Vokietis „Lietuvių kalbos žodyno“ pasaulėvaizdyje

DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Institutet för litauiska språket TYSKEN I LITAUISKA SPRÅKETS ORDBOKS VÄRLDSBILD1 Om vi är vänner eller fiender återstår framtiden att visa, du tysk. Vincas Krėvė NYCKELORD: ordbok, semantik, illustrativt exempel, världsbild, tysk. SAMMANFATTNING Etnologer, folklorister, historiker och lingvister har undersökt hur tysken framställs ur litauernas perspektiv. Litauiska språkets ordbok har dock ännu inte undersökts ur denna synvinkel. Den kan betraktas som en krönika som omfattar material från våra allra första skrifter år 1547 fram till år 2001. Syftet med denna artikel är just att undersöka bilden av tysken med hjälp av denna ordbok. En semantisk analys av omkring 650 illustrativa exempel med anknytning till ordet vokietis visade att den bild av tysken som oftast återspeglas i ordboken är negativ. I dessa meningar nämns tyskarna som fiender, som sedan gammalt har angripit, förtryckt och dödat litauerna; de förstörde eller beslagtog litauernas egendom, pålade människor olika skyldigheter och skatter samt drev bort dem till tvångsarbete. För litauerna framstod tyskarna som grymma, elaka, högfärdiga, kräsna och lögnaktiga, men ibland också som dumma och frånstötande till utseendet. Det finns betydligt mindre material om tyskarnas positiva egenskaper i Litauiska språkets ordbok. 1 Med världsbild avses i artikeln något bredare än enbart språklig världsbild. Det som avses är ’synen på världen och dess företeelser’, jfr Litauiska språkets nutida ordbok (http://lkis.lki.lt/dabartinis). I detta fall handlar det om den världsbild som kommer till uttryck specifikt i Litauiska språkets ordbok. Utan tvekan kan ”[v]ärldsbilden, eller den verklighetsmodell som består av ord, skilja sig åt mellan olika ordböcker, även om de inte ligger särskilt långt ifrån varandra i historisk tid” (Kravcova 2013: 10). BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 2 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 INLEDANDE ANMÄRKNINGAR Tyskar och litauer har sedan gammalt haft ett mångtydigt förhållande. Fram till andra världskriget gränsade Tyskland till Litauen. Historikern Saulius Kaubrys skriver: ”[V]år tyske historiker G. Vagner urskilde tre vågor av tysk invandring till Litauen. Den första började vid mitten av 1200-talet och sträckte sig fram till början av 1500-talet, den andra från mitten av 1500-talet till mitten av 1600-talet och den tredje från slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet” (Kaubrys 2011:15). Lill-Litauen har aldrig tillhört Litauen, och Klaipėdaområdet tillföll vår stat först 1923. Många litauer bodde därför på den tyska statens territorium, medan tyskar bodde i Litauens västra och sydvästra delar samt i Kaunas (Anglickienė 2000b: 25; 2006: 45); dessa två folks representanter har alltså varit grannar sedan gammalt. Å andra sidan stred litauerna ofta mot tyskarna. Historiker, folklorister, etnologer med flera har skrivit om denna dubbelhet i relationen – grymma erövrare, det vill säga fiender, men också pålitliga och respekterade grannar, det vill säga vänner (Anglickienė 2006; Zybertienė 2006; Kaubrys 2011). Dubbelheten är uppenbar också i många av de källor som undersökts. I litauisk folkdiktning återspeglas två sidor av umgänget med tyskarna: fredligt grannskap och strider mot dem. Folklig diktning bevarar på sätt och vis folkets syn på främlingar under flera århundraden. Tysken förekommer i vardagssagor, anekdoter, sägner, legender, militära och historiska sånger, frierivisor, vallvisor, ramsor, ordspråk och talesätt. I den berättande folkloren framträder den fredliga sidan av vårt umgänge med tyskarna tydligare, medan sångfolkloren skildrar striderna mot dem. Småfolkloren illustrerar allt – erfarenheter från flera århundraden och de mångsidiga banden till tyskarna (Anglickienė 2000a: 2; 2000b: 25; 2006: 184–186). I ramsorna gör man narr av tysken – han är både trög och okunnig och överlag värd att håna (Vengrytė-Janavičienė 2004: 61; Anglickienė 2006: 193–194). I anekdoter är tyskarna antingen högfärdiga eller dumma (Lukošiūtė 2012: 164; BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 3 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 Bandoriūtė 2015: 114–115). Taigi folklore dominuoja neigiamas, neretai paniekinantis vokiečių įvaizdis (Anglickienė 2006: 68; 2007: 446). Språkforskaren Silvija Papaurelytė-Klovienė undersökte vilken etnisk stereotyp av tysken som framträder i exemplen från Vytautas Magnus-universitetets korpus för nutida litauiska. Hennes undersökning visar att tyskarnas benägenhet för ordning oftast framhålls, ibland till och med en pedantisk läggning. Dessutom är tyskarna, enligt litauerna, organiserade, disciplinerade och patriotiska (Papaurelytė-Klovienė 2010: 5–7)2. År 2001 undersöktes också de rådande etniska stereotyperna bland studenter. Enligt studenterna är tyskar ordningsamma, arbetsamma och överdrivet sparsamma. Samtidigt är de nationalister, högfärdiga och upphöjer sig själva och sin nationalitet (Senvaitytė 2004). Öknamn med anknytning till denna etnonym har också undersökts. Som forskaren Alvydas Butkus påpekar kallas människor som talar mycket snabbt och otydligt eller stammar för tyskar; det gör också arga och råbarkade människor, storhuvade, kroknästa3 personer och personer klädda i tyska kläder. Mer sällan har ett sådant öknamn samband med personens ursprung (Butkus 2009: 17; jfr även Anglickienė 2005). Historikern Alvydas Nikžentaitis analyserade mellankrigstidens press och den vetenskapliga historiska litteratur där föreställningar om tyskar och Tyskland behandlas. Enligt honom utvecklades positiva stereotyper av tyskar och Tyskland, åtminstone under det första årtiondet av självständigheten (Nikžentaitis 1998: 239; jfr även Kaubrys 2011: 16). 2 Det bör noteras att S. Papaurelytė-Klovienės undersökning främst fokuserade på tyskarnas (och andra folks) nationella karaktärsdrag; adjektivet vokiškas undersöktes och exempel på substantivets genitivform vokiečių granskades. En mer fullständig bild av tysken skulle kunna fås genom att också undersöka exemplen med hela substantivets vokietis paradigm. 3 Ett sådant utseende värderas också negativt, till exempel: ”likhet i ansiktet med människor av andra folk är en negativ egenskap, det vill säga betraktas som en brist i skönhet”, jfr Butkus (1995: 224). BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 4 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 Det har alltså gjorts många studier om tyskar. Vårt största språkvetenskapliga verk – Lietuvių kalbos žodynas (hädanefter LKŽe)4 har dock ännu inte undersökts ur detta perspektiv, trots att det också kan betraktas som en sorts korpus, en krönika som omfattar material från våra allra första skrifter år 1547 till år 2001. Ordförrådet från det levande språket samlades in från och med 1902, och i ordboken beskrivs omkring en halv miljon litauiska ord. Ordboken är som en bro mellan folktraditionen, vars rötter sträcker sig långt tillbaka i forntiden, och nutida korpusar, press och liknande; den dokumenterar hela epoker och beskriver vardagslivet i detalj – arbete, umbäranden, krig, känslor, rädslor och glädjeämnen. Syftet med denna artikel är att undersöka vilken TYSK-konceptbild5 som framträder i de illustrerande meningarna i LKŽe där människor av denna nationalitet nämns. Följande uppgifter har ställts upp: att samla in allt material i LKŽe som rör konceptet TYSK och, efter att ha undersökt det, klassificera det så att tyskarnas historiska förbindelser med litauerna, tyskarnas syn på litauerna och litauernas syn på tyskarna6 samt tyskarnas karaktärsdrag framträder. Det är just de illustrerande meningarna, inte definitionerna, som valts för undersökningen, eftersom de ger uttryck för en mycket mångsidig och autentisk världsbild, inte ordboksredaktörens utan alla ordboksmedarbetares – dialekttalarnas, vars material upptecknades, författarnas, de äldre skrifternas upphovsmäns med fleras –7. Metoderna för detta syfte 4 Här avses endast tyskens bild. Med hjälp av LKŽe (men inte alltid enbart det) har man redan undersökt bilderna av litauernas rönnbär (Gritėnienė 2016: 85–104) och ordboken (Gritėnienė 2017: 1–19), den politiska världsbilden (stat, lag, makt) (Zabarskaitė 2010: 126–143), orden marios, pamarys, pamariškis (Zabarskaitė 2012: 239–271), värderingar i litauernas världsbild (Rutkovska ir kt. 2017) samt terminologisk information som finns i betydelseförklaringar och illustrationer (Umbrasas 2019: 162–183). 5 Apie terminą konceptas plačiau žr. Gudavičius (2000: 44–58; 2011). 6 Även om artikeln främst behandlar ordet vokietis har även de illustrerande meningar som rör litauernas syn på tyskarna, litauernas reaktioner på tyskarnas handlingar och liknande undersökts i viss mån. Enligt artikelns författare bidrar detta till att ge en mer fullständig bild av tysken. Om det till exempel i många illustrerande meningar dokumenteras hur mycket litauerna fruktade tyskarna, kännetecknar det inte bara litauerna utan också tyskarna: det innebär alltså att tyskarna hade sådana egenskaper som skrämde människor från andra folk och så vidare. 7 Det är mycket möjligt att bilden skulle bli en annan om man samlade in definitionerna där en tysk nämns. En sådan undersökning kanske borde göras i framtiden. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 5 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 för att uppnå detta – semantisk analys, beskrivande metod och tolkande metod. Undersökningsmaterialet samlades in från den elektroniska ordboksversion som uppdaterades 2018 (hädanefter LKŽe)8. Att litauerna sedan gammalt har haft kontakt med tyskarna och att kontakterna varit långvariga och mångsidiga kan man redan sluta sig till av hur många ordboksartiklar med ord som hör samman med konceptet TYSK9 som finns i LKŽe: 1) 1 vokietaitis, 2 vokietaitis, vokietelka, vokietėlis, 1 vokietis, 2 vokietis, vokietka, vokietpalaikis, 1 vokietukas, 2 vokietukas, vokietūtis, vokytaitis, vokytalis, 1 vokytelis, 2 vokytelis, vokytelka, vokytinas, 1 vokytis, 2 vokytis, vokytka, vokytkikė, vokytpalaikis, 1 vokytukas, 2 vokytukas, vokiečiokas, 3 vokis; 2) vokietauti, vokietėjimas, vokietėti, vokietybė, vokietynė, vokietinimas, vokietininkas, vokietinis, vokietinti, vokietintojas, vokietuoti, vokietmetis, vokietystė, vokietišius, vokietiškai, vokietiškas, vokiečiavimas, vokiečiuoti, vokiečiuotojas, vokiečkapiai, vokiečkapis, vokytauti, vokytėti, vokytinis, vokytinti, 3 vokytis, vokytkapiai, vokytmetis, vokytumas, vokytuoti, vokyčiuoti, katvokietis, katvokytis. I denna studie undersöktes den första ordgruppen10, det vill säga de lexem som tydligast är knutna just till nationaliteten. Alla illustrerande exempel samlades in, inte bara ur ordboksartiklarna för uppslagsorden i den nämnda första gruppen, utan ur hela ordboken; uppslagsordet kunde alltså vara vilket ord som helst. Omkring 1 500 illustrerande meningar med substantiven vokietis, vokytis och liknande påträffades. Efter analysen förkastades mer än hälften av exemplen som irrelevanta för det valda ämnet. De återstående omkring 650 illustrerande exemplen undersöktes och 8 Se www.lkz.lt. Materialet samlades in i juni–augusti 2020. Det bör nämnas att uppgifterna i LKŽes kartotek inte undersöktes. 9 På grund av den mycket stora mängden material behandlas inte andra benämningar på tysken i denna artikel – prūšas, fricas, germanas och liknande. Detta skulle vara ämnet för en annan studie. 10 Alla former av orden i den första ordgruppen som förekommer i de illustrerande meningarna i LKŽe undersöktes. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 6 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 De grupperas. Det är dem som används som underlag i detta arbete. Exempel som hämtats ur skriftspråket respektive talspråket har inte skilts åt, eftersom den övergripande bilden av tysken framträder på liknande sätt i illustrationerna både från skrifter och från dialekter11. Man kan bara säga att exemplen från äldre tider naturligtvis till största delen kommer från skrifter, eftersom ingen på den tiden då Simonas Daukantas, Antanas Baranauskas och andra levde ännu samlade material från levande språkbruk till LKŽ. Dessutom delades de utvalda undersökningsmeningarna i artikeln inte in efter tidsperioder. De illustrativa meningar som hämtats ur skriftspråket skulle kunna ordnas efter vilken period som omtalas i exemplen, men det är inte alltid möjligt med dem som har upptecknats från människor. Till exempel i en mening som denna Man måste gå över hela Litauen; vem har inte trampat här på litauerna: både svenskarna och tyskarna Ad (se peržengti)12 kan personen ha talat både om korsfarartiden och om tyskarna under första och andra världskriget, och förmodligen om alla tre tillsammans, i allmänna ordalag13. Huvudordet i denna grupp, som också används i dagens standardspråkliga litauiska, är vokietis (och vokiečiai). LKŽe anger följande betydelser: 1 vókietis, -ė, vokietỹs, -ė 1. en person av det tyska folket. ‖ En soldat från Tyskland. 2. en person med protestantisk tro som bor i Litauen. 2 vókietis, vokietỹs 1. djävul14. 2. Tysklands ockupationsmakt. 3. Tysklands armé. 11 Man kan jämföra flera illustrativa meningar som beskriver samma företeelser med anknytning till tyskar. Se exemplen 1 och 2, 22 och 21, 94 och 95, 187 och 188 med flera som återges längre fram i artikeln. De första exemplen är belagda i talspråket, de andra i skriftspråket. Även på andra ställen försöker man medvetet illustrera påståendena med exempel både ur skriftspråket och ur talspråket. 12 Förkortningarna i de illustrativa meningarna är desamma som i LKŽe. Inom parentes anges det uppslagsord i artikeln som exemplet hämtats från. 13 Man kan erinra sig att L. Anglickienė, som undersöker sånger där strider med tyskarna nämns, skriver att sådana sånger ur kronologisk synvinkel förekommer i två typer: äldre (före 1900-talet) och sådana som sjöngs under första och andra världskrigen. Dessa skikt har ingen tydlig gräns, eftersom de äldre sångerna åter mindes och sjöngs senare när de blev aktuella (Anglickienė 2006: 190–194). 14 I själva verket hänvisas denna betydelse till ett annat ord: se 2 vokietukas 1. Och vokietukas betyder ’djävul’. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 7 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 vókiečiai 1. Ett folk i Centraleuropa som talar ett av de västgermanska språken. 2. Tysklands ockupationsmakt. 3. Tysklands armé. Samma betydelser har också 1 vokytis, 2 vokytis, vokyčiai. Det är ofta svårt att skilja åt (och det finns förmodligen inte heller något behov av det) vad som avses – ett folk, en regering, en armé eller helt enkelt några tyskar, särskilt när sådana exempel förekommer under andra uppslagsord (med rötter som inte är vokiet*, vokyt*). Till exempel illustrerar meningen Rusas vokietį vijo lauk Pgg (se 2 vokietis) betydelsen ”Tysklands armé”, men om den stod i artikeln för uppslagsordet vyti skulle det vara omöjligt att säga om det som avses är en armé eller om en person (en ryss) helt enkelt jagar bort en annan person (en tysk) från någon plats. Jämför också följande två meningar: Eidavo vokiečiai, tai tiems reikėdavo vis ką nors duot Slv (se 1 vokietis) och Vokiečiai tada per mūsų sodžių ėjo Kpč (se vokiečiai). I det första fallet illustreras etnicitet, i det andra Tysklands armé, trots att meningarna är mycket lika. Därför undersöktes alla exempel som rör betydelsen ”tysk”, det vill säga en representant för det tyska folket, tillsammans. Andra ord i denna grupp betecknar samma person (man eller kvinna) ur det tyska folket utan stilistisk konnotation (vokietka, vokytka, vokyčia, 3 vokis) eller med negativ konnotation (vokietelka, vokytelka, vokietpalaikis, vokytpalaikis), eller en ung tysk man (kvinna) eller ett tyskt barn (1 vokietaitis, -ė, 1 vokietukas, -ė, vokietūtis, -ė, 1 vokytelis, vokytalis, vokytkikė, 1 vokytukas, -ė, vokiečiokas). Betydelseförskjutningen från ”människa” till ”djävul” är mycket regelbunden. ”Djävul” betecknas inte bara, som nämnts, av 2 vokietis (2 vokytis), utan också av vokietpalaikis, 2 vokietukas15, 2 vokietaitis, vokietėlis, vokytaitis, 2 vokytelis, 2 vokytukas, vokiečiukas. 15 2 vokietukas och 2 vokytukas kan också beteckna ”en liten skovel i en spinnrock som förenar sländans ände med hjulaxeln, en liten fot, en pinne”, 2 vokietukas betyder ”en sådan gammaldags dans” och ”en skivling i familjen kremlor, fårticka (Rozites caperata)”, medan 2 vokytukas betyder ”pepparkaka”. Detta visar än en gång att relationerna mellan litauer och tyskar måste ha varit tillräckligt nära för att även företeelser utan anknytning till etnicitet skulle benämnas med ordet för tysk. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 8 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 Här verkar modellen främling – mytisk varelse; strukturellt sett hör både främlingar och mytiska varelser till kategorin ”icke-människor”. Därför tillskrivs främlingar demoniska drag i den traditionella kulturen (Jasiūnaitė 2018: 181). Det bör sägas att motsättningen mellan det egna och det främmande har funnits lika länge som mänskligheten själv. För en litauer är en främling en person med en annan tro, av en annan nationalitet eller social grupp, från en annan etnografisk region eller bosatt i en annan by (Vengrytė-Janavičienė 2004: 57; Anglickienė 2006: 64; Bandoriūtė 2015: 111). Som Norbertas Vėlius skriver har många forskare inom litauisk folklore nämnt en av djävulens mest populära gestalter – tysk: Simonas Daukantas, Eduardas Gizevijus, Jonas Basanavičius, Povilas Višinskis och Jurgis Dovydaitis. De förknippade denna djävulsgestalt med det historiska minnet – litauernas hat mot de tyska korsriddarna (Vėlius 1986: 19–20, 33). Det är möjligt att även en annan religion (konfession) än litauernas bidrog till denna betydelseförskjutning (Savukynas 2012: 94; jfr även Bandoriūtė 2015: 115). Djävulen kallades tyskarnas oftast på platser där fler tyskar bodde eller där man under historiens lopp oftare kommit i kontakt med dem än på andra håll – i Žemaitija, Suvalkija och Lill-Litauen (Vėlius 1986: 41; Jasiūnaitė 2018: 181). Litauerna benämnde nästan uteslutande djävulen med ett enda etnonym16 – tysk (ibland preuss) och dess avledningar. Endast en gång har ett annat etnonym, djävulsnamnet tatar, belagts i en mytologisk sägen (Anglickienė 2000b: 26; Kaubrys 2011: 16; Jasiūnaitė 2018: 177–178). Det bör noteras att även vissa andra folk föreställde sig djävulen i tysk gestalt – polacker, letter, vitryssar och ester. Demonisering av utlänningar (eller anhängare av en främmande religion) är ett universellt fenomen. Till exempel föreställde sig lapparna i Finland djävulen som en norrman; slaverna föreställer sig, utöver andra främlingar som uppträder som djävlar – tysken, fransmannen, juden och etiopiern – även en litauer (Anglickienė 2006: 188; Jasiūnaitė 2010: 88; 2018: 183). 16 Här avses endast djävulsnamn som är etnonymer. Djävulen har också många andra namn. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 9 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 Det bör sägas att det utifrån exemplen i LKŽe inte alltid är klart om man avser en person av den aktuella nationaliteten eller djävulen, jfr.: Vi har redan blivit så gamla att vi inte ens skulle möta den där tysken Plt (se sutikti). 1. DEN NEGATIVA BILDEN AV TYSKEN I LITAUISKA SPRÅKETS ORDBOK 1.1. Krigen med tyskarna återspeglade i LKŽe Den lexikografiska analysen av LKŽe visar att tyskarna framför allt framstod för litauerna som ett mycket krigiskt folk, aggressivt mot sina närmare och mer avlägsna grannar. Detta är inte förvånande, eftersom de illustrativa exemplen nämner både de ständiga litauiska striderna mot korsriddarna och första och andra världskrigen. Det finns särskilt många sådana exempel i LKŽe17. Av de illustrativa meningarna i LKŽe framgår att dessa krig och strider präglades av grymhet och att tyskarna oftast bar skulden, jfr.: 1) Det är tysken som startar krigen, ingen annan. Den där skurken ställer alla mot varandra och ställer till det, allt börjar alltid med honom Gdr (se vajokas). 2) De omänskliga tyskarna förde krig A1883,129 (se nežmogiškas). 3) Den tyska armén anklagas för svarta dåd Pt (se juodas). 4) De mål som de tyska fascisterna strävade efter under andra världskriget var grymma och omänskliga – dessa föraktliga avskum i historien sp (se išgama). Meningarna i LKŽe visar att tyskarnas militära ambitioner var enorma, jfr.: 5) Av deras tal verkade det som om hela världen skulle bli tyskarnas slavar Plšk (se vergas). 17 Enligt etnologen L. Anglickienė framträder återigen ”den aktiva militära” kontakten mellan de två folken tydligare; sådana främlingar nämns oftare än de folk med vilka man upprätthöll endast fredliga och vänskapliga förbindelser (Anglickienė 2007: 453). Det bör noteras att bilden av tysken i folkloren hos många andra europeiska folk också är förknippad med fiendebilden – han tillskrivs styrka, grymhet, illvilja och bestialitet (Anglickienė 2007: 449). BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 10 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 6) Under detta krig var världen inlindad i taggtråd av tyskarna Rd (se vynioti). I de undersökta meningarna nämns det att tyskarna under olika tidsperioder angrep många länder, förde krig och stred mot många folk: letter (se exempel 7–8), preussare (se exempel 9), ester (se exempel 10), ryssar (se exempel 11), polacker (se exempel 12), engelsmän (se exempel 13), danskar (se exempel 14), norrmän (se exempel 15), belgare (se exempel 16–17), fransmän (se exempel 18), amerikaner (se exempel 19), ungrare (se exempel 20) och till och med sinsemellan (se exempel 21–22): 7) Tyskarna kuvade letter med pilar och svilksnia S. Dauk (se svilksnis). 8) Tyskarnas framträngande till Daugavas mynning K. Būg (se brovimas). 9) Preussarnas sorgliga öde under tyskarnas ok, ett hot som hängde över hela Litauen rš (se karti). 10) Esterna18 förde krig mot tyskarna med all sin kraft och skonade varken egendom eller liv S. Dauk (se skųsti). 11) Då tysken förde krig med ryssen Dbg (se 2 vokietis). 12) Polackerna hade gjort uppror, eftersom de inte ville underkasta sig tysken Dr (se leisti). 13) Byggnader i London träffade av tyska bomber rš (se 1 aptaškyti). 14) Danskarna kom att konfronteras med tyska styrkor – med Svärdsriddarorden rš (se kardininkas). 15) Den engelska flottan kunde inte hindra tyskarna från att landsätta trupper i Norge sp (se kliudyti). 16) När tyskarna ryckte fram genom Belgien intog de med storm en mycket stark fästning prš (se umaru). 17) Bland belgarnas tankar dominerade en enda föreställning: att tyskarna var deras mordlystna fiender Vd (se žudingas). 18) När de rasande tyskarna började skjuta med kanonerna sprang fransmännen ut ur sina gömställen Dr (se virinti). 19) Tysken skulle ha segrat, om inte Amerika hade funnits Šts (se viršėti). 18 ’ester’, jfr igaunis LKŽė. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 11 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 20) Ungern kan för tyskarna endast vara intressant som språngbräda för vidare fälttåg på Balkan sp (se trampolin). 21) Tyskarna har sinsemellan slagits i mer än tre år S. Dauk (se tre). 22) Männen var mycket upprörda över att en tysk skjuter en annan tysk Plšk (se 1 tysk). Eftersom materialet naturligtvis hämtats från LKŽe handlar det mest om tyskarnas relationer inte till andra folk, utan till Litauen och litauerna. Sedan gammalt har samogiterna19 kämpat mot tyskarna – svärdsriddarna och korsriddarna. Detta återspeglas också i vissa illustrativa ordboksexempel från skriftliga källor (från levande språkbruk har LKŽe inte dokumenterat några sådana exempel): 23) Samogiterna ville inte låta döpa sig på 300 år och kämpade dag och natt med tyskarna, medan de grep tag i dem S. Dauk (se ände). 24) När tyskarna trängde in i Samogitiens kusttrakter, drev de [litauerna] till sten och [v]atten i det område där tyskarna ville slå sig ned S. Dauk (se driva in). 25) Gediminas besegrade tyskarna grundligt; de hade, efter att ha skilts från Kurland, dragit genom samogiternas land mot Preussen M. Valanč (se 1 avskiljning). 26) Vytautas gjorde uppror mot tyskarna och befriade samogiterna, som tidigare hade överlämnats åt dem A1883,108 (se befria). Både i forna tider och under de båda världskrigen kom inte bara samogiterna, utan hela Litauen, i kontakt med tyskarna. Det vittnar exempelmeningar både från skriftliga källor och från talspråket om, jfr: 27) Litauen tycktes ha blivit fullständigt utarmat av de ständiga krigen med tyskarna, och invånarna hade hamnat i svår nöd LTI250(Bs). 19 Jfr: korstågen i Östersjöregionen VLE; slaget vid Durbe VLE; slaget vid Saule VLE; Baranauskas m.fl. (2016); LKK. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 12 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 28) Tyska orden hade genom att ständigt angripa Litauen i 125 år förvandlat stora delar av vårt land till en ödslig ödemark A. Sal (se tuojit(m)pos). 29) Litauen hade ödelagts också av de första tyskarna Šts (se tinti). I LKŽe nämns också många konkreta platser som tyskarna angrep – floder (se exempel 30–31), delar av Litauen (se exempel 32–34) eller städer och småorter (se exempel 35–40), jfr: 30) Vid Nemunas höll man tillbaka tyskarna Įnšk (se turėti). 31) På andra sidan Nevėžis grävde tyskarna ner sig och befäste sina ställningar Kdn. (se užtvirtinti). 32) Hösten 1914 ryckte den tyska armén in i Užnemunė, men drevs efter en tid bort och marscherade åter in i Litauen först den 11 februari 1915 LKXIII313 (se įžygiuoti). 33) Tyskarna ockuperade åter hela järnvägslinjen – från Klaipėda till Kurland rs (se palinijs). 34) Kustens fiskare går modigt till kamp mot de ockuperande tyskarnas godtycke K. Kors (se sauvaliavimas). 35) När tyskarna började skjuta mot Pasvalys Ps (se tratyti). 36) Så snart vi hörde att tyskarna redan var på väg från Gruzdžiai Mšk (se vokičiai). 37) Tyskarna bombade Skuodas Šts (se išbombuoti). 38) Tyskarna låg tre månader vid Kuršėnai, men drev bort de skurkarna Krš (se nustumti). 39) Så mycket tyskarna sköt sönder i Endriejavas – det är förskräckligt! End (se ištratinti). 40) Vid den andra tyskarnas framryckning mot invånarna i Ukmergė Vaižg (se brukimas). Forskningsmaterialet visar att tyskarna angrep litauerna med alla då tänkbara vapen (se exempel 41–47) och använde olika metoder (se exempel 48–50) för att nå sitt mål: 41) Tyskarna rullade upp murbräckor på flodens branta stränder S. Dauk (se parioglinti). 42) Tyska flygplan kommer redan, det hörs hur de surrar och smattrar PnmR (se flyga över). 43) Tyskarna tog borgen med hjälp av flygplan Įrb (se hälla). BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 13 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 44) Tyskarna öppnade eld med maskingevären och började ursinnigt kasta granater K1 (se bli ursinnig). 45) De tyska granatkastarna började tala rš (se börja tala). 46) Tyskarna skjuter med automatvapen så att kulorna nästan snuddar vid fingrarna rš (se tröska). 47) Jag tittar bara – ur den vallen sticker gevär, bajonetter och höga tyska mössor upp! upp! Žem (se sticka upp). 48) Tyskarna grävde under borgen och hade redan grävt så långt att hela borgen hängde på väg att rasa S. Dauk (se hänga). 49) Tyskarna kom överens om att där resa ett så högt belägringstorn att de från det kunde ta sig in i borgen S. Dauk (se resa). 50) Tyskarna rev ned borgmurarna och tog Goštautas till fånga Kel1937,22 (se fångst). Det finns också några exempel som anger vilka vapen man försvarade sig med mot de tyska angriparna20, men sådana meningar är betydligt färre: 51) Med sina spjutförsedda påkar lockade de ned de järnklädda tyskarna från hästarna och dödade dem M. Valanč (se järnklädd, spjutförsedd). 52) Ett jättelikt svärd ven och slog med ett brak mot tysken i huvudet rš (se slå med ett brak). 53) Ta ta ta ta, och så mejade de ned tyskarna med automatvapen Grg (se meja ned). 54) Vid kyrkan är kanonerna uppställda – de väntar på tyskarna Kp (se ställa upp). Det finns betydligt fler meningar som vittnar om att litauerna (särskilt förr i tiden) inte lät sig besegras så lätt av de stridslystna tyskarna, utan försvarade sitt fädernesland; det säger också mycket om litauerna själva och deras självbild, jfr: 55) De lämnade inte en enda fotbredd land åt tyskarna utan att ha dränkt den i sitt blod S. Dauk (se dränka i blod). 20 Troligen avses litauer som försvarar sig, men utan ett bredare sammanhang går det inte att hävda detta med säkerhet – det kan också ha varit människor av någon annan nationalitet som försvarade sig. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 14 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 56) Det räckte att litauerna slog tyskarna så förfärligt och hämnades för all blodspillan V. Piet (se pritalžyti). 57) Litauerna drog tillbaka med stor kraft mot tyskarna prš (se atitraukti). 58) Jag red ut i krig för att slåss, för att hugga ned tyskarna LLDIII113 (Tvr) (se vokietis). 59) Våra förfäder hade försökt göra motstånd mot korsfararna, men sedan lyckades de inte längre ta sig ur tyskarnas träldom och återvinna sitt hemlands frihet Kel1881,263 (se aplaikinti). 60) Över tusen samogiter rusade plötsligt ut ur borgen och omringade genast alla tyskarna M. Valanč (se apsiausti). 61) Kriget gick bra för Gediminas: han besegrade tyskarna och många miste livet för ryssarna A1885,77 (se įesti). I ordboken finns många exempel som illustrerar tyskarnas (soldaternas) ankomst till Litauen. I flertalet betonas hur många tyskar det hade varit (se exemplen 62–64) eller hur snabbt de kom (se exemplen 65–66). Dessa exempel är huvudsakligen upptecknade från levande språkbruk: 62) Hela natten tågade en lång rad tyskar förbi, tyskarna tågade hela natten K1 (se virvė). 63) Nu kom tyskarna: det myllrar som i en myrstack Glv (se skruzdėlynas, virbėti). 64) Tyskarna går över fälten som en svärm21 Zp (se 1 slankius). 65) De väller in, de väller in från alla håll, tyskarna! Klt (se semti). 66) Man kunde inte undkomma tysken; de slog till snabbt Lnk (se anttūpti). Som materialet i LKŽe visar, trodde man att tyskarna inte bara hade kommit till Litauen för en kort tid – de hade för avsikt att bosätta sig här, ta marken från litauerna och nästan förslava dem; tyskarna betraktades alltså som ockupanter, jfr: 21 ’en mängd, en svärm av kryllande småkryp, maskar, sniglar’, jfr slankius LKŽe. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 15 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 67) Korsfararna tog deras distrikt och hembygder och gav dem åt några undermåliga tyska stackare, för att de skulle förslava och plåga litauerna, men stärka och förtrolla tyskarna S. Dauk (se kerinti). 68) De tyska pilgrimerna, förblindade av den kristna trons nit, ville på samma sätt inte bara lägga beslag på höglandets och samogiternas rikedomar och land, utan också förslava dem själva S. Dauk (se pamesti). 69) Tyskarna ville ta landet, inte människorna BsVVIII (se imti). 70) Samtidigt fördes många tyskar hit för att bosätta sig i det nya landet A1883,229 (se atklukinti). 71) Litauiska bönder drevs bort från sin jord, och tyska kolonister sattes i deras ställe rš (se sodinti). I ordboken (både i skriftspråket och i exempel från talspråket) noteras också att människor förväntade sig att de tyska erövrarna skulle tvingas lämna Litauen (se exempel 72–73). Som de illustrativa exemplen visar infriades dessa förhoppningar (se exempel 74–75), eftersom tyskarna besegrades (se exempel 76–79): 72) Detta krig kommer att vara länge, men tysken kommer att få sin förödmjukelse Pt (se vokietis). 73) Hela tiden hade jag en känsla av att tysken skulle förlora kriget, och han förlorade Krt (se dingoti). 74) Tyskarna flydde med stort oväsen Lpl (se stambus). 75) Tyst, som möss under kvasten, utan att längre skrika och skymfa, smög de små tyskarna bort med sina gevär Pt (se šluota). 76) Litauerna slog tillbaka tyskarnas framryckning mot öster prš (se saulėtekis). 77) Slaget vid Tannenberg störtade den tyska ordenen från dess höga piedestal och bröt dess makt prš (se stovyla). 78) Tyskarna förlorade kriget B. Sruog (se prakišti). 79) Vi krossade tysken Jrb (se sutriuškinti). BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 16 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 1.2. De erövrande tyskarnas beteende under krig i Litauen, återspeglat i LKŽe Litauerna är rädda för de invaderande tyska erövrarna. Detta vittnas av följande exempel på levande språkbruk, funna i LKŽe: 80) Folk brukade bli förskräckta av de där tyskarna – så fort de såg dem komma började de skaka Bsg (se išgąsčioti). 81) Så fort han ser att tyskarna kommer, skiter han på sig! Sml (se triest­i). 82) Jag fick inte ens löss när jag såg en tysk komma Btg (se numirti). 83) När hon såg tyskarna på gården gömde hon sig av rädsla under sängen Srv (se pastalė). 84) Tyskarna kom till Lyduokiai och utrotade22 hela byn Ldk (se sušikinti). Det finns bara några få exempel där det sägs att en tysk är rädd för något, och även de är ganska tvetydiga. Man kan alltså hävda att litauerna inte betraktade tyskarna som fega. Endast en mening hittades där denna rädsla konkret anges: 85) En tysk är inte smart nog att ge sig på klebius – han är rädd Šts (se klėbys). I LKŽe kan man ta reda på att det inte var utan anledning som man var så rädd för tyskarna – de var grymma även mot andra folk (se exempel 86–87), dödade människor (eller så förväntade man sig att de skulle döda) (se exempel 88–91) och for illa med dem (se exempel 92–93), jfr: 86) Tyskarna betedde sig grymt, de sköt ihjäl många människor Žr (se žiaurus). 87) Tyskarna var grymmare, vi såg inte så många av de där ryssarna Erž (se žiaurus). 88) Tyskarna dödade inte bara judar utan också andra människor som de inte litade på Plšk (se žudyti). 89) På grund av sin litauiska inställning blev han dödad av tyskarna Plšk (se nustatymas). 90) De sade att tyskarna skulle komma, sade de, och döda flickorna Plt (se žudyti). 91) Där slog tyskarna ner dem halvdöda och kastade dem Gl (se sukasti). 92) Sodėčiai jämrar sig högljutt, de sägs bli plågade av tyskarna Pt (jfr skausti). 22 ’skrämde’, jfr šikinti LKŽe. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 17 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 93) Vi har blivit nedslagna av tyskarna [soldaterna]23 Šts (jfr nukriokinti). Som framgår av de illustrativa meningarna led inte bara människorna när den tyska armén ryckte in. Främmande lands soldater förstörde allt i sin väg både när de kom till Litauen och när de drog därifrån (se exempel 94–95) – lokalbefolkningens hus och egendom (se exempel 96–98), andra byggnader (se exempel 99–100), skogar (se exempel 101), och de skonade inte heller djuren (se exempel 102–103), jfr: 94) Tyskarna kom och sopade undan allt som med en kvast24 Bgs (jfr šluoti, šluota). 95) Tyskarna förvandlade ett rikt och bördigt land till hemska ödemarker S. Dauk (jfr brandingas). 96) Tyskarna brände ner samogiternas byggnader S. Dauk (jfr dagioti). 97) Folk hade sparat och sparat i så många år, men så kom tyskarna och förstörde allt på ett ögonblick Šl (jfr tausoti). 98) Vid Sankt Görans dag kom tyskarna till oss och tömde ut all vår säd och potatis och trampade sönder dem Ms (jfr sutrypti). 99) Tyskarna sprängde bron Trg (jfr sproginti). 100) Tyskarna brände ner hembygdens hus och sprängde kvarnen rš (jfr sprogdinti). 101) När tyskarna hade dragit förbi återstod bara kalhyggen i skogarna Dglš (jfr išskyna). 102) Under kriget beordrade tyskarna bönderna att slå ihjäl hundarna Krt (jfr vokyčiai). 103) Tyskarna plågade ihjäl alla bina Šr (jfr kankenti). I undersökningsmaterialet finns belägg för att tyska soldater under krigen förde bort lokalbefolkningen för tvångsarbete (se exempel 104–106), ibland (att döma av de exempel som hittats) också av oklar anledning (se exempel 107–108). Av meningarna i LKŽe framgår tydligt att detta inte bara skedde med tvång, utan att man inte heller tog hänsyn till människornas ålder eller hälsa (109–110): 23 ’skada’, jfr kriohinti LKŽe. 24 ’gjorde så att det inte längre fanns, försvann, förstörde’, jfr sopa LKŽe. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 18 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 104) Tyskarna samlade ihop hundra arbetare och förde dem till Vilnius Snt (se samla ihop). 105) De ville föra bort mig till Tyskland, till arbete Varn (se föra). 106) Jordbrukarna måste fortfarande lida av tyskarna, som ständigt driver dem till att reparera broar och vägar Pt (se drivande). 107) När kriget pågick valde tyskarna ut män och förde bort dem Smal (se föra bort). 108) Tyskarna brukade fånga oss, sådana unga män Ss (se ung man). 109) På den tiden brukade tyskarna driva små flickor att binda ihop tre i taget vid samma lie Skr (se efter). 110) Sådan är jag, och ändå hotar de med att föra bort mig till Tyskland Šts (se kväpa). Det finns belagda exempelmeningar som visar att lokalbefolkningen, av rädsla för vad de tyska soldaterna kunde göra mot dem, gömde sig så gott de kunde: 111) Jag kröp in i ett gömställe, och tyskarna fick inte syn på mig Skr (se gömställe). 112) Folk gömde sig i sandgropar för tyskarna Šts (se sandgrop). 113) Ser vi en tysk komma ridande, så sticker vi iväg i full fart åt helvete Všv (djävul). 114) Tyskarna hade beordrat att vi inte skulle ta emot någon förrymd Kair (se 2 slapukas). Som framgår av det undersökta materialet dödade och förtryckte de tyska erövrarna lokalbefolkningen och förstörde deras hus; de tog också i alla tider den lokala befolkningens egendom för eget bruk. Det var så vanligt att det finns mycket gott om belägg i ordboken. Av dem kan man få en mycket tydlig bild av vad de tyska soldaterna tog och hur lokalbefolkningen kände inför det. Först och främst bör de mest allmänna sakerna nämnas: 115) Tyskarna, som hade plundrat högar av allehanda skatter, gladde sig S. Dauk (se hög). 116) Under kriget fjorton tog tysken allt Krš (se vokytis). 117) Tyskarna slet ut oss som efter dopet Šts (se dirbti). Det anges att bönderna förlorade det som utgjorde grunden för gårdarna – spannmål och foder (se exempel 118–119) samt boskap (se exempel 120–121); från dem togs hästar (se exempel 122 BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 19 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 exempel), kor (se exempel 123–124), får (se exempel 124–125), grisar (se exempel 125), gäss (se exempel 126), ankor (se exempel 127): 118) Jag kom hem på ett bart tröskgolv; tysken tog också fodret Šts (se dugininė). 119) Tyskarna tog ut spannmålen och rensade den Grd (se išvalyti). 120) Tyskarna tog alla djuren och brände ner ladugårdarna Ad (se užrinkti). 121) Tyskarna brukade ta boskapen; det går inte att komma överens med dem Krž (se sutarti). 122) Tyskarna förde bort hästarna; min man sätter sig ner och gråter Krž (se verkti). 123) Den tyska militärmakten tog en ko efter den andra från invånarna, och för den sista också från någon Plšk (se valdžia). 124) Tyskarna slaktade genast alla kalvar och får Kp (se telyčia). 125) Tyskarna kom och sopade undan allt som med en kvast: sköt fåren, slaktade grisarna Bgs (se iššaudyti). 126) En tysk dödade en hel flock gäss Slm (se sužudinti). 127) En tysk sköt alla ankor; bara en lyfte sig på vingarna och flög iväg Sem (se 1 vokietis). Det undersökta materialet visar att tyskarna tog även mat från invånarna i de erövrade områdena, ibland det sista de hade – smör (se exempel 128–129), fläsk (se exempel 129), ost (se exempel 129), kött (se exempel 130), bröd (se exempel 130) och mjölk (se exempel 131). 128) Varenda liten klump smör måste lämnas till tyskarna rš (se gniužinys). 129) Tyskarna går runt i byarna och tar smör, fläsk och ost Š (se sviestauti). 130) Köttet, brödet och allt annat vi hade att äta tog de; tyskarna tog allt Sb (se viskas). 131) Vi gödde tyskarna med mjölk, medan vi själva svalt Šts (se spranginti). BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 20 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 I LKŽe dokumenteras att de tyska erövrarna var intresserade av precis allt som kunde ge dem vinst – från skogarna (se exempel 132) till bärnsten (se exempel 133) eller kvarnstenar (se exempel 134), jfr: 132) Tyskarna har skövlat Litauens skogar25 Brb (se išvaryti). 133) Tyskarna vill lägga beslag på bärnstenen rš (se persavinti). 134) När tyskarna var i närheten gömde vi också kvarnstenarna; vi var rädda att de skulle ta dem Žb (se vokiečiai). Av det undersökta materialet framgår också andra metoder som de tyska erövrarna använde för att berika sig på lokalbefolkningens bekostnad, nämligen rekvisitioner (se exempel 135), skatter (se exempel 136–137) och spannmålsleveranser (se exempel 138): 135) De tyska rekvisitionerna håller på att kväva oss Pt (se rekvizicija). 136) Tysken skrev ut ett kvitto – betala genast hundskatten (som betalades för hunden) och böterna för att hunden inte var bunden A. Vencl (se 1 šuninis). 137) Tysken skinnade oss på allt, tog ut hundskatten rš (se šunmokestis). 138) Spannmålsleveranserna måste lämnas till tyskarna för nästan ingenting J. Avyž (se pusvelčiu). I LKŽe illustrativa meningar dokumenteras hur litauerna försökte överleva och skydda sin egendom; oftast försökte de helt enkelt gömma den: 139) På tyskarnas tid hade folk hittat på alla möjliga hemliga knep Skd (se slapta). 140) När vi fick veta att tyskarna skulle ta korna drev vi ut dem i skogen Als (se imti). 141) De gömda djuren måste vara mätta, så att de inte råmade och avslöjade sig när tyskarna gick omkring Vkš (se paskelbenti). 142) Vi gömde undan säden, och tyskarna hittade den inte Šd (se nušalinti). Men materialet visar också hur tyskarna letade efter gömda föremål och djur (kanske även människor) och genomförde husrannsakningar: 143) På ett enda ögonblick (snabbt) for tyskarna iväg för att genomsöka folk Gršl (se tašymas). 25 ’förde bort, transporterade bort’, jfr varyti LKŽe. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 21 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 144) Tyskarna tömde stugan och genomsökte den Šts (se iššvaistyti). 145) Tyskarna klättrade upp och rotade runt på vinden, men hittade ingenting Pns (se grozdyti). 146) Tyskarna genomsökte huset där i en hel dag – de letade efter fläsk Plt (se krėsti). 1.3. Återspegling av livet under tyskt styre i LKŽe26 Som de illustrativa meningarna visar skapade tyskarna sin egen ordning i de erövrade områdena (under olika tider), och livet blev betydligt svårare för lokalbefolkningen (se exempel 147–149); det rådde brist på de allra nödvändigaste varorna (se exempel 150–153): 147) Redan det första året kvävde tyskarna dem Slm (se smaugti). 148) Vi svalt under tyskarna Kš (se prieg). 149) När vi bodde under tyskarna dök det upp många små stölder Kal (se rinkiukas27). 150) Under tyskarna var det så ont om bröd att man till och med måste blanda in agnar Bgs (se pielavinos28). 151) Under tyskarna fanns det inga kvarnar, ingenting, så allt malde man hemma Kp (se vokiečiai). 152) På tyskarnas tid högg vi ved Al (se skaldė). 153) Vi blev utblottade medan vi levde under tyskarna Trš (se apskurti). I LKŽe finns uppgifter om att det tyska styret var strängt (se exempel 154–155), särskilt i Litauen Minor (se exempel 156–157): 154) Det var fortfarande lugnt, tills tyskarna kom och tryckte ner alla med sin järnhårda ordning A. Vien (se prislegti). 26 Exemplen i detta avsnitt är nära förbundna (och ibland sammanflätade) med exemplen i avsnitt 1.2, men man bör komma ihåg att Lill-Litauen stod under tyskt styre även under fredstid. 27 ’tiggare’, jfr. rinkiukas LKŽe. 28 ’sågspån’, jfr. pielavinos LKŽe. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 22 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 155) Tyskarnas styre var strängt Trg (styre). 156) I Preussiska Litauen låg administrationen och domstolarna i tyskarnas händer rš (se ranka). 157) Den tyska ockupationsmakten registrerade varje gång en fiskare gav sig ut rš (se išplaukimas). Av undersökningsmaterialet framgår att tyskarna i alla tider förtyskade de erövrade områdena (se exemplen 158–160), medan invånarna själva också blev alltmer tyska (se exemplen 161–163). 158) Under tyskarnas tid började litauiskheten ryckas upp med rötterna Pgg (se rauti). 159) Tyskarna gav alla litauiska namn i Ostpreussen tyska namn Plšk (se vardas). 160) Tyskarna skulle åter vilja att litauerna så snart som möjligt blev helt förtyskade A1884,238 (se suvokiečiuoti). 161) Efter flera hundra år av träldom här och där förlorade de sin enhet bland tyskarna och övergav sitt eget språk S. Dauk (se išversti). 162) Alla... godsägare och rikare bönder hade blivit tyskar A1885,40 (se dvaronis). 163) Redan de unga var helt och hållet tyskar, men vi äldre höll fortfarande fast vid vårt Vlkš (se senas). 1.4. Tyskarnas och litauernas relationer och syn på varandra i LKŽe I LKŽe finns flera belägg som visar att tyskarna såg ner på litauerna och föraktade dem: 164) Tyskarna betraktar litauern som en drummel K. Donel (se 1 vokietis). 165) Liksom tysken föraktar litauerna när han sätter upp judar, prš (se žūbas). 166) Tyska krönikörer hävdade att Litauens storfurstar egentligen inte var furstar utan simpla personer, maktens usurpatorer, rš (se uzurpatorius). BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 23 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 Men även litauernas nedsättande syn på tyskarna framgår av de hånfulla jämförelser som belagts i hela Litauen (och alltså var vitt spridda och etablerade)29, där människor av denna nationalitet nämns: 167) Varför gnäller du som en tysk som mjölkas Gršl (se zyzti). 168) Han svamlar som en tysk efter maten End (se 1 vokietis). 169) Han tränger sig upp mot himlen som en tysk LTR (Vb) (se 1 vokietis). 170) De tänker som en tysk på kisielius Zp (se 1 vokietis). 171) Springer omkring som en tysk i full fart Srv (se 1 vokietis). Av exemplen ovan framgår tydligt att människor från dessa två folk, som under vissa historiska perioder levde tillsammans eller sida vid sida, inte tyckte om varandra, och att denna fiendskap ibland ledde till slagsmål även under fredstid. Slagsmålen inleddes både av tyskarna (se exemplen 172–173) och av litauerna (se exemplen 174–175): 172) Tysken lyfte handen för att slå, den grårockade böjde sig snabbt undan, och tyskens hand for genom luften I. Simon (se perskristi). 173) Den lille tysken slog gumman över örat, hon vinglade till och föll omkull LTR (se kebevirst). 174) Så jag sköt, så jag sköt den där tysken! Krč (se nutašyti). 175) De där husbönderna gav tysken ett ordentligt kok stryk för detta, sparkade honom flera gånger i röven och slängde ut honom genom dörren LMD (se vanta). I ordboken förekommer användningsexempel som visar att vissa litauer och tyskar (oftare tyska kvinnor) trots allt upprätthöll vänskapliga förbindelser30, men sådana exempel är inte många: 176) Och när de tyska flickorna började hålla sig närmare dem och vara tillgivna Sln (se lipšniuotis). 177) Den tyska flickan vinkade åt honom att han skulle dansa med henne J (se smaigstyti). 29 I dessa jämförelser kan man urskilja skildringar av oförnuftigt och opassande beteende, brist på värdighet och dylikt, men litauiska specialister på folklig smådiktning skulle kunna uttala sig mer ingående om dem. 30 Se även exempel 237 och 238 om åtminstone något vänligare relationer med tyska män. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 24 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 178) En litauisk patriot och en så bortskämd tysk flicka sjöng vackert tillsammans J. Mik (se 1 vokietaitis). Det undersökta materialet vittnar om att litauernas fjäskande för tyskarna och försök att behaga dem betraktades som klandervärt31. 179) Han hade blivit osams med de där tyskarna på grund av en liten hund Brž (se šunelis). 180) Han har lämnat litauerna och haltar nu efter tyskarna (har förtyskats och fjäskar för germanisatörerna) prš (se šlubuo­ti). 181) Nu bugar han sig där inför tyskarna, som om det inte kunde vara annorlunda, och kryper för dem I. Simon (se užpakalis). 182) De där kappvändarna är ännu vidrigare än tysken själv Smln (se verstaskūris). Men av de undersökta exemplen framgår att de flesta litauer trots allt inte tyckte om tyskarna (se exempel 183–186) och inte ville ha något med dem att göra ens när tyskarna till synes inte gjorde dem något ont (se exempel 187–18832): 183) De tvättade golven i sina hus, vilka för dem tycktes ha blivit nedsmutsade av de kristna tyskarna S. Dauk (se subjauroti). 184) De gamla siarna ska med uråldriga ord rena vårt land från gudarnas och tyskarnas ande A. Baran (se 2 žiniuonis). 185) Jag förundras inte över att litauern hatar tysken, för varje folk vill vara det allra bästa i världen Jrk51 (se 1 vokietis). 186) För kvinnor ansågs det vara den största skam att gifta sig med en tatar, polack eller tysk S. Dauk (1 vokytis). 31 Samma inställning till dem som fjäskade för tyskarna märks också i folkloren, jfr ”Hat och ovilja att hjälpa fienden uttrycks: om du hjälper en tysk får du ligga i den kalla jorden” (Anglickienė 2000b: 27). 32 Dessa två meningar illustrerar också de positiva drag hos tyskarna som behandlas längre fram i artikeln. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 25 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 187) Den där tyska kvinnan var god, men passade ändå inte modern, eftersom hon hade vita naglar Ms (se tikti). 188) Den tyska kvinnan diskar skedarna – den gamla tycker inte om att äta P. Cvir (se nuvalyti). I LKŽe hittades sådana meningar som visar att litauerna inte väntade sig något gott av tyskarna: 189) Kan en tysk ge något till en litauisk människa I. Simon (se lietuviškas). 190) Det är därför tyskarna trycker dessa skrifter: för att kunna locka, lura pengar av oss Žem (se išmiliminti). 1.5. Tyskarnas karaktär och utseende i LKŽe Av de illustrativa exemplen i LKŽe kan man dra slutsatsen att litauerna tillskrev tyskarna de mest skiftande negativa egenskaper (se exempel 191). Tyskarna föreföll dem dumma33 (se exempel 192–193), onda (se exempel 194–195), högfärdiga (se exempel 196–197), kräsna (se exempel 198), lögnare (se exempel 199): 191) Donelaitis piskade med sina skarpa hexametrar de tyska godsägarnas girighet, vidrighet och trångsynthet rš (se čaižus). 192) Dum som en tysk på eftermiddagen (efter lunch Snt) Vlkv (se 1 vokietis). 193) En blind tysk (en dum person som bara kan tyska) B, B270,346, MŽ468, N, Sch113, M (se 1 vokietis). 194) Blev galen som en tysk efter lunch Plik, Akm, Sd (se pasiusti). 195) Tysken svär och förbannar på alla möjliga språk, så att inte ens grodorna vågar visa sig ovanför vattnet LzP (se 1 vokietis). 196) Högfärdig, uppblåst som en riktig tysk Lk (se įsireženti). 33 Det är värt att notera att det inte bara var litauerna som hade denna uppfattning. På franska, italienska och danska har ordet för tysk också betydelsen ’dumskalle’. Detta visar att litauernas uppfattning inte var subjektiv (Anglickienė 2006: 18). BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 26 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 197) En tysk kvinna, som låtit sy sig en smal päls av tre skinn, gick stolt till den katolska kyrkan Sln (se 1 vokietis). 198) Smöret var för tysken antingen ”för gammalt”, ”för surt” eller något annat I. Simon (se vokietka). 199) Tysken vrider sanningen på alla möjliga sätt (se susukti). LKŽe illustrativa meningar vittnar om att litauerna inte heller uppskattade tyskarnas vana att äta ordentligt: 200) Och dreglar som en tysk över fläsk Šv (se seilinti). 201) Varför visslar du som en tysk när du har ätit upp brödet Šts (se 1 vokytis). Till tyskarnas nämnda förkärlek för att äta sig mätta knyts också det faktum att många av dem är korpulenta (se exemplen 202–206). Om magra34 tyskar talas det betydligt mer sällan (se exempel 207): 202) Det bodde en sådan tysk hos oss, fet som en pumpa Gs (se bambūzas). 203) Tysken har blivit så fet att han inte kan bära sin rumpa Kp (se rūra). 204) Den här tysken är dräktig (skämtsamt: tjock) Skr (se veršingas). 205) Skulle då dessa kära små gråfåglar förvandlas till vita gäss och avsluta sin tillvaro helt ordinärt i någon tysks stora mage på Sankt Martins dag Vaižg (se žiliukas). 206) Oj! Vilken mage, som en tysks LTR (Grk) (se pilvas). 207) Tysken går omkring på åkern med smala ben, typ typ LzP (se typ). 1.6. Beskrivning av det tyska språket i LKŽe Många illustrativa exempel i LKŽe handlar om det tyska språket och tyskt tal: deras språk verkade svårt och komplicerat för litauerna: 34 Det enda exempel som gick att hitta nämner dock bara en mager tysks ben. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 27 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 208) Det tyska språket sägs vara sprangli (svårt att tala, att uttala) Pln (se spranglus35). 209) Tyskarnas tal är trankus, man kan inte urskilja ett enda ord Šts (se trankus). När det berättas om hur tyskarna talade (på tyska), betonas i alla illustrativa exempel som gick att hitta att talet var otydligt och obegripligt: 210) Där var det bara tyskar som šterveliojo Grk (se štervelioti36). 211) Förstod du vad den där lille tysken švatarojo? Všk (se švataroti37). 212) Tysken varvaliuavo något, men vi förstod inte Mrj (se varvalioti38). 213) Så där nutauška de där tyskarna, vete tusan hur Stl (se nutauškėti39). 214) Och det där tyska bladdret sinsemellan, herregud! Kv (se bliurbėjimas40). Av exemplen i LKŽₑ framgår det att tyskarna inte heller föll litauerna i smaken när de försökte tala (eller skriva) på litauiska: 215) Varje tysk kvinna kan krafsigt prata lite på litauiska, en del kan det inte alls Skr (se pakrevezoti41). 216) Tysken kunde inte tala litauiska Ėr (se perkalbėti42). 217) Ryssarna... skrev ner litauiska namn – på personer och platser – ganska bra, mycket bättre än tyska krönikörer LTII17 (K. Būg) (se kronistas). 218) Eftersom tyskarna inte kunde uttala namnet på det slottet (Girgždutė), gav de det ett annat namn och skrev in ”Surdita” i sina böcker M. Valanč (se išranguoti43). 35 ’svår att svälja’, jfr spranglus LKŽₑ. 36 ’tala, säga otydligt och obegripligt’, jfr štervelioti LKŽₑ. 37 ’tala otydligt och obegripligt, mumla’, jfr švataroti LKŽₑ. 38 ’tala obegripligt och otydligt, mumla’, jfr varvalioti LKŽₑ. 39 ’tala, uttala genom att hacka fram orden’, jfr tauškėti LKŽₑ. 40 bliurbėjimas → bliurbėti, och bliurbėti betyder ’tala otydligt och obegripligt’, jfr bliurbėjimas LKŽₑ, bliurbėti LKŽₑ. 41 ’tala dåligt, utan att kunna tala’, jfr krevezoti LKŽₑ. 42 ’återberätta, berätta utförligt; säga, förklara’, jfr kalbėti LKŽₑ. 43 ’uttala (ett ord) flytande’, jfr ranguoti LKŽₑ. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 28 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 Det undersökta materialet visar att det också var svårt för litauerna att tala tyska (eller så verkade det helt enkelt så för dem som inte kunde tyska): 219) Tyskarna i Tilsit är irriterade över att de där bönderna inte sluddrar på tyska þřs (se pykestauti). 220) Jag kan på något vis göra mig förstådd även för tyskar Všk (se susišvataroti44). 221) Era barn, när tyskarna säger något obegripligt Kair (se šterlekiuoti45). 2. DEN POSITIVA BILDEN AV TYSKEN I LITAUISKA SPRÅKETS ORDBOK Som den semantiska analysen av materialet i LKŽe visar, hade litauerna oftast en negativ syn på tyskarna. Ändå insåg de att man inte kan bedöma en människa enbart efter hennes nationalitet (t.ex. Det fanns också goda människor bland tyskarna Snt (se žmogus)), och de lade märke till vissa positiva drag hos tyskarna. Sådana illustrativa meningar är betydligt färre i ordboken46, men de förekommer. De illustrativa meningarna vittnar om att litauerna kände tyskarna inte bara som soldater utan också som hantverkare, handelsmän och så vidare (se exempel 222–227). Tydligen lärde sig litauerna också en del av dem, eftersom de till och med gav vissa företeelser (hantverk och liknande) tyska namn (se exempel 228) – av detta kan man dra slutsatsen att dessa företeelser tidigare inte heller fanns i Litauen: 222) Tyskarna har stor nytta av handel och hantverk Bs (se vaisbūnysta). 223) Tysk hantverkare, guldsmed NdŽ (se 1 vokietis). 224) Tysk kvinna, lärarinna, kokerska NdŽ (se 1 vokietis). 225) De flesta var tyska sjömän Rsn (se šiporius). 226) Det fanns en tysk, han hade en butik: sill, brännvin – tysken hade allt Plt (se 1 vokytis). 227) [Vid kvarnen] bodde mjölnaren, med efternamnet Šaltis, av tysk härkomst M. Valanč (se veisle). 44 ’att på något sätt göra sig förstådd’, jämför švataroti LKŽe. 45 ’att tala, säga otydligt och obegripligt’, jämför šterlekiuoti LKŽe. 46 Av cirka 650 illustrativa exempel kan endast drygt 60 betraktas som uttryck för positiva drag hos tyskarna. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 29 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 228) De flesta tyska lånord hör till hantverkarnas, särskilt snickarnas och smedernas, språk och har förts till Litauen av tyska hantverkare A. Sal (se vokietybė). Att tyskarna förde med sig nyheter till Litauen som man inte sett där tidigare, framgår också av följande exempel i LKŽe: 229) Det var tyskarna som kom på sockret, redan under det förra kriget Smn (se cukrelis⁴⁷). 230) Bland tyskarna... finns en sed... att ställa en liten gran i stugan... och pryda den eller hänga upp många vaxbitar på den Kel1865,7 (se apraistyti). 231) Färdigsydda kläder dök upp på tyskarnas tid Grš1 (se vokyčiai). 232) I de äldsta tiderna visste våra föräldrar ingenting om kort; först senare lärde de sig sådana spel av tyskarna, som schapskopf och tiggare Cp (se ubagas). I LKŽe finns några illustrativa exempel på tyskarnas flit och omsorg: 233) Vi lärde oss att respektera det tyska folket för dess djupsinne, flit, kärlek till arbetet och respekt Pt (se vokiečiai). 234) Tyskarna lärde oss att arbeta bra och rent Krž (se 1 vokytis). 235) En tysk klarar sig bättre på stenig mark än en ryss på svartjord och vatten J. Mik (se 1 vokietis). 236) Om en tysk ko hade kommit lös sprang han genast dit: ”Har något hänt?” Men om hela hjorden kom, brydde sig litauern inte Graž (se 1 vokietis). Tidigare nämndes att LKŽe har belägg för att de tyska erövrarna tog mat och egendom från lokalbefolkningen. Men det fanns också tyskar som var gästfria och återgäldade gott med gott. Visserligen finns det inte många meningar i LKŽe som illustrerar detta: 237) Den lille tysken gav bönor; tack till den lille tysken Ggr (se 1 vokytis). 47’sackarin’, jfr. cukrelis LKŽe. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 30 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 238) Tyskarna bjöd honom i lägret på enbärskryddat och rökt prielaidiena Pč (se prielaidiena48). 239) Efter kriget höll sig en tysk kvinna hos oss, nu skickar hon gåvor Rdn (se 1 vokytis). 240) Efter kriget kom en tysk kvinna springande hit undan svälten, nu har hon gett sig till känna Krš (se 1 vokytis). Det undersökta materialet gör det möjligt att hävda att litauerna också uppskattade att tyskarna var ordentliga (se exempel 241–242) och såg bra ut (se exempel 243–244): 241) Man måste hålla jämna steg med tysken i renlighet och överträffa honom i uppfinningsrikedom rš (se išmonė). 242) Tyskarnas gårdar var som av glas49 L dvn (se ūkė). 243) Min flicka är lång och smärt, vit och vacker som en liten tyska (sång). Grl (se vokietaitis). 244) De tyska kvinnorna klädde sig vackert – som dockor DūnŽ (se 1 vokytis). LKŽₑ nämner ytterligare ett utmärkande drag hos tyskarna. De var ett folk av vetenskapsmän, författare och musiker. De illustrerande exemplen är oftast belagda i skrift, inte i det levande språket: 245) På grund av de lärda tyskarnas frånvaro sköt kungen upp samtalet till nästa år M. Valanč (se neatvykimas). 246) En tysk vetenskapsman hade en gång ställt sig just denna fråga J. Jabl (se užduoti). 247) När tyskarna forskade om allt kom de också in på litauiska sånger A1884, 249 (se užkliudinti, triūsinėti). 248) Tyskarna lär sig från unga år och fortsätter lära sig ända till ålderdomen Pls (se 1 senė). 249) Rysk och tysk litteratur var de viktigaste förmedlarna, genom vilka avlägsna civilisationers röster nådde Litauen rš (se tarpininkas). 48 ”kött från en prielaid”, och prielaid as – ”en vårgris som sätts på gödning fram till hösten”, jfr prielaidiena, prielaid as LKŽₑ. 49 ”mycket vackra, rena”, jfr stiklinis LKŽₑ. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 31 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 250) Vi har aldrig likställt de hitleristiska fascisterna med det gamla och begåvade tyska folket, som gett mänskligheten många lysande intellekt rš (se likställa). 251) En omsorgsfullt rakad tysk spelar fiol50, medan Leiba Šepetys melodiskt ackompanjerar honom på cymbaler Mair (se cymbaler). SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER En semantisk analys av cirka 650 illustrativa exempel i LKŽe med anknytning till konceptet VOKIETIS ger en mycket detaljerad och mångsidig bild av hur litauerna, enligt den undersökta ordboken, från äldsta tider fram till slutet av 1900-talet såg på sina ibland närmare, ibland mer avlägsna tyska grannar. Bilden bygger på information som finns i skrifter och i olika dialekter från hela Litauen och från olika tidsperioder, och som har tagits med i LKŽe. Enskilda illustrativa meningar, nedtecknade från levande människors läppar, är naturligtvis subjektiva och ofta känsloladdade, men sammantaget formar de en sammanhängande och exakt världsbild sådan den framträder i ordboken. Att tyskarna var välkända för litauerna framgår också av det stora antalet uppslagsord i LKŽe med anknytning till tyskar, jfr.: vokietaitis, vokietelka, vokietėlis, vokietis, vokietka, vokietpalaikis, vokietukas, vokietutis, ookytaitis, ookytalis, ookytelis, ookytelka, ookytinas, ookytis, ookytka, ookytikė, ookytpalaikis, vokytukas, vokiečiokas, vokis; vokietauti, vokietėjimas, vokietėti, vokietybė, vokietynė, vokietinimas, vokietininkas, vokietinis, vokietinti, vokietintojas, vokietuoti, vokietmetis, vokietystė, vokietišius, vokietiškai, vokietiškas, vokiečiavimas, vokiečiuoti, vokiečiuotojas, vokiečkapiai, vokiečkapis, vokytauti, vokytėti, vokytinis, vokytinti, vokytkapiai, vokytmetis, vokytumas, vokytuoti, vokyčiuoti, katvokietis, katvokytis. Dessa ord betecknar inte bara företeelser som har med nationalitet att göra, utan har också kommit att användas inom andra livsområden; några av dem kan även betyda djävul eller svamp, dans eller pepparkaka med mera. 50 Denna mening illustrerar också den tyska ordningsamhet som nämnts tidigare. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 32 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 En sådan bild av tyskarna kan man få enbart utifrån de illustrativa exemplen i LKŽₑ, även om man inte kände till de historiska fakta. Framför allt var tyskarna fiender⁵¹. Sedan urminnes tider angrep de litauerna i stora skaror och skonade inte deras liv. Detta gjordes med allehanda vapen – murbräckor, bajonetter, gevär, granater, kulsprutor, granatkastare och flygplan. Man skulle försiktigt kunna anta att tyskarna i många fall kanske också hade ett tekniskt övertag (när det gäller krigsmateriel) över sina motståndare, eftersom LKŽₑ:s exempel nämner betydligt färre litauiska vapen. I det undersökta materialet nämns att tyskarna inte bara stred mot litauerna; deras fiender var också preussarna, letterna, esterna, ryssarna, polackerna, engelsmännen, danskarna, norrmännen, belgarna, fransmännen och amerikanerna. Tyskarna kämpade även sinsemellan. Tyskarna var alltså ett mycket krigiskt folk. I exemplen i LKŽₑ finns också litauiska orter dokumenterade där invånarna kom i kontakt med tyskarna. Först var det invånarna i Litauen mindre och Samogitien; senare spred sig tyskarna över hela Litauen – längs Nevėžys och Nemunas, genom Užnemunė och i riktning mot Šiauliai, Pasvalys, Ukmergė med flera. Som de illustrativa meningarna i LKŽₑ visar, förtryckte tyskarna litauerna både när de drog genom Litauen och när de hade slagit sig ned där för en längre tid (i Litauen mindre levde de två folken över huvud taget sida vid sida): de tog boskap, spannmål, foder och mat och förde träd och annan egendom till Tyskland. Och om de inte tog egendomen, förstörde de den – de brände ned hus, broar och kvarnar, trampade ned grödor och sköt eller slaktade boskap; de skonade varken hundar eller bin. De pålade lokalbefolkningen olika skyldigheter och skatter och förde bort dem för att arbeta i Tyskland; de skonade varken små barn eller sjuka och kraftlösa människor. 51 Det bör kanske än en gång påpekas att det här handlar om en bild som återges i en viss ordbok och som i enskilda fall inte nödvändigtvis överensstämmer med historiskt dokumenterade förhållanden eller med bilder som återspeglas i andra källor. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 33 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 Av de nämnda anledningarna var litauerna rädda för tyskarna och gömde sig för dem. Tyskarna framstod för litauerna som grymma, onda, högfärdiga, kräsna och lögnaktiga, men ibland också som dumma och osympatiska till utseendet, oftast överviktiga och med stora magar. Även det tyska språket lät fult och obegripligt för litauiska öron. Det finns flest exempel i LKŽₑ som illustrerar allt detta. Men denna världsbild har också en annan sida; den säger mycket om litauerna själva. Av det undersökta materialet framgår att litauerna gjorde motstånd mot de tyska erövrarna så gott de kunde: i äldre tider kämpade de häftigt mot dem utan att skona sina liv, och senare, när de tvingades ge vika för dem, gömde de sin egendom och underkastade sig inte ockupanterna, åtminstone inte i sina hjärtan – de hatade och föraktade tyskarna, hånade dem och fördömde landsmän som tog fiendens parti. Å andra sidan såg litauerna också positiva drag hos tyskarna, även om det finns betydligt mindre material i ordboken som illustrerar detta (bara drygt 60 illustrativa exempel). Tyskarna var inte bara krigare utan också hantverkare och handelsmän, som introducerade litauerna till sådant som tidigare varit okänt för dem – vissa hantverk, färdigsydda kläder, sackarin, julgranar och så vidare. De var flitiga och omtänksamma, ibland också gästfria och återgäldade gott med gott; deras kvinnor var vackra och välklädda. Av det skriftspråkliga material som registrerats i LKŽₑ framgår att tyskarna också var ett folk av forskare, författare och musiker. Den bild av tysken som återspeglas i de illustrativa exemplen i LKŽₑ är alltså mångfacetterad, men betydligt oftare negativ än positiv. Man måste naturligtvis ha i åtanke att urvalet av vissa illustrativa exempel kan ha varit tendentiöst på grund av censur när ordboken skrevs under sovjettiden. Det är troligt att bedömningen av människor av denna nationalitet oftare skulle ha varit positiv än negativ under självständighetstiden, vilket också framgår av de andra undersökningarna av konceptet VOKIETIS som översiktligt behandlas i artikelns inledande anmärkningar. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 34 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 KÄLLA LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas, band 1–20, 1941–2002 (elektronisk version), huvudred. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. Tillgänglig på internet: www.lkz.lt. LITERATŪRA Anglickienė Laimutė 2000a: Kitataučiai lietuvių folklore: daktaro disertacijos santrauka, Kaunas. Anglickienė Laimutė 2000b: Vokietis lietuvių tautosakoje. – Liaudies kultūra 2(71), 25–27. Anglickienė Laimutė 2005: Etnonimų vartojimo lietuvių kalboje ir folklore ypatumai. – Vārds un tā pētišanas aspekti 9, 7–17. Anglickienė Laimutė 2006: Kitataučių įvaizdis lietuvių folklore, Vilnius: Versus Aureus. Anglickienė Laimutė 2007: Tautosaka apie kitataučius: etnostereotipų ir siužetų migracija. – Rytų Europos kultūra migracijos kontekste: tarpdiscipliniai tyrimai, Vilnius: Versus aureus, 445–454. Bandoriūtė Salomėja 2015: Tradicinis anekdotas: iš ko juokėsi XIX a. pabaigos–XX a. vidurio lietuvis. – Tautosakos darbai 49, 105–122. Baranauskas Tomas, Zabiela Gintautas 2016: Saulės mūšio pėdsakų paieškos, Vilnius: Lietuvos archeologijos draugija. Butkus Alvydas 1995: The Lithuanian Nicknames of Ethnonymic Origin. – Indogermanische Forschungen, Berlin: Walter De Gruyter & Co, 223–228. Butkus Alvydas 2009: Nominacija ir identitetas: habilitacijos procedūrai teikiamų mokslo darbų apžvalga, Kaunas. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 35 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 Gritenienė Aurelija 2016: Šermukšnio vaizdinys „Lietuvių kalbos žodyne“. – Tautosakos darbai 52, 85–104. Gritenienė Aurelija 2017: Žodyno vaizdinys „Lietuvių kalbos žodyne“. – Bendrinė kalba 90, 1–19. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/?90. Gudavičius Aloyzas 2000: Etnolingvistika, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. Gudavičius Aloyzas 2011: Reikšmė – sąvoka – konceptas ir prasmė. – Res humanitariae 10, 108–119. Jasiūnaitė Birutė 2010: Šventieji ir nelabieji frazeologijoje ir liaudies kultūroje, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Jasiūnaitė Birutė 2018: Lietuvių velniavardžiai, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Kaubrys Saulius 2011: Pasiklydę tarp savęs ir įverčių: 1918–1940 m. Lietuvos vokiečių įvaizdžio klausimu. – Istorija 4(84), 15–25. Kravcova Liudmila 2013: Šiuolaikinės rusų kalbos asmenis įvardijantys daiktavardžiai kaip pasaulėvaizdžio atspindys (pagal „XXI amžiaus aiškinamąjį rusų kalbos žodyną. Aktuali leksika“): daktaro disertacijos santrauka, Vilnius: Vilniaus universitetas. LKK: Lietuvių karas su kryžiuočiais, red. J. Jurginis, Vilnius: Mintis, 1964. Lukošiūtė Ieva 2012: Kultūriniai stereotipai Lietuvių pasakojamuose anekdotuose: žydas, čigonas, vokietis. – Jaunųjų mokslininkų darbai 1(34), 160–166. Nikžentaitis Alvydas 1998: Das Bild der Deutschen und Deutschlands in Litauen während der Zwischenkriegszeit. – Die deutsche Volksgruppe in Litauen und im Memelland während der Zwischenkriegszeit und aktuelle Fragen des deutsch-litauischen Verhältnisses, Hamburg, 237–253. Papaurelytė-Klovienė Silvija 2010: Kaimyninių tautų atstovai ir jų nacionalinio charakterio specifika lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje. – Lietuvių kalba 4, 1–9. Prieiga internete: http://www.lietuviukalba.lt/index.php/lietuviu-kalba/article/view/27. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 36 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 Rutkovska Kristina, Smetona Marius, Smetonienė Irena 2017: Vertybės lietuvio pasaulėvaizdyje, Vilnius: Akademinė leidyba. Savukynas Virginijus 2012: Istorija ir mitologijos: tapatybės raiškos XVII–XIX amžiaus Lietuvoje, Vilnius: Idėjos ir komunikacija. Senvaiytytė Dalia 2004: Etninių stereotipų kaita: tautybės studentų akimis. – Tiltai 4 (29), 123–129. Umbrasas Alvydas 2019: Terminologija Lietuvių kalbos žodyne. – Terminologija 26, 162–183. Vėlius Norbertas 1986: Chtoniškasis lietuvių mitologijos pasaulis, Vilnius: Vaga. Vengrytė-Janavičienė Edmunda 2004: Kitataučiai lietuvių liaudies talalinėse. – Tautosakos darbai 27, 57–63. VLE: Visuotinė lietuvių enciklopedija: elektroninis variantas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras, 2018. Prieiga internete: https://www.vle.lt. Zabarskaitė Jolanta 2010: Politinis pasaulėvaizdis didžiajame „Lietuvių kalbos žodyne“ (valstybė, įstatymas, valdžia). – Parlamento studijos 9, 126–143. Prieiga internete: http://www.parlamentostudijos.lt/Nr9/9_kalba_1.htm. Zabarskaitė Jolanta 2012: Kitoks didžiojo „Lietuvių kalbos žodyno“ skaitymas: Adalbertas Bezzenbergeris, marios, pamarys, pamariškis. – Mažoji Lietuva: paribio kultūros tyrimai, sud. G. Blažienė, N. Morozova, J. Zabarskaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 239–271. Zybertienė Evelina 2006: Lietuvos vokiečiai lietuvių etninės kultūros erdvėje. – Tiltai 3, 121–137. Gauta 2020 11 20 Priimta 2020 12 21 BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 37 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 GERMAN IN THE WORLDVIEW OF THE DICTIONARY OF THE LITHUANIAN LANGUAGE Summary The image of the German in the eyes of a Lithuanian has been scrutinised by ethnologists, folklorists, historians, linguists. However, their studies in that regard have so far omitted our largest linguistic tract, the Dictionary of the Lithuanian Language, which can be approached as some kind of a chronicle covering material from our first writings dated 1547 until 2001. A semantic analysis of roughly 650 illustrative examples associated with the German has revealed a very thorough, many-sided image of how Lithuanians have looked at Germans – their neighbours, sometimes close, sometimes not so – since ancient times until the end of the 20th century. This image is not just some biased opinion of a group of people: it consists of information that can be found in written texts, various dialects across Lithuania, and at different times. Of course, individual illustrative sentences recorded from the lips of living people are subjective and often emotional; however, taken together, they form an accurate homogeneous worldview. That Lithuanians knew Germans very well, has evidence in the ample quantity of headwords available in the Dictionary of the Lithuanian Language: with reference to Germans, such words total a massive 52. These words not always have to do with nationality: sometimes they can also refer to the devil or a mushroom, a dance or a gingerbread cookie, and so on. To begin with, according to the Dictionary, Germans were always enemies. Their cohorts would assault Lithuanians since ancient times, sparing no lives. They would do so BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 38 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 with a variety of weapons, from rams to bayonets to rifles, grenades, machineguns, mortars, and airplanes. Germans would not only fight with Lithuanians alone: they also had enemies in Prussians, Latvians, Poles, Englishmen, Norwegians, Belgians, Frenchmen, Americans; Germans were not immune to in-house squabble either. Among the Lithuanian people, it was the residents of Lithuania Minor and Samogitia that first came into contact with Germans; later, Germans spread all over Lithuania. Both as they marched across Lithuania and having settled there for an extended stay, Germans would do Lithuanians harm, taking away their livestock, grain, feed, food, shipping timber and other property off to Germany. What they would not take, they would destroy out of spite: houses, bridges, mills would be burned down, crops trampled, livestock shot or slaughtered; neither dogs nor bees would be spared. The people would be burdened by various obligations, even taken away to work in Germany, sparing neither the children nor the sick. As a result, Lithuanians feared Germans and would try not to attract their unwanted attention. Lithuanians considered Germans a cruel, evil, arrogant, picky, lying bunch, but sometimes they would be regarded as foolish, unsightly, often fat and pot-bellied. The German language would ring foul and incomprehensible to the Lithuanian’s ear as well. Lithuanians would oppose Germans for as much as they could, fighting them ferociously in the old times without sparing their own lives; later, when they were forced to surrender to such power, they would secretly stash their property away, harbouring resistance towards the invaders, if only in their hearts: Germans would be hated, despised, mocked; fellow Lithuanians who made bedfellows with the enemies, frowned upon. On the other hand, Lithuanians saw positive traits in Germans as well, even though material pointing to that is much scarcer. In addition to warriors, Germans were craftsmen, BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Vokietis Lietuvių kalbos žodyno pasaulėvaizdyje | 39 doi.org/10.35321/bkalba.2020.93.09 merchants who introduced Lithuanians to some of the things the country had never known before. They were hard-working, careful, and sometimes welcoming; they would return favours and their women were pretty and well-dressed. The language of texts recorded in DLLe shows that it was a nation of scholars, writers, musicians. KEYWORDS: dictionary, semantics, illustrative example, worldview, German. DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204