Knyga žemaitiškai mokantiems ir besimokantiems

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ Institutet för litauiska språket BOK FÖR DEM SOM KAN OCH LÄR SIG SAMOGITISKA Recension: Nordliga samogiter från Kretinga: lärobok, sammanställd av Jūratė Lubienė, Asta Leskauskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2020, 283 p. ISBN 978-609-411-273-7. Institutet för litauiska språket gav år 2020 ut flera böcker ägnade åt det samogitiska språket: en samling predikningar av Jurgis Ambroziejus Pabrėža (1771–1849)1 samt två läroböcker avsedda att hjälpa läsaren förstå särdragen hos de nordliga samogiternas Kretinga-dialekt och de sydliga samogiternas Raseiniai-dialekt. Den som vill lära sig samogitiska eller studera språket kan nu utförligare bekanta sig med samtliga samogitiska dialekter2, deras mest framträdande språkliga särdrag och den samogitiska kulturens historia3, eftersom det i serien Litauiska dialekter för skolan redan har utkommit publikationer ägnade åt varje dialekt: Västliga samogiter (2006, sammanställd av Jonas Bukantis, Asta Leskauskaitė, Vilija Salienė), Sydliga samogiter från Varniai (2017, sammanställd av Gintarė Judžentytė-Šinkūnienė, Vida Marcišauskaitė), Sydliga samogiter från Raseiniai (2020, sammanställd av Gintarė Judžentytė, Vida Marcišauskaitė), Nordliga samogiter från Telšiai (2013, sammanställd av Juozas Pabrėža, Vida Marcišauskaitė, Predikningar om olika ämnen, hållna av Ambroziejus Pabrėža, utgivna av Rita Šepetytė. Vilnius: Institutet för litauiska språket, 2020. Enligt den traditionella synen, när man talar om hela Litauens dialektsystem, delas den samogitiska dialekten in i tre underdialekter – västlig, nordlig och sydlig (om dessa underdialekters särskiljande drag, se: Antologi över litauiska dialekter, sammanställd av Rima Bacevičiūtė, Audra Ivanauskienė, Asta Leskauskaitė, Edmundas Trumpa. Vilnius: Institutet för litauiska språket, 2004, 195–284). Om man enbart ser till språksystemet inom det samogitiska området kan man skilja mellan tre samogitiska dialekter – västlig, nordlig och sydlig – och två underdialekter: de nordliga samogiternas, Telšiai- och Kretinga-dialekterna, och de sydliga samogiternas, Varniai- och Raseiniai-dialekterna (om en sådan relativt uppfattad indelning av det samogitiska området, se: Juozas Pabrėža Samogitiska språket och stavningen, Šiauliai: Šiauliai universitet, 2017, 47–48). En beskrivning av de drag som återspeglar den nuvarande situationen för den samogitiska dialekten (dialektgruppen), se: Daiva Aliūkaitė, Rima Bakšienė, Jurgita Jaroslavienė, Gintarė Judžentytė, Asta Leskauskaitė, Jūratė Lubienė, Violeta Meiliūnaitė, Dalia Pakalniškienė, Vilija Ragaišienė, Regina Rinkauskienė, Janina Švambarytė-Valužienė, Jolita Urbanavičienė, Daiva Vaišnienė. Tätheten i punktnätet ur ett geolingvistiskt perspektiv på distinktionen högaitiska: samogitiska. – Litauiska dialekter i början av 2000-talet: en geolingvistisk och sociolingvistisk undersökning, red. Danguolė Mikulėnienė, Violeta Meiliūnaitė, Vilnius: Briedis, 2014, 129–146. BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Knyga žemaitiškai mokantiems ir besimokantiems | 2 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.12 Asta Leskauskaitė)4. I var och en av dem finner vi inte bara beskrivningar av dialektens särskiljande drag och regionens särpräglade kulturliv samt redogörelser för dialekternas utbredningsområden, förteckningar över orter (undersökningspunkter) och kartor, utan också metodiska råd och anvisningar som är användbara vid undervisning i eller inlärning av dialekttal. Böckerna innehåller transkriberade och transponerade återgivningar av texter på samogitiska (i det elektroniska medium som medföljer varje bok finns även ljudinspelningar – grunden till texternas tillkomst), muntlig konstnärlig tradition, information om författare och skribenter – litterater, språkforskare och historiker – med ursprung i regionen samt exempel på deras verk. Böckernas struktur är inte helt enhetlig; de varierar mellan lärobok och antologi. År 2020 utökades denna omfattande samling med ytterligare en bok – Šiaurės žemaičiai kretingiškiai. Liksom övriga publikationer i serien Lietuvių kalbos tarmės mokyklai har även Šiaurės žemaičiai kretingiškiai två format: en bok sammanställd av doc. dr. Jūratė Lubienė och ett elektroniskt medium med ljudinspelningar, sammanställt av dr. Asta Leskauskaitė. När man läser boken blir det uppenbart att den vanliga termen sudarytoja(s) här inte bör förstås bokstavligt, utan vidare, som omfattande inte bara arbetet med att söka, välja ut och förbereda de texter och illustrationer som ingår i boken, utan också författandet av en avsevärd mängd text – alltså ett verkligt författarskap. J. Lubienės penna står bakom Pratarmė (s. 7–9), avsnitten som omfattar den allmänna metoden för att presentera dialektmaterialet, Metodiniai patarimai (s. 10–25), Įvadas (s. 26–51) och Šiaurės žemaičių kretingiškių patarmės aprašas (s. 52–97), som belyser den valda underdialektens särdrag. Därtill kommer Klausimai ir užduotys, som aktiverar läsarens uppmärksamhet efter många teoretiska avsnitt (s. 44, 50–51, 62–65, 73, 76–80) och efter varje text på underdialekten (se Šiaurės žemaičių kretingiškių patarmės tekstai, s. 98–189) eller textgrupp (se Tarminė poezija, s. 190–226). I boken finns också, där behov uppstår, små och större insprängda avsnitt med fragment ur Ar žinote? (se t.ex. s. 43–44, 49–50, 102–103, 163–165). Dessa avsnitt är en nyhet som J. Lubienė har infört jämfört med de tidigare nämnda böckerna om samogitiska dialekter och underdialekter. Informationen väcker uppmärksamheten hos läsare som avser att lära sig eller redan behärskar dialekten och hjälper dem att lägga märke till mer särpräglade företeelser i samogitisk historia och språk (jfr till exempel anmärkningen på s. 72 om det samogitiska ursprunget hos vissa namn som är vanliga i standardspråket, s. 159–160 4 De nämnda publikationerna har getts ut av Lietuvių kalbos instituto leidykla. Stöd till förberedelse och utgivning av publikationerna beviljades av Valstybinė lietuvių kalbos komisija ur medel från programmet för bevarande av dialekter och etniska ortnamn 2001–2010 och programmet för forskning om det litauiska standardspråkets, dialekternas och andra språkvarieteters funktion och förändring 2011–2020. BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Knyga žemaitiškai mokantiems ir besimokantiems | 3 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.12 kommentarer om judiskt liv i Samogitien). Avsnitten Ar žinote?, som är utspridda i boken, gör det möjligt för författaren att dela med sig inte bara av allmän kunskap utan också av sitt eget perspektiv, exempelvis sin uppfattning om skillnaden mellan begreppen kalba och tarmė, som ofta bygger enbart på överenskommelse5, om det möjliga ursprunget till den nordliga samogitiska underdialekten (s. 72) och liknande. I enlighet med läroboksprincipen anges dock inte alltid källan till de allmänna eller specialiserade uppgifter som tas upp i dessa avsnitt. Det verkar som om källhänvisningar endast ges när man stöder sig på litteratur ur litteraturförteckningen i slutet av boken (se Literatūra apie tarmes, s. 282–283), eftersom hänvisningar till de litteraturkällor som använts för att återge intressanta rön inom etnologi, etymologi och mytologi – snarare än dialektologi – faktiskt anges (jfr t.ex. s. 142; 154; 164–165). Det är ändå något störande att hänvisningarna ges i form av sammanfattande citering, där endast den använda publikationen anges; samma metod användes för övrigt också i boken Vakarų žemaičiai6, som utkom 2006. Det är troligt att detta val grundas på dessa bokförfattares ovanligt generösa didaktiska antagande att läsarna, utan specifika hänvisningar, kommer att vilja söka efter och hitta mer information. En annan nyhet som skiljer J. Lubienės bok från den nämnda gruppen av läroböcker om samogitiska är Teminis tarminių žodžių žodynėlis (s. 265–279)7. Även om den nordliga samogitiska vokabulären med utmärkta exempel på talbruk återges tämligen ingående i två ordböcker (de omnämns också i den bok som diskuteras, s. 75)8, är varje ordlista över samogitiska ord – särskilt en tematisk – användbar både för den som lär sig eller håller på att lära sig och för läsaren som har dialekten som modersmål. En tematisk ordlista hjälper en att minnas ålderdomliga och mindre vanligt förekommande dialektord 5 Jfr: ”<...> gränsen mellan språk och dialekt är en fråga om överenskommelse. Förr var kriteriet enkelt: om människor inte längre förstod varandra, betydde det att de talade olika språk. I den moderna världen, särskilt i Europa, råder uppfattningen att språk och stat hör ihop och att det egna språket är ett grundläggande kännetecken för en stat. I Litauen talar vi alltså litauiska, som har olika användningsvarianter, däribland dialekter. Litauisk dialektologi studerar det litauiska språkets dialekter, underdialekter, talformer och lokala talvarianter. Men om vi inte avser hela det litauiska språket utan bara en dialekt, till exempel samogitiska, kan vi kalla den ett språk. <...> När man talar om hemmet <...> och hembygden säger man också: mitt modersmål (i stället för dialekt) – samogitiska <...>” (s. 49–50). 6 I böckerna Šiaurės žemaičiai telšiškiai (2013), Pietų žemaičiai varniškiai (2017) och Pietų žemaičiai raseiniškiai (2020) används exakt citering, vilket förenklar sökningen efter önskad kompletterande information. 7 Knygoje Pietų žemaičiai varniškiai (2017, p. 130–143) pateiktas mokytojos Adelės Urbaitės (1926–2014) sudarytas abėcėlinis žodynėlis Švėkšnoje ir Švėkšnos apylinkėse XX a. vartoti ir tebevartojami žodžiai. 8 Se Juozas Aleksandravičius Kretingos tarmės žodynas (2011; red. Danguolė Mikulėnienė, Daiva Vaišnienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas) och Birutė Vanagienė Šiaurės vakarų žemaičių žodynas. Ylakių, Lenkimų, Mosėdžio, Skuodo, Šačių apylinkių šnektos, A–O; P–Ž (2014–2015; vetenskapliga redaktörer: Danguolė Mikulėnienė, Juozas Pabrėža, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas). BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Knyga žemaitiškai mokantiems ir besimokantiems | 4 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.12 ord (t.ex.: geronkštis ~ geránkštis ’kindtand’, kondouls ~ kánduolas ’nötkärna’, s. 269, 278), förstå ursprunget till vissa ord (jfr pastalčios ~ pastalčius ’låda’) eller sambanden mellan dem (jfr: kretė – kritė ’gren, bakre sittdel av byxor’ och sosekrėtuotė – susikričioti, -ó(ja), -ójo ’stoppa in plaggets, vanligen skjortans, kanter i byxorna’, s. 275), lägga märke till att exempelvis inte bara det något ovanligare šondrėika ~ šùndrėika ’korsört’, utan också vanliga växtnamn som trauklapis ~ trauklāpis ’groblad’, vaivorā ~ vaivórai ’odon (bär)’ är dialektala former (se s. 278)9. När man läser om särdragen hos lexikala, semantiska, morfologiska, ordbildningsmässiga och morfonemiska dialektformer (s. 74–75) blir det tydligt att dialektord accepteras i olika grad av modersmålstalare från samma (under)dialekt eller talspråksområde. Ett exempel på sådan varierande acceptans och därmed användning är čīrolis / čīrolis ~ čỹrulis ’lärka’, som bokens författare betraktar som en vanlig dialektform (se s. 74, 278), trots att ordet kan vara betydligt mindre vanligt, mycket sällsynt, främmande eller åtminstone uppfattas som ett lånord av andra samogiter, även sådana från närliggande trakter10. Även J. Lubienė skriver om hur naturliga många lånord är för samogiterna och om de särskilda ansträngningar som gjorts för att nästan helt utelämna dem ur den tematiska dialektordlistan (s. 266–267). När man läser boken märker man för övrigt tydligt att den tematiska ordlistan växte fram helt naturligt, medan författaren gradvis utvecklade sin egen metodik för att undervisa i samogitiska. Avsnitten i boken som ägnas åt didaktik innehåller nämligen många uppgifter för individuellt arbete och grupparbete, där man med utgångspunkt i den lästa texten ska sammanställa en ordlista över modersmålsdialekten (s. 104) eller samogitiska ord (t.ex. s. 108, 114, 118). I fråga om ordlistan bör det nämnas att betydelseangivelsen för den morfonemiska dialektformen silkinis, -ė11 är något för snäv i uttrycket sėlkėnė košė ~ silkine košė, där det endast förklaras som ’gröt av pärlkorn med riven potatis’, utan att ordet ’sidenlik’ i benämningen upprepas (den intilliggande placeringen i ordlistan av sėlkėnė košė ~ silkine košė och sėlkšoltė ~ šiīksultė ’sillspad’ gör det svårt att uppfatta sambandet mellan ordet silkinis och sėlks ~ šiīkas ’silke’, som anges i den föregående tematiska gruppen, s. 275). Avslutningsvis är det särskilt viktigt att nämna den del av den aktuella utgåvan (liksom av andra läroböcker om samogitiska dialekter) som utmärker sig mest och är av störst betydelse – termerna 9 Ännu en tematisk lista över samogitiska dialektord, se: Pabrėža Juozas. Min. veik. 2017, s. 105–113. 10 Om ursprunget till kuriska ord som cyrulis ’lärka’, pylė ’anka’, pūrai ’sten’, akmuo, och om det stora sammanhängande område i Samogitien och Lettland där orden krupis, cyrulis, pūrai förekommer, se Pabrėža Juozas. Min. veik. 2017, s. 108. Jfr även uppslagsordet ”čīrulis – vieversys, vyturys, cyrulis dial.” i Latvių-lietuvių kalbų žodynas / Latviešu-lietuviešu vārdnīca (2003; red. Alvydas Butkus, Kaunas: AESTI, s. 141). 11 Apie silkinis ‚šilk inis‘ reikšmę žr.: Vanagienė Birutė. Min. veik. 2015, p. 183. BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Knyga žemaitiškai mokantiems ir besimokantiems | 5 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.12 texter. Det är uppenbart att de har valts för den avsedda målgruppen och motsvarar behoven i undervisningen och lärandet (uppgifter som hör till texterna har redan nämnts 12). Men framför allt tilltalar de inte de där självmedvetna och medvetna läsarna, utan de mest innerliga läsarna av böckerna i denna serie – modersmålstalande emigranter som, med Algirdas Ruškys ord, inte bara ”fjärmas från dialekten när storstäderna lockar”, utan också ”saknar den allra mest”, eftersom ”dialektens värld rymmer andra livsmeningar” för dem (s. 247–248). Professionellt återgivna dialekttexter ger dem den största läsglädjen (eller lyssnarglädjen) och trösten i att allt i dialekten och i deras egen förståelse av modersmålet fortfarande är som förr. I avsnittet Texter på nordvästsamogitisk kretingadialekt (s. 98–189) är de 24 samtalen ordnade efter de teman som berättarna riktar sin uppmärksamhet mot – erfarenheter från olika livsskeden (barndom, ungdom, vuxenliv) och tidsperioder (krig, deportation), vardagsliv, seder, tro, föreställningar, fantasi och återspeglingar av en mytologisk världsbild. Texterna i boken återger ljudinspelningar gjorda 1964 (3 st.), 1973 (4 st.), 1974 (5 st.), 1980 (1 st.), 1993 (2 st.), 2011 (7 st.) och 2012 (2 st.). Textförfattarna till dessa texter tillhör den äldre generationen: de är mellan 51 och 92 år gamla (födda 1890–1940)13, och de flesta är kvinnor; endast fyra berättare är män. Alla transkriptioner har gjorts av J. Lubienė och är exakta14; de publiceras här för första gången. Det råder ingen tvekan om att dessa texter är värdefulla inte bara för undervisning och lärande eller för läs- och lyssnarglädje – deras material kommer också att användas i vetenskaplig forskning. Texterna återger på ett utmärkt sätt särdragen i den folkliga samogitiska dialogen (med dess karakteristiska instick, tilltal och jämförelser), i meningen och i frasen. När man lyssnar är det dessutom roligt att uppfatta de knappt märkbara dragen hos informanter från olika, mer avlägsna orter, sammanlagt trettiofem15 (se listan över kretingadialektens orter (inspelningspunkter) på s. 280–281 och kartan Nordvästsamogiter från Kretinga16 på s. 53), 12 Här kan det också nämnas att uppgifterna ibland (t.ex. s. 136, 151) dessutom kopplas till läsning av de texter som ingår i avsnittet Litauiska språkvetare – företrädare för den nordvästsamogitiska kretingadialekten (s. 227–264). 13 Födelsedatum för de personer som lämnade material till inspelningarna från endast 1964 är okänt (inte angivet). 14 I transkriptionerna finns endast några få avvikelser: i berättelsen Om kaukas saknas frasen nėsi datiręs ’du har inte varit med om det’ (jfr s. 171 och avsnittet 3:41–3:42 i inspelningen); ordet nuodėje saknas (s. 174) i frasen En soldat från första världskrigets minnen bâtoriejâu nuodìeję ąnt są́ua gėrô(s) sveikất’s ~ beturėjau nodieję (’hopp’) ant sávo gerôs sveikâtos (jfr inspelningen vid 02:29); meningen išbovâu mienesi i kèlės tėn savaĩtės / nepėlnà do mieneso ~ Jag var där en månad och ytterligare några veckor. Inte fullt två månader saknas i slutet av texten Om deportationen till Tyskland (s. 188, jfr inspelningen vid 04:30–04:35). Även ett korrekturfel bör nämnas: bokstäverna i vaitsu (→ vaistu) har kastats om (s. 148). 15 I listan har ett korrekturfel smugit sig in: den sista hänvisningen gäller inte position 35 utan position 37 (s. 281). 16 Om det blir möjligt att ge ut en ny upplaga bör det felaktiga namnet på punkt 252 på kartan, som hämtats från en annan publikation, rättas. På andra ställen (s. 7, 281) står Žadvainai (Plungė kommun, Pėlaîčiai socken) korrekt. BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 JŪRATĖ PAJĖDIENĖ. Knyga žemaitiškai mokantiems ir besimokantiems | 6 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.12 talets särdrag och uttalets nyanser17. Det är meningsfullt att publicera dialekttexter med hänsyn till olika parametrar – inte bara de berättade historiernas särprägel, tematiska uttryck och litterära betydelse, utan också tidpunkten då inspelningarna gjordes, informanternas ålder, ursprung (bostadsort), kön och så vidare. Inspelningar från såväl tidigare som nuvarande perioder är betydelsefulla, eftersom de visar den faktiska situationen för språket (dialekten). Det är beklagligt att genren lärobok, liksom den tillåtna och avsedda omfattningen, har minskat antalet sådana texter. Man kan bara hoppas att de värdefulla texter som redan har upptäckts men inte fått plats i denna bok, liksom de som ännu inte har uppmärksammats och ligger gömda i ljudinspelningssamlingar och arkiv eller kommer att spelas in i framtiden, blir en del av J. Lubienės framtida kreativa projekt. Mottagen 2021 12 29 Accepterad 2021 12 31 17 Ljudinspelningen av den text Laumaliai bys namn (längd 2 min 33 s) på mediet är defekt. BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204