuskriptet till Zita Šimėnaitės artikel i ”Språkvård”, häfte 59, med redaktionella ändringar av publikationsredaktören Pranas Kniūkšta Hon deltog i internationella konferenser och seminarier i Vilnius, Hrodna, Kaliningrad, Ostromece och Riga. Hon undersökte LKŽ:s lexikografiska källor ur olika perspektiv samt lexikograferna Jonas Kruopas och Antanas Lyberis arbeten. Hon intresserade sig för sambanden mellan litauisk och polsk lexikografi, ett ämne BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 GERTRŪDA NAKTINĖNĖ, AURELIJA GRITĖNIENĖ. Till minne av lexikografen Zita Virginija Šimėnaitės (1950–2016) 70-årsdag | 5 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.04 har sammanställt artiklar (se till exempel: Związki leksykografii polskiej i litewskiej, Językowe i kulturowe dziedzictwo Wielkiego Księstwa Litewskiego. Bydgoszcz, 2010, 158–166). Forskaren arbetade med olika språkprojekt och ledde flera av dem. Bland projekten fanns ”Lietuvių dvasinės kultūros raiškos: elektroninis etnologijos, kalbos, istorijos šaltinių sąvadas” (RaSa, www.aruodai.lt, 2003–2006), ”Lietuvių kalbos žodyno kartotekos kaupimas” (2006), ”Netirtų šnektų leksikos paveldo kaupimas” (2007, projektledare), ”Kazimiero Būgos etimologinio žodyno kartotekos elektroninio varianto rengimas” (2007–2008, projektledare), ”Protų susigrąžinimo programos parengimas ir įgyvendinimas” (2008, koordinator), ”Mažai tirtų šnektų leksikos ir garso duomenų kaupimas ir mokslinis tyrimas” (2009–2010), ”Konstantinas Sirvydas – lietuvių leksikografijos pradininkas” (2012, projektledare), ”Konstantino Sirvydo darbai ir jo epocha” (2013, projektledare). Hon handledde studenter inom Litauens forskningsråds projekt ”Studentų mokslinė praktika” (2006–2008). Hon samordnade arbetet med ”Lietuvių kalbos žodyno kartotekos skaitmeninimas” och ”Vienakalbių lietuvių kalbos žodynų skaitmeninimas” (2012–2015), delar av investeringsprojektet ”IRT sprendimų bei turinio, padedančių išsaugoti lietuvių kalbą viešojoje erdvėje, kūrimas bei galimybių jais naudotis sudarymas” som genomfördes inom programmet ”Lietuvių kalba informacinėje visuomenėje”; hon bidrog särskilt mycket till utformningen av det sistnämnda projektets koncept. Hon engagerade sig också i internationella projekt. År 2012 ledde hon projektet ”Lituanistika Vengrijoje” (två omfattande arbeten genomfördes: A. Sabaliauskas bok, översatt till ungerska, förbereddes för tryckning och gavs ut Mes baltai, och läroboken i litauiska för ungerskspråkiga studenter Susitikimai su Lietuva sammanställdes; dess författare är Aranka LaczHázi). År 2013 samarbetade hon i EUROPHRAS-projektet ”Widespread Idioms in Europe and Beyond” (”utbredda idiom i Europa och bortom”). 2013–2014 ledde hon projektet ”Baltarusijų–lietuvių kalbų žodyno rengimas” (http://bylt.lki.lt). Sudarė lietuvių kalbos frazeologijos literatūros (1956–1997) rodyklę (1998), kalbininkų Kazimiero Eigmino (Homo sum: žodžiai Kazimierui Eigminui, Vilnius, 1998, 283–294), Sofijos Kėzytės (1999), Kazio Pakalkos (2000), Irenos Erm anytės (2007), Klementinos Vosylytės (2008), Aldono Pupkio (2008, su A. Pupkiu), Antano Lyberio (Antanas Lyberis. Leksikografijos teorija ir praktika, 2009, 410–422) bibliografijos rodykles, pirmojo žodynininko Konstantino Sirvydo bibliografiją (1960–2013) (Leksikografija ir leksikologija 3, 2013, 387–405). Pataisė ir papildė Vytauto Vitkausko bibliografijos rodyklės antrą leidimą (2005), redagavo Antano Balašaičio (2011) bibliografijos rodyklę. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 GERTRŪDA NAKTINIENĖ, AURELIJA GRITĖNIENĖ. Minint žodynininkės Zitos Virginijos Šimėnaitės (1950–2016) 70-ąsias gimimo metines | 6 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.04 Sudarė leidinius Dvidešimt Lietuvių kalbos žodyno tomų (2002, su J. Zabarskaite), Antanas Lyberis. Leksikografijos teorija ir praktika (2009, leidinio mokslinė redaktorė), Leksikografija ir leksikologija. Konstantino Sirvydo darbai ir jo epocha (2013, straipsnių rinkinio vyriausioji redaktorė). Buvo rinkinio Leksikografija ir leksikologija 2 vyriausioji redaktorė (2010), Gimtosios kalbos žurnalo konsultantų grupės narė. Simboliška, kad paskutinis jos redaguotas veikalas buvo A. Pupkio monografija Juozas Balčikonis ir didysis Lietuvių kalbos žodynas (2013). År 2002 ägnades mycket kraft åt dokumentärfilmen ”Europos dinozauras”. Under arbetet med filmen om det litauiska språket och ett verk av stor betydelse för litauisk språkvetenskap och kultur – den stora Lietuvių kalbos žodyną (regissör Vitalija Steponavičiūtė, manusförfattare Albertas Žostautas, filmfotograf Algimantas Liutkevičius) – reste hon tillsammans med filmteamet runt i trakten kring Molėtai (byarna Avižliai, Antaliežiai och Pasuojė), intervjuade informanter och delade kreativa idéer. Senare hjälpte hon till att ordna filmens visning på Alantas herrgård och vid Litauiska språkets institut. Hon var också konsult åt filmteamet bakom filmen ”Būti kalboje” (2005) (regissör Juozas Javaitis, manusförfattare Elena Jolanta Zabarskaitė, filmfotograf Donatas Buklys). Zita Šimėnaitė ansträngde sig mycket och arbetade för att boken Atsiminimai apie Vytautą Vitkauską (2015) skulle börja sammanställas. När boken väl hade kommit ut uppmanade hon alla att inte glömma de andra lexikografer som arbetat under många år och den stora ordbokens historia. Hon värdesatte människorna omkring sig och såg till att besöka kollegor som inte längre arbetade, eller åtminstone ringa dem. Många av oss minns också Zita som en utmärkt fotograf. Hon tyckte om att fotografera människor, djur, landskap och blommor … FIG. 3. Ett fotografi av Zita Šimėnaitė, taget 2012 på vänners gård i Zarasaiområdet BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 GERTRŪDA NAKTINIENĖ, AURELIJA GRITĖNIENĖ. Minint žodynininkės Zitos Virginijos Šimėnaitės (1950–2016) 70-ąsias gimimo metines | 7 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.04 Efter att i många år ha samlat gamla och nya fotografier av kollegor tagna av olika fotografer och kompletterat ett album som tidigare medarbetare hade byggt upp, anordnade hon våren 2014 en fotoutställning med bilder av lingvister som arbetat och arbetar vid institutet, ”Ur lexikografernas album”. Kollegorna minns också den utställning med fotografier av rönnbärsklasar som Zita själv hade tagit och ordnat i bibliotekets foajé. Det är därför symboliskt att vi även i år, när vi högtidlighåller 70-årsminnet av Zita Šimėnaitės födelse, öppnar en utställning med hennes arbeten och fotografier i institutets bibliotek. Må den påminna om Zitas stora hjärta och kärlek till livet. Mottaget 2020 10 08 GERTRŪDA NAKTINIENĖ AURELIJA GRITĖNIENĖ Institutet för litauiska språket Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] [email protected] BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204